RISKANALYS: INSTRUMENT

Transkript

1 OM RAPPORTEN Denna rapport ger en översikt av identifierade risker kopplade till arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, miljö och antikorruption i leverantörskedjan för instrument. Rapporten har sammanställts av Enact Sustainable Strategies på uppdrag av den nationella samordningen för hållbar upphandling. Enact Sustainable Strategies RISKANALYS: INSTRUMENT

2 Innehåll 1. Sammanfattning Riskfaktorer och identifierade risker Introduktion Produktområde: Instrument och rostfria sjukvårdsartiklar Syfte och avgränsningar Metod Resultat från riskanalys Överblick av leverantörskedja, material och tillverkningssprocess Råmaterial Malmutvinning Oljeutvinning Förädling och tillverkning Förädling av rostfritt stål Plasttillverkning Tillverkning av stålinstrument av avdelningskvalitet Förpackning och distribution Slutsatser och allvarligaste risker Vår slutsats Relevanta branschinitiativ Källor

3 1. Sammanfattning 1.1. Riskfaktorer och identifierade risker Enact har på uppdrag av den nationella samordningen för hållbar upphandling gjort en riskanalys avseende arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, miljö och korruption i leveranskedjan för produktgruppen Instrument och rostfria sjukvårdsartiklar. I produktområdet ingår avdelningsinstrument så som saxar, nålförare och pincetter, rostfria produkter såsom skålar och bägare, kirurgiska instrument i operationskvalitet samt engångsinstrument i plast och stål. En avgränsning har gjorts till att fokusera på stålinstrument av avdelningskvalitet. Riskanalysen baseras på två källor; dels publikt tillgänglig information om typiska risker inom branschen och de länder där produkterna tillverkas, och dels resultat från en enkätundersökning gjord bland leverantörer till Sveriges landsting. Uppföljningsfrågor har ställts via telefon och e-post till ett antal av dessa. Tillverkningsprocessen för instrument i stål av avdelnings- eller operationskvalitet skiljer sig inte åt förrän i slutledet då instrument i avdelningskvalitet är enklare att tillverka. Dessa köps också in i större mängder och tillverkas oftast i Pakistan. Stålinstrument i operationskvalitet uppges tillverkas i främst Sverige och Tyskland. Råvaran utgörs av järnmalm eller järnskrot som sedan förädlas i stålverk. Det är inte verifierat varifrån råvaran kommer, mer än i ett fall då stålet förädlas i Sverige, men Kina är en stor producent av både råjärn och stål. Gällande plastinstrumenten sker tillverkning i Sverige och Japan framför allt. Plastmaterialet tillverkas troligen i Kina då det är en av världens ledande producenter. Generellt är riskerna störst i råvaruleden samt under sluttillverkningen i Pakistan. Underlaget visar att det finns en begränsad kunskap om leveranskedjan och dess risker bortom tillverkningsledet. Denna brist på spårbarhet och transparens är i sig en risk och gör det svårt att genomföra en djupgående riskanalys för produktgruppen eftersom produktionen innefattar många underleverantörer och aktiviteter i olika länder. Analysen förlitar sig därför i stor utsträckning på publikt tillgänglig information och kvalificerade antaganden om varifrån råmaterial kommer, förädlas, osv. Tabellerna nedan ger en överblick av potentiella högriskområden. 2

4 HÅLLBARHETSOMRÅDE RISKER: INSTRUMENT STEG I VÄRDEKEDJAN Råmaterial (olja och järnmalm, land okänt) Förädling (tillverkning av plastmaterial, rostfritt stål, land okänt) Tillverkning produkt (stålinstrument av avdelningskvalitet, Pakistan) Förpackning och distribution Miljö Extraktion av jungfruliga råvaror, inverkan på naturvärde, energiförbrukning, kemikalie-hantering, utsläpp till luft/vatten, avfall, biologisk mångfald. Energiförbrukning, vattenförbrukning, kemikaliehantering, utsläpp till vatten, utsläpp till luft, avfall Kemikaliehantering, utsläpp till vatten och luft Utsläpp från fartyg under transport Arbetsvillkor Hälsa och säkerhet, övertidsarbete, ingen eller obetald ledighet, låga löner, brist på fackliga rättigheter Hälsa och säkerhet, arbetstid, anställningstrygghet, fackföreningsfrihet, arbetsvillkor Hälsa och säkerhet, arbetstid, anställningstrygghet, fackföreningsvillkor, barnarbete Arbetsvillkor på fartyg under båttransport: tvångsarbete, låga löner, hälsa och säkerhet etc. Mänskliga rättigheter Land-grabbing, lokalsamhällens rätt till hälsa och säkerhet (t.ex. rent vatten våld från säkerhetsvakter), migrantarbetares situation Rätt till skälig levnadsstandard och hälsa. Lokalsamhällens rätt till hälsa och säkerhet (utsläpp till luft/vatten, buller, avfall etc). Rätt till skälig levnadsstandard och hälsa. Lokalsamhällens rätt till hälsa och säkerhet (utsläpp till luft/vatten, avfall) Se arbetsvillkor Korruption vid utdelningen av utvinningsrättigheter, "Facilitation utvinning. Mutning av payments" till Mutor av arbetsmiljö- och Stor risk för korruption i Korruption myndighetspersoner, tullpersonal och miljöinspektörer Pakistan skatteflykt, fartygsinspektörer* förskingring, facilitation payments. * Här avses generell risk inom sjötransport. Riskens relevans avseende transport av instrument har ej kunnat verifieras. Allvarlig risk = Hög risk = Medium risk = 3

5 2. Introduktion 2.1. Produktområde: Instrument och rostfria sjukvårdsartiklar Produktområdet består av stålinstrument av avdelningskvalitet såsom saxar, nålförare och pincetter, och av rostfria produkter såsom skålar och bägare samt kirurgiska instrument i operationskvalitet. Avdelningsinstrument köps ofta in i stora antal, massproduceras och är vanligen enklare att tillverka än instrument av operationskvalitet. I produktområdet ingår också engångsinstrument i plast och stål Syfte och avgränsningar Syftet med riskanalysen är att utgöra underlag för framtagandet av handlingsplaner för efterlevnad av uppförandekoden för leverantörer inom produktområdet. Analysen fokuserar på produkter som köps in till de svenska landstingen genom offentlig upphandling och är skriven utifrån perspektivet offentlig upphandling. Sveriges regioner och landstings gemensamma uppförandekod för leverantörer utgör grunden för analysen. Koden täcker följande områden: mänskliga rättigheter FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna; FN:s barnkonvention, artikel 32 arbetsvillkor ILO:s åtta kärnkonventioner; det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet; den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet miljö den miljöskyddslagstiftning som gäller i tillverkningslandet korruption FN:s deklaration mot korruption En avgränsning har gjorts till att fokusera på instrument av avdelningskvalitet i rostfritt stål då dessa köps in i större mängder och risken i tillverkningsledet bedöms som större än för rostfria kirurgiska instrument i operationskvalitet. Processen för råmaterial och förädling är dock densamma för all typ av rostfritt stål, oavsett om det används till instrument av avdelnings- eller operationskvalitet eller andra artiklar, varför riskerna i utvinning och förädling av råmaterialet generellt är desamma för båda typer av instrument. I leverantörskedjan för plastinstrument finns de största riskerna i råmaterialledet, som därför beskrivs mer utförligt än slutleden. Trots att det inte varit möjligt att fastslå varifrån oljan kommer, och att landstingen rimligen inte har inflytande att påverka riskerna där, ingår oljeutvinning i rapporten som exempel på komplexiteten och riskerna i råvaruleden. Antaganden kring tillverknings- och råvaruproducerande länder har tagits i de fall specifik information inte varit tillgänglig. Dessa baseras då på globala värdekedjor samt produktionsvolymer. 4

6 2.3. Metod I den första fasen av analysen gjordes en kartläggning av produktgruppens leveranskedja. Detta gjordes med hjälp av enkätundersökning bland leverantörer samt efterföljande mejl- och telefonkontakt. Leverantörerna är anonyma och deras svar används inte för att utvärdera deras arbete utan för att kartlägga produktionsprocesser och leveranskedjor. Med hjälp av den insamlade informationen från leverantörer samt publikt tillgängliga källor kopplades sedan risker avseende arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, miljö och korruption till leveranskedjans tillverkningsprocesser och -länder. Insynen i produkternas leveranskedja är i flera fall begränsad bortom första ledet. Det saknas alltså konkret information om var enskilda produkter förädlas. Här redovisas risker som bedöms vara mest typiska och allvarliga utifrån tillgänglig information från leverantörer samt publikt tillgänglig information baserat på produkternas leveranskedja (råmaterial, förädling av råmaterial, tillverkning av produkt samt paketering och distribution). Förteckning över produktionskedjan enligt leverantörer. Kirurgiska stålinstrument i operationskvalitet* Stålinstrument i avdelningskvalitet Instrument i plast** Råmaterial Järnmalm, järnskrot. Kina stor producent. Järnmalm, järnskrot. Kina stor producent. Huvudsakligen olja. Saudiarabien stor producent. Förädling Förädling i stålverk. Sverige, troligtvis Kina. Förädling i stålverk. Ingen uppgift men troligtvis Kina. Plastmaterial som granulat. Kina stor producent. Tillverkning Sverige, Tyskland. Tyskland dominerar. Pakistan, Tyskland, Japan, Indien. Pakistan dominerar. Sverige, Japan *Kirurgiska stålinstrument i operationskvalitet ingår inte i analysen. Observera dock att råmaterial och förädlingsprocess är densamma oavsett typ av instrument. **Enbart plastinstrumentens första led (råmaterial och förädling) ingår i analysen. 5

7 3. Resultat från riskanalys Totalt har ett antal av landstingens leverantörer ombetts att besvara en enkät avseende hur leverantörsledet för deras produkter ser ut. Vissa har sedan intervjuats. Utöver det har information inhämtats från publikt tillgängliga källor Överblick av leverantörskedja, material och tillverkningsprocess I princip samtliga leverantörer av instrument finns i Sverige. Vissa av dem har huvudkontor i andra länder men har i så fall även en svensk verksamhet, exempelvis ett försäljningskontor. Första ledets leverantörer är i vissa fall grossister och distributörer som i sin tur kan ha en mängd leverantörer i både Europa och världen. Vissa distributörer saluför både egna varumärken och andras. Nedan visas en generell produktionsprocess för tillverkning av instrument och rostfria artiklar. Utvinning av olja Tillverkning plastgranulat Tillverkning plastinstrument Malmutvinning/ skrot Metallförädling Tillverkning rostfria artiklar Gjutning av former Slipning, bearbetning, ytbehandling tvättning, paketering Transport Källa: Riskanalys för fyra varugrupper till landstingen, Swedwatch, 2010 Nedan presenteras miljö, människorätts- och korruptionsrisker kopplade till leveranskedjan av instrument och rostfria artiklar i stål och plast. Instrument kan tillverkas av både plast och stål. Plastinstrument görs av plastgranulat som i sin tur är framställt av råolja via en raffineringsprocess. Ingen tillfrågad leverantör har angett ursprung för den olja som används för att framställa deras produkter. De största producenterna är USA och Saudiarabien. 6

8 Leverantörerna uppger att plastinstrumenten tillverkas i Sverige och Japan. Kina är världens största tillverkare av plastmaterial och det är därför troligt att plastgranulat därifrån används. Detta är dock inget som någon leverantör har kunnat bekräfta. Även om det kan förekomma oegentligheter, innebär tillverkning av plastinstrument i Sverige och Japan generellt låg risk utifrån ett landsperspektiv. För de produktionsanläggningar som finns i Sverige och Japan har leverantörerna inte själva flaggat för specifika risker. För varje tillverkande industri finns naturligtvis risker kopplat till monotona arbetsuppgifter, hälsa och säkerhet samt miljö. Dessa utgörs dock snarare av enskilda fall än systematiskt förtryck, enligt den information vi tagit del av. På grund av detta är informationen om tillverkning av plastinstrument inte lika djuplodande som den om instrument i stål. Den enskilt största råvaran i rostfritt stål är järn som kommer från järnmalm som utvinns genom gruvdrift eller återvunnet järnskrot. Stål för rostfria avdelnings- och kirurgiska instrument är en form av rostfritt stål, som har järn som sin huvudsakliga beståndsdel. Råmaterial kommer framför allt från återvunnet rostfritt skrot. Skrotet kan i sin tur komma från många olika källor, t.ex. rester av egen tillverkning av olika produkter, återköpt material från kunder eller köpt skrot från skrothandlare. Skrotet smälts ned tillsammans med olika legeringsämnen, huvudsakligen krom, nickel och molybden, som ger stålet de egenskaper som efterfrågas. Krom och molybden är de legeringsämnen som förhindrar att metallen rostar och nickel ökar stålets formbarhet och seghet. I vissa länder där tillgången på skrot är begränsad kan råvaran vara råjärn, som tillverkas i masugn, som sedan legeras med krom, nickel och molybden på samma sätt som i den skrotbaserade tillverkningen. Legeringsämnena krom, nickel, molybden och i vissa fall råjärn köps från tillverkare som i sin tur får råvaran från gruvindustrin. Den efterföljande bearbetningen av stålet för att få färdigt kirurgiskt stål består av olika mekaniska bearbetningar, värmebehandlingar och betning för rengöring. Var detta görs är till stor del inte klarlagt men en leverantör uppger Sverige som förädlingsland. Utöver det finns stora stålverk i Kina, varför det är troligt att förädlat stål köps in därifrån. Tyskland och Pakistan dominerar produktionen. I Tyskland bedöms riskerna generellt som låga. Dock utgör Pakistan fortsatt ett globalt nav för tillverkningen, och Swedwatch har tidigare flaggat för att många instrument som ser ut att produceras i Tyskland i själva verket har kopplingar till underleverantörer i Pakistan. 1 Av den anledningen lyfts risker i Pakistan även i denna rapport. Den överlägset största producenten av järnmalm 2015 var enligt US Geological Survey 2 Kina, och det är därför inte osannolikt att järnmalm från Kina också finns i landstingens produkter. Kina är också en stor tillverkare av rostfritt stål, främst från råjärn. Andra stora malmproducenter är Australien, Brasilien och Indien. Nedan beskrivs risker som typiskt sett kan knytas till just malmutvinning och återvinning av järnskrot. 1 Swedwatch 2010: Riskanalys för fyra varugrupper till landstingen 2 US Geological Survey 7

9 3.2. Råmaterial Råmaterialet för produkter i rostfritt stål är järnmalm och järnskrot. För produkter i plast är råmaterialet olja. Nedan beskrivs risker gällande arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, miljö och korruption för dessa råmaterial Malmutvinning Arbetsvillkor, järnmalm och järnskrot Gruvdrift är generellt sett en av de mest riskfyllda industrierna i världen 3. Givetvis beror det till stor del på var gruvan är placerad geografiskt men sammantaget är frekvensen av dödsfall, skador och sjukdomar hög om man ser till antalet människor som utsätts för risk. Inom gruvdriften arbetar idag ca 2.5 miljoner människor globalt. Om man räknar med informell brytning är siffran mellan miljoner. Av den globala arbetskraften utgör formella gruvarbetare 1% samtidigt som 8% av alla arbetsrelaterade dödsolyckor som sker globalt, sker i gruvindustrin, enligt en rapport från International Labour Organisation (ILO). 4 Enligt Global Slavery Index 5 är migrantarbetare mycket vanligt förekommande inom gruvdrift i Kina. Generellt betalas migrantarbetare lägre summor för samma jobb och ofta tillhandahålls ingen skyddsutrustning. ILO påpekar också att det finns bolag som väljer att avleda uppmärksamheten från de farliga arbetsförhållandena i gruvorna genom att anställa migrantarbetare på kort sikt, utan facklig anslutning, som inte vill eller vågar kämpa för bättre förhållanden. I vissa länder förekommer också barnarbete. Enligt ILO är hälsa och säkerhet är den enskilt största risken för gruvarbetare. Arbetet i sig innebär risk för att få allvarliga lungsjukdomar, att utsättas för explosion och att bli instängd. Gruvor ligger ofta avskilt, varför många arbetar mycket övertid och befinner sig långt från sjukhus vid behov av vård. Långa dagar kan i sig ge upphov till hälsoproblem och öka risken för att olyckor sker. Kina, som är världens största producent av järnmalm, rankas som ett av de sämsta länderna i världen för arbetare enligt International Trade Union Council (ITUC) 6. Bara under 2016 har ett stort antal fall av oskäliga uppsägningar, arresteringar, avskedanden på grund av strejk och häktningar rapporterats i landet. Mänskliga rättigheter, järnmalm och järnskrot Ur människorättsperspektiv kan gruvdrift inverka negativt på möjligheterna att bruka jorden och ursprungsfolks rättigheter till mark. Produktionen har stor påverkan på naturen och riskerar att förorena mark och vatten och göra dessa obrukbara. Gruvdrift kan också resultera i begränsad framkomlighet till vissa områden på grund av själva gruvan. Vägar och annan transportinfrastruktur påverkar rätten till mark och rörelsefrihet. Det är heller inte ovanligt att gruvbolagen använder sig av säkerhetsvakter som innebär en risk för de närboende att utsättas för våld. 3 ILO 2016: International Migrant Workers in the Mining Sector. 4 ILO 2016: International Migrant Workers in the Mining Sector. 6 5 The Global Slavery Index 2015 and 2016, 6 International Trade Union Confederation Global Rights Index 2016 The World s Worst Countries for Workers 8

10 De största riskerna kopplade till gruvindustrin är den brytning som sker under okontrollerade former och i mindre skala. Väpnade konflikter i länderna ökar risken markant eftersom konflikterna ofta finansieras med hjälp av oetiska affärer i gruvbranschen. Vid öppnande av nya gruvor, eller expansion av befintliga, finns inte sällan risker för tvångsförflyttning och obefintlig ersättning. Jakten efter värdefulla och sällsynta mineraler driver ofta oetiska gruvbolag att kränka småskalig gruvdrift i länderna. Migrantarbetare och kontraktsanställda erbjuds ofta bostäder som är i väldigt dåligt skick. I vissa fall är personerna i fråga även offer för människohandel; gruvdrift är en av de vanligaste sektorerna för tvångsarbete och modernt slaveri i Kina. 7 Många av de som flyttar frivilligt i jakt efter jobb tvingas flytta från sina familjer och barn för att ta ett jobb i andra delar av landet och uppskattningsvis lever 61 miljoner barn separerade från sina föräldrar 8. I samhällen kring gruvor finns många gånger en stor andel prostituerade och många av dem riskerar att vara utsatta för människohandel. I dessa samhällen är andelen HIV-smittade ofta högre än genomsnittet och möjligheten för migrantarbetare att få behandling är liten. Vad gäller mänskliga rättigheter är ett flertal av de grundläggande rättigheterna kraftigt kringskurna i Kina. Under president Xi Jinping har dessutom klimatet hårdnat ytterligare. Enligt Human Rights Watch förnekar ett stort antal av Kinas nuvarande ledare att de mänskliga rättigheterna är universella. Istället anser man att det är exempel på utländsk infiltrering och de som arbetar för att främja mänskliga rättigheter straffas hårt. 9 Miljö, järnmalm och järnskrot Utvinning av metaller innebär stora påfrestningar för naturen. Risker föreligger dels att förstöra landskapet i sig vilket innebär att både växter och djur kan dö ut eller tvingas hitta nya livsmiljöer, dels finns risker för utsläpp till vatten, luft och mark som kan förgifta människor och djur. Föroreningar kan färdas en lång väg från ursprungskällan och på så sätt ödelägga biologisk mångfald och naturvärden i vattendrag, skogar och jordbruk över stora områden. Kemikalier, till exempel kvicksilver och cyanid, används vid malmutvinning och spill av dessa kan få ödesdigra konsekvenser för vattendrag och fiske. Från själva borrningsprocessen uppkommer så kallat borrslam och borrkax. Borrkax är finmald sten som blandas med borrslam som utgörs av vatten eller olja. Nickel utgör en del av legeringsämnena och bryts till stor del i gruvor. Vid utvinning av nickel är risken stor för utsläpp av svaveldioxid som bidrar till försurning av sjöar och skogar. Ytterligare en risk är att det skrot man köper in är radioaktivt. Tester görs av allt skrot för att inte få in det i produkterna. 7 The Global Slavery Index 2015 and Lau, Mimi, 61m children living without parents: survey, China Morning Post, Human Rights Index World Report 2016, Human Rights Watch 9

11 Korruption, järnmalm och järnskrot Företag som har verksamhet eller gör affärer i Kina löper stor risk att exponeras för korruptionsrisker, inte minst i kontakt med myndigheter och andra delar av den offentliga sektorn. Gåvor ses som ett normalt sätt ett bygga relationer men kan framstå som tveksamma för ickekinesiska företag. Kina har under de senaste åren lanserat olika åtgärder för att ta itu med korruptionen inom framför allt myndigheter och regering. Programmen går populärt under namnet catching tiger and flies, vilket syftar på att korrupta tjänstemän, högre som lägre, omfattas. Korruptionslagstiftningen implementeras dock fortsatt på ett selektivt och inte alltid effektivt sätt, varför förekomsten av korruption får betecknas som utbredd. 10 Detta kan bland annat ta sig uttryck genom att företag kan muta sig till olika typer av hälso- och arbetsmiljöcertifikat, miljötillstånd med mera, vilket är särskilt allvarligt om det förekommer i en miljöpåfrestande industri som malmutvinning Oljeutvinning Arbetsvillkor, oljeutvinning För den plast som används i plastinstrument eller plastdetaljer är olja den huvudsakliga råvaran. Oljeindustrin använder sig i stor utsträckning av kontraktsanställning istället för fast anställning. Kontraktsanställningarna inkluderar både heltids- och deltidsanställda med visstidsanställning, timanställda, dagsanställda, bemanningsanställda och i vissa fall svart arbetskraft. Upp till tre miljoner människor beräknas vara anställda inom olje- och gasutvinning idag. Hur många av dessa som är kontraktsanställda är i princip okänt. 11 Lönenivåerna är generellt höga, men arbetet innehåller säkerhetsrisker. De anställda befinner sig hemifrån under långa perioder. Detta gör att det är svårt att ha familj och arbeta inom oljeindustrin, vilket också syns i siffrorna. Kvinnor utgör en försvinnande liten del av de som arbetar med själva utvinningen och det saknas ofta program eller åtgärder för att öka jämställdheten. En av de största riskerna inom oljeindustrin är arbetsmiljön. Även om många bolag är väl medvetna om riskerna och arbetar för att minska dem visar statistik att kontraktsanställda oftare råkar ut för olyckor. 12 Mänskliga rättigheter, oljeutvinning Utvinning av olja på land har stor påverkan på miljön vilket även påverkar närboende. Produktionen kan förorena marken och göra den obrukbar eller kontaminera vattendrag så att lokalbefolkningens rätt till rent vatten och tillfredställande levnadsstandard kränks. Det är heller inte ovanligt att oljebolagen använder sig av säkerhetsvakter som innebär en risk för de närboende att utsättas för våld. Oljeutvinning tar också stora arealer i anspråk, inte bara vid själva utvinningen utan också för pipelines etc. Detta innebär att de boende får begränsad tillgång till mark vilket påverkar deras möjligheter att odla marken samt röra sig fritt. 10 GAN Business Anti-Corruption Portal 11 ILO 2010: Working conditions of contract workers in the oil and gas industries 12 ILO 2010: Working conditions of contract workers in the oil and gas industries 10

12 Världens näst största oljeproducent Saudiarabien är också ett av de värsta länderna i världen när det kommer till mänskliga rättigheter. De saudiska myndigheterna utför systematiskt godtyckliga gripanden och diskriminerar kvinnor och religiösa minoriteter. Yttrande-, förenings- och mötesfriheten är allvarligt begränsad, dussintals människorättsaktivister avtjänar just nu långa fängelsestraff för att ha kritiserat myndigheter eller förespråkat reformer. 13 Saudiarabien får sämsta möjliga betyg i ITUC:s index vilket innebär att situationen beskrivs som No guarantee of rights. 14 I Saudiarabien utgörs 90 95% av arbetskraften av migrantarbetare och många av dessa är utsatta för slavliknande situationer med stora skulder till rekryteringsfirmor. Därtill är migrantarbetarnas arbetstillstånd kopplat till arbetsgivaren så att de inte kan lämna landet eller byta arbete utan tillstånd. 15 Miljö, oljeutvinning Utvinning av olja innebär stora påfrestningar för naturen. Dels förstörs landskapet i sig vilket innebär att både växter och djur dör ut eller tvingas hitta nya livsmiljöer. Dels innebär det utsläpp till vatten, luft och mark som kan förgifta natur, människor och djur. Föroreningar kan färdas en lång väg från ursprungskällan och på så sätt ödelägga biodiversitet och naturvärden i vattendrag, skogar, jordbruk med mera över stora arealer. Vid oljeborrning till havs släpps också stora mängder så kallat produktionsvatten ut. Det vattnet innehåller olja, organiskt material, organiska syror, salter och ibland naturligt radioaktivt material från berggrunden. Detta kan ge leverskador, hormonrubbningar, genförändringar och sämre tillväxt hos fiskar. 16 Vid oljeutvinning finns också alltid en risk för läckage eller utsläpp. Ett oljespill kan ge långvariga skador på flora och fauna i närheten men också ge kedjeeffekter när större däggdjur exempelvis äter mindre djur som exponerats för olja. Vid utsläpp till havs påverkas inte bara fiskar och fåglar utan även koraller och havsbotten. Korruption, oljeutvinning Liksom inom metallutvinning finns det överhängande korruptionsrisker genom hela processen rörande oljeutvinning; korruption förekommer i såväl utdelningen av utvinningsrättigheter, utvinningsfasen och hanteringen av inkomster. Typiska fall involverar mutning av myndighetspersoner, förskingring, missbruk av maktställning, favorisering, utpressning och så kallade facilitation payments för att skynda på byråkratin. Korruption i form av att inkomster från oljeutvinning göms undan och ej faller utvinningsländernas befolkning tillgodo genom beskattning har varit ett stort problem i decennier. Många större oljebolag redovisar inte sina inkomster från olika länder vilket gör det svårt att veta exakt hur stora belopp som försvinner in i korruption. Korruption är generellt ett utbrett problem i många länder och regioner där utvinningen görs, inklusive Saudiarabien Human Rights Index World Report 2016, Human Rights Watch, US Department of State, Country Reports on Human Rights Practices, Amnesty International World Report 2015/ The State of the World s Human Rights 14 International Trade Union Confederation Global Rights Index 2016 The World s Worst Countries for Workers 15 Human Rights Index World Report 2016, Human Rights Watch, US Department of State, Country Reports on Human Rights Practices, Amnesty International World Report 2015/ The State of the World s Human Rights 16 Greenpeace hemsida om oljeborrning 17 OECD 2016: Corruption in the extractive value chain 11

13 3.3. Förädling och tillverkning Nästa steg i produktionen av rostfria artiklar innefattar förädling i stålverk samt tillverkning av slutprodukt. Tyskland och Pakistan dominerar produktionen av instrument av avdelningskvalitet. Varifrån stålet köps in och förädlas är inte fullständigt klarlagt men det är ett antagande är att europeiska stålverk levererar till Tyskland, och kinesiska eller andra asiatiska stålverk till Pakistan. Beroende på pris, kan inköpsmönstren också se annorlunda ut. Kirurgiska instrument av operationskvalitet tillverkas enligt uppgift i Sverige och Tyskland och inkluderas därför inte i analysen av tillverkningsskedet. För produkter i plast, består nästa steg av tillverkning av plastgranulat och sedan färdig produkt. Kina är världens största plasttillverkare medan instrumenten uppges produceras i Sverige och Japan. Riskerna är generellt sett mindre i slutfasen då Sverige och Japan inte utgör riskländer. Det innebär inte att produktionen är riskfri men utifrån en analys av allmän information och leverantörers uppgifter är riskbilden inte allvarlig. I följande stycken beskrivs förädlings- och tillverkningsprocessen för stålinstrument av avdelningskvalitet, förädlingsprocessen för stålinstrument i operationskvalitet samt förädlingsprocessen för plastinstrument Förädling av rostfritt stål Arbetsvillkor, förädling av rostfritt stål Stålproduktion innebär typiskt sett allvarliga risker för arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Tillverkning av alla typer av stål präglas av en tuff och krävande miljö för arbetare. Extrema temperaturer, tunga moment, stora maskiner, exponering mot hälsofarliga ångor och stoft är några av de element som stålarbetare utsätts för. Med tanke på de generellt stora riskerna inom hälsa och säkerhet i ståltillverkning har branschen satt ett stort fokus på dessa frågor, och en generell minskning av sjukfrånvaron i stålbranschen har skett under de senaste tio åren. 18 Tillverkningen av legeringsämnena är i stora drag densamma som tillverkningen av stålet, med samma typer av arbetsmiljörisker. Betningsprocesserna utgör också en stor arbetsmiljörisk då stora mängder starka syror som saltsyra, salpetersyra och fluorvätesyra används. Mänskliga rättigheter, förädling av rostfritt stål Risken för brott mot mänskliga rättigheter följer generellt riskerna i det land där produktionen sker. För de stålverk som finns i Europa utgör snarare leverantörsleden de stora riskerna. Men också Kina är en stor tillverkare av stål. Där framställs det i första hand av råjärn som levereras från andra kinesiska företag. För allmänna mänskliga rättighetsrisker i Kina, se stycket Mänskliga rättigheter, järnmalm och järnskrot. 18 World Steel Association 2016: Safety and Health in the Steel Industry World Steel Position Paper 12

14 Tillverkningsindustri präglas till stor del av risker för boende i närheten som kan påverkas av utsläpp från fabriksanläggningarna. Förorenat vatten och mark, buller, luftföroreningar och trafik inverkar på rätten till ren miljö, tillgång till mat, rätten till hälsa samt åtnjutande av egendom. Miljö, förädling av rostfritt stål Att tillverka rostfritt stål kräver betydande mängder elenergi då smältprocesserna sker vid temperaturer som överstiger C. Produktionen pågår kontinuerligt och stålverken behöver därför stabil tillgång till el. Det har under åren gjorts många viktiga åtgärder vad det gäller energieffektivisering, produktionsprocesser, och reningsutrustningar. Utsläppen till miljön från processerna finns kvar men har inom flera viktiga områden minskat betydligt särskilt när det gäller stoft. Kväveoxider Höga temperaturer i smältprocesserna medför att kväveoxider bildas eftersom kväve finns i luften. Stora mängder kväveoxider frigörs också vid betning med salpetersyra. Utsläpp av kväveoxider är svår att undvika vid smältprocesserna medan den kan minskas vid betningen genom tillsats av väteperoxid. Koldioxid Tillverkning av stål och legeringselement genererar stora mängder koldioxid. Speciellt gäller det tillverkning av legeringselement där råvaran, malmer, oftast är oxider som i processen reduceras med kol (koks) som sedan bränns bort med syrgas varvid koldioxid bildas. Svaveldioxid Utsläpp av svaveldioxid är direkt relaterat till förbränning av olja i värmningsugnar, kokstillverkning (råvara till masugnar som producera råjärn) och tillverkning av metalliska råvaror från svavelrika malmer. Oljor med lägre svavelhalter, mer gasanvändning och förbättrad rening har minimerat utsläppen. Stoft Stoft bildas i stålindustrins processer samt processer för tillverkning av legeringselement. Reningsteknik, filter och fläktsystem har gjort att stoftutsläppen minskat betydligt. Stoftet som samlas upp upparbetas på metallinnehållet som återanvänds i processen. Vatten Det främsta användningsområdet för vatten är kylning, men också för rening av processgaser, rengöring och för betning. Restprodukter Den största mängden restprodukter från ståltillverkningen samt tillverkning av legeringselement utgörs av slagg. Stora delar av denna slagg återanvänds medan viss del deponeras. Korruption, förädling av rostfritt stål Korruption är typiskt sett vanlig vid all försäljning där leverantörer mutar kunder för att få kontrakt eller att inköpare kräver mutor. Ju större kontrakt man förhandlar om desto större är risken för mutor. Penningtvätt och skatteflykt kan också förekomma, där leverantörer ber att få en del av betalningen till konton i skatteparadis Plasttillverkning Arbetsvillkor, plasttillverkning De stora problemen i tillverkningen av plast och plastkomponenter, inte minst i världens största tillverkningsland Kina, handlar i korthet om bristande hälso- och säkerhetsrutiner, avsaknad av relevant utbildning i arbetsmiljörisker inklusive brist på skyddsutrustning. Ingen anställningstrygghet, 13

15 långa arbetsdagar, ingen eller obetald ledighet och oskäliga löner är andra exempel. För fabriker i Kina gäller inte heller fackföreningsfrihet. Tillverkningen av plaster omfattas också av risker för bränder och explosioner, då plaster är lättantändliga. Det är inte heller ovanligt att nödutgångar och korrekt släckningsutrustning saknas i de fabriker där plaster tillverkas. Andra risker är att flertalet av kemikalierna som används är cancerogena samt att många tillverkningsprocesser sker vid höga temperaturer och ljudnivåer. Mänskliga rättigheter, plasttillverkning För varje tillverkande industri finns risker kopplat till exempelvis buller och utsläpp som påverkar människors rätt till rent vatten, luft och hälsa. I Kina finns fabrikerna troligen i speciella frihandelszoner eller exportfrizoner där lönerna ofta hålls nere och arbetstiderna är långa. Utsläpp från fabriksanläggningarna innebär också risk för förorenat vatten och mark som följd. Om produktionsanläggningarna ligger i närheten av ett befolkat område, kan det påverka rätten till ren miljö, tillgång till mat och rätten till åtnjutande av egendom. Miljö, plasttillverkning Tillverkningen av plaster är mycket energikrävande. Även om Kina är det land som idag investerar mest i förnybara energikällor bygger landets energiförsörjning fortfarande på kol, varför utsläpp av växthusgaser inom industrin är ett fortsatt stort problem. Det sker även utsläpp av koldioxid från plastfabrikerna själva. Utsläpp till vatten samt hanteringen av avfall, i synnerhet farligt avfall, representerar andra miljörisker kopplat till tillverkningen av plaster. Korruption, plasttillverkning Företag som har verksamhet eller gör affärer i Kina löper stor risk att exponeras för korruptionsrisker, inte minst i kontakt med myndigheter och andra delar av den offentliga sektorn. Gåvor ses som ett normalt sätt ett bygga relationer men kan framstå som tveksamma för ickekinesiska företag. Trots att Kina har under de senaste åren lanserat olika åtgärder för att ta itu med korruptionen inom framför allt myndigheter och regering. Programmen går populärt under namnet catching tiger and flies, vilket syftar på att korrupta tjänstemän, högre som lägre, omfattas. Korruptionslagstiftningen implementeras dock fortsatt på ett selektivt och inte alltid effektivt sätt, varför förekomsten av korruption får betecknas som utbredd. 19 Detta kan bland annat ta sig uttryck genom att företag kan muta sig till olika typer av hälso- och arbetsmiljöcertifikat, miljötillstånd med mera, vilket är särskilt allvarligt om det förekommer i en miljöpåfrestande industri som plasttillverkning Tillverkning av stålinstrument av avdelningskvalitet Arbetsvillkor, tillverkning av stålinstrument av avdelningskvalitet Även om förbättringar har skett inom instrumenttillverkningsindustrin i Pakistan de senare åren fortlever stora utmaningar. Mycket arbete görs på små verkstäder som är underleverantörer till de större fabrikerna. Det är framför allt i dessa verkstäder som risken är stor för barnarbete. Det är förbjudet enligt lag att anställa någon under 14 år i Pakistan men 3.6 miljoner barn uppskattas 19 GAN Business Anti-Corruption Portal 14

16 arbeta ändå. För de barn som tvingas arbeta kränks bland annat rätten till skolgång och rätten till lek, vila och fritid. 20 Undermåliga arbetsförhållanden är inte ovanligt. I tidigare riskanalyser rapporteras att de anställda saknar tillgång till skyddsutrustning och sällan får utbildning i arbetsmiljörisker. Utan skyddsutrustning finns också risk för att arbetare som slipar eller svetsar metall får besvär med andningsvägarna, i större utsträckning drabbas av lungcancer, förgiftas och får hudskador. Genom att använda många små underleverantörer kan lönerna hållas nere. Swedwatch återbesökte tillverkare i Pakistan under 2015 och rapporterade då att samtliga besökta tillverkare betalar minimilöner enligt pakistansk lag. Detta är dock en mycket låg lön i förhållande till kostnadsindex. En stor del av arbetet utförs också på ackord vilket gör att lönerna fluktuerar, beroende på efterfrågan, och tillvaron blir osäker för de anställda. Detta gör att många arbetar mycket övertid, något som är ett problem i hela branschen då prispressen är väldigt hård. 21 Swedwatch rapporterar också att fackföreningar saknas på de fabriker som besökts men att de anställda inte heller efterfrågar det. Generellt är fackföreningar motarbetade i Pakistan och det finns en risk att de anställda inte har kunskap om sina rättigheter. Swedwatch ser dock en förbättring i och med att de anställda inte längre befarar att bli avskedade om de skulle organisera sig. Överlag har situationen i Pakistan förbättrats för tillverkare av instrument, vilket till stor del beror på de krav som ställts i upphandlingar. Detta är naturligtvis mycket positivt men det finns ändå anledning att kontrollera detta ytterligare då Pakistan utgör ett riskland. Situationen i Pakistan beskrivs som no guarantee of rights av ITUC och det rapporteras om fall där arbetare blivit avskedade när de krävt försäkring och högre löner. 22 Mänskliga rättigheter, tillverkning av stålinstrument av avdelningskvalitet I denna kontext är det också viktigt att poängtera att det i Pakistan råder strikta restriktioner kring mötesfriheten, vilket begränsar möjligheten till t.ex. strejk och facklig organisation. Statliga riktlinjer och vissa lagar inskränker religionsfriheten, särskilt för religiösa minoriteter, vilket därmed också präglar situationen på arbetsplatsen för människor inom dessa grupper. Därtill finns en utbredd diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, kast, sexuell läggning och HIV-smitta som på olika sätt kan manifesteras även på arbetsplatsen och i rekryteringsprocesser. Människohandel inklusive tvångsarbete är utbrett i landet. 23 Också i instrumenttillverkning förekommer barnarbete, främst i små verkstäder, så kallade general vendors 24. För de barn som tvingas arbeta kränks också rätten till skolgång och rätten till lek, vila och fritid. Användningen av kemikalier för ytbehandling med mera, innebär också en risk för utsläpp och avfall som kan leda till förorenat vatten och mark. Om produktionsanläggningarna ligger i närheten av ett befolkat område, kan det påverka rätten till ren miljö, tillgång till mat och rätten till åtnjutande av egendom. 20 Swedwatch 2015: Healthier Procurement: Improvements to working conditions for surgical instrument manufacture in Pakistan 21 Swedwatch 2015: Healthier Procurement: Improvements to working conditions for surgical instrument manufacture in Pakistan 22 International Trade Union Confederation Global Rights Index 2016 The World s Worst Countries for Workers 23 Human Rights Index World Report 2016, Human Rights Watch, US Department of State, Country Reports on Human Rights Practices, Amnesty International World Report 2015/ The State of the World s Human Rights 24 Swedwatch 2015: Healthier Procurement: Improvements to working conditions for surgical instrument manufacture in Pakistan 15

17 Miljö, tillverkning av stålinstrument av avdelningskvalitet Generella miljörisker för produktion av instrument utgörs av användning och hantering av kemikalier, utsläpp till vatten och luft samt avfall. I stor utsträckning utgörs det av energiförbrukning, utsläpp av växthusgaser och vattenförbrukning. Dessutom finns det miljörisker gällande farligt avfall och hur det hanteras. Specifikt för instrument och andra artiklar i rostfritt stål är att metallhanteringen ger upphov till metalldamm som kan ge skadliga effekter på miljön under lång tid. Detsamma gäller de kemikalier som används för att rengöra eller i ytbehandlingen. Korruption, tillverkning av stålinstrument av avdelningskvalitet Korruption är ett stort hinder för företag i Pakistan och man kan förvänta sig att regelbundet utsättas för försök till mutning eller andra former av korruption. Tyvärr är det en del av alla institutioner och sektorer av samhället. Gåvor och så kallade facilitation payments är förbjudet men vanligt förekommande. 25 Pakistan får 32 poäng på Transparency Internationals Corruption Perceptions Index Förpackning och distribution Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, förpackning och transport Förpackning av produkterna sker vanligtvis i samma länder som produkterna tillverkas. Dessa skeppas sedan med båt till Europa. För de produkter som förpackas inom Europa går leveranserna huvudsakligen med lastbil. Drygt 50 procent av stålexporten går med järnväg, drygt 40 procent med fartyg och resten transporteras med lastbil. Under havsburen transport finns betydande risk för att mänskliga rättigheter och framför allt arbetsrätten kränks för de anställda ombord på fartyg. Flera leverantörer lyfter detta som ett viktigt område som ofta hamnar utanför uppföljning och kontroll. Enligt information från ILO 26 tvingas personal på båtarna arbeta under oacceptabla förhållanden som är ett hot mot deras välbefinnande, hälsa och säkerhet. Ungefär 80% av all transport i världen sker per båt och cirka 1.5 miljon anställda bor och arbetar idag på fartyg världen över. Dessa grupper jobbar största delen av sin tid på internationella vatten som inte omfattas av enskilda länders jurisdiktion. De arbetar dessutom under långa perioder, ofta i svåra väderförhållanden och utan möjlighet att gå iland eller lämna sin arbetsplats. På grund av denna situation är sjömän extra sårbara för exploatering och många har erfarit att de blivit utnyttjade, tvingats betala avgifter för att få, eller behålla, sitt jobb, kontraktsbrott, bristande tillgång till mat och osanitära förhållanden på båtarna. För sjömän gäller ett antal internationella konventioner som ska säkra deras rätt till skäliga arbetsvillkor, hälsa och säkerhet, antidiskriminering samt skydd mot pirater. Dessa uppges dock inte efterföljas i önskvärd grad GAN Business Anti-Corruption Portal 26 ILO:s hemsida om Shipping, ports, fisheries and inland waterways sector 27 ILO:s hemsida om Shipping, ports, fisheries and inland waterways sector 16

18 Flera leverantörer har lager i Europa, där varorna lastas om på lastbilar eller tåg och fraktas till slutkund i Sverige. Inom både sjöfart och vägtransport finns också stor risk för människohandel. Trots att det finns EU-reglering som gäller chaufförer av lastbilar är risken stor att de arbetar långa dagar utan tillräcklig vila. Miljö, förpackning och transporter Den största miljörisken med transporter är utsläppen till luft, dels utsläpp av koldioxid, dels av hälsovådliga partiklar. Buller från väg- och flygtransport kan också utgöra miljörisker i tätbebyggda områden. Flyg och lastbil innebär större risker än tåg och båt men gemensamt för alla fraktsätt är att det leder till utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och koldioxid. För båttransport sker också risk för oljeutsläpp i samband med rengöring. Sjöfarten sprider dessutom främmande organismer, dels med barlastvatten och växter på fartygsskroven. 28 Korruption, förpackning och transporter Många tillväxtländer i bland annat Asien har olika typer av regler och lagstiftning som gör byråkratin kring import och export tidskrävande, strävsam, kostsam och icke-transparent. Dessa faktorer gör, inte minst i länder där tjänstemän har låga löner, att korruption är en rutin för att olja maskineriet när det gäller just import och export av varor. 29 Detta understryks i en rapport från Organization for Economic Cooperation and Development (OECD) som slår fast att sjötransportsektorn är den andra mest korrumperade industrisektorn i världen. 30 Den utbredda korruptionen i tillverkningsländer som Kina och Pakistan gör det därför sannolikt att olika, ofta mindre, mutor betalats till lokala tulltjänstemän för att få ut produkterna från landet. Det är vanligt förekommande att stora sjötransportföretag budar för att få längre kontrakt med stora tillverkare av olika produkter. Anbudsprocessen kan skapa utrymme för korruption. Det har dock inte kunnat verifieras huruvida detta förekommer för produkten instrument. Ytterligare en typisk risk är att inspektörer, som utför inspektioner av såväl fartygen själva som deras last, mutas för att se mellan fingrarna kring vissa brister på fartygen, otillåten last etc Transportstyrelsen 29 Deloitte, July Fighting corruption in the Maritime Industry What you need to do to navigate in transparent waters. 30 OECD Foreign Bribery Report 2014, An analysis of the crime of bribery of foreign public officials 31 Deloitte, July Fighting corruption in the Maritime Industry What you need to do to navigate in transparent waters. 17

19 4. Slutsatser och allvarligaste risker Den begränsade kunskapen inom branschen om hur leverantörsleden ser ut bortom tillverkningsskedet gör det svårt att göra en djupgående riskanalys för alla typer av instrument. Detta eftersom produktionen innefattar ytterligare led, underleverantörer och aktiviteter i olika länder. Analysen har i större utsträckning istället fått förlita sig på publikt tillgänglig information och söka sådan utifrån kvalificerade gissningar och antaganden om varifrån råmaterial kommer, förädlas, osv. Vad gäller instrument har enkätsvaren gett information som är värdefull för analysen men för att säkerställa vissa leveranskedjor bör fler leverantörer inkluderas. Svaren visar på bekymmersamma trender. Det saknas kartläggning över leverantörskedjan för de olika produkterna, dvs information om underleverantörer fattas. För det andra verkar ingen analys av hållbarhetsrisker göras. Det finns alltså en bristfällig eller avsaknad av kunskap om hållbarhetsrisker för leverantörsledet. Det får till följd att man ofta utgår från att risker gällande arbetsvillkor och hälsa och säkerhet i allmänhet är de viktigaste och missar risker kopplade till andra frågor. Den övergripande risken med oetiska affärsmetoder och dess påverkan på övriga områden fasttas till stor del. Detta belyses delvis i denna rapport genom att råvaruleden inkluderats. Därtill saknas spårbarhet av produkterna, det finns inte utförlig information för att kunna kartlägga leveranskedjorna och med säkerhet säga varifrån material kommer eller förädlas. Kunskapen och medvetenheten om risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter utanför arbetsplatsen, tex påverkan på lokalsamhällen, är tyvärr låg. Våra slutsatser om hållbarhetsrisker avseende instrument och rostfria sjukvårdsartiklar utifrån den publika kunskapsinhämtningen samt leverantörers svar redovisas i tabeller på sida Vår slutsats Genomförd analys visar att de krav som landstingen ställer och det arbete som görs härifrån gör skillnad. Ett tydligt exempel på det är att leverantörer uppger att de rör sig bort ifrån handel av kirurgiska instrument från Pakistan och att förhållandena i Pakistan förbättrats som en följd av ökade krav. Trots detta finns risker för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, arbetsrätt och etiska affärsmetoder fortfarande kvar. Utifrån svar från leverantörer och publika informationskällor bedöms högriskområden inkludera följande: Förädling och tillverkning i Pakistan Även om import av instrument från Pakistan ser ut att ha minskat finns det farhågor om att instrument från Tyskland fortfarande har underleverantörer i Pakistan. Även om förbättringar har skett de senaste åren i Pakistan råder en allvarlig situation och stora risker kopplat till såväl mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljö och korruption. Utvinning av råmaterial publika informationskällor visar att det generellt finns stora miljö- och människorättsrisker kopplat till utvinning av järnmalm och olja samt återvinning av järnskrot för tillverkning av rostfritt stål och plast, inte minst i Asien. Då viss tillverkning av landstingens produkter 18

20 sker i Pakistan och då det troligen även förekommer kinesiskt stål i produkterna finns det sannolikt stora risker i landstingens leverantöresled. Transport Transporten från tillverkningsländerna går oftast per båt. Detta är ett område som typiskt sett inte lyfts fram i leverantörsuppföljningar men befaras innebära stora risker vad gäller arbetstagarnas rättigheter. 19

21 5. Relevanta branschinitiativ Råmaterial PlasticsEurope En sammanslutning av plasttillverkare. Plastics Industry Association en organisation som arbetar med hela plastleverantörskedjan Ett för metallutvinningssektorn relevant branschinitiativ är Extractive Industries Transparency Initiative (EITI). Detta samverkansinitiativ startades 2003 av representanter från regeringar, företag och organisationer. Syftet är att stärka goda styrelseformer inom råvaruindustrin genom ökad öppenhet och socialt ansvarstagande. EITI använder sig av en global standard som implementerats i 51 länder. Ett annat branschinitiativ är International Council of Mining and Minerals (ICMM) som består av 57 medlemsföretag och branschorganisationer. ICMM är verksamma i 58 länder och arbetar för att främja en säker, rättvis och hållbar gruvindustri utifrån tio principer inom bland annat affärsetik, mänskliga rättigheter, miljö och riskhantering. Volontary Principles on Business and Human Rights (VPSHR) är ett initiativ av regeringar, civilsamhällesorganisationer samt gas-, olje- och gruvföretag. VPSHR definierar ett antal vägledande principer i syfte att säkerställa att säkerhetsarrangemang, främst i form av säkerhetsstyrkor, runt sina anläggningar respekterar mänskliga rättigheter. Stål The World Steel Association är ett annat initiativ som riktar sig till stålbranschen. Organisationen har funnits i 50 år och representerar över 160 stålproducenter, branschorganisationer och forskningsinstitut över världen. The World Steel Association arbetar med ett antal huvudområden, där man bland utvecklat en strategi för att bekämpa klimatförändringar samt främja hälsa och säkerhet på arbetet. Transport Maritime Anti-Corruption Network arbetar för att eliminera alla former av korruption kopplad till sjöfart. 20