Miljörapport 2016 Valsta HWC

Transkript

1 Miljörapport 2016 Valsta HWC

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING Lokalisering Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Reningsutrustning FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER UTSLÄPP TILL VATTEN GÄLLANDE TILLSTÅND ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD TILLSYNSMYNDIGHETER VILLKORSEFTERLEVNAD TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Fortum Värme Valsta hetvattencentral KEMISKA PRODUKTER FORTUM VÄRME VALSTA HETVATTENCENTRAL AVFALLSMÄNGDER RISKHANTERING FORTUM VÄRME VALSTA HETVATTENCENTRAL MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ÖVRIG INFORMATION UNDERSKRIFT... 14

3 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Valsta hetvattencentral är reserv- och spetslastanläggning för fjärrvärmeproduktion i det sammankopplade Nordvästra fjärrvärmenätet (Sigtuna och Upplands Väsby fjärrvärmenät med fjärrvärmenätet som försörjer Hässelby, Vällingby, Järvafältet och Sollentuna). Fjärrvärmenäten är sammankopplade vid Akallaverket. I Nordvästra fjärrvärmenätet finns flera produktionsenheter, bland annat basproduktionsanläggningarna Bristaverket och Hässelbyverket. Detta innebär en rad miljövinster, främst en väsentligt längre driftsäsong för det avfalls- och fliseldade Bristaverket, vilket bland annat medför mindre produktion med oljeeldade spetslastanläggningarna i Nordvästra fjärrvärmenätet. Storstockholms fjärrvärmenäts utsträckning. Huvudman är (Fortum Värme). All drift och underhåll sköts av Fortum Värme. 2(14)

4 Verksamheten i Valsta hetvattencentral (HVC) bedrivs med tillstånd från Länsstyrelsen i Stockholms län. Vid normal drift är miljöpåverkan från anläggningen främst utsläpp till luft. Största risken för miljön är olyckor eller haverier i samband med hantering av eldningsolja. Valsta hetvattencentral kan startas upp med personal på plats, alternativt fjärrstartas och sedan fjärrstyras och övervakas från Bristaverkets kontrollrum. Insatsberedskap finns hos ett vakthavande skiftlag för basproduktionsanläggningarna Hässelbyverket och Bristaverket samt spetsanläggningarna Akalla hetvattencentral, Akalla Kylcentral, Vilundaverket, Rotebro hetvattencentral, Valsta hetvattencentral och Edsberg. Anläggningen ronderas minst en gång per dygn Lokalisering Hetvattencentralen är belägen på fastigheten Valsta 4:2 i med adress Vikingavägen 14, Märsta inom Sigtuna kommun. Anläggningen ligger i närheten av Valsta bostadsområde (cirka 150 meter), ett mindre skogsområde och en idrottsplats Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Vid Valsta hetvattencentral finns tre oljepannor med en sammanlagd effekt av 48 MW. Pannorna P1 och P4, byggda 1987, är utrustade med rotationsbrännare av fabrikat Petrokraft. Pannorna är av fabrikat Generator. Panna P3, av fabrikat Högforspanna är byggd 1982, utrustades i november 1993 med rotationsbrännare, också det av fabrikat Petrokraft. År 1999 konverterades samtliga oljepannor från att ha eldat Eo5 till Eo1. Panna P2, elhetvattenpanna av fabrikat Zander och Ingeström levererades år Elpannan med effekten 10 MW togs ur drift år Anläggningen har två oljetankar, som vardera rymmer 750 m³, vardera tanken har separata påfyllningsrör. Olja förvaras endast i en av cisternerna. Anläggningen är utförd för drift utan ständig tillsyn. Personal krävs endast för daglig tillsyn och underhållsarbeten Reningsutrustning Pannorna är försedda med kontinuerlig mätning av O2-halt och röktäthet. Vid hög röktäthet utgår larm. För kontroll av emissionerna finns mätuttag installerade i rökgaskanalen. Rökgaserna släpps ut till luften genom en för samtliga tre oljepannor gemensam, 70 meter hög skorsten med separata rökrör för vardera pannan. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Inga förändringar av verksamheten vid Valsta HVC har skett under år (14)

5 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft För att beräkna de totala utsläppen till luft från Valsta hetvattencentral under året används schabloner som fastställs vid emissionsmätningar på utgående rökgaser efter rökgasreningen. Utsläpp till luft från Valsta HVC år 2016 Utsläppspunkter Delflöde Totalt Parameter Enhet Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Stoft kg P1, P3, P4 4,6 C OTH Beräknas via schablon som fastställs vid emissionsmätningar Svavel (räknat som SO2) kg P1, P3, P4 32,2 C OTH Beräknas via schablon som fastställs vid emissionsmätningar NOx kg P1, P3, P4 145,1 C OTH Beräknas via schablon som fastställs vid emissionsmätningar NOx mg/ MJ P1, P3, P4 75,0 C OTH Beräknas via schablon som fastställs vid emissionsmätningar Koldioxid ton Eo1 P1, P3, P4 143,6 C NRB Beräknas utifrån massbalans och bränslets egenskaper Koldioxid ton Gasol P1, P3, P4 0,03 C NRB Beräknas utifrån massbalans och bränslets egenskaper *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Tröskelvärden enligt föreskriften NFS 2006:9 av NOx är kg/år, svavel kg/år och CO2 100 miljoner kg/år överskrids ej, varför dessa ej behöver anges i emissionsdeklarationen. 2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön ( Utsläpp från transporter vid Valsta HVC år 2016 (baserat på förbrukade mängder) Bränsletransporter Asktransporter Transporter med kemikalier (inkl sand) Transporter totalt CO2 (ton) NOx (kg) S (kg) PM (kg) (14)

6 2.3 Utsläpp till vatten Spillvatten leds till spillvattennätet. Övriga brunnar inomhus och dagvattenbrunnar utomhus rinner i en gemensam ledning ut till ett dike som ligger nedanför hetvattencentralen. Vattnet i diket leds, via en sedimenteringsdamm, vidare en sväng runt Arenberga och Norrbacka innan det vid Måbyleden leds ner i en tunnel och ut i Steninge våtmark i Mälaren. Under 2016 har inga händelser, som kan ha påverkat ovanstående recipienter, inträffat. 3 Gällande tillstånd Nedanstående tabell visar de tillstånd som gäller för Valsta hetvattencentral. Tabell över tillstånd för Valsta hetvattencentral Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Bygg- och trafiknämnden, Sigtuna kommun Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Miljö- och hälsoskyddskontoret, Sigtuna kommun (Dnr ) Beslut avser 3 Miljöskyddslagen Tillståndet avser utbyggnad och fortsatt drift av värmeverket på fastigheten Valsta 4:2 i Märsta, Sigtuna kommun. Lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid 11 Lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Förordning (2007:19) om PCB Tillstånd för utsläpp av koldioxid från Valsta hetvattencentral Tillstånd till hantering av 150 l brandfarlig gas i lösa behållare utomhus och inomhus och l brandfarlig vätska klass 3 i cisterner utomhus Tillstånd till utsläpp av växthusgaser från Valsta hetvattencentral, ny övervakningsnivå. Beslut om dispens tom 31/ enligt 17 b för avlägsnande av fogmassor 3.1 Anmälda ändringar under året Under 2016 ansökte Fortum Värme den juni om dispens enligt 17 b p 1 enligt förordningen (2007:19) om PCB, diarienummer Föreläggande och förbud Inga föreläggande eller förbud har inkommit under (14)

7 3.3 Tillsynsmyndigheter Tabell över tillsynsmyndigheter för Valsta HVC Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Länsstyrelsen i Stockholms län Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter 3 Miljöskyddslagen Lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid Miljö- och hälsoskyddskontoret, Miljötillstånd Sigtuna kommun Bygg- och trafiknämnden, Sigtuna kommun Tillstånd enligt 11 Lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Sigtuna-Arlanda Räddningstjänst/ Brandkåren Attunda Tillstånd för hantering av brandfarlig vara 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Nedan redovisas tillståndsgiven produktion för Valsta hetvattencentral. Produktionsenheter vid Valsta hetvattencentral Panna Bränsle Pannstorlek, MW P1 Olja 20 P3 Olja 18 P4 Olja 10 Nedan redovisas bränsleförbrukning som tillfört bränsle vid Valsta hetvattencentral under år Bränsleförbrukning och energiinnehåll i tillfört bränsle jämfört med föregående år Bränsle Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Eldningsolja 1, Nm , ,5 Elpanna Lokallast - 0,19-0,2 Drifttider och värmeproduktion jämfört med föregående år Anläggningsdel Drifttid, timmar GWh Drifttid, timmar GWh Panna , ,27 Panna 2 (Elpanna) Panna 3 1 0, ,2 Panna , ,2 Totalt 71 0, ,5 6(14)

8 4.2 Villkor i miljötillstånd I tabellen nedan redovisas de villkor, samt hur dessa har uppfyllts under året, som finns för verksamheten enligt miljötillstånd och tillstånd för utsläpp av koldioxid. Tabell över villkor enligt miljöskyddslagen Villkor nr Villkorstext 1 Allmänna villkoret: (LST Dnr ): Anläggningen skall vara färdigställd - i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningen - till den 30 november Kommentar: Villkoret är uppfyllt. 2 Byggnadsvillkor: (LST Dnr ): Rökgaskanalerna skall utformas med raksträckor av tillräcklig längd för stofthaltsmätningar. Kommentar: Rökgaskanalerna är utförda med raksträckor av tillräcklig längd för stofthaltsmätningar. 3 Övriga utsläpp till luft: (LST Dnr ): Rökgashastigheten får inte understiga 25 meter per sekund vid fullast och 8 meter per sekund vid låglast. För sommarpannan är uppfyllande av det senare kravet tillräckligt, eftersom det utnyttjade rökröret ursprungligen är avsett för en större panna. Kommentar: Vid mättillfället den 6 mars 2014 uppfylldes inte kravet på minsta rökgashastighet på panna 1 och 4, som uppmättes till 3,9 m/s respektive 3,4 m/s. Panna 3 var ej i drift under år 2014 och ingen ny mätning har gjorts. Vid tidigare mätning år 2009 uppmättes rökgashastigheten för panna 3 till 16,1 m/s. Inga mätningar har gjorts under Rökgashastigheten har konstaterats vara låg trots att pannorna körs på hög last. Rökgaskanalerna är byggda för att avleda rökgaser från förbränning av tyngre olja (Eo5), och minsta rökgashastighet är i villkoret satt utifrån detta. Idag eldas enbart Eo1, och hastigheten kan då inte uppnås utan att skorstenarna byggs om. En sådan åtgärd anses inte vara motiverad då anläggningen är i drift under kortare perioder på året, och sammanlagda drifttiden avtar från år till år. Eldning av Eo1, som ger upphov till mycket lägre andel sotpartiklar än Eo5, innebär heller inte en lägre rökgashastighet att halterna i närheten av anläggningen ökar. Trots att rökgashastigheten inte uppfylldes vid den senaste mätningen görs ändå bedömningen att villkoret uppfylls med hänvisning till ovan. 4 Utsläpp av stoft: (LST Dnr ): Stoftutsläppet från oljepannorna får vid besiktningstillfällen som riktvärde inte överstiga 1,5 g/kg olja. Sottalet för pannorna får inte överskrida värde 3 på Bacharachskalan utom vid start och belastningsändring då kortvarigt överskridande med högst två enheter får förekomma. Kommentar: Vid besiktningen uppfylldes villkoret. Vid emissionsmätningen den 6 mars 2014 uppfylldes villkoret för stoft med god marginal. Stofthalten bestämdes till 0,02 g/kg olja för samtliga pannor. Sottalet bestämdes till 0-1 enheter för samtliga pannor. Panna 3 var ej i drift under år 2014 och ingen ny mätning har gjorts. Vid tidigare mätning år 2009 bestämdes för panna 3 stofthalten till 0 g/kg olja och sottalet till 1 enhet. Ingen mätning gjordes under Villkoret bedöms uppfyllas. 7(14)

9 Villkor nr Villkorstext 5 Driftvillkor: (LST Dnr ): Samtliga pannor skall förses med röktäthetsmätare med larmanordning för övervakning av stoftutsläppet. Kommentar: Samtliga oljeeldade pannor är försedda med röktäthetsmätare med larm vid förhöjt stoftutsläpp. Villkoret är uppfyllt. 6 Utsläpp av kväveoxider: (LST Dnr ): Utsläpp av kväveoxider från de nya pannorna får vid besiktningstillfällen som riktvärde inte överstiga 0,15 g/mj räknat som NO2. Kommentar: Villkoret innehålls. Vid emissionsmätningen den 6 mars 2014 innehölls villkoret med god marginal. Utsläppet av NOx räknat som NO2 bestämdes till 0,051 g/mj för panna 1 och 0,063 g/mj för panna 4. Panna 3 var ej i drift under år 2014 och ingen ny mätning har gjorts. Ingen mätning gjordes under Villkoret bedöms uppfyllas. 7 Aska och sot skall deponeras på plats som kan godtas av Länsstyrelsen. Kommentar: Inget sotvatten har transporterats bort under år Då anläggningen endast används som reserv- och spetsanläggning samt att eldningsolja 1 används, utförs sotning sällan. 8 Buller: (LST Dnr ): Bidraget av buller från oljepannorna skall begränsas så att anläggningen i sin helhet inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närbelägna bostäder än 50 db(a) dagtid (kl ) samt 45 db (A) kvällstid (kl ) eller sön- och helgdagar respektive nattetid. Kommentar: Vid utförd kontrollmätning på kvällen den 28 mars 1996 uppmättes vid närmaste bostadshus, beläget cirka 150 meter från värmecentralen, den ekvivalenta ljudnivån till 40 db(a). Vid mätningarna kunde något ljudbidrag från hetvattencentralen inte uppfattas utan endast bakgrundsljudet (bilar, flyg och tåg). Det har inte skett några förändringar i verksamheten sedan mätningen utfördes som skulle kunna innebära ändrad bullersituation. Inga klagomål har inkommit under 2016 som har föranlett någon ny bullermätning. Villkoret bedöms uppfyllas. 9 Kontroll: (LST Dnr ): Bolaget skall senast den 1 december 1988 inge förslag till program för kontroll av verksamheten för godkännande av Länsstyrelsen. Resultat av förstagångsbesiktningen skall redovisas samtidigt. Kommentar: Gällande kontrollprogram är daterat Beslut om föreläggande att följa upprättat kontrollprogram är taget av miljö- och hälsoskyddsnämnden i Sigtuna kommun. Dnr 99/292. Kontrollprogrammet har dock numera överförts till instruktioner för övervakning och mätning. Miljö- och hälsoskyddskontoret har informerats om detta. Utsläpp av svavel: Inga särskilda villkor finns. Utsläpp av kolmonoxid: Inga särskilda villkor finns. 8(14)

10 Villkor nr Villkorstext Kemikalier: Inget särskilt villkor. Tabell över villkor i tillståndet enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter enligt beslut daterat Villkor nr Villkorstext 1 Utsläpp av växthusgaser: (SE ) Utsläpp av koldioxid skall övervakas enlighet med vad som anges övervakningsplanen i anmälan. Kommentar: Övervakningen har skett enligt gällande tillstånd 2 Årlig utsläppsrapport för växthusgaser: (SE ): Bolaget skall senast den 31 mars varje år lämna en rapport av föregående års utsläpp till Naturvårdsverket. Kommentar: Godkänd utsläppsrapport har lämnats till berörda myndigheter via SUS 3 Annullering av utsläppsrätter: (SE ): Bolaget skall senast den 30 april varje år överlämna utsläppsrätter för annullering motsvarande de sammanlagda utsläppen växthusgaser från anläggningen under föregående år. Kommentar: Annullering har skett enligt gällande krav. 4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter Eftersom den sammanlagda installerade effekten för Valsta hetvattencentral är mindre än 50 MW redovisas endast totala utsläppsmängder (enligt NFS 2006:9, bilaga 1) under kapitel Utförda mätningar och besiktningar under året Under år 2016 gjordes en materialinventering vid Valsta HVC inför en eventuell rivning av anläggningen. Vid inventering framkom att det bla fanns PCB i fogmassor. För detta har Fortum Värme sökt dispens vilket redovisas under kap 3.1. Inga emissionsmätningar har gjorts under år Ingen periodisk besiktning genomfördes under Besiktning och mätningar år Valsta hetvattencentral Datum Utförare Uppdrag ÅF-Consult AB Emissionsmätning P Sigtuna kommun Tillsynsinspektion vid Valsta HVC ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning P1 och P ENA Miljökonsult AB Periodisk besiktning WSP Environmental Materialinventering 9(14)

11 5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar Inget tillsynsbesök utfördes under 2016 av Miljö- och hälsoskyddskontoret, Sigtuna kommun, ett tillsynsbesök vid Valsta HVC. De anmärkningar som framkom vid tillsynsbesöket 2015 samt vid periodisk besiktning under år 2014 följs upp och dokumenteras i Fortums uppföljningssystem Maximo. Periodisk besiktning med emissionskontroll skall utföras med ett intervall av 5 år och nästa planeras till år Betydande åtgärder gällande drift och underhåll Inga betydande förändringar vid Valsta HWC är genomförda under år Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Inga tillbud, störningar eller klagomål över händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön har registrerats i anläggningen under år Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO och för arbetsmiljö OHSAS Företaget revideras årligen med avseende på ISO och OHSAS Verksamhetsplanen, som inom Fortum Värme benämns teamuppdrag, för Nordvästra fjärrvärmenätet baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningarnas betydande miljöaspekter. Inom respektive organisation inom Fortum Värme har egna EHS-mål tagits fram utifrån de övergripande målen. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av metaller, resursförbrukning och miljöstörningar. Teamuppdragen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 8.1 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Fortum Värme Fortum Värme agerar utifrån visionen att tillsammans med kunder och partners skapa de mest resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer. Baserat på visionen har ett antal långsiktiga mål antagits som bland annat omfattar att Fortum Värme senast 2030 skall leverera hållbara produkter och tjänster som baseras helt på förnybar och återvunnen energi. Ett inriktningsbeslut finns att avveckling av kolet ska ske till För att säkra 10(14)

12 leveransen av fjärrvärme och fjärrkyla till kunderna, samtidigt som Fortum Värme fasar ut fossila bränslen, krävs utveckling av alternativ produktion. Fortum Värme satsar på effekthöjning, det vill säga att få ut mer energi ur befintliga anläggningar. Det innebär att ersätta den fossilbaserade produktionen med förnybara eller återvunna bränslen utan att behöva bygga nya anläggningar. Energilagring är en annan central åtgärd för att optimera energisystemet. Det innebär att bättre ta vara på den producerade värmen genom att lagra den under perioder då efterfrågan understiger produktionen. Denna åtgärd tillämpas framförallt i nya stadsdelar och kombineras med effektstyrning hos kunderna. Till Fortum Värmes övriga åtgärder för att minska de klimatpåverkande utsläppen och komma närmare målet om 100 procent förnybar och återvunnen energi hör: Utveckling av digitala lösningar som ger bättre information, kontroll samt effektoch energibesparingar Utveckling av koncept för delning av resurser och nyttor, exempelvis konceptet Öppen Fjärrvärme. Fortsatt integrering av Stor-Stockholms fjärrvärmenät för bättre nyttjande av befintliga produktionsresurser Lösningar för ökad resurseffektivitet, exempelvis i samverkan med avfalls- och återvinningsaktörer Investeringar i nya produktionsanläggningar. Det nya biokraftvärmeverket i Värtan i Stockholm är Fortum Värmes enskilt största investering hittills. Verket, som togs i drift i början av 2016, minskar både produktionskostnaderna och miljö- och klimatpåverkan då utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktionen i Stor-Stockholm beräknas minska med ton ett genomsnittligt år. Fram till dess att Fortum Värme avvecklat användningen av fossila bränslen för fjärrvärmeproduktionen klimatkompenserar bolaget för dessa bränslens utsläpp av växthusgaser. Klimatkompensationen gäller för all egen fjärrvärmeproduktion. För mer information om Fortum Värmes hållbarhetsarbete se Valsta hetvattencentral För att minska användningen av fossilt bränsle och för att effektivisera driften av kraftverken inom Nordvästra fjärrvärmenätet görs en kontinuerlig driftuppföljning. Baskraftverken har bättre tillgänglighet och körs med biobränsle, vilket minskar användningen av spetsverken och användning av fossilt bränsle i form av olja. 11(14)

13 Genom driftuppföljningen styrs produktionen till att baskraftverken körs i första hand. För att uppnå bästa resultat har en viktig åtgärd varit att öka medvetenhet och kompetens hos medarbetarna inom driftorganisationen för att styra produktionen att bli mer effektiv. 9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Fortum Värme följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. 9.2 Valsta hetvattencentral För att förhindra beläggningar i pannor måste vattnets hårdhetsbildande ämnen avlägsnas. Detta görs i avhärdningsfilter fyllda med jonbytesmassa. Massan regenereras med hjälp av salt. Alifatiska aminer används som korrosionsskydd i pannorna. Elpannan kräver renare vatten än de övriga pannorna. För att undvika hantering med syra och lut har vattenreningsfiltret ersatts med engångsmassa. Massapatronerna skickas tillbaka till leverantören för regenerering. Massapatronerna finns kvar i elpannan även då den numera är tagen ur drift. Saltförbrukningen som används i anläggningen är väldigt liten. Kemikalieförbrukning år 2016 vid Valsta hetvattencentral jämfört med föregående år Produkt Enhet Mängd Användningsområde Salt, NaCl kg Regenerering av avhärdningsfilter 10 Avfallsmängder Vid Valsta HVC är avfallsmängden redan mycket liten. Det uppkommer ytterst lite farligt avfall i verksamheten. Verksamheten vid anläggningen är låg. Mängden aska som uppkommer på anläggningen är mycket liten. Från sedimenteringsbassängen tas sotslammet omhand. Askan och sotet klassas som farligt avfall och transporteras bort av godkänd entreprenör (Ragn-Sells) för omhändertagande. Övrigt farligt avfall, till exempel spilloljor, lösningsmedel, färger och lysrör samt övrigt avfall som uppstår på anläggningen lämnas i miljöstationen och töms vid behov av Ragn-Sells. 12(14)

14 I tabellen nedan och förklarande text som följer efter tabellen redovisas de huvudsakliga avfallsfraktionerna under Avfallsmängder år 2016 (FA = farligt avfall, IFA = icke farligt avfall) FA/IFA Enhet Avfall (FA), återvunnet ton 0 0 Avfall (FA), deponi/ej återvunnet ton 0 0 Avfall (FA), destruktion ton 0 0 Avfall (FA), annat ton 0 0 Avfall (IFA), återvunnet ton 0,1 0,36 Avfall (IFA), komposterat ton 0 0 Avfall (IFA), deponi ton 0 0 Avfall (IFA), destruktion ton 0 0 Avfall (IFA), annat ton Riskhantering 11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område Valsta hetvattencentral Inga ändringar i verksamheten har skett under år 2016 som har skapat nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker. 12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Korrodex 4852), vilket underlättar läcksökning. 13(14)

15