För sjuksköterskan betydande faktorer i triagebedömningen. Considerable factors in nurse s triage assessment

Transkript

1 För sjuksköterskan betydande faktorer i triagebedömningen Considerable factors in nurse s triage assessment Johan Blom David Larsson Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad hp Ht 2008 Sektionen för hälsa och samhälle Box Halmstad

2 Titel: För sjuksköterskan betydande faktorer i triagebedömningen Författare: Johan Blom, David Larsson Sektion: Sektionen för hälsa och samhälle Högskolan i Halmstad Box Halmstad Handledare: Ing-Marie Bundesen, Universitetsadjunkt Examinator: AnneCharlotte Berggren, Universitetslektor Tid: Hösten 2008 Sidantal: 14 Nyckelord: Akutmottagning, Beslutsfattande, Erfarenhet, Sjuksköterska, Triage Sammanfattning: Triage är ett relativt nytt begrepp inom svensk akutsjukvård och det är först under senare år som användandet brett ut sig över landets akutmottagningar. Internationellt sett har utvecklingen gått snabbare och bland annat Kanada och Australien har ett väl etablerat triagesystem. Triage används för att prioritera sökande patienters turordning och ett effektivt triagesystem visar på många fördelar. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska förtur ges till de patienter som är i störst behov av vård. Att fatta beslut om en patients triagenivå kan vara en svår uppgift för sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i beslutsfattandet om patientens triagenivå på akutmottagning. Studien utfördes som en litteraturöversikt och 13 vetenskapliga artiklar granskades och bearbetades. Resultatet visar att triageprocessen är komplex och dynamisk. Beslutsfattandet påverkas av sjuksköterskans färdighet, sjuksköterskans personliga egenskaper samt sjuksköterskans yttre förutsättningar. Erfarenhet och kommunikativ förmåga är grundläggande faktorer vid beslutsfattandet av triagenivå. Svårigheten att fatta enhetliga triagebeslut beror delvis på att bedömningen sker av olika sjuksköterskor med varierande förmågor och egenskaper. Svårigheten att fatta korrekta och enhetliga triagebeslut visar på ett behov av mer forskning och utbildning inom ämnet.

3 Title: Considerable factors in nurse s triage assessment Author: Johan Blom, David Larsson Department: School of Social and Health Sciences Halmstad University P O Box 823 SE Halmstad, Sweden Supervisor: Ing-Marie Bundesen, Lecturer Examiner: AnneCharlotte Berggren, Senior Lecturer Period: Autumn 2008 Pages: 14 Keywords: Decision making, Emergency Department, Experience, Nurse, Triage Abstract: Triage is a relatively new term used within the Swedish emergency care and it is only in recent years that the usage of the term triage has spread to the emergency departments. Internationally the development has had a faster growing rate amongst other countries, especially Canada and Australia whom already have a well established triage system in use. Triage is used to prioritize patients as they arrive to an emergency department and an efficient triage system demonstrates several advantages. According to The Health and Medical Service Act should the patient in the most need of care receive treatment first. To come to the decision of the patients acuity level can be a complicated task for the nurse. The aim with this study was to investigate which factors influence the nurse in the decision making of the patients acuity rating at an emergency department. The study was carried out as a literature review and 13 research articles were selected. The result shows that the triage process is complex and dynamic. The decision making factors are influenced by the skills of the nurse, personal characteristics as well as external conditions. Triage decision making is based on the factors such as experience and verbal communication capacity. The difficulty of making uniform decisions depends partly on the assessments made by different nurses with varying skills and characteristics. The difficulty of making correct and uniformed triage decisions show that there is a need for more research and education in this subject.

4 Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 1 Utvecklingen av triage 1 Triageskalor 2 Sjuksköterskans funktion 3 Kritiskt tänkande 4 Erfarenhet 4 Beslutsfattande processer 4 Syfte 5 Metod 5 Datainsamling 5 Databearbetning 6 Resultat 7 Sjuksköterskans färdigheter 7 Sjuksköterskans personliga egenskaper 9 Sjuksköterskans yttre förutsättningar 9 Diskussion 10 Metoddiskussion 10 Resultatdiskussion 11 Konklusion 13 Implikation 13 Referenser Bilaga I Sökhistoria Bilaga II Artikelöversikt

5 Inledning Triage har dagligen stor betydelse för personal och patienter på många av världens akutmottagningar. Triage används för att prioritera vårdsökandes turordning. Därmed säkerställs det att patienter med störst behov får vård först (Göransson, Eldh & Jansson, 2008b). För att avgöra turordningen görs en triagebedömning och varje patient bedöms till en triagenivå. Triagebedömningen tar enbart hänsyn till hur svårt sjuk eller skadad patienten verkar vara. Den syftar inte till att ställa en diagnos. Ett effektivt triagesystem har många fördelar. Högre vårdkvalitet, kortare tid på akutmottagningen och möjlighet till omedelbar bedömning av en sjuksköterska är bara några av fördelarna för patienten. Det snabba omhändertagandet minskar också stressen och oron hos patienten (Grossman, 2003). Sjuksköterskan ska därför ge tydlig information till varje enskild patient om förväntad väntetid och erhållen triagenivå så snart triagebedömningen är avslutad. En triagebedömning görs vanligtvis i två steg. I den första primära bedömningen uppmärksammas patientens sökorsak och allmäntillstånd, tillsammans med en kort anamnes. Efter det sker en mer riktad bedömning mot patientens symtom där behandlingsmallar och protokoll kan ge vägledning om lämpliga frågor, undersökningar och prover. Dessa två steg utgör triagebedömningsprocessen (Grossman, 2003). I väntrummet på akutmottagningen kan väntan ofta upplevas som lång. Det är vanligt att patienter reagerar med frustration och irritation. Patienterna söker vård på grund av många olika orsaker och personalens arbetsbelastning är ofta hög. Trots detta ska sjuksköterskan avgöra varje patients behov av vårdresurser genom att fatta beslut om lämplig triagenivå. Detta kan verka omöjligt i denna komplexa situation, men ändå görs det dagligen. Bakgrund Utvecklingen av triage Enligt Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 1982:763) ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården, alltså placeras först i turordningen. Begreppet triage härstammar från franskans trier och betyder sortering, utsortering, sovring eller gallring (Norstedts Ordbok AB, 1999). Metoden att prioritera patienter efter vårdbehov återfinns redan i litteratur från 1700-talet. Där beskrivs hur läkaren Dominique Jean Larrey ifrågasatte dåtidens prioritering efter militär rang. Denna prioritering innebar att många soldater dog i onödan, då högre befäl fick stora delar av resurserna för mindre allvarliga tillstånd. Larrey införde därför en ny turordning, där de soldater som hade störst behov av vård och störst chans till överlevnad fick vård först. Även om han inte kallade prioriteringen för triage är det utifrån detta tankesätt dagens triage har utvecklats (Gilboy, Tanabe, Travers, Rosenau & Eitel, 2005). Triage används idag inom militären, hälso- och sjukvården samt vid större katastrofer (Widfeldt & Örtenwall, 2005). Inom hälso- och sjukvården utförs triage främst på akutmottagningarna, men även via telefon där sökande kan få råd och information om tillvägagångssätt vid skada eller sjukdom (Wahlberg, Cedersund & Wredling, 2003). I föreliggande litteraturstudie kommer fokus att ligga på akutmottagningarnas triageverksamhet. 1

6 Triage började användas inom den civila sjukvården under andra hälften av 1900-talet som en följd av ökat söktryck på akutmottagningarna (Grossman, 2003). Under senare år har även arbetsbelastningen på svenska akutmottagningar ökat, som ett resultat av regeringsbeslut om nedskärningar i sjukvården och ökning av våldsrelaterade skador (Palquist & Lindell, 2000). Detta har medfört att behovet av ett prioriteringssystem ökat och triage har därför införts på många akutmottagningar (Göransson, et al. 2008b). Triageskalor Inom hälso- och sjukvården runt om i världen finns varierande arbetssätt för att bestämma patienters turordning för att bli läkarbedömd (Widfeldt & Örtenwall, 2005). Olika triageskalor används för att prioritera patienten till rätt vårdnivå och fastställda normer följs vid bedömning, planering och insättande av åtgärder. Bedömningsmallar och protokoll används för kompletterande undersökningar, prover, behandlingar och läkemedelsadministration (Grossman, 2003). Gemensamt för samtliga triageskalor är att hänsyn tas till både objektiva och subjektiva bedömningar. Objektiva bedömningar är fynd som värderas likartat av triagepersonalen, medan subjektiva fynd kan tolkas olika beroende på triagör (Göransson, et al., 2008b). I föreliggande litteraturstudie används begreppet triageskala som övergripande term, eftersom alla varianter syftar till att bedöma patientens vårdbehov. Nedan presenteras några av de internationellt accepterade skalorna, samt två svenska. Emergency Severity Index (ESI) utarbetades under slutet av 1990-talet vid två amerikanska universitetssjukhus. Skalan tar hänsyn till både patientens behov av resurser samt prioriteringsgrad. ESI bygger på en algoritm, där sjuksköterskan utgår från ett standardiserat frågeformulär. Beroende på svaren följer patienten en viss väg i algoritmen och en triagenivå mellan ett och fem kan tilldelas patienten (Gilboy, et al., 2005). The Australasian Triage Scale (ATS) har använts i Australien och Nya Zeeland sedan tidigt 1990-tal. ATS är en femgradig triageskala där den initiala bedömningen bör ta 2-5 minuter (Australasian College for Emergency Medicine [ACEM], 2000). ATS utgår från listor där olika symtom och kliniska tillstånd finns presenterade. Utifrån dessa listor prioriteras patienten och ger vägledning till vidare undersökningar och behandling (Fernandes, et al., 2005). Canadian Triage and Acuity Scale (CTAS) utvecklades av en grupp kanadensiska akutläkare tillhörande Canadian Association of Emergency Physicians och bygger på ATS (Fernandes, et al., 2005). Idag används CTAS i hela Canada och den har utsetts till nationell standard. CTAS har fem prioriteringsnivåer (Gilboy, et al., 2005). Får patienten inte träffa läkare inom utsatt tid, sker på nytt en bedömning av sjuksköterskan. CTAS bygger på att triage är en dynamisk process där patientens tillstånd snabbt måste kunna omvärderas (Göransson, et al., 2008b). Manchester Triage Scale (MTS) används på akutmottagningar runt om i England och även i Västra Götalandsregionen (Göransson, et al., 2008b). MTS bygger på att sjuksköterskan utreder patientens sökorsak. Beroende på sökorsak går sjuksköterskan sedan vidare med en av de 52 utformade behandlingsmallar som finns att tillgå. Varje behandlingsmall svarar mot en specifik sökorsak och utifrån formuläret bedöms patientens triagenivå från ett till fem. De specifika formulären kan innebära en mätning 2

7 av vitalparametrar eller andra undersökningar som är relevanta för fortsatt vård (Fernandes, et al., 2005). Medical Emergency Triage and Treatment System (METTS) utvecklades under 2004 av läkare och sjuksköterskor vid akut- och olycksfallsmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset. METTS bygger på ett algoritmsystem där triagenivån baseras på dels fysiologiska objektiva vitalparametrar och dels på subjektiva bedömningar kopplade till patientens sökorsak och symtom. METTS har 96 olika kontaktorsaksformulär vilket hjälper sjuksköterskan att fatta beslut om vilken av de fem triagenivåerna patienten ska erhålla (Widgren, Persson, Martinius, Nilsson & Jönsson, 2004). Adaptiv Process Triage (ADAPT) är ett symtombaserat stödsystem i triageringen. Utifrån patientens symtom ställs riktade frågor enligt triagehandboken av Belfrage, et al. (2007) för att få mer information. Även allmäntillståndet bedöms via frågor och mätning av vitalparametrar, detta kallas vitalhistoria. Tillsammans ligger symtombeskrivning och vitalhistoria till grund för triageringen. ADAPT används idag vid några av Stockholms största akutmottagningar samt vid Malmö allmänna sjukhus (Belfrage, et al., 2007). Det finns ingen internationell enhetlig triageskala och inte heller på nationellt plan finns någon gemensam triageskala (Widfeldt & Örtenwall, 2005). Gemensamt för ovanstående triageskalor är att alla är indelade i fem nivåer. Dessa benämns antingen med nummer från ett till fem eller med färgerna röd, orange, gul, grön eller blå. Nivå ett/röd innebär högsta prioritet. I litteraturen återfinns även tre- och fyrgradiga triageskalor (Grossman, 2003). Vitalparametrar utgör puls, blodtryck, saturation, temperatur och andningsfrekvens enligt Wikström (2006). Dessa används i olika skeden i triagebedömningen beroende på valet av triageskala och om patientens tillstånd kräver det (Belfrage, et al., 2007; Fernandes, et al., 2005; Gilboy, et al., 2005; Widgren, et al., 2004). Sjuksköterskans funktion Ett problem i samband med triagering har i Sverige varit de otydliga riktlinjerna för vem som ansvarar för triagebedömningen (Göransson, et al., 2008b). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 1982:763) ska varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Vem som gör denna bedömning varierar beroende på vilken akutmottagning patienten vänder sig till (Palquist & Lindell, 2000). Ansvarsfall som tagits upp av Hälso- och Sjukvårdens Ansvars Nämnd understryker dock att sjuksköterskor bör göra den initiala bedömningen. Att göra en triagebedömning kräver analytisk förmåga, kritiskt synsätt och medicinskt kunnande. Således bör det vara ett uppdrag för legitimerad sjuksköterska för att säkerställa vårdkvaliteten (Göransson, et al., 2008b). Enlig kompetensbeskrivningen (Socialstyrelsen, 2005) ska den legitimerade sjuksköterskan ha förmågan att utifrån patientens behov leda, prioritera, fördela och samordna omvårdnadsarbetet. 3

8 Kritiskt tänkande Kritiskt tänkande är ett användbart hjälpmedel i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. En anledning till att tänka kritiskt är att bli medveten och reflekterande i sin yrkesroll. Ett vanemässigt kritiskt tänkande hjälper sjuksköterskan att resonera mer effektivt i arbetet. Detta hjälper till att avgöra vad som verkligen är viktigt och hur omvårdnadens mål ska uppnås (Bandman & Bandman, 1995). Det finns många definitioner av kritiskt tänkande. Enligt Snyder (1993) kan det definieras som den fortlöpande förmågan att lösa problem genom att skapa förståelse av information genom kreativt, intuitivt, logiskt och analytisk tänkande. Kritiskt tänkande bör vara en del i omvårdnadsprocessen (Bandman & Bandman, 1995). Omvårdnadsprocessen är en problemlösningsmetod indelad i fem steg och används av sjuksköterskor för att diagnostisera och behandla symtom av potentiella och aktuella hälsoproblem (Skaug & Dahl Andersen, 2006; Socialstyrelsen, 2005). Ofta tvingas sjuksköterskan dra slutsatser och ställa hypotetiska diagnoser för att på ett tidigt stadium ge patienten nödvändig vård (Bandman & Bandman, 1995). Kritiskt tänkande och förmågan att fatta beslut är något sjuksköterskan utvecklar över tid (Wilkinson, 2007). Erfarenhet Enligt Benners (1993) tolkning av Dreyfusmodellen, framtagen av Stuart Dreyfus och Hubert Dreyfus, genomgår sjuksköterskan förändring över tid och passerar då ett flertal stadier. Enligt modellen tillhör nyfärdiga sjuksköterskor novisstadiet. Modellen består av fem stadier. Dessa är novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och expert. Utvecklingen sker successivt genom nivåerna. I novisstadiet ska teoretiska kunskaper omsättas i praktiken och beslut grundas främst på teoretiska insikter då praktisk erfarenhet saknas. I nästa stadium, avancerad nybörjare, fattas fler beslut grundade på erfarenhet, men hela kontexten kan ännu inte förstås. Kompetensstadiet innebär att sjuksköterskan använder sig av relevanta fakta och förmågan att organisera arbetet planenligt och effektivt har utvecklats. Skicklighetsstadiet betyder att sjuksköterskan till stor del baserar sina handlingar på tidigare erfarenhet ifrån liknande fall. Sjuksköterskor som befinner sig i expertstadiet har förmågan att smidigt organisera och utföra arbetet. Problem identifieras genom intuitiv förståelse utan att tid ödslas på överflödiga analyser. Sjuksköterskan förfogar över en analytisk förmåga som till stor del består av erfarenheter, men också riktlinjer och ny forskning vägs in. Beslutsfattande processer Triage på akutmottagningen kräver att sjuksköterskan fattar snabba beslut baserat på kunskap och erfarenhet (Cioffi, 1999). Då beslutsfattandet till viss del bygger på subjektiva intryck är det av vikt att sjuksköterskan använder sig av den för verksamheten gällande triageskalan. Detta för att säkerställa att alla patienter får en likvärdig bedömning oavsett vilken sjuksköterska som utför triageringen. Genom detta tillvägagångssätt säkerställs reliabiliteten och validiteten i bedömningen (Göransson, et al., 2008b). Beslutsfattandet är sista steget i användandet av kritiskt- och vetenskapligt tänkande vid problemlösning. Alla handlingar och tankar leder fram till något sorts beslut. Även att inte fatta ett beslut kan ses som ett beslutsfattande, då det har betydelse för patientens 4

9 fortsatta vård och hälsa. Att använda sig av kritiskt tänkande vid beslutsfattande är betydelsefullt eftersom det kan leda fram till fler möjliga beslut (Bandman & Bandman, 1995). Triageprocessen är färdig när patienten erhållit den vård som krävs och all information som samlats in under triageprocessen dokumenterats (Grossman, 2003). Syfte Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan i beslutsfattandet om patientens triagenivå på akutmottagning. Metod Studien är utformad som en litteraturöversikt och utgår ifrån Fribergs (2006) beskrivning av att göra en litteraturgranskning. Datainsamling Innan syfte och problemformulering formulerades, genomfördes en provsökning i relevanta databaser och i olika biblioteksregister. Sökningarna gjordes för att säkerställa att aktuell litteratur fanns presenterad inom området. I datainsamlingen framkommer det både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Databaserna som användes för att finna artiklarna till resultatet var PubMed, Cinahl och Academic Search Elite. Utifrån syftet valdes sex sökord ut. För att få en korrekt sökning omvandlades sökorden till MeSH termer för PubMed, Cinahl Headings för Cinahl och Thesaurus för Academic Search Elite. I tabell 1 redovisas omvandlingen av sökorden. För att utesluta att relevanta artiklar förbisetts gjordes även sökningar med andra sökord och andra kombinationer av sökorden. Då dessa sökningar inte gav relevanta artiklar återfinns de inte i sökhistorien, bilaga I. Tabell 1. Sökord Sökord (Databas) MeSH term (PubMed) Cinahl Headings (Cinahl) Thesaurus (Academic Search Elite) Triage Triage Triage TRIAGE (Medicine) Sjuksköterskor Nurses Nurses NURSES Beslutsfattande Decision Making Decision Making, Clinical Akutmottagning Akutomvårdnad Emergency Service, Hospital Emergency Nursing Emergency Service Emergency Nursing Sjukdomssymptom Disease Attributes Disease Attributes DECISION making HOSPITALS Emergency Service EMERGENCY nursing SYMPTOMS 5

10 Inklusionskriterier för artiklarna: Publikationsdatum senare än 2003/01/01 Originalartiklar Publicerade på engelska Innehöll sammanfattning Publicerade i Europa, Nordamerika eller Australien Handlade om triagebedömning på akutmottagning för vuxna. Exklusionskriterier för artiklarna: Översiktsartiklar Handlade om djursjukvård Handlade om psykiatriska sjukdomar Handlade om specifika sjukdomstillstånd Artiklar vars titel svarade mot litteraturstudiens syfte valdes ut och sammanfattning lästes. Svarade sammanfattningen mot syftet valdes de ut till urval ett och lästes i fulltext. Efter genomläsning framkom det att de sökord som svarade bäst mot syftet var beslutsfattande och triage. Därför utökades sökintervallet till år 2000 för dessa sökord i samtliga databaser. Efter denna utökade sökning valdes ytterligare fem artiklar till urval ett. Urval ett innefattade totalt 23 artiklar. Samtliga artiklar lästes i fulltext och efter diskussion valdes 13 artiklar till urval två. Då samtliga granskade artiklar var av tillräckligt hög vetenskaplig kvalité var de kvalificerade för att användas i resultatet. Den vetenskapliga granskningen genomfördes enligt Carlsson och Eiman (2003) bedömningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Grad ett avser hög vetenskaplig kvalitet och tio av resultatartiklarna bedömdes till denna nivå. De tre resterande resultatartiklar bedömdes till grad två vilket ses som vetenskaplig medelnivå. Sex av de 13 utvalda resultatartiklarna redovisade etiska aspekter där forskningsansatsen godkändes av en etisk kommitté. Bedömningsmallarna anpassades för att passa syftet i litteraturstudien. Den vetenskapliga graden redovisas i bilaga II. Databearbetning Artiklarna som användes i resultatet genomlästes ett flertal gånger. De vetenskapliga artiklarna sammanfattades och en översiktstabell gjordes av syfte, metod/urval och slutsats, bilaga II. Valda artiklar lästes inledningsvis med en induktiv ansats utifrån litteraturstudiens syfte med avseende på likheter och skillnader. Under analysprocessen utformades tio underkategorier och utifrån dessa lästes artiklarna med en deduktiv ansats. För att tydliggöra resultatet kategoriserades underkategorierna i sjuksköterskans färdigheter, sjuksköterskans personliga egenskaper och sjuksköterskans yttre förutsättningar. Med kategorierna som utgångspunkt lästes artiklarna på nytt med en deduktiv ansats, utifrån detta skrevs resultat. 6

11 Resultat Resultatet presenteras i arbetet som tre huvudkategorier. Sjuksköterskans färdigheter beskriver hur sjuksköterskan går till väga under informationsinsamlandet och hur erfarenheten påverkar triagebeslutet. Sjuksköterskans personliga egenskaper redogör för hur sjuksköterskan använder sina sinnen i bedömningen och hur personligheten påverkar triagebeslutet. I sista kategorin redovisas hur sjuksköterskans yttre förutsättningar påverkar triagebeslutet. Sjuksköterskans färdigheter Kommunikativ förmåga Sjuksköterskor som arbetade med triagebedömning samlade information kring patientens situation för att göra en korrekt bedömning (Fry & Stainton, 2005). Informationsinsamlandet krävde att sjuksköterskan ställde lämpliga frågor (Cone & Murray, 2002). Enligt Göransson, Ehnfors, Fonteyn och Ehrenberg (2008a) ställdes dessa frågor utifrån patientens symtom och allmäntillstånd för att få en bred informationsbas. Studier visade att sjuksköterskan använde sig av hypotetiska diagnoser i triageprocessen (Göransson, et al., 2008a; Edwards, 2007; Fry & Stainton, 2005). You know to me when I m triaging, I m always thinking in my mind, What s their underlying diagnosis? because that s what you re doing, putting it altogether (Fry & Stainton, 2005, s. 217). Med utgångspunkt från de hypotetiska diagnoserna ställdes enligt Göransson, et al. (2008a) mer riktade frågor. Även undersökningar som kunde ge kompletterande information initierades. Kompletterande information kunde också bestå av journaler från andra vårdinrättningar. Cone och Murray (2002) visade att kommunikation var viktigt i beslutsfattandet och en informant uttryckte detta genom följande: If you can t communicate and get to the bottom line of what this person is telling you - he s here because of chest pain, cough, temperature - move him. The focus of the triage nurse is to cut through all of that stuff, so I think a little bit of experience but a lot of communication skills are really necessary (Cone & Murray, 2002, s. 404). God kommunikation underlättade triagearbetet (Andersson, Omberg & Svedlund, 2006). Bristfällig kommunikation mellan sjuksköterska och patient medförde att tiden för triagebedömningen ökade markant (Gerdtz & Bucknall, 2001). Enligt Bruce och Suserud (2005) uppstod liknande problem då medvetslösa eller förvirrade patienter anlände till akutmottagningen med ambulans. Ambulanssjuksköterskans bedömning och rapport från hämtningsplatsen användes då som grund för prioritering av patientens fortsatta vårdbehov. Sjuksköterskan på akutmottagningen förlitade sig i hög grad på ambulanssjuksköterskans information. Erfarenhet Resultatet gällande arbetslivserfarenhetens betydelse för att triagera patienter till rätt nivå går isär. Considine, Ung och Thomas (2001) visade i sin studie att sjuksköterskans erfarenhet av akutmottagningsarbete eller triagearbete inte hade någon större betydelse för förmågan att triagera patienten till förväntad triagenivå. Informanterna (Chung, 2005) hävdade däremot att beslutsfattandeprocessen till stor del grundade sig på tidigare 7

12 klinisk erfarenhet. Även Göransson, Ehrenberg, Ehnfors och Marklund (2006) visade att sjuksköterskans kliniska erfarenhet och då främst erfarenhet av arbete på akutmottagningen hade betydelse i triagearbetet. Detta styrks även av Fry och Burr (2001) som visade att nästan 60 procent av 400 tillfrågade sjuksköterskor ansåg att triagören borde ha minst 7-18 månaders erfarenhet av akutmottagningsarbete. I studien (Cone & Murray, 2002) uttryckte en sjuksköterska: Experience is probably the most important part - your base, your experience, your background in the emergency department before you go out to triage. That s your basis for making decisions (s. 404). Andersson, et al. (2006) visade dessutom att sjuksköterskors arbetslivserfarenhet inbringade trygghet i arbetslaget. Sjuksköterskor med kortare arbetslivserfarenhet vände sig gärna till mer erfarna kollegor för rådgivning och diskussion. Gerdtz och Bucknall (2001) visade att det fanns ett visst samband mellan sjuksköterskans erfarenhet av arbete på akutmottagningen och förmågan att snabbt bedöma patientens triagenivå. Sjuksköterskan använde sig av sin erfarenhet för att upptäcka kritiska tillstånd hos patienter med oklara symtom (Chung, 2005). Kunskap/Utbildning Sjuksköterskors faktakunskaper hade betydelse när de bedömde patientens triagenivå (Andersson, et al., 2006). Bristfällig kunskap inom vissa områden kunde leda till övertriagering. En studie av Göransson, Ehrenberg, Ehnfors och Marklund (2005) visade på sjuksköterskans problem att triagera till rätt nivå. Femtioåtta procent av 7550 patientscenarier triagerades till förväntad nivå enligt CTAS (Göransson, et al., 2005). Samma resultat framkom i studien av Considine, et al. (2001) som också visade på att över- och undertriagering förekom lika ofta. Däremot visade studien av Göransson, et al. (2005) att övertriagering var dubbelt så vanligt som undertriagering. En annan studie av samma författare visade att förmågan att triagera till rätt nivå inte skiljde sig signifikant mellan sjuksköterskor som genomgått triageutbildning eller ej (Göransson, et al., 2006). Att utbildningsnivån inte hade någon större betydelse visade också Considine, et al.(2001) i sin artikel. Bedömningsförmåga Sjuksköterskor som arbetade i triagerollen var tvungna att fatta självständiga beslut under hård press utan att förlora fokus (Cone & Murray, 2002). För att sjuksköterskan skulle kunna göra effektiva val i beslutsfattandeprocessen användes insamlad information, observationer och hypotetiska diagnoser (Fry & Stainton, 2005). Enligt Göransson, et al. (2008a) var patientens symtom grundläggande i bedömningen av patienten, men också anamnes beaktades. Fry och Burr (2001) beskrev faktorer som påverkade beslutsfattandeprocessen i rangordningen: patientens sökorsak, skademekanism, vitalparametrar, anamnes, allmäntillstånd, smärtpåverkan och tid från insjuknande. Beslutsfattandeprocessen genomsyrades av aktiva val av omvårdnadsåtgärder (Göransson, et al., 2008a). 8

13 Sjuksköterskans personliga egenskaper Personlighet Resultatet i Andersson, et al. (2006) studie visade att sjuksköterskans förmåga att triagera hörde samman med sjuksköterskans personliga egenskaper. Mod, osäkerhet, självförtroende och förnuftighet var några egenskaper som påverkade triagebeslutet. Att ifrågasätta ett oklart beslut utfört av en annan sjuksköterska visade både på mod och självförtroende. Nästan alla sjuksköterskor (Chung, 2005) kände sig ibland osäkra. Vid osäkerhet var det vanligt att rådfråga eller diskutera med kollegor (Andersson, et al., 2006). En oerfaren sjuksköterska i studien uttalade: When I am not sure I ask another nurse, one who is more experienced (s. 139). Visuell bedömning Sjuksköterskan påbörjade triagebedömningen redan vid första anblicken av patienten, alltså redan innan det inledande samtalet med patienten (Edwards, 2007). I denna visuella bedömning av patienten skapade sjuksköterskan en inre mental bild av patientens tillstånd. Enligt Göransson, et al. (2008a) använde sjuksköterskan sig av igenkänningsmönster baserade på tidigare fall. Visuella observationer gjordes kring patientens sätt att uppträda, kroppshållning, hudfärg, och andra tecken på uppenbar sjukdom (Edwards, 2007). I can see straight away that this lad is pale and sweating buckets and I decided to take him straight through before I investigate further (s. 74). Intuition Enligt Andersson, et al. (2006) och Chung (2005) användes intuition i vissa situationer för att komma fram till ett triagebeslut. Detta var förekommande då patientens symtom var diffusa eller svårbedömda. De två oberoende studierna beskrev detta som om sjuksköterskan använde sitt sjätte sinne. En sjuksköterska uttalade: Then there can still be this sixth sense feeling about how serious things could be, you sometimes just have to trust your own feelings (Andersson, et al., 2006, s. 139). Sjuksköterskans yttre förutsättningar Objektiv data Vitalparametrar togs inte rutinmässigt på alla patienter (Fry & Stainton, 2005). En studie av Cooper, Schriger, Flaherty, Lin och Hubbell (2002) visade på att kännedom om vitalparametrar ändrade triagebeslutet i 7.6 % av de patientfall som presenterades. Uppgraderingar av triagenivån var dubbelt så vanligt som nedgraderingar när vitalparametrar var kända. En annan studie av Gerdtz och Bucknall (2001) visade att sjuksköterskor oftare tog vitalparametrar på patienter som inkom med akuta åkommor. Samma studie visade att inhämtande av vitalparametrar signifikant ökade längden på triagebedömningen. Bruce och Suserud (2005) visade att det var lätt att triagera patienter som inkom med ambulans och hade uppenbar svikt av vitala funktioner. 9

14 Arbetsmiljö Antalet patienter i väntrummet spelade in när sjuksköterskan skulle bedöma patientens triagenivå (Göransson, et al., 2008a). En studie visade att långa väntetider och ett högt söktryck kunde resultera i en ökad frekvens av felaktiga triagebeslut (Andersson, et al., 2006). Trots att det inte fanns någon tidsbegränsning för att komma fram till ett triagebeslut, upplevde flera informanter att det var svårt att fatta beslut på kort tid (Chung, 2005). En signifikant ökning av triagetiden förekom då triagearbetet blev avbrutet av någon anledning (Gerdtz & Bucknall, 2001). Chung (2005) visade att sjuksköterskan kunde missa viktig information då triagebedömningen blev avbruten. Triageskalor Enligt Chung (2005) användes tillgängliga triageskalor sparsamt eller inte alls, trots att de ansågs vara ett bra hjälpmedel i bedömningsprocessen. 13 % av sjuksköterskorna i studien av Fry och Burr (2001) hade aldrig använt sig av den för verksamheten gällande triageskalan. Enligt samma studie använde 20 % av sjuksköterskorna verksamhetens triageskala sparsamt. En anledning till detta var enligt Chung (2005) att patientens tillstånd inte passade in i triageskalans behandlingsmall. Diskussion Metoddiskussion Artikelsökningen genomfördes systematiskt i PubMed, Cinahl och Academic Search Elite. Dessa databaser valdes eftersom de har en inriktning mot omvårdnad och medicin. Sökningen i Academic Search Elite tillförde inte några nya relevanta artiklar och informationsinsamlandet ansågs därmed klart. De sex sökorden enligt tabell 1, valdes ut efter den inledande pilotsökningen. I pilotsökningen användes fler sökord, men då dessa inte svarade mot syftet eller gav några relevanta artiklar valdes de bort. De valda sökorden omvandlades till MeSH termer för PubMed med hjälp av Karolinska Institutets sökhjälp för medicinsk information (Karolinska Institutet, u.å.). I övriga databaser användes sidornas egna verktyg för omvandling för att få fram Cinahl Headings och Thesaurus. Vid sökningen i Cinahl användes major concept för alla sökord. Detta kan ses som en styrka för att få fram relevanta artiklar. Efter att ha läst artiklarna i fulltext visade det sig att kombinationen av sökorden triage och decision making gav flest relevanta artiklar. Därför utökades sökkriterierna för denna sökning. Den nya sökningen genererade 110 träffar vilket var betydligt fler än övriga. Trots det höga antalet träffar inkluderades sökningen då ytterligare relevanta artiklar framkom. Samma utökning gjordes för samtliga kombinationer av sökord. Detta resulterade i stora sökresultat och därför valdes dessa sökningar bort, vilket kan ses som en svaghet då artiklar motsvarande syftet kan ha förbisetts. Fritextsökningar genomfördes också, men då dessa genererade en stor mängd artiklar som inte svarade mot syfte redovisas de inte. För att erhålla relevant forskning söktes artiklar publicerade mellan 2000 och Artikelsökningen resulterade i att sex kvantitativa artiklar och sju kvalitativa artiklar valdes ut till litteraturstudiens resultat. Både artiklarnas aktualitet och skillnad i metod 10

15 kan utgöra en styrka i föreliggande litteraturstudies resultat. En annan aspekt som kan ses som både en styrka och en svaghet är att flera av resultatartiklarna är skrivna av samma författare. Styrkan kan vara att de återkommande författarna har djup kunskap inom ämnesområdet medan det också kan påverka bredden i litteraturstudiens resultat. För att resultatartiklarna skulle vara jämförbara valdes artiklar publicerade i Europa, Nordamerika eller Australien. En av studierna var utförd i Hong Kong, men publicerad i brittisk tidsskrift. En diskussion fördes kring artikelns tillförlitlighet men då studiens resultat var jämförbart och visade på många likheter med övriga artiklar valdes den till slut ut och fick ingå i resultatet. Artikeln medförde också ett vidgat internationellt perspektiv, eftersom många av de övriga resultatartiklarna var koncentrerade till Nordeuropa. I databassökningarna framkom även artiklar som behandlade telefontriage och triage vid specifika tillstånd såsom psykiatriska sjukdomar och kardiologiska åkommor. Dessa artiklar uteslöts då syftet var att undersöka sjuksköterskans triagebedömning i allmänhet. För att tydliggöra resultatet formulerades tre huvudkategorier utifrån de 10 framarbetade underkategorierna. Kategorisering var komplicerad då underkategorierna var svåra att skilja från varandra. Efter diskussion valdes slutligen kategorierna sjuksköterskans färdigheter, sjuksköterskans personliga egenskaper och sjuksköterskans yttre förutsättningar. Resultatdiskussion Den vetenskapliga graden är för samtliga resultatartiklar ett eller två. Artiklarna som bedömts till grad två inkluderades i resultatet då de ansågs uppfylla tillräckliga vetenskapliga kvalifikationer. Inkluderingen av dessa artiklar anses inte ha påverkat reliabiliteten av litteraturstudiens resultat. Samtliga resultatartiklar granskades två gånger för att säkerställa att den vetenskapliga graden bedömts till rätt nivå. Då resultatet är skrivet utifrån studier med olika forskningsmetod kan föreliggande litteraturstudies resultat påverkats. Resultatartiklarna visade stora variationer i antalet informanter. Även om studien håller hög vetenskaplig kvalitet kan ett litet urval påverka resultatet. Detta visar på svårigheten att bedöma artiklar enligt en modifierad bedömningsmall där poängsättningen sker utifrån en subjektiv bedömning. Erfarenhetens betydelse för sjuksköterskans förmåga att triagera var splittrad i resultatartiklarna. Considine, et al. (2001) visade i sin studie att sjuksköterskans arbetslivserfarenhet inte påverkade bedömningen av patientens triagenivå. Det motsatta förhållandet visades i studien utförd av Chung (2005). En förklaring till detta kan vara att studien av Considine, et al. (2001) var en kvantitativ studie som grundades på triagering av patientscenarier utförda av sjuksköterskor med olika lång erfarenhet. Det är alltså artikelförfattarna som har utläst erfarenhetens betydelse utifrån sjuksköterskornas förmåga att triagera patientscenarierna. Chung (2005) använde sig istället av en kvalitativ metod där sex sjuksköterskor intervjuades och fick delge sina tankar kring erfarenhetens betydelse. Det är således svårt att jämföra och generalisera studier med olika metoder i datainsamlingen och detta kan ha påverkat resultatet. Oavsett om sjuksköterskans erfarenhet påverkar förmågan att triagera patienten till rätt nivå eller ej, har den visat sig ha betydelse i andra sammanhang. Andersson, et al. (2006) visade att erfarna sjuksköterskor hade en betydande roll i triageteamet. De tillförde trygghet och var ett stöd för mindre erfarna kollegor vilket visar på att erfarenhetens betydelse inte bara går att se ur ett perspektiv. Göransson, et al. (2006) 11

16 visade att erfarenheten av just akutmottagningsarbete var viktigare för sjuksköterskan än erfarenhet från andra vårdinrättningar. Detta kan troligtvis förklaras av att verksamheten på akutmottagningen är specifik och andra krav ställs på sjuksköterskan. Sjuksköterskor ansåg att erfarenheten hade stor betydelse (Fry & Burr, 2001). En majoritet av de 400 sjuksköterskorna i studien ansåg att 7 månaders erfarenhet av akutmottagningsarbete var minimum innan en sjuksköterska kunde förväntas arbeta i rollen som triagör. Styrkan i denna studie kan anses vara att det är yrkesverksamma sjuksköterskor som uttrycker sin åsikt om hur lång erfarenhet som krävs. Även om förmågan att triagera till rätt nivå inte påverkas av erfarenheten så kan en slutsats vara att erfarenhet för med sig många andra positiva aspekter. Erfarenhetens betydelse kan därför inte förklaras enbart utifrån Benners (1993) tillämpning av Dreyfusmodellen. En sjuksköterska som uppnått expertstadiet men som saknar erfarenhet från akutmottagningsarbete är förmodligen inte lämplig som triagör. Intuition visade sig ha betydelse i beslutsfattandet (Chung, 2005; Andersson, et al., 2006). Benner (1993) menar att den intuitiva förmågan tillhör expertstadiet i Dreyfusmodellen. Sjuksköterskorna i studien av Chung (2005) uttryckte detta som att de använde sitt sjätte sinne. Detta kan ses som ytterligare en aspekt på erfarenhetens betydelse då sjuksköterskan kan använda tidigare erfarenheter som referens i beslutsfattandet. Enligt Fry och Stainton (2005) var insamlad information, observationer och hypotetiska diagnoser viktiga för att kunna fatta beslut. Även (Göransson, et al., 2008a; Edwards, 2007) visade i sina studier på att hypotetiska diagnoser låg till grund för beslutsfattandet. Det kritiska tänkandet kan hjälpa sjuksköterskan att avgöra vad som är viktigt och vad som bör prioriteras (Bandman & Bandman, 1995). Användandet av hypotetiska diagnoser kan därför ses som en tillämpning av kritiskt tänkande och underlättar på så sätt sjuksköterskans triagebedömning genom att insamlad information analyseras. Svårigheten att bedöma patientens triagenivå presenterades i flera studier. Göransson, et al. (2005) visade att ungefär 60 % av patienterna triagerades till förväntad nivå. Sjuksköterskor som genomgått triageutbildning visade till och med på något sämre förmåga att triagera korrekt (Göransson, et al., 2006). Detta visar på komplexiteten i triagearbetet och någon enkel förklaring finns knappast. En triageutbildning borde ge ökad kunskap och kompetens och således borde också förmågan att triagera patienten till rätt nivå öka. En förklaring till varför det inte var så skulle kunna vara studiens utformning där patientscenarierna kanske inte representerade verkligheten. Ett annat synsätt kan vara att triageutbildade sjuksköterskor eventuellt ser fler möjliga diagnoser och på så sätt sätter en högre eller lägre triagenivå än vad patienten för stunden kräver. För en sjuksköterska som inte genomgått triageutbildning kan det vara svårare att förutse eventuella förändringar hos patienten. För att säkerställa en likvärdig bedömning menar Grossman (2003) att patientens triagenivå regelbundet bör omvärderas för att tidigt uppmärksamma försämringar eller tillstötande komplikationer som kräver en annan vårdnivå. Detta ökar patientsäkerheten i alla triagebeslut. Trots detta innefattar få triageskalor systematisk reevaluering (Göransson, et al., 2008b). Flera studier visade på att kommunikation hade betydelse för sjuksköterskans triagearbete (Andersson, et al., 2006; Bruce & Suserud, 2005; Gerdtz & Bucknall, 2000). Språkförbistringar var enligt Gerdtz och Bucknall (2000) en källa till bristfällig information. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 1982:763) har alla patienter rätt till information som de förstår. Då beslutsfattandet till stor del grundades på 12

17 informationsinsamlande (Cone & Murray, 2002) borde en ökad användning av professionella tolkar underlätta triagebeslutet. Sjuksköterskans språkbruk kan också tänkas påverka informationen patienten lämnar. Den medicinska nomenklaturen kan vara svår att förstå för patienten. Detta kräver att sjuksköterskan anpassar sitt språk till situationen. Precis som i övriga vårdsituationer påverkas kommunikationen när patienten inte själv har förmåga att uttrycka sig. I dessa situationer kan alternativa kommunikationsformer användas. Eide och Eide (2006) skriver om det ickeverbala språket. Kommunikation utan ord bygger på tecken och signaler och ofta kan dessa vara lika viktiga som det verbala språket i kontakten mellan två människor. Triagebeslutet baserades till stor del på de frågor som ställdes utifrån patientens symtom och allmäntillstånd (Göransson, et al., 2008a; Cone & Murray, 2002). Eide och Eide (2006) beskriver både slutna och öppna frågor som användbara i informationsinsamlandet då de har olika funktion. En kombination av dessa två sätt att ställa frågor borde vara optimalt i triagearbetet. Kännedom av vitalparametrar påverkade triagebeslutet i viss utsträckning och uppgradering av triagenivån var dubbelt så vanligt som nedgradering (Cooper, et al., 2002). Trots att kännedom av vitalparametrar uppgraderade triagebeslutet i vissa fall tas de inte rutinmässigt i alla triageskalor. Användandet av vitalparametrar i triagebedömningen bör därför situationsanpassas. Ett rutinmässigt insamlande skulle kunna leda till att triagebedömningen tar omotiverat lång tid till beslut och således också till bedömning av läkare. Detta gäller både uppenbart akuta och icke akuta tillstånd. Användandet av vitalparametrar verkar dock vara till stor hjälp för att identifiera allvarliga tillstånd hos patienter med vaga symtom. Konklusion Litteraturstudien visar att sjuksköterskans färdigheter, personliga egenskaper och yttre förutsättningar påverkar triagebeslutet. Erfarenhet är en faktor som har betydelse i flera olika sammanhang. Sjuksköterskans erfarenhet av akutmottagningsarbete ger både sjuksköterskan och arbetsteamet trygghet. Sjuksköterskans personliga egenskaper den kommunikativa förmågan vilken var betydande i triagearbetet då den ligger till grund för informationsinsamlandet. God kommunikativ förmåga är avgörande för att fatta ett korrekt triagebeslut. Beslutet om triagenivå grundas även på hypotetiska diagnoser. Intuition och visuella observationer är andra faktorer som kan ge stöd i triagearbetet. Högt söktryck på akutmottagningen inverkar på sjuksköterskans triagebeslut. Triageprocessen har visat sig vara både dynamisk och komplex vilket gör beslutsfattandet svårt. Varje patientfall är unikt och ska bedömas av en sjuksköterska som måste kombinera subjektiva bedömningar med objektiva data. Då varje bedömning sker av en sjuksköterska med individuella egenskaper och förmågor har det visat sig vara svårt att erhålla enhetliga beslut. Implikation Svårigheten att fatta korrekta och enhetliga triagebeslut visar på ett behov av mer utbildning och forskning. Triageutbildning borde ske på grundnivå för att förbereda den nyfärdiga sjuksköterskan för eventuellt arbete på akutmottagning. För att få en ökad kompetens och kunskap hos personalen bör således även internutbildning ske på 13

18 sjukhusens akutmottagningar. Ett förslag för att bredda kunskapen om triage är att i sjuksköterskeutbildningen införa en valbar fristående kurs i ämnet. Triage används inom olika verksamheter i sjukvården och därför finns utrymme för fler studier. Ett förslag till uppsatsämne på kandidat- eller magisternivå är att undersöka vad sjuksköterskor som utför telefontriage grundar sin bedömning på. Detta skulle vara intressant då sjuksköterskan inte kan se patienten eller har tillgång till objektiv data i samma utsträckning som på akutmottagningen. De positiva effekterna av triage gör vidare forskning i ämnet viktigt. 14

19 Referenser * Andersson, A-K., Omberg, M., & Svedlund, M. (2006). Triage in the emergency department-a qualitative study of the factors which nurses consider when making decisions. Nursing in Critical Care, 11, Hämtad från PubMed. Australasian College for Emergency Medicine [ACEM]. (2000). G24 Guidelines on the implementation of the Australasian Triage Scale in Emergency Departments. Hämtad från ATS.p df Bandman, E.L., & Bandman, B. (1995). Critical thinking in nursing. East Norwalk: Appelton & Lange. Belfrage, H., Bengtsson, B., Björk, M., Börjesson, E., Dryver, E., Karlson, M., et al. (2007). Triagehandbok. Hämtad , från /Triagehandbok_2007.pdf Benner, P. (1993). Från Novis till Expert. (T. Grundberg & B. Hedén, övers.). Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 1984). * Bruce, K., & Suserud, B-O. (2005). The handover process and triage of ambulanceborne patients: the experiences of emergency nurses. Nursing in Critical Care, 10, Hämtad från PubMed. Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Hämtad från * Chung, J.Y. (2005). An exploration of accident and emergency nurse experience of triage decision making in Hong Kong. [Electronic version] Accident and Emergency Nursing, 13, Hämtad från PubMed. Cioffi, J. (1999). Triage decision making: Educational strategies. [Electronic version] Accident and Emergency Nursing, 7, Hämtad från PubMed. * Cone, K.J., & Murray, R. (2002). Characteristics, Insights, Decision Making, and Preparation of ED Triage Nurses. [Electronic version] Journal of Emergency Nursing, 28, Hämtad från PubMed. * Considine, J., Ung, L., & Thomas, S. (2001). Clinical Decisions using the National Triage Scale: how important is postgraduate education? [Electronic version] Accident and Emergency Nursing, 9, Hämtad från PubMed. * Cooper, R.J., Schriger, D.L., Flaherty, H.L., Lin, E.J., & Hubbell, K.A. (2002). Effect of vital signs on triage decisions. [Electronic version] Annals of Emergency Medicine, 39, Hämtad från PubMed. * Edwards, B. (2007). Walking in Initial visualisation and assessment at triage. [Electronic version] Accident and Emergency Nursing, 15(2), Hämtad från Cinahl.

20 Eide, T., & Eide, H. (2006). Kommunikation i praktiken. (B. Kärnekull & E. Kärnekull, övers.). Malmö: Liber. Fernandes, C.M., Tanabe, P., Gillboy, N., Johnson, L.A., McNair, R.S., Rosenau, A.M., et al. (2005). Five-Level Triage: A Report from the ACEP/ENA Five-Level Triage Task Force. [Electronic version] Journal of Emergency Nursing, 31(1), Hämtad från PubMed. Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur. * Fry, M., & Burr, G. (2001). Current triage practice and influences affecting clinical decision-making in emergency departments in NSW, Australia. [Electronic version] Accident and Emergency Nursing, 9, Hämtad från PubMed. * Fry, M., & Stainton, C. (2005). An educational framework for triage nursing based on gatekeeping, timekeeping and decision-making processes. [Electronic version] Accident and Emergency Nursing, 13, Hämtad från PubMed. * Gerdtz, M.F., & Bucknall, T.K. (2001). Triage nurses clinical decision making. An observational study of urgency assessment. [Electronic version] Journal of Advanced Nursing, 35, Hämtad från PubMed. Gerdtz, M.F., & Bucknall, T.K. (2000). Australian triage nurses decision-making and scope of practice. [Electronic version] Australian Journal of Advanved Nursing, 18(1), Hämtad från PubMed. Gilboy, N., Tanabe, P., Travers, D.A., Rosenau, A.M., & Eitel, D.R. (2005). Emergency Severity Index, Version 4: Implementation Handbook. Rockville: Agency for Healthcare Research and Quality. Grossman, V.G. (2003). Triage process. Ingår i V.G. Grossman, (red.), Quick Reference to Triage (s. 1-20). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. * Göransson, K.E., Ehnfors, M., Fonteyn, M.E., & Ehrenberg, A. (2008a). Thinking strategies used by Registered Nurses during emergency department triage. [Electronic version] Journal of Advanced Nursing, 61, Hämtad från PubMed. * Göransson, K.E., Ehrenberg, A., Marklund, B., & Ehnfors, M. (2006). Emergency department triage: Is there a link between nurses personal characteristics and accuracy in triage decisions? [Electronic version] Accident and Emergency Nursing, 14(2), Hämtad från Cinahl. * Göransson, K.E., Ehrenberg, A., Marklund, B., & Ehnfors, M. (2005). Accuracy and concordance of nurses in emergency department triage. [Electronic version] Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19, Hämtad från Cinahl. Göransson, K.E, Eldh, A.C., & Jansson, A. (2008b). Triage på akutmottagningen. Lund: Studentlitteratur.