2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER UTSLÄPP TILL VATTEN... 8

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING LOKALISERING TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER UTSLÄPP TILL VATTEN GÄLLANDE TILLSTÅND ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD TILLSYNSMYNDIGHETER VILLKORSEFTERLEVNAD TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND VILLKOR I VATTENDOMAR EFTERLEVNAD AV SFS 2013:252 (STORA FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR) REDOVISNING AV BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT) ENLIGT IED UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET ÅRLIG KONTROLL AV AUTOMATISKA MÄTSYSTEM UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI KEMISKA PRODUKTER STOCKHOLM EXERGI VILUNDAVERKET AVFALLSHANTERING RISKHANTERING STOCKHOLM EXERGI VILUNDAVERKET MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ÖVRIG INFORMATION UNDERSKRIFT... 28

3 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Vilundaverket är en spets- och reservanläggning för värmeproduktion i Stockholms nordvästra fjärrvärmenät som försörjer Sigtuna, Arlanda och Upplands Väsby, Hässelby, Vällingby, Järvafältet och Sollentuna med fjärrvärme. I Nordvästra nätet är det avfalls- och bioeldade Bristaverket basanläggning och Hässelbyverket en mellanlastanläggning. I nätet ingår även Valsta HVC och Akallaverket som också är spets- och reservanläggningar. Fjärrkylanläggningen i Vilunda försörjer bland annat Maraboufabriken och Infra City. Genom den så kallade UVA-ledningen mellan Upplands Väsby och Akalla transiteras årligen ca 400 GWh fjärrvärme från Brista till de södra delarna av nätet. Detta innebär en rad miljövinster, främst en väsentligt längre driftsäsong för det avfalls- och fliseldade Bristaverket, vilket bland annat medför mindre produktion med oljeeldade spetslastanläggningarna i Nordvästra fjärrvärmenätet. Nordvästra fjärrvärmenätet är även sammankopplat med Järfällas fjärrvärmenät med ett energiutbyte i båda riktningarna Fjärrvärmenätets utsträckning i Storstockholm Huvudman är (tidigare företagsnamn var AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad) och all drift och underhåll sköts av. Verksamheten vid Vilundaverket bedrivs med tillstånd från Länsstyrelsen i Stockholms län. Tillståndet innehåller huvudsakligen villkor för utsläpp till luft. Spill eller brand vid hantering av 2 (28)

4 eldningsolja och läckage av köldmedia från värmepumparna utgör de största riskerna ur miljösynpunkt. Samtliga bas- och spetsanläggningar inom Nordvästra fjärrvärmenätet, inkl. Vilundaverket, är organiserade under Produktion och Distribution (PoD) Nordvästra. Vilundaverket är bemannat dagtid under vardagar. Övrig tid finns insatsberedskap hos vakthavande skiftlag för basproduktionsanläggningarna Hässelbyverket och Bristaverket som också har beredskap för spetsanläggningarna Akallaverket, Akalla Kylcentral och Valsta hetvattencentral. 1.2 Lokalisering Vilundaverket är belägen i ett industriområde på fastigheten Vilunda 6:45 med adress Smedbyvägen 2 inom Upplands Väsby kommun. 1.3 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningen Pannor Vilundaverket består av 4 stycken oljepannor med en sammanlagd effekt av 117 MW. Panna 1 konverterades 1994 till eldning med träpulver. Pannan har en kombibrännare, vilket innebär att den även kan eldas med olja. Vid eldning med träpulver är effekten 22 MW och vid oljeeldning 30 MW. År 2006 konverterades panna 1 till samförbränning med träpulver och bioolja men har under 2016 enbart eldats med bioolja. Oljepannorna P2-P4 eldas med eldningsolja EO5. Panna 2 och panna 3 har en effekt av 35 MW vardera och panna 4 en effekt av 12 MW. I anläggningen fanns även en elpanna med en effekt av 12 MW. Den togs ur drift år Värmepumpar och fjärrkylaanläggning Till Vilundaverket hör en värmepumpsanläggning med 2 st. värmepumpar (VP1 och VP2) på vardera 12 MW. Vatten från Mälaren används som värmekälla och transporteras från Harvaviken via en 2,5 km lång trätub från djupt vatten till stranden och vidare genom en 3 km lång bergtunnel till Smedbyvägen. Returvatten från värmepumparna används som köldbärare till kylmaskin 1 (KM1) i Vilundas fjärrkylaanläggning, alternativt kan vatten direkt från Harvaviken användas som köldbärare enligt tillstånd meddelad Fjärrkylaanläggningen har en installerad effekt på totalt 2,1 MW, där KM1 har en effekt på 0,8 MW. Den andra kylmaskinen (KM2) som har en installerad effekt på 1,25 MW och använder uteluft som köldbärare. Det köldmedia som används i Vilundas värmepumpar och kylmaskiner är R134a (HFC). Den ozonuttunnande potentialen (ODP) för köldmedium R134a är 0. Ämnet har dock en påverkan på växthuseffekten med GWP (global warming potential) 1300 för R134a. (Koldioxid, CO2, har GWP 1). Både värmepumparna och kylmaskinerna har ett automatiskt läcksökningssystem installerat. Reningsutrustning Rökgaserna från panna 1 renas på stoft i ett elektrofilter. Rökgaserna avleds via en 63 m hög skorsten som innehåller en pipa för vardera pannan P1-P4. Bränslelager För lagring av olja finns 2 st. cisterner med en sammanlagd volym av m3 (2 x 6000 m3). Båda cisternerna är anpassade för att kunna lagra bioolja. Den ena cisternen används för att lagra bioolja och den andra Eo5. Träpellets lagras i en silo. Under pelletssilon finns en bränslekvarn som maler pelletsen till pulver. Pelletspulvret lagras i en silo eller förs ut direkt på transportbandet och vidare till pannan. 3 (28)

5 1.4 Förändringar av verksamheten under året Elfiltret Under 2017 har den trasiga likriktaren för elfiltrets sektion 1 ersatts och elfiltret har nu full funktion. Störningen i den trasiga sektion har dock inte föranlett några miljöstörningar stoft. Däremot begränsades maxlasten för panna 1 så att inte full effekt av pannan kunde uppnås. Oljeflödesmätare panna 2 Vid årlig miljömätning i början på 2017 upptäcktes att oljeflödesmätaren vid Panna 2 inte var i funktion. Vid mätningen erhölls höga värden för NOx vid pannan och mätningen blev inte godkänd. Efter att en ny oljeflödesmätare installerats kunde ny mätning göras med goda resultat. Cisterner Vid anläggningen finns 2 stycken cisterner för förvaring av bränsle. Dessa ska besiktigas med 12 års intervall och skulle göras under Under hösten påbörjades tömdes av en av cisternerna, cistern 2 med innehåll MFA. Tömningen blev dock problematisk och oljan stelnade i botten. Saneringen drog därför ut på tiden och besiktning kunde inte göras förrän i början på Cistern 2 blev då uttömd pga kraftig korrosion av taket. En omfattande reparation av cistern 2 kommer att göras under Miljökontoret har blivit informerade om händelsen. Tillfälliga cisterner för bioolja ställdes upp under januari 2018 utanför pannhusbyggnaden för att kunna fortsätta produktion med Panna 1 som är huvudpanna i anläggningen. Cistern 1 med eldningsolja 5 har ännu inte tömts eller besiktigas pga eldningssäsongen. 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft För att redovisa de totala utsläppen till luft från Vilundaverket används resultat från kontinuerlig mätning samt beräkningar utifrån emissionsmätningar och bränsledata. Tabell över utsläpp till luft år 2017 från Vilundaverket (med mg/m3 avses mg/nm3 tg vid 3 % O2.) Utsläppspunkter Delflöde Totalt Parameter Enhet Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Stoft mg/m 3 Bioolja P1 4,3 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Stoft mg/m 3 Eo 5 P2-P3 12,9 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Stoft mg/m 3 Totalt 9,2 M OTH Se ovan P1-P3 Stoft ton Bioolja P1 0,1 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Stoft ton Eo 5 P2-P3 0,06 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Kommentar 4 (28)

6 Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Stoft ton Totalt P1-P3 Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar 0,16 M OTH Se ovan NOx mg/m 3 Bioolja P1 267,4 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning NOx mg/m 3 Eo 5 P2-P3 364,9 M, C NRB Baseras på periodiska emissionsmätningar och bränsleförbrukning Se ovan NOx mg/m 3 Totalt P1-P3 323,6 M, C NRB NOx ton Bioolja P1 2,1 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning NOx ton Eo 5 P2-P4 2 M, C NOx ton Totalt P1-P4 4,1 M, C NRB NRB Baseras på periodiska emissionsmätningar och bränsleförbrukning Se ovan Svaveldioxid mg/m 3 Bioolja P1 83 C OTH Svavelemissionen beräknas utifrån bränslets egenskaper Svaveldioxid mg/m 3 Eo 5 P2-P3 44,2 C OTH Se ovan Svaveldioxid mg/m 3 Totalt 118,1 C OTH Se ovan P1-P3 Svaveldioxid ton Bioolja P1 0,6 C OTH Se ovan Svaveldioxid ton Eo 5 P2-P3 1,3 C OTH Se ovan Svaveldioxid ton Totalt P1-P3 Kolmonoxid mg/m 3 Koldioxid - Fossil Koldioxid - Fossil Koldioxid - Biogen Koldioxid - Biogen ntg 6 % O2 Träpellets P1 0 M, C 1,9 C OTH Se ovan OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. ton Eo 5 P2-P4 307,4 C NRB Beräknas utifrån massbalans ton Gasol P1-P4 0,5 C NRB Beräknas utifrån massbalans ton Träpellets P1 0 C NRB Beräknas med hjälp av energibalans över pannan ton Bioolja P1 1711,3 C NRB Beräknas utifrån massbalans 5 (28)

7 Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Kommentar Köldmedia Både värmepumpar och kylmaskiner genomgår kontroll av ackrediterade kontrollorgan. Kontrollrapporter avseende den årliga kontrollen av stationära kyl- eller värmepumpsanläggningar skickas separat till tillsynsmyndigheten. Värmepumpar I nedanstående tabell redovisas köldmediemängder och förluster för Vilundas värmepumpar under de senaste 5 åren, Direkt efter tabellen följer kommentarer om förluster under Köldmediesammanställning av värmepumpar vid Vilundaverket, senaste 5 åren 1 År VP1 fyllnadsvikt R134a kg VP2 fyllnadsvikt R134a kg Servicetank Fyllnadsvikt R134a kg Total känd fyllnadsvikt R134a kg Påfylld mängd R134a kg Förlust av R134a kg I mars 2016 konstaterades läckage på VP1 och senare även på VP2. Maskinerna har större delen av 2016 stått under åtgärds- och utredningsarbete för att åtgärda läckagen. Det är inte ett stort läckage som orsakat köldmedieförlusterna utan flera mindre läckage i ex. axeltätningar och packningar. Den 31 jan 2017 lämnades en redovisning in över incidenter och åtgärder på VP i Vilunda 2016 in till Miljökontoret i Upplands Väsby kommun och den 15 mars 2017 lämnades en handlingsplan in vilka redovisar utsläpp, orsaker och planerade åtgärder. Under 2017 har fortsatta åtgärder vidtagits för att säkerställa värmepumparnas drift och minimera utsläppen, se även redovisning under kap 4.2 och kap 6. 1 Nytt redovisningssätt from 2015 och därav ingen specifik redovisning av fyllnadsmängder för de enskilda aggregaten, (28)

8 Köldmediesammaställning VP1 och VP Aggregat/Anläggning Installerad mängd R134 a Servicetank* Läckage (kg) VP1 & VP *Fyllnadsmängden fås endast fram vid fyllning av aggregaten efter tömning i samband med revision. Det finns alltid en felmätningstolerans vid köldmedieanläggningar beror på temperaturdifferenser mellan servicetank och rörsystem. Kylmaskiner I nedanstående tabell redovisas köldmediemängder och förluster för Vilundas kylmaskiner under Köldmediesammaställning för kylmaskinerna vid Vilundaverket Aggregat/Anläggning Installerad mängd R134 a Servicetank* Läckage (kg) KM KM Totalt *Fyllnadsmängden fås endast fram vid fyllning av aggregaten efter tömning i samband med revision. Det finns alltid en felmätningstolerans vid köldmedieanläggningar beror på temperaturdifferenser mellan servicetank och rörsystem. Sammanställning av köldmedia och påfyllda mängder samt förluster från kylmaskinerna i Vilunda under de senaste 5 åren, Köldmediesammanställning av kylmaskiner vid Vilundaverket, senaste 5 åren. KM1 KM2 (VKA3) Total känd Påfylld mängd År fyllnadsvikt fyllnadsvikt fyllnadsvikt R134a kg R134a kg R134a kg R134a kg Förlust av R134a kg Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle, tillsatser och kemikalier samt den mängd aska och avfall som genererats från verksamheten. Färdsträcka och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön ( 7 (28)

9 Utsläpp från transporter vid Vilundaverket år 2017 (baserat på förbrukade mängder) Bränsletransporter Asktransporter Avfallstransporter Kemikalietransporter (inkl sand) Transporter totalt CO2 (ton) NOx (kg) S (kg) PM (kg) Utsläpp till vatten Brunnar vid oljecisternerna, oljelagret, lossningsplatsen, värmepumparna ute på anläggningsområdet och vid så kallade oljebord inne i anläggningen är kopplade till en oljeavskiljare. Vattnet passerar långsamt genom oljeavskiljaren så att den eventuellt inblandade oljan stiger uppåt på grund av skillnaden i densitet mellan olja och vatten. Det avskilda vattnet passerar genom en öppning i behållarens underkant och rinner sedan till det kommunala avloppsnätet till Käppalaverket på Lidingö. På vattenytan flyter en mätare (flottör) som larmar till kontrollrummet om nivån är hög i oljeavskiljaren. Det finns ingen flödesmätare på det vatten som härrör från själva pannhusbyggnaden, dock kan det uppskattas att cirka 300 m 3 per år omsätts från de 3 pannorna (ca 100 m 3 per panna) och leds via oljeavskiljaren. Övriga brunnar på den asfalterade planen är kopplade direkt till dagvattennätet medan övriga brunnarna inomhus är kopplade direkt till avloppsnätet. Inga övriga händelser, som kan ha påverkat ovanstående recipienter, har inträffat under året. Kadmium Under 2016 rengjordes oljeavskiljaren och besiktigades. Vissa brunnar sanerades och slam omhändertogs som farligt avfall. Under 2017 gjordes en uppföljning av kadmiumhalten, provtagning gjordes den 19 maj Analysresultatet var markant lägre än tidigare <0,05 ug/l, se tabell nedan. Utsläpp till vatten från Vilundaverket. Halt i spillvatten Parameter Enhet Utsläppspunkter År 2017 År 2016 Kadmium µg/l Oljeavskiljare <0,05 0,206 Kommentar Provet är taget på avloppsvatten från oljeavskiljaren. 3 Gällande tillstånd I tabellen nedan redovisas datum och tillståndsgivande myndighet för gällande miljötillstånd för Vilundaverket 8 (28)

10 Tabell över gällande tillståndsbeslut för Vilundaverket Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt Vattendomstolen Vattenlagen/ (Dnr DVA 31) Miljöbalken (Dnr DVA 77) Fastighetsbildnings -myndigheten (Dnr AB3:205/82-3) Länsstyrelsen i Stockholms län Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Mark- och miljödomstolen (Mål nr M ) Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Miljöskyddslagen (1969:387) Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Beslut avser Vattendomstolen har meddelat domslut i målet att från Harvaviken och Skarven i Mälaren bortleda vatten för värmeutvinning i värmepumpanläggningen. Ledningsrättsåtgärd avseende sjövattentunnel-ledning berörande Edsby 1.1, Eds Prästgård 1:67, Båtbyggartorp s:1, Nedra Runby 1:1 m.fl. Länsstyrelsen lämnar Väsby Energi tillstånd enligt miljöskyddslagen att inom fastigheten Vilunda 6:45 i Upplands Väsby kommun konvertera två värmepumpar från användningen av köldmediet R12 till R134a. Tillstånd till bortledning av vatten från Skarven i Mälaren för produktion av fjärrkyla vid Vilundaverket i Upplands Väsby kommun, Stockholms län mm. Tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och ändrad drift av Vilundaverket med en installerad, tillförd effekt av totalt 130 MW inom fastigheterna Vilunda 6:54 och 6:53 i Upplands Väsby kommun. Tillståndet omfattar eldning med träpulver och bioolja i panna P1 samt eldning med eldningsolja 5 (Eo5), eller eldningsolja av motsvarande kvalitet, i pannorna P2-P4. Anläggningen omfattar även värmepumpar med en installerad effekt av totalt 24 MW, kylmaskiner med en installerad effekt av totalt 2,1 MW samt en elpanna med en installerad tillförd effekt av 12 MW. Värmepumpar och panna P1 ska svara för anläggningens basproduktion av värme. Följande ändringar (tillstånd, villkor 1, 2, 3, 4 och 8) av Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut och avslår överklagandet i övriga delar. Tillstånd till utsläpp av växthusgaser från Vilundaverket, ny övervakningsnivå. 9 (28)

11 3.1 Anmälda ändringar under året Under år 2017 har nedanstående ändringar och anmälningar skickats in för Vilundaverket. Anmälan till Naturvårdsverket om PCB-innehav enligt 11 i förordning 2007: Föreläggande och förbud I nedanstående tabell redovisas de förelägganden som delgivits Vilundaverket av tillstånds- eller tillsynsmyndigheten. Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr 2014:103) Den anmälda vattenverksamheten i Harvavik kan huvudsakligen genomföras som redovisats i anmälningshandlingarna. Länsstyrelsen förelägger med stöd av 23 punkt 2a förordning (1998:1388) om vattenverksamhet om följande försiktighetsmått: - Geoduken får inte tas bort innan grumlingen i det närmast upphört innanför duken. - Etableringsområdet för maskiner mm skall avgränsas i samråd med representanter för samfälligheten Båtbyggaretorp S:1. - Grumlande arbeten i vattnet får endast ske under perioden 1 september till 30 april. - Länsstyrelsen och Miljö- och hälsoskyddskontoret i Upplands Väsby kommun skall meddelas när arbetena påbörjas och avslutas. Dispens enligt 84 Förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar Miljö- och hälsoskyddsnämnden förelägger om följande: - Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med angivelserna i ansökningshandlingarna eller övriga uppgifter och åtaganden. - Under dispensperioden ska villkor i befintliga tillstånd, föreskrifter och beslut gälla. Främst avses SFS 2013:252 och NFS 2002:26. - Dispensen får utnyttjas mellan och Dispensen omfattar drifttimmar från Antalet drifttimmar för panna 1 ska redovisas årligen med början år Från att panna 1 uppnått drifttimmar ska kraven uppfyllas för nya anläggningar enligt Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. 10 (28)

12 Datum Tillståndsgivande myndighet Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr 2014:806) Beslut avser Bestämning av provtagningspunkter enligt 35 Förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna placeringen av mät- och provtagningspunkter som presenterats i förslaget som gjorts av AB Fortum Värme. Miljö- och hälsoskyddsnämnden förelägger AB Fortum Värme att utföra provtagning och mätning enligt bolagets förslag Miljönämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr: ) Miljönämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr: ) Miljönämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr: ) Miljönämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr: ) Föreläggande med anledning om anmälan om provförbränning. Se vidare under rubriken 3.1 Anmälda ändringar under året. Dispens enligt 25 förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar från krav på mätning av svaveldioxid, kvävoxider och stoft. Återkallande av beslut daterad Dispens enligt 25 förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar från krav på mätning av svaveldioxid och kväveoxider. Dispensen förenas med krav på mätning 1 ggr/år under förekommande kalenderår med tillräcklig drifttid för att praktiskt medge genomförande av mätning. Villkor i befintliga tillstånd, föreskrifter och beslut gäller. Dispensen får utnyttjas längt till den 31 december Miljönämnden förelägger om följande: Utföra bullermätning. Redovisning senast 31 januari Åtgärda dämpskärm i oljeavskiljare. Bilddokumentation och redovisning senast 31 maj Se över upphängningen av oljenivålarmets givare. Bilddokumentation och redovisning senast 31 maj Rapport över incidenter som inträffat och åtgärder avseende köldmedieläckage på värmepumpar under Redovisning senast 31 januari Handlingsplan med olika förslag på lösningar för att säkerställa värmepumparnas funktion. Redovisning senast 28 februari (28)

13 Datum Tillståndsgivande myndighet Miljönämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr: ) Beslut avser Miljönämnden förelägger om följande: Se över kemikalieförvaringen så att alla kemikalier är märkta samt att inga kemikalier förvaras oinvallade. Bilddokumentation som visar att åtgärden vidtagits skickat till miljökontoret senaste 31 oktober Utreda möjliga åtgärder för att undvika att fisk kommer in i sjövattentunneln. En redovisning av möjliga åtgärder skickat till miljökontoret senast den 31 december Utföra provtagning på utgående vatten rån oljeavskiljaren med avseende på kadmium. Provtagningsresultaten skickat till miljökontoret senast den 31 december Utföra besiktning av Bolagets cisterner. Besiktningsprotokollen skickas till miljökontoret senast den 31 december Tillsynsmyndigheter Tabell över tillsynsmyndigheter för Vilundaverket Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Miljö- och hälsoskyddskontoret, Upplands Väsby kommun Länsstyrelsen i Stockholms län (from 1/ Naturvårdsverket) Brandkåren Attunda Miljötillstånd Miljöbalken Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Miljöbalken Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 12 (28)

14 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndsgiven oljeeffekt är totalt 117 MW. Efter ombyggnad av panna 1 är den totalt tillgängliga effekten 22 MW med träpulver alternativt 30 MW med bioolja, den tillgängliga effekten från pannorna 2-4 är 2x35 MW respektive 12 MW olja och värmepumparna ger 2x12 MW. Bränsleförbrukning (tillförda bränslen och tillförd el) vid Vilundaverket jämfört med föregående år Bränsle Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Eldningsolja 5, Nm³ 105 1, ,7 Bioolja 2, Nm³ ,8 Träpellets, ton Värmepump - 14,1-15,7 Spill-/sjövatten - 12,0-23,1 Lokallast - 0,5-4,4 Produktion av värme/kyla med olika bränslen vid Vilundaverket i GWh jämfört med föregående år Produktion (GWh) Eldningsolja 5 1,22 3,3 Bioolja 3 6,4 6,7 Träpellets 0 0 Värmepump 28,5 38,8 Totalt 36,1 48,8 Drifttider och produktion per panna/enhet vid Vilundaverket jämfört med föregående år Panna Drifttid timmar GWh Drifttid timmar GWh Panna , ,7 Panna , ,27 Panna , ,043 Panna Värmepump , ,6 Värmepump , ,9 2 MFA (Mixed fatty acids) 3 MFA (Mixed fatty acids) 13 (28)

15 Spädmatning av fjärrvärme vid Vilundaverket i m3 jämfört med föregående år Mängd i m 3, 2017 Mängd i m 3, 2016 Recipient Vatten till fjärrvärmenät Mark Spädmatning görs normalt från Hässelbyverket och Bristaverket. I enstaka fall sker spädmatning av fjärrvärme också från Vilundaverket. Under år 2017 uppgick den uttagna vattenmängden från Harvaviken (inkl. frikyla) till sammanlagt till ca m Villkor i miljötillstånd Tabellen nedan redovisar de villkor som gäller enligt miljötillståndet daterat och samt beslut gällande värmepumparna daterat Tabellen nedan redovisar villkor enligt beslut daterat Villkor nr Villkorstext Allmänna villkor: Om inte annat följer av nedan angivna villkor skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingar och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med de krav som har ålagts vid miljöprövningarna. Läckage av köldmedium från värmepumpar: Läckage av köldmedium skall som riktvärde begränsas till högst två viktprocent per år av mängden köldmedium i köldmediesystemen. För att minska köldmedieläckage vid kompressorhaveri skall anläggningen förses med sektioneringsventiler. Kommentar: Känd fyllnadsvikt i VP1 var i nov kg R134a. 2 dec 2016 fylldes VP1 med kg. Mellan de kända fyllnadsvikterna har kg R134a fyllts på. Läckaget har därmed varit kg vilket under 25 månader motsvarar ett läckage på 91,4 kg/månad och 1097 kg/år. Läckaget från VP1 motsvarar cirka 8,8 % per år. Känd fyllnadsvikt i VP2 var i juni kg R134a. 20 dec 2016 fylldes VP2 med kg. Läckaget har därmed varit 593 kg vilket under 18 månader motsvarar ett läckage på 32,9 kg/månad och 395 kg/år. Läckaget från VP2 motsvarar cirka 3,4 % per år. Läckaget från VP1 och VP2 var under kg/år, vilket motsvarar 6,2 % läckage. Den 30 jan 2017 lämnades en redovisning in över incidenter och åtgärder på VP i Vilunda 2016 in till Miljökontoret i Upplands Väsby kommun och den 15 mars 2017 lämnades en handlingsplan in vilka redovisar utsläpp, orsaker och åtgärder. Problemen har minskat under året men överstiger 2 % av fyllnadsmängden. Fyllnadsmängd i värmepumparna var kg. Under året har totalt 758 kg fyllts på till kg vilket motsvarar 3 % av fyllnadsmängden. Sedan 16 februari då vägning gjordes har emellertid kraftfulla åtgärder vidtagits och sedan den 16/2 har endast en mindre mängd fyllts på. Förlusterna sedan den 16/2 motsvarar 1,75 % av året. 14 (28)

16 Tabellen nedan redovisar villkoren för Vilundaverket enligt beslut daterat och Villkor nr Villkorstext 1 Om inte annat framgår av följande villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med det som bolaget har angett eller åtagit sig i ärendet. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med de krav som har ålagts vid miljöprövningarna. 2 Minst 75 procent av månadsmedelvärdena för utsläppen av kväveoxider och stoft till luft från panna P1 (exklusive start och stopp av pannan), ska underskrida följande begränsningsvärden Kväveoxider, räknat som NO2 300 mg/m 3 ntg Stoft 15 mg/m 3 ntg Begränsningsvärdena gäller vid 3 % O2 vid eldning med bioolja och 6 % O2 vid eldning med träpulver samt samförbränning av träpulver och bioolja. Kontroll ska ske genom kontinuerlig mätning. Kommentar: Utsläppet av kväveoxider och stoft kontrolleras genom kontinuerlig mätning. Årsmedelvärdet avseende NO x är beräknat till 267,4 mg/m3 ntg vid 3 % O 2. Årsmedelvärdet avseende stoft är beräknat till 4,3 mg/m 3 ntg vid 3 % O 2. Begräningsvärdena innehölls alla driftmånader utom december för NOx och november för stoft. Vid emissionsmätning 30 januari 2017 uppmättes NOx-halten till 257 mg/m 3 ntg vid 3 % O 2 och stofthalten mättes upp till 5 mg/m 3 ntg (vid 3 % O 2). Följande månadsmedelvärden mättes upp under 2017: Månad NO x Stoft Månad NO x Stoft Jan 268,37 3,3499 Jul 0 0 Feb 266,53 1,8918 Aug 0 0 Mar 224,93 4,4221 Sep 277,63 3,1716 Apr 241,18 4,0976 Okt 0 0 Maj 236,84 2,7827 Nov 270,16 15,442 Jun 0 0 Dec 316,83 4,2606 Villkoret innehålls. 3 Utsläpp av kolmonoxid till luft vid eldning med träpulver i panna P1 får som månadsmedelvärde, med undantag för start och stopp av pannan, inte överstiga 500 mg/m 3 ntg vid 6 % O2 som begränsningsvärde. Kontroll ska ske genom kontinuerlig mätning. Kommentar: Ingen eldning med träpulver har förekommit under år Villkoret är inte aktuellt. 4 Utsläpp av kväveoxider, räknat som NO2, till luft från pannorna P2-P4 får sammantaget som medelvärde vid mätning inte överstiga 450 mg/m 3 ntg vid 3 % O2 som begränsningsvärde. Mätning av utsläppet ska, minst en gång per eldningssäsong, ske på den eller de pannor som är i drift. Om pannor inte varit i drift under eldningssäsongen får tillsynsmyndigheten besluta om annan tidpunkt för genomförande av mätning. 15 (28)

17 Villkor nr Villkorstext Kommentar: Pannorna P2 och P3 har varit i drift under 2017 och emissionsmätning genomfördes den 30 januari 2017 och den 2 februari För panna 2 gjordes även en extra mätning den 14 mars I januari uppmättes NOx-halten till 532 mg/m 3 ntg vid 3 % O 2 och för P3 till 401 mg/m 3 ntg vid 3 % O 2. Detta ger ett sammantaget utsläpp på 467 mg/m 3 ntg vid 3 % O 2. P2 låg högt på NOx vilket berodde på oljeflödesmätaren var ur funktion. Detta korrigerades och i mars 2017 genomfördes en ny mätning på P2 och NOx-halten uppmättes då till 419 mg/m 3 ntg vid 3 % O 2. P4 har inte varit i drift under Efter installation av ny oljeflödesmätare kunde ny emissionsmätning göras och bedömning att villkoret uppfylls. 5 Utsläpp av stoft till luft från pannorna P2-P4 får sammantaget som medelvärde under en eldningssäsong, med undantag för start och stopp av pannorna, inte överstiga 50 mg/m 3 ntg vid 3 % O2 som begränsningsvärde. Kontroll av begränsningsvärdet ska ske genom kontinuerlig mätning. Kommentar: P2 och P3 har varit i drift under Utsläppen av stoft från den kontinuerliga mätningen vid P2 och P3 har sammantaget som medelvärde under 2017 varit 20 mg/m 3 ntg vid 3 % O 2. Vid emissionsmätning i januaroi och februari 2017 uppmättes stofthalten till 19,7 mg/m 3 ntg vid 3 % O 2 från panna 2 och till 20,3 mg/m 3 ntg vid 3 % O 2 från panna 3. Bedömning görs att villkoret uppfylls. 6 Svavelhalten i använda bränslen får uppgå till högst 0,3 viktprocent. Kommentar: Svavelhalten i eldningsolja 5 och MFA underskrider 0,3 viktprocent vid bränsleanalys. 7 Undanträngd luft från lagring av bioolja ska behandlas i aktivt kol-filter eller på annat likvärdigt sätt. Åtgärden ska vara vidtagen senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Aktivt kol-filter finns inte installerat. Istället dras avluftningen direkt till skorstenen vilket anses som en tillräcklig lösning då inga störningar med tillvägagångssättet eller luktproblem har uppstått vid anläggningen. Villkoret anses uppfyllt. 8 Förvaring och hantering av flytande bränslen, kemiska produkter och avfall ska ske på sådant sätt att spill och läckage till dag- och spillvatten eller icke hårdgjord mark inte kan ske. Åtgärder för att uppfylla villkoret ska vara vidtagna senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Invallning finns runt oljecisterner. Eventuellt spill eller läckage avleds till oljeavskiljare. Uppsamlingskärl finns för eventuellt läckage från kemikaliekärl. Kemikalierna är märkta och hanteras enligt anvisningar. En miljöstation finns för förvaring av uppkommet farligt avfall. 16 (28)

18 Villkor nr Villkorstext 9 Golvbrunnar som är kopplade till spillvattennätet och är placerade i utrymmen där kemiska produkter lagras och hanteras ska stängas permanent. Övriga brunnar i anläggningen ska bytas mot avstängningsbara brunnar. Dagvattenbrunnar ska vid oljelossning och brandsläckning täckas med brunnstätningar. Dessa åtgärder ska vara vidtagna senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Golvbrunnar som är kopplade till spillvattennätet och är placerade i utrymmen där kemiska produkter lagras har stängts. Övriga brunnar har bytts mot avstängningsbara brunnar. Brunnstätningar finns och används vid oljelossning och brandsläckning. 10 Förslag till och tid för genomförande av åtgärder för att begränsa spridningen till dagoch spillvatten eller icke hårdgjord mark dels av spill från lossning av olja och dels av brandsläckningsvatten ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Tättingar finns på plats och finns även tillgängligt för Räddningstjänsten under de tider som Stockholm Exergi inte har egen personal på plats. Platsen är markerad med skylt. 11 Sotvatten ska i största möjliga utsträckning återanvändas. Slam och överskottsvatten ska tas om hand som avfall. Utsläpp får inte ske varken till spillvattennätet eller till dagvattennätet. Kommentar: Sotvatten samlas upp och omhändertas av avfallsentreprenör. Se även kapitel Avfallsmängder. Sotvatten har inte letts till spillvattennätet eller till dagvattennätet under år Buller från verksamheten får som begränsningsvärde inte ge upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder, vårdbyggnader och utbildningslokaler än följande: 50 dba dagtid måndag-fredag (kl ) 40 dba nattetid (kl ) gäller ej utbildningslokaler 45 dba övrig tid Vid arbetslokaler för ej bullrande verksamhet gäller 10 dba högre begränsningsvärden än ovanstående. Momentana ljud får nattetid (kl ) vid bostäder inte överskrida 55 dba. Om hörbara tonkomponenter förekommer ska ovanstående värden sänkas med 5 dba. De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft och därefter minst en gång vart tredje år. Kommentar: Mätning och beräkning av externbuller från Vilundaverket har genomförts i december Föregående mätning var utförd Resultatet från mätningen och beräkningen som genomfördes 2016 visar att ljudnivån från Vilundaverket beräknas uppgå till 37 dba vid närmsta bostäder på Solvägen. Se även kapitel 5 Utförda mätningar och besiktningar under året. Inga klagomål om bullerstörningar har kommit in under året Bedömning görs att villkoret innehålls. 17 (28)

19 Villkor nr Villkorstext 13 Arbete för att effektivisera energianvändningen och minska mängden avfall på kontinuerligt. Resultatet av detta arbete ska redovisa årligen i miljörapporten. Kommentar: Stockholm Exergi arbetar aktivt med energihushållning och där det är möjligt att minska mängden avfall. Se vidare under kapitel 8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering och kapitel 10 Avfallsmängder. 14 Reviderat program för egenkontrollen ska tas fram och lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Kontrollprogram finns, daterat Kontrollprogrammet har ersatts med Miljöinstruktion för övervakning och mätning av miljödata vid Vilunda. Programmet är under omarbetning då det framkom synpunkter vid periodisk besiktning som kommer att arbetas in i materialet. 15 Om verksamheten i sin helhet eller någon väsentlig del av denna upphör ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten senast sex månader före planerad nedläggning. Kommentar: Inga planer för nedläggning finns. 4.3 Villkor i vattendomar Vattendom och Tillstånd meddelades i domen från 1983 tillsammans med ett antal provisoriska villkor meddelades slutliga villkor. Tillståndet omfattar: Att med intag på fastigheterna Harva 1:3 och Sätra 1:2 i Upplands Väsby kommun från Harvaviken och Skarven i Mälaren bortleda högst 2,5 m3/s för värmeutvinning i värmepumpsanläggning. Att efter avkylning släppa ut vattnet i Harvaviken vid stranden av fastigheten Nedre Runby 1:1. Kommentar: Pumpkapacitet för värmepumpsproduktionen underskrider den tillåtna gränserna för bortledning av vatten. Tabell över villkor enligt beslut daterade och Villkor 1, 4 och 6 i dom samt villkor 4 i dom är inte aktuella och finns därmed inte med i nedanstående tabell. Villkor nr Villkorstext 2 (1983) Arbeten i vatten får ej utföras under tiden den 15 april - 1 augusti. Kommentar: Inga arbeten har utförts under perioden 15 april 1 augusti. 3 (1983) Intagsledningarna samt "tornet" för intag av sommarvatten i Harvaviken på Harva 1:3 skall utmärkas av sökanden i samråd med sjöfartsverket. 18 (28)

20 Villkor nr Villkorstext Kommentar: Bojar finns placerade vid intagsledningarna. 7 (1983) Uttagna vattenmängder skall registreras i journal som skall hållas tillgänglig för sakägare och annan som önskar ta del därav på Upplands Väsbys energiverks kontor. Kommentar: Uttagna vattenmängder journalförs och redovisas i kapitel 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion. 2 (1987) Det åligger sökanden att med ledning av SMHI:s yttrande den 9 mars 1987 utföra erforderliga ismätningar i Harvaviken samt att mot bakgrund av mätningsresultaten tydligt utmärka vakar och områden med svag is. Kommentar: Bojar finns som markerar områden med vakar och områden svag is. 3 (1987) Gallren i vattenintagen skall av sökanden hållas i funktionsdugligt skick. Kommentar: Det finns galler i vattenintagen Vattendom Tillståndet omfattar: Tillstånd att bortleda sjövatten ur Mälaren genom befintlig vattenanläggning vid Vilundaverket till en mängd om maximalt 0,3 m3/s räknat som månadsmedelvärde och maximalt 0,6 m3/s momentant för fjärrkylaproduktion som innebär utsläpp av uppvärmt vatten. Kommentar: Pumpkapacitet för fjärrkylaproduktion underskrider de tillåtna gränserna för fjärrkylaproduktion. Tabell över villkor enligt beslut daterat Villkor nr Villkorstext 1 Allmänna villkor: Sökanden skall vidta de vattenbyggnadsåtgärder och utöva den vattenverksamhet som tillståndet omfattar i huvudsaklig överrensstämmelse med vad sökanden har anfört i ansökningshandlingarna, övriga handlingar och ritningar samt i övrigt anfört och åtagit sig i målet. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med de krav som har ålagts vid prövningen. 2 Bortledning av vatten under tiden 15 maj-15 september: Sökanden får för fjärrkylaproduktion under tiden 15 maj - 15 september inte leda bort större mängd vatten än högst 0,2 m 3 /s. Kommentar: För produktion av fjärrkyla finns växlarpump. Pumpens kapacitet är lägre än 720 m 3 /h (0,2 m 3 /s). Bedömning görs att villkoret uppfylls då det inte är tekniskt möjligt att bortleda större mängd vatten än villkoret tillåter. 19 (28)

21 Villkor nr Villkorstext 3 Flödesmätning och journalföring: Sökanden skall genom flödesmätning registrera mängden sjövatten som bortleds för produktion av fjärrkyla. Vidare skall sökanden varje dygn journalföra temperaturen i sjövatten som återleds genom den nya utloppsanordningen i Harvavik. Journaluppgifterna skall av sökanden bevaras i tio år och hållas tillgängliga för allmänheten. Kommentar: Temperaturmätare finns i utloppskammaren till Harvaviken. 4.4 Efterlevnad av SFS 2013:252 (Stora förbränningsanläggningar) Sedan den 1 januari 2016 gäller förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar för Vilundaverket. Vilundaverket består av 3 pannor för produktion av fjärrvärme. År för idrifttagande, installerad tillförd effekt och drifttimmar för respektive panna Panna År för idrifttagande Antal drifttimmar Antal drifttimmar sedan 1/ Installerad tillförd effekt P P P Totalt P1-P Mätning och kontroll av utsläppen Stoft och NOx mäts kontinuerligt från P1 och det automatiska mätsystemet kvalitetssäkras enligt förordningens krav. För P2 och P3 krävs inte kontinuerlig mätning då förbränningsanläggningarnas återstående livslängd är kortare än driftstimmar. Utsläpp av stoft och NOx från P2 och P3 kontrolleras enligt 24 i förordningen. Enligt förordningen krävs inte kontinuerlig mätning av SO2 om förbränning sker av en olja vars innehåll av svavel är känt och förbränningsanläggningen saknar reningsutrustning. Detta är fallet för Vilunda. Utsläppen beräknas utifrån bränslets svavelinnehåll. Begränsningsvärden enligt förordningen Begränsningsvärdena för Vilundaverket som är en 1987-, samt 2013-anläggning redovisas i tabellen nedan. För panna 2 och 3 gäller begränsningsvärdena enligt förordningen och de är uppfyllda om: Inget validerat månadsmedelvärde överskrider begränsningsvärdet Inget validerat dygnsmedelvärde överskrider 110 % av begränsningsvärdet Minst 95 % av de validerade timmedelvärdena understiger 200 % av begräsningsvärdena Dygnsmedelvärden bildas varje kalenderdygn då anläggningen varit i drift i minst 8 h och på motsvarande sätt bildas månadsmedelvärden då anläggningen varit i drift under minst 25 h. 4 Tid för start och stopp inkluderas inte i denna redovisning. 20 (28)

22 För panna 1 som har meddelats dispens enligt 84 kommer miljörapporter avseende 2016 och framåt innehålla uppgift om driftstimmar då dispensgivna villkor omfattar driftstimmar och tom 31 december För begränsningsvärden i dispensbeslut gäller: - Inte något medelvärde för en kalendermånad överskrider utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan - Minst 97 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende SO2 och stoft uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan - Minst 95 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende NOX uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan Begränsningsvärden enligt SFS 2013:252 och överkörningar under Panna Parameter Begränsningsvärde Antal överkörningar gentemot begränsningsvärde Referens Månad Dygn Timme P1 Stoft 50 mg/nm 3 tg vid 3 % O Dispensbeslut P1 NOx 450 mg/nm 3 tg vid 3 % O Dispensbeslut P1 SO2 190 mg/mj Dispensbeslut P2-P3 Stoft 25 mg/nm 3 tg vid 3 % O , pkt 2, P2-P3 NOx 450 mg/nm 3 tg vid 3 % O , pkt 2a P2-P3 SO2 850 mg/nm 3 tg vid 3 % O , pkt 3 Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden skall verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2017 har inga onormala driftförhållanden relaterade till förbränning inträffat i Vilundaverket. Om fler än tre timmedelvärden under ett dygn är ogiltiga på grund av brister i mätsystemet ska alla värden under dygnet anses vara ogiltiga. Om fler än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl måste lämpliga åtgärder vidtas för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet. Under år 2017 har inget dygn räknats bort till följd av brister i mätsystemet. I kapitel 5 Utförda mätningar och besiktningar under året redovisas bl. a. kontroller enligt 26 och 27 (SFS 2013:252). 21 (28)

23 4.5 Redovisning av bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt IED Anläggningar som lyder under SFS 2013:252 (stora förbränningsanläggningar) och SFS 2013:253 (förbränning av avfall) kommer att få lämna en redovisning på hur verksamheten har svarat upp till BREF (BAT-referensdokument). BAT-slutsatserna för Stora förbränningsanläggningar offentliggjordes den 17 augusti 2017 i EUT (Europeiska unionens officiella tidning). Från och med verksamhetsåret 2018 ska verksamhetsutövare redogöra, i miljörapporten, för hur dessa slutsatser följs eller planeras att följas. Ingen redogörelse görs därför i denna miljörapport som avser verksamhetsåret Utförda mätningar och besiktningar under året 5.1 Årlig kontroll av automatiska mätsystem Kalibrering och kontroll av instrumentet sker i enlighet med leverantörens eller tillverkarens instruktioner eller med den frekvens som behövs för att bibehålla de prestanda som krävs. Kontroll respektive kalibrering av miljöinstrument utförs på det sätt som anges i leverantörens /tillverkarens anvisningar eller enligt egna upprättade instruktioner. Med kontroll menas funktionskontroll, löpande underhåll och rengöring. För att säkerställa kalibrerings- och underhållsfrekvensen används den veckorond som genereras i underhållssystemet MAXIMO. Journal förs över service, underhåll, kalibreringar och störningar (t ex mätbortfall). Drifthändelser registreras i den elektroniska driftdagboken. Som komplement till journaler används loggböcker. I dessa antecknas åtgärder av annan karaktär än de som avses i journalerna, t.ex. servicearbeten. Loggböckerna förvaras intill objektet. Därutöver genomförs kalibrering/justering/kontroll: Inför driftstart eller snarast efter driftsättning När driftpersonalen skrivit en arbetsorder. Driftpersonalen skriver en arbetsorder så snart störning av mätutrustning föreligger eller vid misstanke om mätfel. När besiktning/kontroll visar på mätaravvikelser från leverantörens specifikationer eller lagkrav. 5.2 Utförda mätningar och besiktningar I detta kapitel redovisas vilka mätningar och besiktningar som genomförts på såväl respektive block som på gemensamma system. Tabell över utförda mätningar och besiktningar vid Vilundaverket, Datum Utförare Uppdrag ENA Miljökonsult AB Periodisk besiktning Metlab QAL2, NOx och stoft /23 ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning P1, P2 och P ENA Miljökonsult AB Jämförande mätning P ENA Miljökonsult AB AST P1, NO och stoft Ragn-Sells 5-års besiktning oljeavskiljare Akustikbyrån Externbuller Vilundaverket ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning, NOx P2 22 (28)

24 ENA Miljökonsult AB Homogenitetstest, P1 och P WSP Sverige AB Materialinventering ENA Miljökonsult AB AST P1, NOx (NO) och stoft och ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning P1, P2 och P ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning P2, extramätning ENA Miljökonsult AB Kontroll av mätplanets homogenitet Panna Sammanfattning av resultatet av mätningar Luft I januari 2017 genomförda ENA Miljökontroll AB AST, jämförande mätning samt emissionsmätning på panna 1. Resultatet visar att krav som ställs i SS-EN 14181:2014 gällande variabilitet för NO och stoft uppfylldes (AST). Enligt emissionsmätningen innehölls stoft- och NOx-villkor. Den jämförande mätningen på panna 1 genomfördes enligt Naturvårdsverkets krav (NFS 2004:6) visar att systematisk avvikelse och standardavvikelse uppfylls för O2, NO samt rökgasflöde efter panna 1. NO2-andelen bestämdes till 0,6 % av NOx. Emissionsmätningen som genomfördes i januari och februari kontrollerades även emissioner från P2 och P3. Villkor för svaveldioxid och stoft-emissioner innehålls. Dock blir NOx-halten för hög (bubbla) 467 mg/nm3 tg vid 3 % O2. Det var panna 2 som hade höga halter, 532 mg/nm3 jämfört med P3 som låg på 401 mg/nm3. Orsaken var en oljeflödesmätare som inte fungerade tillfredsställande. I mars 2017 genomfördes en ny emissionsmätning på panna 2 efter att oljeflödesmätaren blev utbytt för att få stabilare oljeflöde till pannan vilket var orsaken till att mätningen var hög vid första mättillfället. Panna uppmättes då till 419 mg/nm3. Nya bubbelvärdet för P2-P3 blev då 410 mg/nm3. Begränsningsvärde för pannorna P2-P3 enligt 2013:252 är 450 mg/nm3 vid 3 % O2, i detta fall får den uppmätta halten valideras vilket betyder att begränsningsvärdet innehålls då 410 validerat med 0,8 är 328 mg/nm3. Homogenitetstest I december 2016 genomfördes homogenitetstest på mätpunkterna i rökgaskanalerna från P1 och P2, detta då Stockholm Exergi bedömde att tidigare homogenitetsmätning inte var tillräcklig. Resultaten från testet visar att mätpunkten för P1 är representativ för både gasformiga och partikulära föroreningar. Mätpunkten för P2 är inte homogent och måste traverseras innan emissionsmätning för att få ett representativt resultat. I februari 2017 genomfördes testet på mätplatsen för P3 vilket visade samma förutsättningar som P2. Stockholm Exergi kommer därmed alltid ställa som krav att mätplatserna i rökgaskanalerna från P2 och P3 traverseras vid emissionsmätning. Materialinventeringen Under hösten 2016 genomfördes en materialinventering i Vilunda. Vid inventeringen togs ett kontrollprov på PCB i transformatorolja från B11 och B12. I transformator B11 kunde ingen PCB analyseras dock uppmättes 3 ppm PCB i oljan från B12. Analyserna genomfördes i februari Stockholm Exergi anmälde PCB innehav till Naturvårdsverket och ansökte om dispens för PCB i utrustning. Dispensen avslogs av Naturvårdsverket i november (28)

25 En omfattande tömning av oljan i transformatorn har utförts under första årets månader När provtagning av nya oljan i transformatorn är klar kommer processen med tömning att redovisas till tillsynsmyndigheten och till Naturvårdsverket. Övriga kontroller och mätningar I december 2017 genomfördes en periodisk besiktning på Vilundaverket av ENA Miljökonsult AB. Vid besiktningen erhölls både avvikelser och förbättringsförslag som Stockholm Exergi arbetar med. 6 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Under året har ett antal rapporter registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål över händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalförs rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Köldmedia Köldmedieläckage från VP1 och VP2 har konstaterats under 2016 vilket även fortsatte några månader in på år Kraftfulla åtgärder vidtogs för att förebygga dessa och åtgärdsarbetet har fortsatt under hela Se kap ovan om köldmedia samt kap 4.2 Villkor i miljötillstånd. En handlingsplan redovisades till miljökontoret under februari Handlingsplanen har sedan genomförts till stora delar, vissa punkter återstår dock att genomföra. De genomförda punkterna har givit bra resultat. Mätningar av köldmedia läckaget visar nu värden under tillåtna gränsvärden. Handlingsplanen har också kompletterats med fler punkter och fler planerade åtgärder väntas genomföras för I dagsläget är vi trygga med våra värmepumpar - vi har god kontroll och vi har gjort rätt åtgärder för att minimera utsläppet. Luft Vid emissionsmätningar från P2 konstaterades höga NOx-halter. Orsaken var att pannans oljeflödesmätare inte fungerade på ett korrekt sätt. Efter att oljeflödesmätaren ersatts kunde nya mätningar göras och villkoret av NOx kunde då innehållas för Panna 2 se vidare under kap 4.2 Villkor i miljötillstånd. Fisk I slutet av april 2016 satte strilbordet i förångarrummet till VP igen, detta på grund av småfiskar. Händelsen inträffade precis innan ändring från vinter till sommarintag och antas bero på att ett fiskstim kommit för nära intaget. Att fiskar kommer in i tunneln har inte inträffat sedan 80-talet. Det finns galler på intagen. Även under våren 2017 kom fisk in i strilförångaren. Ett föreläggande gavs av miljökontoret i samband med tillsynsbesök i juni om att utreda orsaken i syfte att hitta åtgärder. Utredningen pågår och ett resultat kommer att kunna redovisas i miljörapporten för år Miljökontoret kommer att få del av resultatet så fort utredningen är klar. 7 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Stockholm Exergi är miljöcertifierat enligt ISO och för arbetsmiljö OHSAS Företaget revideras årligen med avseende på ISO och OHSAS Varje funktion eller enhet inom Stockholm Exergi har ett så kallat teamuppdrag där ansvar, mål och nyckeltal specificeras. Målen baseras på Stockholms Exergis övergripande hållbarhetsmål 24 (28)

26 samt funktionens betydande hållbarhetsaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av metaller, resursförbrukning och miljöstörningar. Målen utmynnar i handlingsplaner och aktiviteter för året som respektive chef eller medarbetare ansvarar för att följa upp. Exempelvis ansvarar enheten för optimering och bränslehandel för att utveckla upphandlingen av energiråvaror och bränslen enligt målet om biobränslen från hållbara uttag. Organisationen för drift och underhåll ansvarar för att anläggningarna följer gällande regelverk, föreskrifter och rutiner inom miljö och arbetsmiljö. 7.1 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Stockholm Exergi Stockholm Exergi agerar utifrån visionen att tillsammans med kunder och partners skapa de mest resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer. Baserat på visionen har ett antal långsiktiga mål antagits som bland annat omfattar att Stockholm Exergi senast 2030 skall leverera hållbara produkter och tjänster som baseras helt på förnybar och återvunnen energi. Ett inriktningsbeslut finns att avveckling av kolet ska ske till För att säkra leveransen av fjärr-värme och fjärrkyla till kunderna, samtidigt som Stockholm Exergi fasar ut fossila bränslen, krävs utveckling av alternativ produktion. Stockholm Exergi satsar på effekthöjning, det vill säga att få ut mer energi ur befintliga anläggningar. Det innebär att ersätta den fossilbaserade produktionen med förnybara eller återvunna bränslen utan att behöva bygga nya anläggningar. Energilagring är en annan central åtgärd för att optimera energisystemet. Det innebär att bättre ta vara på den producerade värmen genom att lagra den under perioder då efterfrågan understiger produktionen. Denna åtgärd tillämpas fram-förallt i nya stadsdelar och kombineras med effektstyrning hos kunderna. Till Stockholm Exergis övriga åtgärder för att minska de klimatpåverkande utsläppen och komma närmare målet om 100 procent förnybar och återvunnen energi hör: Utveckling av digitala lösningar som ger bättre information, kontroll samt effekt- och energibesparingar Utveckling av koncept för delning av resurser och nyttor, exempelvis konceptet Öppen Fjärrvärme. Fortsatt integrering av Storstockholms fjärrvärmenät för bättre nyttjande av befintliga produktionsresurser. Lösningar för ökad resurseffektivitet, exempelvis i samverkan med avfalls- och återvinningsaktörer. Investeringar i nya produktionsanläggningar. Fram till dess att Stockholm Exergi avvecklat användningen av fossila bränslen för fjärrvärmeproduktionen klimatkompenserar bolaget för dessa bränslens utsläpp av växthusgaser. Klimatkompensationen gäller all egen fjärrvärme-produktion. För mer information om Stockholm Exergis hållbarhetsarbete se Vilundaverket För att minska användningen av fossilt bränsle och för att effektivisera driften av kraftverken inom Nordvästras fjärrvärmenät görs en kontinuerlig driftuppföljning. Baskraftverken har bättre 25 (28)

27 tillgänglighet och körs med biobränsle, vilket minskar användningen av spetsverken och användning av fossilt bränsle i form av olja. Genom driftuppföljningen styrs produktionen till att baskraftverken körs i första hand. För att uppnå bästa resultat har en viktig åtgärd varit att öka medvetenhet och kompetens hos medarbetarna inom driftorganisationen för att styra produktionen att bli mer effektiv. I samband med de krav som ställs på energikartläggning enligt lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag planeras en genomgång av Vilundaverket. Energikartläggning för Vilundaverket planeras att genomföras under Ombyggnad för ackumulering av frikyla genomfördes 2015, en åtgärd som lett till bättre nyttjande av energi och en minskad råvaruförbrukning då mindre vatten behöver pumpas från Harvaviken och minskat behov av drift av kylmaskiner för kylaproduktion. 8 Kemiska produkter 8.1 Stockholm Exergi Stockholm Exergi arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Stockholm Exergis miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Stockholm Exergi följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. 8.2 Vilundaverket Vid Vilundaverket används en del olika kemiska produkter för rengöring, avfettning, smörjning mm. Mängderna är vanligtvis små och lagerhållningen är liten. Kemikalier som används i lite större mängder redovisas i tabellen nedan. För beredning av matarvatten och fjärrvärmevatten samt neutralisering av sotvatten används kemiska produkter (driftkemikalier), som om de förekommer, redovisas i tabellen nedan. Numera används fjärrvärmevatten i systemen i anläggningen. Fjärrvärmevatten håller en bättre kvalitet än stadsvatten vilket innebär att avhärdningsfiltren håller längre och mindre mängd kemikalier behövs. Kemikalierapport skickas till Käppalaförbundet via deras webb-portal. Kemikalieförbrukning för Vilundaverket, 2017, jämfört med föregående år. Produkt Enhet Mängd Turbway 46, Statoilt Värmepumpar 416 liter 1872 liter Greaseway lix 81, Statoil Värmepumpar ca 5 kg 4,8 kg 26 (28)

28 9 Avfallshantering Avfall och restprodukter från verksamheten vid Vilundaverket uppkommer främst i form av förbränningsrester från förbränning av olja samt spillolja från underhållsarbete. En utökad avfallssortering inklusive en miljöstation för farligt avfall finns vid anläggningen. Genom en bättre sortering minskas antalet transporter från verksamheten samt skapas en bättre översyn av den mängd avfall som uppkommer vid verksamheten. Avfallsmängder finns redovisade i nedanstående tabell. För att säkra upp hanteringen med transportdokument för farligt avfall har Stockholm Exergi tillsammans med vår avfallsentreprenör skapat en gemensam rutin. Avfallsentreprenören kan enligt en överenskommelse med fullmakt skriva under transportdokument när de kommer till Stockholm Exergis anläggningar och hämtar avfall. Dokumenten scannas in och skicka till Stockholm Exergi digitalt enligt skapade sändlistor. Stockholm Exergi kontrollerar att allt farligt avfall, som transport från anläggningarna hanterats på ett korrekt sätt. Avfallsmängder 2017 från Vilundaverket (FA = farligt avfall, IFA = icke farligt avfall) IFA/FA Bortskaffning eller återvinning* Omfattar följande R- och D-koder Mängd 2017 (kg) FA Återvinning R1-R11 (ej R3) 179 FA Deponi/ej återvunnet D1-D8 0 FA Destruktion D9-D15 21 FA Annat R12-R IFA Återvinning R1-R11 (ej R3 som är kompost) IFA Komposterat R3 (Kompost) 0 IFA Deponi D1-D8 0 IFA Destruktion D9-D15 0 IFA Annat R12-R13 0 *Avfall transporteras bort av Ragn-Sells 10 Riskhantering 10.1 Stockholm Exergi Stockholm Exergi bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen, miljötillbud och incidenter under året i någon del av verksamheten att ta hänsyn till eller vid väsentlig förändring av Stockholm Exergis verksamhet. Underlag för bedömning av 27 (28)

29 miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område Vilundaverket En statusuppdatering av anläggningen har påbörjats för att bättre avgöra vilka investeringar som anläggningen behöver. Statusuppdateringen kommer bli klar under Inga ändringar i verksamheten har skett under år 2017 som har skapat nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker. Inom ramen för riskhantering arbetar organisationen även med systematiskt brandskyddsarbete (SBA). I detta ingår att kartlägga risker i våra bränsleflöde och säkerställa att vi arbetar systematiskt med att dokumentera, följa upp och minimera risker inom verksamheten. 11 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Korrodex 4852) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 12 Övrig information Emissionsdeklaration och grunddel redovisas separat i Svenska Miljörapporteringsportalen. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad bytte firma till den 10 jan Underskrift Förutom denna miljörapport, för Vilundaverket, finns det miljörapporter för Akallaverket, Hässelbyverket, Bristaverket och Valsta hetvattencentral som också är tillståndspliktiga anläggningar i det Nordvästra fjärrvärmenätet. Emissionsdeklaration och grunddel redovisas i Svenska Miljörapporteringsportalen. Stockholm den 26 mars 2018 Produktion & Distribution Nordvästra Marika Rotevall Platschef 28 (28)

30 29 (28)