Att leva med bröstcancer- yngre kvinnors upplevelser

Transkript

1 Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Att leva med bröstcancer- yngre kvinnors upplevelser En kvalitativ studie baserad på patografier Damla Argavan Noor Mezar Handledare: Isabelle Karlström Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434 Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona Maj 2016

2 Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Maj 2016 Att leva med bröstcancer- yngre kvinnors upplevelser Damla Argavan Noor Mezar Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor. Bröstcancer uppstår i mjölkkörtlarna eller i mjölkgångarna. Varje år får kvinnor en bröstcancerdiagnos, detta innebär att ungefär var tionde kvinna drabbas av bröstcancer. Ett av de vanligaste symtomen är bland annat en knöl i bröstet. Hur en kvinna upplever att få diagnosen bröstcancer är individuellt, eftersom att alla människor tolkar en händelse på olika sätt. Upplevelser av att leva med bröstcancer kan variera efter ålder. Yngre kvinnor kan påverkas mer av bröstcancer då de befinner sig mitt i livets gång, vilket innebär att de har mer av sitt liv framför sig. Det är få studier som har undersökt hur yngre kvinnor upplever tiden med bröstcancer. Därför kan det vara av betydelse att sjukvårdspersonalen har kunskaper om hur yngre kvinnor kan uppleva bröstcancer för att möjliggöra en god och personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva yngre kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat formas av fyra kategorier. Dessa kategorier beskriver hur livssituationen har förändrats och anpassats till att leva med bröstcancer. De kategorierna som framkom efter analysen var: En omtumlande förändring av livssituationen, Kroppsförändring, Stöd från omgivningen samt Viljan av att överleva och en framtidstro. Slutsats: Yngre kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer är en påfrestande period, kvinnorna upplevde sig inte vara samma personer som de var tidigare. De yngre kvinnorna upplevde att deras liv vändes upp och ner. Existentiella och emotionella tankar och känslor var en del av deras vardag. Genom ökad kunskap kan sjuksköterskan bidra till att kvinnorna får ett bättre stöd och välbefinnande. Nyckelord: Bröstcancer, patografier, upplevelse, yngre kvinnor.

3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 5 Bröstcancer... 5 Upplevelse... 5 Yngre kvinnor med bröstcancer... 6 Personcentrerad omvårdnad... 7 Livsvärldsperspektiv och subjektiv kropp... 7 Livsvärld... 8 Subjektiv kropp... 8 Syfte... 9 Metod... 9 Design... 9 Urval och datainsamling Datamaterial- beskrivning av valda patografier Jag vill fan leva Kul med cancer Bröstresan Dataanalys Resultat En omtumlande förändring av livssituationen Kroppsförändring Stöd från omgivningen Viljan av att överleva och en framtidstro Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats Självständighet Referenser Tabell 1. Exempel på analysförande

4 Inledning Bergh, Brandberg, Ernberg, Frisell, Furst och Hall (2007) skriver att bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Enligt Järhult och Offenbart (2006) drabbas var tionde kvinna av bröstcancer någon gång under sin livstid. Bröstcancer drabbar mest kvinnor i medelåldern samt äldre kvinnor och det är ovanligt att kvinnor under 40 år drabbas av bröstcancer. Medelåldern på kvinnor som drabbas av bröstcancer är 70 år och fem procent insjuknar under 40 års ålder. Socialstyrelsen (2014) visar statistik på att kvinnor diagnostiserades med bröstcancer år Joulaee, Joolaee, Kadivar och Hajibabaee (2012) beskriver att kvinnor som har bröstcancer kan möta många fysiska och psykosociala problem. Ett bröstcancerbesked kan enligt Bergh et al. (2007) leda till en livsförändrande upplevelse som kan göra att personens tillvaro i ett ögonblick kan vändas upp och ner. En studie av Landmark och Wahl (2002) visar på att kvinnor kan uppleva oro vid bröstcancerbeskedet, framförallt rädsla och oro för spridning av cancer till andra organ i kroppen, men även en rädsla för att lida och dö. Andra problem som framkom i studien är de kroppsliga förändringar som sker under cancerbehandlingen. Bergh et al. (2007) skriver att en kroppslig förändring kan leda till att kvinnor kan känna en osäkerhet vid förlust av en del av kroppen som till exempel ett bröst eller håret. Kvinnor upplever att bröstcancerdiagnosen gör att livet sätts på spel. Detta kan leda till att patienten förlorar tron på sin egen kropp. Förutom den kroppsliga förändringen kan även relationen till vänner och familj förändras. Adams, McCann, Armes, Stark, Watson och Hubbard (2011) skriver att det finns brist på forskning avseende yngre kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer och deras behov. Elmir, Jackson, Beale och Schmied (2010) menar att det finns en skillnad mellan äldre och yngre kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Eftersom behandlingen av bröstcancer kan påverka sexualitet, fertilitet och en känsla av förlorad kvinnlighet är det därför viktigt att forska kring ämnet då yngre kvinnor befinner sig mitt i livet (ibid.). Det behövs mer förståelse för hur kvinnorna kan uppleva en förändring i sin livsvärld vid bröstcancerdiagnosen då det är fler kvinnor som drabbas av bröstcancer. Därför är det viktigt att sammanställa yngre kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer, då studien kan bidra med förståelse som kan möjliggöra framtida förbättringar av personcentrerade omvårdnaden för yngre kvinnor med bröstcancer. 4

5 Bakgrund Bröstcancer Enligt Bergh et al. (2007) är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Bröstcancer uppstår i mjölkkörtlarna eller i mjölkgångarna. Einhorn (2013) skriver att cancer innebär att den normala balansen i kroppen rubbas, vilket innebär att en tidigare frisk cell börja dela sig i onormal fart och vet inte när den ska sluta dela sig. De nya cellerna kallas för cancerceller. Enligt Bergh et al. (2007) förekommer det olika orsaker för att drabbas av bröstcancer såsom arvanslag, livsfaktorer, klimakterier, högt BMI, amning, p-piller, barnafödande, alkohol och hormonell påverkan på bröstkörtlarna. Enligt Reiss, Evans och Broyles (2002) kan cancerceller uppstå var som helst i kroppens vävnader vid olika åldrar. Bergh et al. (2007) skriver att det förekommer olika sorter bröstcancer en viss bröstcancer kan utvecklas mycket snabbare och vissa har långsammare utveckling. Det vanligaste symtomet vid bröstcancer är en knöl i bröstet. Däremot kan andra sjukdomstecken uppkomma som knöl i armhålan, hudrodnad så kallad apelsinhud, indragningar i huden, förstorat och hårt bröst, blod eller vätska från bröstvårtan. Enligt Järhult och Offenbartl (2006) finns det tre olika metoder för att kunna diagnostisera bröstcancer; klinisk undersökning, mammografi/ultraljud och finnålspunktion (cytologi). Bergh et al. (2007) skriver att det finns olika former av behandlingar för bröstcancer; kirurgi, strålning och läkemedel. Den vanligaste behandlingen av bröstcancer är kirurgi och det finns två olika typer av kirurgisk behandling. Den första behandlingen går ut på att operera bort den delen av brösten som tumören. Den andra innebär att hela bröstvävnaden opereras bort. Cytostatika, antihormoner och antikroppar kan ges i förebyggande syfte för att kunna få en bättre effekt med färre återfall och en ökad överlevnad. Kroppsuppfattningen brukar förändras hos patienten efter en bröstcancerbehandling och detta kan vara grunden till olika upplevelser. Upplevelse Enligt Benzein, Hagberg och Saveman (2012) kan en upplevelse beskrivas som en erfarenhet, händelse eller känsla och den kan tolkas medvetet eller omedvetet utifrån människans egen kropp och själ. Enligt Eriksson (1991) är upplevelsen individuell eftersom alla människor tolkar en händelse på olika sätt (ibid.). En upplevelse uppstår när den intresserar och omfattar 5

6 hela människan. Upplevelsen är unik för varje person och exempelvis två personer som drabbas av samma sjukdom kan uppleva det på olika sätt (Eriksson, 1987). Hur en individ upplever sin värld grundar sig alltid, enligt Eriksson (1991) på individens uppfattning av sig själv och sin omgivning. Oreström (2001) skriver att en upplevelse skapas av erfarenheter samt olika händelser som genomlevts och som sedan följer en genom livet. Yngre kvinnor med bröstcancer Enligt Adams et al. (2011) är ålder en betydande variabel för att förstå epidemiologi ur ett kliniskt perspektiv. Upplevelser av att leva med bröstcancer kan variera efter ålder. Adams et al. (2011) menar att yngre kvinnor påverkas mer av bröstcancer då de befinner sig i medelåldern och har mer av sitt liv framför sig. Coyne och Borbasi (2006) menar att stressen över bröstcancer kan påverka de yngre kvinnornas vardag tillsammans med partnern och barnen, där belastningen på partnern ökar mer och även en ständig oro över barnens framtid och välbefinnande uppstår. Gorman, Usita, Madlensky och Pierce (2011) skriver att biverkningarna med bröstcancerbehandlingen som de yngre kvinnorna får är bland annat för tidigt klimakterium och problem med samlivet. Enligt Lachman (2004) är gränserna för medelåldern oklar, det finns ingen tydlig avgränsning och det kan definieras som en del av livet mellan ungdom och ålderdom. Medelålder är en period som täcker en stor del av människans livslängd och det behöver inte nödvändigt innebära mitten av livslängden. När en människa befinner sig i medelåldern, kan personen ha ansvar över ett hushåll, men även att till exempel ta hand om barn, äldre föräldrar, sitt jobb och personen är oftast mitt i sin karriär (ibid.). I denna studie definieras yngre människor som personer som är 50 år och yngre. Utifrån en medicinsk och social synpunkt väljs denna åldersgrupp (<50) för att dessa personer förmodligen har ett arbete och även barn som bor hemma (Koopman et al., 2013 & Towfighi et al., 2009). Vid en allvarlig förlust, olycka eller sjukdom i medelåldern kan det leda till en större omstrukturering av tid och en omvärdering av prioriteringar i livet. Ibland kan en förändring innebära en väckning för personen. Många människor känner någon som har utvecklat en kronisk sjukdom, blivit sjuk eller som har dött i medelåldern. Detta kan då skapa en ny uppskattning för livet. Inför en livshotande sjukdom kan yngre kvinnor fokusera mer på känslor och upplevelser än äldre personer (Lachman, 2004). I denna studie kommer det att fokuseras på yngre kvinnor under 50 år då de befinner sig i medelålder och eftersom det är ovanligt att kvinnor som är i 40-årsåldern drabbas av bröstcancer (Olsson, 1996). Med yngre kvinnor menas det med att en kvinna kan 6

7 vara i medelåldern rent kronologiskt men att hon räknas som ung i detta sammanhang eftersom de flesta får sin bröstcancer när de är äldre. Därför kan det vara viktigt att sjukvårdspersonalen har kunskaper om hur yngre kvinnor upplever att leva med bröstcancer för att kunna ge en god personcentrerad omvårdnad. Personcentrerad omvårdnad Personcentrerad omvårdnad innebär att kunna se helheten hos en människa för att kunna tillgodose andliga, sociala, psykiska och existentiella behov på samma sätt som fysiska behov tillgodoses och prioriteras inom vården. En personcentrerad omvårdnad uppnås genom att respektera och bekräfta en individs upplevelser av sjukdom och ohälsa. Detta görs för att kunna främja hälsa utifrån individens egen tolkning av vad hälsa betyder för just denna människa (Svensk Sjuksköterskeförening, 2010). Personcentrerad omvårdnad handlar om att uppmuntra patienten till medverkan och delaktighet i beslut (Edvardsson, 2010). För att kunna tillgodose personcentrerad omvårdnad ska sjuksköterskan ha förmåga att sätta patienten framför sjukdom. För att uppfylla patientens behov samt kunna ge en personcentrerad omvårdnad krävs det att sjuksköterskan ska ha kunskap, förutsättningar, handlingar och uppföljning. Sjuksköterskan har som uppgift att stödja patienten i den roll de vill behålla trots sin sjukdom eller ohälsa för att undvika att individen inte ska hamna i en patientroll som kan ta över det som individen är eller vill vara (Svensk Sjuksköterskeförening, 2010). Därför kan det vara av vikt att sjuksköterskan har tillräckligt med kunskap, detta för att kunna ge stöd vid krisreaktioner, vid frågor och finnas där för de yngre kvinnor som lever med bröstcancer att få tillbaka kontrollen över sitt liv. Livsvärldsperspektiv och subjektiv kropp Denna studie har ett vårdvetenskapligt perspektiv, det innebär att personen ska ses som en mänsklig varelse där kropp, själ, psyke och ande inte går att särskiljas. Ett vårdvetenskapligt livsvärldsperspektiv beskrivs som lidande och välbefinnande, vårdrelation och subjektiv kropp (Dahlberg et al., 2003). Begreppet livsvärldsperspektiv valdes som referensram för att det tydliggör patientperspektivet genom livsvärld, välbefinnande och lidande. För att knyta ihop studien till vårdvetenskapen kommer personens livsvärld samt vad den subjektiva kroppen innebär att beskrivas. Livsvärldsperspektivet stödjer arbetet då yngre kvinnors upplevelser beskrivs. När en person får diagnosen bröstcancer kan det ske en 7

8 förändring i personens livsvärld och den subjektiva kroppen, det kan vara både fysiskt, psykiskt samt existentiellt. Utifrån en ökad förståelse för personernas livsvärld kan sjuksköterskan tillämpa en god personcentrerad omvårdnad. Livsvärld Livsvärldsperspektivet som Dahlberg et al. (2003) beskriver är att teorin utgår från personers upplevelser, erfarenheter och den värld individen lever i. Livsvärldsperspektivet betyder att personernas vardag och dagliga tillvaro uppmärksammas. Genom livsvärlden kan människan älska, hata, arbeta, leka, tänka och tycka. Genom livsvärlden kan personen finna en mening med livet (ibid.). Dahlberg et al. (2003) skriver att livsvärldsperspektivet inom vården beskrivs som en grundläggande del i vårdandet, genom att fokusera på hur personen upplever sin hälsa, lidande, värld eller sitt välbefinnande. Genom sjuksköterskans intresse för personens egen berättelse och livshistoria kan han/hon få tillgång till vissa delar av personens perspektiv på vad som kan erbjuda ett välbefinnande. Inom hälso- och sjukvård är det viktigt att varje persons livsvärld ses som unik. Att vara unik kan innebära att varje persons erfarenhet är personlig och är annorlunda från andras erfarenheter. Som sjuksköterska är det viktigt med kommunikation för att kunna förstå personen, det ska inte bara handla om den verbala kommunikationen utan även kunna uppmärksamma vad som egentligen rör sig i personens inre värld (Dahlberg et al., 2003). Subjektiv kropp Dahlberg et al. (2003) skriver att genom kroppen har personen tillgång till livet. Utan kroppingen värld. Allt som kretsar genom personens liv är genom kroppen. Om det sker en förändring i kroppen kan denna orsaka en förändring av tillgången till livet och världen, förändringen kan vara på gott och ont. Denna förändring kan ses när en individ drabbas av en svår skada, kronisk sjukdom eller annat lidande som till exempel rädsla och ångest. Den subjektiva kroppen omfattar fysiska, psykiska, existentiella, andliga aspekter och även minnen, upplevelser, visdom och erfarenheter. Hur en person erfaras och upplever sin kropp har en stor betydelse. Det sker positiva eller negativa förändringar i den subjektiva kroppen vid varje liten förändring som medförs i livet. När det kommer fram en förändring i den subjektiva kroppen kan den upplevas som en förändring i helheten. När det sker en förändring i den fysiska kroppen i samband med skada av kroppen eller ohälsa kan lidande 8

9 upplevas. En person skiljer inte på jaget och den upplevda kroppen. Kroppen blir märkbar på ett speciellt sätt först när personen upplever ett lidande. När ett lidande och ohälsa upplevs av en person, förloras förmågan och tillgången till livet och världen, det är då personen börjar reflektera runt situationen. Genom denna reflektion blir lidande medvetet. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta personen i dennes livsvärld samt med ett helhetsperspektiv där syftet är att upptäcka innehåll av tillgång till livet genom kroppen, behövs det att personen själv har reflekterat över hur den levda kroppen erfars (Dahlberg et al., 2003). Kvinnor som lever med bröstcancer kan utifrån sin berättelse ge kunskap samt en ökad förståelse för hur det är att leva med bröstcancer samt hur det har påverkat deras livsvärld. Genom kvinnornas berättelser av att leva med bröstcancer kan informationen vara värdefull för sjuksköterskan, eftersom sjuksköterskan då kan anpassa omvårdnaden för just den individen samt kunna tillämpa en personcentrerad omvårdnad. Syfte Syftet med studien var att beskriva yngre kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod Design Studien gjordes med en kvalitativ design, detta innebär att fokus lades på att tolka och granska texten (Olsson & Sörensen, 2011). Den kvalitativa designen grundas på det holistiska synsättet för att belysa personens erfarenheter av ett fenomen (Henricsson & Billhult, 2012). Olsson och Sörensen (2011) skriver att en kvalitativ ansats strävar efter att få en helhetsförståelse och en så komplett bild som möjligt av personens levda situation. Friberg (2012) skriver att kvalitativa studier ger en bättre förmåga att kunna förstå hur personens liv påverkas vid olika hälsofaktorer samt hur personens upplevelser och erfarenheter kan mötas (ibid.). I denna studie användes patografier då studiens syfte fokuserar på yngre kvinnors upplevelser och med yngre kvinnor menas kvinnor under 50 år. Enligt Dahlberg- Lyckhage (2012) kan en patografi ses som en livsberättelse där en eller flera personer skriver om upplevelsen av till exempel sjukdom, lidande, hälsa och vård. Patografierna utgör ett material 9

10 som är intressant för vetenskapligt syfte då patografier innehåller beskrivningar av personens vardag. Urval och datainsamling Libris nationella sökkatalog på Blekinge Tekniska Högskolas bibliotek och Karlskrona stadsbibliotek har användes som sökverktyg för att finna relevanta patografier till studiens syfte. Libris är svenska bibliotekens gemensamma sökverktyg där över sju miljoner böcker finns tillgängliga (Libris, 2015). Inklusionskriterirna av patografierna var att de ska vara självbiografiska vilket innebär att de skulle vara skrivna utifrån personens egna upplevelser av att leva med bröstcancer. Patografierna skulle vara i bokform och skrivna på svenska. De skulle handla om kvinnor som har levt med bröstcancer innan de fyllt femtio år. Patografierna skulle vara så aktuella som möjligt för att ett aktuellt textmaterial var önskvärt för att besvara studiens syfte, därför valdes årtal 2011 och framåt. Exklusionskriterierna var att patografierna som var skrivna på ett annat språk än svenska valdes bort för att undvika missförståelse av upplevelserna vid översättning från andra språk. Patografierna fick inte vara skrivna av någon annan som till exempel närstående eller en annan författare. Vid första sökningen på Libris sökkatalog användes sökordet bröstcancer och patografier, vilket gav noll träffar. I den andra sökningen användes sökordet bröstcancer och yngre kvinnor, vilket gav en träff men boken exkluderades eftersom den inte uppfyllde inklusionskriterierna. I den tredje sökningen användes sökordet bröstcancer och självbiografi, vilket gav två träffar men även dessa två böcker exkluderades eftersom böckerna inte uppfyllde inklusionskriterierna. Till den fjärde sökningen användes sökordet knöl i bröstet som gav två träffar men även dessa uppfyllde inte inklusionskriterierna. Ytterligare en sökning användes med bara sökordet bröstcancer, vilket gav 797 träffar som var både av svenska och utländska författare. Till detta sökord gjordes avgränsningar som till det svenska språket, detta gav då 350 träffar. Det gjordes en avgränsning till bokform, vilket gav 247 träffar. Slutligen gjordes två avgränsningar, det första var att böckerna skall sökas på två bibliotek, Blekinge Tekniska Högskola och Karlskrona stadsbibliotek. Den andra avgränsningen var att böckerna skall vara från år 2011 och framåt. Detta gav fem träffar, två av dessa fem böcker exkluderades eftersom den ena inte var skriven av personen själv och den andra uppfyllde inte åldersgränsen till studiens syfte. De tre resterande böckers titlar söktes på Google för att få en uppfattning av författarnas ålder och avseende när kvinnorna 10

11 fick cancerbeskedet. Samtliga tre böcker uppfyllde inklusionskriterierna och valdes ut för analys. Datamaterial- beskrivning av valda patografier Jag vill fan leva Boken är skriven av journalisten Karin Björkegren-Jones från år Boken är 237 sidor. Förutom att hon är utbildad journalist så är hon även författare och yogalärare. Den 21 juni 2012 fick hon diagnosen inflammatorisk bröstcancer, då var hon 48 år gammal. Boken speglar Björkgren-Jones i hennes bloggande där hon beskriver sin sjukdomstid och hur hon försöker övervinna den oinbjudna gästen cancer i hennes kropp. Under det året beskriver hon även sin rädsla, sorg och ledsenhet. Kul med cancer Boken är skriven av Monika Titor och den är tryckt år Det är en självbiografi och innehåller 60 sidor. Titor var 41 år gammal när hon fick beskedet bröstcancer. Hon bor med sin make och två döttrar som är fem och tre år gamla. I boken Kul med cancer beskriver hon hur det känns att leva med bröstcancer. Hon skrev boken i syfte till att ge hopp till andra kvinnor med bröstcancer. Boken fick sitt namn utifrån tanken om när man ändå har fått diagnosen bröstcancer så är det lika bra att försöka ha kul när den ändå är här. Bröstresan Bröstresan av Ulrika Palmcrantz, tryckt år Boken är 142 sidor och handlar om en journalist som drabbas av bröstcancer. Hon skriver allt i en sorts dagbok som blev en patagrafisk bok. Hon var 45 år gammal när hon fick beskedet att hon har bröstcancer. Hon bodde i Stockholm med sin man och tre söner samt arbetade på tidningen Allt om Trädgård. I boken beskriver hon sin sjukdom, känslor, behandling, familjen, jobb, förändringarna i den dagligalivet och längtan efter att allt ska bli som tidigare. Dataanalys För att kunna analysera de valda patografierna valdes en kvalitativ innehållsanalys. En kvalitativ innehållsanalys används enligt Olsson och Sörensen (2011) för att kunna analysera ett dokument, personberättelse eller text som återger en hel livsberättelse från en händelse eller erfarenhet. Analysen genomfördes med hjälp av Granheim och Lundman (2004). Enligt Granheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys. Antingen kan 11

12 innehållsanalysen göras till det manifesta innehållet, som innebär att textmaterialet och innehållet som uttrycks i texten inte analyseras eller tolkas. Eller så kan innehållsanalysen göras med en latent analys som då går djupare för att tolka textmaterialet och fokuserar mer på vad texten handlar om (ibid.). I denna studie genomfördes analysen med en manifest ansats. Patografierna lästes först grundligt och flertalet gånger individuellt för att få en överblick och en klar bild över böckernas innehåll. Det gjordes inga anteckningar till en början då fokus var att se om textmaterialet passade in till studiens syfte. Därefter var första steget i analysprocessen att enskilt välja ut meningsbärande enheter, detta gjordes med hjälp av postit lappar och överstryckningspennor. Meningsenheterna är den data som samlades in från de tre patografierna. Därefter gjorde en kondensering av de valda meningsbärande enheterna. Vidare i analysprocessen skriver Graneheim och Lundman (2004) att kondensering är som en koncentrering av meningsbärande enheter utan att innehållet förlorar sin innebörd. De meningsbärande enheter som hittades enskilt skrevs ner i ett gemensamt dokument i Google Drive där kondensering och kodning genomfördes tillsammans så att både parter kunde ta del av och arbeta med dem. Dessa meningsenheter låg även som en grund för en gemensam diskussion. Vidare beskriver Granheim och Lundman (2004) hur en kodning sker efter kondenseringen som fungerar likt en etikettsfunktion för att skapa förståelse av sammanhanget till den analyserade och kondenserade meningen. Samtliga meningsbärande enheter med kondensering och koder delades upp i högar. Dessa högar gjordes utifrån likheter och skillnader. Utifrån koderna skapades grunden för överensstämmande kategorier med tillhörande underkategorier som utgör resultatet. I en kvalitativ innehållsanalys beskriver Graneheim och Lundman (2004) kategorierna som kärnan, det är en grupp av innehåll som överensstämmer med varandra. Underkategorier skapas för att bevisa skillnader i resultatet under en och samma kategori. Enligt Dahlberg- Lyckhage (2012) ökar inblick till innehållet i kategorierna genom att lyfta citat till varje utvald kategori samt underkategorier (ibid.). Resultat Efter analysen av patografierna framkom fyra kategorier; En omtumlande förändring av livssituationen, Kroppsförändring, Stöd från omgivningen samt Viljan av att överleva och en framtidstro. 12

13 En omtumlande förändring av livssituationen Kroppsförändring Stöd från omgivningen Viljan av att överleva och en framtidstro Fig.1. Beskrivning av de fyra kategorier som utgör resultatet. En omtumlande förändring av livssituationen Studiens resultat visade att kvinnorna upplevde oro och rädsla över att leva med bröstcancer. Det var svårt för kvinnorna att hantera de känslor som oro och rädsla som uppstod när det handlade om att lämna det vanliga livet och börja ett nytt liv som bestod av att kämpa och överleva (Björkgren-Jones, 2014; Palmcrantz, 2011; Titor, 2014). En av kvinnorna upplevde tiden med bröstcancer som att det var många dagar där hon kände rädsla, vissa dagar ville kvinnan ge upp och vissa dagar samlade hon in kraft för att orka ta sig igenom allt det jobbiga som hade hänt henne under bröstcancertiden (Björkegren-Jones, 2014). Det visade sig att kvinnorna under tiden med bröstcancer upplevde blandade känslor som rädsla, oro och ångest då de upplevde sig som unga där de hade mycket kvar att göra i livet. Kvinnorna upplevde känslor som bidrog till rädsla inför döden. De ville inte dö och lämna sina nära och kära. Bröstcancerdiagnosen kopplade kvinnorna direkt till döden, de upplevde att sjukdomen hade ett fast grepp om dem som spreds i deras kroppar och genom det förändrades deras livssituation negativt. Känslorna som kom med bröstcancern fick kvinnorna att inse att situationen de befann sig i var allvarlig och på riktigt. Det framkom också att de upplevde rädsla och obehag för biverkningarna som kunde förekomma efter cytostatikabehandlingen. (Björkgren- Jones, 2014; Palmcrantz, 2011; Titor, 2014). Tänk om jag faktiskt inte får bli gammal! Tänk om jag inte får vara med, inte se barnen bli stora! En ångestklump i bröstet. (Palmcrantz, 2011, s.41) 13

14 Vet bara att jag inte vill dö. En dag ska vi alla dö, men inte idag tänker jag inte dö, inte imorgon heller. Nej jag vill fan leva. (Björkegren- Jones, 2014, s.71) Kroppsförändring Kvinnorna upplevde kroppsliga förändringar under tiden de levde med bröstcancern, förändringarna var relaterade till utseendet men påverkade även kvinnorna psykologiskt. Förändringarna var ofta kopplade till cytostatikabehandlingen, till exempel håravfall som var en stor förändring enligt kvinnorna. Kvinnorna upplevde att håravfallet var obehaglig och det fick dem att bli frustrerade över att håret inte föll av på en och samma gång, att se hur håret föll av vid borstning bidrog till en känsla av obehag. Kvinnorna valde efter en tid att raka av sig håret på grund utav sina upplevelser av förändringen, vilket i sin tur resulterade till att kvinnorna upplevde sig mindre kvinnliga. Kvinnorna kunde inte stå ut med att vara utan hår därför valde de att dölja det med att använda antingen en peruk eller mössa. Kvinnorna ville i stort sett täcka huvudet hela tiden då de inte var redo inför andra människors reaktioner. En extra stark oro fanns över vad närstående skulle säga och om barn i deras omgivning skulle bli rädda (Björkgren- Jones, 2014; Palmcrantz, 2011; Titor, 2014). Jag tittar bekymrat på kvinnan i spegeln med det centimeterkorta håret. Nej, jag får byta klänning, den här passar inte. Men det ser lika illa ut i den gröna och den turkosa klänningen. Jag öppnar garderoben igen och tar fram kartongen med peruken som jag nyligen lagt undan. Sätter på mig peruken. Nu ser den turkosa klänningen snygg ut, likaså det gröna och den mörkblåa. (Titor, 2014, s.38) Kvinnorna upplevde en stor förändring då brösten var tvungna att opereras bort. De upplevde att brösten var en viktig del av deras identitet och därför var det obehagligt och sorligt att operera bort dem. Kommentarer från omgivningen kunde ibland göra att kvinnorna att de blev upprörda. Kvinnorna upplevde att de inte längre hade makt över sina kroppar eftersom de inte hade något annat val än att kämpa vidare för att överleva. Förändringen av kroppen upplevdes också svår vid första närkontakten med partnern efter operationen (Björkgren- Jones, 2014; Palmcrantz, 2011; Titor, 2014). En av kvinnorna beskrev händelsen som ett svårt och skamset ögonblick (Björkgren- Jones 2014). 14

15 Kvinnornas vardag påverkades mycket av cytostatikabehandlingen. Efter cytostatikabehandlingen upplevde kvinnorna illamående, svaghet och extrem trötthet vilket resulterade till att de var tvungna att sova mycket. Konsekvenserna blev att kvinnorna inte orkade utföra vardagliga aktiviteter som att hämta barnen på dagis, vilket i sin tur bidrog till en upplevelse av att vara till belastning för andra. De upplevde även att bara tanken av att veta i förväg att de kommer vara trötta och må dåligt gjorde dem ledsna. Kvinnorna hade en stark längtan att återgå till sitt normala liv, därför var det viktigt för kvinnorna att få cytostatikabehandlingen i tid (Björkgren- Jones, 2014; Palmcrantz, 2011; Titor, 2014). En av kvinnorna beskrev hur hon under perioder fick undvika att träffa andra människor för att inte bli smittad och sjuk vilket kunde försena cytostatikabehandlingen (Björkgren- Jones 2014). Men jag var så rädd för att bli sjuk, för då skulle hela planen för cancerbehandlingen försenas. Att få ta cytostatikan i tid var liksom allt det handlade om, allt jag egentligen orkade tänka på. (Björkegren- Jones, 201, s.49) I samband med bröstcancerbehandlingen upplevde även kvinnorna förändrad och minskad sexlust vilket resulterade till en känsla av ledsamhet samt besvikelse (Björkgren- Jones, 2014; Palmcrantz, 2011; Titor, 2014). En av kvinnorna beskrev minskad sexlust som en jobbig förändring och hon upplevde en stark längtan att återgå till sin normala funktion (Björkgren- Jones 2014). Kvinnorna upplevde att de hamnade i ett tidigt klimakterium vilket ledde till att slemhinnorna i underlivet blev torra. Kvinnorna ville inte påskynda kroppen på det viset och redan hamna i klimakteriet när de fortfarande var så unga (Björkgren- Jones, 2014; Palmcrantz, 2011; Titor, 2014). Stöd från omgivningen Kvinnorna hade svårt att berätta för barnen och omgivningen om att de hade bröstcancer eftersom rädslan fanns för vilka reaktioner som kunde uppstå. Trots att kvinnorna upplevde tvivel om att berätta, var stöd från omgivningen viktigt och det upplevdes som ett skyddsnät för dem. Den fysiska närheten av nära och kära i form utav en hand eller en famn gav kvinnorna en lugnande känsla och en känsla av att de inte var ensamma. Familjen beskrevs som ett tryggt och viktigt stöd under sjukdomsprocessen. Tack vare familjens stöd upplevde kvinnorna att de kunde klara av att hantera de psykologiska känslorna bättre och rädslorna för bröstcancern minskade. Männen fanns alltid vid kvinnornas sida, både vid med- och motgångar vilket resulterade i att relationen mellan parterna förstärktes och detta hade en stor 15

16 betydelse för kvinnorna. Även vännernas och arbetskamraternas stöd hade en stor betydelse under hela sjukdomsprocessen då kvinnorna beskrev det som en viktig del i bearbetningen. Det betydde mycket för kvinnorna att få stöd ifrån vänner med till exempel vardagliga saker som att hämta barnen från dagis. Kvinnorna uppskattade även små saker som att bli tillfrågad om hur dem mådde. Stödet fick kvinnorna att glömma sjukdomen för en stund. Det var viktigt för kvinnorna att känna tillit till vårdpersonalen vilket skapades genom en god kontakt och bra bemötande (Björkgren- Jones, 2014; Palmcrantz, 2011; Titor, 2014). Det hade aldrig gått. Jag kämpade med näbbar och klor, alldeles egocentriskt, med att överleva. Med att klara varje överleva varje dag. Men jag behövde närhet och känslan av att inte vara ensam. Jag hade aldrig klarat det ensam. (Björkegren- Jones, 2014, s.21) Viljan av att överleva och en framtidstro Trots att kvinnorna beskrev hur jobbigt och påfrestande det har varit med bröstcancerdiagnosens, fanns det ändå en känsla av hopp inför framtiden (Björkgren- Jones, 2014; Palmcrantz, 2011; Titor, 2014). Viljan av att överleva var stark hos kvinnorna och ingenting kunde sätta stopp för framtiden, en av kvinnorna beskrev att inte ens bröstcancerdiagnosen kunde sätta stopp för henne (Palmcrantz, 2011). I början var det svårt för kvinnorna att acceptera att de hade fått bröstcancer. När de väl hade accepterat det, upplevdes det som en strid där de skulle kämpa emot cancern och inte ge upp men även att kunna se över sin livssituation. På så sätt skulle kvinnorna kämpa och överleva bröstcancern. Eftersom dessa kvinnor var unga och småbarnsmammor hade de olika planer för framtiden att se fram emot, därför var en strid för kvinnorna att kämpa och ha kvar hoppet om framtiden. Att överleva fram till olika familjehögtider och se barnens uppväxt upplevdes som en viktig del i kampen mot bröstcancern. Kvinnorna beskrev viljan att överleva och ha en framtidstro är viktig då de hade olika önskningar kvar att uppfylla som till exempel att bli mormor, resa utomlands, lära sig mer saker och spendera mer tid med sina makar och barn. När kvinnorna fick beskedet om att det fanns möjlighet att överleva bröstcancern beskrev de upplevelsen som en stor seger, en lycka som gav både hopp om framtiden och en viljekraft till att orka och kämpa för att överleva sjukdomen (Björkgren- Jones, 2014; Palmcrantz, 2011; Titor, 2014). 16

17 Och även om jag är sjuk nu, drabbad av cancer, så ska jag överleva, ta mig ur det här och ska ju fortsätta att försöka leva så vanligt i mitt liv som jag bara kan. (Björkegren- Jones, 2014, s.30) Diskussion Metoddiskussion Till studien användes en kvalitativ metod som baserades på tre patografier. En kvalitativ metod kan ge information som kan innehålla människans egna skrivna eller talade ord och observerbara beteenden (Olsson & Sörensen, 2011). Kristensson (2014) skriver att det som kännetecknar kvalitativa studier är att informationen som erhålls baseras på människors upplevelser. Även Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) menar att en kvalitativ forskningsmetod klargör eller ger en djupare förståelse för en annan persons upplevelser. Fördelen med den kvalitativa designen är att den inte har resultat som är rätt eller fel enligt Henricsson och Billhult (2012). Vidare menar de att det inte finns någon sanning som är fel i en levd erfarenhet. För att studera människors levda erfarenheter och upplevelser anses den kvalitativa designen en lämplig metod för besvara studiens syfte och för att också skapa en insikt om det människan har varit med om. I en kvalitativ forskningsmetod menar Dalhberg (1997) att patografier kan innehålla rikliga livsbeskrivningar om hur människor upplever hälsa och ohälsa. En patografi kan enligt Olsson och Sörensen (2011) återspegla en hel livsberättelse eller en viss del av händelser som har utspelat sig i en individs liv. I denna studie har både dagboksanteckningar och personberättelser används vilket har speglat arbetet i båda perspektiven (ibid.). Trots att syftet med dessa berättelser kan vara annat än för vetenskapliga studier så innehåller de ofta ingående och frikostigt beskrivna utsagor som med fördel kan utnyttjas i studiesyfte. Fördelarna med att använda sig av patografier är enligt Olsson och Sörensen (2011) att de inte enbart är beskrivningar av en händelse som förekommer utan också många andra intressanta detaljer tillkommer under utplockningen av meningsenheterna. Det är även en fördel att använda sig av patografier, då muntliga berättelser ofta återger händelser utan att vara i bearbetat skick och räknar in samspelsrelationen som uppkommer mellan berättare och mottagare i sin berättelse. En annan fördel med denna metod är att dess författare har önskemål att dela med sig av sina upplevelser och det kan vara användbart för andra som 17

18 befinner sig i liknande situationer (ibid.). Genom patografierna kan mer information förekomma av kvinnorna som i andra fall inte nämns i en intervju. I vissa sammanhang kan författarna lämna mer information om en situation i förhållande till vad personer som intervjuas kan göra. Det valdes patografier som är skrivna på svenska eftersom fördelen med dessa böcker är att studiens resultat kan utnyttjas inom omvårdnadsarbete i svensk sjukvård. Dalberg (1997) skriver att patografier har vissa nackdelar, en av dessa nackdelar är att informationen i böckerna redan är skriven. Detta kan medföra svårigheter för forskaren att få eventuella frågeställningar besvarade, tillskillnad från en intervju, där finns alltid möjlighet till att kontakta den intervjuade personen och ställa sina frågeställningar. En annan nackdel med att använda sig av patografier är att det kan förekomma mycket information som inte är relevant för att besvara studiens syfte (ibid.). Att använda en kvantitativ metod ansågs inte som lämpligt eftersom metoden kan medföra svårigheter med att få fram personliga upplevelser. En kvantitativ metod innebär ofta användning av statistik och ett fler antal deltagare, vilket inte skulle möjliggöra att syftet för studien skulle kunna besvaras (Olsson & Sörensen, 2011). En empirisk studie med inriktning på intervjuer hade varit en lämplig metod för att besvara studiens syfte då Friberg (2012) menar att en empirisk studie har flera fördelar bland annat att författarna kommer personen/personerna närmre i sökandet efter svar och får mer förståelse (ibid.). Men metoden valdes bort då Olsson och Sörensen (2011) menar att studenter inte bör störa verksamheten ute i hälso- och sjukvården (ibid.). En empirisk studie valdes även bort av etiska skäl, för att ämnet kan vara känsligt och skapa obehag för kvinnorna som blir intervjuade om hur det är att leva med bröstcancer. Granheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys valdes eftersom stegen i analysprocessen var lätta att följa och förstå. Enligt Lundman och Hällgren- Granheim (2008) är en kvalitativ innehållsanalys mer användbar inom omvårdnadsforskning med kvalitativ design (ibid.). Att plocka ut de meningsbärande enheterna var både svårt och lätt. Det som var svårt med att plocka ut meningsbärande enheterna var att det förekom mycket upprepningar och beskrivningar i böckerna. Vissa av de meningsbärande enheterna innehöll flera olika upplevelser som svarade på studiens syfte. Val av meningsbärande enheter fick därför ske genom en diskussion och vissa enheter fick delas upp en gång till för att avskilja olika upplevelser. Vid kondensering av de meningsbärande enheterna uppstod inga stora svårigheter, men däremot vid kodning uppstod det svårigheter med att komma fram 18

19 till den rätta koden för att analysen skulle vara så textnära som möjligt. Lundman och Hällgren- Granheim (2008) skriver att det är viktigt att det centrala innehållet bevaras och inget väsentligt försvinner under kondensering och kodning (ibid.). Vid kategorisering uppstod många diskussioner för att komma fram till rätt och passande kategorier. Enligt Graneheim och Lundman (2004) får koderna inte passa in under flera andra kategorier, det vill säga att en kod inte får skrivas in på flera kategorier än en och även att inga data får falla bland två kategorier. Att studera personers upplevelser kan vara svårt enligt Granheim och Lundman (2004) då upplevelser kan vara sammanflätade och passa in i samma kategori. Resultatdiskussion I resultatet framkom det att de yngre kvinnorna upplevde en omtumlande förändring av livssituationen, kroppsförändring, stöd från omgivningen samt viljan av att överleva och en framtidstro i samband med att leva med bröstcancer. Kvinnorna kopplade samman bröstcancerdiagnosen med döden och upplevde att de inte var klara med livet än. Alla tre kvinnorna upplevde frustration över att de inte kunde göra något åt situationen. Drageset, Lindstrøm, Giske och Underlid (2011) styrker resultatet med att många kvinnor upplever oro för att de inte själva kan göra något åt sjukdomen (ibid.). Kvinnorna i föreliggande studie hade rädsla och oro för framtiden. De känslorna och tankarna grundade sig i existentiella frågor såsom att de inte ville dö när de befann sig mitt i livet och även att de inte ville lämna sin familj och barnen. Carr, Gibson och Robinson (2001) skriver att en sådan reaktion och upplevelse är naturlig då det kan uppkomma ett glapp mellan de erfarenheter och förväntningarna kvinnorna har på sin mammaroll. En bröstcancerdiagnos skapar rädsla och oro inför framtiden och det tillståndet kvinnorna hamnar i leder i sin tur till att de inte klarar av att möta sina förväntningar de har av sin mamma- och hustruroll. På så sätt skapas en negativ upplevelse hos kvinnorna av hälsotillståndet och detta gör att de upplever en sämre livskvalitet. Även Landmark och Wahl (2002) menar att kvinnor kan ha svårigheter med att se hur framtiden kommer att utspela sig och uppleva existentiella tankar i samband med bröstcancerdiagnos. Liknande resultat har även beskrivits av Demir, Donmez, Ozsaker och Diramali (2008) samt Dickerson- Coward och Kahn (2005) som menar att yngre kvinnor kan uppleva rädsla för att dö, inte hinna se barnens uppväxt eller lämna sina barn. Eriksson (2001) menar att ett existentiellt hot kan leda till livslidande som i detta fall är bröstcancer. När ett hot är kopplat med döden kan det ofta ge upphov till rädsla. Trots att det kan finnas stora chanser till överlevnad vid bröstcancer enligt Virginia-Lee, Carmen och Loiselle (2011) förknippas personernas tankar om cancer ändå med döden (ibid.). Detta styrker Demir et al. 19

20 (2008) även med att rädslan hos kvinnorna uppstår redan när en kvinna upptäcker en knöl i brösten. Vidare påpekar Dahlberg et al. (2003) att när någonting förändras i den friska kroppen förändras även upplevelsen av världen. En människa tar den friska kroppen för given men vid en för alltid förlorad kroppsdel kan det leda till trauma, som kan orsaka en kris för personen som då måste bearbeta den (ibid.). Dahlberg et al. (2003) menar att det inte bara är de fysiska förändringarna som kan påverka personens livsvärld utan även ett lidande som ängsla, rädsla, ångest kan göra att tillgången till livet och världen begränsas eller förloras (ibid.). De kroppsliga förändringarna som kvinnorna upplevde i föreliggande resultat, var håravfall, förlust av bröst och biverkningar efter cytostatikabehandlingen. Kvinnorna upplevde håravfallet som en av de mest utmärkande förändringarna. Kvinnorna upplevde det som frustrerande, besvärande och obehagligt att tappa håret. Detta bekräftas i en studie av Richer och Ezer (2002) genom att de yngre kvinnorna ofta förknippade håravfallet med bröstcancer då de upplevde det som en påminnelse om att de har en bröstcancerdiagnos. Som tidigare nämnts så beskriver Dahlberg och Segesten (2010) att när det sker en förändring i kroppen så sker det även en förändring av tillgången till livet och världen personen lever i (ibid.). Förutom håravfallet så framkom det även i resultatet att kvinnorna upplevde förlusten av ett bröst som en fysisk sorg som kändes obehaglig. En av kvinnorna upplevde att det var ett svårt och skamset ögonblick att visa sin kropp för första gången efter operationen för sin man. Gould, Grassau, Manthorne, Gray och Fitch (2006) skriver att under bröstcancerbehandling får yngre kvinnor ofta en förändrad kroppsuppfattning. Att kvinnor sörjer det förlorade bröstet är vanligt efter en kirurgisk behandling, det är också vanligt att kvinnorna inte känner igen sig själva varken fysiskt eller psykiskt. Dahlberg et al. (2003) menar att vi inte kan neka till den livsvärld vi befinner oss i så länge vi lever därför måste vi lära oss att handskas med den förändrade enheten när kroppen förändras. Reidy och Denieffe (2014) styrker resultatet då de menar att kvinnor som genomgått en bröstkirurgi upplever en oro över att bli bortstötta av sina partners och upplever även att de har förlorat sin kvinnlighet (ibid.). Upplevelsen av ett förlorat bröst skiljer sig inte mycket mellan yngre och äldre kvinnor då ett kvinnobröst är en symbol för det absolut feminina. Bröstet hos kvinnor har förutom utseendet även funktioner som amning, identitet och sexualitet. Vid en förändrad kroppsbild är upplevelsen individuell och kan medföra ett tillstånd av personlig otillfredsställelse som gör att kroppen inte längre representerar personens självkänsla (Reitan & Schölberg, 2003). Vid en canceroperation skriver Faulkner och Maguire (1999) att ett bröst behöver opereras bort och 20

21 att det som kvinna kan vara svårt att anpassa sig till kroppens förändring eftersom den förlorade kroppsdelen har en viktig betydelse både för ett fysiskt och psykiskt välbefinnande. I resultatet framkom det också att cytostatikabehandlingen medförde biverkningar som upplevdes som jobbigt för de yngre kvinnorna. Det påverkade dem både psykiskt och fysiskt. De upplevde biverkningar efter cytostatikabehandlingen som illamående, minskad sexlust och trötthet. Detta påverkade dem negativt eftersom det gjorde att det blev svårt att fungera i vardagen. Klaeson, Sandell och Berter (2010) menar även att cytostatikabehandlingen orsakar en kraftig trötthet som gör att kvinnorna påverkas negativt eftersom de upplever att de känner sig svaga och gamla samt att deras kroppar sviker dem (ibid.). I resultatet framkom det även att de yngre kvinnorna upplevde minskad sexlust under bröstcancerbehandlingen. Detta styrks även i en studie av Karaöz, Aksu och Küçük (2010) där yngre kvinnor försattes i tidigt klimakteriet och sexlusten förändrades under bröstcancerbehandlingen. Förändringen kunde vara att kvinnorna upplevde minskad sexlust och på grund av biverkningar i form av torra slemhinnor i underlivet upplevde många att de hade svårt vid beröring samt svårigheter med att genomföra ett samlag. Coyne och Borbasi (2006) skriver att behandlingen av bröstcancer påverkar yngre kvinnor mer då de hamnar i klimakteriet tidigt vilket kan leda till att yngre kvinnor upplever denna förändring som en svår hanterbar biverkning jämfört med de äldre kvinnorna. På grund av de olika faktorer som de yngre kvinnorna får av cancerbehandling kan det leda till att de får ångest, depression och emotionella problem (ibid.). Resultatet visade även att kvinnorna hade svårt att berätta för barnen och omgivningen om att de hade bröstcancer eftersom rädslan fanns för vilka reaktioner som kunde uppstå. Taylor (2000) skriver att det kan finnas svårigheter hos personerna om att berätta för sina nära och kära om bröstcancerbeskedet. Anledningen till detta kan vara att personerna inte visste på vilket sätt de skulle kunna förklara beskedet till sina nära och kära (ibid.). Familjen och omgivningens stöd var viktigt för kvinnorna då det visade sig i resultatet att detta var till hjälp för att hitta styrkan att klara av vardagen. Emilsson, Svensk, Olsson, Lindh och Öster (2011) menar att familj och vänner ger det bästa möjliga stödet under sjukdomstiden, vilket kan bekräfta studiens resultat. Resultatet stärks vidare med Drageset, Lindstrøm, Giske och Underlid (2012) studie genom att det kan kännas mer tryggt för kvinnor att veta att familjen, vänner och vårdgivaren alltid är tillgängliga för dem och detta stöd gör att kvinnor får hopp och viljan att kämpa mot bröstcancer. Dahlberg et al. (2003) skriver att tryggheten är en viktig del i livsvärldsteorin eftersom när en livshotande sjukdom tar över ens vardag, kan 21

22 tryggheten försvinna, därför är det viktigt att familjen och vännerna kan ge trygghet till en kvinna som har drabbats av bröstcancer (ibid.). Föreliggande studie resultat visade att kvinnorna tyckte att tack vare vårdgivarnas bemötande och stöd, kunde uppleva sig som personer och inte som patienter. Detta hade skapat hopp hos dem för att kämpa för livet. Lillehorn, Hamberg, Kero och Salander (2009) menar också att vårdgivaren har en stor roll i denna situation genom att personen känner trygghet och tillit till vårdgivaren kan detta leda till att personen kan få hopp för att fortsätta kämpa för livet och känna sig som individer (ibid.). Resultatet visade också att kvinnorna kände igen sjuksköterskorna som hjälpte de varje gång de kom in för att få cytostatikabehandling. De var mycket nöjda med sjuksköterskornas bemötande och informationen som de fått av sjuksköterskorna under hela sjukdomstiden. Remmers, Holtgräwe och Pinkert (2010) skriver att sjuksköterskorna har en stor roll när det handlar om att ge information om sjukdomen samt att vara tillgängliga för att lyssna på kvinnorna och att bekräfta kvinnornas känslor som uppkommer. Genom detta stöd kan kvinnor hantera svåra situationer på ett bättre sätt (ibid.). Kvinnorna i föreliggande studies resultat upplevde att stödet från hälso- och sjukvården hade en stor betydelse för dem, vilket bekräftas av Landmark, Strandmark och Wahl (2002) som menar att vårdpersonalens stöd är en viktig del för en god och trygg vård. Svensk Sjuksköterskeförening (2010) styrker resultatet som framkom med att socialt stöd är en del i den personcentrerade omvårdnaden, då personen ska sättas framför sin sjukdom eller ohälsa och personens egna behov ska värdesättas. Sjuksköterskan har som uppgift att låta personen behålla den roll och de värderingar personen har. Även att låta personen vara delaktig i sin omvårdnad på ett sätt som gör att personen upplever trygghet, stöd och involvering i sin omvårdnad är viktigt. Inom hälso- och sjukvården skriver Watson (1993) att omvårdnaden ska vara inriktad mot individen och på så sätt kan en helhet skapas. Detta kan sjuksköterskan skapa genom att lyssna på hur patienten upplever sig själv och uppfattar sin sjukdom (ibid.). Detta kan knytas an till studiens resultat då kvinnorna upplevde stöd från sjukvården som betydelsefullt. Genom sjukvårdens stöd har kvinnorna uttryckt att det var viktigt och detta kan kopplas an till att stöd kan leda till upplevelser av välbefinnande och hälsa hos kvinnorna. I resultatet framkom det att kvinnorna hade svårigheter med att acceptera sjukdomen men genom familjen och omgivningens stöd, fick kvinnorna styrkan att kämpa och viljan att överleva. Brülde (2003) styrker resultatet med att en kvinna kan uppnå en god livskvalité när hon upplever att hon har något att leva för (ibid.). Trots att rädslan och oron fanns hela tiden 22