Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen

Transkript

1 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Räddningstjänsten Enköping-Håbo Fastställt av Direktionen

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Nationella mål för säkerhet KOMMUNERNA Kommunfakta, Enköping Kommunfakta, Håbo Kommunernas övergripande mål för säkerhet Kommunernas organisation för säkerhet SÅRBARA OMRÅDEN Anläggningar enligt 2 kap Hamnar och deras gränser i vatten Sårbara områden Andra sårbara områden i Regionen Vattentäkter Skyddsområden med höga naturvärden Kulturbyggnader av stort riksintresse RÄDDNINGSTJÄNSTENS RISKANALYSER DEL 1 VARDAGSOLYCKOR Statistik Slutsatser utifrån statistiken DEL 2 STÖRRE OLYCKOR MED LÅG FREKVENS Större olycksscenarion RÄDDNINGSTJÄNSTEN Övergripande mål för Räddningstjänsten Enköping-Håbo Räddningstjänstens organisation Ansvarsfördelning Förebyggande Räddningstjänst Intern kontroll SCENARIOSPECIFIKA ÅTGÄRDER Trafikolyckor Brand i bostäder Brand i lantgårdar Brand i Skokloster slott Flyghaveri Större brand i köpcentrum/ kvartersbrand ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRHINDRA OLYCKOR Säkerhetsprocessen Extern information och utbildning Utbildning av skolelever Utbildning av vårdpersonal Intern utbildning Sotning SKADEBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER INNAN OLYCKA Samhällsplanering Extern information och utbildning Intern utbildning Tillsyn Alarmering Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBEREDA RÄDDNINGSINSATSER

3 9.1 Ledningsprinciper Beredskap Planering av räddningsinsatser Avtal om samverkan Insatstider Övningsverksamhet och utrustning Kompetenskrav Släckvattenförsörjning Samband ÅTGÄRDER FÖR ATT GENOMFÖRA RÄDDNINGSINSATSER Räddningsinsatsen Ambulanssjukvård Sjukvårdslarm ÅTGÄRDER EFTER EN RÄDDNINGSINSATS Restvärdesskydd Brand- och olycksutredning Återföring av erfarenheter Kommunens arbete för psykosocialt omhändertagande Psykosocialt omhändertagande av insatspersonal HÖJD BEREDSKAP REFERENSER BILAGOR Definitioner 2. Förkortningar 3. Karta, Räddningstjänsten Enköping Håbo 4. Insatsområden 5. Räddningstjänstorganisation 6. Insatstider i Håbo kommun 3

4 1. Inledning Räddningstjänsten Enköping Håbo har upprättat ett gemensamt handlingsprogram för skydd mot olyckor enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap. 2 och 7./4/ Handlingsprogrammet redovisar räddningstjänstens åtgärder för att förebygga olyckor samt räddningstjänstens organisation och förmågan att hantera olyckor i Enköping och Håbo kommun. Utöver detta handlingsprogram har förvaltningarna i Enköping och Håbo kommun upprättat handlingsprogram för att förebygga och därmed reducera risker i kommunerna. Handlingsprogrammen grundas på riskanalyser för kommunerna och deras förvaltningar. Samtliga kommunala handlingsprogram finns samlade i kommunens övergripande plan för säkerhet och trygghet. Detta dokument finns för både Enköping och Håbo. 1.1 Nationella mål för säkerhet Lag (2003:778) om skydd mot olyckor syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Lagen föreskriver att räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet enligt lagen skall samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs. Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för räddningstjänst skall se till att allmänheten informeras om vilken förmåga att göra räddningsinsatser som finns. Dessutom skall de lämna upplysning om hur varning och information till allmänheten sker vid allvarliga olyckor. Räddningstjänstrens handlingsprogram redovisar arbetet i Enköping och Håbo kommuner för att leva upp till intentionerna i lagen. Delar av handlingsprogrammet finns redovisat på kommunernas hemsidor. Handlingsprogrammet skall finnas att ladda ner i sin helhet. 4

5 2. Kommunerna Kommunerna Enköping och Håbo ligger i sydvästra delen av Uppsala län. Kommunerna har sedan gemensam räddningstjänst. Se karta, bilaga Kommunfakta, Enköping Enköpings kommun täcker en yta av km 2 och ligger i Uppsala län norr om Mälaren. Kuststräckan mot Mälaren är hela 28 mil. Mälaren trafikeras varje dygn av flera fartyg med farligt gods till och från framförallt Västerås och Köping. Kommunen genomkorsas av E 18, R 55 och R 70 samt järnvägen Stockholm Västerås Örebro Hallsberg (Mälarbanan). Enköpings befolkning bestod av innevånare 2006, varav cirka i Enköpings tätort. Cirka 17% av befolkningen är över 65 år. Enköping är av tradition en jordbrukskommun som efter hand har utvecklats till en kommun som idag även har ett omfattande näringsliv som domineras av små och medelstora företag varav Försvarets ledningsregemente utgör en stor arbetsgivare. Hjälstaviken i kommunens östra hörn, som delvis ligger i Håbo kommun, är en av landets mest kända fågellokaler. 2.2 Kommunfakta, Håbo Håbo kommun täcker en yta på 142 km 2 och ligger i södra delen av Uppsala län norr om Mälaren. Kommunen genomkorsas av Europaväg 18 och järnvägen Stockholm Västerås Örebro Hallsberg (Mälarbanan). Centralort är Bålsta, andra tätorter är Råby, Slottsskogen och Söderskogen. Kommunen omges av Ekolsundsviken i söder och väster och Ekoln i norr. Genom kommunen sträcker sig Uppsalaåsen, som mellan Gorran och Lårstaviken bildar det 45 meter höga, bågformade åspartiet Arnö huvud bestod Håbos befolkning av invånare varav cirka 80 % bor i centralorten Bålsta. Kommunen har en stor andel unga människor. Näringslivet domineras av småföretag och ett mindre antal medelstora företag. Branschspridningen är stor. De flesta företagen är dock verksamma inom sektorerna byggnadsindustri, privata tjänster samt handel och service. Bland industriföretagen märks Gyproc AB (gipsskivor) i Bålsta. Kommunens industri inkluderar även bland annat tillverkning av gummivaror och kemisk tekniska produkter. 2.3 Kommunernas övergripande mål för säkerhet Övergripande mål för säkerhet i Enköpings kommun: Tillförsäkra kommuninnevånare, anställd personal, näringsliv och miljö en hög säkerhet och trygghet i fred, kris och krig. Säkerställa en väl fungerande verksamhet inom kommunerna och deras bolag med så få störningar och egendomsförluster som möjligt och därigenom upprätthålla en god kvalitet. Genom ett aktivt och effektivt säkerhetsarbete bidra till bästa möjliga ekonomi för kommunen och dess bolag./12 5

6 Övergripande mål för säkerhet i Håbo kommun: Alla som bor, vistas och verkar i Håbo kommun ska känna säkerhet och trygghet. Offentliga miljöer och mötesplatser ska vara säkra och trygga. Kommunen ska ha en god beredskap att skydda livsmiljöer när dessa hotas och ska genom ett aktivt säkerhetsarbete ha en fungerande verksamhet som bidrar till ett säkrare samhälle och långsiktigt hållbar ekonomi./ Kommunernas organisation för säkerhet De övergripande målen skall av varje nämnd/ bolagsstyrelse omsättas i egna mål som redovisas i nämndens/styrelsens strategiska plan. Ansvaret för arbetet med säkerhet och trygghet skall följa det normala verksamhetsansvaret på alla nivåer i kommunen. Kommunfullmäktige fastställer kommunens säkerhetspolicy och planer för kommunens totalförsvar vid kriser och krig samt beslutar om den ekonomiska ramen för arbetet med säkerhet och trygghet. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för arbetet med säkerhet och trygghet i kommunen, inkluderande de lagstadgade planerna för civilt försvar. För detta arbete fastställer kommunstyrelsen särskilda riktlinjer. Förvaltningscheferna/bolagscheferna är operativt ansvariga för säkerhetsarbetet inom respektive verksamhetsområde. Förvaltningscheferna/bolagscheferna ansvarar också för att kommunens policy och riktlinjer för säkerhet följs, samt för att kunskap om deras tillämpning sprids inom respektive organisation. Varje förvaltning skall utse en säkerhetshandläggare vars uppgift är att samordna säkerhetsarbetet inom den egna förvaltningen. Säkerhetshandläggaren fungerar också som en informationslänk mellan den egna organisationen och säkerhetssamordnaren. Chefer och arbetsledare på alla nivåer har ett särskilt ansvar inom sina respektive verksamheter, det vill säga ett ansvar att uppmärksamma risker och säkerhetsproblem och verka för att åtgärder vidtas för att minska riskerna. Alla anställda har ett personligt ansvar för säkerhets och skyddsfrågor inom sitt arbetsområde. Det handlar till exempel om att uppmärksamma risker och efterleva säkerhetsregler Samordningen av arbetet med säkerhet och trygghet i kommunen sker inom ett särskilt verksamhetsområde. Kommunens Säkerhetssamordnare svarar för denna samordning. Säkerhetshandläggare från de olika förvaltningarna i Enköping ingår tillsammans med säkerhetssamordnaren i riskhanteringsgruppen (RHG) som träffas regelbundet för beredning och uppföljning av aktuella samordningsfrågor inom området säkerhet och trygghet. I varje verksamhet finns dessutom säkerhetsombud, som utgör en länk mellan RHG och verksamheten./8/ Säkerhetshandläggarna i Håbo ingår tillsammans med säkerhetschefen och Stf. räddningschefen i en kommunsäkerhetsgrupp (KomSäk) som träffas regelbundet för 6

7 beredning och uppföljning av aktuella samordningsfrågor inom området säkerhet och trygghet./7/ Räddningstjänsten har, i båda kommunerna, ansvaret för arbetet med handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor samt kommunernas krisledningsplaner. 7

8 3. Sårbara områden 3.1 Anläggningar enligt 2 kap. 4 Länsstyrelsen har bedömt att tre anläggningar i regionen bedriver sådan verksamhet som regleras enligt LSO 2 kap. 4. Företag/ Anläggning Verksamhet Hot och konsekvenser AGA Gas i Enköping Frölanders Järn AB Hantering av stora mängder brandfarliga, och viss mängd giftiga varor. Förvaring av stora mängder sprängämnen. Stor omfattande brand. Explosionsartad brand. Omfattande explosion. Chemmetall i Håbo Hantering av giftiga ämnen. Miljöfarligt utsläpp. Giftigt gasutsläpp. Tabell 1. Anläggningar enligt 2 kap. 4 i Enköping och Håbo. 3.2 Hamnar och deras gränser i vatten Staten ansvarar för sjöräddning och miljöräddning inom Mälarens vattenområde. Inom de områden som anges nedan svarar kommunen för räddningstjänsten. Detta innebär att Räddningstjänsten Enköping Håbo har ansvar för sjö och miljöräddning. I Enköping omfattas Enköpingsån och hamnområdet i direkt anslutning till denna samt vattnet ut till Kesudden. Se karta 1. För livräddning skall en livbåt finnas tillgänglig i hamnarna. I Enköpingsån skall stegar anordnas på lämpliga ställen. Ansvaret för dessa åtgärder åligger Teknikförvaltningen i Enköping och Miljö & teknikförvaltningen i Håbo. Karta 1. Enköpings hamn. I Håbo finns tre hamnar, i vilka räddningstjänsten ansvarar för sjöräddning. Dessa utgörs av två hamnar i Kalmarviken samt vattnet runt ångbåtsbryggan i Skokloster. Se karta 2 över hamnarna i Bålsta. Räddningstjänsten har två större räddningsbåtar, lokaliserade i Enköping och i Bålsta. I Bålsta finns dessutom en mindre snabbgående båt för insats i insjöar och svårtillgängliga kuststräckor. Karta 2. Hamnar i Bålsta. 8

9 3.3 Sårbara områden Sämre framkomlighet ger längre insatstider Stadsdels och tätortsbildningar genomförs idag med en klar målsättning att så långt som möjligt försvåra eller till och med förhindra framkomligheten för bilar. Räddningstjänstens fordon, framförallt högfordon som skall möjliggöra livräddning från fastigheter högre än tre våningar, kräver ordentliga svängradier och hög fri höjd. Genom de inskränkningar som införs på gator och vägar inom bostadsområden kan såväl körtid som angreppstid förlängas. Tilltagande samhällsvåld Det förebyggande och begränsande skyddet som planeras i våra byggnader tar ej full hänsyn till anlagd brand. Det innebär att de riskbedömningar som ligger till grund för samhällsbyggandet, kan vara orealistiska med hänsyn till det tilltagande samhällsvåldet. En stor andel av bränder idag är anlagda. Decentraliserad vård Tidigare vistades människor med svårare handikapp, mentala och/eller fysiska, på institutioner under tillsyn. Numera bor dessa människor i vanliga bostadsområden. Dessa bostäder har uppförts med hänsyn till att den enskilde kan ta sig ut utan hjälp. I många fall har den enskilde inte förutsättningar att utrymma utan hjälp vilket ökar risken för personskador vid brand. 3.4 Andra sårbara områden i Regionen Näringslivets struktur Båda kommunerna har en stor andel pendlare, detta ökar riskerna för trafikolyckor vid transporter till och från arbetet. Det lokala näringslivet består av ett fåtal större företag med några hundra anställda och ett flertal småföretag. Regionen har ett antal mindre företag som handhar farligt gods. Dessa företag medför en förhöjd risk i samband med transporter av detta gods. I kommunerna ligger många konferensanläggningar, en del en utanför tätorterna. Här samlas många människor och vid en brand krävs stora resurser. Kommunikationernas påverkan Mälarbanan passerar genom kommunernas huvudorter. Cirka 300 järnvägsvagnar passerar kommunerna varje vecka och detta beräknas öka i framtiden. Snabbtågen framförs med en hastighet av 200 km/tim och framtidens tåg byggs för 250 km/tim. E18 går genom kommunerna. En ökad trafik på E18 innebär en ökad risk för olyckor, många transporter av farligt gods sker fortfarande på väg. Ett omfattande busstrafik går genom kommunerna. Mälaren trafikeras av ett stort antal fritidsbåtar och cirka 1 miljon ton farligt gods (70% av detta är bränsle, bland annat bensin och diesel). Större delen passerar strax utanför Bålsta tätort. 9

10 Cirka flygplan passerar årligen kommunerna och en framtida utbyggnad av Arlanda ökar denna siffra ytterligare. Objekt med långa inträngningsvägar Flera byggnader i kommunerna består av stora brandceller, ofta i kombination med hög ibland till och med mycket hög riskmiljö för rökdykning. För att kunna genomföra släcknings och/eller livräddningsinsatser långt inne i sådana byggnader erfordras skyddsgrupper. I Enköping och Håbo finns ett flertal större industrianläggningar, varuhus idrottsanläggningar med mer. 3.5 Vattentäkter I Enköpings kommun finns 6 grundvattentäkter. Två områden är klassade som vattenskyddsområde: Enköpingsåsen och Bredsands vattenskyddsområde. En olyckshändelse med miljöfarligt ämne på någon av vägarna som går igenom eller intill dessa kan förorsaka stora skador. Inom Håbo kommun finns totalt 11 vattenverk, De kommunala vattenverken utgörs av 2 grundvattentäkter och 2 ytvattentäkter. Karta 3. Vattenskyddsoråden Enköping. 3.6 Skyddsområden med höga naturvärden I Enköpings kommun finns flera områden som är ekologiskt värdefulla och av väsentligt intresse ur naturvårdssynpunkt. Dessutom finns flera ädellövbestånd kring Mälaren som har mycket höga naturvärden. Plats Naturtyp Plats Naturtyp Hjälstaviken Naturreservat. Fågelsjö av riksintresse. Hjulsta ekbackar Ekbestånd av riksintresse. Hårsbäcksdalen Naturreservat. Skog med hotade arter. Örsundaåns stränder Har betydelse för fågellivet. Alstasjön Haga ekbackar Röllingen Härjarö Har betydelse för fågellivet. Värdefulla ekbackar med hotade arter. Naturreservat. Skog med hotade arter. Naturreservat Tedarö Naturreservat Grönsöfjärden Naturreservat Tabell 4. Skyddsområden med höga naturvärden i Enköpings kommun. 10

11 I Håbo ligger Lilla Ullevifjärden, en vik av Mälaren. Sjön har en rik och unik organismvärld, med bland annat relikta ishavskräftdjur. Fjärden är skyddad enligt 8 i miljöskyddslagen mot allt utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gaser. I övrigt finns flera naturreservat och så kallade Natura 2000 områden, se tabell nedan. Plats Naturtyp Plats Naturtyp Hjälstaviken Arnö huvud Biskops Arnö Sandhagen Granåsen Naturreservat. Fågelsjö av riksintresse. Naturreservat. Fornlämningar, Uppsalaåsen. Artrik trädklädd betesmark. Naturreservat. Tallskog, biologisk mångfald. Naturreservat. Biologisk mångfald. Tabell 5. Skyddsområden med höga naturvärden i Håbo kommun. Skokloster Naturreservat. Bebyggt kulturlandskap, skog. Sandviksåsen Naturreservat. Gammal skog, sällsynta arter. Ekillaåsen Naturreservat. Del av Uppsalaåsen. Kalmarnäslandet Naturreservat. Artrikt med lavar och insekter. 3.7 Kulturbyggnader av stort riksintresse I Enköping finns ett stort antal kulturbyggnader. I tabellen nedan redovisas de, som är skyddade av Kulturminneslagen och är av stort riksintresse: Kulturbyggnader i Enköpings kommun Ekolsunds slott Ekolsunds värdshus Salnecke slott Grönsö slott Härnevi kvarn Tabell 6. Byggnader med stort kulturvärde i Enköpings kommun. Veckholms gamla prästgård Utöhus Landsberga översteboställe Gryta majorsboställe Kvekgården 35 kyrkor runtom i kommunen I Håbo kommun är det främst Skokloster slott, med det intilliggande stenhuset, som är av stort riksintresse. Räddningstjänsten har samarbetsavtal med omkringliggande kommuner och hemvärnet om resurser och manskap för att minimera konsekvenserna av till exempel en brand. I övrigt finns ett antal äldre gårdar som i vissa fall är av stort riksintresse. Nedan är de som länsstyrelsen pekat ut som byggnader med stort riksintresse: Kulturbyggnader i Håbo kommun Skokloster slott Tabell 7. Byggnader med stort kulturvärde i Håbo kommun. Biskops Arnö 5 kyrkor i kommunen 11

12 4. Räddningstjänstens riskanalyser Under 2006 genomfördes riskinventeringar i kommunernas förvaltningar. Dessa riskinventeringar har resulterat i handlingsprogram, där varje förvaltning ansvarar för sin del av kommunens handlingsprogram. Handlingsprogrammen är sammanställda i varje kommuns övergripande plan för säkerhet & trygghet./15,16/ Räddningstjänstens riskanalyser består av två delar. Den ena baseras på statistik från de senaste 5 årens utryckningar. Hänsyn måste även tas till större olyckor som inträffar mer sällan. Det är därför nödvändigt att även bedöma konsekvensen av, och kommunernas förmåga att hantera, en sådan olycka. Därför har även en värdering gjorts av större händelser som skulle kunna inträffa i Enköping och Håbo. Del 1 Vardagsolyckor Statistik över räddningstjänstinsatserna i Enköping och Håbo kommun ger en bild av vilka situationer som räddningstjänsten bör tränas för och förväntas klara av. Det statistiska underlaget är ganska magert om man endast utgår från två mindre svenska kommuner. Därför görs även en jämförelse med nationell statistik. Det förväntade skadevärdet skall endast användas som ett jämförelsetal och inte som en definitiv skadekostnad. Analysen ger en bild av läget vid ingången av 2007 samt en fingervisning om vart förebyggande åtgärder kan tänkas göra störst nytta. Framtida analyser kan förhoppningsvis visa om det förebyggande arbetet ger önskad effekt. För varje olyckstyp har, utifrån nationell statistik, gjorts en sannolikhetsfördelning av konsekvenserna i fem olika klasser (se tabeller nedan). Egendom värderas i kronor och liv i skadepoäng enligt Bengt Mattsson rapport Priset för vår säkerhet./5/ Konsekvens för liv och hälsa Konsekvens för egendom Klass Beskrivning Poäng Klass Skadekostnad [kkr] L1 Övergående lindriga obehag 0,2 E1 < 100 L2 Enstaka lindrigt skadade 2 E L3 Enstaka svårt skadade 50 E L4 Enstaka dödsfall, flera skadade 400 E L5 Flera dödsfall, medicinsk katastrof E5 > Tabell 8. Konsekvensbedömning i 2 kategorier och 5 klasser. Denna metod för värdering av insatser är ganska osäker på grund av insatsernas ringa antal. Variationer mellan åren slår ganska hårt mot slutvärdet. Men metoden kan ändå ge en fingervisning om vad olika larm kostar kommunen eller samhället. Metoden tar inte hänsyn till konsekvenser för miljön. För att förtydliga hur riskanalysen är gjord följer här två exempel, till delar, hämtade från räddningstjänsten i Jönköping som arbetat fram metoden i samarbete med Statens räddningsverk. Exemplen gäller trafikolyckor i tätort och brand i lantgård. 12

13 Varje år inträffar cirka trafikolyckor i Sverige. Vägverkets och Räddningsverkets statistik visa att konsekvenserna av en trafikolycka i tätort fördelar sig som i diagrammet nedan: Trafikolyckor, konsekvens för liv/hälsa L1 L2 L3 L4 L5 Konsekvensklass Diagram 1. Sannolikheten för olika konsekvenser vid en trafikolycka i tätort. /9/ Diagrammet visar att om en trafikolycka inträffar i en tätort är det cirka 52 % chans att konsekvensen kan placeras i konsekvensklass 1, det vill säga lindriga, övergående obehag (0,2 poäng). I 13,5 % av trafikolyckorna blir konsekvensen klass 3 (50 poäng). Sannolikheterna för de olika konsekvenserna är hämtade från en riskanalys genomförd av Jönköpings räddningstjänst i Habo kommun under Exempel 1 Räddningstjänsten Enköping Håbo har totalt 15,7 trafikolyckor i tätorterna varje år. Detta medför att den årliga förväntade skadepoängen blir: 15,7 x ((0,52 x 0,2 p) + (0,35 x 2 p) + (0,135 x 50 p) + (0,025 x 400 p) + (0,004 x p)) = 401 För trafikolyckor på läns och riksvägar är sannolikheten för de större konsekvenserna något högre, i övrigt är metoden densamma. Exempel 2 Vid bränder som främst medför egendomsskador används samma metod. Årligen brinner cirka 255 lantbruk och lantgårdar. Skadorna fördelar sig som i diagrammet nedan: 13

14 Brand i lantbruk, konsekvens för egendom E1 E2 E3 E4 E5 Konsekvensklass Diagram 2. Sannolikheten för olika konsekvenser vid en brand i lantgård. /9/ Räddningstjänsten Enköping Håbo har cirka 5 bränder i lantgårdar årligen, nästan alla i Enköping. Detta ger ett årligt förväntat skadevärde enligt beräkning nedan: 5 x ((0,35 x 50 kkr) + (0,3 x 550 kkr) + (0,25 x kkr) + (0,1 x kkr) + (0)) = Som skadevärde i de olika konsekvensklasserna för egendomsskador används ett medelvärde. Problemet med lantgårdar är att de sällan är brandtekniskt avskilda och det är därför stor sannolikhet att man får en stor skada då det väl börjat brinna 4.1 Statistik Nedan redovisas insatsstatistik för Enköpings kommun. Kommunen har totalt cirka 550 uppdrag per år. Dessa resulterar i ungefär 340 räddningsinsatser per år och de förväntade skadevärdena nedan: 14

15 Tabell 9. Insatsstatistik med förväntade skadevärden för Enköpings kommun. Statistiken visar att de vanligaste olyckstyperna i Enköpings kommun är trafikolyckor, brand i terräng och bostadsbränder. Trafikolyckor är den olyckstyp som har störst konsekvenser för människors liv och hälsa. Vad gäller bostadsbränder så har dessa begränsad konsekvens för liv och hälsa. Däremot visar statistiken att bostadsbränderna kostar cirka 6,5 miljoner kronor per år i Enköpings kommun. Frekvensen bostadsbränder har dock minskat något sedan Bostadsbränderna drabbar företrädesvis villor vilket kan förklaras av att villa är den dominerande bostadstypen i Enköpings kommun. Bränder i terräng är vanliga men orsakar endast begränsad ekonomisk skada, däremot medför bilbränder stora kostnader årligen. En annan olyckstyp som medför stora kostnader är brand i lantgårdar och byggnader som betecknas som övriga. I denna kategori ingår garage, verkstäder mm. Antalet bränder i lantbruk är dock få, trots det stora antal gårdar som finns i kommunen. Bränderna i kommunens lantgårdar medför ändå en stor kostnad varje år. Enköping har en till två drunkningstillbud per år, i de flesta fall med dödlig utgång. Orsakerna varierar, olyckor har inträffat vid skridskoåkning, fiske, bad och fall över kaj. 15

16 Tabell 10 redovisar insatsstatistik för Håbo kommun. Kommunen har totalt cirka 230 uppdrag per år. Dessa resulterar i ungefär 130 räddningsinsatser per år och de förväntade skadevärdena nedan: Tabell 10. Insatsstatistik med förväntade skadevärden för Håbo kommun. Den vanligaste larmtypen i Håbo är brand ej i byggnad medförde en kraftig ökning främst av containerbränder. Detta beror på kommunens satsning med återvinningsstationer. Bilbränder är den skadetyp som medför högst kostnader i Håbo kommun. Trafikolyckor är vanligt på grund av kommunikationslederna genom kommunen och är den skadetyp som medför störst konsekvenser för liv och hälsa minskade antalet trafikolyckor kraftigt, mycket tack vare en mycket mild vinter 06/07. Brand i bostäder inträffar cirka 8 gånger/år, ofta på kvällar och helger. För att göra en jämförelse med landet som helhet presenteras nationell statistik nedan. I landet som helhet är det trafikolyckorna som leder till störst konsekvenser på liv och hälsa. Bilbränder och bostadsbränder medför även nationellt stora kostnader varje år. 16

17 Tabell 11. Insatsstatistik med förväntade skadevärden i Sverige. 4.2 Slutsatser utifrån statistiken Trafikolyckor är den olyckstyp som får störst konsekvenser för människors liv och hälsa och orsakar, trots ett lägre antal olyckor, ungefär 15 gånger större personskador än bränder varje år. I Enköping och Håbo är skillnaden ännu större. Av bränder i byggnad medför bostadsbränder störst kostnader varje år. I Enköping och Håbo är villabränder den vanligaste typen av bostadsbrand, beroende på att de flesta invånarna bor i villor eller liknande. Brandorsaken är vanligen soteld. I Enköping medför bränder i lantgårdar stora skadekostnader varje år. Bilbränder är en annan larmtyp som är vanligt förekommande och kostar stora pengar årligen. Bilbränder är både bilar som fattat eld på grund av tekniska fel och anlagda bränder. De anlagda bränderna medför endast begränsade skadekostnader då bilarna oftast är vrak. De tekniska felen kan inte räddningstjänsten förebygga utan är tillverkarnas ansvar. En olyckstyp som är sällsynt men alltid tar stor plats i riskanalyser är utsläpp av olika slag. Utsläpp av kemiska ämnen som är livshotande är mycket ovanliga. Däremot får räddningstjänsten årligen ett stort antal saneringsuppdrag vid läckage eller spill av drivmedel och olja. Räddningstjänstens förebyggande arbete bör riktas mot bostäder och kommunens invånare för att ändra attityder och beteenden som leder till bränder i bostäder. I Enköping bör även bränderna i lantgårdar uppmärksammas och förebyggas. Trafikolyckor är svårt för räddningstjänsten att förebygga. Kommunerna och Vägverket måste samarbeta för att minska antalet trafikolyckor. Räddningstjänsten Enköping Håbo 17

18 skall även vara väl anpassad för att hantera trafikolyckor vad gäller utrustning, kompetens och övning. Enköping och Håbo har cirka två drunkningstillbud per år, i de flesta fall med dödlig utgång. Orsakerna varierar, olyckor har inträffat vid skridskoåkning, fiske, bad, bassängbad och fall över kaj. Räddningstjänsterna i Sverige har cirka 460 drunkningstillbud per år. Enköping Håbo har färre drunkningstillbud per invånare än riksgenomsnittet trots långa kuststräckor och närhet till Mälaren. 18

19 Del 2 Större olyckor med låg frekvens För att värdera de större händelser som kan inträffa i Enköping och Håbo kommun har Räddningstjänsten gjort en uppskattning av de större händelser som kan inträffa i regionen. Konsekvensen av, och förmågan att hantera händelsen bedöms. Konsekvensen bedöms i fyra kategorier samt en sammanvägd konsekvens enligt mall nedan: Sammanvägd Liv och hälsa konsekvens 1. Övergående lindriga obehag 2. Enstaka skadade, varaktiga obehag 3. Enstaka svårt skadade, svåra obehag 4. Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5. Flera dödsfall, 10 tals svårt skadade Tabell 12. Kategorier för konsekvensbedömning. Egendom Miljö [kkr] < 100 Ingen sanering, liten utbredning Enkel sanering, liten utbredning Enkel sanering, stor utbredning Svår sanering, liten utbredning > Svår sanering, stor utbredning Trovärdighetsförlust Liten Lindrig Stor Mycket stor Katastrofal Kommunernas förmåga bedöms i 5 klasser där möjligheten till snabb insats och kommunernas resurser vägs samman. Förmåga att hantera olycka Beskrivning 1. Mycket liten 2. Liten 3. Medel 4. Stor 5. Mycket stor Tabell 13. Kriterier för förmågan att hantera en olycka. De olika riskerna redovisas i en riskmatris. 19

20 4.4 Större olycksscenarion Räddningstjänsten har tagit fram och värderat 15 scenarion som kan inträffa inom Enköping och Håbo kommun. Olycksscenario Konsekvens avseende Förmåga Nr Händelse Liv Egendom Miljö Drunkningsolycka med fler drabbade Stor skogsbrand 3 7 dygn Trovärdighet Sammanvägd konsekvens Förmåga Kvartersbrand i Enköping Brand i AGA GAS AB Brand i Värmeverket Flyghaveri Översvämning, Enköpingsån Brand i kemindustri Trafikolycka på E18 med 9. fler än 6 skadade 10. Järnvägsolycka i centralorterna Farligt godsolycka på E eller järnvägen Brand i Skokloster slott Brand i Enköpings lasarett Större brand i köpcentrum Fartygsolycka på Mälaren Tabell 14. Olycksscenarion för räddningstjänsten i Enköping och Håbo. 20

21 Risken för de olika scenarierna redovisas i en riskmatris nedan. Förmåga att hantera händelsen Mycket liten Liten 3 2 Medel Stor 2 Mycket stor Mycket stor Stor Lindrig Liten Katastrofal Sammanvägd konsekvens Figur 1. Sammanställning av risker för räddningstjänsten i Enköpings kommun. De olyckor som medför störst konsekvenser och som räddningstjänsten har liten förmåga att hantera är ett flyghaveri samt större bränder i kommunernas köpcentrum eller i värsta fall hela stadskvarter. I kapitel 6 redovisas de åtgärder som kommer genomföras för att kartlägga och hantera sådana händelser. 21

22 5. Räddningstjänsten 5.1 Övergripande mål för Räddningstjänsten Enköping-Håbo Räddningstjänsten skall leda kommunernas samlade förebyggande arbete så att antalet olyckor minskar. Detta skall uppnås genom att: År 2010 skall 85% av invånarna känna trygghet för liv och egendom avseende brand och andra olyckor. År 2010 skall 90% av kommuninvånarna genom insikt och riskmedvetenhet ha uppnått en kunskapsnivå så att de aktivt kan bidra till ökad trygghet för sig själva och sin omgivning. Minimera konsekvenserna av olyckor och bränder. Räddningstjänsten skall även uppfylla följande mål: Expeditionerna skall vara öppna för allmänheten varje helgfri vardag mellan kl: En av förvaltningens befattningshavare skall alltid vara tillgänglig för allmänheten. Utföra tillsyn enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt tillsyn av brandfarliga varor enligt lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor enligt gällande föreskrifter. Lämna remissvar inom en vecka till myndigheter. Arbeta för att genomföra brandskyddsutbildning minst vart 4:e år med all personal inom äldreomsorgen. Producera eftersökta tjänster till institutioner, företag och kommuninvånare. Genomföra riktade informationskampanjer till handikapporganisationer och lägenhetsinnehavare. Varje brandman och brandbefäl skall klara uppsatta utbildningsmål. 90% av samtliga brandmän skall vara godkända rökdykare. Samtliga insatser skall genomföras på ett säkert och effektivt sätt, 99 % av insatserna skall genomföras inom gällande insatstider. Antalet onödiga automatiska brandlarm skall minskas med 10%. Genomföra erforderliga förändringar och arbeta med att skapa en väl fungerande organisation i den gemensamma räddningstjänsten för Enköping och Håbo. 5.2 Räddningstjänstens organisation Från och med år 2008 har Enköping och Håbo kommuner bildat ett förbund för kommunernas räddningstjänster (se karta bilaga 3). Samarbetet mellan kommunerna skall medföra lägre kostnader och ett effektivare utnyttjande av befintliga resurser. Detta innebär bland annat gemensam ledning, befälsberedskap, service och materialunderhåll. 22

23 Tjänster Antal Räddningschef 1 Stf Räddningschef 2 Brandinspektör 1 Brandmästare, dagtid 3 Brandmästare 5 Förvaltningsassistent 1 Heltidsanställda brandförmän 10 Deltidsanställda brandförmän 18 Heltidsanställda brandmän 25 Deltidsanställda brandmän 51 Räddningsvärnsmän 7 Totalt 124 Tabell 15. Totalt antal tjänster i räddningstjänsten Enköping Håbo. Utöver ovan redovisade tjänster tillkommer timanställda och vikarier under vissa perioder. 5.3 Ansvarsfördelning Förbundschefen har det övergripande ansvaret i organisationen och svarar mot förbundsdirektionen som består av politiker från Enköping och Håbo. Organisationen har två ställföreträdande räddningschefer som ansvarar för förebyggande verksamhet respektive räddningstjänst. Organisationen har en ledningsgrupp som består av cheferna, brandinspektör, brandmästare, dagtid samt förvaltningsassistenten. Varje anställd har ett eget ansvarsområde. Figur 2. Ledningsstruktur i Räddningstjänsten Enköping Håbo. 23

24 5.4 Förebyggande Den olycksförebyggande verksamheten syftar till att förhindra att en olycka inträffar samt att skadebegränsande åtgärder vidtas innan olyckan inträffar. Detta sker bland annat genom tillsyner, utbildning, information, rådgivning samt ett aktivt deltagande i kommunernas tillståndsgivning och planarbete. En viktig del av det olycksförebyggande arbetet är de säkerhetsprocesser som genomförs i kommunens verksamheter samt utbildning av kommunernas skolelever. Räddningstjänsten har även som målsättning att utreda och följa upp bränder och olyckor. Denna uppföljning skall ligga till grund både för det förebyggande arbetet och planeringen av räddningstjänstinsatser. En stor del av de olyckor som sker i samhället idag kan förhindras genom ett olycksförebyggande arbete. De flesta olyckor beror på mänskliga misstag eller felbeteenden. Det förebyggande arbetet, med tonvikt på utbildning och information, är därför en viktig del i räddningstjänstens uppdrag att minimera olyckors konsekvenser på liv, egendom och miljö. Räddningstjänsten Enköping Håbo har länge arbetat aktivt med att förebygga olyckor. Nedan beskrivs de huvudsakliga delarna i räddningstjänstens förebyggande arbete. Samtliga anställda i Räddningstjänsten Enköping Håbo förväntas delta i detta arbete. Aktivitet Samhällsplanering Tillsyn Konsultation Information Säkerhetsprocess Utbildning Sotning Förklaring Räddningstjänsten är remissinstans vid detaljplanering av kommunernas bebyggelse. Räddningstjänsten gör tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) och lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Räddningstjänsten hjälper kommunen och andra myndigheter i frågor om brandskydd och vid tillstånd av olika slag. Vi hjälper t ex Polisen vid tillstånd för fyrverkerier. Räddningstjänsten skall vara tillgänglig för allmänheten och kunna svara på frågor och funderingar. T ex vad som gäller angående eldning, handbrandsläckare osv. Kommunernas verksamheter gör enklare riskinventeringar och åtgärdsplaner under räddningstjänstens handledning. Slutprodukten är en pärm med regler och rutiner som fortlöpande ska följas. Kommunernas 6 åringar, samt skolelever i årskurs 2, 5, 8 och gymnasiet, utbildas varje år. Dessutom genomförs ett stort antal andra utbildningar varje år t ex heta arbeten. Sotningen är uppdelad i rengöring och brandskyddskontroll. Sotaren lyder under räddningstjänsten. Tabell 16. Uppställning över räddningstjänstens förebyggande arbete. 24

25 5.5 Räddningstjänst Den skadeavhjälpande verksamheten skall förbereda olika insatser, genomföra insatser samt följa upp och återkoppla insatsen till olika verksamheter i organisationen. Erfarenhetsåterföringen är viktig för att kunna förändra och förbättra verksamheten. Inom Räddningstjänsten Enköping Håbo finns 6 brandstationer. Uppsala län har gemensam utryckningsorganisation. (Se kap. 9.1 för ledningsprinciper) Enköping Brandstationen i Enköping är bemannad dygnet runt. Räddningsstyrkan i Enköping består av 1 styrkeledare och 4 heltidsanställda brandmän samt ytterligare 1 styrkeledare och 4 deltidsbrandmän i beredskap. Personalen i Enköping är uppdelad i fem grupper för att ge utryckningspersonalen förutsättningar att kunna delta i räddningstjänstens förebyggande arbete Bålsta Brandstationen i Bålsta är bemannad dygnet runt. Styrkan består av 1 styrkeledare och 2 heltidsanställda brandmän samt ytterligare 3 deltidsbrandmän som kan kallas in på stora larm Övriga stationer Organisationen har tre stationer, med personal i beredskap. Fjärdhundra (1+2), Veckholm (1+2) och Örsundsbro (1+2) i Enköpings kommun. Dessutom finns ett räddningsvärn i Skokloster med 10 räddningsvärnsmän, varav 1 styrkeledare ständigt har beredskap. 5.6 Intern kontroll Den interna kontrollen är ett verktyg för kvalitetssäkring Mål Räddningstjänsten skall årligen följa upp sin verksamhet och skapa en verksamhetsberättelse och ett dokument för intern kontroll, detta för att få en uppfattning om man lyckats nå upp till de uppsatta målen Strategi Den interna kontrollen sammanställs skriftligen och skall årligen redovisa: Antal utförda tillsyner och resultaten av dessa. Antal utförda säkerhetsprocesser. Antal genomförda utbildningar och erfarenheter från dessa. Utryckningsstatistik. Enkätundersökning för kommuninnevånare, som beskriver hur de uppfattar säkerheten i kommunerna. Måluppfyllnad mot handlingsprogrammet Uppföljning Årlig uppföljning i form av redovisning vid bokslut samt i ett separat dokument. 25

26 6. Scenariospecifika åtgärder Kommunerna har inte haft några större olyckor eller extraordinära händelser på senare år. Det är svårt att förutse sådana händelser. Statistiken visar att de vanligaste olyckstyperna som medför stora kostnader och konsekvenser för liv och hälsa är trafikolyckor och villabränder. Av olika tänkbara större olycksscenarion är det ett flyghaveri, brand i Skokloster slott eller ett köpcentrum som skulle få stora konsekvenser. Av dessa scenarion är det de två senaste som har störst sannolikhet. Nedan redovisas de åtgärder som räddningstjänsten planerar att vidta för att minska risken alternativt höja beredskapen för ovan nämnda händelser. 6.1 Trafikolyckor Trafikolycka är den vanligaste olyckstypen i Enköping och Håbo. Räddningstjänsten har svårt att förebygga trafikolyckor. Det är därför nödvändigt att samverka med Vägverket och kommunernas gatuavdelningar Mål Minska antalet trafikolyckor i Enköping och Håbo Strategi Ökat samarbete med Vägverket och andra väghållare samt kartlägga de vägsträckor där olyckor sker och meddela detta till väghållare. Detta för att påverka väghållare att förbättra säkerheten Uppföljning Statistik över kommande års insatser visar om målet uppnås. 6.2 Brand i bostäder Utryckningsstatistiken för Räddningstjänsten Enköping Håbo visar att, av de bränder som årligen inträffar i byggnader, är bostäder den vanligaste objektstypen Mål Minska antalet bostadsbränder i Enköping och Håbo Strategi Information till kommunernas invånare i syfte att höja säkerhetsmedvetandet hos dessa. Detta skall ske genom informationskampanjer, utbildning och ett ökat samarbete med försäkringsbolagen. Räddningstjänsten har genom Lagen om skydd mot olyckor möjlighet att göra tillsyn i privata bostäder Uppföljning Statistik över kommande års insatser visar om målet uppnås. 26

27 6.3 Brand i lantgårdar I Enköping är bränder i lantgårdar och jordbruksfastigheter relativt vanliga. Detta beror till stor del på det stora antal lantgårdar som finns i Enköpings kommun. Bränder i lantgårdar är ofta svåra att släcka på grund av bristande sektionering och hög brandbelastning. Dessa bränder medför årligen stora kostnader i egendomsskador Mål Minska antalet bränder i lantbruk och därmed även minska de årliga egendomsskadorna Strategi Information till lantbrukare i syfte att höja säkerhetsmedvetandet hos dessa. Detta skall ske genom informationskampanjer, utbildning och ett ökat samarbete med försäkringsbolagen Uppföljning Statistik över kommande års insatser visar om målet uppnås. 6.4 Brand i Skokloster slott Skokloster slott är en byggnad av stort riksintresse och unikt i sitt slag. Det är därför viktigt att ständigt sträva efter att förbättra brandsäkerheten och beredskapen Mål Öka förmågan att genomföra en snabb och effektiv insats vid ett tillbud på slottet Strategi Skokloster har ett räddningsvärn med en person i ständig beredskap för att kunna göra en snabb första insats. Slottet har dessutom en egen bevakning dygnet runt. Under 2008 kommer insatsplanerna för slottet uppdateras Uppföljning Övning av insatspersonal för insats på Skokloster slott i samarbete med samverkande organisationer. 6.5 Flyghaveri Enköping och Håbo har en stort antal trafikflyg som passerar kommunerna. Räddningstjänsten har inte resurser att hantera ett flyghaveri på egen hand. Ett flyghaveri skulle medföra en stor skadeplats och ett stort antal skadade Mål Räddningstjänsten skall öka sin förmåga att hantera en stor skadeplats. Dessutom skall risken för ett flyghaveri i Enköping och Håbo utredas vidare Strategi Övning av insatspersonal för hantering av stor skadeplats i samarbete med samverkande organisationer. En fördjupad riskanalys för flyghaverier genomförs. 27

28 6.5.3 Uppföljning Utvärdering av genomförda övningar. 6.6 Större brand i köpcentrum/ kvartersbrand Räddningstjänsten har begränsad förmåga och resurser att hantera en större brand i kommunernas tätorter Mål Minska risken för större bränder i tätorterna samt öka räddningstjänsten förmåga att hantera dessa Strategi Öka riskmedvetenheten genom information och utbildning. Öva personalen stora skadeplatser och långa inträngningsvägar. Genom samverkansavtal med angränsande kommuner öka förmågan vid stora insatser Uppföljning Tillsynsverksamheten skall uppmärksamma brister i brandskyddet. Utvärdering av övningsverksamhet. Översyn av de samverkansavtal som är upprättade. 28

29 7. Åtgärder för att förhindra olyckor Kommunerna arbetar aktivt för att förhindra att olyckor inträffar. Nedan redovisas räddningstjänstens arbete med att förhindra olyckor. 7.1 Säkerhetsprocessen Säkerhetsprocessen är ett arbete som räddningstjänsten handleder i kommunernas verksamheter. Säkerhetsprocessen är i grunden ett systematiskt brandskyddsarbete som kommit att inriktas på ett vidare säkerhetsperspektiv. Säkerhetsprocessen är ett långsiktigt säkerhetsarbete med att förebygga skador och risker. Vi kan se risker i ett tidigt skede och göra något åt det när det är ekonomiskt acceptabelt. Därmed undviks stora kostnader och driftstörningar, vilket är både verksamhets och samhällsekonomiskt viktigt. Risk och säkerhet måste ingå i den ordinarie verksamheten för att fungera fullt ut. Delar av detta arbete går så långt att vissa attityder, värderingar och beteenden påverkas. Riskhantering är en fortlöpande verksamhet som utvecklas och förbättras. För att inte processen skall avstanna fodras en övertygande argumentering där den ekonomiska nyttan av fortsatt arbete kan visas. För att arbetet skall fungera krävs: Tydligt formulerade säkerhetsmål på alla nivåer. Starkt engagemang hos ledningen när det gäller att föra ut dessa mål. Tydlig ansvarsfördelning, beskrivning av arbetsuppgifter och resurser. En funktion för oberoende intern säkerhetsgranskning. En ifrågasättande attityd hos berörd personal. Stöd till prestationsförbättring vid begångna fel snarare än bestraffning. Medvetenhet om att risk och nytta inte går att växla mot varandra. Genom att arbeta med säkerhet på detta sätt får kommunen en långsiktig ekonomisk vinning Mål Följande punkter sammanfattar målet med säkerhetsprocessen: Minska risken för brand och personskador Minska risken för inbrott, el och vattenskador Motverka skadegörelse Hålla en jämn säkerhetsnivå genom verksamhetsanpassade rutiner och åtgärder Vid tillbud/skada ha insatsplaner samt åtgärdsplaner Minska premie och självrisk Skapa möjlighet för ett aktivt säkerhetsarbete Strategi Säkerhetsprocessen skall genomföras i alla kommunens verksamheter. Verksamheter med barn och ungdom prioriteras. En arbetsgrupp bestående av fastighetskontoret, verksamhetsansvarig, räddningstjänsten och kommunens säkerhetssamordnare träffas 29

30 regelbundet och genomför en enklare riskinventering. Riskerna åtgärdas och slutprodukten blir en pärm där regler och säkerhetsrutiner finns samlade Uppföljning Genom kommunernas incidentrapporteringssystem kan förändringar i antalet incidenter följas. Tanken är även att de verksamheter som genomfört säkerhetsprocessen skall ha möjlighet att få hjälp att få igång arbetet om detta stannat av. 7.2 Extern information och utbildning Extern information och utbildning syftar till att både förhindra, och begränsa konsekvenserna av olyckor. Nedan beskrivs åtgärder för att förhindra olyckor Mål Målsättningen med information till och utbildningen av allmänhet, företag och organisationer är att höja deras riskmedvetenhet och kunskap så att de själva kan verka för sin säkerhet och därigenom förhindra olyckor Strategi Informationen och utbildningen skall vara inriktad på att påverka sannolikheten för att en olycka kan uppstå och de åtgärder som kan vidtas för att minska denna sannolikhet. Denna information och utbildning skall ske bland annat genom: Information och utbildning i brandskyddstänkande till företag i kommunen där turordningen skall bestämmas efter en behovsbedömning med bland annat kommunens riskanalys och olycksstatistik som underlag. Årlig utbildning av kommunernas vårdpersonal. Årlig utbildning av skolelever i förskola, årskurs två, fem, åtta och gymnasiet i brandskyddskunskap och säkerhet. Se bild nedan: Figur 4. Utbildningssteg för skola och andra. Riktad brandskyddsinformation skall ges, av räddningstjänsten, i samband med inträffande händelser, speciella risker (fyrverkerier, eldning mm) och evenemang. 30

31 Samverkan med närpolisen i kommunerna, kommunernas övriga förvaltningar, kyrkliga samfund och andra organisationer som verkar för ett säkrare och tryggare samhälle. Information på kommunernas hemsida Uppföljning Målen skall följas upp och utvärderas årligen. Genom att granska statistik för insatserna samt kommunens brandutredningar får man en uppfattning om arbetet ger önskat resultat. Även tillsynerna ger en uppfattning om utbildningarna och informationskampanjerna ger önskat resultat. 7.3 Utbildning av skolelever Räddningstjänsten har en särskild utbildningsplan för kommunernas skolelever i förskola, årskurs två, fem, åtta och gymnasiet i brandskyddskunskap och säkerhet Mål Räddningstjänstens långsiktiga mål med denna utbildningsverksamhet är: Att höja skolans brandsäkerhet. Att brandskyddsutbilda personalen. Att brandskyddsutbilda eleverna. Att det brandövas i skolan. Att skolan har bra kontakt med räddningstjänsten. Att brandskyddsutbildningen i skolan inte stannar av. Att eleverna får en allmän kunskap om risker och konsekvenser av ens handlande Strategi Utbildningen följer eleverna under hela deras skolperiod och innehållet följer en grundläggande röd tråd där nya moment successivt byggs på. Vid de så kallade Åsendagarna kommer samtliga 6 åringar till en utflyktsdag som räddningstjänsten organiserar. Under dagen får de träffa polis, ambulans och räddningstjänst. I årskurs två kommer de klassvis till brandstationen för ett studiebesök. Från och med årskurs 5 till och med gymnasiet genomförs ett antal utbildningstillfällen enligt en särskild fördelning. I de högre årskurserna blir utbildningarna mer och mer inriktade utifrån elevernas studieval Uppföljning Genom att regelbundet utbilda/informera kommunens ungdomar kommer förhoppningsvis skadegörelse och olyckor minska på lång sikt. Verksamhetens omfattning följ årligen upp som en del i den interna kontrollen. 31

32 7.4 Utbildning av vårdpersonal Räddningstjänsten har avtal med Vård & serviceförvaltningen i Enköpings kommun samt Socialförvaltningen i Håbo om att utbilda kommunens vårdpersonal i säkerhetstänkande/ säkerhetskunskap Mål Öka riskmedvetenheten hos kommunens vårdpersonal samt ge personalen förutsättningar att hantera tillbud. Utbildningarna skall även ge vårdpersonalen kompetens att informera vårdtagare och anhöriga om risker Strategi Regelbunden utbildning av samtlig vårdpersonal i kommunen. Personalen skall genomgå utbildning minst vart fjärde år Uppföljning Kommunens vårdpersonal ges möjlighet att utvärdera utbildningen. 7.5 Intern utbildning Nedan beskrivs sådan utbildning som syftar till att ge räddningstjänstens personal förutsättningar att hjälpa andra att förhindra olyckor Mål All personal skall vara utbildad för att kunna informera och upplysa allmänhet och näringsliv om säkerhet och hur man kan arbeta för att försöka förhindra olyckor. Viss personal skall ha en sådan kunskapsnivå att mer djupgående externa utbildningar kan genomföras. Tillräcklig kunskap skall även finnas för att räddningstjänsten skall kunna delta effektivt i kommunens planering Strategi Räddningstjänstens personal skall genomgå lämpliga utbildningar i räddningsverkets kursutbud. Även andra externa utbildningar och kurser kan användas vid behov. Räddningstjänstens personal har genomgått en pedagogikutbildning. Varje anställd i Räddningstjänsten Enköping Håbo har en individuell kompetensutvecklingsplan Uppföljning Den egna personalen skall ges möjlighet att utvärdera sin utbildning. De företag som utbildas i och informeras om säkerhet och brandskyddstänkande skall ges möjlighet att ge feedback på räddningstjänstens informatörer och lärare. 7.6 Sotning Sotningen består av rengöring och brandskyddskontroll och är den enda egentliga tillsyn, avseende brandskydd, som görs i privata boenden. Soteld är en mycket vanlig brandorsak, sotningen syftar till att förhindra bränder i bostäder. 32

33 7.6.1 Mål Fel och brister skall upptäckas i ett tidigt skede vilket medför att det är lättare att förhindra att brand eller andra problem uppstår. Sotningen har betydelse också ur ekonomisk och miljömässig synvinkel Strategi Skorstensfejarens uppgift är att besiktiga och funktionskontrollera eldstäder och rökkanaler samt att rengöra värmeväxlare och imkanaler i större anläggningar. Sotaren svarar för rengöring och brandskyddskontroll. Den enskilde får, efter godkännande av kommunens ansvariga nämnd, själv svara för rengöring. I Enköpings kommun ansvarar skorstensfejarmästare Ulf Öberg för rengöring och brandskyddskontroll. I Håbo kommun är Göran Sandin ansvarig skorstensfejarmästare. Sotning och brandskyddskontroll sker enligt fastställda frister enligt beslut i kommunernas Kommunfullmäktige Uppföljning Utryckningsstatistik kan visa på brister i den brandförebyggande delen av sotningen. Även kommunens brandutredningar kan ge en fingervisning om hur sotaren arbetar med brandskyddet. Två gånger per år träffas kommunernas byggnadsinspektörer, skorstensfejarmästarna och räddningstjänsten för att diskutera byggnationer och sotningsverksamhet. 33

34 8. Skadebegränsande åtgärder innan olycka 8.1 Samhällsplanering Det är viktigt att förvaltningarna samarbetar vid planeringen av kommunernas expansion för att konsekvenserna för liv, miljö och egendom, vid en olycka skall minimeras Mål Redan i kommunens planering skall kommunen arbeta för ett tryggt och säkert samhälle. Risker skall undvikas genom att bebyggelse och skyddsobjekt planeras så att säkerheten i kommunen inte äventyras Strategi Räddningstjänsten skall delta i kommunens planering av bebyggelse och säkerhetsarbete. Deltagandet i den fysiska planeringen och samhällsplaneringen ger räddningstjänsten möjlighet att kunna påverka kommunens arbete för trygghet och säkerhet på ett tidigt stadium. Räddningstjänstens kunskaper och erfarenheter avseende olycksrisker skall medföra att antalet olyckor, samt konsekvenserna av dessa, minskar Uppföljning Kommunens riskanalyser visar om riskerna i kommunen är godtagbara. Visar riskanalyser på risker som inte är godtagbara måste kommunens planering förbättras. Räddningstjänsten skall ha regelbunden kontakt med i Miljö och stadsbyggnadskontoret i Enköping samt Miljö & teknikförvaltningens bygg och miljöavdelning i Håbo för att se över rutiner vid planärenden. 8.2 Extern information och utbildning Den externa informationen och utbildningen syftar till att både förhindra, och minska konsekvenserna, vid en olycka. Nedan beskrivs information/utbildning som syftar till att begränsa skadorna vid en olycka Mål Målsättningen med information till och utbildningen av allmänhet, företag och organisationer är att höja deras kunskap om skadebegränsade åtgärder. Detta för att de själva skall kunna påverka sin säkerhet genom att vidta skadebegränsande åtgärder och minska konsekvenserna av en eventuell olycka Strategi Informationen och utbildningen skall vara inriktad på händelseförloppet efter en att en olycka inträffat och de åtgärder som begränsar det fortsatta händelseförloppet (aktiva system, byggnadstekniska åtgärder etc.). Denna information och utbildning skall ske bland annat genom: Räddningstjänsten skall, genom information till hushållen, bidra till att kommunernas målsättning att samtliga hushåll skall ha en fungerande brandvarnare och handbrandsläckare uppnås. 34

35 Utbildning av personal på särskilda riskobjekt. Personalen skall känna till insatsplaner och sin egen roll vid utrymning. Personalen bör känna till hur en handbrandsläckare fungerar. Riktad brandskyddsinformation skall ges i samband med inträffande händelser, speciella risker (fyrverkerier, eldning mm) och evenemang. Räddningstjänsten skall besöka skolorna och utbilda skolelever i brandskyddskunskap och allmänt säkerhetstänkande. Information på kommunens hemsida Uppföljning Målen skall följas upp och utvärderas årligen. Tillsyner ger en uppfattning om hur riskmedveten personalen på riskobjekten i kommunen är. Varje år görs en enkätundersökning i kommunen för att kartlägga kommuninnevånarnas säkerhetsmedvetande. 8.3 Intern utbildning Nedan beskrivs sådan utbildning som syftar till att ge räddningstjänstens personal förutsättningar att genomföra åtgärder som syftar till att den enskilde skall kunna begränsa skadan vid en olycka Mål Räddningstjänsten skall ha personal med tillräcklig kompetens för att kunna genomföra alla kommunens föreskrivna tillsyner. All personal skall ha tillräcklig kunskap om förebyggande arbete för att kunna informera om brandsäkerhet Strategi Större delen av personalen skall ha genomgått en intern utbildning i förebyggande eller Räddningsverkets utbildning Tillsyn och olycksförebyggande Kurs A. Även andra möjligheter till fortbildning som kan vara till nytta för personalen i arbetet med förebyggande brandskydd skall användas Uppföljning En inventering av personalens utbildning görs varje år för att kunna planera personalens fortbildningsbehov. Varje anställd i Räddningstjänsten Enköping Håbo har en individuell kompetensutvecklingsplan. 8.4 Tillsyn Räddningstjänsten har tillsynsansvar enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor och lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Tillsynen utförs i första hand för att kontrollera den enskildes efterlevnad av lagen om skydd mot olyckor. Tillsynen syftar även 35

36 till att få den enskilde att själv ta ansvar för, förstå, och åtgärda de risker som finns i en verksamhet. Varje mandatperiod upprättas en plan för tillsynsverksamheten./6/ Mål Målet med tillsynen är att hjälpa den enskilde att minska riskerna för en olycka. Tillsynen skall även säkerställa att såväl byggnad och inredning som organisation och personal är väl rustade för en eventuell brand eller annan olyckshändelse. Räddningstjänsten skall klara att utföra samtliga tillsyner som årligen krävs. Tillsynerna skall bedrivas på ett sådant sätt att ägare eller nyttjanderättshavare själva blir uppmärksamma på, och villiga att åtgärda, de risker som finns i verksamheten Strategi Räddningstjänsten skall ha tillräckligt antal utbildade personer för att kunna utföra kommunernas tillsyner. Tillsynerna utförs av särskilt utbildad personal. En särskild plan för tillsyn skall årligen upprättas och beslutas i Räddningsnämnden. Planen skall innehålla frister och taxor för tillsynsverksamheten. Tillsynerna skall syfta till att öka objektsägarnas/nyttjanderättshavarnas och de anställdas säkerhetstänkande. Personal på brandsynsobjekten skall förmås till att själva ta ansvar för säkerheten. Tillsyn enligt LSO De objekt som omfattas av räddningsverkets föreskrifter /10/ skall skicka en skriftlig redogörelse för brandskyddet till räddningstjänsten enligt av kommunen fastställda frister./6/ I de fall då brister uppmärksammas utförs tillsynsbesök. Tillsynsbesök genomförs även som stickprovskontroller. Varje år planeras och genomförs även tematillsyner för olika grupper av verksamheter som inte omfattas av ovan nämnda föreskrifter. Tillsyn enligt LBE Tillsyn enligt LBE utförs i alla verksamheter som hanterar tillståndspliktig mängd brandfarliga och explosiva varor (undantaget statlig verksamhet där SRV är tillsynsmyndighet) enligt räddningsverkets föreskrifter./9/ Fristerna för tillsyn enligt LBE är i Enköping och Håbo kommun satta till två eller fyra år med möjlighet att förlänga eller förkorta fristerna efter bedömning./6/ Uppföljning Årlig kontroll av antalet utförda tillsyner. Brandinspektörerna som utför tillsyner skall varje år utvärdera sin insats. Utvärderingen skall bland annat innehålla uppmärksammade säkerhetsbrister i tillsynsobjekten samt behov av information till personalen på objekten. Varje månad skickas ett månadsbrev till räddningstjänstens befäl med information om och erfarenheter från tillsynsverksamheten. Planen för tillsyn revideras varje mandatperiod. Räddningsnämnden beslutar taxa för tillsyn. 36

37 8.5 Alarmering En snabb alarmering vid en olycka är avgörande för att i tid kunna begränsa konsekvenserna av olyckan Mål Allmänheten skall snabbt och kostnadsfritt kunna larma räddningstjänsten dygnet runt. Reservsystem skall finnas så att avbrott i kommunikationslinjerna inte förekommer Dagens larmkedja Larm inkommer till SOS Alarm i Uppsala genom det allmänna telenätets avgiftsfria 112 funktion eller från automatisk brandlarmsanläggning. Vid avbrott i 112 funktionen finns fastställda rutiner för upprätthållande av larmmöjlighet som beslutas av räddningschef i beredskap. Medborgarna kan ges möjlighet att larma med räddningstjänstens egna radiosystem. SOS Alarm larmar räddningsstyrkan via det interna larmnätet med högtalare och larmlampor eller radioalarmering till personsökare och mobila radioenheter. SOS Alarm kan även ta emot meddelanden från texttelefon. Vid avbrott i telenätet består reservsamband mellan SOS Alarm och RC av kommunikationsradio. Räddningstjänsten skall ha ett väl utbyggt nät för alarmering av de olika enheterna. Under normala förhållanden sker alarmering via ordinarie telesystem. Vid eventuella avbrott sker alarmering via radio. Ansvaret för drift och underhåll av alarmeringssystemen fördelas enligt följande: Organisation Ansvar Objektägaren Larmutrustning för automatiska brandlarm Räddningstjänsten Larmutrustning på brandstationerna SOS Alarm AB SOS centralens utrustning Telelarm AB Larmledningsnätet Telia Telenätet Tabell 17. Ansvarsfördelning av larmsystemets olika delar Uppföljning Regelbunden kontroll av sambandslinjerna mellan SOS Alarm och brandstationerna i kommunen skall ske. Dagligen utgår provlarm till samtliga stationer i organisationen. Regelbunden utvärdering av larmsystemets funktion sker, där orsaker till eventuella dröjsmål och felfunktioner med mer utreds. 8.6 Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Genom att snabbt få ut information till allmänheten kan konsekvenserna av en större olycka begränsas. 37

38 8.6.1 Mål I händelse av allvarliga olyckor eller hotande krigshandling, skall de som bor eller vistas inom kommunen, kunna varnas och informeras. Majoriteten av kommunernas invånare skall känna till signalen för VMA och dess innebörd. Kommunens innevånare skall veta var de skall vända sig för att få vidare information Strategi Räddningstjänsten skall via riks och/eller lokalradio samt TV ge allmänheten information, anvisningar och rekommendationer genom Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). Kommunen skall informera befolkningen om VMA och dess innebörd på kommunernas hemsida samt i lokaltidning eller liknande. Information om VMA finns även i telefonkatalogen Signaler och anläggningar VMA kan vid behov föregås av att signalen Viktigt Meddelande utlöses över de tyfonanläggningar som finns i kommunen. Signalen kan utlösas från SOS Alarm och från brandstationerna i Enköping och Bålsta. Signalen består av 7 sekunder långa tonstötar med 14 sekunders mellanrum under 2 minuter. Beslut om att utlösa signalen tas av räddningschefen eller räddningsledaren. Allmänheten skall, när signalen ges, bege sig inomhus, stänga fönster, dörrar och ventilation samt lyssna på radio. Fyra olika signaler förekommer: Viktigt Meddelande Beredskapslarm 7 sekunder ton och 14 sekunder tystnad i minst 2 minuter. 30 sekunder ton och 15 sekunder tystnad i 5 minuter. Flyglarm Faran över Korta signaler under 1 minut. En sekunder lång signal. Ort Antal tyfonanläggningar Enköpings tätort 20 Bålsta tätort 7 Tabell 18. Antal tyfonanläggningar i Enköping och Håbo Uppföljning Räddningstjänsten skall underhålla tyfonanläggningarna inom kommunen. Tyfonanläggningarna provas klockan 15:00, första helgfria måndagen i mars, juni, september och december. 38

39 9. Åtgärder för att förbereda räddningsinsatser 9.1 Ledningsprinciper Att ha förberett en tydlig ledningsstruktur innan räddningsinsatsen är viktigt för att arbetet skall fungera i situationer som, i de flesta fall, dyker upp helt oväntat Mål Räddningstjänsten skall kunna upprätthålla sin funktion i en föränderlig omgivning. Ledning skall i första hand ske genom uppdragsledning men i särskilda fall genom orderledning Strategi För att kunna upprätthålla funktionen i en föränderlig omgivning skall organisationen ha förmågan att samtidigt utöva normativ, strategisk och operativ ledning, samordning av de enskilda enheterna och ledning av enskild enhet. De olika ledningsnivåerna inom Räddningstjänsten Enköping Håbo har följande inriktning av sitt ledningsansvar: Figur 5. Ledningsprincipen inom räddningstjänsten åskådliggjort av det så kallade CW ägget./3/ Kort förklaring av de olika ledningsnivåerna:/3/ 5. Normativ ledning: tolka och besluta organisationens roll. 4. Strategisk ledning: besluta om beredskap och insatsens ram. 3. Operativ ledning: utöva den samlade ledningen av de löpande insatsen, inom ram. 2. Samordning av enskilda enheter: hantera friktion mellan enheters uppgifter, genom val av utförande. 1. Ledning av enskild enhet: leda enheter i utförande av tilldelad uppgift. 39

40 9.1.3 Uppföljning Räddningstjänsten Enköping Håbo skall ta del av och i möjligaste mån utnyttja aktuell forskning och nya idéer inom området ledning. Kommunen skall följa Statens räddningsverks rekommendationer för ledning. 9.2 Beredskap Med beredskap menas här den personalstyrka som finns tillgänglig att utnyttja vid en olycka. Beredskapen skall vara anpassad till de risker som finns i området Mål Räddningstjänstens beredskap skall vara tillräcklig för att, under dygnets samtliga timmar, kunna genomföra snabba, uthålliga och effektiva insatser inom hela kommunen under såväl fred som höjd beredskap Strategi Räddningstjänsten i kommunen skall vara dimensionerad, utifrån kommunens riskanalyser, för att kunna hantera de, inom kommunen, tänkbara olycksscenariona på effektivast möjliga sätt. Genom avtal, i första hand med RäddSamC, skall Räddningstjänsten Enköping Håbo säkerställa att insatser som kräver kompetens och/eller resurser som inte finns i kommunen kan uppbådas. Genom avtal, i första hand med RäddSamC, skall Räddningstjänsten Enköping Håbo erhålla förstärkningsresurser så att en tillfredställande uthållighet vid längre insatser uppnås Nuvarande beredskap Ledning Genom avtal inom samverkansregionen RäddSamC, finns för regionen gemensam stab och ledningsorganisation. Räddningschef i beredskap har rätt att fullgöra de uppgifter avseende den operativa räddningstjänsten, som ankommer på räddningschefen, om inte denne beslutar annat. Räddningschef i beredskap skall kunna inställa sig på lednings eller skadeplats inom 60 minuter. Till stöd skall räddningschef i beredskap ha en stab och en inre ledning. Uppsala län har gemensam brandingenjörsjour. Vakthavande brandingenjör skall kunna vara räddningsledare i samtliga kommuner i länet vid olyckor som kräver omfattande ingrepp med stöd av lagen om skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping Håbo har gemensam insatsledare i beredskap. Insatsledaren skall finnas tillgänglig inom 90 sekunder och skall kunna vara på skadeplats inom 30 minuter dygnet runt. 40

41 Räddningsstyrkor i beredskap I tabellen nedan redovisas minimibemanningen och dess normala gruppering inom Enköping och Håbo. Se bilaga 4 för insatsområden och bilaga 5 för organisationsskiss. Station Beredskap Anspänningstid Anm Beredskap i hemmet IL 90 sek 30 min till skadeplats 200 Enköping 1 SL + 4 Bm 90 sek Bemannad dygnet runt 200 Enköping deltid 1 SL + 4 BmD 6 min 300 Bålsta 1 SL + 2 Bm + 3BmD 90 sek + 5 min Bemannad dygnet runt 220 Örsundsbro 1 SL + 2 BmD 6 min 230 Veckholm 1 SL + 2 BmD 8 min 250 Fjärdhundra 1 SL + 2 BmD 6 min 320 Skokloster 1 SL + (0 9) Rvm 5 min Räddningsvärn Totalt 1 IL+7 StL+19 Bm Tabell 19. Stationer och deras bemanning i räddningstjänsten Enköping Håbo. Räddningsstyrkor skall ständigt finnas tillgängliga och så fördelade att en snabb och effektiv insats kan utföras över hela kommunens areal. Dock behöver de ej vara låsta vid stationen utan skall kunna arbeta, med exempelvis olycksförhindrande åtgärder, skadebegränsande åtgärder samt åtgärder efter insats, ute i kommunen. Räddningschefen kan besluta om ändrad beredskapsstyrka och anspänningstider. Nedan redovisas motiveringen till styrkornas dimensionering: Styrka Dimensionerande uppgift 200 Enköping Mindre brand med rökdykning på egen hand. 200 Enköping D Förstärka med rökdykargrupp och tankbil/höjdfordon vid större händelser. 220 Örsundsbro Snabb första insats i Örsundsbroområdet. Förstärkning med rökdykargrupp. Rökdykarförstärkning. 230 Veckholm Snabb första insats i Veckholmsområdet. Förstärkning med rökdykargrupp. Vattengrupp. 250 Fjärdhundra Snabb första insats i Fjärdhundraområdet. Förstärkning med rökdykargrupp. Saneringsgrupp. 300 Bålsta Snabb första insats. Förbereda rökdykning, och efter förstärkning genomföra rökdykning. 320 Skokloster 1 + (0 10) Snabb första insats i Skokloster. Tabell 20. Styrkornas dimensionerande uppgift. Undantag från fastställd beredskap Vid reparation av högfordon, upprätthåller kommunerna högfordonsberedskap åt varandra. Insatstiden kan då uppgå till min. 41

42 Avtalade förstärkningsresurser Vid större insatser i länet kan räddningschefen besluta om avsteg från ordinarie beredskap Beredskap för större/extraordinär händelse Vid större händelser eller om kommunerna drabbas av en händelse som bedöms som extraordinär kan länets resurser utnyttjas enligt avtal för RäddSamC Uppföljning Nuvarande organisation skall vid behov förändras så att den är anpassad efter kommunens behov. Räddningstjänsten skall ständigt vara öppen för förändring och förbättring. 9.3 Planering av räddningsinsatser Vissa av verksamheterna i kommunerna är av sådan art att en olycka riskerar att få särskilt allvarliga konsekvenser. Ett sätt att begränsa dessa konsekvenser är att ha en god förberedelse för insats. Insatsplaner är ett stöd som underlättar en snabb och effektiv insats Mål Målsättningen är att, vid särskilda riskobjekt, genom både övergripande och detaljerad planering av tänkbara insatsscenarion bidra till en snabb, uthållig och effektiv insats Strategi Upprätta insatsplaner för komplicerade objekt inom kommunen, med riskanalyser som hjälpmedel. Utveckla insatsteknik och taktik med riskanalyser samt aktuella forskningsrön som hjälpmedel Uppföljning Övningsledare och den högre ledningen skall hålla sig informerade om riskbilden i kommunen. Insatsplanerna skall uppdateras regelbundet och vid förändringar på riskobjekten. 9.4 Avtal om samverkan Genom avtal har räddningstjänsten försäkrat sig om tillgång till extra resurser vid stora olyckor. Avtalen reglerar även insatser i angränsande kommuner och vissa övriga uppdrag Mål Samverkan med räddningstjänster i omgivande kommuner samt andra myndigheter och organisationer skall verka för kostnadseffektiva, uthålliga och snabba insatser Strategi Räddningstjänsten Enköping Håbo skall ingå sådana avtal som främjar en effektiv räddningstjänst i Enköping och Håbo kommun. Vid en olycka i kommunen skall insatspersonal, med lämplig utrustning, kunna vara på plats på kortast möjliga tid oavsett kommuntillhörighet. 42

43 9.4.3 Nuvarande avtal Civilrättsligt avtal mellan Enköping och Håbo kommun Avtalet omfattar sedan en gemensam organisation bestående av en gemensam ledning, förebyggande och operativ verksamhet, kommunal beredskap samt internt skydd. Den politiska ledningen sker genom respektive kommuns räddningsnämnder. Varje kommun avsätter medel för respektive kommuns verksamhet enligt LSO, extra ordinära händelser samt lagen om civil beredskap. CeSam C Cesam skall vara ett ledningstöd till de i arbetet ingående parterna för samverkan vid extraordinära händelser som berör Uppsala län. Samverkansgruppen (de ingående parterna) skall tidigt säkerställa samverkan med de myndigheter och organisationer som berörs av bedömda störningar. RäddSam C Räddningstjänsten Enköping Håbo, Uppsala och Räddningstjänsten Norduppland har ett samverkansavtal som omfattar följande verksamheter: - Övergripande stab och ledning med gemensam ständigt bemannad räddningscentral, ledningsbuss och räddningschef i beredskap. - Operativa räddningstjänstresurser i respektive kommun och specialutrustning. - Utbildning och övningsplanering, tillsyn, underhåll och reparation av utrustning samt investeringar. - Förebyggande insatser. Överenskommelse med Uppsala kommun Räddningstjänsten Enköping Håbo svarar med deltidsstyrkan i Örsundsbro för första insats i Wik Skogstibble området inom Uppsala kommun. Uppsala kommun svarar med räddningsstyrkan i Rosendal för första insats inom delar av Mälaren samt med styrkan i Järlåsa för insats i delar av Fjärdhundra. Samverkansavtal med Brandkåren Attunda Mellan Räddningstjänsten Enköping Håbo och Brandkåren Attunda finns avtal om samverkan i räddningstjänst, vad gäller primär och sekundärområde inom respektive organisations ansvarsområde. Detta rör främst Järfälla, Upplands bro och Håbo kommun längs länsgränsen mellan Stockholm och Uppsala. Samverkansavtal med Strängnäs kommun Räddningstjänsten Enköping Håbo och räddningstjänsten i Strängnäs biträder varandra med ömsesidig hjälp vid trafikolyckor på riksväg 55 samt med insatser i vissa delar av Enköping t ex Arnö. Samverkansavtal med Mälardalens räddningstjänst Räddningstjänsten Enköping Håbo och Mälardalens räddningstjänst biträder varandra ömsesidigt vid trafikolyckor företrädesvis på E18 samt vid brand. Mälardalens räddningstjänst biträder, vid behov, med vattendykarhjälp. 43

44 Samverkansavtal med Räddningstjänsten Sala Heby Räddningstjänsten Sala Heby biträder räddningstjänsten Enköping Håbo vid räddningstjänst inom särskilt avtalsområde. Avtal med SOS Alarm AB Avtal med SOS Alarm AB om alarmering av räddningstjänsten. Avtal med Larmtjänst AB Räddningstjänsten Enköping Håbo svarar för restvärdesräddning i samband med räddningstjänstinsatser inom Enköping och Håbo kommun. Avtal med Vägverket Räddningstjänsten Enköping Håbo svarar för restvärdesräddning och sanering av vägbanan i samband med räddningstjänstinsatser vid trafikolyckor. Avtal med frivilliga organisationer Räddningstjänsten har avtal med FRO om tillgång till sambandsmän. Räddningstjänsten har avtal med FAK om underhåll och förare av bandvagn. Räddningstjänsten har avtal med Civilförsvarsföreningen om tillgång till resursgrupper. Stödgrupper för tillgång till stödpersoner finns i kommunerna Uppföljning Utvärdering av gällande avtal skall göras regelbundet i syfte att modifiera gällande avtal eller ingå nya avtal som kan förbättra skyddet i kommunen. 9.5 Insatstider I LSO poängteras vikten av en snabb insats vid inträffade händelser. Även om räddningstjänsten skall ha som målsättning att kunna genomföra en snabb insats, så är den snabbaste insatsen då den enskilde själv kan ingripa i ett tidigt skede Mål Enligt LSO skall räddningstjänsten planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt Strategi Räddningstjänsten skall via sin medverkan vid markanvändningsplaneringen och kommunens övergripande samhällsplanering se till att nödvändiga åtgärder vidtas så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid. I första hand genom att ny samlad bebyggelse bör lokaliseras så att insatstider är godtagbara. Räddningstjänsten skall kunna anpassas till kommunens planering och skall bland annat genom nya fordon ständigt förbättra insatstiderna till kommunens alla delar. Kommunens räddningsstyrkor skall kunna flyttas till nya lokaler om det kan anses nödvändigt. Räddningstjänstens personal skall kunna röra sig i hela kommunen och ändå hålla insatstiderna. 44

45 För enstaka friliggande objekt kan dock längre insatstider accepteras. För sådana eventuella objekt skall särskilda byggnadstekniska eller andra åtgärder vidtas som skall förstärka de förebyggande åtgärderna mot brand under den förlängda tid som det tar för räddningsstyrkorna att nå skadeplatsen. Nedan redovisas insatstiderna för kommunernas olika delar. Plats Ankomsttid [min] Insatstid rökdykning [min] Enköping Enköpings tätort Hummelsta, Enköping V Fjärdhundra Salinge, Enköping N Örsundsbro Friberg, Enköping Ö Grillby Lillkyrka Härjarö, Enköping S Håbo Bålsta tätort Se bilaga Bista industriområde, Bålsta Övergran, Håbo C Krägga, Håbo V Biskops Arnö, Håbo NV Hagviken, Håbo S Skokloster Tabell 21. Insatstider för kommunernas olika delar. Karta 4. Insatsområden och exempel på kommundelarnas insatstider från tabell

46 9.5.3 Uppföljning De ovan beräknade insatstiderna bör regelbundet valideras och om möjligt förbättras. Räddningstjänsten skall även ta del av utveckling och nya idéer som bidrar till sänka insatstiderna i hela kommunen. Insatstiderna skall under 2005 bättre åskådliggöras i digitala kartor för att tydligare visa brister och möjligheter med beredskapsstyrkornas geografiska läge. 9.6 Övningsverksamhet och utrustning En förutsättning för en effektiv räddningstjänst är att personalen är väl övad för olika händelser samt har vana att använda den utrustning som finns tillhands. Övningsverksamheten skall spegla de uppgifter som räddningstjänstens personal kan ställas inför. I Räddningstjänsten Enköping Håbo är trafikolyckor den vanligaste larmtypen Mål Räddningstjänstens personal skall vara väl förberedd för att klara sina uppgifter. Övningsverksamheten skall spegla de uppgifter som utryckningspersonalen ställs inför. Utbildningen bör, utöver ren räddningstjänst, även ge kunskaper inom områden som ledning, förebyggande verksamhet och psykosocialt omhändertagande. Räddningstjänstens personal skall ha god kunskap om samhället. Utryckningsstyrkan skall genom övningar underhålla och fördjupa de kunskaper som de fått via Räddningsverkets utbildningar. Övningarna skall förbereda utryckningsstyrkan för de insatser som de kan ställas inför. Samtliga i utryckningsstyrkan och ledningen skall ha de kunskaper som behövs för att insatserna skall genomföras snabbt och effektivt. Kommunens räddningstjänst skall ha en modern utrustning som effektiviserar insatserna och underlättar arbetet för insatspersonalen. Utrustningen liksom övningsverksamheten skall vara avsedd för de uppgifter som personalen kan ställas inför. Styrkorna skall klara uppgifter enligt nedan: 46

47 Styrka 1+4 självständigt Utvändig eller invändig livräddnings och släckinsats med rökdykare eller utvändig livräddningsinsats i bostadsbebyggelse upp till 8 våningar samt i vårdhem, mindre industrier, garage, hotell, publika lokaler, skolor mm. Begränsning och släckning av mindre bränder i soprum, upplag, fordon samt skog och mark. Livräddning vid mindre kemikalieolyckor. Losstagning av fastklämda vid ras och trafikolyckor. Terrängtransport av skadade fram till farbar väg enligt avtal med landstinget. Livräddning inom kommunens vatten. Oljesanering i mindre omfattning på land och i vatten. Restvärdesräddning. Livsuppehållande sjukvårdsinsatser vid akuta olycks och sjukdomsfall inom eget insatsområde. Tabell 22. Uppgifter som styrkorna förväntas kunna hantera självständigt. Styrka 1+2 självständigt Utvändig släckning eller invändig livräddning vid låg eller normal riskmiljö. Begränsning och släckning av mindre bränder i soprum, upplag, fordon samt skog och mark. Förstärka beredskapen i hela kommunen Enklare losstagning av fastklämda vid ras och trafikolyckor. Terrängtransport av skadade fram till farbar väg enligt avtal med landstinget. Livräddning inom kommunens vatten. Oljesanering i mindre omfattning på land och i vatten. Restvärdesräddning. Livsuppehållande sjukvårdsinsatser vid akuta olycks och sjukdomsfall inom eget insatsområde Strategi Insatspersonalen skall genomföra regelbundna övningar som speglar de insatser som utryckningsstyrkan ställs inför samt kunna ta till vara på de slutsatser som dras av utvärderingen av tidigare insatser. Räddningstjänstens utryckningspersonal skall utbildas i insatsplaner (objektkännedom) och i övrig förebyggande verksamhet i syfte att de operativa styrkorna skall ha en god förmåga att utnyttja de brandskyddsanordningar som finns inbyggda i en byggnad. Räddningstjänsten skall även ta del av resultat från tester av utrustning samt följa med i forskning kring och utveckling av ny utrustning. Budgeten för utrustning skall tillåta att modern utrustning införskaffas. Räddningstjänstens personal skall få utbildning i psykosocialt omhändertagande Nuvarande övningar För att uppnå de ställda målen skall övningsprogram regelbundet upprättas för räddningstjänstens personal. Övningsprogrammet skall ange övningsmål, övningsansvarig, vilka som berörs samt innehåll och omfattning. Riktvärde för övningsverksamhetens omfattning är 20 timmar för insatsledare, 120 timmar för heltidsanställda brandmän och styrkeledare samt 50 timmar för deltidsanställd personal. Följande befattningar skall omfattas av övningsverksamheten: 47

48 Befattning Innehåll i stort IL, SL Ledningsövningar SL, Bm, Rvm Räddningstjänst Tabell 23. Övergripande övningsinnehåll för befattningar i Räddningstjänsten Enköping Håbo. Övningar enligt ovan inkluderar att personal som tjänstgör som rökdykarledare/rökdykare skall genomföra minst fyra rökövningar per år (varav minst två med värme), i enlighet med AFS 1995:1./1/ För räddningstjänsten under höjd beredskap svarar Statens räddningsverk för grundutbildningen av den civilpliktiga personalen. Denna skall övas enligt särskild plan Uppföljning En översyn av räddningstjänstpersonalens utbildning och övningar skall göras regelbundet. Övningarna skall även avslöja brister i den materiel som används. 9.7 Kompetenskrav De personer som har delegation att fungera som räddningsledare vid räddningsinsatser skall ha genomgått räddningsverkets utbildning Räddningsledare Kurs A. I övrigt innehåller LSO inga bestämmelser om vilken kompetens som krävs för räddningstjänstens personal. Kommunerna sätter själva kraven för personalens kompetens Mål Räddningstjänstens personal skall vara välutbildad och ha tillräcklig kompetens för att sköta sin befattning på bästa sätt. Personalen skall ha erforderlig utbildning från Räddningsverkets skolor Strategi Kommunen skall anställa personal med erforderlig kompetens, eller se till att den nyanställde så snart som möjligt erhåller kompetens enligt sammanställning nedan. Dagens kompetenskrav Tabellerna nedan redovisas räddningstjänstens olika befattningar och dess kompetenskrav och målsättningar. Tabell 24 redovisar kompetenskraven för utryckningspersonal. Tabell 25 redovisar kompetenskrav för administrativa befattningar. Utryckningspersonal Tjänst Minsta krav Målsättning för vidareutbildning Räddningsvärnsman Körkortsbehörighet C. Deltidsbrandman Intern preparandkurs samt körkortsbehörighet C. Räddningsverkets Utbildning för räddningsinsats. Räddningsverkets Utbildning för räddningsinsats eller Brandman deltid. 48

49 Heltidsanställd Brandman Styrkeledare Deltid Heltidsanställd Styrkeledare Insatsledare Räddningsverkets Utbildning för räddningsinsats eller Brandman deltid samt körkortsbehörighet C. Räddningsverkets utbildning Räddningsledare Kurs A eller Brandförman deltid. Räddningsverkets utbildning Räddningsledare Kurs A eller Brandförman deltid. Räddningsverkets utbildning Brandmästare eller Räddningsledare Kurs B samt UGL och Tillsyn Kurs A eller brandingenjörsexamen med Räddningsverkets påbyggnadsår. Räddningsverkets utbildning Skydd mot olyckor eller 4 v. intern påbyggnadskurs samt Räddningsledare Kurs A och Tillsyn och olycksförebyggande Kurs A. Räddningsverkets utbildning UGL samt lämplig ledarskapsutbildning. Räddningsverkets utbildning Tillsyn och olycksförebyggande Kurs A, Räddningsledare Kurs B, UGL samt lämplig ledarskapsutbildning. Räddningsverkets utbildning Räddningsledare Kurs C samt Tillsyn Kurs B, stabsutbildning och lämplig ledarskapsutbildning. Tabell 24. Kompetenskrav för utryckningspersonal i Räddningstjänsten Enköping Håbo. Nedan redovisas räddningstjänstens kompetenskrav för administrativ personal: Administrativa tjänster Tjänst Minsta krav Målsättning för vidareutbildning Brandmästare Brandinspektör Brandingenjör Stf. Räddningschef Räddningschef Räddningsverkets utbildning Brandmästare. Räddningsverkets utbildning Förebyggande II eller Tillsyn och olycksförebyggande Kurs A. Brandingenjörsexamen med Räddningsverkets påbyggnadsår. Räddningsverkets utbildning Brandmästare eller Räddningsledare Kurs C eller brandingenjörsexamen med Räddningsverkets påbyggnadsår. Brandingenjörsexamen med Räddningsverkets påbyggnadsår. Räddningsverkets utbildning UGL samt lämplig ledarskapsutbildning. Räddningsverkets utbildning Tillsyn och olycksförebyggande Kurs B. Räddningsverkets utbildning UGL, HRK samt stabsutbildning, lämplig ekonomiutbildning och ledarskapsutbildning. Räddningsverkets utbildning HRK, stabsutbildning samt lämplig ekonomiutbildning och ledarskapsutbildning. Tabell 25. kompetenskrav för olika administrativa befattningar i Räddningstjänsten Enköping Håbo. 49

50 9.7.3 Uppföljning Nuvarande organisation och kompetenskrav skall vid behov förändras så att den är anpassad efter kommunens behov. 9.8 Släckvattenförsörjning Vatten är det släckmedel som i förhållande till tillgången har bäst släckverkan vid en brand. En stor del av Enköping och Håbo kommun består utav landsbygd utan brandpostsystem. Detta ställer höga krav på planeringen av släckvattenförsörjning vid bränder Mål Vattenförsörjningssystemet skall vara dimensionerat för att klara insatser i räddningstjänstens hela region. I de fall brandposter används skall dessa vara lättillgängliga vid insats och i gott skick Nuvarande släckvattenförsörjning Nedan redovisas kommunernas släckvattenförsörjning: Kommundel Tätort eller annat bebyggt område där insatstiden understiger 10 min. Mindre område med bostadsbebyggelse. Landsbygd Vattenförsörjning Konventionellt BP system enligt VAV norm. Alternativt system med kontinuerligt flöde på 600 liter/min med understöd av tank och slangutläggningsfordon enligt VAV norm. 600 liter/min under 30 min med hjälp av tankfordon. Tabell 26. Vattenförsörjning i kommunens olika delar. I tabell 27 nedan redovisas kommunernas tankbilsresurser. Utöver kommunernas egna tankbilar kan även tankbilsförstärkning begäras från grannkommunerna enligt avtal. Ort Tankfordon Kapacitet Anm Enköpings tätort 205 Lastväxlare 215 Lastväxlare 9,4 m 3 vatten lit. Skum Extra tank, 10 m 3 vatten 10 m 3 vatten Takmonterad vatten /skumkanon Örsundsbro 225 Tankbil 3 m 3 vatten Gammal släckbil Fjärdhundra 255 Tankbil 7 m 3 vatten Årsmodell 1966 Veckholm 235 Tankbil 5 m 3 vatten Årsmodell 1961 Bålsta tätort 305 Lastväxlare 9 m 3 vatten + 1 m 3 skum Extra tank, 10 m 3 vatten Takmonterad vatten /skumkanon Skokloster 325 Tankbil 7 m 3 vatten Takmonterad vatten /skumkanon Tabell 27. Redovisning av räddningstjänstens tankfordon. 50

51 Via avtal med kringliggande kommuner kan även tankbilsförstärkning begäras från Uppsala, RäddSam Norr (norra delen av Stockholms län), Mälardalens räddningstjänst (Västerås) Sala och Strängnäs Uppföljning Teknikförvaltningen i Enköping och Miljö & teknikförvaltningen i Håbo ansvarar för att vattenförsörjningssystemet aktuellthålls liksom underhåll. Räddningstjänsten skall se över tankbilarna regelbundet så att dessa är funktionsdugliga. 9.9 Samband Genom att ha förberedda rutiner och reservvägar för samband ges förutsättningar för en fungerande kommunikation vid räddningsinsats. Kommunikation är viktig vid framkörning och på skadeplats. Sambandet mellan enheterna, och mellan enheter och räddningscentralen i Uppsala, måste fungera och reservvägar skall finnas tillgängliga. Ett fungerande sambandsystem ökar möjligheterna att samarbeta med Ambulans Polis samt andra externa resurser Mål Sambandet ska kunna utföras efter det behov som föreligger vid olika insatser, från den lilla insatsen till den stora. Systemet för sambandet skall vara egenförsörjande och ej påverkas av yttre faktorer som till exempel avbrott i telesystem. Ett fungerande sambandssystem som fungerar på alla nivåer från ledning av enskild enhet till normativ ledning. Räddningstjänstens samband skall fungera även om andra sambandssystem i samhället är satta ur funktion Strategi För att hantera de mer komplexa och omfattande situationerna sker ledning på olika ledningsnivåer, se stycke 9.1 för ledningsprinciper. Denna nivåspecifika ledning sker samtidigt. I en ledningsorganisation skall de olika ledningsnivåerna ha skilda och avpassade sätt att kommunicera med de olika grupper eller enheter som deltar i insatsen, samt kunna utföras från olika geografiska platser. Sambandet ska planeras med följande mål: Flexibilitet i utbyggnad. Uthållighet i tid. Egenförsörjande. Förutse utvecklingen. Förmåga att leda i stort och smått Uppföljning Systemet skall kontinuerligt följa upp, samt eventuella svagheter utvärderas. Planera för ny kommande flexibel teknik inom radio, tele och datakommunikation. Se till att systemet kan klara yttre påverkan vid el samt telebortfall. Räddningstjänsten skall ta del av ny teknologi som kan anpassas till organisationen. 51

52 10. Åtgärder för att genomföra räddningsinsatser 10.1 Räddningsinsatsen Med räddningsinsats avses här de insatser enligt definitionen i LSO. Med räddningstjänst avses i LSO de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för, vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Till räddningstjänst hänförs också räddningsinsatser som görs enligt 4 kap. 1 4 (statlig räddningstjänst) utan att det har inträffat någon olycka eller föreligger överhängande fara för en olycka. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt Mål Utryckningsstyrkorna skall i samverkan med objektsinnehavaren, andra styrkor inom kommunen samt med närliggande kommuner effektivt kunna hantera räddningsinsatsbehovet inom kommunen. Räddningsinsatserna i kommunen skall präglas av snabbhet, styrka, uthållighet och kompetens Strategi Räddningstjänstens hela organisation, från ledningen ned till den enskilde brandmannen, skall vara väl utbildad, utrustad och övad för de olika olycksscenarion som kan uppstå inom kommunen. Räddningstjänsten Enköping Håbo skall prioritera en snabb insatstid för första styrkan för att sedan bygga på med resurser allt eftersom. Genom samverkansavtal skall räddningstjänsten kunna erhålla förstärkningsresurser så att en tillfredställande insatsuthållighet uppnås. Genom samverkansavtal skall räddningstjänsten kunna säkerställa att insatser som kräver kompetens och/eller resurser som inte finns i kommunen finns tillgängliga Uppföljning Räddningsinsatserna skall alltid dokumenteras och utvärderas i syfte att höja kompetensnivån hos hela organisationen. Se vidare kap Ambulanssjukvård De flesta olyckor medför skador på människor även om skadorna i de flesta fall är lindriga. Räddningspersonalen arbetar ofta i högriskmiljö vilket medför skaderisk även på den egna personalen. Sjukvårdspersonal är därför en nödvändig resurs på de flesta skadeplatser. 52

53 Mål Vid en olycksplats med skadade personer skall insatspersonalen se till att sjukvårdspersonal och sjukvårdsutrustning kan komma fram till olycksplatsen så fort som möjligt. Insatspersonalen skall utnyttja de sjukvårdsresurser som finns på skadeplatsen Strategi Vid stora larm, då skadade personer kan förväntas, skall ambulans tillkallas. Landstinget ansvarar för ambulanstransporterna inom kommunerna. I tabellen nedan redovisas landstingets ambulansberedskap i Enköping och Håbo kommun: Ort Antal ambulanser Anm Bålsta 1 Enköping 3 1 ambulans är endast bemannad dagtid Tabell 28. Ambulanser i Enköping och Håbo kommun Uppföljning Genom utvärdering av insatser kontrolleras att ambulans tillkallas vid stora larm samt att insatspersonalen utnyttjar denna resurs Sjukvårdslarm På landsbygden gör räddningstjänsten enligt avtal med landstinget den första sjukvårdsinsatsen med minst två deltidsanställda brandmän Mål Vid sjukvårdslarm skall den deltidsanställda styrkan ge patienten en snabb första hjälp och en god omvårdnad. Ett snabbt ingripande skall ge patienten en förutsättning till en snabb rehabilitering Strategi Räddningstjänstens personal i Örsundsbro, Fjärdhundra, Veckholm och Skokloster skall ha sjukvårdsutbildning och sjukvårdsutrustning för att klara en snabb sjukvårdsinsats. Deltidsbrandmännen skall utbildas i sjukvård fyra gånger per år Uppföljning Uppföljning sker genom att deltidspersonalen skriver sjukvårdsjournal på samtliga patientfall. Dessa journaler utvärderas av medicinskt ansvarig läkare inom ambulansverksamheten. 53

54 11. Åtgärder efter en räddningsinsats 11.1 Restvärdesskydd Räddningstjänsten Enköping Håbo och försäkringsgivarna har träffat en överenskommelse om restvärdeskydd i samband med en brand eller vattenskada. Efter räddningsinsatsen är det i allmänhet nödvändigt att bevaka den skadade egendomen. Det behövs i många fall också restvärdeskydd, sanering eller någon annan form av återställning Mål Räddningstjänsten skall försöka minimera skadorna vid en olycka även efter det att räddningstjänsten är avslutad Strategi Räddningstjänsten utför under 16 mantimmar akuta begränsande insatser för att efter skador åstadkomma torr, och i samband med brand, rökfri miljö i syfte att minska eller förhindra följdskador. Bevakning efter skada åligger anläggnings eller fastighetsägaren Uppföljning Intern kontroll skall ske årligen för att utvärdera om restvärdesskyddet fungerar tillfredsställande Brand- och olycksutredning Brandutredningar då brott misstänks är polisens ansvar. Räddningstjänsten deltar i undersökningen med sitt kunnande. Räddningstjänsten skall även självständigt utreda skedda olyckor, som föranleder räddningsinsats, för erfarenhetsåterföring som ett underlag till utveckling av räddningstjänstens verksamhet Mål Öka förståelsen för risker, brandförlopp och hur bränder och andra olyckor uppstår, samt att använda denna kunskap för att om möjligt förhindra en liknande händelse samt höja kompetensnivån hos hela organisationen Strategi Den kommunala räddningstjänsten skall göra olycksutredningar efter räddningsinsatser trots att misstanke om brott inte föreligger. Räddningstjänsten har en utbildad person som genomgått Räddningsverkets utbildning Olycksundersökning Uppföljning Intern kontroll skall ske årligen för att utvärdera om utredningarna fungerar tillfredsställande. 54

55 11.3 Återföring av erfarenheter I en organisation som vill dra lärdom av erfarenheter och utvecklas på lång sikt är erfarenhetsåterföringen viktig. Återföringen av erfarenheter skall leda till att man drar lärdom av de uppgifter man utför Mål Erfarenheter från insatser i kommunerna skall kunna bidra till att räddningstjänsten kontinuerligt förbättras Strategi Alla insatser i kommunerna skall dokumenteras. Räddningsledaren skall för varje insats skriva en utförlig rapport om insatsen så att en omfattande statistik kan upprättas. En metodik bör utvecklas för att på ett bra sätt utvärdera räddningstjänstens insats och dess effektivitet. Gärna genom direkt uppföljning efter gjorda insatser. För detta finns en blankett framtagen som skall användas som underlag vid uppföljning av insatser Genomförda insatser diskuteras på månatliga befälsmöten. De kunskaper och erfarenheter som insatserna ger skall användas i de interna samt externa utbildningarna Uppföljning. Intern kontroll skall ske årligen för att utvärdera om återföringen av erfarenheterna fungerar tillfredsställande Kommunens arbete för psykosocialt omhändertagande Som en del i kommunens krisberedskap skall finnas en förberedd organisation för psykosocialt omhändertagande. Den så kallade POSOM gruppen skall finnas tillgänglig som stöd för personer som varit med om obehagliga upplevelser Mål Kommunen skall vid händelse av en större olycka kunna samordna och organisera psykosociala insatser Strategi Kommunen och landstinget delar på ansvaret för psykosocialt omhändertagande. I kommunen skall det finnas en utbildad POSOM grupp. Gruppen skall kunna upprätta informations och stödcentrum samt i samverkan med andra myndigheter och organisationer erbjuda stöd till personer som drabbats. I Enköping och Håbo kommun finns frivilliga stödgrupper som kan användas för psykosocialt omhändertagande Uppföljning Kommunens arbete med psykosocialt omhändertagande skall regelbundet följas upp. Organisation och kontaktpersoner finns redovisat i kommunernas planer för extraordinära händelser. 55

56 11.5 Psykosocialt omhändertagande av insatspersonal Även utryckningsstyrkan kan uppleva obehagliga situationer som behöver bearbetas. Räddningstjänsten skall ha en beredskap för att ge sådan personal det stöd de behöver Mål All insatspersonal skall i sin utbildning få en klar uppfattning om förväntade psykiska reaktioner och lämpliga åtgärder mot dessa. All insatspersonal skall ha möjlighet att bearbeta sina upplevelser i samband med särskilt krävande insatser Strategi Utbildning i krishantering är idag inarbetad i Räddningsverkets kursplan. Länet skall ha tillgång till debriefingledare som kan hålla avlastande samtal med insatspersonalen efter särskilt krävande insatser. En plan för hot och våld finns upprättad. Planen innehåller rutiner med syfte att skapa förutsättningar för en säker arbetsmiljö på arbetsplatsen Uppföljning Genom regelbundna samtal med insatspersonalen utvärderas om de haft möjlighet att bearbeta sina upplevelser efter krävande insatser. Räddningstjänstens personal bör förmås att även utvärdera nyttan av de avlastande samtalen. 56

57 12. Höjd beredskap Ledning vid höjd beredskap Räddningstjänst under höjd beredskap skall ledas efter samma ledningsprinciper som i fred. Ledningsförhållandena kan dock behöva anpassas till möjligheterna att kommunicera med räddningsenheterna. Varje befäl måste vara beredd att överta ledningen på platsen, om sambandet bryts med överordnat befäl. Räddningstjänsten Enköping Håbo disponerar ledningsplats i både Enköping och Bålsta. Räddningsstyrkor under höjd beredskap Under höjd beredskap fördelas räddningstjänstens personal, liksom tillkommande stödresurser, på två skift. De resurser som tillförs fredsorganisationen utgörs av civilpliktiga räddningsmän. Vid mobilisering skall anställd personal som för tillfället är ledig kunna inställa sig för tjänstgöring inom högst åtta timmar, civilpliktiga räddningsmän inom 24 timmar. 57

58 13. Referenser 1. AFS (1995:1) Rök och kemdykning; Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling 2. Att skydda och rädda liv, egendom och miljö; Handbok i kommunal riskanalys inom räddningstjänsten, SRV Cedergårdh, Erik och Wennström, Olle; Grunder för ledning, Generella principer för ledning av kommunala räddningsinsatser; Lidköping Lag (2003:778) om skydd olyckor 5. Mattsson, Bengt; Priset för vår säkerhet, RRV rapport Plan för tillsyn Räddningstjänsten Enköping Håbo 7. Riktlinjer för arbetet med säkerhet och trygghet i Håbo kommun; fastställd i januari Riskhanteringsgruppens arbete, Enköping 9. Räddningstjänstens riskanalys över Habo kommun (SÄIFS 1997:3) Sprängämnesinspektionens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SÄIFS 1995:3) om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor 11. (SRVFS 2003:10) Statens räddningsverks föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet 12. Säkerhetspolicy för Enköpings kommun; fastställd i mars Säkerhetspolicy för Håbo kommun; fastställd i november Övergripande plan för säkerhet i Enköpings kommun 16. Övergripande plan för säkerhet i Håbo kommun 58

59 14. Bilagor 1. Definitioner 2. Förkortningar 3. Karta, Räddningstjänsten Enköping Håbo 4. Insatsområden 5. Räddningstjänstorganisation 6. Insatstider Håbo kommun 59

60 Bilaga 1. Definitioner Viktigt meddelande Viktigt meddelande till allmänheten SOS central Anspänningstid Körtid Angreppstid Jour Beredskap Ankomsttid Insatstid RäddSamC Skydd Mot Olyckor Tyfonsignal med karaktären 7 s, uppehåll i 14 s osv. i två minuter följt av information på radions program 3. Information, anvisningar och rekommendationer till allmänheten via radion eller TV. För staten, kommunerna och landstinget gemensam alarmeringscentral. Tiden från att larm inkommit tills första fordon lämnar stationen. Körtiden från brandstationen till aktuellt objekt. Tiden från styrkans ankomst till objektet tills första angrepp kan göras. Jour är arbetstid och delvis förlagd till brandstationen för att uppnå kortast möjliga anspänningstid. Beredskap är förlagd till hemmet med varierande inställelsetid. Anspänningstid + Körtid Anspänningstid + Körtid + Angreppstid Samverkansorganisation med 6 kommuner och 3 räddningstjänster (se kap 7.4) Skydd mot olyckor definieras som statens, kommunens eller enskildes: åtgärder för att förhindra olyckor, skadebegränsande åtgärder i förväg (skyddsåtgärder), åtgärder för att förbereda räddningsinsatser, åtgärder för att genomföra räddningsinsatser, åtgärder efter en räddningsinsats. De åtgärder som här avses sammanhänger med skydd mot olyckor som kräver en räddningsinsats/3/.

61 Bilaga 2. Förkortningar Bm BI IB IL RCH RCB Rvm SL SRV Stf Räddningschef Brandman Brandingenjör Inre befäl på SOS i Uppsala Insatsledare Räddningschef Räddningschef i beredskap Räddningsvärnsman Styrkeledare Statens räddningsverk Ställföreträdande räddningschef

62 Bilaga 3. Karta, Räddningstjänsten Enköping-Håbo Karta I. Karta och stationer, Räddningstjänsten Enköping Håbo

63 Bilaga 4. Insatsområden Karta II. Stationer och insatsområden i Enköping och Håbo

64 Bilaga 5. Räddningstjänstorganisation Figur I. Operativ organisation, Räddningstjänsten Enköping Håbo

65 Bilaga 6. Insatstider Håbo kommun