Antaget av KF AK KS 2015/ HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR

Transkript

1 Antaget av KF AK KS 2015/ HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR

2 Innehåll 1 Inledning Lag om skydd mot olyckor Nationella mål Syftet med handlingsprogrammet Riskanalys Kommunens risker och dess konsekvenser Behov av förmåga Förebyggande verksamhet Mål med den förebyggande verksamheten Beskrivning av kommunens förebyggande verksamhet Tillsyn Tillsyn 2 kap. 2 LSO Tillsyn 2 kap. 4 LSO Tillsyn och tillstånd för brandfarliga och explosiva varor Skriftlig redogörelse Systematiskt brandskyddsarbete Rengöring och brandskyddskontroll Avgifter Egensotning Information och rådgivning Internutbildning inom kommunkoncernen Extern utbildning Eldning utomhus Samverkan Samverkan inom och med andra kommuner Stöd till andra myndigheter Operativ räddningstjänst Mål med den operativa räddningstjänstverksamheten Beskrivning av kommunens operativa verksamhet Kommunens förmåga till räddningsinsats i fred och under höjd beredskap Personella och materiella resurser i fred och under höjd beredskap Brandvattenförsörjning 27 2

3 4.2.4 Minimistyrka vid förstärkning Förmåga till räddningsinsats som kommunen avser skaffa sig Ledning av räddningsinsats Ledningsorganisation Stab Alarmering och kommunikation Telebortfall Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Insatsplanering Samverkan och avtal Landstinget Kemskydd Ledning Räddningsdykare Metriaavtal Höjdenhet Räddning på hög höjd Försäkringsbranschens restvärderäddning AB Frivillig resursgrupp (FRG) Stf. Räddningschef Gräns samverkan mot Hedmarks fylke Kommunal och statlig räddningstjänst Rekrytering Uppföljning och egenkontroll Olycksundersökning och insatsutvärdering Uppföljning av målen för den förebyggande och operativa verksamheten Förkortningar och definitioner Bilaga 1: Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningsinsats i Älvdalens kommun. Bilaga 2: Kommunens säkerhets- och prestationsmål. 3

4 1 Inledning Inom en kommun inträffar många oönskade händelser i form av olyckor. Kommunen har till uppgift att identifiera dessa möjliga händelser och analysera vilket behov av förmåga som föreligger för att både förebygga dessa och hantera dem när de väl inträffar. Handlingsprogrammet är ett kommunalt styrdokument som beskriver detta arbete. 1.1 Lag om skydd mot olyckor Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) innehåller bestämmelser om det ansvar som stat och kommun samt den enskilde har att vidta till skydd mot olyckor. I LSO anges övergripande nationella mål för verksamheten skydd mot olyckor, därutöver ska kommunen själv formulera mål utifrån den lokala riskbilden och de lokala förutsättningarna. Samhället har alltid drabbats av olyckor som medfört skador på människor, egendom och miljö. I LSO är det utpekat att den enskilde har ett tydligt ansvar att i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. LSO tydliggör också att kommunen i högre utsträckning än tidigare lagstiftning ska ta initiativ till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet såväl inom kommunen och inom kommunens områdesansvar. Kommunen ska dock inte ta över ett ansvar från någon annan myndighet, enskild person eller något annat organ. Samsynen ska ligga till grund för kommunens olycksförebyggande verksamhet. I en kommun ska det finnas en räddningschef, räddningschefen är också den som ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare, men kan utse någon annan (3 kap. 16 LSO). 1.2 Nationella mål Bestämmelserna i lagen om skydd mot olyckor (LSO) syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor (1 kap. 1 LSO). Ytterligare ett nationellt mål anges i 4 kap. 3 LSO: Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Skrivningen ett tillfredställande och likvärdigt skydd innebär att ett betryggande skydd skall finnas oavsett var i landet människor befinner sig. Eftersom riskbilden ser olika ut i olika kommuner och olika delar inom en kommun skall en anpassning ske till de lokala förhållandena och kommunerna kommer därigenom att vidta olika åtgärder för att nå upp till målet. Skydd mot olyckor omfattar förebyggande och skadeavhjälpande åtgärder när det gäller olyckor. Utifrån de nationella målen har Älvdalens kommun formulerat säkerhetsmål som beskriver vad som ska uppnås avseende säkerheten i kommunen. Hur säkerhetsmålen ska uppfyllas beskrivs i prestationsmål. Av prestationsmålen framgår tydligt vilka konkreta åtgärder och aktiviteter kommunen tänker genomföra i sina förvaltningar och verksamheter, samt de resurser som krävs. 4

5 1.3 Syftet med handlingsprogrammet I alla kommuner finns risker som kan uppfattas som osannolika i vardagen. Likväl ska kommunens planläggning utgå från att dessa kan inträffa utan att för den skull vidta specifika åtgärder. Kända risker ska däremot förhindras i möjligaste mån. Sådana kända risker är samhällsstörningar som till exempel sabotage, större el-/tele-/it-störningar, störningar i dricksvattenförsörjning, extremväder, terrorhandlingar, större och mindre bränder i bostäder, industrier, vårdanläggningar, samlingslokaler, hotell, lantbruk och terräng, väg-/tåg-/flygolyckor, kemikalieolycka, drunkning och andra personolyckor. För större oönskade händelser finns en särskild handlingsplan för ledning och information vid extraordinär händelse och verksamhetsspecifika planer vid respektive verksamhet. Arbetet med skydd mot olyckor inom Älvdalens kommun ska leda till ökad trygghet och säkerhet i kommunen. Det ska ske genom ett tvärsektoriellt arbete där processer byggs, utvecklas och synliggörs över gränserna mellan myndigheter, kommuner och förvaltningar. Samverkan med andra kommuner, myndigheter och aktörer är viktig som en del i detta har handlingsprogrammet tagits fram i nära samverkan med Orsa, Mora, Malung-Sälen, Leksand och Vansbro kommuner. Handlingsprogrammet skickas på remis till följande: Länsstyrelsen, Landstinget, Polisen, Jämtlands räddningstjänstförbund, Brandmännens riksförbund, kommunala förvaltningar, Nodava Handlingsprogrammet utgör ett övergripande dokument som beskriver kommunens mål och verksamhet, både för olycksförebyggande arbete och för hur räddningstjänst skall genomföras och utvecklas. Handlingsprogrammet ska stimulera den politiska debatten och ställningstagandet vad gäller skydd mot olyckor samt kunna utgöra ett instrument för uppföljning och utvärdering, en redovisning till staten om att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad samt underlag vid information till allmänheten. Handlingsprogrammet beslutas av kommunfullmäktige och är fullmäktiges uppdrag till förvaltningsorganisationen. I Älvdalens kommun är det kommunstyrelsen som har ansvar för att kommunen fullgör sina uppgifter enligt lagen (3 kap. 11 LSO). Kommunstyrelsen har också, med stöd av 3 kap. 3, 8 fullmäktiges uppdrag att vid behov under perioden anta närmare riktlinjer för hur handlingsprogrammet ska tillämpas, så länge de säkerhetsmål som fullmäktige beslutat inte ändras. 2 Riskanalys Enligt 3 kap. 3 och 8 ska handlingsprogrammet beskriva de risker för kommunen som kan leda till räddningsinsats. Exempel på sådana risker är brand, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne, drunkning och översvämning. Detta förutsätter att kommunen identifierar risker samt analyserar och bedömer dem. Den sammantagna riskbilden kan sedan användas som grund för hur kommunen prioriterar och sätter upp mål, planerar den förebyggande verksamheten samt bedömer vilken förmåga kommunen bör ha för att genomföra räddningsinsats. I bilaga 1 redovisas Älvdalens kommuns riskanalys. 5

6 2.1 Kommunens risker och dess konsekvenser. Älvdalens kommun är en glesbygdskommun i Dalarnas län med ca: invånare, ytan på kommunen är den 13:e största av Sveriges 290 kommuner, varje kommuninnevånare har ca: 1 km 2 att vistas på. Älvdalens kommun är främst känd för sitt eget språk Älvdalskan, Idre fjäll, Älvdalens skjutfält, Trängseldammen, samt sin turism kopplad till olika idrottsevenemang, där Vasaloppet är den mest kända händelsen. Varje år lockar vinterveckorna hundratusentals turister som både utövar skidåkning men också befinner sig i kommunen för att stötta deltagare eller insupa atmosfären. I riskanalysen, se bilaga 1, har Älvdalens kommuns olika risker redovisats tillsammans med statistik rörande exempelvis insatser under åren Exempel på områden som identifierats är; 6 Byggnader med stor risk och fara Hotell och större tillfälliga boenden Kulturhistoriska byggnader Vårdanläggningar Samlingslokaler Trafikolyckor Riskutsatta transportleder Evenemang med förhöjd risk Skogsbränder Översvämning Övriga risker Sammanfattningsvis går det att konstatera att riskbilden är divergerande, det vill säga att det inte finns någon specifik risk som sticker ut utan det är det totala spektret av olika risker som måste hanteras. Beträffande åldersstrukturen visar statistiken att befolkningen är åldrande och det finns en stor andel människor som är äldre än 65 år. Dessa är dessutom överrepresenterade i den nationella dödsbrandstatistiken. Av statistiken konstateras att Älvdalens kommun har en förhållandevis hög andel bränder i byggnader jämfört med både Dalarnas län men även Sverige i stort. Detta tyder på att det olycksförebyggande arbetet måste inriktas mot dessa typer av händelser likväl som en hög förmåga måste upprätthållas för att hantera dessa när de väl inträffat. Det genomförs ett flertal evenemang i kommunen varje år, exempelvis Vasaloppet som lockar ca personer, festivalveckor i Idre, Särna och Älvdalen, som markant ökar antalet personer som vistas i kommunen. Detta innebär att risken för att en olycka inträffar ökar under vissa delar av året, vilket kommunen måste ta hänsyn till avseende beredskapsproduktion och förmåga till räddningsinsats. Händelser som kan inträffa till följd av klimatförändringar är exempelvis långa perioder av torka eller perioder med extrem nederbörd. Älvdalens kommun har varit förhållandevis förskonade av

7 olyckor till följd av dessa fenomen, men det finns efter skogsbranden i Västmanland 2014 synnerliga skäl att planera för stora och komplexa räddningsinsatser, exempelvis skogsbränder och översvämningar. Ett förändrat klimat och en åldrande befolkning är två av flera aspekter som sannolikt kan påverka riskbilden i Älvdalens kommun idag och i framtiden. 2.2 Behov av förmåga Älvdalens kommun behöver en mycket bred förmåga för att hantera alla förekommande olyckor i kommunen, allt från rökdykning till att ingripa vid båtolyckor till sjöss, se riskanalys i bilaga 1. Den samlade förmågan kanske inte alltid kan upprätthållas av kommunen själv, utan uppnås genom samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer. I avsnittet förebyggande verksamhet samt operativ räddningstjänst redovisas kommunens samlade förmåga för skydd mot olyckor. Bild 1: Förmåga till livräddning genom rökdykning är viktig eftersom Älvdalens kommun har en stor andel äldre, som dessutom är överrepresenterad i den nationella dödsbrandsstatistiken (Riskanalys, bilaga 1). 3 Förebyggande verksamhet Älvdalens kommun ska främja den enskildes förmåga att förhindra och hantera olyckor, *riskanalysen visar tydligt behovet av insatser mot exempelvis äldre. Kommunen ska se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av brand förebyggs. Kommunen ska också vara verksam för skydd mot andra olyckor än bränder. Detta ska dock inte innebära någon 7

8 inskränkning i det ansvar som någon annan har enligt lag om skydd mot olyckor (LSO), exempelvis samverkan med Trafikverket gällande vägar med dålig standard och förhöjda olycksrisker. Älvdalens kommun skall ta tillvara möjligheterna att utnyttja andra kommuners resurser och själv stå till förfogande med de resurser vi kan erbjuda andra kommuner för olycksoch skadeförebyggande verksamhet. *Riskanalys = (bilaga 1) i Handlingsprogrammet 3.1 Mål med den förebyggande verksamheten Säkerhetsmål: Antalet människor som skadas eller omkommer i olyckor ska minska årligen, genom att kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder kontinuerligt ökar där målet är att den enskilde alltid ska kunna genomföra den första skadebegränsande åtgärden vid en olycka. 3.2 Beskrivning av kommunens förebyggande verksamhet Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för risk- och säkerhetsarbetet inom kommunen och kommunens gränser. Varje förvaltning och bolag bär ansvar för risk- och säkerhetsarbetet inom sitt verksamhetsområde. De ska, om behov uppstår, samverka med varandra och bistå med lämpliga resurser vid övriga händelser. Samtliga medarbetare ska göras delaktiga i risk- och säkerhetsarbetet. Arbetet ska inriktas på att den enskilde genom ökad riskmedvetenhet och kunskap själva i högre grad kan ta ansvar för sin egen och sin omgivnings säkerhet. Kommunstyrelsen ska fortlöpande följa upp säkerhetsarbetet och se till att antagna dokument följs. 3.3 Tillsyn Genom att genomföra tillsyn kontrollerar kommunen om företag, verksamheter och den enskilde lever upp till de krav som ställs på dem i det olycksförebyggande arbetet. I Älvdalens kommun genomför räddningstjänsten tillsyn inom ramen för lag om skydd mot olyckor (LSO) och lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Inför varje år tas en tillsynsplan fram, som antas av kommunstyrelsen, vilken beskriver de objekt och verksamheter som ska tillsynas. Tillsyner kan också komma att genomföras vid enstaka oplanerade tillfällen, för kontroll av att ägare och innehavare tar sitt ansvar enligt lagstiftningen. Sådana tillfällen kan vara att tillsyn utförs i samband med större publika evenemang såsom festivaler, konserter och andra tillfälliga arrangemang. Prestationsmål 1: Räddningstjänsten ska årligen genomföra tillsyn på 25 procent av verksamheterna som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse. Prestationsmål 2: Räddningstjänsten ska årligen följa upp 95 procent av verksamheterna som vid tillsyn förelagts att vidta åtgärder för att uppnå ett skäligt brandskydd Tillsyn 2 kap. 2 LSO I 2 kap. 2 LSO förtydligas den enskildes ansvar; 8

9 Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Vid tillsyn granskar kommunen arbetet och förmågan att nå en skälig nivå, både vad gäller brandskydd men även andra olyckor såsom säkerhet vid badplatser och lekplatser. Lägsta kompetens på den som utför tillsyn på efterlevnaden av denna paragraf är i Älvdalens kommun satt till tillsyn A eller förebyggande Tillsyn 2 kap. 4 LSO Vid anläggningar och verksamheter som innebär fara för att en olycka kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö krävs mer arbete av den ansvarige för att förebygga och begränsa konsekvenserna av en olycka. Detta kan vara att själv hålla och bekosta beredskap med personal och eller utrustning. Vilka objekt eller verksamheter som omfattas av denna paragraf beslutas av länsstyrelsen men tillsynen av dess efterlevnad genomförs av kommunen. I Älvdalens kommun utförs denna tillsyn av räddningstjänsten. I kommunen finns det 2 st. objekt: Trängsletdammen och Åsdammen. Lägsta kompetens på den som utför tillsyn på efterlevnaden av denna paragraf är i Älvdalens kommun satt till tillsyn B. Prestationsmål 3: Räddningstjänsten ska informera allmänheten minst en gång vart tredje år om de särskilda risker som finns vid dessa verksamheter och vilken förmåga kommunen har för att hantera dessa Tillsyn och tillstånd för brandfarliga och explosiva varor Brandfarliga och explosiva varor utgör förhöjda risker för olyckor i samband med hantering och förvaring. Hanteras större mängder krävs dessutom tillstånd för detta. Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) reglerar tillsammans med myndighetsföreskrifter hur denna hantering skall genomföras. I Älvdalens kommun är det Plan o Bygg som beviljar tillstånd i samråd med räddningstjänsten, räddningstjänsten genomför tillsyn över efterlevnad av gällande regler för brandfarlig och explosiv vara. Lägsta kompetens på den som utför tillsyn över efterlevnaden av denna lag och tillhörande föreskrifter är i Älvdalens kommun satt till tillsyn A eller förebyggande 1. I kommunen skall det vara 3 st. tillsynsförrättare, 2 st. med tillsyn A och 1 st. med tillsyn B, eller likvärdiga kompetenser. 3.4 Skriftlig redogörelse. Skriftlig redogörelse innebär att den som äger en byggnad eller annan anläggning, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall redogöra för sitt brandskydd i skriftlig form. Det är ägaren till byggnaden som ansvarar för att upprätta och skicka in redogörelsen till kommunen. Tanken från början, när lagen kom, vara dels att betona den enskildes ansvar men också att kommunen skulle använda 9

10 dessa redogörelser som underlag för sin tillsynsverksamhet. Det har dock visat sig att detta inte fungerar i praktiken och Älvdalens kommun ber därför om dessa uppgifter inför varje tillsyn, alternativt hämtar in dessa under själva tillsynsbesöket. På det viset anser kommunen att ägaren uppfyller det krav som ställs enligt lagen och kommunen får in de uppgifter som behövs. 3.5 Systematiskt brandskyddsarbete Att arbeta systematiskt med brandskyddet är viktigt. Detta medför bland annat att risker identifieras, rutiner vid nödläge hålls aktuella och att utrustning och brandtekniska konstruktioner fungerar. Systematiskt brandskyddsarbete är en viktig del i brandskyddet och vid tillsyn kontrolleras bland annat detta arbete. 3.6 Rengöring och brandskyddskontroll Kommunen ansvarar för sotningen enligt 3 kap. 4-6 LSO. Sotningsverksamheten är utlagd till en externa entreprenörer, som hanterar brandskyddskontroll och rengöring i kommunen. Fristerna för brandskyddskontroll och rengöring har kommunfullmäktige fastställt med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter. Brandskyddskontroll får endast utföras av person med skorstensfejarteknikerutbildning och som delgivits delegation att utfärda föreläggande och förbud. Sotningsentreprenörerna är ansvariga att föra kontrollbok över rengöring och brandskyddskontroll och skall rapportera arbetet årligen till kommunstyrelsen. Prestationsmål 4: Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll ska utföras på alla fristade objekt enligt de intervall som beslutats. Prestationsmål 5: Eldstadsrelaterade bränder ska minska årligen Avgifter Avgifterna för sotning och brandskyddskontroll fastställs enligt taxa av kommunfullmäktige, de revideras därefter med ett särskilt sotningsindex varje år. Sotningsindex är en central överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Skorstensfejarmästarnas riksförbund Egensotning Som följer av 3 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor (LSO) får kommunen, efter ansökan, medge att en fastighetsägare utför eller låter någon annan utföra sotning på den egna fastigheten om sotningen kan ske på ett från brandskyddspunkt betryggande sätt. Prövning av ansökan omfattar förutsättningarna för att utföra sotning av anläggningens i dess helhet och i prövningen beaktar kommunen risksituationen, förbränningsanordningens komplexitet och den enskildes kunskap samt de generella förutsättningarna för uppgiften. Anläggningen får inte vara behäftad med föreläggande eller förbud som kan hänföras till 3 kap. 4 LSO. För de fall en fastighetsägare ansöker om att låta någon annan utföra sotningen så ska denne ha kompetens motsvarande vad som gäller för de personer som utför sotning för kommunens räkning. Fastighetsägaren ansvarar för att utförda rengöringar dokumenteras i 10

11 enlighet med kommunens föreskrifter. Kontroll av dokumentation utförs i samband med brandskyddskontroll. Om det vid brandskyddskontroll eller tillsyn skulle visa sig att sotningen inte skett på ett sådant sätt att anläggningen är säker från brandskyddssynpunkt kan medgivandet återkallas. 3.7 Information och rådgivning Kommunen ska aktivt arbeta för att öka förmågan hos den enskilde att förebygga olyckor. Ökad insikt leder till förändrade attityder och beteenden, hos såväl allmänhet som verksamheter inom kommunen. För att den enskilde skall kunna ta sitt ansvar och skydda sig själv, sin egendom och miljön är det nödvändigt att denne kan få stöd från kommunen. Sådant stöd kan ges i form av råd och information. Inför större evenemang kan specifik information ges gällande enskilda evenemang. I Älvdalens kommun erbjuder räddningstjänsten utbildnings- och informationsinsatser i brandskydd till allmänhet, kommunala verksamheter och skola samt kommunexterna verksamhetsutövare. Räddningstjänsten deltar även i evenemang såsom julmarknader, barnaktivitetsdagar med mera för att vara synliga för kommuninnevånarna och media och i dessa sammanhang förmedla råd och information om hur olyckor förebyggs. Prestationsmål 6: Räddningstjänsten ska genom information, rådgivning, möten och en levande dialog (tillsyn) verka för att andelen bostäder med fungerande brandvarnare och tillgång till släckutrustning ökar. Prestationsmål 7: Skolprojektet förebyggande brandskydd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för årskurs 2, 5 och 8 ska genomföras varje år. Prestationsmål 8: 6 åringar i förskolan erbjuds simundervisning, elever i grundskolan ska kunna simma minst 200 meter, varav 50 meter i ryggläge i slutet av årskurs sex Internutbildning inom kommunkoncernen Enligt beslut skall all personal anställd av Älvdalens kommun vart fjärde år genomgå en grundläggande brand- och säkerhetsutbildning, hjärtlungräddning (HLR) och viss personal, utrymning i offentliga miljöer. Räddningstjänsten genomför denna utbildning men det är varje enskild förvaltnings ansvar att tillse att personal genomför utbildning inom detta intervall Extern utbildning Räddningstjänsten skall tillhandahålla brandskyddsutbildning till såväl enskilda medborgare, organisationer, föreningar, offentliga arbetsgivare som privata. Den utbildning som räddningstjänsten är huvudman för skall genomföras till självkostnadspris, det vill säga endast 11

12 täcka de kostnader som räddningstjänsten har för utbildningen. Viss utbildning kan även genomföras till reducerat pris eller som gratisutbildning för beställaren där det finns möjlighet till kostnadstäckning via statligt stöd. Utbildningens målsättning är att förebygga olyckor samt att förbättra den enskildes möjligheter att begränsa och förhindra skador till följd av inträffade olyckor. Utbildningar som räddningstjänsten tillhandahåller är; Grundläggande brandskyddsutbildning, Hjärt- och lungräddning med hjärtstartare för vuxna, Hjärt- och lungräddning för barn, Prestationsmål 9: Räddningstjänsten ska erbjuda den enskilde utbildning inom området skydd mot olyckor, i huvudsak brandskydd och den akutsjukvård som inte omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Utbildningarna ska anpassas så att de speglar den lokala riskbilden Eldning utomhus Kommunen kan vid stor brandrisk förbjuda eldning utomhus. Upplysningar om aktuell brandriskprognos och eventuellt eldningsförbud kan erhållas via SOS Alarms telefonsvarare, telefonnummer eller via kommunens och länsstyrelsens hemsidor. 3.8 Samverkan I samhället har vi att förhålla oss till hela olycksspektret från så kallade vardagsolyckor som är mer frekventa (typ fallolyckor, trafikolyckor och bränder) och som har stor betydelse för individens upplevelse av trygghet och säkerhet, till olyckor som är ovanliga och berör mindre eller större grupper i samhället. För att på bästa sätt förebygga hela olycksspektret krävs att kommunala förvaltningar, kommuner, myndigheter och organisationer samverkar. Det ska ske genom ett tvärsektoriellt arbete där processer byggs, utvecklas och synliggörs över gränserna mellan myndigheter, kommuner och förvaltningar. Kommunen ska därför, i större utsträckning än tidigare, ta initiativet till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet såväl inom kommunen som inom kommunens områdesansvar. Strävan är att uppnå samsyn mellan de olika inblandade aktörerna om vilka åtgärder för säkerheten i kommunen som ska vidtas. Ett exempel på denna typ av samverkan är kommunens POSOM-grupp, som innebär att det i Älvdalens kommun finns en väl övad organisation för psykiskt- och socialt omhändertagande i samband med olyckor och kriser. I gruppen ingår representanter från både kommunen, polisen och kyrkan samt det privata näringslivet. 12

13 3.8.1 Samverkan inom och med andra kommuner Räddningstjänsten skall lämna det brandtekniska biträde som byggnadsnämnden behöver. Lämplig kompetens skall ställas till byggnadsnämndens förfogande vid byggsamråd. Räddningstjänsten skall svara på remisser från kommunala förvaltningar vid upprättande av översiktsplaner och detaljplaner, vid tillståndsärenden för alkoholutskänkning samt övriga ärenden då räddningstjänstens kompetens efterfrågas. Räddningstjänsten skall även delta i de samverkans forum som finns på regional och nationell nivå. Inom kommunen ska det finnas en säkerhetsgrupp med representanter från samtliga förvaltningar och kommunala bolag som arbetar med säkerhet och skydd mot olyckor. Chefsgruppen är säkerhetsgrupp i kommunen. Prestationsmål 10: Kommunen ska systematiskt arbete med andra olyckor än bränder, såsom fallolyckor, olyckor på lekplatser och liknande. Prestationsmål 11: Badplatser och andra områden nära sjöar och vattendrag där många personer kan förväntas vistas regelbundet ska vara försedda med livräddningsredskap. Prestationsmål 12: Kommunkoncernen ska minska skadekostnaderna årligen genom att arbeta proaktivt med skadeproblemen samt skapa och anpassa processer för optimal skaderapportering Stöd till andra myndigheter Räddningstjänsten skall genom samverkan med andra myndigheter verka för att förebygga olyckor och bränder. Olycksförebyggande arbete kan till exempel genomföras i form av gemensamma tillsyner med Miljö och hälsoskyddsförvaltningarna, Länsstyrelsen, Polisen eller Arbetsmiljöverket. Räddningstjänsten skall på remisser från polismyndigheten lämna yttrande till exempel offentliga tillställningar, hotelltillstånd samt tillstånd för explosiv vara. Räddningschef eller stf räddningschef ska kunna lämna sakkunnigutlåtanden till polismyndigheten när behov finns. 13

14 4 Operativ räddningstjänst Trots att det olycksförebyggande arbetet prioriteras inträffar olyckor. Med utgångspunkt i riskanalysen, se bilaga 1, konstateras att kommunen behöver en mycket bred förmåga för att hantera alla förekommande olyckor, allt från rökdykning till att ingripa vid båtolyckor. Den samlade förmågan kanske inte alltid kan upprätthållas av kommunen själv, utan uppnås genom samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer. 4.1 Mål med den operativa räddningstjänstverksamheten Säkerhetsmål: Kommunen ska kunna leda och hantera olyckor på ett effektivt och professionellt sätt i syfte att så snabbt som möjligt bryta skadeutvecklingen när den enskildes förmåga inte längre räcker till, genom egna räddningstjänståtgärder, genom samverkan inom och med andra kommuner samt genom samverkan med andra myndigheter och organisationer. 4.2 Beskrivning av kommunens operativa verksamhet Den operativa verksamheten avser den verksamhet som dygnet runt står till förfogande för att kunna hantera olyckor på ett effektivt och professionellt sätt. Antalet tillfällen då räddningstjänsten larmas ökar ständigt, år 2014 genomfördes ca 340 uppdrag. Riskanalysen konstaterar att ca 53 procent av alla uppdrag inträffar dagtid mellan klockan 06 och Kommunens förmåga till räddningsinsats i fred och under höjd beredskap Kommunens förmåga till räddningsinsats har sin utgångspunkt i riskanalysen där risker och konsekvenser finns beskrivet, se bilaga 1. I följande tabell redovisas kommunens förmåga till räddningsinsats, observera att beredskapen enbart omfattar en av dessa händelser - inte flera samtidigt Brand i byggnad Typ Förmåga Brand i byggnad (bostäder) Byggnader kan ha olika komplexitet och utformning, vilket gör att en brand kan få olika konsekvenser. Utgångspunkten är en villa eller ett flerfamiljshus, där branden ska hållas inom en brandcell under en föreskriven tid. Räddningsstyrkan i Älvdalen är dimensionerad att klara av att utföra invändig livräddning/släckning genom rökdykarinsats. Räddningsstyrkan i Idre klarar ovanstående 1/12-30/4, övrig tid invänta hjälp från Särna. Räddningsstyrkan i Särna invänta hjälp från Idre. Om behov av samtidig yttre livräddning/släckning med hjälp av stegutrustning, krävs det samverkan med fler stationer och andra kommuner Livräddning med bärbar stegutrustning ska kunna hanteras upp till 4:e våningen (11 meter). Förmågan förutsätter att brandcellens storlek inte är för stor, att brandcellsgränser är intakta och rätt utförda samt att brandbelastningen inte är för hög. Räddningsstyrkan ska ha olika släckmetoder till sitt förfogande, grundade på exempelvis vatten, skum eller pulver. 14

15 Brand i byggnad (komplexa objekt) Exempel: Vid en lägenhetsbrand ska branden inte kunna spridas till nästa lägenhet inom 60 minuter. Räddningsstyrkan ska då kunna söka igenom den branddrabbade lägenheten med rökdykare, invänta ankommande styrkor för att rädda människor i en grannlägenhet med brandkårens stegutrustning. Industrier och andra komplexa objekt innebär ofta till ytan stora brandceller vilket kan innebära stora brandgasvolymer och långa inträngningsvägar. Detta kan medföra att den ordinarie rökdykarorganisationen som gäller vid brand i bostad inte räcker till, utan måste förstärkas. Komplexiteten kan också betyda att en invändig insats är omöjlig och istället måste inriktas på att skydda intilliggande bebyggelse. Räddningsstyrkan i Älvdalen, Särna och Idre har inte förmåga att ensam klara av en brand i en komplex byggnad, utan detta kräver samverkan med flera stationer och kommuner. Räddningstjänsten ska dock arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt som bedöms nödvändiga. Dessa typer av insatser kräver stor förmåga till ledning och samverkan. Brand i byggnad (skolor, samlingslokaler, hotell och tillfälliga boenden, kulturbyggnader m.fl.) Exempel: En brand i en industribyggnad kan medföra en mycket hög effektutveckling och stora brandgasvolymer, räddningsstyrkan ska då exempelvis kunna upprätta begränsningslinjer mot intilliggande bebyggelse för att hindra vidare spridning. Större samlingslokaler innebär att ett stort antal människor med dålig lokalkännedom kan vistas i en byggnad, dessutom innebär det ofta stora brandceller och hög brandbelastning. Dessa lokaler ska vara utformade med stora krav på utrymningssäkerhet, så att alla människor hinner sätta sig i säkerhet innan kritiska förhållanden uppstår. Utgångspunkten är att alla människor ska vara utrymda då brandkåren kommer på plats, men om detta misslyckas kan det komma att krävas en mycket stor räddningsstyrka med flera rökdykargrupper. Räddningsstyrkan i Älvdalen, Särna och Idre har inte förmåga att ensam klara av en brand i en samlingslokal där alla inte har utrymt, utan detta kräver samverkan med flera stationer och kommuner. Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt som bedöms nödvändiga. Dessa typer av insatser kräver stor förmåga till ledning och samverkan. Brand i byggnad (vårdanläggningar m.fl.) Exempel: En brand på restaurangen på Idre fjäll ska innebära att branden tidigt uppmärksammas av det automatiska brand- och utrymningslarmet, under tiden brandkåren kör fram till objektet ska människor hinna sätta sig i säkerhet. När väl brandkåren är framme ska en släckinsats kunna genomföras, sannolikt med förstärkningsbehov, under förutsättning att branden är begränsad i omfattning till en brandcell. Det finns många vårdinrättningar i kommunen där människorna inte själv förväntas kunna sätta sig i säkerhet. Istället krävs en egen organisation på plats som kan hjälpa människorna i händelse av brand. Utgångspunkten är att brandkåren inte ska behöva hjälpa till med utrymningen utan fokusera på brandsläckning, misslyckas utrymningen kommer det dock att kräva mycket stora räddningsresurser med flera rökdykargrupper. 15

16 Räddningsstyrkan i Älvdalen, Särna och Idre har inte förmåga att ensam klara av en brand i en vårdinrättning där alla inte har utrymt, utan detta kräver samverkan med flera stationer och kommuner. Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt som bedöms nödvändiga. Dessa typer av insatser kräver stor förmåga till ledning och samverkan. Exempel: En brand på ett äldreboende i kommunen innebär att brand- och utrymningslarmet tidigt ska detektera branden så att personalen hinner sätta människorna som vistas i brandcellen i säkerhet. Därefter kan räddningsstyrkan, under förutsättning att branden är begränsad i storlek och omfattning, genomföra släckinsats Brand ej i byggnad Typ Förmåga Skogs- och markbrand Inom Älvdalen kommuns geografiska område finns stora mängder skog och skogsmark. Bränder i skogen kan bli mycket stora om de inte hanteras på ett effektivt sätt tidigt i förloppet. Större skogsbränder kräver förstärkningsresurser i form av helikopter, hemvärn m.m. Räddningsstyrkan i Älvdalen, Särna och Idre ska ha förmåga att hantera en mindre skogs- eller markbrand och räddningsvärnet i Åsen och Storsätern ska ha förmåga att påbörja släckning av markoch skogsbränder. För detta krävs relativt stora vattenresurser samt terränggående fordon och pumpar. Skogs- och markbränder kan kräva mycket omfattande förmåga till ledning och samverkan, vilket innebär att högre befäl behöver särskild utbildning i att tolka brandriskdata och förutse brandspridning. Övriga bränder Exempel: Ett hygge börjar brinna en varm sommardag. Räddningstjänsten ska kunna lokalisera branden utifrån given positionsangivelse samt med tankbil, motorspruta och slangsystem släcka branden. Det finns andra typer av mindre bränder som kan inträffa, exempelvis containerbränder, fordonsbränder, papperskorgar, rishögar m.m. Räddningsstyrkan i Älvdalen, Särna och Idre ska ha förmåga att hantera en brand som är begränsad till ytan utan komplexa inslag Trafikolycka Typ Trafikolycka (vägtrafik) Förmåga Vid en trafikolycka är målet att en patient ska vara under vård på sjukhus inom en timme från det att olyckan inträffar. Räddningsstyrkan i Älvdalen är dimensionerad utifrån att klara en olycka med två inblandade personbilar eller ett tungt fordon. Idre klarar det 1/12-30/4 övrig tid samverkan med Särna. Särna klarar ett fordon enligt ovanstående samverkan med Idre Vid större olyckor krävs förstärkning från andra stationer och 16

17 kommuner. Utrustning för tung räddning är placerad i Mora utgör förstärkningsresurs till Älvdalens kommun. Trafikolycka (järnväg) Exempel: Losstagning av fastklämda personer i två personbilar ska kunna genomföras parallellt. En olycka på järnvägen mellan ett tåg och en personbil är oftast väldigt lik en olycka på väg i hantering. Räddningsstyrkan i Älvdalen ska vara dimensionerad utifrån att klara en olycka på järnvägen mellan ett vägfordon och ett järnvägsfordon utan urspårning. Flygolycka Vid en flygolycka är det staten som ansvarar för räddningsledningen fram till dess att haveriplatsen blivit känd. Därefter övergår det till kommunal räddningstjänst. En flygolycka kan innebära att ett stort antal människor snabbt behöver hjälp. Räddningsstyrkan i Älvdalen, Särna och Idre ska vara dimensionerad utifrån att klara ett haveri med ett mindre flygplan med maximalt två passagerare. Vid olyckor med större plan kommer förstärkning från andra stationer och kommuner att behövas. Insatser vid flygolyckor kan kräva mycket omfattande förmåga till ledning och samverkan Olyckor med farliga ämnen Typ Förmåga Farligt gods eller kemikalieolycka Det transporteras farligt gods i mindre omfattning förutom tankbilar bensin och diesel på vägarna i Älvdalens kommun. En olycka med farliga ämnen kan innebära stora risker för både människor, egendom och miljön. Räddningsstyrkan i Älvdalen, Särna och Idre ska vara dimensionerad utifrån att klara av en första livräddande insats vid en olycka med ett farligt ämne. Tätning och hantering av farligt gods kräver samverkan med Mora som har utrustning för att kunna utföra kemdykning med en kemdykargrupp under en begränsad tid i syfte att ta hand om mindre läckor och spill och stoppa utflöde av kemikalier. Räddningsstyrkan ska också kunna genomföra livräddande personsanering samt upprätta saneringsplats för både skadade och insatt personal. Vid större olyckor där kravet på uthållighet hos kemdykarorganisationen ökar krävs förstärkning. Räddningstjänsten ska arbeta aktivt med insatsplanering för objekt med farliga ämnen. Olyckor med farliga ämnen kan kräva mycket omfattande förmåga till ledning och samverkan. Vid brand intill svetsutrustning rekvireras hjälp från Mora för att kunna beskjuta gasflaskor för att oskadliggöra dem. Exempel: En lastbil med diesel kör av vägen och chauffören sitter kvar i hytten, läckage uppstår. Räddningsstyrkan ska då initialt kunna livrädda chauffören och spärra av området, samt genomföra skadebegränsande åtgärder med hjälp av kemdykare från Mora samtidigt som en saneringsstation för den insatta personalen upprättas. 17

18 Drunkning Typ Drunkningsolyckor, båtolyckor m.m. Förmåga Inom kommunen finns mycket vatten, kraftverksdammar och andra sjöar samt Österdalälven genom kommunen. Räddningsstyrkan i Älvdalen, Särna och Idre har förmåga att genomföra ytlivräddning och brandsläckning vid tillbud på vatten, till hjälp finns mindre motorbåtar på trailer vid respektive station för möjlighet till transport. För islivräddning finns hansabräda och överlevnadsdräkter. Vid behov av vattendykning tar kommunen hjälp av räddningsdykare från Rättviks räddningstjänst. Exempel: En person som bär flytväst ombord på en båt slår i huvudet och ramlar överbord. Räddningsstyrkan kan då söka efter personen med hjälp av räddningsbåtar och livrädda densamme. Räddningsdykare larmas alltid med automatik vid dessa typer av olyckor Övrigt Typ Evenemang Översvämning Förmåga Vasaloppet är exempel på ett större evenemang som medför att mycket människor besöker kommunen. Detta kan innebära att risken för olyckor ökar liksom att konsekvenserna kan bli mycket allvarliga, samtidigt kan framkomligheten försämras vilket försvårar snabba insatser. Arrangörerna själva ska ta fram säkerhetsplaner. Älvdalens kommun kan drabbas av översvämning, både på grund av skyfall, smältvatten och dammbrott. Kommunen ska därför planera för större översvämningssituationer. Räddningsstyrkan ska ha förmåga att, tillsammans med andra kommunala förvaltningar eller externa aktörer, valla in prioriterade områden eller objekt samt länspumpa byggnader efter behov. Kommunen och räddningstjänsten ska ha förmåga att leda och samverka vid dessa händelser, både inom kommunen och med andra aktörer regionalt och nationellt. IVPA/Hjärtstopp Exempel: Vid kraftiga skyfall finns risk att ett stort antal byggnader får vatteninträngning samtidigt. Den kommunala räddningsstyrkan kan då inte rimligtvis hantera alla samtidigt, det är då räddningschefen som beslutar om prioritering. Samhällsviktiga funktioner prioriteras alltid högst. Vid inträffat hjärtstopp är tiden från att hjärtat stannat till dess att hjärt- och lungräddning kan påbörjas med defibrillator avgörande. Räddningsstyrkorna i Älvdalen, Särna och Idre ska ha förmåga att utföra hjärt- och lungräddning med defibrillator i väntan på att ambulans tar över patienten. Ovanstående ingår i (IVPA) i väntan på ambulans. 18

19 4.2.2 Personella och materiella resurser i fred och under höjd beredskap Räddningstjänsten i kommunen ska utifrån den riskbild och det olycksförebyggande arbete som finns idag bestå av en huvudbrandstation med placering i Älvdalen. För att upprätthålla de förmågor som angivits består den operativa organisationen av; 1 räddningschef i beredskap med 90 sekunders anspänningstid, 1 styrkeledare i beredskap med 5 minuter anspänningstid, 4 brandmän i beredskap med 5 minuters anspänningstid, Utöver Älvdalen har kommunen två deltidsstationer, med placering i Särna och Idre; Särna; 1 styrkeledare i beredskap med 5 minuter anspänningstid, 3 brandmän i beredskap med 5 minuters anspänningstid, Idre; 1/5-30/11 1 styrkeledare i beredskap med 5 minuter anspänningstid, 3 brandmän i beredskap med 5 minuters anspänningstid, Idre; 1/12-30/4 1 styrkeledare i beredskap med 5 minuter anspänningstid, 4 brandmän i beredskap med 5 minuters anspänningstid, Samtliga deltidsstationer har 4 st. beredskapsgrupper enligt ovan angivna antal, samt därutöver minst 2 st. vikarier/station. Utöver dessa har kommunen dessutom två räddningsvärn, med placering i Åsen och Storsätern. Målet är att dessa Åsen ska ha fem räddningsmän och Storsätern tio räddningsmän, som kan bistå de ordinarie räddningsstyrkorna vid behov. Om regeringen beslutar om höjd beredskap ska den operativa organisationen klara två typolyckor och istället utgöras av; 1 räddningschef i jour med 90 sekunders anspänningstid, 2 styrkeledare i jour med 90 sekunders anspänningstid, 16 brandmän i jour med 90 sekunders anspänningstid. Prestationsmål 13: Första räddningsenhet ska vid normal beredskap, i fordon, kvittera larm så snabbt som möjligt dock längst inom 5 minuter. Prestationsmål 14: Övningar för räddningstjänstpersonalen genomförs enligt för varje år framtagen övnings- och utbildningsplan. Samtliga övningar ska planläggas, dokumenteras och utvärderas med avseende på kvalité. 19

20 Kompetenskrav För att säkerställa en hög nivå på den operativa förmågan ska kommunens befäl och brandpersonal inneha lägst den kompetens som anges nedan i tabell 1; Tabell 1, kompetenskrav för den operativa personalen. Funktion Krav på kompetens (lägstanivå) Räddningschef Brandmästare, förvaltningskunskap, förebyggande och eller räddningsledning B samt tillsyn B. Stf räddningschef Motsvarande räddningschef eller lägst räddningsledning B samt tillsyn B. Räddningschef i beredskap Räddningsledning B. Respektive kommuns räddningschef eller ställföreträdande räddningschef. Styrkeledare deltid Räddningsledare A. Stf styrkeledare deltid Räddningsledare A. Brandman (deltid) Räddningsinsats eller motsvarande äldre utbildning. Eventuella undantag från kompetenskraven ovan beslutas av räddningschefen Materiella resurser Älvdalens kommun ska ha de materiella resurser som krävs för att upprätthålla de förmågor som redovisats i detta handlingsprogram. Materialet ska vara modernt och kommunen ska kontinuerligt byta äldre teknik mot ny. I nedanstående tabell finns exempel på material i Älvdalens kommun. Tabell 2, exempel på materiella resurser i Älvdalens kommun. Typ Släck- och räddningsenhet Vattenenhet Ledningsenhet Utrustning I Älvdalen ska finnas två släck- och räddningsfordon med vardera 3000 liter vatten och klippverktyg för räddning vid trafikolycka. Utbytesintervall: år. Särna och Idre ett släck-och räddningsfordon enligt ovan, samt en mindre släckbil med l vatten I Älvdalen ska det finnas en lastväxlartank på 10m3 som distribueras av externt åkeri. I Älvdalen ska finnas ett fordon för funktionen räddningschef i beredskap. Kommunikationsutrustningen ska vara förstärkt och av olika typ. Tekniken ska möjliggöra överföring av lägesbild till bakre ledning. Utbytesintervall: 5-10 år. Terrängfordon I Älvdalen, Särna, Idre och Storsätern ska det finnas terrängfordon/bandvagn för att möjliggöra dels transport av skadade till farbar väg, dels brandsläckning i samband med mark- och skogsbränder. Utbytesintervall: år. Lätta enheter I Älvdalen, Särna och Idre ska det finnas en lätt enhet per station för exempelvis transport av styrkeledare, båt, skogsbrandssläp, transport av personal vid sjukvårdslarm m.m. Utbytesintervall: 5-10 år. Räddningsbåt I Älvdalen, Särna och Idre ska det finnas räddningsbåtar på trailer för transport inom kommunen. Utbytesintervall: år. 20

21 Insatstid Tiden från att en olycka inträffar till dess att den första skadebegränsande åtgärden kan sättas in är oftast avgörande. Om en skadebegränsande åtgärd kan genomföras av den enskilde ökar förutsättningarna för att konsekvensen av en olycka ska bli så liten som möjligt. På bild 2 nedan redovisas insatstiden för räddningsstyrkan som är placerad på räddningsstationen i Älvdalen. Förklaring: Grönt område: 10 minuter Gult område: 20 minuter Rött område: 30 minuter Bild 2. Insatstid för räddningsstyrkan i Älvdalen, förutsätter anspänningstid på 5 minuter. Med nuvarande räddningsstyrka och vid normal beredskap nås 75,77 procent av befolkningen inom 10 minuter, 91,42 procent inom 20 minuter och 96,07 procent inom 30 minuter. Prestationsmål 15: Första räddningsenhet ska vara framme på olycksplats inom 10 minuter vid 70 procent och inom 30 minuter vid 95 procent av alla olyckor som räddningstjänsten larmas till inom Älvdalens kommun. Från framkomst till dess att den negativa skadeutvecklingen är bruten ska det normalt ta maximalt 15 minuter. 21

22 På bild 3 nedan redovisas insatstiden för räddningsstyrkan som är placerad på räddningsstationen i Särna. Förklaring: Grönt område: 10 minuter Gult område: 20 minuter Rött område: 30 minuter Bild 3. Insatstid för räddningsstyrkan i Särna, förutsätter anspänningstid på 5 minuter. Med nuvarande räddningsstyrka och vid normal beredskap nås 75,77 procent av befolkningen inom 10 minuter, 91,42 procent inom 20 minuter och 96,07 procent inom 30 minuter. Prestationsmål 15: Första räddningsenhet ska vara framme på olycksplats inom 10 minuter vid 70 procent och inom 30 minuter vid 95 procent av alla olyckor som räddningstjänsten larmas till inom Älvdalens kommun. Från framkomst till dess att den negativa skadeutvecklingen är bruten ska det normalt ta maximalt 15 minuter. 22

23 På bild 4 nedan redovisas insatstiden för räddningsstyrkan som är placerad på räddningsstationen i Idre. Bild 4. Insatstid för räddningsstyrkan i Idre, förutsätter anspänningstid på 5 minuter. Med nuvarande räddningsstyrka och vid normal beredskap nås 75,77 procent av befolkningen inom 10 minuter, 91,42 procent inom 20 minuter och 96,07 procent inom 30 minuter. Prestationsmål 15: Första räddningsenhet ska vara framme på olycksplats inom 10 minuter vid 70 procent och inom 30 minuter vid 95 procent av alla olyckor som räddningstjänsten larmas till inom Älvdalens kommun. Från framkomst till dess att den negativa skadeutvecklingen är bruten ska det normalt ta maximalt 15 minuter Brandvattenförsörjning I Älvdalen, Särna och Idre tätorter, liksom i vissa av kommunens byar, ska det finnas ett ändamålsenligt antal brandposter anslutna till kommunens och byarnas vattenledningsnät. Räddningschefen avgör vad som är ändamålsenligt och ska därför ges tillfälle till yttrande i samband med framtagande av nya detaljplaner och markexploatering. Brandpostnätet skall uppfylla minst kraven i gällande VAV-norm och ansvarig för årlig kontroll är Nodava AB vilka ska kunna uppvisa protokoll på genomförda kontroller. Utöver ovanstående finns rikligt mängd med öppna vatten där motorsprutor kan nyttjas. * Se punkten

24 4.2.4 Minimistyrka vid förstärkning Om räddningsstyrkan i Älvdalen, Särna eller Idre tas i anspråk för förstärkning till andra kommuner under en längre tid, ska räddningschefen säkerställa att 1 styrkeledare och 4 brandmän i Älvdalen samt 1 styrkeledare och 3 brandmän i Särna och Idre (1/12 30/4 1 styrkeledare och 4 brandmän i Idre) finns i beredskap med en anspänningstid om fem minuter. Räddningsstyrkan kan utgå från brandstationen i Älvdalen, Särna och Idre eller utgöras av en taktisk resurs från angränsande kommun Förmåga till räddningsinsats som kommunen avser skaffa sig Älvdalens kommun har idag fler bränder i byggnader än många andra kommuner både i Dalarna och riket som helhet, vilket konstaterats i riskanalysen. Detta kombinerat med en relativt ålderstigen befolkning, som är överrepresenterad i dödsbrandsstatistiken, gör att förmågan till livräddning vid brand i bostäder måste vara hög. Räddningstjänsten prioriterar utbildning av de äldre innevånarna i samverkan med pensionärsorganisationerna. I Älvdalen och Särna ska det finnas en vattenenheter (tankbilar) med kapacitet att bära 10 m 3 vatten. Den ska vara av lastväxlartyp för att exempelvis kunna transportera kommunens bandvagnar m.m. Skogsbranden i Västmanland 2014 visade att naturens krafter kan vara mycket stora. Risken finns, vilket tydliggjorts i riskanalysen, att klimatet i framtiden kommer innebära än torrare somrar. För att öka kommunens förmåga till skogsbrandsläckning bör Älvdalens kommun tillsammans med angränsande kommuner anskaffa en gemensam skogsbrandsdepå med pumpar och släckutrustning under perioden Regeringen har beslutat att riket åter ska planera för höjd beredskap, under perioden bör därför räddningstjänsten skapa kunskap om räddningstjänst vid höjd beredskap. 24 *Nodava arbetar med att skapa en inmätt digital ledningsdatabas, Nodava i samverkan med räddningstjänsten klargör vilken brandvattenförsörjningssystem (brandpostnät/alternativsystem) som skall gälla för respektive kommundel, Nodava i samverkan med räddningstjänsten tar fram en flödesmodul för dricksvattensystemet ur vilken man kan fastställa brandposters/spolposters kapacitet, efter resultat från flödesmodellen fastställer vilka brandposter som skall vara kvar respektive klassas om till spolposter. 4.3 Ledning av räddningsinsats Räddningschefen i kommunen ansvarar enligt 3 kap. 16 lag om skydd mot olyckor (LSO) för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare, men kan utse någon annan som uppfyller de behörighetskrav som föreskrivs av regeringen. Beroende på olyckans komplexitet ställs olika krav på räddningsledningen. En räddningsinsats leds alltid av en räddningsledare och är avslutad när räddningsledaren fattar beslut om detta. Beslutet ska redovisas i skriftlig form och räddningsledaren ska även, om det är möjligt, informera den drabbade om behovet av bevakning, restvärdeskydd, sanering och återställning.

25 Räddningsledaren kan under pågående räddningsinsats besluta om tjänsteplikt enligt 6 kap. 1 LSO, det innebär att var och en som under kalenderåret fyller lägst 18 och högst 65 år är skyldig att medverka i räddningstjänst. Räddningsledaren kan också besluta om ingrepp i annans rätt enligt 6 kap. 2 LSO, vilket innebär att räddningsledaren vid en räddningsinsats får bereda sig och medverkande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i annans rätt i mån det är försvarligt. Det finns flera olika ledningssystem för kommunal räddningstjänst, Älvdalens kommuns grundläggande principer utgår från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) rekommendationer. Ledningssystemet består av tre nivåer; Systemledning: Normativ ledning genom att tolka, definiera och besluta organisationens roll. Strategisk ledning genom beslut om beredskapsproduktion, resurstilldelning och räddningsinsatsernas ram. Insatsledning: Utöva den samlade ledningen av den löpande insatsen inom ram, beslut om mål med insats (MMI), besluta om och fördela uppgifter till olika delar samt samordna insatsens genomförande. Uppgiftsledning: Leda enskild styrka i utförande av tilldelad uppgift. Systemledning utövas kontinuerligt och beslutas av räddningschef eller räddningschef i beredskap. Insats- och uppgiftledning utövas enbart under pågående räddningsinsats Ledningsorganisation I Älvdalens kommun är det enligt lag om skydd mot olyckor räddningschefen, eller den som denne utsett, som är räddningsledare. Förteckning över utsedda räddningsledare finns hos räddningschefen. Vid en mindre komplex olycka, exempelvis en containerbrand, singelolycka eller liknande utövas ledningen på olycksplats av en styrkeledare som tillika är räddningsledare. Principen är att ledningen primärt handlar om uppgiftsledning över enskild räddningsstyrka. Vid mer omfattande händelser, då behov av ledning och samordning av flera räddningsstyrkor föreligger, byggs ledningsorganisationen ut och det är räddningschef i beredskap som är räddningsledare på olycksplats. När organisationen är maximalt utbyggd, se figur 1, ska räddningschef eller stf räddningschef svara för systemledning medan räddningschef i beredskap är räddningsledare ute på olycksplatsen. Kommunens krisledning kan kopplas ihop med räddningstjänstens ledningsorganisation. Räddningschef Räddningsledare STAB 25 Skadeplatschef Sektorchef Sektorchef Sektorchef

26 Figur 1, räddningstjänstens ledningsorganisation vid större händelse. För att skapa en uthålligare ledningsorganisation samverkar Älvdalens kommun med angränsande kommuner om gemensamma befälsfunktioner. Räddningschef i beredskap är ett exempel medan samverkan om exempelvis skadeplatschef kan ske under pågående räddningsinsats Räddningschef i beredskap Räddningschef i beredskap (RCB) är ett befäl med övergripande ansvar för normativ och strategisk ledning vilken ska vara ständigt anträffbar via kommunikationsmedel och alltid kunna svara och träda i tjänst med disponibelt fordon inom angiven tid. Mora, Orsa och Älvdalens kommun har gemensamt funktionen som räddningschef i beredskap. RCB har mandat att disponera samtliga resurser inom Mora, Orsa och Älvdalens räddningstjänster. RCB fungerar som räddningsledare vid större insatser och är även kommunens tjänsteman i beredskap (TIB) Stab För att kunna utöva effektiv ledning har räddningschefen och räddningschef i beredskap (RCB) möjlighet att öka ledningskapaciteten med hjälp av en stab. Inom Dalarnas län finns ett regionalt ledningsstöd där följande allmängiltiga beredskapsnivåer för ledning gäller, se tabell 3: Tabell 3, beredskapsnivåer för ledning inom Dalarnas län. Nivå Benämning Innebörd 1 Grön Grundberedskap. 2 Gul Förstärkt lokal ledningsorganisation. 3 Röd Förstärkt lokal ledningsorganisation samt regionalt ledningsstöd. 4 Svart Lokal krisledningsberedskap samt regionalt ledningsstöd (i samband med höjd beredskap eller annan svår påfrestning på samhället som kräver mycket stora räddningsresurser). Begäran om ledningsstöd görs till SOS Alarm som larmar ut enligt särskild rutin innehållande bland annat ringlistor med speciellt uttagna resurspersoner till respektive befattning i staben. Stabens uppgift är att utgöra stöd och komplement till den lokala räddningsledningen och utförs i första hand som ledningsstöd vid skadeplats. Stabens normala arbetsplats utgörs av en mobil sambands- och ledningscentral, Mobisol 800 ( ). Älvdalens kommun samverkar om de resurser som finns inom kommunen, exempelvis kan upplysningscentral eller kommunsekreterare kallas till bakre stab för att öka ledningskapaciteten ytterligare. 26

27 4.4 Alarmering och kommunikation Genom avtal med SOS Alarm ska inkomna larm förmedlas till respektive räddningsstyrka och räddningsvärn. Så snabbt det är möjligt ska SOS Alarm dessutom skicka medlyssning av inkommande 112-samtal till räddningschef i beredskap. Anordningar för utalarmering av räddningsstyrkorna via minst två av varandra oberoende larmvägar ska finnas, varav den ena är RAKEL-systemet. Rutiner för inkommande alarmering i samband med avbrott i teletrafiken ska finnas. Räddningstjänsten ska från fasta och mobila ledningsplatser ha möjlighet till radiosamband med egna och samverkande kommunala och statliga räddningsenheter i RAKEL-systemet Telebortfall Om störningar i alarmeringsfunktionen förekommer, exempelvis på grund av ett teleavbrott, ska SOS Alarm informera räddningschef i beredskap (RCB). För Älvdalens kommun gäller att minst tre mobiloperatörer alternativt fem procent av den fasta telefonin har störningar för att SOS Alarm ska informera RCB. Beroende på störningens art och omfattning beslutar RCB om nödvändiga åtgärder, exempelvis utplacering av fordon med kommunikationsradio på strategiska platser och informationsmeddelande (VMA) till allmänheten Viktigt meddelande till allmänheten - VMA Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Varningssystemet innefattar information i radio och TV samt i vissa fall ett utomhusvarningssystem med tyfoner, se tabell 4. Det finns två nivåer på meddelande, varnings- och informationsmeddelande. Varningsmeddelande sänds om det finns en omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller miljön och kan kompletteras med tyfoner. Varningsmeddelande kan exempelvis användas vid utsläpp av giftig gas eller vid spridning av giftiga gaser från bränder. Ett varningsmeddelande bryter ordinarie radio- och TV-sändningar omedelbart. Informationsmeddelande kan sändas ut för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller miljön. Ett informationsmeddelande sänds i radio och TV så snart det är möjligt. Möjligheten till varnings- och informationsmeddelande bygger på en överenskommelse mellan Sveriges Radio/Sveriges Television och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. För att säkerställa snabba och säkra kommunikationsvägar mellan räddningstjänsten och Sveriges Radio/Sveriges Television finns nationellt framtagna rutiner. Tabell 4, signalen viktigt meddelande. Typ av meddelande Betyder 27

28 Signalen viktigt meddelande: 7 sekunders ton och 14 sekunders tystnad i minst två minuter. Gå inomhus, Lyssna på radio, Stäng dörrar, fönster och ventilation. Signalen faran över: 30 sekunder lång signal. Faran är över. Signalen viktigt meddelande kan utlösas från räddningsstation i Älvdalen alternativt från SOS Alarm och tyfonerna hörs från Åsen till Garberg. Beslut om att aktivera varningsmeddelande kan tas av räddningschef eller räddningsledare samt anläggningar med farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 LSO. Den lägre nivån, informationsmeddelande, kan begäras av flera aktörer. Viktigt meddelande följd av signalen Faran över provas kl. 15:00 första helgfria måndagen i mars, juni, september och december. 4.5 Insatsplanering Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt där det bedöms nödvändigt. Syftet med insatsplanerna är att räddningsstyrkans insats ska ske snabbare och med högre effektivitet. I Älvdalens kommun finns två nivåer av insatsplanering; Nivå 1: Objektskort, Nivå 2: Insatsplan. Objektskorten innehåller kortfattad information om kontaktpersoner, särskilda risker, brandvattenförsörjning m.m. Insatsplaner är mer omfattande och innehåller ritningar på objekten med brandcellsgränser, inträningsvägar, rökluckor med mera. Skall revideras vart annat år och vid behov, samt vid nytillkomna objekt. 4.6 Samverkan och avtal En kommun kan inte ensam bedriva arbetet till skydd mot olyckor, utan arbetet bygger på samverkan inom kommunen, mellan kommuner och med andra organisationer och myndigheter. Nedan redovisas exempel på samverkan och avtal. 28

29 4.6.1 Landstinget Avtal finns med landstinget om att räddningsstyrkorna i kommunen larmas ut på i väntan på ambulans (IVPA). Det finns också avtal om att räddningsstyrkorna ska vara behjälpliga med transport av skadade i terrängen till farbar väg Kemskydd Vid större insatser som kräver kemskydd samverkar länets samtliga räddningstjänster. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har också ett antal nationella kemskyddsdepåer, de närmsta i Köping och Kramfors. Mora kommuns kemdykare ska vid normal beredskap kunna agera i Älvdalens kommun Ledning I länet finns en gemensam ledningsresurs i form av en mobil lednings- och sambandscentral (Mobisol). Ledningsresursen bemannas initialt av personal från räddningstjänsten i Rättvik och förstärks utifrån olyckans art och omfattning av andra särskilt utsedda brandbefäl från länet. Mora, Orsa och Älvdalens kommuner har gemensam räddningschefsberedskap. Mora, Orsa, Älvdalen, Leksand, Vansbro och Malung-Sälens kommuner kan bistå varandra med högre befäl i samband med större insatser, exempelvis skadeplatschefer. Mora kommun kan i vissa fall bistå övriga kommuner med brandingenjör Räddningsdykare Kommunen har avtal med räddningstjänsten i Rättvik om räddningsdykare. Räddningsdykarna larmas med automatik vid förmodade drunknings- och båtolyckor Metriaavtal I länet finns ett kartmaterial framtaget som fastslår vilken räddningsstyrka som är snabbast på plats, oavsett organisationstillhörighet. Älvdalens kommun ingår i detta avtal Höjdenhet Mora kommun bistår grannkommunerna med höjdenhet efter beslut av räddningschef i beredskap (RCB). Om kommunens höjdfordon är insatt i annan kommun, säkerställer RCB att Mora kommun har tillgång till ett nytt höjdfordon via samverkan med Rättvik eller Leksand Räddning på hög höjd Älvdalens kommun har den kompetensen och bistår Mora med rappelering efter avrop Försäkringsbranschens restvärderäddning AB Älvdalens kommun har avtal med Försäkringsbranschens restvärderäddning AB (RVR AB) om restvärderäddning i samband med bränder samt sanering av vägbana och järnväg i samband med trafikolyckor Frivillig resursgrupp (FRG) 29

30 Civilförsvarsförbundet har frivilliga resursgrupper, vilka består av frivilliga personer som kan hjälpa till vid olika typer av samhällsstörningar. Älvdalens kommun har frivilliga resursgrupper i Idre, Särna och Älvdalen som även kan hjälpa till i Mora kommun vid behov Stf. Räddningschef Älvdalens kommun har avtal med Mora kommun om Stf. Räddningschef Gräns samverkan mot Hedmarks fylke Älvdalens kommun har avtal med Hedmarks polisdistrikt om ömsesidig samverkan vid kommunal räddningstjänst och andra olyckor där det är naturligt att samarbeta och som omfattas av ramavtalet på båda sidor om riksgränsen. 4.7 Kommunal och statlig räddningstjänst Med räddningstjänst avses, enligt 1 kap. 2 LSO, de räddningsinsatser som staten eller kommunen skall svara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller miljön, och där det är påkallat att samhället träder in. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av; ett snabbt ingripande det hotade intressets vikt kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt Lag om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst, all annan räddningstjänst är ett kommunalt ansvar. Flygräddningstjänst. Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp. Sjöräddningstjänst (ej aktuellt i Älvdalens kommun, all sjöräddningstjänst är kommunal). Miljöräddningstjänst till sjöss (ej aktuellt i Älvdalens kommun, all miljöräddningstjänst är kommunal). Fjällräddningstjänst. Efterforskning av försvunna personer i andra fall. 30

31 4.8 Rekrytering Räddningstjänsten ska ha en säker återväxt av lämpliga medarbetare och kännetecknas som en stimulerande och intressant arbetsplats. Samtlig räddningstjänstpersonal i beredskap skall ha genomgått grundutbildning inom ett år samt kompetensutbildning, MSB:s kurs i räddningsinsats, inom tre år från anställningens början. Vid kommande rekryteringar ska medvetet satsas på rekrytering av underrepresenterat kön och minoritetsgrupper med annan etnisk-kulturell bakgrund. 5 Uppföljning och egenkontroll Att följa upp arbetet till skydd mot olyckor syftar till att kunna utföra effektivare olycksförebyggande åtgärder samt effektivare räddningsinsatser. För att lyckas med detta krävs att kommunen följer upp och utvärderar arbetet kontinuerligt. Säkerhetsmål: Erfarenhetsåterföring ska höja kvaliteten och effektiviteten på kommunen avseende både olycksförebyggande och olyckshanterande arbete samt ligga till grund för externa aktörers åtgärder och handlande efter en olycka. 5.1 Olycksundersökning och insatsutvärdering Enligt 3 kap. 10 lag om skydd mot olyckor ska olycksundersökningar genomföras i skälig omfattning för att klarlägga orsakerna till olyckan och olycksförloppet. Syftet är därefter att kunna identifiera åtgärder för att minska konsekvenser av framtida olyckor och ge förslag till förebyggande åtgärder. Älvdalens kommun har tre nivåer på olycksundersökning; 31 Nivå 1: Datainsamling och ifyllnad av insatsrapporten. Nivå 2: Insatsrapport med tilläggsdel. Nivå 3: Insatsrapport samt fördjupad utredning, exempelvis brandorsaksutredning. Nivå 1 omfattar samtliga insatser medan nivå 2 innebär samtliga brand i byggnad, skogsbrand, trafikolyckor, drunkningstillbud samt utsläpp farligt ämne. Nivå 3 omfattar alla olyckor med dödlig utgång. Räddningschef eller stf räddningschef kan därutöver initiera undersökningar efter behov. Insatsutvärderingar, som kan finnas med i samtliga tre nivåer, syftar till att utreda hur insatsen genomförts och resultatet av utvärderingarna är en viktig del i arbetet med att öva och utbilda den operativa personalen. Insatsutvärderingarna letar inte efter personer som gjort fel, utan ska vara objektiva och genomföras med inställningen hur räddningsinsatser kan förbättras och effektiviseras i framtiden. Insatsutvärderingar ska alltid genomföras i nivå 3. Räddningschef eller stf räddningschef kan initiera insatsutvärderingar efter behov. Älvdalens kommun samverkar med närliggande kommuner, externa experter, organisationer och myndigheter vid olycksundersökningar och insatsutvärderingar. Prestationsmål 16: Räddningstjänsten ska genom information, möten och en levande dialog kommunicera erfarenheter, lärdomar och åtgärdsförslag från olycksundersökningar med de drabbade och berörda myndigheterna och organisationer.

32 5.2 Uppföljning av målen för den förebyggande och operativa verksamheten Kommunstyrelsen ansvarar för att målen i handlingsprogrammet följs upp och utvärderas årligen, arbetet ska vara en naturlig del av kommunens övriga egenkontroll. Det är dock varje förvaltningschefs uppdrag att ta sitt ansvar inom sitt ansvarsområde för att tillsammans nå målen i handlingsprogrammet. Räddningschefen ska rapportera till kommunstyrelsen 2 ggr/år hur arbetet fortskrider. I tabell 5 nedan redovisas vilka förvaltningar som har ansvar för vilka prestationsmål. Tabell 5, redovisning av ansvariga för respektive prestationsmål i handlingsprogrammet. Ansvarig förvaltning/nämnd Prestationsmål Älvdalens räddningstjänst 1, 2, 3, 9, 13, 14, 15, 16 Älvdalens räddningstjänst tillsammans med sotningsentreprenörer 4, 5 Älvdalens räddningstjänst tillsammans med fastighetsbolagen 6 Älvdalens räddningstjänst tillsammans med Barn- och 7 utbildningsförvaltningen Barn-och utbildningsförvaltningen 8 Älvdalens räddningstjänst tillsammans med Vård- och omsorgsförvaltningen 10 och Samhällsutvecklingsförvaltningen Älvdalens räddningstjänst tillsammans med 11 Samhällsutvecklingsförvaltningen Samtliga förvaltningar, kommunala bolag och riskhanteringsgruppen 12 Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor ska uppdateras minst en gång per mandatperiod. 32

33 6 Förkortningar och definitioner Anspänningstid LBE LSO MSB POSOM RCB RAKEL RSA RUB Räddningsledare Räddningsledare A Räddningsledning B Räddningsinsats SMO TIB Tillsyn A Tillsyn B Tid från larm till att fordon lämnar brandstationen. Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Psykiskt- och socialt omhändertagande. Räddningschef i beredskap, befäl med övergripande ansvar för kommunens räddningstjänst. Radiosystem för effektiv ledning inom hela krishanteringsområdet. Risk- och sårbarhetsanalys. Räddningstjänstutbildning för brandingenjörer som ger kompetens att leda stora och komplexa räddningsinsatser samt utföra tillsyn av komplexa objekt enligt LSO och LBE. Befäl som leder räddningsinsats. Grundutbildning för brandbefäl som ger kompetens att leda enskild styrka. Vidareutbildning för brandbefäl som ger kompetens att leda flera räddningsstyrkor. Grundutbildning för deltidsbrandmän. Skydd mot olyckor, tvåårig grundutbildning för heltidsbrandmän. Tjänsteman i beredskap. Grundutbildning för tillsyn enligt LSO och LBE. Högre utbildning för tillsyn enligt LSO och LBE. 33

34 Bilaga 1: HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningsinsatser i Älvdalens kommun 34

35 Sammanfattning Ett förändrat klimat och en åldrande befolkning är två av flera aspekter som sannolikt kan påverka riskbilden i Älvdalens kommun idag och framtiden. För att hantera en komplex riskbild har kommunen i uppgift att inför varje mandatperiod anta ett handlingsprogram enligt LSO vars syfte är dels att öka kunskapsnivån i kommunen, dels att förbättra och driva verksamheten inom skydd mot olyckor framåt. I grund och botten är handlingsprogrammet ett kommunalt styrdokument. Älvdalens kommun är en glesbygdskommun i Dalarnas län med ca: invånare, ytan på kommunen är den 13:e största av Sveriges 290 kommuner, varje kommuninnevånare har ca: 1 km 2 att vistas på. Älvdalens kommun är främst känd för sitt eget språk Älvdalskan, Idre fjäll, Älvdalens skjutfält, Trängslet vattenkraftverk samt Vasaloppet som till stor del går genom Älvdalens kommun. I riskanalysen har Älvdalens kommun olika risker redovisats tillsammans med statistik rörande insatser under åren Sammanfattningsvis går det att konstatera att riskbilden är blandad, det vill säga att det inte finns någon specifik risk som sticker ut, utan det är det totala spektret av olika risker som måste hanteras. Beträffande åldersstrukturen visar statistiken att befolkningen är åldrande och det finns en stor andel människor som är äldre än 66 år. Dessa är klart överrepresenterade i den nationella dödsbrandstatistiken. Av statistiken konstateras att Älvdalens kommun har en förhållandevis hög andel bränder i byggnader och trafikolyckor jämfört med både Dalarnas län men även Sverige i stort. Detta tyder på att det olycksförebyggande arbetet måste inriktas mot dessa typer av händelser. Älvdalen är en turistkommun framförallt under vintersäsongen då befolkning som vistas i kommunen kan öka med personer, Musik & Motorveckan och Idreyran är återkommande arrangemang med mycket besökare. Detta innebär att risken för att en olycka inträffa ökar under vissa delar av året, vilket kommunen måste ta hänsyn till avseende beredskapsproduktion och förmåga till räddningsinsats. Händelser som kan inträffa till följd av klimatförändringar är exempelvis långa perioder av torka eller perioder med extrem nederbörd. Älvdalens kommun har varit förhållandevis förskonade av olyckor till följd av dessa fenomen, (1997 regn över Fulufjället ca: 400 mm samt skogsbrand i Särna 2006) men det finns efter skogsbranden i Västmanland 2014 synnerliga skäl att planera för stora och komplexa räddningsinsatser, exempelvis skogsbränder och översvämningar. Älvdalens kommun behöver en mycket bred förmåga för att hantera alla förekommande olyckor i kommunen, allt från rökdykning till sanering farligt gods. Den samlade förmågan kanske inte alltid kan upprätthållas av kommunen själv, utan uppnås genom samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer. 35

36 Innehåll 1 Inledning Syfte Mål Avgränsningar Metod Älvdalens kommun Demografi över ålder Åldersfördelning i kommunen Framtida utveckling Riskobjekt Byggnader och anläggningar med stor risk och fara Hotell och större tillfälliga boenden Kulturhistoriska byggnader Vårdanläggningar Samlingslokaler Riskutsatta transportleder Evenemang med förhöjd risk Övriga risker Insatsstatistik a Antal insatser b Fördelning över dygnet c Brand i byggnad d Brand ej i byggnad e Trafikolycka f Drunkning g Automatiska brandlarm Risk- och sårbarhetsanalys Värdering av risker Referenser

37 1. Inledning 2004 trädde lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) i kraft. Bestämmelserna i lagen syftar till att ge människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor i hela landet, med hänsyn till lokala förhållanden. (MSB, 2011) Ett förändrat klimat och en åldrande befolkning är två av flera aspekter som sannolikt kan påverka riskbilden i Älvdalens kommun idag och i framtiden. För att hantera en komplex riskbild har kommunen i uppgift att inför varje mandatperiod anta ett handlingsprogram enligt LSO vars syfte är dels att öka kunskapsnivån i kommunen, dels att förbättra och driva verksamheten inom skydd mot olyckor framåt. I grund och botten är handlingsprogrammet ett kommunalt styrdokument. Vid regeringens presentation av arbetet med LSO fanns målet och förväntningen att det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs. (MSB, 2011) Enligt 3 kap. 3 och 8 ska handlingsprogrammet beskriva de risker för kommunen som kan leda till räddningsinsatser. Exempel på sådana risker är brand, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne, drunkning och översvämning. Detta förutsätter att kommunen identifierar risker samt analyserar och bedömer dem. Den sammantagna riskbilden kan sedan användas som grund för hur kommunen prioriterar och sätter upp mål, planerar den förebyggande verksamheten samt bedömer vilken förmåga kommunen bör ha för att genomföra räddningsinsatser. Riskbilden, vilket presenteras i en riskanalys, är därför ett grundläggande underlag för arbetet som helhet. (MSB, 2011) a. Syfte Syftet med riskanalysen är att identifiera risker i Älvdalens kommun som kan föranleda räddningsinsats enligt 1 kap. 2 lag (2003:778) om skydd mot olyckor och på så vis ligga till grund för kommande handlingsprogram enligt LSO för mandatperioden samt ge andra intressenter en möjlighet att skapa sig en samlad bild över risker i kommunen. b. Mål Presentera en samlad bild över risker i Älvdalens kommun. c. Avgränsningar Riskanalysen avser enbart sådana risker och händelser som kan föranleda räddningsinsats enligt 1 kap. 2 lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Sårbarheter i samhället kopplade till lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap behandlas i en separat risk- och sårbarhetsanalys. Resultatet av denna risk- och sårbarhetsanalys finns dock presenterad i denna riskanalys i form av en riskmatris. 37

38 Insatsstatistik som redovisas i denna riskanalys gäller enbart Älvdalens kommuns geografiska område. Antalet insatser som genomförs är egentligen högre på grund av de förstärkningar som genomförs till grannkommunerna. d. Metod Älvdalens kommun har valt att genomföra en översiktlig kartläggning av nuläget; Demografi - vilka bor i kommunen och var. Riskobjekt - vilka risker för olyckor finns det. Insatsstatistik - vilka skador och olyckor har inträffat tidigare och hur ser utvecklingen ut. Initialt bearbeta och sammanställa insatsstatistik under perioden samt identifiera de riskobjekt och riskområden som finns i kommunen och sammanställa dessa. Därefter genomförs en grovanalys där risker i Älvdalens kommun värderas. Resultatet av grovanalysen sammanvägs med Älvdalen kommuns demografi och en samlad bild över de risker som kan föranleda räddningsinsats presenteras. 2. Älvdalens kommun Älvdalens kommun är en glesbygdskommun i Dalarnas län med ca: invånare, ytan på kommunen är den 13:e största av Sveriges 290 kommuner, varje kommuninnevånare har ca: 1 km 2 att vistas på. Älvdalens kommun är främst känd för sitt eget språk Älvdalskan, Idre fjäll, Älvdalens skjutfält, Trängslets vattenkraftverk samt Vasaloppet som till stor del går genom Älvdalens kommun. Älvdalen har flera industrier och genom kommunen löper riksväg 70, som under vintersäsongen är mycket trafikintensiv. Älvdalens tätort är den dominerande i kommunen. 38

39 3. Demografi över ålder Beroende på befolkningsstrukturen i kommunen går det ofta att se tendenser till att olika händelsetyper är högre eller lägre frekvent förekommande. En kommun med en högre andel äldre kan exempelvis oftare drabbas av dödsbränder och fallolyckor, fallolyckor medför dock sällan räddningsinsats och finns därför inte redovisade i riskanalysen. a. Åldersfördelning i kommunen 1600 Befolkningsrapport Figur 1. Åldersfördelning i Älvdalens kommun per den Av figur 1 kan det konstateras att det finns många äldre i kommunen och de i åldern år är klart överrepresenterade. I den ålderskategorin är det också flest omkomna vid bränder sett till nationell statistik. 39

40 Figur 2. Fördelning av var personer i ålderskategorin år är bosatta i Älvdalens kommun. Av figuren 2 kan man konstatera att den övervägande delen av ålderskategorin år är bosatta i de centrala delarna av Älvdalen, Särna och Idre. Men det finns även förtätningar i de mindre byarna. Slutsatsen är att en stor del av den äldre befolkningen är utspridd i kommunen. 40

41 1.2 Öppna jämförelser Varje år ger Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut öppna jämförelser avseende trygghet och säkerhet, vilket är ett sätt att jämföra Sveriges kommuner. Det finns ett antal intressanta indikatorer, exempelvis antal utvecklade bränder i byggnader per 1000 invånare, där Älvdalens kommun har ett värde på 1,03 medan medianen i Sverige är 0,65. Medelvärdet för Dalarnas län är 0, Riskobjekt I en kommun kan det finnas många olika riskobjekt. Beroende på vem som svarar går det att få lika många olika svar. För att strukturera riskobjekt i Älvdalens kommun utifrån olika kriterier har räddningstjänsten valt att identifiera följande: Byggnader med stor risk och fara, Hotell och större tillfälliga boenden, Kulturhistoriska byggnader, Vårdanläggningar, Samlingslokaler. Riskutsatta transportleder, Evenemang med förhöjd risk. Övriga risker Indelningen är vald av Älvdalens räddningstjänst och det finns ingen särskild instruktion eller allmänt råd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om vilka typer av objekt och anläggningar som bör ingå i begreppet riskobjekt. 41

42 1. Byggnader och anläggningar med stor risk och fara Objekt Risk 1. Trängsel- och Åsdammen Större kraftverksdammar i Österdalälven som vid olycka kan medföra mycket stora konsekvenser för Älvdalens kommun, klassas som farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 LSO. 2. Drivmedelsanläggningar I Älvdalens kommun finns ett antal drivmedelsanläggningar med bensin, diesel och etanol. Tabell 1, byggnader och anläggningar med stor risk och fara Konsekvens och behov av förmåga Byggnader och anläggningar redovisade i tabell 1 medför särskild stor risk och fara. En brand eller ett läckage skulle exempelvis kunna innebära utsläpp av brandfarliga och giftiga gaser, likväl som explosioner av brandfarliga gaser. Konsekvensen av detta blir att människor som vistas inom riskområdet utsätts för stor fara, likväl som egendom och miljö kan påverkas kraftigt. Dammbrott i Trängseldammen eller Åsendammen med relativt kort förvarning, kommer att innebära översvämning av lågt belägna fastigheter i första hand, men kan i sämsta fall leda till mycket stora konsekvenser för alla i byarna och tätorten Älvdalen nedströms. Kommunen måste ha förmåga att hantera dessa komplexa händelser, som är dynamiska både i tid och rum. Förmåga att leda, samordna och hantera stora komplexa räddningsinsatser krävs. Förmåga att släcka bränder, både i konstruktioner men också i kemikalier samtidigt som livräddande åtgärder kan behövas med rökdykare. För att hantera utsläpp av olika kemikalier krävs förmåga till kemdykning och sanering, både inledningsvis av räddningsinsats ur livräddande syfte men också för att täta och åtgärda problem. Vad gäller översvämning i samband med dammbrott är det viktigt att ha förmåga till ledning och samverkan med andra aktörer, även intern inom kommunen mellan räddningstjänsten och den kommunala krisledningen. Kommunen måste även ha upprättat planer i förväg för att hantera dessa situationer, exempelvis med förberedda utrymningsstationer Hotell och större tillfälliga boenden Objekt Risk 3. Älvdalens hotell Stor mängd sovande människor i centrala Älvdalen tätort. 4. Flera hotell på Idre fjäll Stor mängd sovande människor. 5. Hotell STF Grövelsjön Stor mängd sovande människor. 6. Skolor och bystugor i kommunen Används ofta som sovsalar vid större evenemang,

43 Tabell 2, hotell och större tillfälliga boenden. exempelvis Vasaloppet, hockeyturneringar m.m. Hotell omfattas normalt av räddningstjänstens tillsyner enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor och har också särskilda krav avseende brandsäkerhet, exempelvis har Statens Räddningsverk givit ut allmänna råd om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningar (SRVFS 2008:3). Detta innebär ett förhållandevis starkt skydd mot brand, både tekniskt och organisatoriskt. Älvdalens räddningstjänst strävar efter att de allmänna råd som myndigheterna har tagit fram efterlevs. När någon istället väljer att nyttja lokaler som normalt sett är avsedda för annan verksamhet, exempelvis skolsalar för övernattning innebär detta en förhöjd risk eftersom samma brandskydd som i hotell inte finns Konsekvens och behov av förmåga Bränder i hotell och liknande byggnader enligt tabell 2 innebär att människors liv och hälsa utsätts för fara, de känner ofta inte till lokalerna och kan därför behöva hjälp att utrymma om stor utrymmen blir rökfyllda. Trots att hotellen i kommunen är uppförda i flera plan ska utrymning via räddningstjänstens stegutrustning normalt sett inte bli aktuell då den byggnadstekniska utformningen skall säkerställa att utrymning kan ske på ett säkert sätt ändå. Bränder i hotell och liknande anläggningar kan också innebära brandspridning till vindar och andra utrymmen i konstruktionen, som räddningstjänsten måste kunna hantera. Om en brand skulle utbryta i en lokal som inte är tänkt för övernattande, exempelvis en skola, kan konsekvenserna bli mycket stora då väldigt många människor befinner sig i samma brandcell. Vid dessa typer av händelser krävs förmåga att leda och samordna stora och komplexa räddningsinsatser, ofta krävs dessutom förmåga att samtidigt genomföra invändig rökdykning både i syfte att livrädda och släcka brand, samtidigt som inträngning via räddningstjänstens stegutrustning ska ske. En skolbrand, där det finns övernattande i lektionssalar, ställer stora krav på förmåga att upprätta uppsamlingsplatser både för döda, skadade och oskadade Kulturhistoriska byggnader Objekt Risk 7. Älvdalens kyrka Stor mängd människor i samlingslokal, stora kulturhistoriska värden. 8. Särna kyrka Stort kulturhistoriskt värde, träkonstruktion. 9. Idre kyrka Stort kulturhistoriskt värde, träkonstruktion. 10. Evertsbergs kapell Stort kulturhistoriskt värde, träkonstruktion. 11. Tingshuset Kulturhistoriskt värde. 12. Åsens kapell Stora kulturhistoriska värden. 13. Storsäterns kapell Stora kulturhistoriska värden. 14. Porfyrverket i Västäng Stora kulturhistoriska värden. 15. Nornäs kapell Stora kulturhistoriska värden. Tabell 3, byggnader och anläggningar med kulturhistoriskt intresse. Flertalet av dessa objekt har antikviteter och andra konstföremål som är oersättliga. Av erfarenhet finns också en förhöjd risk för anlagd brand vid dessa objekt, exempelvis anlade den så kallade gryningspyromanen en brand vid en av Moras kulturhistoriska byggnader år 2004.

44 4.3.1 Konsekvens och behov av förmåga Bränder i kulturhistoriska byggnader kan medföra skador både på människor och egendom. Många av byggnaderna inrymmer en relativt stor mängd människor samtidigt och vid brand kan dessa behöva undsättas av räddningstjänstens personal. Bränder i kulturhistoriska byggnader tenderar också att vara mycket svårsläckta, då dåtidens byggnadsteknik och material inte helt liknar det som är vanligt förekommande idag. Konstruktionsbränder kan därför bli mycket komplexa och medföra andra typer av risker än vad räddningspersonalen normalt utsätts för, exempelvis ras. Förmåga att undsätta människor som behöver hjälp kan behövas, då främst genom invändig rökdykning. Det kan också vara aktuellt att rökdyka i syfte att rädda så stora värden som möjligt, det bör därför finnas förberedda planer för vilken egendom som ska räddas först. I övrigt krävs förmåga till ledning av räddningsinsats och förmåga till brandsläckning med fokus på svåra konstruktionsbränder, ofta på hög höjd i kyrktaket eller torn Vårdanläggningar Objekt Risk 16. Furuvägen äldreboende Stort byggnadskomplex med många sängliggande och dementa människor som behöver hjälp vid utrymning. 17. Tallbacken Stort byggnadskomplex med många sängliggande och dementa människor som behöver hjälp vid utrymning. 18. Särna äldreboende Många sängliggande, dementa människor som behöver hjälp vid utrymning. 19. Gruppboenden Det finns flera gruppboenden enligt LSS eller HVB där det kan finnas människor som behöver hjälp vid utrymning. 20. Solängsgården Stort byggnadskomplex med bl.a. dementa människor som behöver hjälp vid utrymning. Tabell 4, vårdanläggningar i Älvdalens kommun. Vårdanläggningar omfattas normalt av räddningstjänstens tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor och har ett relativt högt brandskydd. Minskad personaltäthet och åldrande befolkning gör dock att problemen vid utrymning kan öka på grund av att personalen själva inte hinner sätta alla i säkerhet före räddningstjänstens ankomst. Räddningstjänstens roll kommer därför bli avgörande vid bränder på de anläggningar som redovisas i tabell Konsekvenser och behov av förmåga

45 Vårdanläggningar ska vara utformade så att konsekvenser av bränder ska bli så små som möjligt, exempelvis genom brandcellsindelningar och sprinkleranläggningar. Tyvärr visar ofta inträffade bränder att dessa tekniska brandinstallationer har brister och bränderna kan därför bli betydligt allvarligare och därmed utsätta människor för stor fara. Idag är också personalorganisationerna väldigt slimmade viket gör att det kan vara svårt för exempelvis två nattpersonal att klara av utrymningen av de boende själva, detta innebär att räddningstjänsten initialt måste inrikta arbetet på utrymning istället för brandsläckning som tänkt. Det förebyggande arbetet är därför extra viktigt i dessa verksamheter för att utarbeta planer och organisationer för nödlägen. Räddningstjänsten måste därför ha förmåga att bistå vid utrymning med en relativt stor personalstyrka, både genom invändig rökdykning men också genom stegutrymning Samlingslokaler Objekt Risk 21. Hotell Älvdalen Stor mängd människor, ca 475 personer, risk för påverkan av alkohol. Förhöjd risk för anlagd brand. 22. Idre fjäll Upp till 1200 personer, risk för påverkan av alkohol. 23. Älvdalens kyrka Stor mängd människor i samlingslokal, stora kulturhistoriska värden. 24. Älvdalens ishall Stor mängd människor, ca 2400 personer, risk för påverkan av alkohol. Förhöjd risk för anlagd brand. 25. Älvdalens Bio Stor mängd människor, 240 personer 26. Kulturhuset Idre Stor mängd människor 27. Brittgården Stor mängd människor 250 personer 28. Evertsbergs bygdegård Stor mängd människor, ca 470 personer, risk för påverkan av alkohol. Förhöjd risk för anlagd brand. Tabell 5, större samlingslokaler i Älvdalens kommun. För lokaler där fler än 150 personer får vistas samtidigt ställs högre krav på brandskyddet i byggprocessen. Bland annat krävs särskilda ytskikt, viss bredd på utrymningsvägar liksom utrymningslarm. Risk finns dock fortfarande att alla människor inte hinner sätta sig i säkerhet innan kritiska förhållanden uppstår, exempelvis på grund av inverkan av alkohol Konsekvenser och behov av förmåga En brand i en samlingslokal kan innebära att väldigt många människor behöver utrymma samtidigt, i Älvdalens ishall kan det vara upp till 2400 personer. Samtidigt kan människorna vara påverkade av alkohol, vilket medför att utrymningen kan fördröjas. Samlingslokaler är också utsatta för anlagd brand i högre utsträckning än andra, exempel på detta är den förödande diskotekbranden i Göteborg 1998 då 63 ungdomar omkom. Om en utrymningsväg är blockerad kanske inte människor hinner utrymma innan kritiska förhållanden uppstår, räddningstjänsten

46 behöver därför ha förmåga att hjälpa till vid utrymningen och genomföra invändig rökdykning för att säkerställa att alla människor kommit ut. Bränder i denna typ av lokal kräver samtidig förmåga till invändig rökdykning för livräddning, ledning av räddningsinsats och utvändig släckning. Behovet av krishantering blir sannolikt stort, vilket innebär att kommunen måste ha förmåga att hantera och bearbeta större kriser, normalt utgörs denna förmåga av en POSOM-grupp. 6. Riskutsatta transportleder Objekt Risk 29. Riksväg 70 Riksväg 70 går från Rättviksgränsen genom Mora tätort och vidare mot Älvdalens kommun. Stor mängd trafik, framförallt mot fjällen. Farligt godsled. Om Malungs-Sälens flygplats blir verklighet kan transporterna av farligt gods öka, framförallt med flygbränsletransporter. 30. Vasaloppsleden Mindre väg med mycket stort trafikflöde, dels till och från Sälenfjällen men också i samband med Vasaloppets vinter- och sommarvecka. Mycket busstrafik med skidturism. Om Malung-Sälens flygplats blir verklighet kan farligt godstransporterna på denna sträcka komma att öka. Tabell 6, riskutsatta vägavsnitt i Älvdalens kommun. I Älvdalens kommun finns riksväg 70. Vägen är rekommenderade för farligt gods. Det finns en studie genomförd sedan tidigare som visar på att den övervägande delen som transporteras är petroleumprodukter i form av diesel och bensin Konsekvens och behov av förmåga Trafikolyckor inträffar och oftast innebär det enbart materiella skador. Tyvärr kan konsekvensen ibland bli mycket värre, nämligen att människor kläms fast i bilar eller att det blir läckage i samband med transporter av farligt gods. Kommunen måste ha förmåga till losstagning av personer ur både personbilar, lastbilar och bussar eftersom dessa frekvent trafikerar det vägnät som passerar kommunen. Vid olyckor med bussar är det känt att människor kan hamna under fordonet, vilket kräver förmåga till tunga lyft. Om det inträffar ett läckage vid transport av farligt gods innebär detta att människor och miljön kan utsättas för exempelvis brandfarliga, giftiga eller frätande gaser. För att hantera en sådan olycka krävs förmåga till dels initial livräddning, dels förmåga att täta och åtgärda eventuella läckage i både brandskyddsdräkt, stänkskydd eller kemskyddsdräkt. 46

47 7. Evenemang med förhöjd risk Objekt Risk 31. Vasaloppet vintervecka Mycket folk i rörelse och en betydligt sämre trafiksituation, både i centrala Älvdalen men också längs vägarna till och från kommunen. Detta i kombination med halka gör att risk för trafikolyckor ökar. Många människor övernattar i lokaler som inte är avsedda för övernattning, exempelvis källare i privata villor m.m. 32. Vasaloppets sommarvecka Mycket folk i rörelse och en kraftigt påverkad trafiksituation, både i centrala Älvdalen men också längs vägarna till och från kommunen. Många människor övernattar i lokaler som inte är avsedda för övernattning, exempelvis källare i privata villor m.m. 33. Evenemang, motor & musik veckan. Mycket människor som vistas på samma ställe där Idreyran och festveckan i Särna trängseln är förhållandevis hög. Dessutom kan en del av dessa människor vara påverkade av alkohol. Trafikstockningar med begränsad framkomlighet för utryckningsfordon. Tabell 7, evenemang med förhöjd risk i Älvdalens kommun Konsekvens och behov av förmåga Stora evenemang innebär att flera människor än normalt bor och vistas i kommunen. En villabrand innebär normalt att en familj förväntas finns i byggnaden och behöver räddningstjänstens hjälp, men under dessa evenemang kan det innebära att 20 människor vistas i samma villa. Förmågan till livräddning genom rökdykning och stegutrymning behöver därför vara högre under perioder då flera människor än normalt bor och vistas i kommunen. Ytterligare en konsekvens av dessa evenemang är att trafikintensiteten ökar markant. Olyckorna kan därför medföra att räddningspersonalen har svårt att ta sig fram, men innebär också att skadeutfallet kan vara alvarligare än normalt. Kommunen kan därför behöva sprida ut räddningsresurserna under vissa perioder och exempelvis öka förmågan till losstagning vid trafikolycka. 8. Övriga risker Objekt Risk 34. Översvämningsrisk Lågt belägna fastigheter i Älvdalens tätort tillhör 47

48 riskområde för översvämning. Österdalälven med tillhörande biflöden kan svämma över vid höga flöden, alternativt i samband med dammbrott. 35. Skogsbränder Risken för stora skogsbränder ökar p.g.a. en snabbt ökande klimatförändring, som medverkar till snabbare och häftigare brandförlopp. 36. Trafikolyckor Mycket trafik under vinterhalvåret ökar risken, samt under de stora evenemangen som sker i kommunen. Tabell 8, övrigt med förhöjd risk i Älvdalens kommun. Av tabell 8 framgår att det finns många större vattendrag i kommunen som innebär att risken för drunkningstillbud är förhållandevis hög. Ökad risk för stora skogsbränder p.g.a. klimatförändringen Trafikolyckor p.g.a. perioder med mycket trafik Konsekvens och behov av förmåga Översvämning Människor vistas ofta vid vatten, både under sommar och vintern. Sommartid exempelvis, fiske och bad i älvar och sjöar vilket medför att drunkningsolyckor kan förekomma. Kommunen behöver ha förmåga till ytlivräddning för att leta efter människor som håller på att drunkna, även vattendykning krävs för att hämta människor som finns under vattenytan. Skogsbränder Mycket människor vistas i naturen och kan vara orsak till skogsbränder, samt skogsindustrin med maskinell bearbetning skapar gnistor som antänder marken och skogen. Kommunen behöver ha förmåga att kunna hantera stora skogsbränder. Förmågan att leda och samordna stora och komplexa räddningsinsatser är därmed mycket viktig, både internt inom kommunen men också med hjälp av samverkande kommuner och gemensamma stabsresurser. Trafikolyckor Kommunen behöver ha förmåga att kunna hantera trafikolyckor, med losstagning av personer i två fordon parallellt. 37. Insatsstatistik Statistik över räddningstjänstens insatser kan redovisas på många olika sätt. Denna statistik avser enbart inträffade larm i Älvdalens kommuns geografiska område. Älvdalens räddningstjänst har ett väl utvecklat samarbete med grannkommunerna om exempelvis förstärkning med högre befäl, vilket gör att totala antalet insatser är fler än vad som redovisas. De vanligaste insatstyperna finns beskriva längre fram, exempelvis brand i byggnad, trafikolycka och automatlarm. Det är dock viktigt att påpeka att räddningstjänsten åker på många andra 48

49 händelsetyper, exempelvis hissnödläge om en person sitter fast i en hiss och ingen annan lyckas få ut denne. Räddningstjänsten rycker även ut för att hjälpa exempelvis hemtjänsten med tunga lyft då någon person ramlat i hemmet. Det sker även ett antal djurlivräddningar per år, vilket kan handla om ett djur som gått genom isen eller liknande. Alla dessa mindre insatser ingår i statistiken i figur a Antal insatser Figur 4. Insatser som Älvdalens räddningstjänst larmats till i Älvdalens kommun. Figur 4 redovisar olyckor i form av exempelvis bränder och trafikolyckor men även saneringar med mera. Insatserna ökar stadigt och har mer än dubblerats 2014 jämfört med Det finns flera orsaker till att larmen ökar, exempelvis har rapporteringen av insatser blivit bättre. Räddningstjänsten åker på i väntan på ambulans (IVPA). Antalet objekt som har automatiska brandlarm vidarekopplade har också ökat stadigt sedan 2000, vilket innebär ett ökat antal onödiga larm. 5.b Fördelning över dygnet, alla insatser % % % % 49

50 Figur 5. Fördelning av insatser över dygnet Figur 5 visar att huvuddelen av antalet insatser inträffar under dagtid mellan klockan 06:00 och 18:00, hela 58 procent. Kvällstid, vilket i diagrammet är mellan klockan 18:00 och 24:00 inträffar 29 procent av insatserna och nattetid 13 procent. Redovisningen är ett snitt över perioden Detta innebär att räddningstjänstens resurser är ianspråktagna till högre del under dagtid än kvälls- och nattetid. Observera att vardag och helg inte är särredovisade, utan medelvärdet avser veckans alla sju dagar. 5.c Brand i byggnad Figur 6. Antalet brand i byggnad har ökat under den senare perioden under Statistiken i figur 6visar att antalet brand i byggnad legat på en förhållandevis konstant nivå fram till år 2007 och därefter ökat. Denna ökning kan ha flera orsaker, ett exempel är att personalens kunskap kring inrapportering av statistik ökat och därmed har även insatser som innefattas av begreppet brand i byggnad ökat. Ett exempel kan vara rökutveckling från en mikro vid automatlarm, vilket idag rapporteras som brand i byggnad men tidigare enbart som ett tillbud. Efter en djupare analys av detta finns det ingenting som tyder på någon generell försämring av brandskyddet i kommunen. 50

51 Brandorsak i byggnad Figur 7. Brandorsak under perioden Avseende brandorsak för brand i byggnad går det lätt att konstatera att värmeöverföring och soteld är de vanligaste förekommande orsakerna, se figur 7. Andra frekvent förekommande orsaker är tekniska fel, glömd spis. Orsaken annan och okänd redovisar höga staplar och man kan misstänka att flera av dessa skulle kunna varit anlagda bränder. Orsaken rökning i detta diagram har en förhållandevis låg inträffandefrekvens, däremot är det sett till statistik över helan landet den vanligaste brandorsaken vid dödsbränder Konsekvenser och behov av förmåga Brand i byggnad är ett av de största problem kommunen har ur ett konsekvensperspektiv. Om brand inträffar i exempelvis en villa, finns det överhängande fara för att människor utsätts för direkt livsfara och i värsta fall omkommer. För att hindra konsekvenserna krävs ständigt förebyggande åtgärder. 51

52 Den nationella statistiken tyder på att äldre är mer utsatta för dödsbränder än yngre och demografin i Älvdalens kommun visar tydligt att det finns många personer över 65 år. På grund av detta skulle det inträffa fler dödsbränder i Älvdalens kommun i framtiden. Kommunen behöver därmed en förmåga att leda komplexa räddningsinsatser, genomföra invändig rökdykning i syfte att livrädda människor och samtidig utvändig släckning. Kommunen måste även kunna utrymma människor, exempelvis via stegutrustning från lägenheter och andra byggnader. I kommunen finns områden med tät trähusbebyggelse, där husen är äldre och inte alltid uppfyller dagens krav på skyddsavstånd, elektriska installationer m.m. Kommunen behöver därför ha förmåga att transportera stora mängder släckvatten till dess områden, både via brandpostnät, sjöar, vattendrag och via tankbilar. 5.d Brand ej i byggnad Figur 8. Antalet brand ej i byggnad avser markbränder, skogsbränder, bilbränder m.m. under Brand ej i byggnad avser alla typer av bränder som sker utomhus, exempelvis skogsbrand, bilbrand, gräsbrand, brand i papperskorg med mera, se figur 8. Statistiken tyder på att antalet inträffade händelser legat på en jämn nivå en längre tid men börjat öka på senare år. Antalet inträffade brand ej i byggnad är relativt väderberoende, exempelvis varma och torra somrar leder till fler gräs- och skogsbränder. I nuläget finns ingen annan förklaring till den senaste tidens ökning och det går inte att identifiera en specifik händelsetyp eller brandorsak som ökar. De vanligaste orsakerna, utöver okänd då brandorsaken inte kunnat bestämmas, är tekniska fel, blixtnedslag, eldning och anlagd brand Konsekvens och behov av förmåga Sommaren 2014 visade sig vara ett extremt år kopplat till bränder i naturen, exempel på detta är den stora skogsbranden i Västmanland under juli månad. Flera kommuner fick samverka och samarbeta kring resurser för att kunna hantera branden. Älvdalen är en kommun med mycket 52

53 skog och det finns därför behov att kunna hantera liknande händelser här. Förmågan att leda och samordna stora och komplexa räddningsinsatser är därmed mycket viktig, både intern inom kommunen men också med hjälp av samverkande kommuner och gemensamma stabsresurser e Trafikolycka Figur 9. Antalet trafikolyckor under perioden under Diagrammet i figur 9 redovisar antalet trafikolyckor som räddningstjänsten larmats till. Under 2000-talet har antalet trafikolyckor ökat. En tendens har varit att allmänheten larmar räddningstjänsten och SOS Alarm oftare än tidigare, även om samtliga personer har tagit sig ur fordonet som är inblandat. Tidigare har dessa händelser enbart blivit bärgningsuppdrag, men genom denna ökade benägenhet att larma så har räddningstjänst och ambulans möjlighet att göra bedömning av skador på plats samt säkra olycksplatserna från övrig trafik Konsekvenser och behov av förmåga För konsekvenser och förmågor, se punkt

54 f Drunkning Figur 12. Antalet drunkningstillbud under Statistiken i figur 12 avser inte faktiska drunkningar utan alla insatser där räddningstjänsten larmats om drunkning eller förmodad drunkning. Lyckligtvis är det få fall vilket gör det svårt att dra några generella slutsatser men dock finns en tendens till att insatserna minskar. Jämför man med statistik nationellt där antalet drunkningstillbud ökar, så är Älvdalens kommuns statistik till det bättre. Det är svårt att göra en bedömning om varför det är på det viset, men en orsak skulle kunna vara kommunens upplägg av simundervisning under skoltid Konsekvens och behov av förmåga För konsekvenser och förmågor, se punkt

55 5.g Automatiska brandlarm Figur 13. Antalet automatiska brandlarm under Statistiken i figur 13 visar antalet automatiska brandlarm som visat sig vara utlösta av någon annan orsak än brand. Vid konstaterad brand dokumenteras dessa som brand i byggnad i insatsstatistiken. Tendensen ser ut att vara nedåtgående på senare år vilket är positivt med tanke på att antalet objekt som är anslutna med automatiska brandlarm till SOS Alarm har ökat under samma tid. Orsaken till de onödiga larmen är flera, men ofta handlar det om tekniska fel på utrustningen eller felaktigt handhavande vid exempelvis hantverksarbeten eller provning. Larmanläggningarna har dessutom blivit driftsäkrare över tid, vilket gjort att antalet larm minskar trots ökningen av larmanläggningarna. 55

56 38. Risk- och sårbarhetsanalys Arbetet med lokal risk- och sårbarhetsanalys i kommunen ska bidra till att bygga och upprätthålla ett robust, tryggt och säkert samhälle. Vidare är risk- och sårbarhetsanalysen ett viktigt underlag för åtgärder som syftar till att förebygga de identifierade extraordinära händelserna och stärka beredskapen inför dessa. Analysen skall utöver detta bidra till en ökad medvetenhet om de regionala riskerna och dess konsekvenser. Mer information om kommunens risk- och sårbarhetsanalys finns på kommunens hemsida. Resultatet av denna risk- och sårbarhetsanalys presenteras i en riskmatris, se figur 14 där de olika riskerna värderats utifrån sannolikhet och konsekvens. Sannolikhet Figur 14. Resultat av Älvdalens kommuns risk- och sårbarhetsanalys I nedanstående tabell, se tabell 9, presenteras risk- och sårbarheterna utifrån riskmatrisen. 56