Nr Ärende Diarienr Handläggare 1. Jäv 2. Justerande

Transkript

1 Kallelse Sammanträde, Kommunstyrelsen (även 7 oktober) Till ersättare och övriga för kännedom Tid: , kl. 08:30, kl. 08:30-12:00 Plats: Vansbrorummet Föredragningslista Nr Ärende Diarienr Handläggare 1. Jäv 2. Justerande Ej offentliga ärenden 3. Ej inleda utredning jml 2 kap 1 Föräldrabalken Margaretha Jansson 4. Kostpolicy KS 2015/483 Maria Lindqvist 5. Motion avseende maten vid kommunens seniorboenden KS 2014/794 Maria Lindqvist 6. Handlingsprogram för räddningstjänsten KS 2013/494 Bo Lundberg 7. Sammanträdesplan 2016 KS 2015/460 Elisabeth Rooth- Eriksson 8. Helårsprognos t.o.m. augusti Catarina Willman 9. Strategisk plan KS 2015/293 Catarina Willman 10. Dalasågen 14:8 och 15:8, godkännande av försäljning KS 2015/469 Catarina Willman 11. MittNät AB, delägarskap. KS 2015/517 Thomas Carlsson 12. Vämo Elnät AB KS 2015/64 Elisabeth Rooth Eriksson 13. Stadieindelning KS 2015/491 Erik Wallander 14. Riktlinjer för ensamkommande flyktingbarn, mottagande till placering, överläggning Offentliga ärenden KS 2015/510 Erik Wallander 15. Information Dalatrafik Bengt Benjaminsson 16. Information VTAB

2 Kallelse Sammanträde, Kommunstyrelsen (även 7 oktober) Nr Ärende Diarienr Handläggare 17. Rättelse av kommunstyrelsens protokoll Tillsyn enl. LSO Lagen om skydd mot olyckor 2 kap 2-3, Skansbackens pensionat 19. Lokala trafikföreskrifter, parkeringsförbud Odd-Fellowgatan 20. Kommunalt bidrag för underhåll av enskilda vägar 2014 KS 2013/678 KS 2015/142 KS 2014/734 Tobias Rundström Bo Lundberg, Mattias Ström Hassan Baghdarusefi, Thomas Carlsson Hassan Baghdarusefi, Thomas Carlsson 21. Unga till arbete 2016 KS 2015/490 Erik Wallander 22. Delgivning av domar och delegationsbeslut Samverkan, integrationsfrågor mandatperioden KS 2015/473 KS 2015/478 Tobias Rundström Elisabeth Rooth- Eriksson 24. Synpunktsärenden, rapport 2015 KS 2015/445 Marianne Pollack 25. Tidplan ekonomiska dokument 2015 KS 2015/129 Catarina Willman 26. Ansökan, driftsbidrag Hunflen fritid KS 2015/434 Elisabeth Rooth- Eriksson, Catarina Willman 27. Utvecklingsplan socialpsykiatrin KS 2015/486 Elisabeth Hekkala 28. Anställning av kommunchef KS 2015/163 Lillemor Tännström 29. Information Onsdag Delårsbokslut, överläggning Catarina Willman 31. Kommunstyrelsens budget för 2016, överläggning Per-Anders Westhed Ordförande Marie Hellberg Sekreterare

3

4

5 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 90 Ärende KS 2015/483 Kostpolicy Förslag till kommunfullmäktige Anta kostpolicy enligt föreliggande förslag med ändring under Maten och hälsan till att lyda: Maten ska vara näringsrik, god och omväxlande och så långt möjligt anpassad efter matgästens individuella behov. Ärendet Kostverksamhetens omfattning gör att det är angeläget för kommunen att ha en policy, som ger en vägledning för berörd personal inom kommunens verksamheter. Denna policy kommer att användas inom förskola, skola och äldreomsorg. En kostpolicy för målgruppen barn, ungdomar och vuxna/äldre inom kommunens verksamheter har utarbetats. Dokumentet kommer sedan att ligga till grund för det fortsatta arbetet med riktlinjer. Förslag Ordförandes förslag: Anta kostpolicy enligt föreliggande förslag med ändring under Maten och hälsan till att lyda: Maten ska vara näringsrik, god och omväxlande och så långt möjligt anpassad efter matgästens individuella behov. Nall Lasse Andersson (S) yrkar bifall till ordförandes förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #1 Kostpolicy #2 Justerande Utdragsbestyrkande

6

7 0 KOMMUNPARTIET PARTIPOLITISKT OBUNDET Till Kommunfullmäktige, Vansbro kommun Motion avseende maten vid kommunens seniorboenden Vid kommunens seniorboenden kan pensionärerna beställa mat från kommunens skolkök och få maten levererad genom hemtjänsten. För att beställa får varje pensionär en meny där de kan se vad som tillagas. En portion kostar femtio kronor och innehåller då en varmrätt. Det är oftast en till två potatisar och något kött och kanske en halv tomat eller någon kokt morot. Måltidsdryck är vatten och det kan finnas knäckebröd och möjligen margarin. De gånger det är soppa finns det en skiva mjukt bröd med och möjligen en ostskiva. Sedan är den äldre också TVUNGEN att beställa minst tre måltider om personen vill beställa mat under en vecka. Vilket förmynderil För de lärare som inte äter pedagogisk lunch på skolorna finns det möjlighet att köpa skollunch för femtio kronor. Då ingår 8-12 olika grönsaker, sallader och keso. Man får hämta i princip hur många gånger som helst. Man kan dricka så mycket mjölk man vill. Knäckebröd och margarin finns alltid. De gånger det är soppa kan man ta hur många skivor mjukt bröd man vill och ofta finns det tre olika pålägg. Att det ska vara en sådan skillnad på var tallriken finns är rent ut sagt SKAMLIGT. Hur kan kommunens politiska majoritet godkänna en sådan behandling av våra äldre? Det är inte svårt att lägga färska grönsaker och salladsblandningar i en liknande låda som varmrätten ligger i. Att sedan kalla varmrätten för varm rätt är heller inte rätt många gånger. Allt som oftast när de äldre väljer att sitta i matsalen på seniorboendet är det hemtjänstpersonal som ska värma på maten. Detta sker många gånger så dåligt att maten serveras ljummen eller till och med kall. Vem vill äta då? (Retorisk fråga). Bröd och mjölk går också att se till att det finns på seniorboendena. Ingår det när lärare betalar femtio kronor för maten skall det också ingå när våra äldre betalar lika mycket, för det som ska vara likadan mat. Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. wahanl@telia.com. Tel: ,

8 Det är diskriminering att behandla människor olika utifrån ålder. Det finns en lag som säger det uttryckligen. Vii Kommunpartiet yrkar därför att: + De äldre på kommunens seniorboenden själva ska få bestämma om de vill beställa mat för en dag eller fler. Det är inte kommunens sak att pracka på människor saker, särskilt inte när dessa människor har svårt att tala för sig och göra sin stämma hörd. + Det ska vara möjligt att även välja bland färska grönsaker och sallader. + Det ska finnas tillgång till mjölk som måltidsdryck + Det ska finnas möjlighet att få upp till fem skivor mjukt bröd de gånger det är soppa. Dessutom ska det alltid finnas tillgång till ost. + Den måltiden ska inte kosta mer än den gör idag, d.v.s. femtio kronor. + Maten alltid ska vara ordentligt uppvärmd när den serveras i boendets matsal. Kommunpartiets Fullmäktigegrupp, Vansbro kommun. Wahan Ohaness Harutun Per Rostgaard Ewald Motion NI december2014 Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa Mossvägen 4, Vansbro. wahanl@telia.com. Tel: ,

9

10

11

12 Handlingsprogram för skydd mot olyckor För mandatperioden

13 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Innehåll Inledning Lag om skydd mot olyckor Nationella mål Syftet med handlingsprogrammet... 5 Riskanalys Kommunens risker och dess konsekvenser Behov av förmåga... 7 Förebyggande verksamhet Mål med den förebyggande verksamheten Beskrivning av kommunens förebyggande verksamhet Tillsyn Tillsyn 2 kap. 2 LSO Tillsyn 2 kap. 4 LSO Tillsyn och tillstånd för brandfarliga och explosiva varor Skriftlig redogörelse Systematiskt brandskyddsarbete Rengöring och brandskyddskontroll Avgifter Egensotning Information och rådgivning Internutbildning inom kommunkoncernen Extern utbildning Eldning utomhus Samverkan Samverkan inom och med andra kommuner Stöd till andra myndigheter Operativ räddningstjänst Mål med den operativa räddningstjänstverksamheten... 14

14 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Beskrivning av kommunens operativa verksamhet Kommunens förmåga till räddningsinsats i fred och under höjd beredskap Personella och materiella resurser i fred och under höjd beredskap Minimistyrka vid förstärkning Förmåga till räddningsinsats som kommunen avser skaffa sig Ledning av räddningsinsats Ledningsorganisation Stab Alarmering och kommunikation Insatsplanering Samverkan och avtal Landstinget Bärhjälp/Lyfthjälp Kemskydd Ledning Räddningsdykare Metriaavtal Höjdenhet Försäkringsbranschens restvärderäddning AB Frivillig resursgrupp (FRG) Kommunal och statlig räddningstjänst Rekrytering Uppföljning och egenkontroll Olycksundersökning och insatsutvärdering Uppföljning av målen för den förebyggande och operativa verksamheten Förkortningar och definitioner Bilaga 1: Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningsinsats i Vansbro kommun. 3

15 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Inledning Inom en kommun inträffar många oönskade händelser i form av olyckor. Kommunen har till uppgift att identifiera dessa möjliga händelser och analysera vilket behov av förmåga som föreligger för att både förebygga dessa och hantera dem när de väl inträffar. Handlingsprogrammet är ett kommunalt styrdokument som beskriver detta arbete. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. 1.1 Lag om skydd mot olyckor Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) innehåller bestämmelser om det ansvar som stat och kommun samt den enskilde har att vidta till skydd mot olyckor. I LSO anges övergripande nationella mål för verksamheten skydd mot olyckor, därutöver ska kommunen själv formulera mål utifrån den lokala riskbilden och de lokala förutsättningarna. Samhället har alltid drabbats av olyckor som medfört skador på människor, egendom och miljö. I LSO är det utpekat att den enskilde har ett tydligt ansvar att i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. LSO tydliggör också att kommunen i högre utsträckning än tidigare lagstiftning ska ta initiativ till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet såväl inom kommunen och inom kommunens områdesansvar. Kommunen ska dock inte ta över ett ansvar från någon annan myndighet, enskild person eller något annat organ. Samsynen ska ligga till grund för kommunens olycksförebyggande verksamhet. I en kommun ska det finnas en räddningschef, räddningschefen är också den som ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare, men kan utse någon annan (3 kap. 16 LSO). 1.2 Nationella mål Bestämmelserna i lagen om skydd mot olyckor (LSO) syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor (1 kap. 1 LSO). Ytterligare ett nationellt mål anges i 4 kap. 3 LSO: Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Skrivningen ett tillfredställande och likvärdigt skydd innebär att ett betryggande skydd skall finnas oavsett var i landet människor befinner sig. Eftersom riskbilden ser olika ut i olika kommuner och olika delar inom en kommun skall en anpassning ske till de lokala förhållandena och kommunerna kommer därigenom att vidta olika åtgärder för att nå upp till målet. Skydd mot olyckor omfattar förebyggande och skadeavhjälpande åtgärder när det gäller olyckor. 4

16 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Utifrån de nationella målen har Vansbro kommun formulerat säkerhetsmål som beskriver vad som ska uppnås avseende säkerheten i kommunen. Hur säkerhetsmålen ska uppfyllas beskrivs i prestationsmål. Av prestationsmålen framgår tydligt vilka konkreta åtgärder och aktiviteter kommunen tänker genomföra i sina förvaltningar och verksamheter, samt de resurser som krävs. 1.3 Syftet med handlingsprogrammet I alla kommuner finns risker som kan uppfattas som osannolika i vardagen. Likväl ska kommunens planläggning utgå från att dessa kan inträffa utan att för den skull vidta specifika åtgärder. Kända risker ska däremot förhindras i möjligaste mån. Sådana kända risker är samhällsstörningar som till exempel sabotage, större el-/tele-/it-störningar, störningar i dricksvattenförsörjning, extremväder, terrorhandlingar, större och mindre bränder i bostäder, industrier, vårdanläggningar, samlingslokaler, hotell, lantbruk och terräng, väg-/tåg-/flygolyckor, kemikalieolycka, drunkning och andra personolyckor. För större oönskade händelser finns en särskild handlingsplan för ledning och information vid extraordinär händelse. Arbetet med skydd mot olyckor inom Vansbro kommun ska leda till ökad trygghet och säkerhet i kommunen. Det ska ske genom ett tvärsektoriellt arbete där processer byggs, utvecklas och synliggörs över gränserna mellan myndigheter, kommuner och förvaltningar. Samverkan med andra kommuner, myndigheter och aktörer är viktig som en del i detta har handlingsprogrammet tagits fram i nära samverkan med Orsa, Älvdalen, Malung-Sälen, Leksand och Mora kommuner. Handlingsprogrammet utgör ett övergripande dokument som beskriver kommunens mål och verksamhet, både för olycksförebyggande arbete och för hur räddningstjänst skall genomföras och utvecklas. Handlingsprogrammet ska stimulera den politiska debatten och ställningstagandet vad gäller skydd mot olyckor samt kunna utgöra ett instrument för uppföljning och utvärdering, en redovisning till staten om att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad samt underlag vid information till allmänheten. I Vansbro kommun är det kommunstyrelsen som har ansvar för att kommunen fullgör sina uppgifter enligt lagen (3 kap. 11 LSO). Samråd kring handlingsprogrammet har skett med Länsstyrelsen, Landstinget Dalarna och grannkommuner genom remissförfarande. 5

17 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Riskanalys Enligt 3 kap. 3 och 8 ska handlingsprogrammet beskriva de risker för kommunen som kan leda till räddningsinsats. Exempel på sådana risker är brand, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne, drunkning och översvämning. Detta förutsätter att kommunen identifierar risker samt analyserar och bedömer dem. Den sammantagna riskbilden kan sedan användas som grund för hur kommunen prioriterar och sätter upp mål, planerar den förebyggande verksamheten samt bedömer vilken förmåga kommunen bör ha för att genomföra räddningsinsats. I bilaga 1 till detta handlingsprogram redovisas Vansbro kommuns riskanalys. 2.1 Kommunens risker och dess konsekvenser. Vansbro kommun är en glesbygdskommun i Dalarnas län med drygt 6700 invånare. Vansbro kommun är främst känd för sin turism kopplad till olika evenemang, där Vansbrosimningen är den mest kända händelsen. I riskanalysen, se bilaga 1, har Vansbro kommuns olika risker redovisats tillsammans med statistik rörande exempelvis insatser under åren Exempel på områden som identifierats är; Byggnader med stor risk och fara, Hotell och större tillfälliga boenden, Kulturhistoriska byggnader, Vårdanläggningar, Samlingslokaler. Riskutsatta transportleder, Evenemang med förhöjd risk. Övriga risker. Sammanfattningsvis går det att konstatera att riskbilden är divergerande, det vill säga att det inte finns någon specifik risk som sticker ut utan det är det totala spektret av olika risker som måste hanteras. Beträffande åldersstrukturen visar statistiken att befolkningen är åldrande och det finns en stor andel människor som är äldre än 66 år. Denna åldersgrupp är dessutom överrepresenterade i den nationella dödsbrandstatistiken. Av statistiken konstateras att Vansbro kommun har en förhållandevis hög andel trafikolyckor jämfört med både Dalarnas län men även Sverige i stort sett till invånarantalet. Detta tyder på att det olycksförebyggande arbetet borde inriktas mot dessa typer av olyckor, jämförelsen blir dock inte helt objektiv då en stor del av fjällturismen till Sälen passerar genom kommunen. De flesta olyckor sker på statligt ägda vägar. Det genomförs årligen flera publika evenemang i kommunen, ett exempel är Vansbrosimningen som lockar ca personer. Risken för att olyckor ska inträffa ökar markant under evenemangen. Kommunen måste ta hänsyn till detta avseende beredskapsproduktion och förmåga till räddningsinsats. Händelser som kan inträffa till följd av klimatförändringar är exempelvis långa perioder av torka eller perioder med extrem nederbörd. Vansbro kommun har varit förhållandevis förskonade av 6

18 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR olyckor till följd av dessa fenomen, men det blev tydligt i samband med skogsbranden i Västmanland 2014 att det finns synnerliga skäl att planera för stora och komplexa räddningsinsatser, exempelvis skogsbränder och översvämningar. Ett förändrat klimat och en åldrande befolkning är två av flera aspekter som sannolikt kan påverka riskbilden i Vansbro kommun idag och i framtiden. 2.2 Behov av förmåga Vansbro kommun behöver en mycket bred förmåga för att hantera alla förekommande olyckor i kommunen, allt från rökdykning till att ingripa vid båtolyckor till sjöss, se riskanalys i bilaga 1. Den samlade förmågan kanske inte alltid kan upprätthållas av kommunen själv, utan uppnås genom samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer. I avsnittet förebyggande verksamhet samt operativ räddningstjänst redovisas kommunens samlade förmåga för skydd mot olyckor. Bild 1: Förmåga till livräddning genom rökdykning är viktig eftersom Vansbro kommun har en stor andel äldre, som dessutom är överrepresenterad i den nationella dödsbrandsstatistiken (Riskanalys, bilaga 1). 7

19 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Förebyggande verksamhet Vansbro kommun ska främja den enskildes förmåga att förhindra och hantera olyckor, riskanalysen visar tydligt behovet av insatser mot exempelvis äldre. Kommunen ska se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av brand förebyggs. Kommunen ska också vara verksam för skydd mot andra olyckor än bränder. Detta ska dock inte innebära någon inskränkning i det ansvar som någon annan har enligt lag om skydd mot olyckor (LSO). Vansbro kommun skall ta tillvara möjligheterna att utnyttja andra kommuners resurser och själv stå till förfogande med de resurser vi kan erbjuda andra kommuner för olycks- och skadeförebyggande verksamhet. Det förebyggande arbetet gällande trafikolyckor sker genom dialog med Trafikverket eftersom de flesta trafikolyckorna sker på statliga vägar. 3.1 Mål med den förebyggande verksamheten Säkerhetsmål: Antalet människor som skadas eller omkommer i olyckor ska minska årligen, genom att kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder kontinuerligt ökar där målet är att den enskilde alltid ska kunna genomföra den första skadebegränsande åtgärden vid en olycka. 3.2 Beskrivning av kommunens förebyggande verksamhet Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för risk- och säkerhetsarbetet inom kommunen och kommunens geografiska område. Varje verksamhet och bolag bär ansvar för risk- och säkerhetsarbetet inom sitt verksamhetsområde. De ska, om behov uppstår, samverka med varandra och bistå med lämpliga resurser vid övriga händelser. Samtliga medarbetare ska göras delaktiga i risk- och säkerhetsarbetet. Arbetet ska inriktas på att den enskilde genom ökad riskmedvetenhet och kunskap själva i högre grad kan ta ansvar för sin egen och sin omgivnings säkerhet. Kommunstyrelsen ska fortlöpande följa upp säkerhetsarbetet och se till att antagna dokument följs. 3.3 Tillsyn Genom att genomföra tillsyn kontrollerar kommunen om företag, verksamheter och den enskilde lever upp till de krav som ställs på dem i det olycksförebyggande arbetet. I Vansbro kommun genomför räddningstjänsten tillsyn inom ramen för lag om skydd mot olyckor (LSO) och lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Inför varje år tas en tillsynsplan fram vilken beskriver de objekt och verksamheter som ska tillsynas. Räddningstjänsten deltar även vid kvällstillsyner tillsammans med polisen, miljö- och byggenheten och individ- och familjeomsorgen. Vid dessa tillfällen sker tillsynerna oannonserat i verksamheter där det bedrivs offentlig tillställning, exempelvis nattklubbar och restauranger. Tillsyner kan också komma att genomföras vid enstaka oplanerade tillfällen, för kontroll av att ägare och innehavare tar sitt ansvar enligt lagstiftningen. Sådana tillfällen kan vara att tillsyn utförs i samband med större publika evenemang såsom festivaler, konserter och andra tillfälliga arrangemang. Prestationsmål 1: Räddningstjänsten ska årligen genomföra ca 50 tillsyner enligt tillsynsplanen. 8

20 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Prestationsmål 2: Räddningstjänsten ska årligen följa upp 95 procent av verksamheterna som vid tillsyn förelagts att vidta åtgärder för att uppnå ett skäligt brandskydd Tillsyn 2 kap. 2 LSO I 2 kap. 2 LSO förtydligas den enskildes ansvar; Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Vid tillsyn granskar kommunen arbetet och förmågan att nå en skälig nivå, både vad gäller brandskydd men även andra olyckor såsom säkerhet vid badplatser och lekplatser. Lägsta kompetens på den som utför tillsyn på efterlevnaden av denna paragraf är i Vansbro kommun satt till tillsyn A eller förebyggande 1. Inom räddningstjänsten finns tre stycken som har tillsyn A utbildning vilket bedöms motsvara behovet för Vansbro kommun Tillsyn 2 kap. 4 LSO Vid anläggningar och verksamheter som innebär fara för att en olycka kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö krävs mer arbete av den ansvarige för att förebygga och begränsa konsekvenserna av en olycka. Detta kan vara att själv hålla och bekosta beredskap med personal och eller utrustning. Vilka objekt eller verksamheter som omfattas av denna paragraf beslutas av länsstyrelsen men tillsynen av dess efterlevnad genomförs av kommunen. I Vansbro kommun utförs denna tillsyn av räddningstjänsten. Lägsta kompetens på den som utför tillsyn på efterlevnaden av denna paragraf är i Vansbro kommun satt till tillsyn B. Inom räddningstjänsten finns idag en kompetens som har tillsyn B utbildning. Räddningstjänsten har som ambition att utbilda ytterligare en kompetens tillsyn B. Prestationsmål 3: Räddningstjänsten ska informera allmänheten minst en gång vart tredje år om de särskilda risker som finns vid dessa verksamheter och vilken förmåga kommunen har för att hantera dessa Tillsyn och tillstånd för brandfarliga och explosiva varor Brandfarliga och explosiva varor utgör förhöjda risker för olyckor i samband med hantering och förvaring. Hanteras större mängder krävs dessutom tillstånd för detta. Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) reglerar tillsammans med myndighetsföreskrifter hur denna hantering skall genomföras. I Vansbro kommun är det räddningstjänsten som beviljar tillstånd och genomför tillsyn över efterlevnad av gällande regler för brandfarlig och explosiv vara. Lägsta kompetens på den som utför tillsyn över efterlevnaden av denna lag och tillhörande föreskrifter är i Vansbro kommun satt till tillsyn A eller förebyggande 1. Lägsta kompetens för 9

21 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR beviljande av tillståndsansökningar för brandfarliga och explosiva varor är i Vansbro kommun satt till tillsyn B. 3.4 Skriftlig redogörelse Skriftlig redogörelse innebär att den som äger en byggnad eller annan anläggning, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall redogöra för sitt brandskydd i skriftlig form. Det är ägaren till byggnaden som ansvarar för att upprätta och skicka in redogörelsen till kommunen. Tanken från början, när lagen kom, var dels att betona den enskildes ansvar men också att kommunen skulle använda dessa redogörelser som underlag för sin tillsynsverksamhet. Det har dock visat sig att detta inte fungerar i praktiken och Vansbro kommun ber därför om dessa uppgifter inför varje tillsyn, alternativt hämtar in dessa under själva tillsynsbesöket. På det viset anser kommunen att ägaren uppfyller det krav som ställs enligt lagen och kommunen får in de uppgifter som behövs. 3.5 Systematiskt brandskyddsarbete Att arbeta systematiskt med brandskyddet är viktigt. Detta medför bland annat att risker identifieras, rutiner vid nödläge hålls aktuella och att utrustning och brandtekniska konstruktioner fungerar. Systematiskt brandskyddsarbete är en viktig del i brandskyddet och vid tillsyn kontrolleras bland annat detta arbete. 3.6 Rengöring och brandskyddskontroll Kommunen ansvarar för sotningen enligt 3 kap. 4-6 LSO. Sotningsverksamheten bedrivs i kommunalregi, som hanterar brandskyddskontroll och rengöring i kommunen. Fristerna för brandskyddskontroll och rengöring har kommunfullmäktige fastställt med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter. Brandskyddskontroll får endast utföras av person med skorstensfejarteknikerutbildning och som delgivits delegation att utfärda föreläggande och förbud. Inom kommunen finns idag en med utbildning skorstensfejartekniker. Skorstensfejarteknikern är ansvarig att föra kontrollbok över rengöring och brandskyddskontroll och rapportera arbetet årligen till kommunstyrelsen. Prestationsmål 4: Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll ska utföras på alla fristade objekt enligt de intervall som beslutats. Prestationsmål 5: Eldstadsrelaterade bränder ska minska årligen (dit hör även soteld) Avgifter Avgifterna för sotning och brandskyddskontroll fastställs enligt taxa av kommunfullmäktige, de revideras därefter med ett särskilt sotningsindex varje år. Sotningsindex är en central överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Skorstensfejarmästarnas riksförbund Egensotning Som följer av 3 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor (LSO) får kommunen, efter ansökan, medge att en fastighetsägare utför eller låter någon annan utföra sotning på den egna fastigheten om sotningen kan ske på ett från brandskyddspunkt betryggande sätt. Prövning av ansökan omfattar 10

22 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR förutsättningarna för att utföra sotning av anläggningens i dess helhet och i prövningen beaktar kommunen risksituationen, förbränningsanordningens komplexitet och den enskildes kunskap samt de generella förutsättningarna för uppgiften. Anläggningen får inte vara behäftad med föreläggande eller förbud som kan hänföras till 3 kap. 4 LSO. För de fall en fastighetsägare ansöker om att låta någon annan utföra sotningen så ska denne ha kompetens motsvarande vad som gäller för de personer som utför sotning för kommunens räkning. Fastighetsägaren ansvarar för att utförda rengöringar dokumenteras i enlighet med kommunens föreskrifter. Kontroll av dokumentation utförs i samband med brandskyddskontroll. Om det vid brandskyddskontroll eller tillsyn skulle visa sig att sotningen inte skett på ett sådant sätt att anläggningen är säker från brandskyddssynpunkt kan medgivandet återkallas. 3.7 Information och rådgivning Kommunen ska aktivt arbeta för att öka förmågan hos den enskilde att förebygga olyckor. Ökad insikt leder till förändrade attityder och beteenden, hos såväl allmänhet som verksamheter inom kommunen. För att den enskilde skall kunna ta sitt ansvar och skydda sig själv, sin egendom och miljön är det nödvändigt att denne kan få stöd från kommunen. Sådant stöd kan ges i form av råd och information. I Vansbro kommun erbjuder räddningstjänsten utbildnings- och informationsinsatser i brandskydd till allmänhet, kommunala verksamheter samt kommunexterna verksamhetsutövare. Räddningstjänsten deltar även i evenemang såsom öppet hus, barnaktivitetsdagar med mera för att förmedla råd och information till allmänhet och media hur olyckor förebyggs och hanteras. Prestationsmål 6: Räddningstjänsten ska genom information, rådgivning, möten och en levande dialog (tillsyn) verka för att andelen bostäder med fungerande brandvarnare och tillgång till släckutrustning ökar. Prestationsmål 7: Skolprojektet förebyggande brandskydd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för årskurs 2, 5 och 8 ska genomföras varje år. Prestationsmål 8: Elever i grundskolan ska kunna simma minst 200 meter, varav 50 meter i ryggläge i slutet av årskurs sex Internutbildning inom kommunkoncernen Enligt beslut ska all personal anställd av Vansbro kommun vart tredje år genomgå en grundläggande brand- och säkerhetsutbildning. Räddningstjänsten genomför denna utbildning men det är varje enskild förvaltnings ansvar att tillse att personal genomför utbildning inom detta intervall Extern utbildning Räddningstjänsten skall tillhandahålla brandskyddsutbildning till såväl enskilda medborgare, organisationer, föreningar, offentliga arbetsgivare som privata. Den utbildning som räddningstjänsten är huvudman för skall genomföras till självkostnadspris, det vill säga endast täcka de kostnader som räddningstjänsten har för utbildningen. Viss utbildning kan även 11

23 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR genomföras till reducerat pris eller som gratisutbildning för beställaren där det finns möjlighet till kostnadstäckning via statligt stöd. Utbildningens målsättning är att förebygga olyckor samt att förbättra den enskildes möjligheter att begränsa och förhindra skador till följd av inträffade olyckor. Utbildningar som räddningstjänsten tillhandahåller är; Grundläggande brandskyddsutbildning, Systematiskt brandskydds arbete (SBA) Hjärt- och lungräddning med hjärtstartare för vuxna, Hjärt- och lungräddning för barn, Prestationsmål 9: Räddningstjänsten ska erbjuda den enskilde utbildning inom området skydd mot olyckor, i huvudsak brandskydd och den akutsjukvård som inte omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Utbildningarna ska anpassas så att de speglar den lokala riskbilden Eldning utomhus Kommunen kan vid stor brandrisk förbjuda eldning utomhus. Upplysningar om aktuell brandriskprognos och eventuellt eldningsförbud kan erhållas via SOS Alarms telefonsvarare för brandriskprognos, eller via kommunens och Länsstyrelsens hemsidor. 3.8 Samverkan I samhället har vi att förhålla oss till hela olycksspektret från så kallade vardagsolyckor som är mer frekventa (typ fallolyckor, trafikolyckor och bränder) och som har stor betydelse för individens upplevelse av trygghet och säkerhet, till olyckor som är ovanliga och berör mindre eller större grupper i samhället. För att på bästa sätt förebygga hela olycksspektret krävs att den kommunala förvaltningen, myndigheter och organisationer samverkar. Det ska ske genom ett tvärsektoriellt arbete där processer byggs, utvecklas och synliggörs över gränserna mellan myndigheter, kommuner och förvaltningar. Kommunen ska därför, i större utsträckning än tidigare, ta initiativet till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet såväl inom kommunen som inom kommunens områdesansvar. Strävan är att uppnå samsyn mellan de olika inblandade aktörerna om vilka åtgärder för säkerheten i kommunen som ska vidtas. Ett exempel på denna typ av samverkan är kommunens POSOM-grupp, som innebär att det i Vansbro kommun finns en väl övad organisation för psykiskt- och socialt omhändertagande i samband med större olyckor och kriser. I gruppen ingår representanter från bl.a. kommunen, polismyndigheten, Svenska kyrkan och Landstinget. 12

24 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Samverkan inom och med andra kommuner Räddningstjänsten skall lämna det brandtekniska biträde som Miljö- och byggenheten behöver vid exempelvis byggsamråd, bygglovshantering, alkoholtillstånd mm. Räddningstjänsten skall svara på remisser från den kommunala förvaltningen vid upprättande av översiktsplaner och detaljplaner, vid tillståndsärenden för alkoholutskänkning samt övriga ärenden då räddningstjänstens kompetens efterfrågas. Räddningstjänsten skall även delta i de samverkansforum som finns på regional och nationell nivå. Inom kommunen ska det finnas en säkerhetsgrupp med representanter från samtliga verksamheter och kommunala bolag som arbetar med säkerhet och skydd mot olyckor. Prestationsmål 10: Kommunen ska systematiskt arbete med andra olyckor än bränder, såsom fallolyckor, olyckor på lekplatser och liknande. Prestationsmål 11: Kommunala badplatser ska vara försedda med livräddningsredskap som regelbundet kontrolleras. Prestationsmål 12: Kommunkoncernen ska minska skadekostnaderna årligen genom att arbeta proaktivt med skadeproblemen samt skapa och anpassa processer för optimal skaderapportering Stöd till andra myndigheter Räddningstjänsten skall genom samverkan med andra myndigheter verka för att förebygga olyckor och bränder. Olycksförebyggande arbete kan till exempel genomföras i form av gemensamma tillsyner med bygg och miljö, Länsstyrelsen, Polisen eller Arbetsmiljöverket. Räddningstjänsten skall på remisser från polismyndigheten lämna yttrande till exempel offentliga tillställningar, hotelltillstånd samt tillstånd för explosiv vara. Räddningschef eller räddningschef i beredskap ska kunna lämna sakkunnigutlåtanden till polismyndigheten när behov finns. 13

25 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Operativ räddningstjänst Trots att det olycksförebyggande arbetet prioriteras inträffar olyckor. Med utgångspunkt i riskanalysen, se bilaga 1, konstateras att kommunen behöver en mycket bred förmåga för att hantera alla förekommande olyckor, allt från rökdykning till att ingripa vid båtolyckor till sjöss. Den samlade förmågan kanske inte alltid kan upprätthållas av kommunen själv, utan uppnås genom samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer. 4.1 Mål med den operativa räddningstjänstverksamheten Säkerhetsmål: Kommunen ska kunna leda och hantera olyckor på ett effektivt och professionellt sätt i syfte att så snabbt som möjligt bryta skadeutvecklingen när den enskildes förmåga inte längre räcker till, genom egna räddningstjänståtgärder, genom samverkan inom och med andra kommuner samt genom samverkan med andra myndigheter och organisationer. 4.2 Beskrivning av kommunens operativa verksamhet Den operativa verksamheten avser den verksamhet som dygnet runt står till förfogande för att kunna hantera olyckor på ett effektivt och professionellt sätt. Räddningstjänstens insatsstatistik visar att räddningstjänstens uppdrag ökat de senaste åren, 2014 genomfördes ca 202 uppdrag Kommunens förmåga till räddningsinsats i fred och under höjd beredskap Kommunens förmåga till räddningsinsats har sin utgångspunkt i riskanalysen där risker och konsekvenser finns beskrivet, se bilaga 1. I följande tabell redovisas kommunens förmåga till räddningsinsats, observera att beredskapen enbart omfattar en av dessa händelser - inte flera samtidigt Brand i byggnad Typ Brand i byggnad (bostäder) Förmåga Byggnader kan ha olika komplexitet och utformning, vilket gör att en brand kan få olika konsekvenser. Utgångspunkten är en villa eller ett flerfamiljshus, där branden ska hållas inom en brandcell under en föreskriven tid. Räddningstjänsten i Vansbro är dimensionerad att klara av att utföra invändig livräddning/släckning genom rökdykarinsats och samtidig yttre livräddning/släckning med hjälp av stegutrustning. Livräddning med bärbar stegutrustning ska kunna hanteras upp till 3:e våningen (11 meter) medan höjdfordon kan livrädda upp till 8:e våningen (23 meter). Hjälp från annan kommun t.ex. Mora med höjdfordon. Förmågan förutsätter att brandcellens storlek inte är för stor, att brandcellsgränser är intakta och rätt utförda samt att brandbelastningen inte är för hög. Räddningsstyrkan ska ha olika släckmetoder till sitt förfogande, grundade på exempelvis vatten, skum eller pulver. Exempel: Vid en lägenhetsbrand ska branden inte kunna spridas 14

26 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Brand i byggnad (komplexa objekt) till nästa lägenhet inom 60 minuter. Räddningsstyrkan ska då kunna söka igenom den branddrabbade lägenheten med rökdykare samtidigt som människor i en grannlägenhet kan räddas med räddningstjänstens stegutrustning. Industrier och andra komplexa objekt innebär ofta till ytan stora brandceller vilket kan innebära stora brandgasvolymer och långa inträngningsvägar. Detta kan medföra att den ordinarie rökdykarorganisationen som gäller vid brand i bostad inte räcker till, utan måste förstärkas. Komplexiteten kan också betyda att en invändig insats är omöjlig och istället måste inriktas på att skydda intilliggande bebyggelse. Räddningstjänsten i Vansbro har inte förmåga att ensam klara av en brand i en komplex byggnad, utan detta kräver samverkan med flera kommuner. Räddningstjänsten ska dock arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt som bedöms nödvändiga. Dessa typer av insatser kräver stor förmåga till ledning och samverkan. Brand i byggnad (skolor, samlingslokaler, hotell och tillfälliga boenden, kulturbyggnader m.fl.) Exempel: En brand i en industribyggnad kan medföra en mycket hög effektutveckling och stora brandgasvolymer, räddningsstyrkan ska då exempelvis kunna upprätta begränsningslinjer mot intilliggande bebyggelse för att hindra vidare spridning. Större samlingslokaler innebär att ett stort antal människor med dålig lokalkännedom kan vistas i en byggnad, dessutom innebär det ofta stora brandceller och hög brandbelastning. Dessa lokaler ska vara utformade med höga krav på utrymningssäkerhet, så att alla människor hinner sätta sig i säkerhet innan kritiska förhållanden uppstår. Utgångspunkten är att alla människor ska vara utrymda då räddningstjänsten kommer på plats, men om detta misslyckas kan det komma att krävas en mycket stor räddningsstyrka med flera rökdykargrupper. Räddningstjänsten i Vansbro har inte förmåga att ensam klara av en brand i en samlingslokal där alla inte har utrymt, utan detta kräver samverkan med flera kommuner. Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt som bedöms nödvändiga. Dessa typer av insatser kräver stor förmåga till ledning och samverkan. Brand i byggnad Exempel: En brand på Medborgarhusets teater ska innebära att branden tidigt uppmärksammas av det automatiska brand- och utrymningslarmet, under tiden räddningstjänsten kör fram till objektet ska människor hinna sätta sig i säkerhet. När väl räddningstjänsten är framme ska en släckinsats kunna genomföras, sannolikt med förstärkningsbehov, under förutsättning att branden är begränsad i omfattning till en brandcell. Det finns många vårdinrättningar i kommunen där 15

27 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR (vårdanläggningar m.fl.) människorna inte själv förväntas kunna sätta sig i säkerhet. Istället krävs en egen organisation på plats som kan hjälpa människorna i händelse av brand. Utgångspunkten är att räddningstjänsten inte ska behöva hjälpa till med utrymningen utan fokusera på brandsläckning, misslyckas utrymningen kommer det dock att kräva mycket stora räddningsresurser med flera rökdykargrupper. Räddningstjänsten i Vansbro har inte förmåga att ensam klara av en brand i en vårdinrättning där alla inte har utrymt, utan detta kräver samverkan med flera kommuner. Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt som bedöms nödvändiga. Dessa typer av insatser kräver stor förmåga till ledning och samverkan. Exempel: En brand på ett äldreboende i kommunen innebär att brand- och utrymningslarmet tidigt ska detektera branden så att personalen hinner sätta människorna som vistas i brandcellen i säkerhet. Därefter kan räddningsstyrkan, under förutsättning att branden är begränsad i storlek och omfattning, genomföra släckinsats Brand ej i byggnad Typ Skogs- och markbrand Förmåga Inom Vansbro kommuns geografiska område finns stora områden skog och skogsmark. Skogsbränder kan bli mycket omfattande om de inte hanteras på ett effektivt sätt i ett tidigt skede. Större skogsbränder kräver förstärkningsresurser i form av helikopter, Frivilliga resursgruppen m.m. Räddningstjänsten i Vansbro ska ha förmåga att hantera en mindre skogs- eller markbrand. För detta krävs relativt stora vattenresurser samt terränggående fordon och pumpar. Skogsoch markbränder kan kräva mycket omfattande förmåga till ledning och samverkan, vilket innebär att högre befäl behöver särskild utbildning i att tolka brandriskdata och förutse brandspridning. Övriga bränder Exempel: Ett hygge börjar brinna en varm sommardag. Räddningstjänsten ska kunna lokalisera branden utifrån given positionsangivelse samt med tankbil, motorspruta och slangsystem släcka branden. Det finns andra typer av mindre bränder som kan inträffa, exempelvis containerbränder, fordonsbränder, papperskorgar, rishögar m.m. Räddningstjänsten i Vansbro ska ha förmåga att hantera en brand som är begränsad till ytan utan komplexa inslag. 16

28 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Trafikolycka Typ Trafikolycka (vägtrafik) Förmåga Vid en trafikolycka är målet att en patient ska vara under vård på sjukhus inom en timme från det att olyckan inträffar. Räddningstjänsten i Vansbro är dimensionerad utifrån att klara en olycka med två inblandade personbilar eller ett tungt fordon. Vid större olyckor krävs förstärkning från angränsande kommuner. Utrustning för tung räddning finns i kommunen. Trafikolycka (järnväg) Exempel: Losstagning av fastklämda personer i två personbilar ska kunna genomföras parallellt. En olycka på kollision mellan ett tåg och en personbil väldigt lik en olycka på väg i hantering. Om ett tåg råkar ut för en större händelse kan det dock innebära ett stort antal skadade människor, vilket kräver helt andra resurser. Räddningstjänsten i Vansbro ska vara dimensionerad utifrån att klara en olycka på järnvägen mellan ett vägfordon och ett järnvägsfordon utan urspårning. Flygolycka Exempel: Tungräddning ska kunna genomföras om en personbil kolliderar med ett tåg. Vid en flygolycka är det staten som ansvarar för räddningsledningen fram till dess att haveriplatsen blivit känd. Därefter övergår det till kommunal räddningstjänst. En flygolycka kan innebära att ett stort antal människor snabbt behöver hjälp. Räddningstjänsten i Vansbro ska vara dimensionerad utifrån att klara ett haveri med ett mindre flygplan med maximalt två passagerare. Vid olyckor med större plan kommer förstärkning från andra kommuner att behövas. Insatser vid flygolyckor kan kräva mycket omfattande förmåga till ledning och samverkan. Exempel: Ett enmotorigt flygplan med två piloter rapporterar problem med motorn och är på väg för landning. Räddningstjänsten i Vansbro ska då utan förstärkning svara för släck- och räddningsberedskap i samband med landningen Olyckor med farliga ämnen Typ Förmåga Farligt gods eller Det transporteras mycket farligt gods på vägarna genom kemikalieolycka Vansbro kommun, dessutom är det många företag som hanterar farliga kemikalier. En olycka med farliga ämnen kan innebära stora risker för både människor, egendom och miljön. 17

29 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Räddningstjänsten i Vansbro ska vara dimensionerad utifrån att klara av en första livräddande insats vid en olycka med ett farligt ämne. Räddningsstyrkan ska också kunna genomföra livräddande personsanering samt upprätta saneringsplats för både skadade och insatt personal. Vid större olyckor där kravet på uthållighet hos kemdykarorganisationen ökar krävs förstärkning. Räddningstjänsten ska arbeta aktivt med insatsplanering för objekt med farliga ämnen. Vid brand intill svetsutrustning ska räddningstjänsten kunna beskjuta acetylengasflaskor för att oskadliggöra dem. Exempel: En lastbil med diesel kör av vägen och chauffören sitter kvar i hytten, läckage uppstår. Räddningsstyrkan ska då initialt kunna livrädda chauffören och spärra av området samt genomföra skadebegränsande åtgärder Drunkning Typ Drunkningsolyckor, båtolyckor m.m. Förmåga I kommunen finns älvar, sjöar och mindre vattendrag. Kring dessa sker ett aktivt friluftsliv som exempelvis bad- och fiskeaktiviteter. Räddningstjänsten i Vansbro har förmåga att genomföra ytlivräddning och brandsläckning vid tillbud på vatten, till hjälp finns två räddningsbåtar varav den ena är placerad i Dala-Järna och hämtas av FIP-enheterna. För islivräddning finns hansabräda och överlevnadsdräkter. Vid behov av vattendykning tar kommunen hjälp av räddningsdykare från Rättviks räddningstjänst, Vansbro kommun har ingen egen vattendykarförmåga. Exempel: En person som bär flytväst ombord på en båt slår i huvudet och ramlar överbord. Räddningsstyrkan kan då söka efter personen med hjälp av räddningsbåtar och livrädda densamme. Räddningsdykare från Rättvik larmas alltid med automatik vid dessa typer av olyckor Övrigt Typ Evenemang Förmåga Vansbrosimningen är exempel på ett större evenemang som medför att många människor besöker kommunen. Detta innebär att risken för olyckor ökar samtidigt som konsekvenserna kan bli mer omfattande. I samband med evenemanget försämras periodvis framkomligheten på delar av vägnätet vilket kan fördröja insatstiden. Arrangörerna ska inför varje evenemang ta fram en säkerhetsplan som delges berörda. Räddningstjänsten i Vansbro ska anpassas utifrån rådande 18

30 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR omständigheter så att förmågan till räddningsinsats är god och tillgängligheten hög. En olycka eller flera små kan kräva stor förmåga till ledning och samverkan. Översvämning Exempel: Under Vansbrosimningen gör trafiksituationen att det är svårt att passera genom centrala Vansbro utan fördröjning. Räddningschefen kan då exempelvis besluta att upprätta en fiktiv brandstation mera centralt för att upprätthålla en skälig beredskap. Vansbro kommun har en känd översvämningsproblematik. Kommunen ska därför planera för större översvämningssituationer. Räddningsstyrkan ska ha förmåga att, tillsammans med andra kommunala förvaltningar eller externa aktörer, valla in prioriterade områden eller objekt samt länspumpa byggnader efter behov. Kommunen och räddningstjänsten ska ha förmåga att leda och samverka vid dessa händelser, både inom kommunen och med andra aktörer regionalt och nationellt. Hjärtstopp Exempel: Vid kraftiga skyfall finns risk att ett stort antal byggnader får vatteninträngning samtidigt. Den kommunala räddningsstyrkan kan då inte rimligtvis hantera alla samtidigt, det är då räddningschefen som beslutar om prioritering. Samhällsviktiga funktioner prioriteras alltid högst. Vid inträffat hjärtstopp är tiden från att hjärtat stannat till dess att hjärt- och lungräddning kan påbörjas med defibrillator avgörande. På tre snabba enheter (FIP och räddningschef i beredskap) finns hjärtstartare samt på släckbil, sotarbil och räddningstjänstens servicebil för att ha förmåga att utföra hjärtoch lungräddning med defibrillator i väntan på att ambulans tar över patienten. Stora jordbruk med djurhållning Vid brand i djurstall bygger det mycket på det egna ansvaret hos ägarna att vara räddningstjänsten behjälplig vid utrymning av djur, samövningar med de större lantbruken sker. Vid olycka med förgiftning eller brand i en gödselbrunn skall livräddande insats kunna ske med räddningstjänstens personal. 19

31 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Personella och materiella resurser i fred och under höjd beredskap Räddningstjänsten i kommunen ska utifrån den riskbild och det olycksförebyggande arbete som finns idag bestå av en brandstation som är placerad i Vansbro. För att upprätthålla de förmågor som angivits består den operativa organisationen av; 1 räddningschef i beredskap med 90 sekunders anspänningstid, 1 styrkeledare i beredskap (FIP) med 90 sekunders anspänningstid, 1 brandman i beredskap (FIP) med 90 sekunders anspänningstid, 1 styrkeledare i beredskap med sjuminuters anspänningstid, 4 brandmän i beredskap med sju minuters anspänningstid. Varje grupp består således av 8 stycken och det finns fyra grupper som har beredskap var fjärde vecka. Om regeringen beslutar om höjd beredskap ska den operativa organisationen klara två typolyckor och istället utgöras av; 1 räddningschef i jour med 90 sekunders anspänningstid, 2 styrkeledare i jour med 90 sekunders anspänningstid, 12 brandmän i jour med 90 sekunders anspänningstid. Prestationsmål 13: Första räddningsenhet ska vid normal beredskap, i fordon, kvittera larm så snabbt som möjligt dock längst inom 90 sekunder Prestationsmål 14: Övningar för räddningstjänstpersonalen genomförs enligt för varje år framtagen övnings- och utbildningsplan. Samtliga övningar ska planläggas, dokumenteras och utvärderas med avseende på kvalité Kompetenskrav För att säkerställa en hög nivå på den operativa förmågan ska kommunens befäl och brandpersonal inneha lägst den kompetens som anges nedan i tabell 1; Tabell 1, kompetenskrav för den operativa personalen. Funktion Krav på kompetens (lägstanivå) Räddningschef Räddningsledning B samt tillsyn B Räddningschef i beredskap Räddningsledning B. Styrkeledare (deltid FIP) Räddningsledare A. Styrkeledare (deltid) Räddningsledare A. Arbetsledare Intern arbetsledarutbildning. Brandman (deltid) Räddningsinsats eller motsvarande äldre utbildning. Eventuella undantag från kompetenskraven ovan beslutas av räddningschefen Materiella resurser Vansbro kommun ska ha de materiella resurser som krävs för att upprätthålla de förmågor som redovisats i detta handlingsprogram. Materialet ska vara modernt och kommunen ska kontinuerligt byta äldre teknik mot ny. 20

32 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Tabell 2, Materiella resurser räddningstjänsten har eller avser sig att införskaffa. Kursiv stil i tabellen nedan är resurser räddningstjänsten avser införskaffa. Typ Släck- och räddningsenhet Vattenhet Utrustning 2 släck- och räddningsfordon med vardera 3000 liter vatten. Utbytesintervall: år. Vattenenhet/tankbil med kapacitet på liter vatten. Vattenenhet/tankbil med kapacitet på liter vatten. (disponeras tillsammans med transportlinjen, Vansbro utbildningscenter) Utbytesintervall: år. Ledningsenhet FIP-enheter Räddningsbåt Terrängfordon vinter Terrängfordon sommar Utrustning för tung räddning Värmekamera IVPA-fordon Resursfordon 1 Ledningsenhet/personbil Utbytesintervall 5 år. 2 enheter/fordon utrustade för att klara en första insats. Utbytesintervall: 5-8 år. 2 räddningsbåtar Placering Vansbro, Dala-Järna. Utbytesintervall: Efter behov. 1 snöskoter med transportkälke Utbytesintervall: Efter behov. 1 fyrhjuling med vagn. Utbytesintervall: Efter behov. Stöttor, lyftkuddar, pallningsutrustning. Utbytesintervall: Efter behov. 1 värmekamera i släckbil 1 värmekamera i FIP-enhet Utbytesintervall: Efter behov. 1 fordon avsett för IVPA-larm. Utbytesintervall: Efter behov. 1 fordon för materiel- och personaltransport. Fungerar även som reservfordon vid behov. Utbytesintervall: Efter behov. Motorspruta klass 3 1 motorspruta klass 3 1 motorspruta klass 3 Utbytesintervall: Efter behov. Sambandsutrustning RAKEL Samtliga utryckningsfordon (bör kompletteras) Beredskapsstyrka Vansbro Ledningsplats Restvärdesresurs Utbytesintervall: Efter behov. Vagn med utrustning för restvärdesräddning. Utbytesintervall: Efter behov. Andningspaket av komposit 19 stycken kompletta avser att ha 20 stycken ( 1styck ) 21

33 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Slang Skogsbrandresurs/Container Klippverktyg/losstagning Rökgasfläktar Kemskyddsdräkter Stegutrustning Utrustning för övningsverksamhet 7 stycken tuber i reserv avser att ha 10 stycken (3 styck) Utbytesintervall: Efter behov meter 76 mm slang avser att ha 4000 meter (1300 meter) 575 meter 42 mm slang 1525 meter 38 mm slang avser att ha 2000 meter (475 meter) 250 meter 25 mm slang avser att ha 500 meter (250 meter) Utbytesintervall: Efter behov. Släpvagn innehållande armaturer, pumpar och slang. Samköps i samverkan med andra kommuner. Utbytesintervall: Efter behov. Hydraul verktyg komplett i Vansbro Hydraul verktyg mindre i FIP bil Utrustning för tungräddning/säkring/lyft Olyckstält för värme mm Utbytesintervall: Efter behov. 1 stycken eldriven PPV fläkt 1 stycken motor driven PPV fläkt Utbytesintervall: Efter behov. 6 stycken finns idag 3 avser att ha 6 stycken 1 stycken 14 meters utskjutsstege 1 stycken 12 meters utskjutsstege 10 stycken skarvstegar Utbytesintervall: Efter behov. 3 stycken 40 fots containrar 3 stycken 20 fots containrar Gasolpanna för varm rökövning Gasol ramp för övning av släckteknik Rökalstrare Uttjänad fullstor buss för övning Insatstid Tiden från att en olycka inträffar till dess att den första skadebegränsande åtgärden kan sättas in är oftast avgörande. Om en skadebegränsande åtgärd kan genomföras av den enskilde ökar förutsättningarna för att konsekvensen av en olycka ska bli så liten som möjligt. På bild 1 nedan redovisas insatstiden för räddningsstyrkan som är placerad på räddningsstationen i Vansbro och på bild 2 visas insatstiden för FIP-fordon under förutsättning att de är i Dala-Järna. 22

34 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Bild 1. Insatstid för räddningsstyrkan i Vansbro förutsätter anspänningstid på 7minuter. 23

35 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Bild 2. Insatstid för FIP fordon förutsätter anspänningstid på 90 sekunder 24

36 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Med nuvarande räddningsstyrka i Vansbro och vid normal beredskap nås 30 procent av befolkningen inom 10 minuter, 45 procent inom 20 minuter och 97 procent inom 30 minuter. Med FIP enheterna och att minst en enhet finns i Dala-Järna nås 40 procent av befolkningen inom 10 minuter, 83 procent inom 20 minuter och 98 procent inom 30 minuter Brandvattenförsörjning I Vansbro och Dala-Järna tätorter, liksom i vissa av kommunens byar, ska det finnas ett ändamålsenligt antal brandposter anslutna till kommunens vattenledningsnät. Räddningschefen avgör vad som är ändamålsenligt och ska därför ges tillfälle till yttrande i samband med framtagande av nya detaljplaner och markexploatering. Brandpostnätet skall uppfylla minst kraven i gällande VAV-norm och ansvarig för årlig kontroll är Räddningstjänsten vilka ska kunna uppvisa protokoll på genomförda kontroller. En översyn i syfte att reducera antalet brandposter i brandpostnätet kan genomföras under förutsättning att räddningstjänsten förfogar över två tankbilar på vardera minst 10 m Minimistyrka vid förstärkning Om räddningsstyrkan i Vansbro tas i anspråk för förstärkning till andra kommuner under en längre tid, ska räddningschefen säkerställa att en styrka om 1 styrkeledare och 4 brandmän finns i beredskap med en anspänningstid om sju minuter. Räddningsstyrkan kan utgå från brandstationen i Vansbro eller utgöras av en taktisk resurs från angränsande kommun Förmåga till räddningsinsats som kommunen avser skaffa sig Vansbro räddningstjänst har idag förmåga att leda stora och komplexa räddningsinsatser, då utrymmen för ledning och stab finns på nuvarande brandstation. Riskanalysen visar tydligt att kommunen behöver stor ledningsförmåga. Vansbro kommun har idag färre antal bränder i byggnader än många andra kommuner både i Dalarna och riket som helhet, men kombinationen med en relativt ålderstigen befolkning, som är överrepresenterad i dödsbrandsstatistiken, gör att förmågan till livräddning vid brand i bostäder måste vara hög. Skogsbranden i Västmanland 2014 visade att naturens krafter kan vara mycket stora. Risken finns, vilket tydliggjorts i riskanalysen, att klimatet i framtiden kommer innebära än torrare somrar. För att öka kommunens förmåga till skogsbrandsläckning bör Vansbro kommun tillsammans med angränsande kommuner anskaffa en gemensam skogsbrandsdepå med pumpar och släckutrustning under perioden Regeringen har beslutat att riket åter ska planera för höjd beredskap, under perioden bör därför räddningstjänsten skapa kunskap om räddningstjänst vid höjd beredskap. 25

37 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Ledning av räddningsinsats Räddningschefen i kommunen ansvarar enligt 3 kap. 16 lag om skydd mot olyckor (LSO) för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare, men kan utse någon annan som uppfyller de behörighetskrav som föreskrivs av regeringen. Beroende på olyckans komplexitet ställs olika krav på räddningsledningen. En räddningsinsats leds alltid av en räddningsledare och är avslutad när räddningsledaren fattar beslut om detta. Beslutet ska redovisas i skriftlig form och räddningsledaren ska även, om det är möjligt, informera den drabbade om behovet av bevakning, restvärdeskydd, sanering och återställning. Räddningsledaren kan under pågående räddningsinsats besluta om tjänsteplikt enligt 6 kap. 1 LSO, det innebär att var och en som under kalenderåret fyller lägst 18 och högst 65 år är skyldig att medverka i räddningstjänst. Räddningsledaren kan också besluta om ingrepp i annans rätt enligt 6 kap. 2 LSO, vilket innebär att räddningsledaren vid en räddningsinsats får bereda sig och medverkande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i annans rätt i mån det är försvarligt. Det finns flera olika ledningssystem för kommunal räddningstjänst, Vansbro kommuns grundläggande principer utgår från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) rekommendationer. Ledningssystemet består av tre nivåer; Systemledning: Normativ ledning genom att tolka, definiera och besluta organisationens roll. Strategisk ledning genom beslut om beredskapsproduktion, resurstilldelning och räddningsinsatsernas ram. Insatsledning: Utöva den samlade ledningen av den löpande insatsen inom ram, beslut om mål med insats (MMI), besluta om och fördela uppgifter till olika delar samt samordna insatsens genomförande. Uppgiftsledning: Leda enskild styrka i utförande av tilldelad uppgift. Systemledning utövas kontinuerligt och beslutas av räddningschef eller räddningschef i beredskap. Insats- och uppgiftledning utövas enbart under pågående räddningsinsats Ledningsorganisation I Vansbro kommun är det enligt lag om skydd mot olyckor räddningschefen, eller den som denne utsett, som är räddningsledare. Förteckning över utsedda räddningsledare finns hos räddningschefen. Vid en mindre komplex olycka, exempelvis en containerbrand, singelolycka eller liknande utövas ledningen på olycksplats av en styrkeledare som tillika är räddningsledare. Principen är att ledningen primärt handlar om uppgiftsledning över enskild räddningsstyrka. Vid mer omfattande händelser, då behov av ledning och samordning av flera räddningsstyrkor föreligger, byggs ledningsorganisationen ut och det är räddningschef i beredskap som är räddningsledare på olycksplats. När organisationen är maximalt utbyggd, se figur 1, ska räddningschef eller stf räddningschef svara för systemledning medan räddningschef i beredskap 26

38 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR är räddningsledare ute på olycksplatsen. Kommunens krisledning kan kopplas ihop med räddningstjänstens ledningsorganisation. Räddningschef Räddningsledare STAB Skadeplatschef Sektorchef Sektorchef Sektorchef Figur 1, räddningstjänstens ledningsorganisation vid större händelse. För att skapa en uthålligare ledningsorganisation samverkar Vansbro kommun med angränsande kommuner om gemensamma befälsfunktioner. Räddningschef i beredskap är ett exempel medan samverkan om exempelvis skadeplatschef kan ske under pågående räddningsinsats Räddningschef i beredskap Räddningschef i beredskap (RCB) är ett befäl med övergripande ansvar för normativ och strategisk ledning vilken ska vara ständigt anträffbar via kommunikationsmedel och alltid kunna svara och träda i tjänst med disponibelt fordon inom angiven tid. RCB fungerar som räddningsledare vid alla insatser och är även kommunens tjänsteman i beredskap (TIB) Stab För att kunna utöva effektiv ledning har räddningschefen och räddningschef i beredskap (RCB) möjlighet att öka ledningskapaciteten med hjälp av en stab. Inom Dalarnas län finns ett regionalt ledningsstöd där följande allmängiltiga beredskapsnivåer för ledning gäller, se tabell 3: Tabell 3, beredskapsnivåer för ledning inom Dalarnas län. Nivå Benämning Innebörd 1 Grön Grundberedskap. 2 Gul Förstärkt lokal ledningsorganisation. 3 Röd Förstärkt lokal ledningsorganisation samt regionalt ledningsstöd. 4 Svart Lokal krisledningsberedskap samt regionalt ledningsstöd (i samband med höjd beredskap eller annan svår påfrestning på samhället som kräver mycket stora räddningsresurser). 27

39 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Begäran om ledningsstöd görs till SOS Alarm som larmar ut enligt särskild rutin innehållande bland annat ringlistor med speciellt uttagna resurspersoner till respektive befattning i staben. Stabens uppgift är att utgöra stöd och komplement till den lokala räddningsledningen och utförs i första hand som ledningsstöd vid skadeplats. Stabens normala arbetsplats utgörs av en mobil sambands- och ledningscentral, Mobisol 800 ( ). Vansbro kommun samverkar om de resurser som finns inom kommunen, exempelvis kan upplysningscentral eller kommunsekreterare kallas till bakre stab för att öka ledningskapaciteten ytterligare. Idag finns en fungerande räddningscentral på brandstationen. 4.4 Alarmering och kommunikation Genom avtal med SOS Alarm ska inkomna larm förmedlas till respektive räddningsstyrka. Så snabbt det är möjligt ska SOS Alarm dessutom skicka medlyssning av inkommande 112-samtal till räddningschef i beredskap. Anordningar för utalarmering av räddningsstyrkorna via minst två av varandra oberoende larmvägar ska finnas, varav den ena är RAKEL-systemet. Rutiner för inkommande alarmering i samband med avbrott i teletrafiken ska finnas. Räddningstjänsten ska från fasta och mobila ledningsplatser ha möjlighet till radiosamband med egna och samverkande kommunala och statliga räddningsenheter i RAKEL-systemet Telebortfall Om störningar i alarmeringsfunktionen förekommer, exempelvis på grund av ett teleavbrott, ska SOS Alarm informera räddningschef i beredskap (RCB). För Vansbro kommun gäller att minst tre mobiloperatörer alternativt fem procent av den fasta telefonin har störningar för att SOS Alarm ska informera RCB. Beroende på störningens art och omfattning beslutar RCB om nödvändiga åtgärder, exempelvis utplacering av fordon med kommunikationsradio på strategiska platser och informationsmeddelande (VMA) till allmänheten Viktigt meddelande till allmänheten - VMA Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Varningssystemet innefattar information i radio och TV. Det finns två nivåer på meddelande, varnings- och informationsmeddelande. Varningsmeddelande sänds om det finns en omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller miljön. Varningsmeddelande kan exempelvis användas vid utsläpp av giftig gas eller vid spridning av giftiga gaser från bränder. Ett varningsmeddelande bryter ordinarie radio- och TV-sändningar omedelbart. Informationsmeddelande kan sändas ut för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller miljön. Ett informationsmeddelande sänds i radio och TV så snart det är möjligt. Möjligheten till varnings- och informationsmeddelande bygger på en överenskommelse mellan Sveriges Radio/Sveriges Television och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. För att 28

40 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR säkerställa snabba och säkra kommunikationsvägar mellan räddningstjänsten och Sveriges Radio/Sveriges Television finns nationellt framtagna rutiner. 4.5 Insatsplanering Räddningstjänsten ska arbeta aktivt för att insatsplaner upprättas på de objekt där det bedöms nödvändigt. Syftet med insatsplanerna är att räddningsstyrkans insats ska ske snabbare och med högre effektivitet. Revidering av dessa görs i samband med tillsyner. 4.6 Samverkan och avtal En kommun kan inte ensamt bedriva arbetet till skydd mot olyckor, utan arbetet bygger på samverkan inom kommunen, mellan kommuner och med andra organisationer och myndigheter. Nedan redovisas exempel på samverkan och avtal Landstinget Avtal finns med landstinget om att räddningsstyrkorna i kommunen larmas ut vid IVPA(i väntan på ambulans). Det finns också avtal om att räddningsstyrkorna ska vara behjälplig med transport av skadade i terrängen till farbar väg Bärhjälp/Lyfthjälp Samverkan sker vid behov av bär- och lyfthjälp på begäran av personal från Vård- och omsorgsverksamheten. Avtal bör upprättas för att tydligöra samverkansform och ansvar Kemskydd Vid större insatser som kräver kemskydd samverkar länets samtliga räddningstjänster. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har också ett antal nationella kemskyddsdepåer, de närmsta i Köping och Kramfors. Mora kommuns kemdykare ska via uppgörelse vid normal beredskap kunna agera i Vansbro kommun Ledning I länet finns en gemensam ledningsresurs i form av en mobil lednings- och sambandscentral (Mobisol). Ledningsresursen bemannas initialt av personal från räddningstjänsten i Rättvik och förstärks utifrån olyckans art och omfattning av andra särskilt utsedda brandbefäl från länet. Mora, Orsa, Älvdalen, Leksand, Vansbro och Malung-Sälens kommuner kan bistå varandra med högre befäl i samband med större insatser, exempelvis skadeplatschefer. Mora kommun kan i vissa fall bistå övriga kommuner med brandingenjör Räddningsdykare Kommunen har avtal med räddningstjänsten i Rättvik om räddningsdykare. Räddningsdykarna larmas med automatik vid förmodade drunknings- och båtolyckor Metria avtal I länet finns ett kartmaterial framtaget som fastslår vilken räddningsstyrka som är snabbast på plats, oavsett organisationstillhörighet. Vansbro kommun ingår i detta avtal. 29

41 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Höjdenhet Mora kommun bistår Vansbro kommun med höjdenhet efter beslut av räddningschef i beredskap Försäkringsbranschens restvärderäddning AB Vansbro kommun har avtal med Försäkringsbranschens restvärderäddning AB (RVR AB) om restvärderäddning i samband med bränder samt sanering av vägbana och järnväg i samband med trafikolyckor. Kommunen ska också, enligt samma avtal, kunna bistå vid sanering av tåg Frivillig resursgrupp (FRG) Civilförsvarsförbundet har frivilliga resursgrupper i många kommuner, vilka består av frivilliga personer som kan hjälpa till vid olika typer av samhällsstörningar. Vansbro kommun har avtal med Westerdala civilförsvarförning om frivilliga resursgrupper. 4.7 Kommunal och statlig räddningstjänst Med räddningstjänst avses, enligt 1 kap. 2 LSO, de räddningsinsatser som staten eller kommunen skall svara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller miljön, och där det är påkallat att samhället träder in. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av; ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och, omständigheterna i övrigt. Lag om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst, all annan räddningstjänst är ett kommunalt ansvar. Flygräddningstjänst. Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp. Sjöräddningstjänst. Miljöräddningstjänst till, sjöss. Fjällräddningstjänst. Efterforskning av försvunna personer i andra fall. 30

42 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Rekrytering Räddningstjänsten ska ha en säker återväxt av lämpliga medarbetare och kännetecknas som en stimulerande och intressant arbetsplats. Vid nyanställning av brandmän ska dessa ha en personlig mentor under de sex första månaderna. Samtlig räddningstjänstpersonal i beredskap skall ha genomgått grundutbildning inom ett år samt kompetensutbildning, MSB:s kurs i räddningsinsats, inom tre år från anställningens början. Vid kommande rekryteringar ska det medvetet satsas på rekrytering av underrepresenterat kön och minoritetsgrupper med annan etnisk-kulturell bakgrund. 31

43 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Uppföljning och egenkontroll Att följa upp arbetet till skydd mot olyckor syftar till att kunna utföra effektivare olycksförebyggande åtgärder samt effektivare räddningsinsatser. För att lyckas med detta krävs att kommunen följer upp och utvärderar arbetet kontinuerligt. Säkerhetsmål: Erfarenhetsåterföring ska höja kvaliteten och effektiviteten på kommunen avseende både olycksförebyggande och olyckshanterande arbete samt ligga till grund för externa aktörers åtgärder och handlande efter en olycka. 5.1 Olycksundersökning och insatsutvärdering Enligt 3 kap. 10 lag om skydd mot olyckor ska olycksundersökningar genomföras i skälig omfattning för att klarlägga orsakerna till olyckan och olycksförloppet. Syftet är därefter att kunna identifiera åtgärder för att minska konsekvenser av framtida olyckor och ge förslag till förebyggande åtgärder. Vansbro kommun har tre nivåer på olycksundersökning; Nivå 1: Datainsamling och ifyllnad av insatsrapporten. Nivå 2: Insatsrapport med tilläggsdel. Nivå 3: Insatsrapport samt fördjupad utredning, exempelvis brandorsaksutredning. Nivå 1 omfattar samtliga insatser medan nivå 2 innebär samtliga brand i byggnad, skogsbrand, trafikolyckor, drunkningstillbud samt utsläpp farligt ämne. Nivå 3 omfattar alla olyckor med dödlig utgång. Räddningschef eller stf räddningschef kan därutöver initiera undersökningar efter behov. Insatsutvärderingar, som kan finnas med i samtliga tre nivåer, syftar till att utreda hur insatsen genomförts och resultatet av utvärderingarna är en viktig del i arbetet med att öva och utbilda den operativa personalen. Insatsutvärderingarna letar inte efter personer som gjort fel, utan ska vara objektiva och genomföras med inställningen hur räddningsinsatser kan förbättras och effektiviseras i framtiden. Insatsutvärderingar ska alltid genomföras i nivå 3. Räddningschef eller stf räddningschef kan initiera insatsutvärderingar efter behov. Vansbro kommun samverkar med närliggande kommuner, externa experter, organisationer och myndigheter vid olycksundersökningar och insatsutvärderingar. Prestationsmål 16: Räddningstjänsten ska genom information, möten och en levande dialog kommunicera erfarenheter, lärdomar och åtgärdsförslag från olycksundersökningar med de drabbade och berörda myndigheter och organisationer. 5.2 Uppföljning av målen för den förebyggande och operativa verksamheten Kommunstyrelsen ansvarar för att målen i handlingsprogrammet följs upp och utvärderas årligen, arbetet ska vara en naturlig del av kommunens övriga egenkontroll. Det är dock varje verksamhetschefs uppdrag att ta sitt ansvar inom sitt ansvarsområde för att tillsammans nå målen i handlingsprogrammet. Räddningschefen ska rapportera till kommunstyrelsen halvårsvis hur arbetet fortskrider. 32

44 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR I tabell 5 nedan redovisas vilka förvaltningar som har ansvar för vilka prestationsmål. Tabell 5, redovisning av ansvariga för respektive prestationsmål i handlingsprogrammet. Ansvarig förvaltning/nämnd Prestationsmål Vansbro räddningstjänst 1, 2, 3, 9, 13, 14 Vansbro räddningstjänst tillsammans med skorstenstekniker 4, 5 Vansbro räddningstjänst tillsammans med skorstenstekniker och 6 Vansbro hem Räddningstjänsten tillsammans med Barn- och 7 utbildningsverksamheten Barn- och utbildningsverksamheten 8 Vansbro räddningstjänst tillsammans med Ifo, vård och omsorg, gata och park avdelningen samt kommunledningen. 10 Vansbro räddningstjänst tillsammans med samhällsbyggnadschefen 11 Alla verksamhetschefer och kommunala bolag. 12 Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor ska uppdateras minst en gång per mandatperiod. 33

45 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR Förkortningar och definitioner Anspänningstid LBE LSO MSB POSOM RCB RAKEL RSA Räddningsledare Räddningsledare A Räddningsledning B Räddningsinsats SMO TIB Tillsyn A Tillsyn B FIP Restvärde Tid från larm till att fordon lämnar brandstationen. Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Psykiskt- och socialt omhändertagande. Räddningschef i beredskap, befäl med övergripande ansvar för kommunens brandkår. Radiosystem för effektiv ledning inom hela krishanteringsområdet. Risk- och sårbarhetsanalys. Befäl som leder räddningsinsats. Grundutbildning för brandbefäl som ger kompetens att leda enskild styrka. Vidareutbildning för brandbefäl som ger kompetens att leda flera räddningsstyrkor. Grundutbildning för deltidsbrandmän. Skydd mot olyckor, tvåårig grundutbildning för heltidsbrandmän. Tjänsteman i beredskap. Grundutbildning för tillsyn enligt LSO och LBE. Högre utbildning för tillsyn enligt LSO och LBE. Första insats person Åtgärder för att reducera och förebygga sekundärskador i samband med räddningsinsatser. 34

46 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Leva och bo KS Lb 57 Ärende KS 2013/494 Handlingsprogram för räddningstjänsten Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige rekommenderas besluta om ett nytt handlingsprogram för räddningstjänsten för innevarande mandatperiod. 2. Om möjligt bifoga karta över utryckningsplan från SOS Alarm Ärendet Enligt Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) 3 kap 8 skall en kommun ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. Kap 1 2 Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kap 3 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Kap 3 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de Justerande Utdragsbestyrkande

47 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsens utskott Leva och bo myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. Remissvar med synpunkter från Länsstyrelsen och Landstinget har inkommit. I Handlingsprogrammet har det gjorts ändringar utifrån de synpunkter som Länsstyrelsen haft och de är markerade med rött. Förslag Ordförandes förslag: 1. Kommunfullmäktige rekommenderas besluta om ett nytt handlingsprogram för räddningstjänsten för innevarande mandatperiod. 2. Om möjligt bifoga karta över utryckningsplan från SOS Alarm Justerande Utdragsbestyrkande

48 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ange avdelning KS 2013/494 Räddningschef Bo Lundberg Kommunfullmäktige Handlingsprogram för räddningstjänsten Rekommendation till beslut Kommunfullmäktige rekommenderas besluta om ett nytt handlingsprogram för räddningstjänsten för kommande mandatperiod. Sammanfattning Enligt Lagen om Skydd mot Olyckor (LSO) 3 kap 8 skall en kommun ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. Kap 1 2 Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kap 3 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. TJUT handlingsprogram 2015 Kap 3 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

49 Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. 2(2) Remissvar med synpunkter från Länsstyrelsen och Landstinget har inkommit. I Handlingsprogrammet har det gjorts ändringar utifrån de synpunkter som Länsstyrelsen haft och de är markerade med rött. Bo Lundberg Räddningschef Beslut expedieras till Bo Lundberg TJUT handlingsprogram 2015 Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

50 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 92 Ärende KS 2015/460 Sammanträdesplan 2016 Beslut uppdra till förvaltningen, att utifrån förda diskussioner revidera förslaget till sammanträdesplan 2016 till kommunstyrelsens sammanträde den 6 oktober. Ärendet Förslag till sammanträdesplan för kommunstyrelsen och dess utskott, kommunfullmäktige och jävsnämnd föreligger. Planen följer den beredningskedja som praktiseras i den nya organisationen och inleds med ett dagordningsmöte. Därefter följer utskottsmöten i de fyra utskotten; Leva och bo, Utbildning och arbete, Omsorg, Styrning och ekonomi. Detta följs av sammanträde i Kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige sammanträder därefter, dock inte lika frekvent som i övriga kedjan. Observera att den kedja som slutar med kommunfullmäktige 15 februari är senarelagd relativt antagen sammanträdesplan för Förslag Ordförandes förslag uppdra till förvaltningen, att utifrån förda diskussioner revidera förslaget till sammanträdesplan 2016 till kommunstyrelsens sammanträde den 6 oktober. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #3 Justerande Utdragsbestyrkande

51 SAMMANTRÄDESPLAN 2016 REVIDERAD EFTER ÖVERLÄGGNING I UTSKOTTET STYRNING OCH EKONOMI Sista Dagord- Leva och Omsorg Utbildning Styrning och CSAM KS KF inlämning ningsmöte Bo och arbete ekonomi 07-jan 08-jan 18-jan 18-jan 19-jan 20-jan 25-jan 02-feb 15-feb 10-feb 12-feb 22-feb 22-feb 23-feb 24-feb 29 feb 08-mar 21-mar 09-mar 11-mar 22-mar 22-mar 23-mar 24-mar 29-mar 05-apr 18-apr 20-apr 22-apr 02-maj 02-maj 03-maj 04-maj 09-maj 17-maj 30-maj 18-maj 20-maj 30-maj 30-maj 31-maj 01-jun 07-jun 07-jun 20-jun 08-jun 10-jun 20-jun 20-jun 21-jun 22-jun 27-jun 04-jul 10-aug 12-aug 22-aug 22-aug 23-aug 24-aug 29-aug 06-sep 19-sep 05-okt 07-okt 17-okt 17-okt 18-okt 19-okt 24-okt 01-nov 14-nov 02-nov 04-nov 14-nov 14-nov 15-nov 16-nov 21-nov 06-dec 19-dec 07-dec 09-dec 19-dec 19-dec 20-dec 21-dec 09-jan 17-jan 30-jan KS ÖVERLÄGGNING 15 JUNI FLYTTAS TILL 8 JUNI

52 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS 2015/460 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson Sammanträdesplan 2016 Rekommendation till beslut KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen fastställer sammanträdesplan enligt föreslagen tidplan för kommunstyrelsen och dess utskott Kommunfullmäktige fastställer sammanträdesplan enligt föreslagen tidplan för jävsnämnden och kommunfullmäktige Sammanfattning Förslag till sammanträdesplan för kommunstyrelsen och dess utskott, kommunfullmäktige och jävsnämnd föreligger. Bakgrund Planen följer den beredningskedja som praktiseras i den nya organisationen och inleds med ett dagordningsmöte. Därefter följer utskottsmöten i de fyra utskotten; Leva och bo, Utbildning och arbete, Omsorg, Styrning och ekonomi. Detta följs av sammanträde i Kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige sammanträder därefter, dock inte lika frekvent som i övriga kedjan. Observera att den kedja som slutar med kommunfullmäktige 15 februari är senarelagd relativt antagen sammanträdesplan för Kommunstyrelsen och dess utskott, kommunfullmäktige Sista Dagord- Leva och Utbildning Omsorg Styrning och CSAM KS KF Beslutsärenden inlämning ningsmöte Bo och arbete ekonomi 07-jan 08-jan 18-jan 19-jan 19-jan 20-jan 25-jan 02-feb 15-feb Planeringsförutsätt/återrapp v-planer TJÄNSTEUTLÅTANDE SAMMANTRÄDESPLAN feb 12-feb 22-feb 23-feb 23-feb 24-feb 29 feb 08-mar 21-mar Vägledningsdebatt 16-mar 18-mar 29-mar 30-mar 30-mar 31-mar 04-apr 12-apr 25-apr 20-apr 22-apr 02-maj 03-maj 03-maj 04-maj 09-maj 17-maj 30-maj Årsredovisning 18-maj 20-maj 30-maj 31-maj 31-maj 01-jun 07-jun 14-jun 27-jun 08-jun 10-jun 20-jun 21-jun 21-jun 22-jun 27-jun 04-jul 17-aug 19-aug 29-aug 30-aug 30-aug 31-aug 05-sep 13-sep 26-sep Strategisk plan 05-okt 07-okt 17-okt 18-okt 18-okt 19-okt 24-okt 01-nov 14-nov Delårsrapp + avst omvärldsanalys 02-nov 04-nov 14-nov 15-nov 15-nov 16-nov 21-nov 06-dec 19-dec Verksamhetsplaner 07-dec 09-dec 19-dec 20-dec 20-dec 21-dec 09-jan 17-jan 30-jan Återrapportering verksamhetsplan Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

53 Den sammanträdesplan som beslutats för innevarande år har visat sig vara otillräcklig och en rad extra sammanträden har tillkommit, framförallt för att behov av tid för överläggningar har funnits. Under 2015, 1 januari till 9 september, var 10 sammanträden inplanerade, 18 genomfördes. Framförallt har dessa haft karaktären av överläggningssammanträden. Behov finns därför av fler överläggningstillfällen för kommunstyrelsen varför sammanträdesplanen föreslås kompletteras enligt nedan. KS överläggning Ärende 09-mar Bokslut 13-apr Verksamheternas budgetbehov 19-apr Strategisk plan 15-jun Strategisk plan 14-sep Verksamhetsplaner 02-nov Omvärldsanalys, delårsrapport 2(2) Jävsnämnden Sista inlämning Dagordningsmöte Nämnd 10-feb 12-feb 29 feb 16-mar 18-mar 04-apr 18-maj 20-maj 07-jun 17-aug 19-aug 05-sep 05-okt 07-okt 24-okt 07-dec 09-dec 15-dec TJÄNSTEUTLÅTANDE SAMMANTRÄDESPLAN2016 Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

54 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 95 Ärende KS 2015/293 Strategisk plan Förslag till kommunfullmäktige A. Att fastställa kommunens strategiska mål Medborgare och kunder - Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Framtidstro och utveckling - Vansbro kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling Medarbetare - Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje Ekonomi - Vansbro kommun har en hållbar ekonomi B. Överskottsmålet sätts till 0,25 % C. Att anslå driftbudget för 2016 enligt följande: - Kommunfullmäktige 509 tkr - Kommunstyrelsen tkr - Jävsnämnd 78 tkr - Överförmyndare 955 tkr - Revision 554 tkr - Finansiering enligt fördelning i strategiska planen. D. Att inom kommunstyrelsens budget ska tkr avsättas för Strategisk utveckling. E. Att fastställa investeringsplan enligt strategiska planen. F. Skattesatsen fastställs till 22:77 för 2016 G. Ekonomichef får i uppdrag att genomföra de tekniska justeringar som behövs. Ärendet Ekonomichef Catarina Willman deltar i överläggningen om Strategisk plan Kommunstyrelsen har utarbetat förslag till Strategiska mål och stratergier för planperioden enligt den reviderade styrmodellen. Utifrån ekonomiska planeringsförutsättningar har budget och plan samt investeringsplan för perioden utarbetats. Kommunstyrelsen beslöt att återremittera ärendet till utskottet styrning och ekonomi för ytterligare beredning. Förslag Ordförandes förslag A. Att fastställa kommunens strategiska mål Medborgare och kunder - Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Justerande Utdragsbestyrkande

55 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi Framtidstro och utveckling - Vansbro kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling Medarbetare - Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje Ekonomi - Vansbro kommun har en hållbar ekonomi B. Överskottsmålet sätts till 0,25 % C. Att anslå driftbudget för 2016 enligt följande: - Kommunfullmäktige 509 tkr - Kommunstyrelsen tkr - Jävsnämnd 78 tkr - Överförmyndare 955 tkr - Revision 554 tkr - Finansiering enligt fördelning i strategiska planen. D. Att inom kommunstyrelsens budget ska tkr avsättas för Strategisk utveckling. E. Att fastställa investeringsplan enligt strategiska planen. F. Skattesatsen fastställs till 22:77 för 2016 G. Ekonomichef får i uppdrag att genomföra de tekniska justeringar som behövs. Beslutsunderlag Strategisk plan ver 3 #11 Protokollsutdrag #12 Justerande Utdragsbestyrkande

56 Strategisk plan Budget 2016 Kompletteras vid kommunfullmäktige i december 2015 Dokumentnamn Strategisk plan ver 3 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Fastställd/upprättad Beslutsinstans Kommunfullmäktige Version Senast reviderad Giltig till

57 Sida 1 av 10 Planerings- och uppföljningsprocessen Här beskrivs planerings- och uppföljningsprocessen för (kompletteras vid KF i december 2015). Styrmodellen En kortfattad beskrivning av styrmodellen (kompletteras vid KF i december 2015). Omvärldsanalys Här redovisas en övergripande omvärldsanalys. Innehåller även en sammanfattning från verksamhetsplanernas omvärldsanalys. (kompletteras vid KF i december 2015) Uppdraget Uppdraget för Vansbro kommun är att genom samverkan i demokratisk ordning och människor emellan inom kommunens geografiska område tillhandahålla nyttigheter och tjänster i syfte att tillgodose gemensamma behov av fundamentalt slag. I detta uppdrag har Vansbro kommun tre roller, nämligen - Att ge service - Att vara myndighet - Att leda en process som syftar till kommunens långsiktiga utveckling. Rollen som servicegivare är den största uppgiften och kommunen ska av invånarna uppfattas som en professionell serviceorganisation. För att säkerställa tillgången till service krävs att kommunen arbetar med ett helhetsperspektiv och samordning i tillämpliga delar. Rollen som myndighetsutövare innebär att kommunen har uppdrag via lagstiftning att fatta beslut som både kan vara gynnande och tvingande för den enskilde. I all myndighetsutövning krävs att den görs på rätt nivå och på ett för individen tryggt och rättssäkert sätt. Rollen att leda arbetet med kommunens utveckling betyder att tillsammans med andra aktörer ta tillvara kommunens intressen för att säkerställa dess fortlevnad. I den rollen krävs ett aktivt arbete som ska genomsyras av kreativitet och långsiktighet. Genom en långsiktig satsning på ett antal noga utvalda strategiskt viktiga områden kan Vansbro kommun bli en ännu bättre kommun att bo, leva och arbeta i. Som ett stöd i dialogen med medborgare ska Vansbro kommun delta i SKLs nätverk Kommunens Kvalitet i Korthet. Balanskravet och god ekonomisk hushållning I kommunallagen kap 8 regleras kommunernas ekonomiska förvaltning. Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunen senast i bokslutet 2001 skulle ha uppvisat ett positivt resultat. Kravet på balans i ekonomin tillkom för att lagstiftarna ville göra kommunallagen konkret och tydlig när man talar om att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sina verksamheter.

58 Sida 2 av 10 Detta innebär att kommunen inte ska använda sin förmögenhet (eget kapital) till att täcka löpande driftkostnader och således inte heller bör finansiera löpande driftkostnader med lån. Lagregleringen om Mål och riktlinjer för ekonomisk hushållning innebär bl a: Återställningstiden för negativa resultat är from år, from 2000 tom 2004 är återställningstiden 2 år. Godkännande av synnerliga skäl för att inte återställa negativa resultat i budget och årsredovisning. Delårsrapport ska behandlas av fullmäktige. Revisorerna ska granska finansiella mål i årsredovisning och delårsrapport samt uttala sig om dessa är förenligt med fastställda mål och riktlinjer. När underskott kan konstateras ska fullmäktige så snart som möjligt anta en särskild åtgärdsplan. Att enbart uppnå balanskravet kan inte betraktas som god ekonomisk hushållning. Balanskravet är ett minimikrav som dock inte räcker för att stärka det egna kapitalet på sikt. Verksamhetsstyrning Vision Vansbro kommun är en attraktiv kommun, där människor kan finna både arbetsglädje och livskvalitet. Strategiska mål Varje mål ses i ett större sammanhang där samtliga mål och strategier vägs samman. Medborgare och kunder Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Strategier för att uppnå målet Vansbro kommun har en god tillgänglighet, god service, gott bemötande och är tydliga med vad kommunen kan erbjuda Vansbro kommun för en öppen och aktiv dialog och ger möjlighet att vara med och påverka Vansbro kommun arbetar för ökad mångfald genom samverkan med föreningar och organisationer Vansbro kommun verkar för en väl fungerande integration genom att ta vara på den resurs som nyanlända utgör

59 Sida 3 av 10 Framtidstro och utveckling Vansbro kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling Strategier för att uppnå målet Vansbro kommun verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer Vansbro kommun bidrar i samverkan med andra aktörer till ett rikt fritids- och kulturliv samt utveckling av besöksnäringen Vansbro kommun verkar för landsbygdsutveckling Vansbro kommun skapar förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån Vansbro kommun arbetar med miljö- och energifrågor i enlighet med gällande energi och klimatplan samt utformar lokala miljömål utifrån Dalarnas miljömål Vansbro kommun skapar förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga Vansbro kommun skapar förutsättningar för förändrade attityder till utbildning/bildning Vansbro kommun arbetar för god folkhälsa Vansbro kommun arbetar för ökad samverkan med andra kommuner, särskilt med Malung- Sälens kommun samt med andra myndigheter Medarbetare Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje Strategier för att uppnå målet Vansbro kommuns arbetsplatser kännetecknas av tydliga mål, strukturer och rutiner. Vansbro kommun ger alla medarbetare möjlighet till inflytande och påverkan på verksamhetens utveckling och resultat Vansbro kommun har engagerade och tydliga chefer Vansbro kommun ger kompensutvecklingen utifrån verksamhetens behov Vansbro kommun ger de anställda möjlighet att utvecklas i arbetet

60 Sida 4 av 10 Ekonomi Vansbro kommun har en hållbar ekonomi. Strategier för att uppnå målet Vansbro kommun för en ansvarsfull politik där ekonomin är i balans Vansbro kommun förbättrar den ekonomiska planeringen genom väl genomarbetade investerings- och underhållsplaner samt ett utvecklat koncerntänkande Vansbro kommun utvecklar arbete med ekonomisk uppföljning, utvärderingar och analyser Verksamhetens nettokostnad inklusive finansnetto överstiger inte 99,5% av skatter, generella statsbidrag och utjämning Investeringar uppgår till max 17 mkr i genomsnitt per budgetår över en 5-årsperiod Ambitionen är att investeringsnivån efter 2018 ökar (ingen strategi) Skattesatsen hålls oförändrad (är detta en strategi?) Verksamhetens nettokostnad ökar inte mer än skatteintäkter och generella statsbidrag

61 Sida 5 av 10 Mål (kompletteras vid KF i december 2015) Medborgare och kunder Indikator Enhet Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Framtidstro och utveckling Indikator Enhet Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Medarbetare Indikator Enhet Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017

62 Sida 6 av 10 Ekonomi Indikator Enhet Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017

63 Sida 7 av 10 Driftbudget tkr Budget 2015 Budget 2016 Ram 2017 Ram 2018 Exklusive kapitalkostnader KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN JÄVSNÄMND ÖVERFÖRMYNDARE REVISION VALNÄMND Summa FINANSIERING Pensionskostnader Avskrivningar Löneökningar Biobränsleanläggning VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter och statsbidrag inkl generella statsbidrag och utjämning Finansiella kostnader och intäkter Borgensavgift Ränta pensionsskuld ÅRETS RESULTAT Kommunstyrelsens budget reduceras från 2015 och därefter varje år i planen. De ökningar av budget som skett på andra poster justeras i kommunstyrelsens budget. Pensionskostnaderna ökar kommande år då kostnader för stora pensionskullar ska betalas, kommunen har ingen avsättning för pensionskostnader. Avskrivningar ökar de kommande åren då stora investeringar i främst räddningsstation och Myrbacka skola har genomförts. Löneökningar de kommande åren förväntas ligga på 3 % eller mer, det innebär kostnadsökningar på ca 7-8 mkr per år. Intäktsökningen i form av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning förväntas vara ca 2 mkr mellan 2015 och 2016, beroende på att invånarantalet 2015 beräknades högt. Intäktsökningen kommande år beräknas till ca 7 mkr följande år. För att klara finansiering av ökade kostnader i förhållande till intäktsökningen kommer kommunstyrelsen budget minska kommande år. I tabell nedan visas förändringarna.

64 Sida 8 av 10 Budget 2016 Ram 2017 Ram 2018 Perioden Pensionskostnader % 115% 124% 168% Avskrivningar % 105% 100% 124% Löneökningar Skatt, bidrag o utj % 102% 102% 104% Kommunstyrelsen % 99% 99% 95%

65 Sida 9 av 10 Investeringsplan KFs investeringsplan ARBETSMATERIAL Nr Behov Infrastruktur, skydd, fsth.underhåll och projekteringar IT-investeringar Akuta vsh.investeringar Räddningsstation Vansbro Myrbacka skola Renovering simhallens duschutrymmen Brandskyddsåtgärder Söderåsen, Bäckaskog och Medborgarhuset Våtutrymmen Rättargården Snöå bruk Invallning Vansbro Bredbandsutbyggnad Projektering Söderåsens äldreboende Söderåsens äldreboende/trygghetsboende 5 Skolgård o bussanslutning Myrbacka skola 9 Lokaler LSS 10 Uppdatering av IT-miljön och utbyggnad av ITinfrastrukturen KFs EJ FÖRDELADE INVESTERINGSMEDEL SUMMA mkr per år from 2015 innebär att budgeten ökas med tkr 2015 och = mkr per år ; 17 mkr per = Kommunfullmäktige har beslutat att investeringar får uppgå till högst 17 mkr per år i genomsnitt över en 5-årsperiod. Med dessa förutsättningar har investeringsplan enligt ovan utarbetas. Kommunen har i avtal med MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) förbundit sig att finansiera invallning av Vansbro med 6,7 mkr. Kommunfullmäktige har beslutat att finansiera utbyggnad av bredband med 15 mkr fram till år Förutom dessa investeringar prioriteras renovering av Söderåsens äldreboende och ombyggnad av skolgård och bussanslutning vid Myrbacka skola. Hur mycket dessa investeringar får kosta är utreds under 2015 och Kommunen är i stort behov av boende för brukare inom LSS-lagstiftningen, utredning pågår för dessa boendeformer. Uppdatering av IT-miljön måste genomföras vart 5:e år för att bibehålla och uppdatera miljön. Av de 17 mkr som avsätts i genomsnitt över en 5-årsperiod finns 61,7 mkr för investeringar under Av de 17 mkr per år i genomsnitt som avser har samtliga medel fördelats på investeringar enligt ovan.

66 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT KS 2015/293 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNFULLMÄKTIGE Strategisk plan innehållande budget och plan för perioden och investeringsplan Rekommendation till beslut A. Att fastställa kommunens strategiska mål 1. Medborgare och kunder - Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet 2. Framtidstro och utveckling - Vansbro kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling 3. Medarbetare - Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje 4. Ekonomi - Vansbro kommun har en hållbar ekonomi B. Att anslå driftbudget för 2016 enligt följande: - Kommunfullmäktige 509 tkr - Kommunstyrelsen tkr - Jävsnämnd 78 tkr - Överförmyndare 955 tkr - Revision 554 tkr - Finansiering enligt fördelning i strategiska planen. C. Att inom kommunstyrelsens budget ska tkr avsättas för Strategisk utveckling. D. Att fastställa investeringsplan enligt strategiska planen. E. Skattesatsen fastställs till 22:77 för Strategisk plan F. Ekonomichef får i uppdrag att genomföra de tekniska justeringar som behövs. Sammanfattning Kommunstyrelsen har utarbetat förslag till Strategiska mål och strategier för planperioden enligt den reviderade styrmodellen. Utifrån ekonomiska planeringsförutsättningar Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

67 2(2) har budget och plan samt investeringsplan för perioden utarbetats, redovisas i bilaga. Beslutsunderlag Ekonomiska planeringsförutsättningar Beslutet expedieras till : Ledningsgruppen Ekonom/controller Elenor Andersson och Mattias Hellman Redovisningsekonom Benny Vinghammar Strategisk plan Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

68 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 99 Ärende KS 2015/469 Dalasågen 14:8 och 15:8, godkännande av försäljning Förslag till kommunfullmäktige Stiftelsen Vansbrohems försäljning av fastigheterna Dalasågen 14:8 och Dalasågen 15:8 godkänns. Ärendet Från Stiftelsen Vansbrohem har en förfrågan inkommit om godkännande av försäljning av fastigheterna Dalasågen 14:8 och Dalasågen 15:8. Stiftelsen Vansbrohems verksamhet i Dalasågen har flyttats och kommer att flyttas till centrala Vansbro under Enligt Stiftelsen Vansbrohems stadgar, 17, ska kommunfullmäktige ge sitt medgivande innan Vansbrohem får avhända sig fastighet. Förslag Ordförandes förslag: Stiftelsen Vansbrohems försäljning av fastigheterna Dalasågen 14:8 och Dalasågen 15:8 godkänns. Beslutsunderlag Brev samt protokoll från Stiftelsen Vansbrohem, daterat Justerande Utdragsbestyrkande

69 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Verksamhetsstöd ekonomi KS 2015/469 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNFULLMÄKTIGE Godkännande av försäljning Dalasågen 14:8 och Dalasågen 15:8 Rekommendation till beslut Stiftelsen Vansbrohems försäljning av fastigheterna Dalasågen 14:8 och Dalasågen 15:8 godkänns. Sammanfattning Från Stiftelsen Vansbrohem har en förfrågan inkommit om godkännande av försäljning av fastigheterna Dalasågen 14:8 och Dalasågen 15:8. Stiftelsen Vansbrohems verksamhet i Dalasågen har flyttats och kommer att flyttas till centrala Vansbro under Enligt Stiftelsen Vansbrohems stadgar, 17, ska kommunfullmäktige ge sitt medgivande innan Vansbrohem får avhända sig fastighet. Slutsats Kommunfullmäktige godkänner försäljning av fastigheterna Dalasågen 14:8 och Dalasågen 15:8 så att försäljning kan genomföras. Beslutsunderlag Brev samt protokoll från Stiftelsen Vansbrohem, daterat Försäljning fastigheter Vansbrohem Beslutet expedieras till : Stiftelsen Vansbrohem Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

70

71

72

73 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 100 Ärende KS 2015/517 MittNät AB, delägarskap. Förslag till kommunfullmäktige ge kommunstyrelsen i uppdrag att snarast ansöka om förvärv av aktier i MittNät AB. Förslag till kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige i Vansbro kommun besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att snarast ansöka om förvärv av aktier i MittNät AB. Ärendet Vansbro kommun har påbörjat utbyggnad av fiberinfrastruktur inom kommunens gränser. Utbyggnaden sker i första hand utanför tätorterna med start i Skamhed. För att erbjuda olika tjänster i nätet kan flera alternativ väljas. Värmlandskommunerna Arvika, Forshaga, Hammarö, Karlstad, Munkfors och Åmål har bildat ett gemensamt bolat, MittNät AB, i syfte att samverka kring drift och utveckling av fibernäten samt att erbjuda ett flertal tjänster från flera leverantörer i de lokala stadsnäten. Det finns möjligheter för fler kommuner att ansluta sig till MittNät genom förvärv av 25 aktier i bolaget. Förslag Ordförandes förslag Ge kommunstyrelsen i uppdrag att föreslå kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att snarast ansöka om förvärv av aktier i MittNät AB. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #3 Justerande Utdragsbestyrkande

74 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad KS 2015/517 Bredbandskoordinator Pär Wikström Kommunfullmäktige Anslutning till MittNät AB Rekommendation till beslut - Kommunfullmäktige i Vansbro kommun beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att snarast ansöka om förvärv av aktier i MittNät AB. - Förvärvet av aktier finansieras inom ramen för tilldelad investeringsbudget för fiberutbyggnaden. Sammanfattning Vansbro kommun har påbörjat utbyggnad av fiberinfrastruktur inom kommunens gränser. Utbyggnaden sker i första hand utanför tätorterna med start i Skamhed. För att erbjuda olika tjänster i nätet kan flera alternativ väljas. Värmlandskommunerna Arvika, Forshaga, Hammarö, Karlstad, Munkfors och Åmål har bildat ett gemensamt bolat, MittNät AB, i syfte att samverka kring drift och utveckling av fibernäten samt att erbjuda ett flertal tjänster från flera leverantörer i de lokala stadsnäten. Det finns möjligheter för fler kommuner att ansluta sig till MittNät genom förvärv av 25 aktier i bolaget. Tjut MittNät Bakgrund Vansbro kommun har påbörjat utbyggnad av fiberinfrastruktur inom kommunens gränser. Utbyggnaden sker i första hand utanför tätorterna med start i Skamhed. Fibernätet är i grunden passivt och behöver förses med aktiv utrustning och därefter fyllas med olika tjänster såsom internetanslutning, TV och IP-telefoni. För att erbjuda olika tjänster i nätet kan flera alternativ väljas. 1. Ett alternativ är att teckna avtal direkt med en eller flera tjänsteleverantörer som sedan erbjuder sina tjänster i Vansbro kommuns fibernät. 2. Ett annat alternativ är att söka samarbete med redan etablerade organisationer som erbjuder en mix av tjänster. Värmlandskommunerna Arvika, Forshaga, Hammarö, Karlstad, Munkfors och Åmål har bildat ett gemensamt bolag, MittNät AB, i syfte att erbjuda denna mix av tjänster i de lokala stadsnäten. Bolaget ska verka för öppna och neutrala fibernät (Stadsnät) i respektive kommun. MittNät ansvarar för central utrustning, stödsystem samt för att ett konkurrensmässigt tjänsteinnehåll kan erbjudas i respektive kommuns fibernät. Bolagets VD heter Hafsteinn Jonsson och är också stadsnätschef i Karlstads Eloch Stadsnät. Ägarandelen för resp. kommun är 25 aktier som utgör 5% av röstetalet i bolaget utom för Karlstad El och Stadsnät (KES) som initialt innehar Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

75 375 aktier och 75% röstetal. Av dessa 375 aktier kan tillkommande kommuner förvärva aktier, enligt bestämmelserna i aktieägaravtalet, dvs. för Vansbro kommuns del; 25 st. 3. Det tredje alternativet är att Vansbro kommun skriver avtal med en Kommunikations operatör. Det finns 3st dominerande Kommunikations operatörer i Sverige idag. Dessa ägs av Telia, Telenor och Comhem dvs de 3 största Internet leverantörerna. 2(2) Konsekvenser Genom delägarskap i bolaget MittNät kommer Vansbro kommun att snabbt få tillgång till de tjänster som krävs för att komma igång med att erbjuda tjänster i kommunens fibernät. Slutsats Kommunfullmäktige bör besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ansöka om delägarskap i MittNät AB. Beslutsunderlag Beslutet expedieras till : Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson Bredbandskoordinator Pär Wikström Tjut MittNät Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

76 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 104 Ärende KS 2015/64 Vämo Elnät AB Förslag till kommunfullmäktige 1. VÄMO Elnät AB läggs vilande förutsatt att övriga ingående kommuner fattar samma beslut. 2. Av kommunfullmäktige valda ledamöter kvarstår. Ärendet VÄMO Elnät AB bildades för att i ett större konsortium försöka förvärva de delar av Fortums Elnät som låg i Vansbro, Mora och Älvdalens kommuner. Annat konsortium förvärvade dock detta. Styrelsen för VÄMO Elnät AB föreslår att bolaget läggs vilande samt att av Vansbro kommun utsedda ledamöter kvarstår. Förslag Ordförandes förslag: 1. VÄMO Elnät AB läggs vilande förutsatt att övriga ingående kommuner fattar samma beslut. 2. Av kommunfullmäktige valda ledamöter kvarstår. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #12 Justerande Utdragsbestyrkande

77 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2015/64 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNFULLMÄKTIGE VÄMO Elnät AB Rekommendation till beslut VÄMO Elnät AB läggs vilande förutsatt att övriga ingående kommuner fattar samma beslut. Av kommunfullmäktige valda ledamöter kvarstår. Sammanfattning VÄMO Elnät AB bildades för att i ett större konsortium försöka förvärva de delar av Fortums Elnät som låg i Vansbro, Mora och Älvdalens kommuner. Annat konsortium förvärvade dock detta. Styrelsen för VÄMO Elnät AB föreslår att bolaget läggs vilande samt att av Vansbro kommun utsedda ledamöter kvarstår. Bakgrund , kf 69, fattades beslut om att Vansbro, Mora och Älvdalens kommun genom bolaget VÄMO Elnät AB skulle ingå i ett konsortium som planerade att förvärva hela Fortums elnätstillgångar i Sverige , kf 95 valdes Per-Anders Westhed och Nils-Erik Edlund till Vansbro kommuns styrelseledamöter med Gunnel Gustafsson och Lars-Olov Liss som suppleanter. TJÄNSTEUTLÅTANDE VÄMO ELNÄT AB Diskussioner har förts kring bolagets framtid. Vid sammanträde i bolaget beslutades enhälligt enligt följande: Uppdraget från ägarna har varit att försöka förvärva de delar av Fortums Elnät som låg i Vansbro, Mora och Älvdalens kommuner. VÄMO Elnät AB var inte en del av det konsortium som förvärvade den aktuella nättillgången. Köpeskillingen för nättillgången var rekordhög, varför styrelsen anser att bolaget inte i nuläget kan genomföra uppdraget och därför bör läggas vilande för det fall att situationen i framtiden ändras. Vidare rekommenderar Vämo Elnät AB ägarna att styrelsen kvarstår med nuvarande bemanning. Konsekvenser Att bolaget läggs vilande har inga direkta konsekvenser för Vansbro kommun. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

78 2(2) Beslutet expedieras till : Ekonomichef, Catarina Willman Mora kommun, kommunchef Peter Karlsson Älvdalens kommun, kommunchef Stefan Linde Margareta Hallander, VD VÄMO Elnät AB TJÄNSTEUTLÅTANDE VÄMO ELNÄT AB Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

79 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 194 Ärende KS 2015/491 Stadieindelning Beslut 1. Ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta ett förslag till stadieindelning i enlighet med grundskolans styrdokument. 2. Ge förvaltningen i uppdrag att till nästa kommunstyrelsesammanträde redovisa förslag till direktiv för det fortsatta arbetet. Ärendet Erik Wallander, verksamhetschef utbildning och arbete, och Christer Carlsson redogör för arbetet kring skolans stadieindelning. Målet är att ny indelning ska vara klart till ht Förslag Ordförandes förslag: 1. Ge förvaltningen i uppdrag utarbeta ett förslag till stadieindelning i enlighet med grundskolans styrdokument. 2. Ge förvaltningen i uppdrag att till nästa kommunstyrelsesammanträde redovisa förslag till direktiv för det fortsatta arbete. Justerande Utdragsbestyrkande

80 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Utbildning och arbete KS Ua 62 Ärende KS 2015/491 Stadieindelning Beslut Verksamhetschefen för utbildning och arbete, Erik Wallander, får i uppdrag att i enlighet med kommunstyrelsens beslut , fortsätta arbetet med stadieindelningen och komplettera detta med en tidplan. Ärendet Verksamhetschef för utbildning och arbete, Erik Wallander, deltar och redogör för den utredning som gjorts angående stadieindelning. Förslag Ordförandes förslag Verksamhetschefen för utbildning och arbete, Erik Wallander, får i uppdrag att i enlighet med kommunstyrelsens beslut , fortsätta arbetet med stadieindelningen och komplettera detta med en tidplan. Justerande Utdragsbestyrkande

81 1(9) Rapport Ärende Utbildning och arbete KS 2015/ Christer Carlsson Christer Kommunstyrelsen Stadieindelning för grundskolan i Vansbro Sammanfattning Sedan omorganisationen i Vansbro 2010, då åk 6 flyttades till Smedbergsskolan, har grundskolans styrdokument förändrats och bygger i dag på en tydlig stadieindelning. Kursplanerna för varje ämne är grupperade i centralt innehåll och kunskapskrav för respektive åk 3, åk 6 och åk 9. Även timplanen, d.v.s. hur mycket tid som eleven ska garanteras i varje ämne, som nu finns i skollagen, föreslås bli stadieindelad (statlig utredning pågår). Behörighetskrav för lärare och lärarlegitimationen är också kopplade till kursplanernas olika stadier och nya lärarutbildningar följer denna indelning Ovanstående förändringar utgör ett starkt pedagogiskt skäl för huvudmannen att framgent organisera grundskolan utifrån en stadieindelning som följer kunskapskravens årkursindelning. Bakgrund Genom grundskolans införande , med Lgr 62, blev alla skolor i Sverige succesivt organiserade i tre stadier. Låg, mellan och högstadiet. Stadieindelningen var ett resultat av att lärarna utbildades för dessa tre stadier och inte någon fråga för den enskilda kommunen att fatta beslut om. När skolan kommunaliseras 1990/91 blev det upp till den enskilda kommunen att avgöra hur man ville organisera årskurserna så länge de levde upp till skollagen och läroplanen. Under perioden 2007 till 2010 beslutade Vansbro kommun att frångå den tidigare stadieindelningen och har idag skolenheter med F-2, F-5, 3-5 och 6-9. Rapport Stadieindelning Sjunkande barnantal, ojämna pedagogiska förutsättningar, brister i lokaler för barnomsorg och skola och ett växande underhållsbehov, har resulterat i att ett antal utredningar om skolans lokalbehov genomförts i Vansbro kommun. Lokalbehovsutredning från år 2000 Tomma lokaler eller personal ledde efter remissbehandling till fortsatt utredning om olika alternativ framför allt i Dala-Järna- området. Utredningen presenterades 2003 som Lokalutredning för barn-omsorg och skola i Dala-Järna och Vansbro gjordes en utredning mot bakgrund att etableringen av friskolan Olympica i Skålö skulle minska kommunala skolans elevunderlag i Dala-Järna-området. Fullmäktige beslutade utifrån den utredningen att genomföra en omorganisation av skolverksamheten i Dala-Järna-området med start hösten Skolår f 2 förlades till Nederborgs skola, skolår 3 6 förlades till Myrbacka skola. Skolinspektionens granskning 2009 medförde ytterligare utredning av PWC och beslut om åtgärder som läsåret 2010/11 resulterade i att kommunens alla åk 6:or flyttades till Smedbergsskolans högstadium. Samtidigt förlades skolår f 2 i Vansbro på Parkskolan och skolår 3-5 i Vansbro på Smedbergsskolans mellanstadie. Berghedens skola kvarstod som F-5 i B-form. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

82 Det är tydligt att genomförda organisationsförändringarna under 2000-talet i huvudsak har drivits av anpassningar till minskade barntal, behov av bättre lokalutnyttjande och krav på kostnadsbesparingar. 2(9) När årskurs 6 flyttades till Smedbergsskolan framfördes argumenten: tillgång till specialsalar med kemi- och fysikutrustning som inte finns i nuvarande F-6 skolor. möjlighet till ett större utbud av elevens val språkvalet kan organiseras på ett bättre sätt än idag, då lärarna åker från Smedbergsskolan till de olika skolorna för att undervisa årskurs 6. utrymme fanns på Smedbergsskolan då årskurs 9 fick delar av sin undervisning på VUC undvika kostnader för renovering av slöjdsal på Myrbacka alternativt kostnaderna för att bussa eleverna till Vansbro för slöjd. En önskan att spara pengar genom att höja lokalutnyttjandegraden och avveckla lokaler. Från personal, fackliga organisationer och politiken har en utvärdering av 6:ornas flytt till Smedbergsskolan efterfrågats utifrån beslut i samband med flytten och upplevelsen eller uppfattningen att arbetssituationen på skolan blivit mer påfrestande över tid. En komplett utvärdering av flytten har inte gjorts och är inte heller meningsfull att göra då vi inte kan identifiera utvärderingsbara parametrar som har ett entydigt samband med flytten. Utifrån huvudmannens ansvar för utbildningen är dock följande parametrar relevanta att belysa: Studieresultat, psykosocial studiemiljö för eleverna och arbetsmiljö för personalen. Studieresultat Tillgänglig statistik kan inte påvisa att studieresultaten blivit varken bättre eller sämre som en följd av att 6:orna flyttades till högstadiet. Det faktum att eleverna byter lärare det år de ska få sina första betyg riskerar dock kvalitén i betygssättningen det året. Psykosocial studiemiljö för eleverna Flytten till Smedbergsskolan har påverkat barnen olika eftersom barn är olika med avseende på personligheter, funktionshinder som kräver lång anpassning till förändringar och förmåga att bygga nya kamratrelationer. Slutsatsen är att en del barn har gynnats av flytten och andra har missgynnats. Fakta är att eleverna i årskurs 6 har fått anpassa sig till högstadiets undervisningsmodell med många olika lärare snarare än en eller två klasslärare som är vanligt på mellanstadiet. Vi ser från de årliga enkätundersökningarna att andelen som känner sig trygg i skolan minskat de senaste åren. Rapport Stadieindelning Arbetsmiljö för personalen Personalen upplever att arbetsmiljön försämrats de senaste åren. Volymen barn har ökat på skolan genom 6:orna och genom förberedelseklassen som stadigt ökar i antal samt genom att vi nu har särskola igen. Samtidigt resulterade flytten av lärcentrum till Vuc i att högstadiet förlorade undervisningslokaler för årskurs 9. Tillsammans har detta skapat verksamhetshämmande trångboddhet på Smedbergsskolan. Kombinationen för få klassrum, trångt på arbetsrummen(fler lärare skall få plats), brister i belysning och ventilation (brister i underhåll/dimensionering), och turbulens med många rektorsbyten (ledningsbrist) innebär att personalen upplever att arbetsmiljön blivit sämre. Detta beror dock inte primärt på 6:ornas flytt utan är snarare konsekvenserna av flera beslut över tid vars ackumulativa effekt inte har förutsetts vid respektive beslutstillfälle Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

83 3(9) Beslutsunderlag Varför återgå till en fast stadieindelning F-3, 4-6 och 7-9? 1. Grundskoleutredningen (statlig utredning) Regerinen har tillsatt en utredning med uppdrag att föreslå hur förskoleklassen för sexåringar lämpligast kan införas som en del av grundskolan och, som ett alternativ, även föreslå hur en obligatorisk förskoleklass för sexåringar lämpligast kan införas. För båda dessa alternativ ska förskoleklassens syfte, uppdrag och innehåll vara oförändrat. En utgångspunkt för båda alternativen är att såväl lärare som förskollärare ska vara behöriga för undervisningen. Uppdraget ska i sin helhet redovisas senast den 30 september Stadieindelad timplan för grundskolan (statlig utredning) Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till en ny timplan för grundskolan. Antalet timmar för de olika ämnena ska fördelas på stadierna låg-, mellan-, och högstadiet. Skolverket skall vid fördelning av undervisningstiden även beakta frågan om lämplig längd på skoldagen för elever i olika åldrar. Timplanen för grundskolan avser den minsta garanterade undervisningstiden (6 785 timmar) och anger hur tiden, ska fördelas mellan olika ämnen (10 kap. 5 skollagen [2010:800]). Skälen för regeringens beslut Regeringen har genomfört flera reformer som talar för att timplanen bör stadieindelas. Kunskapskrav anges för årskurs 3, 6 och 9. Nationella prov genomförs i årskurs 3, 6 och 9. Behörighetskraven för lärare i grundskolan utgår från indelning av årskurserna i 1 3, 4 6 och 7 9. Ett problem med dagens timplan är att eleverna riskerar att inte få den minsta garanterade undervisningstid de har rätt till därför att den spänner över för många (samtliga) årskurser i grundskolan. Detta riskerar dels att i onödan försvåra för huvudmän och skolor i sin planering, dels att påverka elevernas måluppfyllelse negativt. Det är också naturligt att den minsta garanterade undervisningstiden i olika ämnen är tydligare kopplad till kursplanerna och kunskapskraven i årskurserna 3, 6 och 9. En stadieindelning av timplanen underlättar för såväl planering som uppföljning av vilka förutsättningar eleverna har erhållit för att uppnå kunskapskraven i årskurserna 3, 6 och 9. Rapport Stadieindelning Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

84 4(9) Barntalsutveckling och klassrumsbehov utifrån stadierna F-3, 4-6 och 7-9 Högstadiet 7-9 Tabellen nedan visar prognosen 8 år framåt över antalet elever på högstadiet och behovet av klassrum. Om antalet ensamkommande och asylbarn fortsätter att öka tillkommer behov av ytterligare klassrum. klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/ Intro 20??????? Klassrum Utöver årskurserna 7-9, samt förberedelseklassen samsas även Kulturskolan och särskolan i samma lokaler. Mellanstadiet 4-6 Ur ett pedagogiskt perspektiv är det önskvärt att eleverna inom ett kunskapsmålsblock (åk 1-3, 4-6 och 7-9) kan behålla samma lärare eller åtminstone samma arbetslag där den samlade kunskapen om elevernas utveckling och kunskapsbildning inför målen finns. Ett viktigt organisatoriskt mål är därför att hålla ihop stadierna organisatoriskt, så att klassamslagningar/delningar, lärarbyten, m.m. inte behöver ske. Samtliga lärare som undervisar på mellanstadiet bör organisatoriskt höra samman. Med hänsyn till befintliga lokalresurser finns mer än en lösning för mellanstadiets organisation. Nedan redogörs för två av dessa alternativ: Alternativ 1 Alternativ ett innebär en lösning med två mellanstadier 4-6 i kommunen. Ett Smedbergsskolan 4-6 och ett Myrbacka 4-6. Smedbergsskolan har idag 5 klassrum. 4 av dessa lämpar sig för hemklassrum, medan det 5:e p.g.a. buller inte lämpar sig för heldagsvistelse. Tabellen nedan visar att centralortens upptagningsområde skulle rymmas i lokalerna. Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/24 Rapport Stadieindelning Klassrum Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

85 5(9) Vansbro/Äppelbro 4-6 Ett samlat 4-6 med upptagningsområdet Vansbro/Äppelbro kräver däremot mist 6 klassrum. Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 20/21 21/22 22/ Klassrum Myrbacka 4-6 inklusive Olympica Myrbacka skola har idag 6 tillgängliga klassrum, vilket räcker för ett mellanstadium med upptagningsområdet Nås/Dala-Järna. Om höjd skall tas för mellanstadieeleverna från Olympica och ökat antal nyanlända, så krävs periodvis ett sjunde klassrum. Ett mellanstadium 4-6 i Myrbacka innebär också att frågan om träslöjdssal måst lösas och att språkvalet flyttas till årskurs 7. Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 20/21 21/22 22/ Klassrum Alternativ 2 Alternativ två innebär att hela kommunens årskurs 6 samlas i nuvarande Smedbergsskolan 3-5s lokaler. Det skulle innebära att 6:orna har tillgång till egen skolgård, specialsalar på högstadiet och språkval, men behöver inte ständigt befinna sig bland de äldre högstadieeleverna. Hela årskurserna 4 och 5 samlas i D-J på Myrbacka. Det innebär att eleverna i årskurs 4 och 5 från Vansbro och Äppelbo måste åka skolbuss till D-J. Om hela årskurs 6 samlas på nuvarande Smedbergsskolan 3-5, så krävs det 3 till 4 salar beroende på tillströmningen av nyanlända. Det finns 5 lektionssalar på skolan, varav fyra fungerar som hemklassrum och ett kan användas för enstaka lektioner eller grupprum. Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/ Klassrum Rapport Stadieindelning Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

86 6(9) Om hela årskurserna 4 och 5 exklusive Olympica samlas på Myrbacka krävs 6 klassrum om klasstorlekar på upp till 26 elever tillåts. På Myrbacka finns idag 6 klassrum, men om elevtalen ökar vid fler nyanlända behövs ytterligare minst ett klassrum under åren Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/ Klassrum Om Olympica väljer att lägga ned sina årskurser 4 och 5 eller om föräldrarna väljer att deras barn skall byta till Myrbacka i mellanstadiet, så ökar elevtalen med behov av fler lektionssalar som följd. Om hänsyn tas till ökat antal nyanlända krävs två extra lektionssalar. Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/ Klassrum Lågstadiet F-3 Idag bedrivs undervisning mot årskurserna F-3 fördelat på 5 skolor i kommunen. Om höjd tas för att det skall finnas skolverksamhet i alla kommundelar, så är det rimligt att samla F-3 på 3 skolor utifrån närhetsprincipen för små barn. Nederborg F-3 På Nederborgs skola finns idag 6 klassrum. Ett samlat lågstadium F-3 behöver minst 8 klassrum. Om ett samlat lågstadium skall lokaliseras i Nås krävs ytterligare 2 klassrum. Detta kan åstadkommas genom paviljonger eller förhyrning av andra lämpliga lokaler för F-klassen i Nås. Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/ F Klassrum Rapport Stadieindelning Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

87 7(9) Parkskolan F-3 På Parkskolan finns idag 6 klassrum. Utifrån dagens prognos skulle det räcka för ett samlat F-3 i Vansbro. Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/ F Klassrum Bergheden F-3 På bergheden finns idag 4 verksamma klassrum. Ett F-3 lågstadium ryms gott och väl. Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/ F Klassrum Sammanslaget Bergheden /Park F-3 Om ett samlat lågstadium F-3 för upptagningsområdet Vansbro /Äppelbro skulle övervägas krävs det minst 8 klassrum. Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/ F Klassrum Rapport Stadieindelning Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

88 8(9) Konsekvenser Lokalbehov En återgång till stadieindelad grundskola innebär förändringar i grundskolans lokalbehov. Språkval Skollagen säger att eleverna ska kunna välja att läsa språk i grundskolan. Huvudmannen ska erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska. Därutöver ska huvudmannen sträva efter att erbjuda andra språk som språkval. Det är huvudmannen som beslutar om hur undervisningstiden ska fördelas över årskurserna. Elever som läser ett språkval från en tidigare årskurs betygssätts därmed inte i årskurs 6. Först i årskurs 7 får eleverna betyg i språkvalet. Ett scenario är att språkvalet inte börjar i årskurs 6 utan omfördelas över åren 7 till 9. Detta innebär att undervisningstid som flyttas från årskurs 6 kan växlas mot tid för mer engelska och matematik i årskurs 6. Rätt använt bör detta kunna bidra till högre generell måluppfyllelse i årskurs 6. Slöjd Träslöjdslokal saknas idag på Myrbacka skola. Om hela mellanstadiet skall samlas i D-J krävs det ett tillskott av en träslöjdssal. I scenariot att mellanstadiets årskurs 6 förläggs till nuvarande Smedbergsskolan 3-5s lokaler klaras träslöjden i högstadiets slöjdlokal. Elever Ur elevsynpunkt finns stora pedagogiska fördelar med en stadieindelning. Kopplingen till kursplanernas innehåll och vad som förväntas (kunskapskrav) kan göras sammanhållet utan ett byte av lärare inom stadiet. Läraren får också större möjlighet till ett bredare underlag när betyg skall sättas första gången i årskurs 6. Rapport Stadieindelning Personal - Lärare För den enskilde läraren finns, i stora delar, samma fördelar som för eleverna. Förändringen kommer dock att påverka personalbehovet på berörda skolor. Smedbergsskolan som blir högstadie 7-9 får ett minskat personalbehov. Myrbacka, Smedbergsskolan 3-5, samt Bergheden har redan behöriga lärare för årskurs 6 men dessa har hittills inte satt betyg. Viss kompetensutveckling kan då behövas tillsammans med kollegialt lärande via de lärare med 1-7 behörighet som överförs från högstadiet till lägre stadier. Förankringsprocess Rektorerna vid berörda skolor får i uppdrag att inhämta personalens, elevernas och föräldrarnas synpunkter på förslaget. Dessa synpunkter kommer sedan att sammanställas inför KS beslut. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

89 9(9) Ekonomi (Uppdrag till ekonomi och samhällsbyggnad) Utredarens ståndpunkt Huvudmannens uppdrag är att ge bästa möjliga förutsättningar för att kommunens skolenheter skall kunna uppnå så väl målen i skolans styrdokument som kommunens egna mål. Skolsverige är nu inne i en fas där staten åter stärker sitt styre av skolan. För att möta redan fattade och kommande statliga beslut som sätter ramarna för verksamheten, så föreligger starka skäl att återorganisera grundskolan i Vansbro efter stadierna F-3, 4-6 och 7-9. Ur ett strikt verksamhetsperspektiv skulle en samlad F-9 skola vara den lösning som ger bäst förutsättningar att resursmässigt och kompetensmässigt klara grundskolans uppdrag och tillgodose barnens behov av stöd. Givet folkviljan att det skall finnas skolverksamhet i alla kommundelar, gäller det att organisera skolan så effektivt som möjligt utifrån detta villkor. Att ge kommundelsskolorna lika goda förutsättningar resursmässigt och kompetensmässigt för att nå målen som vid en samlad skola innebär oavsett organisation en högre elevkostnad än en samlad skola. Målet för kommunen bör vara att söka finna den organisatoriska kompromiss som utifrån befintliga skolbyggnader och resurser, ger bästa förutsättningar för högre måluppfyllelse. Första steget är att ta ställning till om det finns övervägande pedagogiska, elevsociala och arbetsmiljömässiga skäl för att organiseras om grundskolan efter kunskapsmålens stadieindelning F-3, 4-6 och 7-9 Andra steget är att ta ställning till hur respektive stadium skall organiseras utifrån befintliga ramvillkor och demografisk utveckling i kommunen inklusive tillskott av nyanlända. Tredje steget är ta ställning till hur ökade lokalbehov bäst skall tillgodoses. Fjärde steget är att förankra organisationsförändringsförslaget i lokalsamhället Rapport Stadieindelning På uppdrag av Utbildning och Arbete Christer Carlsson Vansbro Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

90 Vansbro Kommun Översyn av grundskolans stadieorganisation

91 Disposition 1. Bakgrund 2. Utvärdering 3. Nygammal stadieindelning 4. Alternativ 5. Förutsättningar 6. Hur går vi vidare? 7. Att utreda vidare

92 Bakgrund Kommunaliseringen 1991/92 Lokaluredningar 2000 Tomma lokaler eller personal 2003 Lokalutredning för barn-omsorg och skola i Dala-Järna och Vansbro 2006 utredning mot bakgrund att etableringen av friskolan Olympica i Skålö 2009 Kritik vid skolinspektion 2010 Översyn av verksamheter och lokalbehov (PWC) Ekonomi Kommunen har under en längre tid haft ansträngd ekonomi med sparbeting och nedbantningar för att kunna betala av sin kommunskuld. Uppdrag från politik och verksamhet Från personal, fackliga organisationer och politiken har en utvärdering av 6:ornas flytt till Smedbergsskolan efterfrågats utifrån beslut i samband med flytten och upplevelsen eller uppfattningen att arbetssituationen på skolan blivit mer påfrestande över tid

93 Utvärdering Studieresultat Tillgänglig statistik kan inte påvisa att studieresultaten blivit varken bättre eller sämre Elevernas psykosociala studiemiljö Påverkat barnen olika eftersom barn är olika med avseende på personligheter, funktionshinder som kräver lång anpassning till förändringar och förmåga att bygga nya kamratrelationer. Slutsatsen är att en del barn har gynnats av flytten och andra har missgynnats. Arbetsmiljö Volymen barn har ökat på skolan genom 6:orna, särskola och förberedelseklass trångt på arbetsrummen(fler lärare skall få plats), brister i belysning och ventilation (brister i underhåll/dimensionering), och turbulens med många rektorsbyten (ledningsbrist)

94 Nygammal stadieindelning Styrdokument Grundskoleutredningen : Föreslå hur förskoleklassen lämpligast kan införas som en del av grundskolan och bli obligatorisk. Stadieindelad timplan: Uppdrag att ta fram ett förslag till en ny stadieindelad timplan för grundskolan. Nationella prov: Nationella prov i åk 3, åk 6 och åk 9 Läroplan: Mål och kunskapskrav anges för årskurs 3, 6 och 9. Lärarutbildning: Nya lärarutbildningen följer nu åter stadierna. Legitimationer: Behörighetskraven för lärare i grundskolan utgår från indelning av årskurserna i 1 3, 4 6 och 7 9.

95 Alternativ Centralskola Ur ett strikt verksamhetsperspektiv skulle en samlad F-9 skola vara den lösning som ger bäst förutsättningar att resursmässigt och kompetensmässigt klara grundskolans uppdrag och tillgodose barnens behov av stöd. Geografiskt fördelad stadieindelad skolorganisation Stadierna organiseras utifrån befintliga ramvillkor och demografisk utveckling i kommunen inklusive tillskott av nyanlända. Olika lösningar är möjliga Två eller tre F-3 skolor En eller två 4-6 skolor En 7-9 skola

96 Förutsättningar Högstadiet 7-9 Tabellen nedan visar prognosen 8 år framåt över antalet elever på högstadiet och behovet av klassrum. Om antalet ensamkommande och asylbarn fortsätter att öka tillkommer behov av ytterligare klassrum. klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/ Intro 20??????? Klassrum Utöver årskurserna 7-9, samt förberedelseklassen samsas även Kulturskolan och särskolan i samma lokaler.

97 Förutsättningar Mellanstadiet 4-6 Vansbro 4-6 Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/ Klassrum Vansbro/Äppelbro 4-6 Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 20/21 21/22 22/ Klassrum

98 Förutsättningar Mellanstadiet 4-6 Myrbacka 4-6 inklusive Olympica Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 20/21 21/22 22/ Klassrum

99 Förutsättningar Åldersdelat samlat Mellanstadiet 4-6 Årskurs 6 i Vansbro Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/ Klassrum Årskurs 4 och 5 i D-J Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/ Klassrum

100 Förutsättningar Åldersdelat samlat Mellanstadiet 4-6 Årskurs 4 och 5 i D-J inklusive Olympica Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/ Klassrum

101 Förutsättningar Lågstadiet F-3 Nås Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/ F Klassrum

102 Förutsättningar Lågstadiet F-3 Bergheden Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/ F Klassrum

103 Förutsättningar Lågstadiet F-3 Park F-3 Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/ F Klassrum

104 Förutsättningar Lågstadiet F-3 Sammanslaget Bergheden /Park F-3 Klass 16/17 17/18 18/19 19/20 20/ F Klassrum Saknas 2 klassrum

105 Hur går vi vidare Samråd Bilda en utvecklingsgrupp med representanter från Utskott, U& A, Ekonomi och Samhällsbyggnad med uppdrag att lägga ett färdigt organisationsförslag till KS 1. Första steget är att ta ställning till om det finns övervägande pedagogiska, elevsociala och arbetsmiljömässiga skäl för att organiseras om grundskolan efter kunskapsmålens stadieindelning F-3, 4-6 och Andra steget är att ta ställning till hur respektive stadium skall organiseras utifrån befintliga ramvillkor och demografisk utveckling i kommunen inklusive tillskott av nyanlända. 3. Tredje steget är ta ställning till hur ökade lokalbehov bäst skall tillgodoses. 4. Fjärde steget är att förankra organisationsförändringsförslaget i lokalsamhället och med Facken 5. Femte steget är beslut 6. Sjätte steget är genomförande

106 Att utreda vidare beroende på val av väg vidare. Skolgårdar Skolskjutsar Slöjdsalar Fritids Personal Måltider Språkval Förberedelseklass

107 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Leva och bo KS Lb 56 Ärende KS 2013/678 Tillsyn enl. LSO Lagen om skydd mot olyckor 2 kap 2-3, Skansbackens pensionat Förslag till kommunstyrelsen Ägare av Skansbackens Pensionat på fastighet Skansbacken 75:3 skall vidta åtgärder enligt föreläggande. Ärendet Brister i byggnadstekniskt Brandskydd som upptäckes i samband med tillsynen. 1. Vid alternativ utrymningsväg från andra våningen vid huvudbyggnaden som är avsedd för hotellgäster (verksamhetsklass 4) via fönster till ett plåttak låg vid tillsynstillfället en ej fastsatt trästege på plåttaket samt att stegen från plåttaket till marken saknade glidskydd. Kan lösas med att stegen på taket ersätts med en fackmannamässigt fastsatt metallstege samt att stegen till marken förses med glidskydd. Brist från tidigare tillsyn som skulle varit åtgärdat Dörrstängarfunktionen till hotellrummen var vid tillsynstillfället ej fungerande. Kan lösas med att nuvarande dörrstängare byts ut mot dörrstängare i lägsta brandklass c-1 Brist från tidigare tillsyn som skulle varit åtgärdad senast Utrymningsplaner saknas i gästrummen. Brist från tidigare tillsyn som skulle varit åtgärdad senast Dörrarna till gästrummen var vid tillsynstillfället ej brandavskiljande vilket de bör vara. Kan lösas med att nuvarande dörrar målas med brandskyddsfärg enligt tillverkarens instruktioner samt att dörrarna förses med brandsvälland list eller att dörrarna byts ut mot dörrar med lägsta brandmotstånd EI 30C. Brist 1 skall åtgärdas innan rummen får nyttjas som hotellrum. Brist 2 och 3 skall åtgärdas snarast, dock senast Brist 4 rekommendation från räddningstjänsten. Utöver ovanstående punkter kan ytterligare brister finnas som inte är upptagna i detta protokoll. Det åligger fastighetsägaren och nyttjanderättshavaren att själva identifiera och åtgärda ev. brister i brandskyddet. När bristerna i brandskyddet åtgärdats uppfyller Skansbackens Pensionat kraven på skäligt brandskydd. Justerande Utdragsbestyrkande

108 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Förslag Ordförandes förslag: Ägare av Skansbackens Pensionat på fastighet Skansbacken 75:3 skall vidta åtgärder enligt föreläggande. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor 2 2kap utförd Justerande Utdragsbestyrkande

109 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Räddningstjänsten Ks 2013/678 Mattias Ström Kommunstyrelsen Brister i brandskydd Skansbackens Pensionat Rekommendation till beslut Att ägare av Skansbackens Pensionat på fastighet Skansbacken 75:3 skall vidta åtgärder enligt föreläggande. Sammanfattning Brister i byggnadstekniskt Brandskydd som upptäckes i samband med tillsynen. 1 2 Vid alternativ utrymningsväg från andra våningen vid huvudbyggnaden som är avsedd för hotellgäster (verksamhetsklass 4) via fönster till ett plåttak låg vid tillsynstillfället en ej fastsatt trästege på plåttaket samt att stegen från plåttaket till marken saknade glidskydd. Kan lösas med att stegen på taket ersätts med en fackmannamässigt fastsatt metallstege samt att stegen till marken förses med glidskydd. Dörrstängarfunktionen till hotellrummen var vid tillsynstillfället ej fungerande. Kan lösas med att nuvarande dörrstängare byts ut mot dörrstängare i lägsta brandklass c-1 Brist från tidigare tillsyn som skulle varit åtgärdat Brist från tidigare tillsyn som skulle varit åtgärdad senast TJÄNSTEUTLÅTANDE Skansbackenspensionat 3 4 Utrymningsplaner saknas i gästrummen. Dörrarna till gästrummen var vid tillsynstillfället ej brandavskiljande vilket de bör vara. Kan lösas med att nuvarande dörrar målas med brandskyddsfärg enligt tillverkarens instruktioner samt att dörrarna förses med brandsvälland list eller att dörrarna byts ut mot dörrar med lägsta brandmotstånd EI 30C. Brist 1 skall åtgärdas innan rummen får nyttjas som hotellrum. Brist 2 och 3 skall åtgärdas snarast, dock senast Brist 4 rekommendation från räddningstjänsten. Utöver ovanstående punkter kan ytterligare brister finnas som inte är upptagna i detta protokoll. Det åligger fastighetsägaren och nyttjanderättshavaren att själva identifiera och åtgärda ev. brister i brandskyddet. Brist från tidigare tillsyn som skulle varit åtgärdad senast Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

110 2(2) Bakgrund Tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor 2 2kap utförd Syfte: Skäligt brandskydd Konsekvenser Uthyrning av hotellrummen på andra våningen i huvudbyggnaden är ej tillåten förrän punkt 1 i föreläggandet åtgärdats. Slutsats När bristerna i brandskyddet åtgärdats uppfyller Skansbackens Pensionat kraven på skäligt brandskydd. Beslutsunderlag Lagen om skydd mot olyckor 2kap 2 Brandskydd i Boverkets Byggregler 19 Tidigare tillsynsförelägganden, Beslutet expedieras till : Anders Källberg Skansbacken Nås TJÄNSTEUTLÅTANDE Skansbackenspensionat Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

111 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 181 Ärende KS 2015/142 Lokala trafikföreskrifter, parkeringsförbud Odd- Fellowgatan Beslut Ärendet återremitteras till utskottet leva och bo för ytterligare beredning. Ärendet Klagomål har framförts kring parkerat fordon som försvårar möjligheten till cykling eftersom utrymmet ofta blir begränsat och hindrar framkomligheten på gatan och utgör en fara för gång- och cykeltrafikanter. För att minska störningarna i samband med parkerat fordon förslås lokal trafikföreskrift införa parkeringsförbud på Odd Fellowgatan. Polismyndigheten Dalarna har yttrat sig i ärendet. Trafikverket Region Mitt har inte yttrat sig i ärendet. Förslag Ordförandes förslag: Ärendet återremitteras till utskottet leva och bo för ytterligare beredning. Beslutsunderlag Förslag till ny lokal trafikföreskrift. Justerande Utdragsbestyrkande

112 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Leva och bo KS Lb 58 Ärende KS 2015/142 Lokala trafikföreskrifter, parkeringsförbud Odd- Fellowgatan Förslag till kommunstyrelsen Parkeringsförbud införs på den norra sidan av Odd-Fellowgatan. Ärendet Hämtas från tidigare ärendeformuleringar. Förslag Ordförandes förslag: Parkeringsförbud införs på den norra sidan av Odd-Fellowgatan. Justerande Utdragsbestyrkande

113 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad KS 2015/142 Gatuingenjör Hassan Baghdarusefi KOMMUNSTYRELSEN Lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera på Odd Fellowgatan Rekommendation till beslut 1. I enlighet med Trafikförordningen (SFS 1998:1276) inrätta ny lokal trafikföreskrift om förbud att parkera på Odd Fellowgatan i Vansbro. 2. Lokal trafikföreskrift gällande parkeringsförbud på Odd Fellowgatans södra sida från korsningen Odd Fellowgatan- Norra Allégatan till korsningen Odd Fellowgatan- Järnvägsgatan, med föreskriftsnummer upphävs när den nya föreskriften träder i kraft. 3. De nya lokala trafikföreskrifterna ska träda i kraft Sammanfattning Klagomål har framförts kring parkerat fordon som försvårar möjligheten till cykling eftersom utrymmet ofta blir begränsat och hindrar framkomligheten på gatan och utgör en fara för gång- och cykeltrafikanter. För att minska störningarna i samband med parkerat fordon förslås lokal trafikföreskrift införa parkeringsförbud på Odd Fellowgatan. Polismyndigheten Dalarna har yttrat sig i ärendet. Trafikverket Region mitt har inte yttrat sig i ärendet. Bakgrund Gatuenheten inom Samhällsbyggnad har fått ett antal klagomål från allmänheten (särskilt omkringboende) gällande Odd Fellowgatan om att problem uppstår i samband med att bilar parkerar längs ner på båda sidor av gatan och hindrar framkomlighet. Gång och cykeltrafikanter tvingas ut i körbanan för att passera parkerade bilar vilket utgör en fara för gång- och cykeltrafikanterna. Tjänsteutlåtande _LTF Idag har kommunen inte egen parkeringsövervakning och därför begränsas möjligheten att agera mot felparkerat fordon på gatumark men ett parkeringsförbud visar ändå att parkering längs gatan är förbjudet. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

114 Konsekvenser Rekommendation till beslut kommer att förbättrar framkomlighet, ökar säkerheten för oskyddade trafikanter och reducerar kostnader för drift och underhåll av gator/vägar inom tätorten. 2(2) Beslutsunderlag Förslag till ny lokal trafikföreskrift. Hassan Baghdarusefi Tjänsteutlåtande _LTF Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

115 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Leva och bo KS Lb 63 Ärende KS 2014/734 Kommunalt bidrag för underhåll av enskilda vägar 2014 Förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen beviljar ansökan om ekonomiskt bidrag, med belopp enligt förteckning, för underhåll av enskild väg till de föreningar vars ansökan inkommit till kommunen före 1 maj Kommunstyrelsen avslår ansökan om ekonomiskt bidrag för underhåll av enskild väg till de föreningar vars ansökan inkommit till kommunen efter 1 maj Kommunstyrelsen avslår ansökan från Rishedens vägsamfällighet om ekonomiskt bidrag för iståndsättning av väg pga. för sent inkommen ansökan. 4. Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att verkställa utbetalning av de beviljade bidragen. Jäv Nils-Erik Edlund (S) och Lars-Olov Liss (C). Ärendet Vansbro kommun ger bidrag för drift av enskilda vägar. Förutsättningar för att få bidrag för en enskild väg anges i ett särskilt reglemente som fastslagits av kommunfullmäktige Total har 33 ansökningar om kr lämnats in. Totalt belopp att utbetala till korrekta ansökningar är kr. Förslag Ordförandes förslag: 1. Kommunstyrelsen beviljar ansökan om ekonomiskt bidrag, med belopp enligt förteckning, för underhåll av enskild väg till de föreningar vars ansökan inkommit till kommunen före 1 maj Kommunstyrelsen avslår ansökan om ekonomiskt bidrag för underhåll av enskild väg till de föreningar vars ansökan inkommit till kommunen efter 1 maj Kommunstyrelsen avslår ansökan från Rishedens vägsamfällighet om ekonomiskt bidrag för iståndsättning av väg pga. för sent inkommen ansökan. 4. Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att verkställa utbetalning av de beviljade bidragen. Justerande Utdragsbestyrkande

116 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Beslutsgång På grund av jäv lämnar ordförande Nils-Erik Edlund (S), tillfälligt för detta ärende, ordförandeskapet till Anders Lundin (C). Beslutsunderlag Inkomna ansökningar. Justerande Utdragsbestyrkande

117 1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad KS 2014/734 Gatuingenjör Hassan Baghdarusefi Kommunstyrelsen Kommunalt bidrag för underhåll och iståndsättning av enskilda vägar mm Rekommendation till beslut 1. Kommunstyrelsen beviljar ansökan om ekonomiskt bidrag, med belopp enligt förteckning, för underhåll av enskild väg till de föreningar vars ansökan inkommit till kommunen före 1 maj Kommunstyrelsen avslår ansökan om ekonomiskt bidrag för underhåll av enskild väg till de föreningar vars ansökan inkommit till kommunen efter 1 maj Kommunstyrelsen avslår ansökan från Rishedens vägsamfällighet om ekonomiskt bidrag för iståndsättning av väg pga. för sent inkommen ansökan. 4. Kommunstyrelsen uppdrag ut förvaltningen att verkställa utbetalning av de beviljade bidragen. Sammanfattning Vansbro kommun ger bidrag för drift av enskilda vägar. Förutsättningar för att få bidrag för en enskild väg anges i ett särskilt reglemente som fastslagits av kommunfullmäktige Total har 33 ansökningar om kr lämnats in. Totalt belopp att utbetala till korrekta ansökningar är kr. Bakgrund Enligt beslut av kommunfullmäktige , reviderat genom beslut av kommunstyrelsen kan kommunalt bidrag till enskilda vägar utgå till väg för permanent bostadsbebyggelse, till väg av betydelse som genomfartsväg för andra än de som bor utmed vägen och till väg av betydelse som utfartsväg eller genomfartsväg för näringslivet. Bidrag utgår ej till skogsbilvägar. Tjut vägbidrag enskilda vägar Ansökan om bidrag till underhåll av enskild väg ska ha inkommit senast den 1 maj året efter bidragsåret. Kommunalt bidrag kan också utgå till enskild väg utan stadsbidrag för iståndsättning av väg. Bidrag utgår endast för den del av vägen som försörjer minst två fastigheter. Minsta bidragsberättigade väglängd ska vara 200 meter för att bidrag ska utgå. Ansökan om iståndsättning av enskild väg ska ha inkommit till kommunen senast den 1 maj för bidragsåret. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

118 Samhällsbyggnad har för bidragsåret 2014 fått in 33 ansökningar om totalt kr varav tre ansökningar inkom efter sista dag för ansökan. En av de försenade ansökningarna avser iståndsättningsbidrag om kr. De övriga två försenade ansökningarna motsvarar ett belopp om kr. Totalt sökt belopp för korrekta ansökningar är kr, vilket föreslås betalas ut till de sökande. 2(3) Tjut vägbidrag enskilda vägar Förening Sökt belopp Anmärkning 1. Dalasågens vägsamf.f. 4410: - 2. Duvnäs Byamän 3870: - 3. Hummelforsens vägsamf.f. 5220: - 4. Ilargårdens vägsamf.f. 1908: - 5. Ilbäckens by samf.f. Vägar. 3294: - 6. Karin Andersson, Örskogen 960: - 7. Liljeholmens väg 1440: - 8. Morn-Vikareheden Byamän 3456: - 9. Nisesvägens vägkassa 630: Nås östra vägsamf.f GA : - För sent inkommen ansökan 11. Nås östra vägsamf.f GA2 1992: - För sent inkommen ansökan 12. Närsen vägsamf.f. 1260: Ovanhedens Byasamf. Lennat E. 1014: Ringvägens vägsamfällighet 1278: Rutåvägens samf.f. 1272: Skamheds Byamän 4050: Skålö bys vägsamfällighet 13098: Snöborgs Byvägars samf.f. 2475: Storöns vägsamf.f. 3270: Rishedens vägsamf.f. 3018: Rishedens vägsamf.f : - För sent inkommen ansökan (Iståndsättningsbidrag) 22. Utby-Emaus Samf.f. 4794: Vägf. Träkol 945: Vägföretaget landsvägen-torvallen 1422: Ärtbergets vägsamfällighet 8130: Flatbergets vägsamfällighet 7995: Borns vägsamfällighet 720: Norets samfälilghetsförening 4218: Skyttevägens samf.förening 1080: Hundåsgattus frivilliga vägförening 1152: Långmarkens vägsamfällighet 1560: Skansbackens Samf. Förening 2370: Eljan Bertilsson 648: - Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

119 3(3) Konsekvenser Beslutsunderlag Inkomna ansökningar Hassan Baghdarusefi Tjut vägbidrag enskilda vägar Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

120 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Utbildning och arbete KS Ua 61 Ärende KS 2015/490 Unga till arbete 2016 Förslag till kommunstyrelsen Projektet unga till arbete förlängs till och med Ärendet Projektet Unga till arbete har drivits med Region Dalarna som huvudman sedan Vansbro kommun har deltagit under 2013 och Projektet syftar till att stödja kommunerna i arbetet med arbetslösa unga mellan 16 och 24 år, som inte kommer in på arbetsmarknaden och som finns inom arbetsförmedlingens ungdomsgaranti och/eller ungdomar som är aktuella på socialförvaltningen och har försörjningsstöd. Vansbro fick under de första åren stöd med 60 procent av kostnaderna från Region Dalarna för en tjänst motsvarande 60 procent. Kommunens kostnad finns sedan 2014 överförts till Utbildning och arbete. Kommunstyrelsen har beslutat att förlänga projektet Unga till arbete så att verksamheten kan fortsätta under Region Dalarna har under 2015 beviljats ESF-medel och kan fortsatt stödja kommunerna förutsatts att en överenskommelse tecknas med intresserade kommuner. Vansbro har gjort en överenskommelse avseende 2015 utifrån ovan nämnda beslut. Förutsatt att kommunstyrelsen fattar beslut enligt rekommendation kan avtal tecknas för hela perioden fram till och med Förslag Ordförandes förslag Projektet unga till arbete förlängs till och med Justerande Utdragsbestyrkande

121 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Utbildning och arbete KS 2015/490 Verksamhetschef Erik Wallander Kommunstyrelsen Förlängning av projektet Unga till arbete Rekommendation till beslut Projektet unga till arbete förlängs till och med Bakgrund Projektet Unga till arbete har drivits med Region Dalarna som huvudman sedan Vansbro kommun har deltagit under 2013 och Projektet syftar till att stödja kommunerna i arbetet med arbetslösa unga mellan 16 och 24 år, som inte kommer in på arbetsmarknaden och som finns inom arbetsförmedlingens ungdomsgaranti och/eller ungdomar som är aktuella på socialförvaltningen och har försörjningsstöd. Vansbro fick under de första åren stöd med 60 procent av kostnaderna från Region Dalarna för en tjänst motsvarande 60 procent. Kommunens kostnad finns sedan 2014 överförts till Utbildning och arbete. Kommunstyrelsen har beslutat att förlänga projektet Unga till arbete så att verksamheten kan fortsätta under Region Dalarna har under 2015 beviljats ESF-medel och kan fortsatt stödja kommunerna förutsatts att en överenskommelse tecknas med intresserade kommuner (se bilaga). Vansbro har gjort en överenskommelse avseende 2015 utifrån ovan nämnda beslut. Förutsatt att kommunstyrelsen fattar beslut enligt rekommendation kan avtal tecknas för hela pe4rioden fram till och med Förlängning av projektet Unga till arbete Konsekvenser Överenskommelsen är till intet förpliktigande vad gäller kommunens ekonomiska åtaganden gentemot Regionen. Om kommunen av någon anledning inte har utgifter för Unga till arbete utgår heller ingen ersättning från Region Dalarna. Beslutsunderlag Överenskommelse mellan Region Dalarna och Vansbro kommun Beslutet expedieras till : Verksamhetschef, Erik Wallander Chefen för Lärcentrum, Björn Lundin Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

122

123 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 89 Ärende KS 2015/478 Samverkan, integrationsfrågor mandatperioden Förslag till kommunstyrelsen 1. En samverkansgrupp bildas enligt förslag. 2. Samverkansgruppen utser inom sig ordförande. Ärendet Vansbro kommun tar emot flyktingar och andra skyddsbehövande sedan flera år. Under 2014 började också mottagandet av ensamkommande barn. Under förra mandatperioden, fr o m 2012, fanns en integrationsgrupp, politiskt ledd, som träffades regelbundet för diskussion/information kring det arbete som bedrivs. En motsvarande gruppering föreslås tillsättas under innevarande mandatperiod. Förslag Ordförandes förslag: 1. En samverkansgrupp bildas enligt förslag. 2. Samverkansgruppen utser inom sig ordförande. Justerande Utdragsbestyrkande

124 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS 2015/478 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNSTYRELSEN Samverkan kring integrationsfrågor mandatperioden Rekommendation till beslut att en samverkansgrupp bildas enligt förslag att utse till ordförande i samverkansgruppen Sammanfattning Vansbro kommun tar emot flyktingar och andra skyddsbehövande sedan flera år. Under 2014 började också mottagandet av ensamkommande barn. Under förra mandatperioden, fr o m 2012, fanns en integrationsgrupp, politiskt ledd, som träffades regelbundet för diskussion/information kring det arbete som bedrivs. En motsvarande gruppering föreslås tillsättas under innevarande mandatperiod. Bakgrund Vansbro kommun har under ett antal år tagit emot flyktingar och andra skyddsbehövande. Sedan 2014 har mottagandet av ensamkommande barn ökat kraftigt. Detta innebär både utmaningar och möjligheter för en liten kommun. En utmaning ligger i att de människor som kommer integreras i samhället och blir kvar, detta ger en stor möjlighet att täcka behov av framtida arbetskraft. TJÄNSTEUTLÅTANDE KRING SAMVERKAN INTEGRATIONSFRÅGOR Integration är en ömsesidig process mellan människor med olika livserfarenhet och kultur. Integration handlar inte bara om att de som flyttar hit från andra länder ska ta till sig allt det nya. Det handlar också om att alla som redan verkar här gör det möjligt att bli delaktig i samhället. Inte minst är föreningslivet en viktig del i att skapa mötesplatser mellan nyanlända och kommuninvånare. Inom förvaltningen kommer en arbetsgrupp bestående av Enhetschef IFO eller av denne utsedd representant Enhetschef Lärcentrum eller av denne utsedd representant Enhetschef HVB eller av denne utsedd representant Verksamhetschef Samhällsbyggnad eller av denne utsedd representant Integrationssamordnaren Representant för Stiftelsen Vansbrohem Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

125 2(2) att träffas fortlöpande. Ansvarig för sammankallande av denna grupp är integrationssamordnaren. Arbetsgruppen har till uppgift att säkerställa ett gott samarbete mellan de olika verksamheter som berörs och öka medvetenheten för frågorna bland dem som arbetar inom kommunen Avsikten med en samverkansgrupp är att skapa ett forum för diskussion kring frågorna om integration. Vidare att utveckla kontaktytorna med t ex föreningslivet. Samverkansgruppen föreslås ha följande sammansättning: Utskottet för styrning och ekonomi Kommunchef Två representanter för Stiftelsen Vansbrohem, utses av styrelsen Verksamhetschef Utbildning och arbete Enhetschef IFO eller av denne utsedd representant Enhetschef Lärcentrum eller av denne utsedd representant Föreståndare HVB-hemmet Integrationssamordnaren Säkerhetssamordnaren Landstingsrepresentant (från den operativa verksamheten) Samverkansgruppen utser inom sig ordföranden. Arbetsgruppen kommer att träffas med hög regelbundenhet. Samverkansgruppen träffas i snitt varannan månad. TJÄNSTEUTLÅTANDE KRING SAMVERKAN INTEGRATIONSFRÅGOR Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

126 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 91 Ärende KS 2015/445 Synpunktsärenden, rapport 2015 Förslag till kommunstyrelsen Rapporteringen av inkomna synpunkter för perioden januari-april och majaugusti 2015 godkänns. Ärendet Inkomna synpunkter ska sammanställas tre gånger per år, där ärende och diarienummer framgår och om det avser beröm, klagomål eller förslag. En redovisning görs också om ärendet är åtgärdat. Rapporteringen är enligt KS utskott utbildning och arbetes beslut, , KS Ua 22, kompletterade med övergripande beskrivning av respektive synpunkt. Rapporten redovisas till berörda utskott. Förslag Ordförandens förslag: Rapporteringen av inkomna synpunkter för perioden januari-april och majaugusti 2015 godkänns. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #1 Rapport, synpunkter inkomna januari tom. augusti Justerande Utdragsbestyrkande

127 Sekretariatet Registrator Marianne Pollack e-post: Telefon: Rapport, synpunktsärenden, registrerade Inkom Besvarat/ hanterat Mottagare, handläggare, ärende, status Dnr Datum 1. Samhällsbyggnad. Handläggare: Thomas Carlsson. Ej åtgärdat Beskrivning av ärendet KS 2015/88 I Klagomål Påpekanden ang. eftersatt underhåll av Vansbro idrottshall. Fastigheter i samhället samt skyltning av Skiljevägen i Grönalid. 2. Samhällsbyggnad. Handläggare: Thomas Carlsson/Hassan Baghdarusefi Åtgärdat KS 2015/ 154 I B Förslag Förslag, belysningspunkt vid återvinningsstation Nås. G:\...rapport, synpunktshantering april 2015

128 Sekretariatet Registrator Marianne Pollack e-post: Telefon: Rapport, synpunktsärenden, registrerade Inkom Besvarat/ hanterat Mottagare, handläggare, ärende, status Dnr Datum 1. Samhällsbyggnad. Handläggare: Thomas Carlsson. Ej åtgärdat Beskrivning av ärendet KS 2015/88 I Klagomål Påpekanden ang. eftersatt underhåll av Vansbro idrottshall. Fastigheter i samhället samt skyltning av Skiljevägen i Grönalid. 2. Samhällsbyggnad. Handläggare: Thomas Carlsson/Hassan Baghdarusefi Åtgärdat KS 2015/ 154 I B Förslag Förslag, belysningspunkt vid återvinningsstation Nås. G:\...rapport, synpunktshantering april 2015

129 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Sekretariatet KS 2015/445 Registrator Marianne Pollack KOMMUNSTYRELSEN Synpunktsärenden, januari-april och maj-augusti 2015 Rekommendation till beslut Rapporteringen av inkomna synpunkter för perioden januari tom. april och maj-augusti 2015 godkänns. Sammanfattning Inkomna synpunkter ska sammanställas tre gånger per år, där ärende och diarienummer framgår och om det avser beröm, klagomål eller förslag. En redovisning görs också om ärendet är åtgärdat. Rapporteringen är enligt KS utskott utbildning och arbetes beslut, , KS Ua 22, kompletterade med övergripande beskrivning av respektive synpunkt. Rapporten redovisas till berörda utskott. Bakgrund Vansbro kommun införde synpunktshanteringen Sedan dess har inkomna synpunkter redovisats till Kommunstyrelsen tre gånger per år. Redovisningen denna gång omfattar två avstämningar, januari-april och maj-augusti. Beslutsunderlag Rapport, synpunkter inkomna januari tom. augusti Beslutet expedieras till: TJÄNSTEUTLÅTANDE, synpunkter tert Marianne Pollack, registrator Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

130 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen KS 172 Ärende KS 2015/129 Tidplan ekonomiska dokument 2015 Beslut Ärendet återremitteras till utskottet styrning och ekonomi. Ärendet Arbetet med genomgång av kommunens styrmodell har avslutats av den politiska ar-betsgruppen, ett arbete pågår i förvaltningen för att knyta ihop alla aktiviteter. Höstens aktiviteter enligt förslaget anpassas till den justerade styrmodell vilket innebär att juste-ringar behöver göras av den tidigare beslutade tidplanen. Följande justeringar föreslås: - Kommunstyrelse 9 september som var avsedd för överläggning om verksam-hetsmål fokuseras först och främst på kommunstyrelsen budget och vilka an-passningar som krävs inför perioden Kommunstyrelsens arbete med fördelning av kommunstyrelsen budget förlängs och beslutstillfället flyttas från 6 oktober till 3 november - Kommunstyrelsen beslutar 8 december om verksamhetsplaner för Strategisk plan kompletteras vid kommunfullmäktiges sammanträde i december med kvarvarande delar Med dessa justeringar ser tidplanen ut enligt följande: - Kommunfullmäktige 21 sept Beslut 1 Strategisk plan Kommunstyrelsen 9 sept Överläggning budget och verksamhetsmål - Kommunstyrelsen 3 nov Beslut verksamhetsmål och budget - Kommunstyrelsen 7 oktober Överläggning delårsrapport - Kommunfullmäktige 16 nov Beslut delårsrapport - Kommunstyrelsen 8 dec Beslut verksamhetsplaner för Kommunfullmäktige 21 dec Komplettering av Strategisk plan Förslag Torsten Larssons förslag: Återremitera ärendet till utskottet styrning och ekonomi. Justerande Utdragsbestyrkande

131 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 97 Ärende KS 2015/129 Tidplan ekonomiska dokument 2015 Beslut Ge förvaltningen i uppdrag att revidera tidplanen till kommunstyrelsen den 6:e oktober. Ärendet Arbetet med genomgång av kommunens styrmodell har avslutats av den politiska arbetsgruppen, ett arbete pågår i förvaltningen för att knyta ihop alla aktiviteter. Höstens aktiviteter enligt förslaget anpassas till den justerade styrmodell vilket innebär att justeringar behöver göras av den tidigare beslutade tidplanen. Kommunstyrelsen beslöt att återremittera ärendet till utskottet styrning och ekonomi. Förslag Ordförandes förslag Ge förvaltningen i uppdrag att revidera tidplanen till kommunstyrelsen den 6:e oktober. Justerande Utdragsbestyrkande

132 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Verksamhetsstöd ekonomi KS 2015/129 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNSTYRELSEN Tidplan ekonomiska dokument 2015, justering Rekommendation till beslut Justerad tidplan enligt utarbetat förslag fastställs för 2015 Sammanfattning Arbetet med genomgång av kommunens styrmodell har avslutats av den politiska arbetsgruppen, ett arbete pågår i förvaltningen för att knyta ihop alla aktiviteter. Höstens aktiviteter enligt förslaget anpassas till den justerade styrmodell vilket innebär att justeringar behöver göras av den tidigare beslutade tidplanen. Följande justeringar föreslås: - Kommunstyrelse 9 september som var avsedd för överläggning om verksamhetsmål fokuseras först och främst på kommunstyrelsen budget och vilka anpassningar som krävs inför perioden Kommunstyrelsens arbete med fördelning av kommunstyrelsen budget förlängs och beslutstillfället flyttas från 6 oktober till 3 november - Kommunstyrelsen beslutar 8 december om verksamhetsplaner för Strategisk plan kompletteras vid kommunfullmäktiges sammanträde i december med kvarvarande delar Med dessa justeringar ser tidplanen ut enligt följande: Kommunfullmäktige 21 sept Beslut 1 Strategisk plan Tidplan ekonomi 2015 just Kommunstyrelsen 9 sept Överläggning budget och verksamhetsmål Kommunstyrelsen 3 nov Beslut verksamhetsmål och budget Kommunstyrelsen 7 oktober Överläggning delårsrapport Kommunfullmäktige 16 nov Beslut delårsrapport Kommunstyrelsen 8 dec Beslut verksamhetsplaner för 2016 Kommunfullmäktige 21 dec Komplettering av Strategisk plan Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

133 2(2) Beslutet expedieras till : Kommunledningsgruppen Ekonom/controller Elenor Andersson och Mattias Wärman Redovisningsekonom Benny Vinghammar Tidplan ekonomi 2015 just Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

134 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 103 Ärende KS 2015/434 Ansökan, driftsbidrag Hunflen fritid Förslag till kommunstyrelsen Överlämna till kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Ärendet Vansbro kommun har sedan 1991 haft en lån till Äppelbo AIK avseende skidanlägg-ningen i Hunflen. Tidigare har driftbidrag utbetalats för anläggningen men i samband med att nytt avtal tecknades 2011 skulle inget driftbidrag utgå. Det nya avtalet som tecknades 2011 innebar att lånet skrevs ner med 900 tkr och därefter 100 tkr per år from 2012 under förutsättning att Äppelbo AIK håller backen öppen 6-8 veckor per år samt att backen hålls öppet vid friluftsdagar. Säsongen 203/2014 öppnades inte backen och därmed upphörde avtalet att gälla. Förhandlingar har skett med Äppelbo AIK löpande sedan De snöfattiga vintrarna har dock gjort att backen inte kunnat hållas öppna de senaste säsongerna. Äppelbo AIK uttrycker att om skidanläggningen i Hunflen ska kunna hålla öppet krävs ett driftbidrag från Vansbro kommun. En ansökan om driftbidrag på 250 tkr, samt akut-bidrag på 250 tkr för att lösa uppkomna skulder/förluster i föreningen, har inkommit. Förslag Ordförandes förslag: Överlämna till kommunstyrelsen att besluta i ärendet. Beslutsunderlag Ansökan om kommunalt driftbidrag med verksamhetsplan. #1 Justerande Utdragsbestyrkande

135 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2015/434 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNSTYRELSEN Ansökan, driftbidrag Hunflen fritid Rekommendation till beslut Avslår Hunflen fritid/äppelboaiks ansökan om driftsbidrag Kvarvarande låneskuld avskrivs alternativt Hunflen fritid/äppelbo AIK ges ett driftbidrag på 200 tkr för vardera säsongerna 2015/2016 samt 2016/2017. Bidraget förutsätter att backarna tas i drift senast 1 januari respektive år. Finansiering av bidraget sker genom utökning av budgetramen för övergripande inklusive kommunkansli Kvarvarande låneskuld avskrivs TJÄNSTEUTLÅTANDE ANSÖKAN OM DRIFTBIDRAG HUNFLEN FRITID Sammanfattning Vansbro kommun har sedan 1991 haft en lån till Äppelbo AIK avseende skidanläggningen i Hunflen. Tidigare har driftbidrag utbetalats för anläggningen men i samband med att nytt avtal tecknades 2011 skulle inget driftbidrag utgå. Det nya avtalet som tecknades 2011 innebar att lånet skrevs ner med 900 tkr och därefter 100 tkr per år from 2012 under förutsättning att Äppelbo AIK håller backen öppen 6-8 veckor per år samt att backen hålls öppet vid friluftsdagar. Säsongen 203/2014 öppnades inte backen och därmed upphörde avtalet att gälla. Förhandlingar har skett med Äppelbo AIK löpande sedan De snöfattiga vintrarna har dock gjort att backen inte kunnat hållas öppna de senaste säsongerna. Äppelbo AIK uttrycker att om skidanläggningen i Hunflen ska kunna hålla öppet krävs ett driftbidrag från Vansbro kommun. En ansökan om driftbidrag på 250 tkr, samt akutbidrag på 250 tkr för att lösa uppkomna skulder/förluster i föreningen, har inkommit. Bakgrund 1991 beviljade kommunfullmäktige Äppelbo AIK ett 5-årigt lån på tkr, avsett att möjiggöra ett övertagande av Hunflens skidanläggning. Lånet förlängdes därefter ytter- Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

136 2(2) ligare tre gånger med ytterligare 5 år per tillfälle, senast Lånet var amorterings- och räntefritt. Augusti 2011 träffade parterna ett avtal där Vansbro kommun åtog sig att skriva ned befintligt lån med 900 tkr 2011 och därefter med 100 tkr per år fr o m 2012 under förutsättning att Äppelbo AIK åtog sig att hålla backen öppen 6 8 veckor per år samt att backen skulle hållas öppen vid friluftsdagar, även utanför ordinarie öppethållande samt att Äppelbo AIK skulle svara för drift och underhåll. Vidare att separat driftbidrag ej skulle erhållas. Säsongen 2013/2014 öppnades inte skidbacken i Hunflen och därmed gäller inte längre avtalet. Äppelbo AIK har även i skrivelse, , sagt upp avtalet. Utöver detta avtal finns ett avtal mellan Vansbro Utbildningscentrum (VUC) och Äppelbo AIK vilket reglerar VUCs nyttjande av backen för den cykelutbildning som bedrivs där. Äppelbo AIK har haft stora problem att drifta backen, i huvudsak beroende på snö- och kylfattiga vintrar. Betydande ideella insatser har gjorts. En ny ansökan om driftbidrag på 250 tkr, samt akutbidrag på 250 tkr för att lösa uppkomna skulder/förluster i föreningen, inkom i augusti. Bakom denna stod Hunflen Fritid, Äppelbo AIK. I den verksamhetsplan 2015/2016 som inkommit lyfts en rad utvecklingsmöjligheter fram. Det handlar bl a om utökad camping, det handlar om att erbjuda skidskola, träningsläger och utveckla cykeldelen. Slutsats Parterna har ett gemensamt intresse av att Hunflens skidanläggning drivs vidare. Den föreslagna breddningen av verksamheten skulle innebära en utveckling av anläggningen. Beslutsunderlag Ansökan om kommunalt driftbidrag med verksamhetsplan. TJÄNSTEUTLÅTANDE ANSÖKAN OM DRIFTBIDRAG HUNFLEN FRITID Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

137

138 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Vård och omsorg ange ärende Vård och omsorgschef Elisabeth Hekkala KOMMUNSTYRELSEN Utvecklingsplan socialpsykiatrin Rekommendation till beslut Kommunstyrelsens beslut Utarbetad utvecklingsplan för godkänns. Sammanfattning Inom ramen för den statliga satsningen PRIO- psykisk ohälsa har en utvecklingsplan i syfte utveckla stödet till vuxna personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik utarbetats. Bakgrund Regeringen och SKL har enats om stöd riktade till insatser för att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa. Målsättningen med överenskommelsen är att åstadkomma en förbättrad och tillgänglig vård och omsorg men också livssituation för personer med psykisk ohälsa. De ska ha möjlighet att delta i samhällets gemenskap, bland annat genom meningsfull sysselsättning och arbete. Syftet med överenskommelsen är att genom stöd till strategiska insatser skapa förutsättningar för ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete som kan ge hållbara vinster för framtiden. En av två målgrupper för satsningen är vuxna personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Utvecklingsplan socialpsykiatrin För att erhålla stimulansmedel ska två grundkrav uppfyllas samt prestationsmål för angiven målgrupp. Prestationsmålet innebär att kommunen som de senaste fyra åren ( ) gjort en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning i enlighet med Socialstyrelsens verktyg eller motsvarande har gjort en analys av hur väl individernas behov är tillgodosedda på boendeområdet och sysselsättningsområdet. Med utgångspunkt i detta ska en planering för hur verksamheten ska utvecklas göras. Organisationer som företräder patienter, brukare och närstående ska ha erbjudits att lämna synpunkter på planeringen. Handlingsplanen för har följts upp och förslag till en ny plan för har utarbetas av förvaltningen. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

139 Konsekvenser 2(2) Inventering genomfördes 2012 omfattande totalt 20 personer. Resultatet har analyserats och en utvecklingsplan har utarbetats inom förvaltningen som dels bygger på inventeringen men även andra identifierade utvecklingsområden. Kommunala handikapprådet har vid mötet i september getts möjlighet att ta del av uppföljningen samt kunna lämna synpunkter på föreslagen utvecklingsplan. Utvecklingsplanen ska redovisas till Socialstyrelsen för bedömning om rätt till stimulansmedel för 2015 senast 30 oktober. Slutsats Syftet med utvecklingsplanen är att tydliggöra aktiviteter i ambitionen att utveckla stödet till målgruppen. Beslutsunderlag Utvärdering utvecklingsplan Utvecklingsplan Beslutet expedieras till : Verksamhetschef vård och omsorg, Elisabeth Hekkala Utvecklingsplan socialpsykiatrin Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

140 UTVÄRDERING Utvecklingsplan inom socialpsykiatrin Sysselsättning Mål Åtgärd När Hur Ansvar En verksamhetsmodell för arbetsträning och sysselsättning, personer utanför den reguljära arbetsmarknaden för personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden Att se över nuvarande verksamheter inom området och ta fram förslag på hur samverkan mellan verksamheterna kan förbättras och hur verksamheterna skulle kunna organiseras och hur arbetet skulle kunna bedrivas i framtiden Förslag till modell klart Projektarbete Verksamhetschef vård och omsorg och verksamhetschef utbildning arbete Utvärdering: Under 2015 har arbetet med framtagande av ny verksamhetsmodell fortskridit. Medarbetare och chefer har varit delaktiga i arbetet och ett förslag till hur verksamheterna ska samverka har utarbetats. I första hand har arbetet inriktats på att få igång några gemensamma arbetsplatser. Nästa steg är att utreda vilka resurser som behövs sam att fatta beslut om den nya verksamheten ska startas upp samt beskriva hur arbetet ska bedrivas och vilka deltagare verksamheten riktar sig till. Boendestöd Mål Åtgärd När Hur Ansvar Insatsen boendestöd ska ge den enskilde stöd och struktur i sin livssituation och kan också omfatta olika former av pedagogisk handledning i hemmet och närmiljön. Insatsen innebär ett professionellt stöd och syftar till att skapa normalisering i den enskildes Starta särskild arbetsgrupp som arbetar mot målgruppen. Arbetsgruppen organiseras under en enhetschef Samtliga ärenden överflyttade till boendestödsgruppen Omorganisation Verksamhetschef vård och omsorg tillsammans med enhetschefer hemtjänst och socialpsykiatri

141 vardag Utvärdering: Den nya verksamheten är i drift och samtliga ärenden har överförts till den nya personalgruppen. Nästa utvecklingsområde som identifierats är att inom boendestödet stärka brukaren möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten. Kompetens Mål Åtgärd När Hur Ansvar Vansbro kommun ska kunna erbjuda vård och Utbilda totalt 4 personer i metodiken Case management Klart 2014 Uppdragsutbildning Enhetschef socialpsykiatri stödsamordnare till målgruppen Utbilda 2 personer till att bli vård och störsamordnare 30 hp Klart 2015 Uppdragsutbildning Enhetschef socialpsykiatri Utvärdering: Fyra personal har utbildats i metoden Case management och det är kommunens ambition att utbilda 2 personal att bli vård och stödsamordnare. Dock har ingen uppdragsutbildning kommit till stånd i länet pga av för få anmälda. Behovet kvarstår. Samverkan Mål Åtgärd När Hur Ansvar Fungerande samverkan med öppenvårdspsykiatri och vårdcentral kring målgruppen Upprätta rutiner för samverkan utifrån den länsövergripande överenskommelsen om samverkan Att det finns en samordnad individuell plan upprättad för den som är i behov av det. Målet för 2015 är att antalet upprättade SIP ar ökar. Öka personalens kunskap om samordnad individuell plan, SIP Lokal arbetsgrupp/styrgru pp med representanter från landstinget och kommunen Enhetschef psykiatrin och verksamhetschef vård och omsorg Information Enhetschef psykiatrin och verksamhetschef vård och omsorg Verksamhetschef vård och omsorg Utvärdering: Den i länet planerade samverkan med öppenvårdspsykiatrin, enligt vård och stödsamordningsprojektet, har ej varit möjligt att implementera på grund av personalbrist inom landstinget. Behovet av rutiner för samverkan kvarstår. Antalet samordnade individuella planer är fortfarande lågt. Behov av ökad kunskap kring SIP och hur arbetet med att identifiera behovet kvarstår.

142 Utvecklingsplan inom socialpsykiatrin Sysselsättning Mål Åtgärd När Hur Ansvar En verksamhetsmodell för arbetsträning och sysselsättning, personer utanför den reguljära arbetsmarknaden för personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden Att se över nuvarande verksamheter inom området och ta fram förslag på hur samverkan mellan verksamheterna kan förbättras och hur verksamheterna skulle kunna organiseras och hur arbetet skulle kunna bedrivas i framtiden Förslag till modell klart Projektarbete En verksamhetsmodell för arbetsträning och sysselsättning, personer utanför den reguljära arbetsmarknaden för personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden Alla delatagare i sysselsättningsverksamheten Fenix ska känna delaktighet och ha ett reellt inflytande. Starta upp nya verksamheter utifrån föreslagen modell. Genomförandeplan ska vara upprättad och dokumenterad inom tre veckor. Beslutsunderlag klart Fortlöpande arbete. Ta fram beslutunderlag för ny verksamhetsmodell. Samt upprätta en tidplan för arbetet. Stöd och handledning till personalen i att upprätta genomförandeplan tillsammans med deltagaren. Verksamhetschef vård och omsorg och verksamhetschef utbildning arbete Verksamhetschef vård och omsorg och verksamhetschef utbildning arbete Enhetschef socialpsykiatri Boendestöd Mål Åtgärd När Hur Ansvar Insatsen boendestöd ska ge den enskilde stöd och struktur i sin Starta särskild arbetsgrupp som arbetar mot målgruppen. Arbetsgruppen Samtliga ärenden överflyttade till Omorganisation Verksamhetschef vård och omsorg

143 livssituation och kan också omfatta olika former av stöd och vägledning i hemmet och närmiljön. Insatsen innebär ett professionellt stöd och syftar till att skapa normalisering i den enskildes vardag Stärka brukarens möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten. organiseras under en enhetschef Genomföra en brukarundesökning med målet att det är årligen återkommande. boendestödsgruppen tillsammans med enhetschefer hemtjänst och socialpsykiatri Enkätundersökning Enhetschef socialpsykiatri Kompetens Mål Åtgärd När Hur Ansvar Vansbro kommun ska kunna erbjuda vård och stödsamordnare till målgruppen Utbilda totalt 4 personer i metodiken Case management Klart 2014 Uppdragsutbildning Enhetschef socialpsykiatri Utbilda 2 personer till att bli vård och störsamordnare 30 hp Uppdragsutbildning Enhetschef socialpsykiatri Samverkan Mål Åtgärd När Hur Ansvar Fungerande samverkan med öppenvårdspsykiatri och vårdcentral kring målgruppen Upprätta rutiner för samverkan utifrån den länsövergripande överenskommelsen om samverkan 2016 Lokal arbetsgrupp med representanter från landstinget och kommunen Enhetschef psykiatrin och verksamhetschef vård och omsorg Att det finns en samordnad individuell plan upprättad för den som är i behov av det. Öka personalens kunskap om samordnad individuell plan, SIP. Erbjuda den enskilde möjlighet att få en SIP då behov finns. Fortlöpande arbete. Information Enhetschef psykiatrin och verksamhetschef vård och omsorg Verksamhetschef vård och omsorg

144 KS 2015/163 Curriculum Vitae Arbetslivserfarenhet (fokus på de senaste 10 årens arbetslivserfarenhet) VD och konsult, AB Regelrådgivarna. Jag leder via Regelrådgivarna ett nätverk av konsulter som arbetar med utbildning, rådgivning och organisationsutveckling inom kommunal förvaltning. Vi arbetar även med att visa hur regelverk och tillsynsrutiner kan utformas för att bättre bidra till kommunens mål för företagsklimat och besöksnäring Sakkunnig, Näringslivets Regelnämnd, NNR På NNR arbetade jag i första hand med utåtriktat arbete för att öka kunskapen hos politiker och tjänstemän på olika nivåer om hur olika regelverk påverkar företag. En del i detta arbete var att arbeta med olika reformförslag och alternativa regleringsmodeller baserat på bl.a. internationella erfarenheter. Jag arbetade även med att genomföra och presentera NNR:s granskning av regeltillämpningen på kommunal nivå vilken fick stor medial uppmärksamhet Kommittésekreterare, Regelrådet, Näringsdepartementet Tillsammans med en tidigare kollega från Nutek var jag med och startade upp Regelrådets verksamhet. Regelrådets uppgift är att utbilda personal inom regeringskansliet och myndigheter samt att granska de konsekvensutredningar som departement och myndigheter är skyldiga att upprätta när de lämnar förslag på nya lagar och regler. På Regelrådet var jag även ansvarig för näringslivskontakter och kommunikationsfrågor Projektledare, Verket för näringslivsutveckling, Nutek Projektledare med eget konsult- och budgetansvar inom regelförenklingsenheten. Ansvarade för mätningar av företagens administrativa kostnader inom ett flertal olika områden. Arbetade även med konsekvensutredningar, utbildningsinsatser för myndigheter och kontakter med olika näringslivsorganisationer Jurist och offentligt biträde, Stockholm Kortare uppdrag som jurist och offentligt biträde i förvaltnings- och utlänningsrättsliga ärenden Föredragande, Utlänningsnämnden, Stockholm Utlänningsnämnden var tidigare överinstans i utlänningsärenden. Denna prövning ligger idag på migrationsdomstolarna och arbetet gick i huvudsak ut på att utreda och överpröva beslut från Migrationsverket Handläggare med inriktning mot återvändande, Migrationsverket, Gävle (tjänstledig ett år för tjänstgöring vid Utlänningsnämnden) Asylhandläggare vid asylprövningsenheten, Migrationsverket, Göteborg 2003 Juristpraktik, FN:s flyktingkommissariat, Stockholm Restaurangchef, Södermanlands-Nerikes nation, Uppsala Lärarvikarie, Södra skolan, Katrineholm Värnpliktstjänstgöring och befälsutbildning, KA1/KA4,Vaxholm/Göteborg Akademiska meriter

145 KS 2015/ Filosofie kandidatexamen (filosofi med genusteoretisk inriktning) Filosofiska institutionen, Uppsala universitet Filosofie kandidatexamen (socialpsykologi) Sociologiska institutionen, Uppsala universitet 2002 Juris kandidatexamen, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Studier i historia, beteendevetenskap, filosofi och juridik vid Uppsala universitet samt språkstudier i Oxford

146 KS 2015 / 163 Oscar Fredriksson Fjällgatan 14 Tel: Gnesta E-post: oscar@regelradgivarna.se Intresseanmälan tjänst som kommunchef i Vansbro Jag är utbildad jurist och beteendevetare samt har även examen i filosofi. Samtliga examina från Uppsala universitet. Min yrkesbakgrund är i huvudsak fokuserad på att arbeta med näringslivsfrågor och utvecklingsfrågor inom offentlig förvaltning. Jag har en gedigen erfarenhet av att initiera och leda förändringsarbete och låter gärna medarbetare kliva fram och ta ansvar för olika delar av en förändringsprocess. En stark drivkraft hos mig som ledare är att kanalisera den energi som finns hos alla människor som får möjlighet att arbeta med frågor som engagerar. Mina kollegor från andra arbetsplatser skulle nog beskriva mig som energisk och social med stor personlig integritet och starkt engagemang. Under mer än 10 har jag dessutom varit ideellt engagerad inom Svenska Röda Korset och arbetat mycket med organisationsutveckling och ledarskap. Sedan 2011sitter jag i den nationella styrelsen och är bl.a. ordförande för stiftelsen Röda Korsets Center för torterade flyktingar. Jag har genom mina olika uppdrag en stor förståelse för vikten av ett tydligt och stödjande ledarskap. Jag har även haft politiska uppdrag och är väl införstådd i behovet av en tydlig rollfördelning och dialog mellan kommunstyrelsen och kommunchefen. Idag arbetar jag i eget företag som konsult i frågor som rör verksamhetsutveckling inom offentlig förvaltning och har ett stort kontaktnät både nationellt och internationellt i dessa frågor. Frågor som rör näringsliv och näringslivsklimat ligger mig särskilt varmt om hjärtat och jag har även mycket god erfarenhet och kontaktnät inom detta område. Under hösten 2014 och våren 2015 har jag bl.a. tillsammans med Ola Granholm på Framväxtbolaget varit projektledare för en kommunövergripande förstudie med fokus på kopplingen mellan tillväxt- och tillsynsfrågor. Vi en intervju berättar jag gärna mer om slutsatserna av detta arbete och hur min erfarenhet skulle komma till nytta i rollen som kommunchef. Med vänlig hälsning Oscar Fredriksson

147 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 101 Ärende KS 2015/163 Anställning av kommunchef Förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen anställer Oscar Fredriksson som kommunchef i Vansbro kommun och uppdrar till kommunstyrelsens ordförande att teckna avtal om anställningsvillkor och lönevillkor under förutsättning att MBLförhandlingar är slutförda. Ärendet Nuvarande kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson har sagt upp sig och kommer att sluta sin anställning i Vansbro kommun i mitten av januari Rekrytering av efterträdare har pågått sedan maj och efter intervjuer och samverkan med fackliga organisationer och kommunledningsgruppen föreslår utskottet att Oscar Fredriksson anställs som kommunchef i Vansbro kommun. Förslag Ordförandes förslag Kommunstyrelsen anställer Oscar Fredriksson som kommunchef i Vansbro kommun och uppdrar till kommunstyrelsens ordförande att teckna avtal om anställningsvillkor och lönevillkor under förutsättning att MBLförhandlingar är slutförda. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #11 Justerande Utdragsbestyrkande

148 Agneta Jansson Vision Vansbro Vision Vansbro Datum Kommunstyrelsen Vansbro kommun Rekrytering av kommunchef Vansbro kommun har bjudit in tre kandidater till kommunchefstjänsten till intervju. Alla fackliga organisationer som representeras i Centrala Samverkansgruppen hade bjudits in att genomföra en intervju med respektive kandidat. Tre av facken hade hörsammat inbjudan och deltog. Britt-Marie Gråbo-Olsson för Lärarförbundet, Gun-Britt Gärds för Kommunal och Agneta Jansson för Vision deltog. Vi träffade tre mycket kommunikativa och intressanta personer, som alla gav ett mycket positivt intryck. Vi har gemensamt rangordnat de intervjuade enligt följande: 1. Oscar Fredriksson 2. Caroline Smitmanis Smids 3. Birgitta Bogren Vi anser att kandidat 1 är den mest lämpade för tjänsten. Vi tror att Vansbro kommun skulle ha stor nytta av den kompetens och erfarenhet som han har. Vi tror att han kan leda kommunen till utveckling. Hans syn på ledarskap stämmer väl överens med vår gemensamma syn på hur en kommun ska ledas för att uppfylla sina olika uppdrag och för att nyttja befintliga resurser på bästa sätt. Hans insikter om vikten av ett tydligt och stödjande ledarskap, tror vi är något som skulle ge stor spin-off-effekt på den kommunala förvaltningen. När det gäller kandidat nr 2 har vi också fullt förtroende för hennes ledarskapsförmåga. Hennes fokusering på uppdrag, tydlighet, reflektion och analys uppfattar vi som mycket positivt. Vi placerar henne på andra plats beroende på att hon har en smalare erfarenhet och kompetens. Kandidat nr 3 är vi mer tveksamma till. Vi är osäkra på om hennes ledarstil skulle passa för Vansbro kommun. Observera att detta är resultatet av intervjuerna. Vi har inte hunnit att ta några referenser. Britt-Marie Gråbo-Olsson Gun-Britt Gärds Agneta Jansson Lärarförbundet Kommunal Vision

149 Agneta Jansson Vision Vansbro Vision Vansbro

150 Sammanställning av referenser och tester Oscar Fredriksson Nedan följer ett sammandrag av referenstagning från fem referenspersoner samt genomförda tester på Oscar Fredriksson. Styrkor Oscar anses vara lätt att samarbeta med, kommunikativ, noggrann, saklig och korrekt i sitt uppträdande. En lagspelare. Utvecklingsområden/oprövade områden Operativt chefskap med personalansvar. Kan initialt ge ett formellt och självsäkert intryck. Värde för organisationen, vad han kan bidra med Sakkunskap inom sitt fackområde. Stort engagemang. Ett stort kvalitetstänkande. En kollegialt sammanhållande kraft. Stor motivation för uppdraget. Lätt för att uttrycka sig i tal och skrift. Bidrar till god trivsel och bra arbetsmiljö. Hans logiska och systematiska tillvägagångssätt tillsammans med hans utåtriktade natur gör att han är naturligt bra på att kommunicera. /Anna Hansson, Hans- Olof Bogren Mariabacken 2, Falun.

151 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE förslag anställning KC, 2015 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Verksamhetsstöd Personal KS 2015/163 Personalchef Lillemor Tännström KOMMUNSTYRELSEN Anställning av kommunchef Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen anställer Oscar Fredriksson som kommunchef i Vansbro kommun och uppdrar till KSO att teckna avtal om anställningsvillkor och lönevillkor. Sammanfattning Nuvarande kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson har sagt upp sig och kommer att sluta sin anställning i Vansbro kommun i mitten av januari Rekrytering av efterträdare har pågått sedan maj och efter intervjuer och samverkan med fackliga organisationer och kommunledningsgruppen föreslår utskottet att Oscar Fredriksson anställs som kommunchef i Vansbro kommun. Bakgrund Elisabeth Rooth Eriksson slutar sin anställning i mitten på januari Rekrytering påbörjades i maj genom att ett rekryteringsföretag anlitades, Nohrstedt och Partners och det första som gjordes var att ta fram en kravprofil. Kravprofilen processades sedan med fackliga organisationer och kommunledningsgruppen och resulterade i en annons. Annonsen fanns i olika media under sommaren. Nohrstedt och Partners presenterade i början av september tre kandidater som uppfyllde kravprofilen och dessa tre intervjuades i mitten på september i Vansbro. Kandidaterna träffade tre olika grupperingar, utskottet för styrning och ekonomi, fackliga organisationer och kommunledningsgruppen. Efter intervjuerna var samtliga grupper överens om att gå vidare med en kandidat. Efter referenstagning och tester, personlighetstester och kapacitetstester, föreslår utskottet för styrning och ekonomi kommunstyrelsen att anställa Oscar Fredriksson som kommunchef i Vansbro kommun. Beslutsunderlag Ansökningshandlingar Oscar Fredriksson Sammanställning över synpunkter fackliga organisationer Kort sammanfattning av referenser och tester, Nohstedt och Partners Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se