Kallelse till sammanträde

Transkript

1 Barn- och utbildningsberedningen Ordinarie ledamöter Kallelse till sammanträde Plats: Sunderby kurs och konferens Tid: Den 4 februari 2015 med start klockan Program Kaffe/thé och smörgås står framdukat Gemensamt sammanträde Lunch Separata sammanträden för de båda beredningarna Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt 1. Välkommen! Inledning av mötesordförande Helena Öhlund 2. Val av justerare 3. Föregående protokoll Bilaga: Föregående protokoll 4. Allmän information och diskussion om beredningarnas uppdrag Inledande information av Maria Lavander och Ingrid Carlenius, kansliet Bilagor: a) Instruktion till beredningarna, b) Delegationsordning 5. Barn och unga nulägesrapport Norrbus Information av Maria Lavander och Ingrid Carlenius, kansliet 6. Överenskommelse psykisk ohälsa 2015 Information av Gun-Britt Texwall, kansliet Bilagor: a) 2014 års prestationsersättning, b) Överenskommelse 7. Samverkan mot våld, Överenskommelse skyddat boende, skriftliga förslag kunskapsunderlag och överenskommelse Information av Marianne Karlsson, länssamordnare Samverkan mot våld Bilagor: a) Förslag till överenskommelse, utarbetad av länssamordnaren i samråd med personal från Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens läns landsting, b) Kunskapsunderlag 8. Information om vaccinationer Information av Maria Lavander, kansliet 9. Val vice ordförande i Barn- och utbildnings beredningen samt Socialberedningen 10. Nominering av ledamöter till samverkansberedningen Bilaga: PM

2 Barn- och utbildningsberedningen Ordinarie ledamöter 11. Nominering av vice ordförande/ordförande i samverkansberedningen (Ordförandeskapet växlar mellan Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens Läns Landsting. Innevarande år innehas ordförandeskapet av landstinget) 12. Delgivningar Styrelsen val av ledamöter i länshandikapprådet Styrelsens val av ledamöter i Den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering Styrelsens nominering av ledamot i Jämställdhetsdelegationen Styrelsens val av ledamöter i FoUI-utskottet Styrelsens val av ledamöter i Norrbottens Folkhälsopolitiska råd Styrelsens val av ledamot i Samrådsgrupp Naturbruk Styrelsens val av ledamot och ersättare i Teknikens Hus styrelse Styrelsens beslut om Sammanträdesplan Övriga frågor Dagordning för Barn- och utbildningsberedningens sammanträde 1. Val av justerare 2. Dagordning 3. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 4. Beredningens frågor och arbetssätt 5. Verksamhetsplan 2015 Bilaga: Förslag till verksamhetsplan och budget 2015, Barn och utbildning 6. MediaCenter Bilagor: a) Styrelsens beslut, b) Underlag för styrelsens beslut 7. Aktuella skolfrågor 8. Aktuella konferenser 9. Delgivningar 10. Övriga frågor För sakfrågor, var vänlig kontakta: Maria Lavander, mobiltelefon: , e-post: maria.lavander@bd.komforb.se För frågor om sammanträdet, var vänlig kontakta: Kjell-Åke Halldén, Telefon: E-post: kahn@bd.komforb.se

3 Bilagor till det gemensamma sammanträdet

4 Plats för noteringar: Ärende 3

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /48 Socialberedningen gemensamt Plats Sunderbyns kurs och konferens, Södra Sunderbyn Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Birgitta Persson,(s), Överkalix Kåre Strömbäck, (s), Haparanda Ingrid Norberg, (s), Luleå Roger Suup, (s), Kiruna Inga-Lis Samuelsson, (c), Kalix Beslutande, Socialberedningen Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Ylva Stråhle Andersson, (s), Arvidsjaur Ayse Duyar, (mp), Luleå Carola Liden, (c), Luleå Övriga deltagare Marita Björkman, kansliet Maria Lavander, kansliet Henry Lundgren, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter Helena Öhlund Ordförande Margareta Bladfors Eriksson Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /48 Socialberedningen gemensamt Utsänd dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt 1. Välkommen! Inledning av mötesordförande Helena Öhlund 2. Val av justerare 3. Dagordning 4. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 5. Samverkan mot våld och skyddat boende, lägesrapport Information av Marianne Karlsson, länssamordnare Samverkan mot våld. 6. Reviderat Vaccination enligt basprogram för barn inom skolhälsovården Bilagor: a) PM, b) Nu gällande rutiner 7. Delgivningar 8. Övriga frågor

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /48 Socialberedningen gemensamt 31 Val av justerare Ordföranden föreslår att Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, väljs till justerare Beredningarna beslutar Att Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå, väljs till justerare

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /48 Socialberedningen gemensamt 32 Dagordning Ordföranden presenterar utsänd dagordning och föreslår att den antas. Beredningarna beslutar Att utsänd dagordning antas

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /48 Socialberedningen gemensamt 33./. Bilaga. Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll och föreslår att det, med godkännande, läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /48 Socialberedningen gemensamt 34 Samverkan mot våld och skyddat boende, lägesrapport Marianne Karlsson, länssamordnare för Samverkan mot våld, informerar enligt rubrik. Ordföranden föreslår att presentationsbilderna skickas till ledamöterna efter sammanträdet och att ärendet läggs, med godkännande, till handlingarna. Beredningarna beslutar Att presentationsbilderna skickas till ledamöterna efter sammanträdet Att ärendet, med godkännande, läggs till handlingarna

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /48 Socialberedningen gemensamt 35 Reviderat Vaccination enligt basprogram för barn inom skolhälsovården I Norrbotten identifierades årligen några hundratal barn mellan 7 och 18 års ålder, som av olika anledningar inte har fullgott vaccinationsskydd. Dessa omfattas ej längre av BHV. Oftast handlar det om barn invandrade från andra länder. Ibland behövs provtagning/testning (tex PPD) innan eventuell vaccination. I Vaccination enligt basprogram för barn inom skolhälsovården från redogörs för rutiner mellan skolhälsovård, primärvård och barnmottagningar. Överenskommelsen om rutiner gäller till och med våren Sedan dokumentet upprättats har antalet flyktingbarn i många kommuner ökat, vilket medfört ökade kostnader för skolhälsovården. Kansliets förslag Att ge kansliet uppdraget att inventera situationen för skolhälsovården i medlemskommunerna och i samråd med Norrbottens läns landsting ta fram förslag på reviderat Vaccination enligt basprogram för barn inom skolhälsovården./. Bilaga. Ordföranden föreslår att kansliets förslag bifalls. Beredningarna beslutar Att ge kansliet uppdraget att inventera situationen för skolhälsovården i medlemskommunerna och i samråd med Norrbottens läns landsting ta fram förslag på reviderat Vaccination enligt basprogram för barn inom skolhälsovården

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum /48 Socialberedningen gemensamt 36 Avslutning Ordföranden tackar för deltagandet och förklarar sammanträdet avslutat.

13 Plats för noteringar: Ärende 4

14 Fastställd av styrelsen Bilaga 1 till Arbetsordning för Kommunförbundet Norrbotten Instruktion för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen Styrelsen beslutar om tillsättande och avslutande av beredningar. Sekretariat för beredningarna är kansliet. Beredningar Styrelsens beredningsorganisation utgörs av Socialberedningen, Barn- och utbildningsberedningen, Valberedningen samt Tillväxtberedningen. Tillväxtberedningen är gemensam för Norrbottens läns landstings styrelse och Kommunförbundet Norrbotten styrelse varför denna berednings arbete regleras i bilaga 2, Instruktion för Tillväxtberedningen. Valberedningens uppdrag skiljer sig från de övriga varför även detta redovisas separat i Instruktion för Valberedningen. Socialberedningen ansvarar för frågor som rör socialpolitik och individomsorg samt andra näraliggande frågor. Exempel på det sistnämnda är hälso- och sjukvårdsfrågor samt vissa psykiatrifrågor. Barn- och utbildningsberedningen bereder frågor med anknytning till förskola, skola och övrig utbildning. Valberedningen bereder valfrågor. Beredningarna har rätt att fatta beslut enligt vad som framgår av nedanstående. Dessa kan i sin tur delegera vissa frågor av rent administrativ karaktär eller smärre förhandlingsfrågor till direktören. Uppdraget Beredningarna är både förankringsorgan och expertorgan. Som förankringsorgan har beredningarna uppgiften att ha god kommunikation med medlemskommunerna. Som expertorgan har beredningarna uppgiften att följa och driva utvecklingen inom det egna arbetsområdet. Beredningarna har följande övergripande uppdrag: att bereda ärenden inför styrelsens sammanträden att inom sitt eget arbetsområde ta initiativ som gagnar medlemskommunerna att inom sitt eget arbetsområde stödja samverkan och erfarenhetsutbyte mellan medlemskommunerna att inom sitt eget arbetsområde sprida relevant information till medlemskommunerna att inom sitt eget arbetsområde till styrelsen rapportera relevanta uppgifter Arbetsformer När ärende beretts ska styrelsen få förslag till beslut. Återrapportering till styrelsen sker normalt både skriftligt genom de handlingar och beslutsförslag som tillställs styrelsen samt muntligt via beredningens ordförande eller vice ordförande vid styrelsens sammanträde. Såväl styrelsen som beredningarna ska i allt arbete ha en helhetssyn över olika politik- och sektorsområden. För att stärka detta synsätt och för att underlätta samarbetet inom förbundets 1

15 Fastställd av styrelsen politiska organisation anordnas ett årligen återkommande möte där styrelsens ledamöter och samtliga beredningars ledamöter träffas. Beredning sammanträder på dag och tid som ordföranden bestämmer. Beredning får handlägga ärenden om minst hälften av ledamöterna är närvarande vid sammanträdet. Ledamöter Beredningar består av en ordförande, vice ordförande och fem ledamöter samt ersättare för dessa. Ordförande och vice ordförande väljs bland styrelsens ledamöter. Övriga fem ledamöter och fem ersättare väljs av styrelsen bland förtroendevalda i medlemskommunerna. Ledamot som inte kan närvara meddelar detta snarast möjligt till Kommunförbundet Norrbottens kansli. Ersättare kallas i den ordning som de utsetts av styrelsen. Första ersättare som utsetts av styrelsen har alltid rätt att närvara vid beredningens sammanträden. Beslut Vid omröstning bestäms utgången genom enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Övrigt Vissa frågor kan beröra flera beredningar. Tyngdpunkten i en viss fråga får avgöra vem som har beredningsansvar. Vid tveksamhet om vilken av beredningarna som ska bereda ett visst ärende avgörs detta av styrelsens ordförande. Beredningarna innefattas av samma riktlinjer, styrdokument, arvodesreglemente med mera som gäller för styrelsen. 2

16 Fastställd av styrelsen Bilaga 4 till Arbetsordning för Kommunförbundet Norrbotten Delegationsordning för Kommunförbundet Norrbotten Beslut fattade med stöd av delegationsordningen ska delges styrelsen. Beslut som fattas med stöd av delegationsordningen ska följa givna mål och riktlinjer och förutsätter också att erforderliga medel finns budgeterade och är tillgängliga. Enligt 11 i Stadgar för Kommunförbundet Norrbotten utövar styrelsen ledningen av förbundets verksamhet, har inseende över dess övriga organ samt förvaltar förbundets egendom. Styrelsen delegerar beslutsrätt till presidiet (ordförande, 1:a vice ordförande och 2:a vice ordförande) i följande fall: Brådskande ärenden där styrelsens avgörande inte kan avvaktas Regelmässigt återkommande ärenden av administrativ karaktär Beslut om politisk representation för förbundet vid konferenser, kongresser etc. Slutförande av ärenden utifrån styrelsens riktlinjer i ett enskilt ärende Övriga överenskommelser eller avtal när ändringar eller tillägg inte har större ekonomisk eller principiell betydelse. Styrelsen delegerar beslutsrätt till beredningarna inom respektive eget arbetsområde i följande fall: Regelmässigt återkommande ärenden av administrativ karaktär Beslut om politisk representation för förbundet vid konferenser, kongresser etc. Rekommendationer till medlemskommunerna som inte medför större ekonomiska åtaganden för Kommunförbundet Norrbotten eller dess medlemmar Slutförande av ärenden utifrån styrelsens riktlinjer i ett enskilt ärende Övriga överenskommelser eller avtal när ändringar eller tillägg inte har större ekonomisk eller principiell betydelse. Därutöver delegerar styrelsen beslutsrätt till ordförande och direktör enligt följande: Delegationsärende Beslutande Ersättare

17 Fastställd av styrelsen Att företräda förbundet i olika sammanhang Ordförande Direktör eller person som denne utser 2. Representation vid uppvaktningar, hearingar etc. Ordförande Direktör eller person som denne utser 3. Tillstånd att använda förbundets logotype Direktör Ordförande 4. Befullmäktigande av ombud att föra förbundets talan inför domstol och andra myndigheter Ordförande Direktör 5. Upphandling, inom budgetramar Direktör 6. Projektavtal eller andra överenskommelser med en sammanlagd kostnad av kronor per år Direktör 7. Anställningsbeslut av personal utöver direktör Direktör 8. Anlitande av konsulter Direktör eller person som denne utser 9. Entledigande av personal utöver direktör Direktör 10. Löneöversynsförhandlingar för direktören, inom av styrelsen fastställd ram 11. Löneöversynsförhandlingar för övriga befattningshavare 12. Tecknande av lokala kollektivavtal och andra liknande överenskommelser Ordförande Direktör Direktör 13. Tjänstledighet och utlandsresor för direktören Ordförande 14. Tjänstledighet och utlandsresor för personal Direktör 15. Ledamöters och ersättares deltagande i kurser och konferenser samt resor inom uppdrag Ordförande 16. Övriga driftfrågor samt tecknande av firma inom av styrelsen fastställd budget och verksamhetsplan Direktör Ordförande

18 Plats för noteringar: Ärende

19 2014 års prestationsersättning Psykisk ohälsa KOMMUN Samordnad individuell plan barn Inventeringar vuxna Totalt belopp avrundat Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå TOTALT Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag bedömt om kommuner och landsting har uppfyllt de krav som regeringen beslutat att lämna prestationsersättning för. Myndigheten har inte gjort någon egen datasamling utan bedömningarna baseras på en jämförelse mellan bedömningskriterierna och det material som huvudmännen har rapporterat in genom ett verktyg som SKL har tagit fram för ändamålet. Socialstyrelsen har inte granskat kvaliteten på innehållet i det material huvudmännen har rapporterat in.

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48 Plats för noteringar: Ärende 7

49 Överenskommelse om skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras medföljande barn i Norrbottens län Kvinnor i Norrbottens län som är utsatta för våld i nära relation, och deras medföljande barn, ska vid behov erbjudas ett skyddat boende som har hög säkerhet, kvalitet och tillgänglighet och vars insatser motsvarar målgruppens behov. Det skyddade boendet utgår från evidensbaserad praktik.

50 Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är en kriminell handling, ett jämställdhets- och samhällsproblem och effekterna av våld är ett folkhälsoproblem som allvarligt påverkar förutsättningar för ett liv i trygghet för många människor i Sverige. Varje år utsätts ett stort antal personer för hot och våld av närstående. Många av dem är i behov av stöd och skydd både på kort och på lång sikt. För de som är utsatta för upprepat eller livshotande våld av en närstående behövs ett skyddat boende med hög säkerhet. I Norrbotten finns begränsade möjligheter att erbjuda tillfälliga boenden utifrån individers olika behov av skydd, stöd och hjälp. Den politiska samverkansberedningen har i maj 2014 gett uppdrag till länsstyrgruppen att utreda förutsättningarna för ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn i Norrbotten. Ansvar och samverkan Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. I syfte att uppnå god kvalitet samt möjlighet till uppföljning har länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten Norrbotten och Åklagarmyndigheten upprättat en tydlig basnivå 1 för sina respektive insatser vid våld i nära relation. Kommuner kan behöva samverka med varandra kring olika typer av insatser, inte minst om de på grund av begränsat befolkningsunderlag saknar specialistkompetens, resurser och insatser som är särskilt viktigt utifrån våldsutsatta kvinnors behov av skydd och hjälp. Kommunerna ska i samverkan med polismyndigheten och landstinget samt i förkommande fall med andra organisationer samarbeta för att skapa ett välfungerande skydd och stöd för den enskilde. Genom strukturerad samverkan med externa aktörer och tillgång till olika kompetenser, kan kunskap och erfarenhet från olika områden användas och samordnas. Det skapar potential för helhetssyn både i verksamheten och i förhållande till den enskilde. Kommunerna Kommunernas ansvar och insatser utgår från gällande lagstiftning enligt Socialtjänstlagen. Det är socialtjänstens uppgift att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp samt ansvara för att tillhandahålla skyddat boende för våldsutsatta. Kvinnor utsatta för våld i nära relationer och barn som upplevt eller bevittnat våld ska erbjudas särskilda insatser som kan behöva kombineras med socialtjänstens övriga bistånd. Socialtjänsten ska bland annat kunna erbjuda insatser som skyddat boende 2, kontaktperson, stödjande samtal, ekonomiskt bistånd, förmedling av kontakter med andra myndigheter och frivilligorganisationer samt hjälp med att söka en ny bostad. Polisen och Åklagarmyndigheten Polisen har tillsammans med Åklagarmyndigheten ansvar för brottsutredning och via brottsoffersamordning även ansvar för stöd och hjälp till våldsutsatta personer. Polisens ansvar omfattar effektivt ingripande, bedömning av risk och skydd av den utsatte. Vid misstanke om brott i nära relation där barn finns med ska en anmälan skickas till socialtjänsten. Polisen ska även informera, stödja och hjälpa den utsatte att få kontakt med samhällets stödinstanser som kan ge hjälp vad gäller boende, ekonomiskt och socialt stöd för den utsatte. Enligt Polislagen åligger det särskilt polisen att fortlöpande samarbeta med myndigheter inom socialtjänsten och snarast underrätta om förhållandena som bör föranleda någon åtgärd av dem. Landstinget Landstinget har ansvar för att våldsutsatta får ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande. Ansvaret utgår från Hälso- och sjukvårdslagen. Insatser omfattar i huvudsak 1 Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation 2 Tillfälligt boende för den våldsutsatta kvinnan med kvalificerad personal och som har skyddsanordningar, t.ex. larm och lås, SOSFS 2014:4 2

51 medicinsk och psykiatrisk vård, dokumentation av skador och att i vissa sammanhang rutinmässigt ställa frågan om våld 3. Vid misstanke om brott i nära relation där barn finns med ska en anmälan skickas till socialtjänsten. Insatserna kan även handla om att informera om polisanmälan, skydd, råd, behandling samt stöd vid kontakt med andra myndigheter och förmedling av kontakt med frivilligorganisationer. Samverkan mellan aktörerna Kommunerna har möjlighet att placera kvinnor i behov av skyddat boende i verksamheten genom riskbedömning och biståndsbeslut. Socialtjänsten i samverkan med polis transporterar den hotade personen och personalen i det skyddade boendet installerar kvinnor och medföljande barn. Respektive kommuns socialtjänst behåller ansvaret för utredning och andra relevanta insatser t.ex. långsiktig boendelösning och insatser efter vistelsen på det skyddade boendet. Polisen utför initialt och vid behov säkerhetsbesiktning av boendet, medverkar till säkra transporter av hotade kvinnor, prioriterar boendet i polisens larmsystem, utför riskbedömning samt säkerhetssamtal vid behov. Polisens brottsoffersamordning är en samlad väg in till polisen där kvinnor utsatta för våld kan få svar på frågor som handlar om polisutredningen eller allmänna frågor om rättsprocessen och rättegång. För att säkerställa en hög kompetensnivå hos personalen i det skyddade boendet bistår landstinget med handledning. När särskilda behov föreligger för kvinnor eller barn kan personalen efterfråga landstingets specialistkompetens för konsultation. På initiativ av personalen, på det skyddade boendet, utför närliggande hälsocentral hälsoundersökningar på medföljande barn som tillsammans med sin mamma bor på det skyddade boendet. I de händelser rättsintyg ska utföras för hotade kvinnor i det skyddade boendet så följer detta tidigare rutiner enligt överenskommelse 4. Verksamheten skyddat boende Definition Enligt Socialstyrelsens termbank är skyddat boende en boendeinrättning som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser. Det skyddade boendet i Norrbotten tillhandhåller platser för heldygnsvistelse, där verksamheten ska motsvara de skyddssökandes behov under en begränsad period. Det skyddade boendet ska främst användas i akuta situationer där riskbedömning eller den enskildes behov motsvarar de insatser om det skyddade boendet tillhandahåller. Uppdrag Det skyddade boendet ska vara en välfungerande verksamhet som i länet tillhandahåller säkerhet, skydd samt stöd och hjälp för kvinnor och medföljande barn utsatta för våld i nära relation. Många som utsätts för våld och hot är i behov av stöd både akut och på längre sikt. Insatsen skyddat boende ska primärt skydda mot hot och våld och kombineras med annat stöd för att hjälpa och stärka individen. Skyddat boende innebär att tillfälligt ge skydd i en akut- och ibland livshotande situation. Personalen inom verksamheten skyddat boende ska verka konsultativt och kompetensstödjande till kommunerna, landstinget och polisen. Syfte Syftet med skyddat boende är att stödja enskilda som söker skydd och stöd från närståendes våld, att öka säkerheten och tryggheten för de skyddssökande och medföljande barn, att förebygga fortsatt våldsutsatthet och att stödja den skyddssökande i processen att skapa självständig tillvaro. 3 Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation 4 Överenskommelse våld i nära relationer, misshandel och sexuella övergrepp 3

52 Målgrupp Boendet ska vara tillgängligt och ha personal med kompetens att bemöta och tillgodose insatser för kvinnor över 18 år utsatta för våld av närstående samt medföljande barn. Det skyddade boendet ska även ha kompetens att bemöta kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld, kvinnor med utländsk bakgrund, kvinnor med funktionsnedsättning, äldre kvinnor, kvinnor med missbruksproblem och HBTQ samt kvinnor från ursprungsbefolkningen och från nationella minoritetsgrupperna. Medföljande barn Verksamheten skyddat boende ska genomsyras av ett tydligt barnperspektiv. Det innebär att insatser som motsvarar barns behov kommer att tillgodoses inom verksamheten, bl. a åldersanpassad information, krisstöd, pedagogisk verksamhet och skolundervisning. Medföljande barn som vistas i skyddat boende har skolplikt och rätt till skolundervisning. Bedömning av hot och risk ska beaktas inför beslut om hur barnets skolgång ska tillgodoses under vistelsen i det skyddade boendet. Många barn som bevittnar våld är också direkt utsatta för våld. Det är viktigt att barn får tillgång till den hälso- och sjukvård som de kan vara i behov av. Utifrån detta initierar personalen rutinmässigt kontakt med närliggande hälsocentral för hälsoundersökning av medföljande barn. Prioritering och riskbedömning Socialnämnden ska prioritera och bedöma vilken form av tillfälligt boende den våldsutsatta kvinnan har behov av med utgångspunkt i utredning och riskbedömning. Den enskildes samtycke till placering på skyddat boende ska inhämtas. Det boende som erbjuds den våldsutsatta kvinnan ska vara lämpligt för eventuellt medföljande barn oavsett ålder och kön. Hotbilden för kvinnor utsatta för våld i nära relation kan förändras med kort varsel. Samordnad individuell plan, SIP När det finns behov av insatser från flera aktörer ska socialtjänsten och/eller hälso- och sjukvården ansvara för att en samordnad individuell plan, SIP, upprättas tillsammans med kvinnan och medföljande barn. Den samordnade individuella planen ska innefatta hela stöd och hjälpbehovet där inte minst planering av medföljande barns skolundervisning och samlade insatser på kort och lång sikt blir viktiga för ett fortsatt liv i trygghet. Samlade och samtidiga insatser kan också innebära att den enskilde i större utsträckning kan få sina behov av trygghet, säkerhet, skydd och stödinsatser tillgodosedda på hemorten eller i en ny hemkommun. Personalen på det skyddade boendet ska, med skyddssökandes samtycke, initiera samordning gällande kort- och långsiktiga insatser under vistelsetiden på det skyddade boendet. Vid utflyttning ska personalen överlämna ansvaret för samordning av insatser till socialtjänstens handläggare. Organisation Huvudman Kommunerna är huvudman för skyddat boende. Socialtjänsten i respektive kommun ansvarar för att, utifrån en utredning av den våldsutsatta kvinnans och eventuella barns behov, bedöma om insatser kan tillgodoses inom kommunen eller om insatsen skyddat boende ska beviljas. Organisation av verksamheten ska ingå inom ramen för socialförvaltningen i en huvudkommun. En styrgrupp utses med representanter från övriga kommuner och samverkansaktörer. Länets kommuner finansierar gemensamt verksamheten och har rätt att placera kvinnor i behov av skydd i boendet. Tillgänglighet Det skyddade boendet ska ta emot skyddssökande kvinnor dygnet runt/året om. Vistelsetiden vid det skyddade boendet ska inte vara längre än det som motsvarar skyddsbehovet, dock längst fyra (4) månader. Det är viktigt att boendetiden inte blir längre än nödvändigt. Eftersom vistelse i skyddat 4

53 boende är tidsbegränsad innebär det att handläggaren inom socialtjänsten, tillsammans med den enskilde, ska påbörja planering för en långsiktig boendeform i samband med inskrivningen. Bemanning Det skyddade boendet behöver ha tillräcklig bemanning utifrån den enskildes behov av stöd och hjälp. För vissa skyddssökande kan tillgång till personal dygnet runt vara avgörande. Tillgång till personal även på natten bidrar till de skyddssökandes trygghet och säkerhet. Utifrån antal platser och tillgängligheten i boendet bedöms bemanningsbehovet vara minst 10.0 tjänster. Ensamarbete ska i möjligaste mån undvikas och minst två personal finns i tjänst dag- och kvällstid. Nattjänstgöring innebär sovande jour från kl till kl Personalkompetens Det skyddade boendet ska vara tillgängligt och bemannas dygnet runt med personal som har relevant utbildning och kompetens utifrån målgruppernas varierande behov. Personalen ska ha någon av följande utbildningar socionom, socialpedagog, beteendevetare, pedagog eller andra motsvarande utbildningar samt ha fördjupad kompetens gällande mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Då boendet även tar emot medföljande barn så ska även personalen ha särskild barnkompetens. Personalen ska bemöta alla skyddssökande utifrån värdighet, empati och respekt. Mångfald, språk och kulturkompetens eftersträvas inom personalgruppen. Särskild förståelse och medvetenhet om ursprungsbefolkningens och minoritetsgruppers behov är viktiga. Platser Det ska finnas nio platser för heldygnsvistelse på det skyddade boendet. Det innebär platser för nio kvinnor med eller utan medföljande barn. Beräkning av antal platser har gjorts utifrån antal kvinnor utsatta för våld i nära relation 5 samt utifrån erfarenheter från ett område med liknande befolkningsmängd som Norrbotten. Geografisk placering Erfarenheter från andra skyddade boenden i Sverige visar att den geografiska placeringen har betydelse och att det är viktigt att utveckla ett skyddat boende på orter där det finns en heterogen befolkning, närhet till polis, goda transport möjligheter och närhet till hälso- och sjukvård, livsmedelsbutiker och andra viktiga samhällsfunktioner. Det är viktigt att arbeta för att placeringen av det skyddade boendet ska vara så anonym som möjligt för allmänheten, då detta kan medverka till att kvinnor i behov av skydd undgår upptäckt. Lokaler och säkerhet Lokalerna ska följa socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, vara tillgänglighetsanpassade och utformade med hänsyn till yttre säkerhet samt vara belägna så att det ger goda förutsättningar för verksamheten. Polisen ska ansvara för säkerhetsbesiktning av lokalerna och föreslå lämpliga säkerhetsåtgärder. Lokalerna ska ha säkerhetsdörr och fönster, vara larmat och kopplat till polisens anrop. Kvinnor och barn som bor på det skyddade boenden får säkerhetssamtal, information om larm och andra skyddsanordningar under boende tiden. Finansiering Kommunerna finansierar personal och lokalkostnader i det skyddade boendet. Landstinget och polisen genomför och ansvarar för insatser i den del uppdraget avser. 5 Se Kunskapsunderlag - gemensamt skyddat boende för kvinnor och medföljande barn, i samverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting och Region Nord - Polisområde Norrbotten 5

54 Sammanfattning För kvinnor utsatta för våld i nära relation och medföljande barn innebär tillgången till ett skyddat boende bland annat; Tillgång till god kvalitet och säkert tillfälligt boende. Krisstöd, riskbedömning, säkerhetssamtal och praktiskt stöd. Samordnad individuell planering, SIP, på kort- och på lång sikt. Jämlik insats, för kvinnor och medföljande barn i behov av skyddat boende, i länet. Omsorg om husdjur ordnas i samverkan med andra aktörer. Tillgång till professionellt stödteam som arbetar utifrån evidensbaserad praktik 6. Samlad kunskap om behoven ger ökade förutsättningar för adekvata insatser. Strukturerad samverkan mellan socialtjänst, skola, somatisk och psykiatrisk vård samt polisiära insatser räddar liv. För kommunerna, landstinget och polisen innebär tillgången till ett skyddat boende bland annat; Att lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd samt basnivå säkerställs. Ökad rättssäkerhet. Ökade möjligheter till samplanering och samverkan. Fungerande stöd och hjälpinsatser. Samlad spetskompetens hela dygnet för hela länet. Bättre stöd till kommunernas handläggare. Att ett kompetenscentrum för länet gällande våld i nära relationer utvecklas. 6 Det vill säga att de professionella väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser. 6

55 Kostnadskalkyl Kostnadskalkylen basteras på 10 boendeplatser i skyddat boende med hög säkerhet och bemanning dygnet runt. Kontogrupp Budget helår 2015 Anvisning Intäkter ,00 kr Till största del hyresintäkter Totala intäkter ,00 kr Personalkostnader ,00 kr 10 personal inkl 0.5 enhetschef, vikariekostnader, inkl sociala avgifter, OB/beredskap Övriga kostnader , 00 kr Främst hyra, städ, el, förbrukning, it/telefoni, transporter, kurser, larm, handledning, tolk Totala kostnader Nettokostnad , 00 kr , 00 kr Kommunbidrag , 00 kr Se separat bilaga 7

56 Finansiering skyddat boende Finansieringen bygger på kommunbidrag baserat på antal invånare i respektive kommun per 1 januari För år 2015 innebär det 30,50 kr/invånare och kommun. Kommun Antal invånare Kronor totalt per år Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk 5 o Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Totalt

57 Kunskapsunderlag gemensamt skyddat boende för kvinnor och medföljande barn, i samverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting och Region Nord - Polisområde Norrbotten

58 Erkännande och tack! ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Jag vill rikta ett stort tack till den arbetsgrupp som tillsammans med mig har arbetat fram överenskommelsen och till kvinnojourer i Norrbotten som har bidragit med sina erfarenheter och kunskaper. Tack även till strategen för socialtjänsten, Kommunförbundet Norrbotten och till chefen för hälso- och sjukvården, Norrbottens läns landsting för dialog och processande i utveckling av kunskapsunderlaget och överenskommelse. Överenskommelsen och kunskapsunderlaget är ett resultat på samverkan mellan myndighetsaktörer i Norrbotten och samarbete har skett med individuella kvinnojourer och med Eva Engman, ordförande för länsföreningen kvinnojourer i Norrbotten. Arbetsgruppen bestod av: Anna-Greta Brodin, socialchef Kalix Monica Westman, IFO chef Kalix Marika Rissanen-Korpi, socialchef Gällivare Jenny Nichana-Lindberg, avdelningschef Kiruna Gunborg Flygare/Seija Uusitalo, Kiruna kommun Greger Pettersson, avdelningschef Piteå Roger Burman, verksamhetsområdeschef, stöd till barn o familj, Piteå Carin Boström, enhetschef, Piteå Marianne Persson, chef personsäkerhetsgruppen Polisen Åsa Sannerborg, brottsoffersamordnare, Polisen Lisa Lindström, utvecklingsledare, Länsstyrelsen Kerstin Wanhatalo, samordnare, Freda mottagningen, Luleå Eva-Lena Holmkvist Parkström, Norrbottens läns landsting i

59 Sammanfattning ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson På internationell, nationell, regional och lokal nivå har beslutsfattare tydligt angett vikten av att arbeta för kvinnors rättigheter och att få stopp på mäns våld mot kvinnor och visat på ambitions- och kvalitetshöjning när det gäller insatser för våldsutsatta kvinnor och barn 1. Sveriges regering och riksdag har uppmärksammat kvinnofrid och våld i nära relationer genom flertalet satsningar inom området 2. I Norrbotten har länets kommuner, landstinget, polisen samt åklagarmyndigheten genomfört en länsövergripande satsning, Samverkan mot våld. Syfte har varit att höja kvaliteten vad gäller insatser till kvinnor som är utsatta för våld i nära relation, barn som bevittnat/upplevt våld samt till män som utövar våld och att skapa förutsättningar för ett jämlikt stöd i hela länet. Samverkan mot våld pågår i en fortsatt gemensam satsning och länssamordnaren har uppdrag att bland annat driva på processen för ett samlat arbete rörande skyddat boende. I maj har den politiska samverkansberedningen gett uppdrag till länsstyrgruppen att utreda förutsättningar för ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn i Norrbotten. Uppdraget lämnades över till länssamordnaren, Samverkan mot våld, att utföra med ledning av strategen för socialtjänsten, Kommunförbundet Norrbotten och chefen för Hälso- och sjukvårdsenheten, Norrbottens läns landsting. Uppdraget består av två delar: Kunskapsunderlag Överenskommelse med beskrivning av verksamhetens innehåll, ansvarsfördelning, organisation och finansiering. Kunskapsunderlaget omfattar sammanställning av information som framkommit genom granskning av litteratur, samtal med kommunala och ideella aktörer inom sakområdet mäns våld mot kvinnor och verksamheter som driver skyddade boenden samt genom studiebesök. Länets kommuner, polismyndigheten, kvinnojourer i Norrbotten och verksamheter skyddade boenden i andra regioner har lämnat information samt förmedlat erfarenheter från kvinnor som upplevt våld i nära relationer och som bott i tillfälliga boenden i länet på grund av hot och risk för upprepat våld. Länssamordnarens bedömning är att det finns behov av differentierade boendeformer för kvinnor och medföljande barn som är utsatta för våld i nära relationer. Behoven är individuella och varierar mellan olika kvinnor och barn. Skyddat boende anpassat till kvinnor och barn som har omfattande behov av skydd, stöd och hjälp behövs i Norrbotten ii

60 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Innehåll Kunskapsunderlag... i Erkännande och tack!... i Sammanfattning... ii Innehåll... iii Bakgrund... 1 Uppdrag... 1 Arbetsorganisation avseende uppdraget... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Definition och grundantaganden om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer och barnens perspektiv... 3 Olika former av våld... 4 Särskilt sårbara grupper... 5 Uppbrottsprocessen... 5 Barnens perspektiv... 5 Regelverk och lagstiftning samhällets ansvar... 6 Internationellt... 6 Nationellt... 7 Regionalt... 7 Lagstiftning och samhällets ansvar... 7 Forskning Skyddat boende Definition Vem behöver skyddat boende? Skyddat boende för kvinnor Barn på skyddat boende Tillgänglighet Erfarenheter från andra län Aktuell situation i Norrbotten Aktuell situation kvinnojourer Statistik kvinnojourerna i Norrbotten Kvinnojourernas bedömning Aktuell situation kommunerna Statistik från kommunernas verksamhet för socialtjänst Kommunernas bedömning iii

61 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Aktuell situation Region Nord-polisområde Norrbotten Statistik polisen Polisens bedömning Röster från våldsutsatta kvinnor Gemensamt skyddat boende i Norrbotten? Länssamordnarens bedömning Överenskommelse skyddat boende Referenser iv

62 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är en kriminell handling, ett jämställdhets- och samhällsproblem och konsekvenser av våld kan medföra betydande hälsoproblem på kort och lång sikt som allvarligt påverkar förutsättningar för ett liv i trygghet för många människor i Sverige 3. I Sverige och Norrbotten utsätts varje år ett stort antal kvinnor för hot och våld av närstående och många fler barn växer upp i ett hem där våld är en del i vardagen. Många av dem är i behov av skydd och stöd i den akuta situationen, på kort och på lång sikt. För de som är utsatta för upprepat eller livshotande våld av en närstående behövs ofta ett skyddat boende med hög säkerhet, bemanning samt andra relevanta insatser som motsvarar den enskildes behov. I Norrbotten finns begränsade möjligheter att erbjuda differentierade tillfälliga boenden utifrån individers olika behov av skydd, stöd och hjälp. Kommunerna i Norrbotten klarar inte på egen hand de krav som ställs enligt lagstiftningen, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 4 samt kvalitetsindikatorerna som gäller för skyddat boende. Socialstyrelsen publicerade 2013, en nationell kartläggning 5 av skyddade boenden i Sverige. I den framgick att det i hälften av landets kommuner fanns skyddat boende och att 70 % av dessa drevs av ideella föreningar och ett mindre antal i privat regi (8 %). I kartläggningen framgår att privata aktörer och kommunala boende i hög grad lever upp till kraven som ställs: tar emot flest personer med omfattande behov av stöd, tar emot skyddssökande dygnet runt och har ofta bemanning dygnet runt. Det framgår också att det är skillnader i finansieringsformer där boenden i privat regi finansieras till största del av dygnsavgifter, medan skyddade boenden i ideell regi är beroende av kortsiktiga finansieringsalternativ som kommunala verksamhetsbidrag, statliga projektmedel och har av tradition låga dygnsavgifter. Under många år har ideella organisationer, kvinnojourer, tillhandahållit stöd och skydd för kvinnor som utsatts för våld av en närstående partner och deras medföljande barn. Kvinnojourerna har haft en betydande roll i att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor och drivit frågan om myndigheternas ansvar. Socialtjänstlagen skärptes 2007 och innebär ett större åtagande för kommunerna när det gäller att erbjuda skydd och stöd till kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Barn som bevittnar och/eller utsätts för våld är offer för brott och de ska särskilt uppmärksammas utifrån sina egna behov av stöd och hjälp. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 6, som trädde i kraft 1 oktober 2014, fastställer och förtydligar krav och rekommendationer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvar gällande våld i nära relationer. I föreskrifterna anges också krav och allmänna råd för insatsen skyddat boende. Uppdrag Under uppmärksammade projektledaren för Samverkan mot våld att kommunerna behöver utveckla och förbättra möjligheterna för kvinnor att erbjudas tillfälligt boende som motsvarar deras och medföljande barns behov av skydd, stöd och hjälp från hot och våld. Kommunförbundets styrelse initierade en enklare undersökning om kommunerna erbjuder tillfälligt boende som motsvarar lagstiftningens krav. Undersökningen utfördes av studenter på Luleå Tekniska Universitet. I samband med länssamordnarens tillträde i januari 2014 uppmärksammades styrelsen på att undersökningen var grund, varpå styrelsen gav länssamordnaren klartecken att fortsätta undersöka situationen. Information om undersökningen delgavs även politiska samverkansberedningen som i maj 2014 gav uppdrag till länsstyrgruppen att utreda förutsättningar för ett länsgemensamt skyddat boende. Under ledning av strateg för socialtjänsten, Kommunförbundet Norrbotten och chef för hälso- och sjukvårdsenheten, 3 NCK- rapport 2014:1 4 SOSFS 2014:4 5 Nationell kartläggning av skyddade boenden, Socialstyrelsen, SOSFS 2014:4 1

63 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Norrbottens läns landsting, påbörjade länssamordnaren uppdraget tillsammans med en arbetsgrupp. Arbetet med uppdraget skyddat boende omfattar kunskapsunderlag samt en överenskommelse som beskriver verksamhetens innehåll, organisation, ansvarsfördelning och finansiering. Under hösten 2013 uppmärksammade samordnaren på Freda-mottagningen att verksamheten inte hade möjlighet att erbjuda tillfälligt boende i mottagningens lägenheter till personer utsatta för våld i nära relation eftersom boendeformen och insatserna inte motsvarade de våldsutsatta personernas behov. Särskilt framkom att dessa personer hade stark hotbild, stark rädsla samt behov av särskilda insatser utifrån sårbarhetsfaktorer så som funktionsnedsättning, missbruk och problematik kring hedersrelaterat våld. Detta har även uppmärksammats av flertalet andra kommuner och av kvinnojourerna i Norrbotten, att de tillfälliga boende som kan erbjudas till våldsutsatta kvinnor och medföljande barn är begränsade och matchar inte alltid den enskilde kvinnans och medföljande barns behov av säkerhet, stöd och hjälp. Länssamordnare för Samverkan mot våld, Kommunförbundet Norrbotten, fick ett politiskt uppdrag 7 där kunskapsunderlaget utgör den del som syftar till att presentera samlad information om aktuell kunskap och evidens i ämnet skyddat boende. Underlaget omfattar även förslag på ansvarsfördelning, organisation, verksamhetens innehåll och finansiering. Överenskommelse om skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras medföljande barn i Norrbottens län utvecklades från detta kunskapsunderlag. Arbetsorganisation avseende uppdraget Arbetet med uppdraget skyddat boende har organiserats på följande sätt. Den politiska samverkansberedningen är politisk ledningsgrupp med länsstyrgruppen som ansvarig tjänstemannagruppering. Länssamordnaren har tagit fram ett kunskapsunderlag och gemensamt med representanter från kommunerna, landstinget, polisen och länsstyrelsen bildat en arbetsgrupp. Under ledning av länssamordnaren har arbetsgruppen arbetat fram en överenskommelse i dialog med strateg för socialtjänsten, Kommunförbudet Norrbotten samt med chef för Hälso- och sjukvårdsenheten, Norrbottens läns landsting. Syfte Syftet med kunskapsunderlaget är att presentera samlad information om aktuell kunskap och evidens i ämnet skyddat boende. Kunskapsunderlaget omfattar även förslag på ansvarsfördelning, organisation, verksamhetens innehåll och finansiering. Kunskapsunderlaget och överenskommelsen utgör tillsammans underlag för kommande politiskt beslut gällande gemensamt skyddat boende, för kvinnor och medföljande barn, i samverkan mellan länets kommuner, landstinget och polisen i Norrbotten. Metod Kunskapsunderlaget har tagits fram genom litteraturstudier, samtal med utvalda företrädare för kvinnojourer och socialtjänsten samt med företrädare för verksamheter som driver skyddat boende i Malmö, Stockholm, Halland, Uppsala. Dessa företrädare har bidragit med sina erfarenheter och tankar kring skyddat boende. Dialog har även skett med länsgruppen för kvinnofrid. Utformning av förslag till överenskommelse har utförts i samarbete med en arbetsgrupp med utvalda företrädare från kommunerna, landstinget, polisen och Länsstyrelsen i Norrbotten. Arbetsgruppen har bidragit med erfarenheter och tankar om ansvarsfördelning, organisation, verksamhetens innehåll, finansiering. Utöver detta har även studiebesök har gjorts på kommunala skyddade boenden och i lägenheter som är kopplade till Freda mottagningen i Luleå. Kommunförbundets styrelse, politiska samverkansberedningen, socialnämndsordföranden, länsstyrgruppen har fortlöpande informerats om arbetet samt haft möjlighet att bidra med reflektioner. Specialistgruppen, myndigheter och kompetensgruppen, ideella organisationer, har varit referensgrupp för överenskommelsen. 7 Bilaga Uppdragsbeskrivning skyddat boende 2

64 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Arbetet med kunskapsunderlaget och överenskommelsen har utgått från uppdraget från den politiska samverkansberedningen och slutrapporten Samverkan mot våld 8. Kunskapsunderlaget och överenskommelsen har utförts med beaktande av internationella, nationella, regionala riktlinjer och strategier 9, handlingsplaner, lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd. Definition och grundantaganden om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer och barnens perspektiv Många gånger använder forskare och även praktiker en ekologisk förklaringsmodell till mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Den ekologiska modellen bygger på teorin om att det inte finns en ensam faktor som kan beskriva varför män använder våld mot kvinnor i nära relationer. Modellen försöker istället att kombinera flera olika teorier och förklaringar och innebär en insikt om samspelet mellan ett antal samvarierande faktorer så som individ, samhälle, relation och struktur 10. Struktur: normer, acceptans av våld som sätt att lösa konflikter, maskulinitet förknippas med dominans eller aggression, rigida könsroller. Samhälle: påfrestande sociala förhållanden, gruppnormer som legitimerar våld, isolering av kvinna och familj. Relationen: bristande förmåga att hantera relationer, äktenskaplig konflikt, våldsutövaren tar kontroll och fattar beslut i familjen. Våldsverkaren som individ: bevittna våld i familjen som barn, bristande omvårdnad under uppväxt, individualpsykologiska faktorer, missbruk Enligt den ekologiska modellen är det inte en enstaka faktor som orsakar våldet, utan ett antal samvarierande faktorer. Enligt WHO är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att generellt klarlägga faktorer som orsakar våld. Dessutom är det riskabelt att skilja faktiska orsaker från socioekonomiska och andra omständigheter som förekomst av våld samvarierar med 11. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är för komplext för att beskrivas med ett perspektiv. Våldsverkarens handlingar och den våldsutsattas reaktioner behöver förstås i ett vidare socialt sammanhang. Där både våldsutövaren och den våldsutsatta bedömer sina handlingar utifrån det faktiska och förväntade bemötandet/respons från omgivningen. Våld är ensidig handling där våldsutövaren är ansvarig för sina handlingar. I situationer där det förekommer förtryck och våld finns också motstånd. Att synliggöra de subtila handlingar som den våldsutsatta gör i situationen kan bidra till återhämtning och självläkning 12. Det språk som används för att beskriva mäns våld mot kvinnor behöver synliggöra vad det handlar om, att det är våld. Att tydliggöra att det handlar om våld stödjer våldsutsattas upprättelse och våldsutövares ansvarstagande. Allan Wade, familjeterapeut i Canada och en av upphovsmakare till responsbaserad praktik, menar att lika lite som vi kan kalla bankrån för banktransaktion, kan vi kalla våld för konflikt. Följande grundantaganden har sammanställts från litteratur, föreläsningar och delbetänkandet SOU 2014:71. För att förebygga mäns våld mot kvinnor och våld i när relationer behöver arbetet inriktas på flera nivåer: Universellt förebygga våld. Arbeta för att tidigt upptäcka våld och möjliggöra insatser till förändring, förhindra att våld upprepas. Grundantaganden om våld: Våld är en kriminell handling. 8 Slutrapport Samverkan mot våld, projektledare Annika Stävenborg 9 Länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering I Norrbotten Våld handboken om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, Socialstyrelsen, WHO, World Report on Violence and Health, s Wade, A, konferens Luleå, januari

65 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Våld är en valbar ensidig handling som är utövarens ansvar. Våld har sin grund i det ojämnställda samhället. Våld medför konsekvenser för hälsan under lång tid och är samhällsekonomiskt kostsamt. Våld innebär konsekvenser för alla inblandade och ska betraktas som säkerhetsrisk. Grundantaganden om vad som underlättar förändringsprocesser så att våld upphör: Språket, våld ska benämnas. Att tillfrågas om utsatthet för våld. Bra bemötande från omgivningen med tillit till människors förmåga att ta kontroll över sina liv och synliggörande av motstånd påverkar våldsutsattas känsla av upprättelse och återhämtningsprocess. Stöd, respekt, empati till både offer och förövare istället för ifrågasättande, fördömande och moraliserande. Förmåga bland samhällets aktörer att organisera skydd, stöd och hjälp som kommer våldsutsatta personer till gagn så att förtroende och trygghet kan växa. Olika former av våld FN s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs av FN s generalförsamling 1993 och skrevs under av Sverige. FN:s definierar mäns våld mot kvinnor som, Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtryckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet 13. Enligt deklarationen är mäns våld mot kvinnor ett historiskt uttryck för ojämlika maktförhållanden mellan könen, vilket medverkar till att kvinnor fortsätter att tvingas in i en underordnad ställning i förhållande till män. Per Isdal, norsk psykolog och grundaren till Alternativ till våld i Norge, en behandlingsmodell för män som utövar våld, definierar våld i boken Meningen med våld på följande sätt, Våld är varje handling riktad mot en annan person som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får den andra personen att göra något mot sin vilja och/eller att avstå göra något den vill. (Isdal, 2001:34 ) Den här definitionen är något vidare och omfattar även våld utövat i samkönade relationer samt av kvinnor mot män. Det grova systematiska våldet är det som är mest förekommande mot kvinnor av en partner eller tidigare partner. Det är fyra till fem gånger vanligare för en kvinna att dödas av våld i nära relation än att en man gör det. Våld omfattar många handlingar av olika karaktär som syftar till att påverka andra personer. Vanligtvis förknippas ordet våld med fysiska handlingar men det är att begränsa begreppet, istället måste begreppet vidgas till att omfatta alla slags handlingar som orsakar rädsla, smärta eller kränker. Olika former av våld kan enligt Isdal, 2001, delas in i följande grupper: Fysiskt våld innebär en bred mängd handlingar, t.ex. knuffa, hålla fast, skaka, nypa, slå med eller utan tillhygge, sparka, knivhugga, skjuta. Konsekvenser för fysiskt våld kan vara allt från dödsfall till en kortvarig smärta och/eller långvarig rädsla för utövaren även när det fysiska våldet inte förekommer. Psykiskt våld kan omfatta direkta eller indirekta hot t.ex. att genom diffusa uttalanden eller genom att använda kroppen förmedla möjligt våld, sårande och kränkande beteenden genom ord eller andra uttryck som syftar till att förminska, förödmjukande beteenden som sätter personen i dålig dager t.ex. 13 FN deklaration mot våld mot kvinnor (1993) 4

66 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson offentligt eller inför barnen, kontroll med makt och hot d.v.s. att begränsa friheten t.ex. tid, aktiviteter, social kontakt, klädsel, uppförande. En vanlig form är utfrågning och tvång att redogöra var och med vem man varit, svartsjuka, isolering. Sexuellt våld kan innebära sexuella trakasserier, sexuell påtryckning, tvång att utföra sexuella handlingar man inte önskar, tvång att ha sex med andra personer, föremål eller djur. Sexuellt våld kan vara den mest nedbrytande våldsformen och får långvariga konsekvenser för den utsatta 14. Materiellt våld som riktas mot saker eller föremål som kan vara värdefulla för den som utsätts och syftet kan vara att skrämma. Det kan handla om att slå sönder möbler, riva sönder kläder, kasta saker mm. Latent våld fungerar i kraft genom sin potentiella möjlighet till våld. Den utsatta begränsar sitt beteende, handlingar och ord, utifrån risken för att utsättas för fysiskt våld. Den utsatta agerar strategiskt för att undvika våld och försöker skydda sig från våldshandlingar från den som utövar våld. Försummelse är en form av våld som särskilt inriktar sig mot en persons sårbarhet t.ex. mot en funktionsnedsättning. Att undanhålla hjälpmedel, mediciner och försvåra vardagen för någon med särskild sårbarhet utifrån funktionsnedsättning och ålder, t.ex. att rulla undan rullstolen för någon med rörelsenedsättning, att mata någon med för varm mat, eller duscha någon i för kallt eller varmt vatten. Våld kan omfatta brottsliga handlingar och även handlingar som enligt lagstiftningen inte betraktas som brottsliga, t.ex. verbala kränkningar, isolering från familj och vänner, men de kan ingå i ett mönster i utövningen av våld 15. Särskilt sårbara grupper Många kvinnor utsätts för våld av närstående, oftast en partner eller före detta partner, och brottet är en särskild form av utsatthet 16. Där utsattheten karakteriseras av att våldsutövaren är en person som förväntas eller förväntades ha en nära och förtroendefull relation till kvinnan. Mäns våld mot kvinnor är ofta, eller riskerar att bli, upprepat och systematiskt 17. Kvinnor har olika förutsättningar i livet och en del är särskilt sårbara på grund av fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, eget missbruk. Andra särskilt sårbara grupper är kvinnor med utländsk bakgrund, kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, kvinnor från ursprungsbefolkningen och minoriteter samt HBTQ personer. Sårbarheten kan medföra svårigheter till upptäckt, svårigheter att få skydd, hjälp och stöd samt svårigheter att få rätt insatser i rätt tid. Kvinnor från sårbara grupper står ofta i särskild beroende ställning till den som utövar våld mot dem 18. Uppbrottsprocessen Generellt är en relationsbrytning, från en partner som inte utövar våld, en process som kan ta olika lång tid. Att bryta upp från en partner, som utsätter en för våld, medför dock ökad risk för upprepat och dödligt våld. Den våldsutsatta kvinnan kan göra bedömningen att stanna kvar med en våldsam partner om det alternativet upplevs säkrare och om samhället inte synliggör de insatser som finns till hjälp. De allra flesta våldsutsatta kvinnor lämnar så småningom en partner som är våldsam och då ofta med hjälp av externt stöd 19. Samhället har ett ansvar att tillhandahålla stöd, hjälp och skydd till våldsutsatta kvinnor och medföljande barn. Våldsutsatta kvinnor är en heterogen grupp där varje individ har olika behov av stöd, skydd och hjälp från samhället och där samhällets insatser behöver utformas så att de motsvarar individens behov. Barnens perspektiv Barn som bevittnar och/eller upplever våld i sin familj påverkas på olika sätt av att leva i en oförutsägbar vardag där hemska saker kan hända när som helst. Många barn är oroliga, rädda, skrämda 14 NCK rapport 2014:1 15 Fristad från våld vägledning om skyddat boende, Socialstyrelsen, artikelnummer Prop. Kvinnofrid 1997/98:55 s Våld- handbok om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 18 Utdrag ur NCK - rapport 2010:04 19 Schaeffer Lindgren. M,

67 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson och kan uppvisa beteenden som utåtagerande eller tillbakadragenhet, får svårt att sova och riskerna för koncentrationssvårigheter, problem med sociala relationer och andra hälsoproblem är påtagliga 20. Många barn som bevittnar/upplever våld kan direkt utsättas för fysisk skada i samband med våldsverkarens utövande av våld mot en närstående och risken är stor för att barnet utvecklar post traumatisk stress symptom om våldet inte upphör och stöd erbjuds 21. Barnkonventionen och svensk lagstiftning anvisar att barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden och sedan 1979 är det enligt svensk lagstiftning förbjudet att aga barn. Barnets bästa bör komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn vare sig åtgärder kommer från offentliga, privata aktörer, rättsväsendet, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Barnkonventionen anger en syn på barn som självständiga individer med egna rättigheter. Barn har svårt att bli hörda, för att de ska bli hörda och få sina rättigheter tillgodosedda krävs det att någon vuxen uppmärksammar deras situation, lyssnar och agerar. Grundantaganden om barn som lever med våld i sin familj är att de är särskilt utsatta och att barnperspektivet ska vara överordnat. Det innebär att: - Barns rätt till skydd, inför insatser ska det beaktas om insatsen ökar barnets trygghet eller om den utgör en risk. - Barns rätt till delaktighet i processer som påverkar deras liv betyder att barn har rätt till information om vad som planeras, görs för dem och deras familj. Barnet ska ges möjlighet att uttala sig om planerna och genomförandet. - Barns egen rätt till insatser innebär att dessa ska konkretiseras i personresurs, tid och plats avsedd för barnet, Regelverk och lagstiftning samhällets ansvar Internationella, nationella och regionala vägledande dokument, riktlinjer och överenskommelser anvisar medlemsstater, myndigheter och andra aktörer vad arbetet mot mäns våld mot kvinnor ska omfatta. Utformning av handlingsplaner och strategier och också betydelse för hur samhället ska tillgodose insatser som motsvarar enskildas behov av skydd, stöd och hjälp 22. Internationellt FN s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor, FN s barnkonvention är två viktiga internationella anvisningar till medlemsstater världen över. Uppföljning av dessa sker med jämna mellanrum genom FN s bevakningsorgan där Sverige många gånger har fått skarp kritik för hur arbete mot mäns våld mot kvinnor organiseras och utvecklas. Enligt rapport från FN s barnrättskommitté 23 har Sveriges arbete med barnkonventionen behov av att förstärkas och Sverige har vid flertalet granskningar fått skarp kritik av FN s barnrättskommitté. Under 2014 skrev alla 14 kommuner i Norrbotten och Norrbottens läns landsting som första region i Sverige på den europeiska jämställdhetsdeklarationen, CEMR 24, där särskilt artikel 22 anvisar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor och vilka åtaganden regionen Norrbotten har förbundit sig till. Istanbul konventionen 25 tillkom under 2011 och under 2014 skrev Sverige på den juridiskt bindande konventionen som trädde i kraft 1 juli Även denna europeiska konvention visar på ett tydliggörande och anvisar medlemsländerna att arbeta för avskaffande av våld mot kvinnor på olika 20 Rösare, P, konferens, Luleå, oktober Nordanger & Almqvist, konferens, Stockholm, september Committee on the Rights of the Child,

68 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson nivåer och sätt. Det förpliktar att konkreta skyddsåtgärder tillhandahålls kvinnor och medföljande barn bland annat tillhandahållande av skyddade boenden. Artikel 23 Skyddat boende Parterna ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att tillhandahålla lämpliga och lättillgängliga skyddade boenden i tillräckligt antal så att brottsoffren ska vara trygga och för att aktivt vända sig till brottsoffer, särskilt kvinnor och deras barn. Nationellt Regering och riksdag har under många år gjort stora satsningar för att förbättra insatser för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Regeringens handlingsplan 26 angav tonen för hur arbetet skulle ske nationellt. Det uppmärksammades att handlingsplanen och satsningar inte var tillräckliga och att arbetet mot våld mot kvinnor och våld i nära relationer gick för sakta. En nationell samordnare, Carin Götblad, fick regeringens uppdrag att undersöka arbetet och komma med förslag på effektivisering och viktiga åtgärder som skyndsamt kan utveckla arbetet som myndigheter gör för att verka för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat/upplevt våld och för våldsutövare. Femtio förslag presenterades i utredningen 27 i juni 2014, ett förslag gällde att förbättra och höja kvaliteten och skapa en mer rättsäker situation för våldsutsatta kvinnor och barn i behov av skyddat boende. Regeringen har dessutom beslutat att utreda förutsättningar för en nationell strategi som ska kopplas till regional och lokal nivå. Ett delbetänkande 28 Ett jämställt samhälle fritt från våld publicerades under hösten 2014 och arbetet med den nationella strategin beräknas vara klar juni Regionalt I Norrbotten har länsgruppen för kvinnofrid under flera år arbetat mot mäns våld mot kvinnor och tagit fram en handlingsplan för myndighetssamverkan och Länsstyrelsen har haft en betydande roll för kompetensutveckling och metodstöd i sakområdet mäns våld mot kvinnor. Länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering och landstingets ställningstagande för jämställdhet 30 anger riktning, mål och aktiviteter, som på regional nivå ska motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Det länsövergripande myndighetssamverkansprojektet Samverkan mot våld utvecklade en basnivå 31 avseende samverkansmyndigheternas insatser vid våld i nära relationer som syftar till att förtydliga myndigheternas roller och ansvarsområden. Lagstiftning och samhällets ansvar Det är många myndigheter som omfattas av lagstiftning som reglerar ansvar för skydd, stöd och hjälp för kvinnor som utsätts för våld i nära relation och barn som bevittnar/upplever våld i familjen. I det här avsnittet behandlas kommunernas, hälso- och sjukvårdens samt polisens ansvar enligt respektive lagstiftning kopplat till brottsoffer särskilt våldsutsatta kvinnor och deras barn. Kommunernas ansvar och socialtjänstlagen Kommunerna har ansvar för många frågor som berör kommunens invånare och kommunens socialnämnd har ansvar för det sociala stödet till kommunens invånare. I socialtjänstlagen 32 hittas regleringar för det sociala området som gäller och särskilda kapitel och paragrafer som gäller för brottsoffer. Socialtjänstlagen är en ramlag och ger kommunerna stor frihet att anpassa verksamhet efter lokala förutsättningar SOU 2014: pdf 31 Basnivå avseende myndighetssamverkan vid våld i nära relation, Stävenborg, Socialtjänstlagen 2001: 453 7

69 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson 2 kap. 1 SoL Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. 7 När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. Vilka insatser som behövs. 2. Vilka insatser som respektive huvudman ska svara för. 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:981). Det som gäller socialtjänstens ansvar för brottsoffer regleras i 5 kap 11 och lagstiftningen skärptes juli Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott. Socialnämnden ansvarar för att barn får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden har det yttersta ansvaret för att personer som utsatts för brott får det stöd och den hjälp de behöver. Socialtjänsten ansvarar för att utifrån en utredning av den våldsutsattas och eventuella barns behov bedöma vilken insats som är lämplig, t.ex. i form av skyddat boende 33 (prop. 2006/07:38 s. 12; SOSFS 2014:4). Socialstyrelsen ger anvisningar, via föreskrifter och allmänna råd 34 och vägledningar, för att förtydliga vad socialnämnden ska och bör erbjuda till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat/upplevt våld 35. Den 1 oktober 2014 trädde Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 36 våld i nära relationer, i kraft. När det gäller insatser till våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat/upplevt våld anges följande, 7 kap. Insatser Insatser till våldsutsatta vuxna och barn i vissa situationer Stöd och hjälp 1 Socialnämnden ska erbjuda 1. våldsutsatta vuxna, 33 Prop. 2006/07:38 s. 12; SOSFS 2014:4 34 SOSFS 2014:4 35 Prop. 2006/07:38 s. 12; SOSFS 2014:4 36 SOSFS 2014:4 8

70 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson 2. den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner, eller 3. den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld Insatser akut och på kort och lång sikt med utgångspunkt i behovet av skydd, stöd och hjälp. Allmänna råd Socialnämnden bör kunna erbjuda stöd och hjälp i form av bl.a. information och råd, stödsamtal, hjälp att ordna stadigvarande boende, stöd i föräldraskap, förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer, och hjälp vid kontakt med hälso- och sjukvården och andra myndigheter, t.ex. Polisen och Skatteverket. När det gäller skydd i ett tillfälligt boende menar Socialstyrelsen att följande ska och bör gälla, 2 Socialnämnden ska vid behov erbjuda Våldsutsatta vuxna Den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner, eller Den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld Stöd och hjälp i form av ett lämpligt, tillfälligt boende som motsvarar den våldsutsattas behov av skydd med utgångspunkt i utredningen och riskbedömningen. Allmänna råd Om den våldsutsatta behöver stöd och hjälp i ett skyddat boende bör boendet ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna erbjuda skydd mot hot, våld och andra övergrepp. Det boende som erbjuds den våldsutsatta bör vara lämpligt för eventuellt medföljande barn oavsett ålder och kön. Om det skyddade boendet tar emot barn, bör det i boendet finnas personal med kunskaper om barns behov. I Socialstyrelsens vägledning, Fristad från våld en vägledning om skyddat boende, framgår att kommunerna har ett tydligt ansvar att erbjuda skyddat boende med differentierat innehåll och skyddsnivå. Alla som blivit utsatta för våld eller riskerar att utsättas för våld har rätt till skydd och stöd utifrån sina individuella behov 37. Vägledningen syftar till att stärka den skyddssökandes rättsäkerhet. En person utsatt för våld och/eller hot om våld kan anses vara skyddssökande och i behov av olika insatser till hjälp för skydd och stöd i den akuta situationen. Den skyddssökande personens egen upplevelse av våld och/eller hot om våld ska enligt Socialstyrelsen tillmätas stor betydelse. Hälso- och sjukvårdens ansvar och hälso- och sjukvårdslagen Landstingets ansvar och uppdrag regleras i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), (HSL) och förändringar i lagstiftningen träder i kraft HSL innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen anger mål för hälso- och sjukvården och krav på god vård. 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142) 37 Fristad från våld, en vägledning om skyddat boende, Socialstyrelsen,

71 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson HSL innehåller bestämmelser om vårdens kvalitet och att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. 2 a /Träder i kraft I: / Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den ska särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården ska, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Lag (2014:822). 2 b /Träder i kraft I: / Patienten och dennes närstående ska ges information enligt vad som anges i 3 kap. patientlagen (2014:821).Lag (2014:822). 2 c /Träder i kraft I: / Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Lag (2014:822). I frågor som rör barn ska hälso- och sjukvården särskilt beakta barns behov. 2 f Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 6 kap patientsäkerhetslagen (2010:659) och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2010:662). 2 g Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Lag (2009:979). Samverkan kring enskilda som har behov av insatser från landsting och kommun: 3 f När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:979). 10

72 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd gäller även för hälso- och sjukvården och enligt SOSFS 2014:4 och 14 kap. 1 i Socialtjänstlagen har hälso- och sjukvårdspersonal skyldighet att anmäla när misstanke finns om att barn eller ungdomar under 18 år bevittnat våld, blivit utsatta för våld, övergrepp eller på annat sätt far illa. Det finns inte någon särskild skrivning i hälso- och sjukvårdslagen som särskilt reglerar vård till våldsutsatta kvinnor 38. Hälso- och sjukvårdslagens definition av en god vård tydliggör den skyldighet som hälso- och sjukvårdspersonal har i omhändertagandet och bemötandet av våldsutsatta kvinnor. Steget från att lämna en partner som är våldsam är stort och vården bör därför vara lättillgänglig. Den våldsutsatta är ofta fylld av skam- och skuldkänslor och ett bra bemötande är grunden för att kunna känna sig trygg nog att berätta om sin situation. Den våldsutsatta kvinnan måste bli synliggjord för att behandlings-/läkningsprocessen ska kunna påbörjas. Den våldsutsatta kvinnan bör stöttas på vägen mot ett självständigt beslut om sitt fortsatta liv och informeras om den hjälp som finns att få. God kontakt mellan vårdgivare och den våldsutsatta är av allra största vikt. Polisens ansvar och polislagen Polisens ansvar och uppgifter regleras i polislagen (1984:387) och en ny lagstiftning 39 träder i kraft och till polismyndighetens uppgifter hör att, 2 1. förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten, 2. övervaka den allmänna ordningen och säkerheten och ingripa när störningar har inträffat, 3. utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal, 4. lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av polisen, 5. fullgöra den verksamhet som ankommer på Polismyndigheten enligt särskilda bestämmelser. Lag (2014:588). När det gäller samverkan med andra myndigheter och organisationer gäller följande från , 6 Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska samarbeta med varandra och med åklagarmyndigheterna. Polismyndigheten ska fortlöpande samarbeta med myndigheterna inom socialtjänsten och snarast underrätta dessa om förhållanden som bör föranleda någon åtgärd av dem. Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap 1 socialtjänstlagen (2001:453) Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska också samarbeta med andra myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör polisverksamheten. Andra myndigheter ska ge polisen stöd i dess arbete. Lag (2014:588). Föreskrifter och allmänna råd Föreskrifter är juridiskt bindande och innebär att de är bindande regler som är beslutat av i detta fall Socialstyrelsen. Allmänna råd kompletterar föreskrifterna, är inte bindande, och anger hur myndigheter tillämpar och bör handla i ett visst avseende. De allmänna råden är avsedda till hjälp och ger generella rekommendationer om hur man tillämpar en föreskrift och anger hur någon, kommunen, kan eller bör handla i ett visst hänseende. Allmänna råden är en hjälp för en tillsynsmyndighet att tolka en lag, förordning eller föreskrift. Tillsammans med omständigheterna i det enskilda fallet utgör det allmänna rådet underlag för en tillsynsmyndighets beslut om ett föreläggande eller ett förbud, och det beslutet är bindande för den det riktar sig till. Det är viktigt för kommuner att informeras om att även om allmänna råden inte är juridiskt bindande så har de stor betydelse för beslut i samband med tillsyn 40 och utövande av god kvalitet. 38 Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, slutrapport från en nationell tillsyn , IVO Lag 2014: Muntligt samtal med Marit Birk, jurist, Socialstyrelsen, december

73 Samverkan ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson I Norrbotten ska myndigheternas insatser vid våld i nära relation bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd, stöd och behandling, oavsett i vilken kommun brottet aktualiseras. I syfte att uppnå god kvalitet samt möjlighet till uppföljning har länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten Norrbotten och Åklagarmyndigheten upprättat en tydlig basnivå 41 för sina respektive insatser vid våld i nära relation. Under många år har regeringens satsningar syftat till att förstärka samverkan mellan myndigheter. I SOU 2014:49 föreslår den nationella samordnaren Carin Götblad, att myndigheternas samverkan ytterligare kan förbättras och förstärkas genom ett effektivare och samlat grepp till skydd, stöd och hjälp för våldsutsatta personer utifrån deras individuella behov. Samordnad individuell planering Samordnad individuell plan (SIP) är lagstadgad sedan 2010 i både Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen 42. SIP är en plan som ska upprättas med den enskilde om de har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården och om det finns behov av samordning. Den enskilde ska samtycka att sådan plan upprättas. En SIP är ett verktyg för samverkan och samordning. Det är ett dokument som beskriver vilka insatser berörd socialtjänst respektive hälso- och sjukvårdsgivare planerar för en enskild, hur insatserna ska samordnas och hur ansvaret mellan huvudmännen ska fördelas. En SIP kan innehålla åtgärder från olika aktörer som till exempel hälsocentral, vuxenpsykiatri, beroendevård, skola, elevhälsa, verksamheten enligt LSS (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade). Även åtgärder som samtidigt vidtas av andra huvudmän som exempelvis arbetsförmedling, försäkringskassa kan också ingå. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd gäller även för hälso- och sjukvården och enligt SOSFS 2014:4 och 14 kap. 1 i Socialtjänstlagen har hälso- och sjukvårdspersonal skyldighet att anmäla när misstanke finns om att barn eller ungdomar under 18 år bevittnat våld, blivit utsatta för våld, övergrepp eller på annat sätt far illa. Forskning Under arbetet med socialstyrelsens Fristad från våld en vägledning om skyddat boende gjordes en kunskapsöversikt där det framkommer att det finns forskning om skyddade boenden. Det var få studier som handlade om effekter av insatsen skyddat boende. Två kunskapsöversikter innefattade studier om skyddat boende där det fanns tydliga indikationer på det skyddade boendets värde 43. Konsekvenser för kvinnor som vistas i skyddat boende gäller inte bara det givna att det fysiska våldet minskar. Det visar även på att kvinnor, i vissa fall även på längre sikt, kan uppnå förbättrad livskvalitet, uppleva ökat socialt stöd, minskat våld och depression. En partners våld kan vara både kvarhållande och frigörande och processen med att bryta upp från en partner kan öka risken för allvarligt våld. Skyddat boende kan fungera som början på förändringsprocessen bort från våld. Att vistas på ett skyddat boende innebär inte att våldet per automatik upphör, uppbrott kan utlösa mer våld. Det är viktigt att samhället tillhandahåller skydd, stöd och hjälp för kvinnor som försöker lämna en partner som är våldsam. Att det sociala stödet omfattar riskbedömning, säkerhetssamtal och vid behov insatsen skyddat boende tillsammans med samtalsstöd, kan stärka säkerheten för en kvinna som agerar för att lämna sin partner 44. Sadowski, 2010, menade att kvinnor som får del av skyddat boende stannar mindre tid i relationer där det förekommer våld än kvinnor som inte får tillgång till skyddat boende. Resultaten visade även att det tar längre tid för kvinnor att lämna en våldsam partner för dem som inte har tillgång till skyddat boende. 41 Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation 42 3 f Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2 kap 7 Socialtjänstlagen 43 Sadowski, C, Intimate partner violence towards women, 2010, Tengström, A, Utvärdering av socialtjänstens och ideella kvinnojourers insatser för våldsutsatta kvinnor, Fristad från våld en vägledning om skyddat boende, Socialstyrelsen, 2013; Ekbrandt, H. Separationer och mäns våld mot kvinnor, 2006, Schaeffer Lindgren, M, Från himlen rakt ner i helvetet,

74 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Under 2011 gav Socialstyrelsen i uppdrag till Karolinska institutet och Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera verksamheter inom socialtjänsten och kvinnojourers verksamhet. I utvärderingen framkom att kvinnorna hade betydligt sämre psykosocial hälsa än svenska kvinnor i övrigt. Till viss mån förbättrades gradvis den psykosociala hälsan för kvinnorna. Dock framkom vid uppföljning ett år senare att en stor andel kvinnor upplevde allvarliga psykiska problem. Utvärderingen framhåller vikten av strukturerade behovsbedömningar, relevansen av systematisk riskbedömning av våldsutövaren med avsikt att utforma en hållbar säkerhetsplanering för en skyddssökande publicerade Nationellt centrum för kvinnofrid, (NCK), en befolkningsundersökning som bekräftar och visar på stark ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa för människor som utsatts för våld 45. Konsekvenser av att uppleva våld kan påverka livet under lång tid och skyddade boendet kan vara en del i insatser som en våldsutsatt kvinna kan vara i behov av. Det är dock viktigt att det skyddade boendet även innehåller stödjande samtal, riskbedömningar, säkerhetssamtal och att andra aktörer samverkar och arbetar med att motivera den våldsutövande mannen att ta emot behandling så att våld upphör. Det finns behov av mer forskning när det gäller skyddade boenden och den effekt det kan ha på våldsutsatta kvinnors möjligheter till ett liv utan våld. Skyddat boende Skyddat boende är ett begrepp som används i praktiken och används av olika personer i olika situationer. I Sverige finns det 206 skyddade boenden för olika målgrupper, varav den största målgruppen är kvinnor utsatta för våld i nära relation. Enligt socialstyrelsens nationella kartläggning av skyddade boenden drivs 71 % av ideella organisationer, ofta kvinnojourer, och 21 % drivs i kommunal regi och resterande 8 % drivs i privat regi 46. Carin Götblad, nationell samordnare har i sin utredning 47 lämnat förslag på att skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen. Definition I Socialstyrelsens vägledning om skyddat boende 48 finns en beskrivande definition om skyddat boende som lyder: en boendeinrättning som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser. Det överordnade begreppet boende inom socialtjänsten definieras så här: organisatorisk enhet som yrkesmässigt bedriver socialtjänst i form av att tillhandahålla platser för heldygnsvistelse på uppdrag av socialnämnd eller motsvarande i kombination med insatser och som har tillgång till personal med relevant kompetens för dessa insatser. Enligt Socialstyrelsens termbank, föreskrifter och allmänna råd vad gäller våld i nära relationer 49 finns det på ett skyddat boende åtgärder till skydd mot hot, våld eller andra övergrepp, t.ex. tillräcklig bemanning, tillräckliga skyddsanordningar som lås och larm samt andra skyddsåtgärder. Vidare ges relevanta insatser i form av samtal och stöd för att ge skyddspersonen, i detta sammanhang den våldsutsatta kvinnan, verktyg att förändra sin situation. Den personal som är anställd på det skyddade boendet har för målgruppen relevant utbildning och erfarenhet. Socialtjänsten kan ibland ordna en plats t.ex. på hotellrum eller i en jourlägenhet till skydd mot hot, våld eller andra övergrepp som motsvarar de behov som den enskilde anses ha. Dessa platser räknas inte som skyddade boenden. Dessa boenden anses av Socialstyrelsen vara tillfälliga boenden Våld och hälsa en befolkningsundersökning om kvinnor och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa, NCK, Kartläggning av skyddade boenden, Socialstyrelsen, Artikelnummer SOU 2014:49 48 Fristad från våld en vägledning om skyddat boende 49 SOSFS 2014:4 50 Socialstyrelsens termbank, 13

75 Vem behöver skyddat boende? ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Människor utsatta för hot och våld kan tillfälligt behöva bo i ett skyddat boende. Kommunen har ansvar att erbjuda tillfälliga eller skyddade boende även till män som utsätts för våld i nära relation. I dagsläget har vi kunskap om att många kvinnor är utsatta för hot och våld av en partner eller före detta partner. Kvinnor utsätts i nära relationer, i högre utsträckning än män, för grovt och upprepat våld. Att vara i behov av ett tillfälligt boende eller skyddat boende handlar inte bara om någonstans att ta vägen när den gemensamma bostaden inte innebär en trygg plats att vistas på eller hög säkerhet gällande skalskyddet. Många kvinnor flyr för sitt liv och är skrämda och skärrade. För att tillgodose kvinnans behov kan det krävas ett boende, som har personal som har lämplig utbildning och erfarenhet att möta kvinnans behov av stöd i den akuta krisen. Ett skyddat boende ska motsvara kvinnors och eventuellt medföljande barns behov av skydd, stöd och hjälp. Kvinnor utsatta för våld i nära relation samt medföljande barn oavsett ålder eller kön som är i behov av hög grad av skydd, stöd och hjälp i den akuta situationen. Kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättning, eller äldre kvinnor samt kvinnor som har utländsk bakgrund eller kvinnor som är utsatta för våld i hederns namn, och HBTQ samt kvinnor från ursprungsbefolkningen och från nationella minoritetsgrupperna har en särskild utsatthet. Det är viktigt att ta i beräkning att en kvinna där risken bedöms låg, kan vara mer skrämd och mer motiverad att lämna den gemensamma bostaden. En riskbedömning är en del av en bedömning och kvinnans egna erfarenheter och rädsla ska beaktas. I vissa högriskärenden kan våldsutövaren vara frihetsberövad, vilket gör att behovet av skyddat boende inte är aktuellt under den tiden. Behovet av skyddat boende kan uppstå under mycket kort varsel om våldsverkaren inte längre är frihetsberövad. Vägledning och erfarenheter, gällande användning av riskbedömningsverktyg, anger tydligt att hänsyn behöver tas till den våldsutsatta kvinnans egen bedömning. En riskbedömning ska även utgöras av de erfarenheter som den som faktiskt varit där, och sett, hört och med alla sina sinnen upplevt den våldsutövande partnerns agerande och ska särskilt beaktas i samband med beslut av insatser utifrån en riskbedömning 51. Därtill behöver myndigheter även ta hänsyn till hur motiverade och trygg den våldsutsatta kvinnan är i att ta sig ur en relation med en partner som utsätter dem för våld och att lämna den gemensamma bostaden. Att bryta upp från en partner, som utsätter en för våld, medför i sig ökad risk för upprepat och dödligt våld. Skyddat boende för kvinnor Tillgång till skyddat boende kan ibland vara den enskilda insats som förhindrar upprepat våld eller dödligt våld. Många våldsutsatta kvinnor och deras barn har sökt skyddat boende för att få stöd och hjälp i en akut situation. I kombination med andra insatser som krisstödsamtal, riskbedömning och säkerhetssamtal och samverkan med andra myndigheter kan insatsen skyddat boende leda till ett tryggare liv. Syftet med ett skyddat boende är att: Stoppa pågående våld. Minska våldets skadeverkningar. Inleda återhämtning. Påbörja förändringsprocessen. Graden av skydd, stöd och hjälp i den akuta krisen fodrar bedömning från personal med rätt kompetens. Det skydd och stöd som erbjuds i ett skyddat boende ska vara av god kvalitet, individuellt anpassat och tillgängligt för dem som behöver det, oavsett var de bor. Att vara utsatt för våld och hot av en närstående person är en traumatisk upplevelse som orsakas en yttre händelse, våld, där den fysiska existensen, sociala identiteten, tryggheten och/eller våra livsmål blir allvarligt hotade. 51 Manual för Freda - Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer, Socialstyrelsen,

76 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Återhämtning genom krissamtal är en början på att återvinna känslan av sammanhang. Konsekvenser av våld kan medföra allvarliga bekymmer för den psykiska och fysiska hälsan på kort- och långsikt 52 där betydelsen av skyddat boende med kvalitativt stöd från personal kan ha en läkande och viktig inverkan på framtida mående. Anledning att bevilja insatsen skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn är: Att säkerheten inte är tillgodosedd. Våldsutövaren går inte med på att flytta, eller att det inte finns garantier för att mannen inte återvänder. Att den våldsutsatta kvinnan bedöms vara i kris och att den utsattas behov av skydd, stöd och hjälp behöver tillgodoses. Att barnens behov av trygghet och säkerhet i den akuta situationen behöver tillgodoses. Ett skyddat boende ska erbjuda insatser som motsvarar den enskildes behov oavsett andra sårbarheter, t.ex. missbruksproblem eller funktionsnedsättning. Barn på skyddat boende För barn som lever i en familj där det förekommer våld mot en närstående vuxen blir tillvaron ofta oförutsägbar och kaotisk. Hemmet som ska vara en trygg och säker plats blir istället en plats där de mest skrämmande händelser sker. En del barn lever med reellt dödshot hängande över sig. Hoten kan handla om att pappa ska döda mamma, sig själv och/eller hela familjen. Konsekvenser av att uppleva våld som barn är allvarliga och en förutsättning för att bearbeta svåra händelser är att våldet upphör 53. Skyddade boenden som tar emot medföljande barn ska tillgodose barnets individuella behov av information och krisstöd. Barn kan ha utvecklat olika strategier och psykiska försvar för att hantera våldet och påverkas olika av våldet beroende på ålder, kön, karaktären på våldet, andra livsvillkor och personlig egenskaper. Ett skyddat boende som tar emot medföljande ska utformas från ett barnperspektiv och verksamheten ska anpassas för målgruppen medföljande barn, oavsett kön och ålder. Personal behöver särskild kunskap om barn som bevittnat/upplevt våld och deras behov av stöd och lokaler behöver vara anpassade för barns rörelse och lek. Vidare kan barn vara i behov av barnmedicinska och barnpsykiatriska insatser, varpå det är viktigt att det finns upprättade rutiner för samverkan mellan skyddat boende och hälso- och sjukvården. Vanligen så riktar sig våldsutövandet mot mammans relation med barnet och innebär att samspelet mellan mamma och barn skadas. Det är viktigt att individuellt krisstöd erbjuds likväl som krisstöd som syftar till att förbättra samspelet mellan mamma och barn 54. Tillgänglighet Behov av skyddat boende kan uppstå under dygnets alla tider. Erfarenheter från Kvinnojourer visar att det mest är under dagtid som kvinnor tar kontakt, ofta i samband med att dem eller partnern är på arbetet. Om kvinnan utsätts för våld under kväll, natt och/eller på helgen är det oftast polisen, hälsooch sjukvården eller socialtjänsten som kontaktas. Det är viktigt att ett skyddat boende kan ta emot kvinnor och medföljande barn dygnet runt, hög tillgänglighet. För kvinnor och barn som bor i det skyddade boendet visar erfarenheter från andra kommunala skyddade boenden, Kriscentrum Stockholm och Malmö, att behovet är stort att tala med någon under kvälls- och nattetid, när barnen sover och tankarna kommer. Tillgängligheten dygnet runt ses som en viktig del i det stödjande arbetet. Erfarenheter från andra län De kommuner som driver skyddat boende med personal är fortfarande få i jämförelse med kommuner som tar hjälp av kvinnojourer för att erbjuda skydd till våldsutsatta kvinnor och barn. Under året har studiebesök gjorts och kontakt tagits med företrädare för skyddade boenden från Malmö i söder till Uppsala i Norr. Kriscentrum i Stockholm lyfts fram som ett gott exempel för vad socialtjänsten kan 52 NCK- rapport 2014:1 53 Arnell, A & Ekbom, I, och han sparkade mamma, Rädda barnen, Broberg, A & Almqvist, K, Barn som bevittnat våld mot mamma,

77 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson göra i form av skyddat boende för utsatta kvinnor och barn. Skyddade boende med jämförbart befolkningsunderlag är kvinnoboendet Siri i Uppsala och Kriscentrum för kvinnor i Malmö. Kvinnoboendet Siri, Uppsala Ansvarig: Uppsala kommun (ca invånare) Lokal: stort tre våningshus ca 300kvm Platser: 12, enrumslägenheter á 24 eller 15 kvadratmeter (självhushåll, gemensamt kök), kommer att utöka platser under 2015 till 17 platser p.g.a. behov. Det finns även utslussningsboende. Bemanning: 12 personal, inkl chef, färre årsarbetare. Personalgrupp består av socionomer som ansvarar för handlingsplaner, samtal, gruppverksamhet, kontakter med myndigheter och som arbetar dagtid samt behandlingsassistenter som arbetar med krisomhändertagande, praktisk hjälp och finns tillgängliga kvällar, nätter och helger. Personal delar på städansvaret i personalutrymmen, de gemensamma utrymmena städas tillsammans med boende kvinnor och boenderummen städar kvinnorna själva. Anställer även manlig personal. Finansiering: Verksamheten finansieras av kommunen och har en budget på ca 7 miljoner för personal, till kommer kostnad för lokal på ca 2 miljoner. Om andra kommuner vill köpa plats hos Siri så är kostnaden 2300 kr/kvinna/dygn och 700 kr/barn/dygn. Personalbemanning är högre på dag- och kvällstid, en anställd arbetar vaken natt. All personal har barnkompetens, men det finns anställd som särskilt ansvar för barnen på boendet. Boendet har olika skalskydd som larm, sluss, bevakningskameror, rörelsedetektorer, bärbara överfallslarm, väktare och anrop till polisen. Personalen på SIRI arbetar med struktur i vardagen för boende kvinnor och deras barn. Mamman har huvudansvaret för sina barn och personalen ordnar varje dag pedagogisk verksamhet och ytterligare organiserade aktiviteter, minst två gånger i veckan. Fokus på empowerment i kontakt med kvinnan och barnen. Kriscentrum Malmö: Ansvarig: Malmö stad (ca invånare) Platser: Nio platser, självhushåll, i behov av högt skydd. Malmö har ytterligare skyddade boenden för kvinnor med missbruksproblematik, hedersrelaterat våld och boende med mindre krav på skydd. Bemanning: Tolv årsarbetare plus chef. Sju arbetar dagtid och två arbetar natt. Personalen är socionomer, socialpedagoger med inriktning socialt arbete, erfarenhet av myndighetsutövning. En anställd är husmor och ansvarar för praktiska arbetsuppgifter. Pedagoger/psykologer är också anställda Finansiering: Verksamheten finansieras av Malmö kommun och har en budget på 7,5 miljoner kr. Kvinnor betalar egen dygnsavgift 80 kr/dygn. Okänd kostnad för lokal. Kriscentrum Malmö gör en bedömning av kvinnans skyddsbehov vid den första kontakten och avgör på basis av den om boendet motsvarar hennes skyddsbehov. Kriscentrum har hög säkerhet. Det behövs inget biståndsbeslut för att bo på Kriscentrum. Alla barn som bevittnar våld/utsatts för våld anmäls till socialtjänsten. Mamman läser anmälan innan den skickas in. Kriscentrum ordnar mamma-barn grupp i syfte att stärka samspelet mellan mamma och barn. Kvinnogrupp och stöd till barn ordnas också. Särskilt barnteam, två socionomer. De har uppmärksammat att många barn som kommer till kriscentrum har självskadebeteende. Erbjuder familjestöd och inte barnpassning. Mamma har huvudansvaret för sina barn. 16

78 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Kriscentrum Stockholm Ansvarig: Stockholm socialförvaltning Platser: Sjutton platser, enrumslägenheter á 24 eller 15 kvadratmeter (självhushåll och gemensamt kök). Bemanning: 21 personal, färre årsarbetare, socionomer el liknande, behandlingspersonal, barnteamet socionomer och pedagoger, hantverkspedagoger, verksamhetsledare, biträdande verksamhetsledare, administrationspersonal, husmor. En personal arbetar natt. Finansiering: Verksamheten finansieras av Stockholms stad. Kriscentrum har skalskydd, sluss, larm på fönster och dörrar, mobilt larm samt stationära larm i boendet. Nyckar med kod, som kvitteras. Om de inte återlämnas kan kod ställas om så att nyckeln ej passar till boendet. Securitas patrullerar området och det finns polislarm. Kvinnor upplever det som en stor trygghet att personal finns på plats dygnet runt. Barnen har ej umgänge med sin pappa. Kvinnor har en kontaktperson i personalgruppen under boendetiden. Fokus på skyddet, krisstödsamtal, myndighetskontakter, praktiska saker. Arbetar med självstärkande, empowerment. Kriscentrum pekar på vikten av kompetent personal med hög kunskap om våld. Viktigt att utforma stödinsatser till barn, så som pedagogiska aktiviteter, krisbearbetande samtal, lek och att det finns rutiner för hälsoundersökningar och skolgång. Många barn mår väldigt dåligt och är starkt påverkade av våldet och har ofta själv varit utsatta för fysiskt våld. Skyddat boende i kommun i Halland Ansvarig: privat aktör, AB. Företaget är ej vinstdrivande, betalar lönen för de anställda. Företagaren är socionom och arbetar själv i företaget. Platser: fyra platser, självhushåll, gemensamt kök. Mindre lägenheter i flerfamiljshus på tre våningar. Bemanning: socionomer, undersköterska. 1 personal alltid i tjänst och två under dagtid. Sovande jour. Finansiering: dygnskostnad. Avtal finns med kommunerna, upptagningsområde hela landet kr/kvinna/dygn, 750 kr/barn/dygn. Boendet har hög säkerhet, okänt var boendet ligger. Med larm, skalskydd och är okänt för allmänheten. Falkenbergs kvinnojour är sambandscentral/sluss till boendet för skydd av våldsutsatta med stark hotbild. Alla myndighetsmöten sker på kvinnojouren, inte i boendet. Allt ingår i dygnskostnaden, utom fickpengar. Måltider intas tillsammans och dessa rutiner strukturerar dagen. Stor fokus på omhändertagande i den akuta situationen, hjälp med praktiska saker, kontakt med socialtjänst, advokat, ansöka skyddade personuppgifter, identitet. Fokus på att planera framåt. Ibland får personalen utredningsuppdrag från socialtjänsten och lämnar då information om de vardagliga situationerna i boendet. Barn får hemundervisning på kvinnojouren, inte i boendet. En lärare kommer dit och undervisar. Det finns lekrum, aktiviteter, utomhus lekplats för barnen, och akut krisstöd, använder lekpedagogik som metod. Barn får information om boendet. Lokalen har stora ytor, både inomhus och utomhus. Erfarenheter från andra skyddade boenden är viktiga att beakta i samband med eventuell utveckling av likande verksamhet i Norrbotten. Alla kommunala boenden som har kontaktats har också angett vikten av att tänka på den geografiska placeringen av ett skyddat boende. Att ta hänsyn till faktorer som heterogen befolkning i området, närhet till hälso- och sjukvård, polis och livsmedelsbutiker. Goda transportmöjligheter är också av stor vikt. 17

79 Aktuell situation i Norrbotten ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Den aktuella situationen i Norrbotten utmärks av att de flesta skyddade boenden, för kvinnor som är utsatt för våld i nära relation och deras medföljande barn, som kommunerna kan erbjuda drivs i ideell regi. Det finns inga privata aktörer och inga kommuner kan erbjuda skyddat boende som uppfyller de kvalitetsindikatorer 55 som socialstyrelsen anger för skyddat boende för våldsutsatta personer, det vill säga heldygnsvistelse med kvalificerad bemanning och andra relevanta insatser. Några kommuner kan erbjuda lägenhet som finns inom socialförvaltningens bostadsbestånd. Aktuell situation kvinnojourer I dagsläget kan 11 av länets kommuner erbjuda tillfälligt boende via kvinnojour. Sju av länets kvinnojourer bemannas dagtid av en till tre tjänster, hel- eller deltid eller projektanställning. Det varierar stort i länet över platser på jourerna, en del jourer har 1-2 boenderum och Luleås kvinnojour har 6 boenderum. Kök och toalett är gemensamma utrymmen. Det varierar stort mellan jourerna om stöd till medföljande barn kan erbjudas, med undantag för kvinnojouren Iris, Luleå som sedan september har projektanställt en specialpedagog. Jourernas boende utgörs av lägenheter i centrala delar av kommunerna i nära anslutning till mataffärer, polis, hälsocentraler och kommunen. Det finns varierande typer av skalskydd i boendena, en kvinnojour har installerat larm, säkerhetsdörr och de flesta saknar helt detta. Kvinnor i behov av skyddat boende har varierande tillgång till stöd på obekväma tider. Kvinnojourernas anställda och ideellt verksamma medlemmar gör individuella bedömningar utifrån hotbild om de kan ta emot kvinnan och medföljande barn. Kvinnojourerna i länet har ett upparbetat samarbete med varandra. Ett flertal våldsutsatta kvinnor har inte kunnat beredas plats i hemkommunens kvinnojour på grund av stark hotbild och risk för dödligt våld, platsbrist eller för att behoven hos kvinnan eller barnen varit omfattande. Under tiden på en kvinnojour kan kvinnor få praktiskt stöd, samtal och stöd i vardagen. Det är få personer anställda på kvinnojourerna och barnens situation kan komma i skymundan utifrån resursbrist. Många jourer har särskilda informativa samtal med barnen, där de får information om kvinnojouren och varför de är där. Jourens anställda eller medlemmar ordnar vardagliga aktiviteter med boenden på jouren och deras barn. Kvinnojourer har uppmärksammat svårigheter för barn att gå i förskola och skola. I Sverige har alla barn i skolåldern skolplikt och kommunen har ansvar att säkerställa rutiner för barn som befinner sig på skyddat boende så att de kan få tillgång till den skola de har rätt till. Statistik kvinnojourerna i Norrbotten 2013 Förfrågan ställdes till kvinnojourer i Norrbotten om statistik för 2013, på antal kvinnor och barn i behov av jourens boende p.g.a. hot om våld från närstående samt antal kvinnor som hänvisats till annan kommun p.g.a. stark hotbild, platsbrist eller av andra orsaker. 55 Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, 2013, Dnr /2011, 18

80 Statistiktabell 2013 Kvinnojour/kommun Antal vuxna ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Boende nätter Iris/ Luleå (82 i genomsnitt) Antal barn 0 Tog ej emot barn Hänvisat till annat/platsbrist/ stark hotbild 17 Boden (238 nätter) 6 (3 stark hotbild) 56 Piteå (84 nätter) 10 Hera/ Arvidsjaur psykisk ohälsa Pärlan/ Älvsbyn (9 nätter) 0 Haparanda I/U I/U (21 0 nätter) Kalix (285 nätter) 6 Nike/ Gällivare psykisk ohälsa Kiruna I/U 300 I/U Jokkmokk 3 ca Pajala I/U I/U I/U I/U Totalt Följande kommuner har ingen kvinnojour och inget boende att tillgå i kvinnojours regi: Överkalix, Övertorneå, Arjeplog. Dessa kommuner ordnar, vid behov, tillfälligt boende för våldsutsatta personer med kvinnojour i annan kommun, hotell eller vandrarhem. Kvinnojourernas bedömning Kvinnojourer menar allmänt att det är viktigt att kommunerna tar sitt fulla ansvar enligt gällande lagstiftning. De framför särskilt barnens situation. I samtal med företrädare för kvinnojourer i länets kommuner uttrycker ideella medlemmar och anställda att det finns behov av ett länsgemensamt skyddat boende, ett boende med hög säkerhet och andra insatser. Oberoende av hotbild och behov av insatser placerar många kommuner våldsutsatta kvinnor och medföljande barn på kvinnojourer. Gemensamt menar Norrbottens kvinnojourer att föreningarna inte har de resurser, den bemanning och kompetens, som behövs för att möta behov hos särskilt sårbara individer som t ex kvinnor med missbruksproblematik eller kvinnor som har omfattande behov av skydd, sociala insatser och psykologiskt stöd. Kvinnojourerna har begränsad möjlighet att erbjuda stöd och hjälp till kvinnor från dessa grupper. För många med behov av omfattande skydd, stöd och hjälp motsvarar inte kvinnojourens insatser behoven hos den enskilde, men kommuner placerar på jour ändå p.g.a. att det inte finns andra alternativ. I vissa lägen tar inte kvinnojourer emot och enligt jourernas erfarenhet kan då en del kommuner använda behandlingshem eller vandrarhem som alternativ. Aktuell situation kommunerna Ett fåtal kommuner i länet, Kiruna, Pajala, Luleå, Boden, har möjlighet att erbjuda tillfälligt boende via kommunlägenhet. Dessa lägenheter har sällan varken skalskydd eller bemanning för att kvinnor och barn som varit utsatt för våld i nära relation ska uppleva trygghet med att bo i lägenheten. Övriga kommuner kan ha tillgång till liknande boendeform, eller ordnar vid behov tillfälligt boende på kvinnojour, vandrarhem eller campingplats. Luleå/Bodens kommun har en gemensam öppenvårdsmottagning, Freda mottagningen, för våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld. Till denna mottagning finns det 3 lägenheter som har skyddade inslag, i olika bostadsområden i Luleå/Boden. Det skyddade inslaget innebär att lägenheten är kopplad till Polisens STORM anrop, där ett anrop från lägenheten innebär en prioritering hos polisen att agera. De tre anställda på mottagningen installerar våldsutsatta personer 56 Övriga skyddssökande personer nekades boende p.g.a. platsbrist 57 I/U ingen uppgift 19

81 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson och finns tillgängliga för personer som bor i lägenheterna under vistelsetiden. Största delen av tiden befinner sig personalen på mottagningen och inte i boende lägenheterna. Personalen arbetar kl och det finns möjlighet för våldsutsatta personer att bli beviljad insatsen kontaktperson under boende tiden. Statistik från kommunernas verksamhet för socialtjänst Förfrågan har ställts till kommunernas socialtjänst om antal våldsutsatta kvinnor och medföljande barn som hänvisats till och/eller beviljats insats till skyddat boende/kvinnojour. Kommun Antal vuxna Boende nätter Antal barn Hänvisat till annat/platsbrist/ stark hotbild Luleå 58 I/U I/U I/U Boden 5 I/U 10 Piteå I/U Arvidsjaur 4 I/U 7 3 kvinnor 2 barn, stark hotbild Älvsbyn I/U Arjeplog I/U (ej svar) Haparanda kvinna (stark hotbild) Övertorneå Överkalix Kalix 1 I/U 1 0 Gällivare Kiruna 5 I/U I/U 0 Jokkmokk 0 Pajala 2 6/ Samtliga placerades i annan kommun p.g.a. stark hotbild Totalt 23 6/ plus 2 barn Luleå Freda mottagningens lägenheter 60 Lägenheter Kvinna Barn Lägenhet 1 Luleå 7 8 Lägenhet 2 Luleå 5 3 Lägenhet Boden 5 10 Totalt Flertalet kommuner utreder ännu inte våldsutsatta kvinnors situation eller behov av skyddat boende och det finns ingen tillgänglig statistik att ta fram från kommunernas verksamhetssystem. Insatsen skyddat boende finns inte med i verksamhetsstatistik för någon av kommunerna i länet. Den statistik som inhämtats från kommunerna har förts manuellt, eller genom en översiktlig genomgång av inkomna ärenden. Det medför dock att statistiken inte kan sägas vara tillförlitlig. Kommunernas bedömning De lägenheter som kommunerna erbjuder till våldsutsatta kvinnor och medföljande barn har sällan de säkerhetsanordningar som bedöms lämpliga utifrån Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, ingen personal i boendet, inget larm eller andra skyddsanordningar. Ibland finns inte portkod till trapphuset. Många kvinnor upplever sig lämnade ensam i tomma lägenheter vilket kan leda till att kvinnan återvänder till den våldsutövande partnern. Den operativa personalen, socialsekreterare och behandlingspersonal som möter våldsutsatta kvinnor och deras barn, är i överlag överens om att det 58 Luleå kommun har lägenheter med skyddade inslag via Freda mottagningen. Se separat tabell för beläggning i dessa lägenheter. 59 Boendenätter i egen kommun/annan kommun

82 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson behövs olika alternativ att presentera för våldsutsatta kvinnor i behov av skyddat boende. Den sammantagna bedömningen hos kommunernas socialsekreterare och behandlingspersonal är det finns behov av ett skyddat boende i Norrbotten. Särskilt lyfter socialsekretare fram behovet hos kvinnor med särskild utsatthet t.ex. våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik, kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld samt kvinnor utsatta för risk för upprepat våld. I de allra flesta fall löser socialsekreterare behovet av skyddat boende genom att erbjuda de alternativ som finns i Norrbotten och/eller alternativ som finns utanför länet. Aktuell situation Region Nord-polisområde Norrbotten Under 2013 kan polisen i Norrbotten se att antalet anmälda brott i nära relation minskar. Polisen menar att det främst är återfallsbrotten som minskar vilket kan ha påverkats av polisens egen utveckling av stöd till brottsoffer genom Brottsoffersamordningsgruppen, BOSAM och kommunernas utvecklade möjligheter att erbjuda stöd och hjälp i ett tidigt skeende efter att våldet inträffat. Statistik polisen 2013 Tabell: Antalet brott i nära relation i respektive kommun. Kommun Arjeplog 9 9 Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix 4 3 Övertorneå 5 11 Totalt Mellan januari och juni 2014 kom polisen i kontakt med nio våldsutsatta kvinnor där risk för upprepat våld bedömdes som hög och där den våldsutsatta hade behov av skyddat boende. Utöver detta hade polisen kontakt med fem våldsutsatta kvinnor där risk för upprepat våld bedömdes som medelhög och där den våldsutsatta hade behov av skyddat boende. Polisen medverkar dock i att långt många fler våldsutsatta kvinnor och medföljande barn får kontakt med kvinnojourer eller socialtjänsten och där kontakten leder till att behovet av tillfälligt boende tillgodoses. Polisens bedömning I kontakt med polisens enhet för brottsoffersamordning, BOSAM, har polisen informerat att de bedömer att det finns ett behov av ett länsgemensamt skyddat boende med professionellt mottagande, med personal, dygnet runt. De lyfter bland annat fram svårigheter med att få kontakt med kvinnojourer i en del kommuner i det akuta läget, att behoven hos kvinnan inte alltid matchar de alternativ av skyddade boenden som finns i Norrbotten. Polisen har varit i kontakt med våldsutsatta kvinnor och barn på tillfälliga boenden där våldsutsatta upplevt att de inte har fått det stöd som de har behövt. Det handlar om såväl känsla av ensamhet och brist på stöd i den svåra situationen som ett uppbrott från hemmet innebär, som rent praktiska omständigheter som brist på mat, rena kläder och en trygg ombonad miljö för att kunna landa. Polisen bedömer det riskabelt att endast tänka att det skyddade boendet är till för så kallade högrisk ärenden då våldsutsatta kvinnor med barn kan vara mer rädd och skrämd än vad risken enligt riskbedömningsverktyget visar. 21

83 Röster från våldsutsatta kvinnor ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson I samtal med socialsekreterare, ideella/anställda på kvinnojourer och polisen framkommer att många kvinnor har berättat som sina erfarenheter av skyddat boende. Sammanfattningsvis är kvinnor ofta väldigt nöjda med bemötandet från anställda på kvinnojour och kommunverksamheter som arbetar med stöd och behandling. När det gäller själva boendet så lyfter kvinnor fram följande erfarenheter: Ensamhet, ingen att prata med, sorg, längtan hem Smutsiga boenden Tomma lägenheter, när barnen skriker dånar det av eko Inget för barnen Vågar inte gå ut och handla Hamnar på camping med barnen, utan rinnande vatten Hamnar på vandrarhem Inget stöd, börjar tvivla på att det var rätt att anmäla Ingen att fråga om praktiska råd Brister i barnens skolgång Många berättar att de inte står ut med ensamheten och att inte få stöd och hjälp som de behöver och återvänder till den våldsutövande partnern. Kvinnorna uppskattar stöd och hjälp och menar att det är viktigt för processen att bryta upp från en våldsam partner, men många upplever att samhället sviker på olika sätt. Det stöd som samhället kan organisera och erbjuda till kvinnan när hon tar steget att lämna en partner som är våldsam har naturligtvis stor betydelse för hur hon orkar/vågar/klarar att fullfölja den förändringsprocess som kan bli början till ett tryggare liv. Gemensamt skyddat boende i Norrbotten? Många kommuner i landet har svårigheter att lösa insatser för skyddat boende på egen hand och utvecklingen går sakta 61. I dagsläget finns det inte befintliga skyddade boenden i Norrbotten med kvalificerad bemanning dygnet och andra relevanta insatser, som utgår ifrån lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd samt de kvalitetsindikatorer som tagits fram av socialstyrelsen. Det medför att kommunerna har svårigheter att erbjuda skyddat boende utifrån de differentierade behov som våldsutsatta kvinnor och medföljande barn kan ha och att kommunerna därmed inte följer den lagstiftning 62, föreskrifter och allmänna råd 63 som gäller. I Norrbotten saknas förutsättningar för enskilda kommuner att tillgodose behovet av skyddat boende som motsvarar differentierade behov som våldsutsatta kvinnor kan ha. Kommunerna har under årens lopp samarbetat med länets kvinnojourer och resultatet av samarbetet har på många håll varit goda och i en del kommuner har jourerna upplevt svårigheter att samarbeta med kommunerna. Norrbotten har genom erfarenheter av samverkan och särskilt genom den samverkan mot våld som pågått sedan 2011 goda förutsättningar att genom fortsatt samarbete och med samlade krafter utveckla ett gemensamt skyddat boende, för kvinnor och medföljande barn. Detta skulle medföra att alla kommunerna i Norrbotten följer de krav som ställs gällande skyddat boende samt att länet kan erbjuda ett jämlikt och kvalitetssäkert stöd till kvinnor och barn som är utsatta för våld i nära relation och som är i behov av skyddat boende. Kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ökar i länet, vilket kommer att leda till att behovet synliggörs alltmer. Kvinnojourerna i Norrbotten lyfter fram den svåra situation som barnen kan ha på jourerna. Många barn bor på skyddade boenden i Sverige varje år, som medföljande till sin mamma som utsatts för våld av den andra vårdnadshavaren eller partner. Nationellt beräknas det att ca 2700 barn varje år tillbringar olika långa perioder på kvinnojourer eller skyddade boenden. Socialtjänsten har sällan startat utredning kring barnets 61 Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, slutrapport från nationell tillsyn, IVO SoL 5 kap SOSFS 2014:4 22

84 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson situation, fattat beslut eller beviljat insatsen skyddat boende och barnens situation kan under perioder vara rättsosäker 64. Med de resurser som jourerna förfogar över idag finns det inga möjligheter att svara upp mot behovet av individuellt stöd till barn på jourerna. Kvinnojourerna signalerar dock om att deras resurser inte är tillräckliga för kvinnor och barn med omfattande behov av stöd och hjälp och att kvinnojourernas boenden tillgodoser behov av skydd och stöd för kvinnor och barn med mindre omfattande behov. Kvinnor med funktionshinder, psykisk ohälsa eller kvinnor med missbruksproblematik kan inte beredas plats. Kvinnojourernas roll är viktig och funktionell för de kvinnor som i stor utsträckning klarar sig själv. Många kvinnojourer har god kunskap och erfarenhet av omhändertagande och erbjudande av praktiskt stöd till kvinnor i behov av skyddat boende, dock är deras resurser begränsande utifrån finansiering av kvinnojourernas verksamhet och möjligheten att ha anställd personal. Om kommunerna fortlöpande använder kvinnojourer innebär detta att kvinnojourerna blir utförare av socialtjänst vilket medför vissa krav på jourerna, bland annat dokumentationskrav, förvaring av dokumentation och ansvar gällande Lex Sara anmälningar. Det medför ett ansvar från kommunerna att följa upp insatsen och försäkra sig om att kvinnojouren utför det uppdrag som ålagts dem genom att ta emot en våldsutsatt kvinna och medföljande barn. I den del som kvinnojourer är utförare kan de tillsynas av Inspektionen för vård och omsorg, IVO 65. Många kvinnojourer är skeptiska till att utföra insatser för socialtjänsten och endast ett fåtal kommuner i länet har avtal skrivna med kvinnojouren som beskriver förväntningar samt ansvar och roller som kommunen respektive kvinnojouren har. Om kvinnojourer ska utföra socialtjänst eller inte är upp till individuella jourer att ta ställning till. Läget i Norrbotten, när det gäller skyddat boende, är att våldsutsatta kvinnor och medföljande barn som får hjälp genom insatsen lämnas ensamma i mycket hög utsträckning. Det stöd som finns är oftast tillgängligt endast under kontorstid. Kvällar och helger kan kvinnan och barn få kontakt med ideell medlem på kvinnojouren, undantag Luleå kommuns lägenheter via Freda-mottagningen där rutin finns så att kvinnan även kan ha kontakt med en kontaktperson via kommunen. Barn som bor i de skyddade boenden har begränsade individuella stödinsatser så som krisstöd och ofta saknas rutiner som tillgodoser barns rätt till skolgång. Länssamordnarens bedömning Det finns en särskild utsatthet kring att vara ensam i stor utsträckning under den första akuta tiden efter uppbrott från en partner som utövar våld. I uppbrottet och separationen från en partner som utövar våld är kvinnan som mest sårbar och oftast i behov av stöd från omgivningen. Det är också den situation som i sig kan medföra ökad risk för eskalerat och dödligt våld. Ett positivt och kvalitetssäkrat omhändertagande i det initiala skedet skapar större förutsättningar för återhämtning både för kvinnor och för barn. Det finns en konsensus i länet att barnens behov på tillfälliga boende ytterligare behöver uppmärksammas. I en akut situation behöver barnen bemötas och informeras för sin egen skull. I Norrbotten finns det behov av att utveckla differentierade boendeformer för kvinnor och medföljande barn i behov av skydd från hot och våld. En prioriterad boendeform är ett boende som har bemanning dygnet runt, skalskydd, tillräckliga insatser som kan tillgodose kvalitetssäkrat stöd för målgruppen kvinnor och medföljande barn, som har behov av hög grad av skydd, stöd och hjälp i den akuta krisen, och på kort- och långsikt. Den sammantagna slutsatsen är att det finns förutsättningar att utveckla ett gemensamt skyddat boende i Norrbotten. Det kan medföra att Norrbotten utökar sina möjligheter att erbjuda skydd, stöd och behov som motsvarar våldsutsatta kvinnors differentierade behov. Det leder även till att förutsättningar för kommunerna att uppnå lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd samt basnivå ytterligare förstärks genom en gemensam satsning på ett skyddat boende. Kvalitetsfrågan, barnperspektivet och tillgänglighet för särskilt sårbara grupper lyfts särskilt fram som stöd för ett gemensamt skyddat boende mellan kommunerna i Norrbotten i nära samarbete med landstinget och polisen i Norrbotten. 64 Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, slutrapport av nationell tillsyn , IVO Fristad från våld en vägledning om skyddat boende, Socialstyrelsen, 2013, Artikelnummer

85 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Det finns olika alternativ för organisationsformen för ett gemensamt skyddat boende. Några alternativ kan vara: En kommun åtar sig att vara värd för Norrbottens gemensamma skyddade boende inom ramen för socialförvaltningen och att övriga kommuner ingår i en styrgrupp samt medfinansierar verksamheten. Norrbottens kommuner bildar ett gemensamt kommunalt bolag som tillhandahåller verksamheten skyddat boende, i likhet med Gryninge AB 66. Kommunerna samordnar en dialog med kvinnojourerna i syfte att förstärka samarbetet med kvinnojourerna med utgångspunkt i att genom avtal långsiktigt finansiera kvinnojourernas verksamhet så att jourerna kan tillhandahålla skyddat boende som motsvarar Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och kvalitetsindikatorer. Det är politiska beslut som avgör om Norrbotten kommer att utveckla ett gemensamt skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn i samverkan mellan kommunerna, landstinget och polisen i Norrbotten. Förslag till överenskommelse utgår från första alternativet att en kommun åtar sig att vara värd för ett gemensamt skyddat boende inom ramen för kommunens socialförvaltning och att länets övriga kommuner medfinansierar verksamheten. Överenskommelse skyddat boende Ambitionen är att inrätta ett länsgemensamt skyddat boende för våldsutsatta med behov av hög grad av skydd, stöd och hjälp är att ge yttre trygghet och stöd för att möjliggöra inre trygghet, återhämtning och frigörande mot ett liv fritt från våld. Ett skyddat boende är alltid en avgränsad tillfällig lösning i en akut situation. För att det skyddade boendet ska ha möjlighet att fylla sin funktion krävs det att det finns andra insatser tillgängliga till exempel krisstödsamtal och praktisk hjälp. Det är även viktigt att beakta att det skyddade boendet har god tillgänglighet, att det i princip aldrig är helt fullt. Det måste finnas plats när det behövs för den enskilda kommunen. Vidare måste det finnas möjligheter till utslussningsboenden, i egna hemkommunen och/eller i en ny kommun. Genom bedömningar om säkerhet/risk samt grad av behov av stöd hos kvinna och barn kan insatser differentieras. Att tillhandahålla lägenhet för mannen vars familj behöver skyddas i ett akut läge är ett alternativ som behöver övervägas. När säkerhet och behov av omhändertagande i den akuta krisen inte kan tillgodoses genom tillhandahållande av lägenhet/kvinnojour för den våldsutsatta är ett skyddat boende med personal ett viktigt alternativ. 66 Gryninge Vård är en samhällsaktör som ägs gemensamt av kommunerna i Västra Götaland, som bland annat erbjuder skyddat boende som en av sina många verksamheter. 24

86 Referenser Arnell, A & Ekbom, I, 1999, och han sparkade mamma, Rädda barnen. ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Broberg, A & Almqvist, K, 2004, Barn som bevittnat våld mot mamma. Ekbrandt, H, 2006, Separationer och mäns våld mot kvinnor, Göteborgs universitet. Europarådets konvention om förebyggande & bekämpning av våld mot kvinnor & våld i hemmet, 2011, Europarådets föredragsserie nr 210, online Den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional, 2014, online FN deklaration mot våld mot kvinnor, 1993, New York, FN Declaration on the Elimination of violence against women. A/RES/48/104. FRA European union agency for Fundamental rights, 2014, Violence against women an EU wide study. Inspektionen för vård och omsorg, 2014, Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Slutrapport från nationell tillsyn. Isdal, P, 2001, Meningen med våld, Gothia. Länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering I Norrbotten , online Nationellt centrum för kvinnofrid, 2010, Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. Frågor om våld ur primärvårdsperspektivet. Nationellt centrum för kvinnofrid, 2014, Våld och hälsa. En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns utsatthet samt kopplingen till hälsa. Norrbottens läns landsting, Handlingsplan för jämställdhetsintegrering , online 3%A4lldhetsintegrering% pdf Sadowski, C, 2010, Intimate partner violence towards women, online Samverkan mot våld, Kommunförbundet Norrbotten, 2012, Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation. Samverkan mot våld, 2013, Slutrapport Samverkan mot våld. Schaeffer Lindgren, M, 2008, Från himlen rakt ner i helvetet, online 25

87 ARBETSMATERIAL Version 1.1 Marianne Karlsson Socialstyrelsen, 2011, Våld- handbok om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Socialstyrelsen, 2013, Kartläggning av skyddade boenden i Sverige. Socialstyrelsen, 2013, Termbanken skyddat boende, online Socialstyrelsen, 2013, Fristad från våld en vägledning om skyddade boenden. Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer, 2013, online Socialstyrelsen, 2014, Manual för Freda - Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer. Socialstyrelsen, 2014, Föreskrifter och allmänna råd våld i nära relationer. Tengström, A, 2011, Utvärdering av socialtjänstens och ideella kvinnojourers insatser för våldsutsatta kvinnor, Karolinska Institutet, Forum. Committee on The Rights of The Child, 2009, Consideration of reports submitted by States parties under article 44 of the convention. Concluding observations: Sweden WHO, 2002, World Report on Violence and Health, online Statens offentliga utredningar SOU 2014:49 Våld i nära relationer. En folkhälsofråga. SOU 2014:71 Ett jämställt samhälle fritt från våld. Propositioner Prop. 1997/98:55, Kvinnofrid Prop. 2006/07:38, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor Regeringens skrivelser Skr. 2007/08:39, Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, online Muntliga referenser Wade, A, konferens Luleå, januari 2012 Nordanger & Almqvist, konferens, Stockholm, september 2013 Rösare, P, konferens, Luleå, oktober 2014 Birk, M, konferens, Stockholm, december,

88 Plats för noteringar: Ärende 10

89 Val av kommunala ledamöter i Den Politiska samverkansberedningen för vård, skola och omsorg Valberedningen förslår följande kommunala ledamöter i beredningen: Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Margareta Bladfors-Eriksson, (s), Luleå Marlene Haara, (s), Haparanda Åke Johdet, (s), Pajala Carola Lidén, (c), Luleå Ruth Rahkola, (s), Piteå Rigmor Åström, (m), Boden Gunnar Bergman(v), Kiruna Sarah Karlsson, (c), Överkalix Britt-Inger Hedman, (v), Luleå Inga-Lis Samuelsson, (c), Kalix Styrelsen har beslutat ge Socialberedningen samt Barn- och utbildningsberedningen uppdraget att nominera ledamöter i Den Politiska samverkansberedningen för vård, skola och omsorg.

90 Plats för noteringar: Ärende 12

91 Styrelsen Delgivning av beslut i styrelsen Protokollet är inte justerat, varför nedanstående beslut endast är preliminära Val av ledamöter till Socialberedningen Styrelsen beslutar Att till ordförande utse: Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Att som övriga ordinarie ledamöter utse: Margareta Bladfors-Eriksson, (s), Luleå Mats Abrahamsson, (s), Arjeplog Marlene Haara, (s), Haparanda Gunnar Bergman, (v), Kiruna Ayse Duyar, (mp), Luleå Vakant Att som ersättare utse: Agnetha Eriksson, (s), Piteå Maud Lindbäck, (s), Kalix Anders Sundström, (ns), Boden Annika Sundström, (v), Luleå Henning Åhman, (s), Arvidsjaur Att oppositionen får uppdraget att till nästa sammanträde nominera en ordinarie ledamot i beredningen Val av ledamöter till Barn- och utbildningsberedningen Styrelsen beslutar Att till ordförande utse: Sven Nordlund, (mp), Kalix Att som övriga ordinarie ledamöter utse: Carina Lundh-Sammeli, (s), Luleå Bengt Westman, (s), Haparanda

92 Styrelsen Roger Suup, (s), Kiruna Rigmor Åström, (m), Boden Karl-Erik Taivalsaari, (v), Gällivare Sture Nordin, (s), Älvsbyn Att som ersättare utse: Rolf Lestander, (s), Arjeplog Ruth Rahkola, (s), Piteå Åke Johdet, (s), Pajala Britt-Inger Hedman, (v), Arvidsjaur Maria Selin-Fjellström, (kd), Boden Val av ledamöter i FoUI-utskottet Styrelsen beslutar Att till ordförande utse: Peter Waara, (s), Haparanda Att som övriga ordinarie ledamöter utse: Carina Lundh-Sammeli, (s), Luleå Roger Suup, (s), Kiruna Agnetha Eriksson, (s), Piteå Ayse Duyar, (mp), Luleå Robert Bernhardsson, (s), Jokkmokk Linda Frohm, (m), Kalix Val av kommunala ledamöter i Norrbottens Folkhälsopolitiska Råd Styrelsen beslutar Att utse följande kommunala ledamöter i Norrbottens Folkhälsopolitiska Råd: Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Birgitta Larsson, (s), Gällivare Anita Sköld, (m), Pajala

93 Styrelsen Val av Kommunförbundet Norrbottens ledamot i Samrådsgrupp Naturbruk Styrelsen beslutar Att utse Kristina Zakrisson, (s), Kiruna, som Kommunförbundet Norrbottens ledamot i Samrådsgrupp Naturbruk Val av Kommunförbundet Norrbottens ordinarie ledamot och ersättare i Styrelsen Teknikens hus Styrelsen beslutar att Britt-Marie Loggert-Andrén, (s), Boden, utses som ordinarie ledamot och Bengt- Olov Innala, (s), Haparanda, som ersättare i Styrelsen Teknikens Hus Val av Kommunförbundet Norrbottens ledamöter i Länshandikapprådet Styrelsen beslutar Att utse följande ordinarie ledamöter i Länshandikapprådet: Agnetha Eriksson, (s), Piteå Marlene Haara, (s), Haparanda Gunnar Bergman, (v), Kiruna att utse följande ersättare i Länshandikapprådet: Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Tomas Mörtberg, (c), Övertorneå Ellinor Söderlund, (s), Kalix Val av Kommunförbundet Norrbottens representanter i Den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering Styrelsen beslutar Att utse följande representanter för Kommunförbundet Norrbotten i Den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering:

94 Styrelsen Helena Stenberg, (s), Piteå, tillika sammankallande/ordförande Lars Alriksson, (m), Gällivare Monica Carlsson, (v), Luleå Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Majvor Sjölund, (c), Piteå Nominering av Kommunförbundet Norrbottens ledamöter i Jämställdhetsdelegationen Styrelsen beslutar Att Helena Stenberg, (s), Piteå, nomineras som ledamot i Jämställdhetsdelegationen Sammanträdesplan 2015 För förslag, se nedan Styrelsen beslutar Att Att kansliet får uppdraget att utarbeta förslag på andra sammanträdesdagar i juni samt september föreslagen sammanträdesplan i övrigt bifalls Val av juryrepresentant för Jämställdhetspriset i Norrbotten 2015 Styrelsen beslutar Att utse Helena Stenberg, (s), Piteå utses som juryrepresentant för Jämställdhetspriset i Norrbotten 2015

95 Kommunförbundet Norrbottens sammanträdesplan 2015 Förslag från kansliet. Styrelsesammanträdet den 17 september är möjligt endast om ledamöterna accepterar att kallelse med handlingar skickas den 14 september, alltså en vecka senare än normalt. Januari 2015 Maj 2015 September 2015 Nr Ti On To Fr Nr Ti On To Fr Nr Ti On To Fr Februari 2015 Juni 2015 Oktober 2015 Nr Ti On To Fr Nr Ti On To Fr Nr Ti On To Fr Mars 2015 Juli 2015 November 2015 Nr Ti On To Fr Nr Ti On To Fr Nr Ti On To Fr April 2015 Augusti 2015 December 2015 Nr Ti On To Fr Nr Ti On To Fr Nr Ti On To Fr Styrelsesammanträde /Dialog med riksdagsledamöter Samverkansberedning BoU/Socialberedning Presidieberedning Styrelsesammanträde Förbundsfullmäktige

96 Tidigare förslag till sammanträdesdag för styrelsen

97 Bilagor till Barn- och utbildningsberedningens sammanträde

98 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum /46 Plats Sunderby Kurs och konferens, Södra Sunderbyn Beslutande Övriga deltagare Birgitta Persson,(s), Överkalix Kåre Strömbäck, (s), Haparanda Ingrid Norberg, (s), Luleå Roger Suup, (s), Kiruna Inga-Lis Samuelsson, (c), Kalix Marita Björkman, kansliet Li Skarin, MassaMedia AB, 35 Göran Hedemalm, MassaMedia AB, 35 Kjell-Åke Nilsson, Sparbanken Nord, 35 Maria Lavander, kansliet, sekreterare Underskrifter Birgitta Persson Ordförande Roger Suup Justerare Maria Lavander Sekreterare

99 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum /46 Utsänd dagordning 1. Val av justerare 2. Dagordning 3. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 4. Fabriken framtidens kunskapsserie för högstadiet Muntlig information av Li Skarin, MassaMedia AB, och Kjell-Åke Nilsson, Sparbanken Nord. 5. Utredningen av MediaCenter - hur långt har utredningen kommit? Muntlig information av utredaren Ylva Hedkvist Hansen. 6. Aktuella skolfrågor Muntlig information av Marita Björkman, kansliet. 7. Aktuella kurser och konferenser Muntlig information av Marita Björkman, kansliet. 8. Övriga frågor

100 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum /46 32 Val av justerare Ordföranden föreslår Att väljs till justerare Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att väljs till justerare

101 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum /46 33 Dagordning Ordförande föreslår att utsänd dagordning fastställs. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att utsänd dagordning, med ändringsförslag enligt ovan fastställs.

102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum /46 34./. Bilaga. Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll och föreslår att det med godkännande läggs till handlingarna. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna.

103 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum /46 35 Fabriken framtidens kunskapsserie för högstadiet Muntlig information av Li Skarin och Göran Hedemalm, Massa Media AB, samt Kjell-Åke Nilsson, Sparbanken Nord. Massa Media AB är ett produktionsbolag för medieprodukter av olika slag. De har utarbetat ett lättillgängligt material för att öka ungdomars intresse för samhällsfrågor genom olika quiz och tävlingar, samt en populär "programledare" där klassens gemensamma kunskap kan ge gemensam utdelning, t.ex. en grundplåt till en klassresa. Materialet finns tillgängligt för mobiltelefon, Ipad och dator. Beredningens ledamöter får en demonstration av hur man kan använda tekniken som ett redskap i undervisningen. Lärande sker både i och utanför skolan. Idag är materialet klart men uppdateras och utvecklas vidare kontinuerligt. Gratis att använda än så länge. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

104 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum /46 36 Utredningen av MediaCenter - hur långt har utredningen kommit? Utredare Ylva Hedkvist Hansen redovisar en delrapport av utredningen med resultat som gäller för länet. Arbetet fortlöper och kommer att redovisas i sin helhet vid kommunförbundets styrelsemöte den Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

105 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum /46 37 Aktuella skolfrågor Marita Björkman, kansliet, informerar om följande: Förbud mot fjärrundervisning så dumt att det finns inte Per-Arne Andersson SKL När skolan inte räcker till - Vänd frånvaro till närvaro Konferensserien är ett samarrangemang av SPSM, Sveriges kommuner och landsting samt Skolinspektionen Öppna jämförelser - Det går att minska avhoppen från gymnasiet 5:e november släppte SKL årets Öppna jämförelser för gymnasieskolan. Denna rapport blir faktiskt den sista i sitt slag. Inför nästa år kommer vi att förändra både innehåll och utformning. Däremot är det inte sista gången vi lyfter temat för årets rapport. Tvärtom. Den handlar nämligen om gymnasieskolans stora utmaning att minska avhoppen. Små resultatförändringar - Det går att vända Socioekonomisk resursfördelning omiskresursfordelning.2632.html Skriften ger stöd och vägledning till kommuner som har behov av att utforma sin resursfördelning till skolorna baserat på skillnader i elevgruppernas socioekonomiska sammansättning. Socioekonomisk resursfördelning, beställ eller ladda ner Skriften belyser vad man som kommun bör tänka på när man tar fram och beslutar om en sådan fördelningsmodell. Den vänder sig i första hand till tjänstemän som ska utforma en socioekonomisk fördelningsmodell och till förtroendevalda som ska besluta om den. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Barn- och utbildningsberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

106 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen Sammanträdesdatum /46 38 Aktuella kurser och konferenser Marita Björkman, kansliet, informerar om följande: Elevhälsodagar i Luleå Nyvalda och omvalda Styr eller avgå! Skolinspektionens dag (Pågår på olika platser under november 2014)

107 Plats för noteringar: Ärende 5

108 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2014