Miljörapport Skarpnäck värmeverk

Transkript

1 Miljörapport 2012 Skarpnäck värmeverk

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING Lokalisering Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Bränslelager FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER UTSLÄPP TILL VATTEN GÄLLANDE TILLSTÅND ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD TILLSYNSMYNDIGHETER VILLKORSEFTERLEVNAD TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER NFS 2002: UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL FORTUM VÄRME SKARPNÄCKS VÄRMEVERK TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING Fortum Värme Skarpnäcks värmeverk ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN KEMISKA PRODUKTER FORTUM VÄRME SKARPNÄCKS VÄRMEVERK AVFALLSMÄNGDER RISKHANTERING FORTUM VÄRME SKARPNÄCKS VÄRMEVERK MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ÖVRIG INFORMATION UNDERSKRIFT... 18

3 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning Skarpnäcks värmeverk är en av flera produktionsenheter för fjärrvärme i Södra fjärrvärmenätet. Anläggningen används för spetslast och som reserv för övriga anläggningar inom nätet där Hammarbyverket och Högdalenverket utgör baslastanläggningar. I nätet ingår vidare t.ex. Liljeholmens HVC, Ludvigsbergs värmeverk, Årsta värmeverk och Farsta värmeverk. Skarpnäcks värmeverk är en oljeeldad anläggning där byte av bränsle gjorts under året från eldningsolja 5 till Ultra Preem. Anläggningen har haft låg produktion av värme under år Den miljöaspekt som för anläggningen är betydande är utsläpp till luft av svavel. Detta utsläpp övervakas för att förebygga oplanerad miljöpåverkan, minska befintlig miljöpåverkan samt ge underlag för ständig förbättring. Hantering och förvaring av bränsle och kemikalier utgör en potentiell risk för olyckor och som kan få konsekvenser för miljön. Det finns tydliga rutiner för kontroller, rapportering och övningar för hantering av dessa risker. 2(18)

4 1.1.1 Lokalisering Skarpnäcks värmeverk är beläget i en bullrig miljö mellan Flatenvägen och Tyresövägen, omkring 300 meter från närmaste bebyggelse i Skarpnäcks gård Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Värmeverket består av 5 oljepannor, tre med effekten 10 MW vardera och två med effekten 5 MW. Dessutom finns två elpannor på totalt 50 MW som är avställda och en tills vidare avställd värmepumpanläggning för uteluft på 4,5 MW. På tomten finns dessutom byggnader för transformatorer, elpannor mm samt värmepumpens kompressorer och förångare samt en hetvattenackumulator som rymmer 850 m 3 för utjämning av variationer i värmebehovet. Rökgaserna från värmeverket avleds i fyra separata rökrör till en 47 meter hög skorsten. Oljepannorna är direktkopplade till fjärrvärmenätet och således sker ingen matarvattenberedning. Det vatten som åtgår används huvudsakligen till rengöring och personalutrymmen. Regnvatten från ytor runt ställverket leds till oljeavskiljare som är försedd med oljelarm. Den eventuellt avskiljda oljan skickas till destruktion medan vattnet från oljeavskiljaren går till stadens spillvattennät. Dessutom går vatten från sanitära utrymmen och vatten från regenerering av avhärdningsanläggningen tillhörande elpannorna till spillvattennätet Bränslelager Skarpnäcks värmeverk har en fristående cistern för tjockolja på 600 m3. Cisternen är inte invallad. Lagring medför mycket begränsad miljöpåverkan. Besiktning av cisternerna görs minst vart tolfte år, då dessa uppfyller MSBFS 2011:8 krav på korrosionsskydd. Oljan i cisternen varmhålls med hjälp av rundpumpning av oljan genom pannornas oljeförvärmare. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Inga förändringar av verksamheten vid Skarpnäck har skett under (18)

5 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft Eftersom anläggningen inte är utrustad med någon svavelrening kan svavelutsläppen beräknas utifrån svavelhalten i oljan. Övriga utsläpp beräknas med schablon. I tabellen nedan redovisas utsläppen till luft från Skarpnäck värmeverk. Anläggningen har haft låg produktion av värme under år Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar NO x kg OP1-5 37,66 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter mg/ 75 bränslets egenskaper samt MJ emissionsfaktorer. Svavel kg OP1-5 8,19 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter mg/ 16,31 bränslets egenskaper samt MJ emissionsfaktorer. Stoft kg OP1-5 1,19 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter mg/ 2,36 bränslets egenskaper samt MJ emissionsfaktorer. CO 2fossilt ton OP1-5 37,29 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter gr/ 74,26 bränslets egenskaper samt MJ emissionsfaktorer. *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön ( Utsläpp från transporter vid Skarpnäck värmeverk 2012 Bränsletrans porter Asktransporter Transporter med kemikalier (inkl sand) Transporter totalt CO2 (ton) NO x (kg) S (kg) PM (kg) Drivmedel (m3) Drivmedel (Mwh) (18)

6 Inga direkta åtgärder har vidtagits för att minska på utsläppen från transporterna då Skarpnäcks värmeverk inte har ett fast antal transporter då det är en spetsanläggning och enbart är aktivt vid kall väderlek. 2.3 Utsläpp till vatten Vid normal drift sker inget utsläpp till vatten. Men risk finns för utsläpp av olja och andra oönskade föroreningar till avloppssystemet finns Vatten från ytor varifrån olja kan förekomma, avleds via oljeavskiljare till avloppssystemet. På verket finns en oljeavskiljare för att säkra oplanerade utsläpp till spill- och dagvattennät. Den är placerad i anslutning till transformatoranläggningen/ställverket och betjänar transformatoranläggningen/ställverket. Efter oljeavskiljaren leder avloppet till spillvattennätet. Oljeavskiljaren har som funktion att skilja oljan från vattnet så att oljan inte kommer med ut i spillvattennätet. Det oljeblandade vattnet passerar så långsamt genom oljeavskiljaren att den inblandade oljan stiger uppåt på grund av skillnaden i densitet mellan olja och vatten. Det avskilda vattnet passerar genom en öppning i behållarens underkant och rinner sedan till det kommunala avloppsnätet. 3 Gällande tillstånd Bolaget har fördelat den tillförde effekten på fem oljeeldadepannor varav tre av pannorna har en effekt på 10 MW och de två övriga pannorna en effekt på 5 MW vardera. Detta får anses vara i huvudsaklig överensstämmelse med gällande tillstånd som är daterat Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt Länsstyrelsen Miljöskyddslagen (1969:387) Länsstyrelsen Lagen (2004:1199) om utsläpp av koldioxid Beslut avser Tillstånd enl. miljöskyddslagen till utbyggnad och drift av Skarpnäcks värmeverk på fastigheten Solvärmen 1 id Flatenvägen 15 i Enskede installera och driva 4 oljeeldade pannor om vardera 10 MW tillförd bränsleeffekt. Tillstånd för utsläpp av koldioxid 5(18)

7 3.1 Anmälda ändringar under året Under 2012 har, i nedanstående tabell, följande anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd skickats in. Tabell över anmälda ändringar för Skarpnäck värmeverk under Datum Tillståndsgivande Anmälan enligt Beslut avser myndighet Länsstyrelsen i Stockholms län Lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Anmälan av ändring av övervakningsplan 3.2 Föreläggande och förbud Inget förbud vilar över anläggningen i dagsläget. Energikartläggning av den interna energiförbrukningen är inte utförd enligt beslut från miljö- och hälsoskyddsnämnden år Anläggningen är en spetsanläggning som har en låg drifttid per år. De senaste åren har anläggningen inte varit i drift. Energikartläggning av spetsanläggningar startades år En prioriteringsordning har det tagits fram i vilken ordning energikartläggningarna ska genomföras, vidare se Tillsynsmyndigheter Tillsynsmyndighet Miljöförvaltningen Länsstyrelsen Tillsyn avser Miljötillstånd Utsläpp av koldioxid 6(18)

8 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Den totala värmeproduktionen vid Skarpnäcks värmeverk under år 2012 uppgick till 0,015 GWh. Bränsleförbrukning vid Skarpnäck värmeverk jämfört med föregående år. Bränsle Mängd/Volym MWh Mängd/Volym MWh Eldningsolja 5 /Ultra Preem, Nm ,1 14,9 Drifttid för de olika anläggningsdelarna vid Skarpnäcks värmeverk under 2012 Anläggningsdel Drifttid (h) OP1 8 OP2 2 OP3 0 OP4 14 OP5 11 EP (avställd) 0 7(18)

9 4.2 Villkor i miljötillstånd Villkor nr Villkorstext 1. Installation och drift sker utan väsentligt avsteg från beskrivning i bolagets ansökan jämte kompletteringar. Kommentar: Verksamheten har bedrivits enligt beskrivning i bolagets ansökan. 2. Vådliga kemikalier och lösningsmedel förvaras så att de vid olyckshändelse eller felmanöver svårligen kan komma att tillföras avloppsnätet eller omgivningen i övrigt. Kommentar: De kemikalier och lösningsmedel som finns i anläggningen förvaras på ett säkert sätt. 3. Eventuell förvaring på bolagets fastighet av miljöfarligt avfall sker på ett ändamålsenligt sätt (torrt och slätt). Kommentar: Ingen förvaring av miljöfarligt avfall sker på anläggningen. 4. Kemikalier märkes tydligt i överensstämmelse med till envar tid gällande föreskrifter (idag KIFS 1986:3) Kommentar: De kemikalier som används inom verksamheten är märkta på ett lagligt sätt. 5. Halten av mineralolja i verkets avloppsvatten till spillvattennätet är högst 50 g/m 3 (övre gränsvärde). Ändamålsenliga dropp- och spillskydd, som förebygger stötutsläpp av olja, finns. Kommentar: Dropp- och spillskydd är installerade vid bränslemottagning samt vid pannor för att förhindra att olja når spillvattennätet. 6. Skorstenen har fyra separat rökrör. Dess höjd över mark är minst 47 m. Kommentar: Skorstenen är 47 meter hög och rökgaserna leds i fyra separata rökrör. 7. Stoftutsläppet är som riktvärde högst 1,0 g per kg olja. Kommentar: Ultra Preem med ett beräkningsvärde av 0,5 g stoft per kg olja används. Röktäthetsmätare övervakar så att inga höga stoftutsläpp kan ske. 8. Övre gränsvärde för oljans svavelhalt är 0,4 %. Kommentar: OljanUltra Preem innehåller 0,05 % svavel 9. Sådana möjligheter att reducera utsläppet av kväveoxider, som erbjuder låg gränskostnad, tages tillvara. Kommentar: Några ombyggnader av brännare har ej varit aktuell under året. 8(18)

10 Villkor nr Villkorstext 10. Eventuellt buller begränsas inom följande gränsvärden för ekvivalenta ljudnivåer intill närmasta bostad eller rekreationsytor i bostäders grannskap. dagtid, kl db(a) kvällstid, kl db(a) sön- och helgdag db(a) nattetid, kl db(a) momentana ljud får nattetid (kl ) uppgå till max 55 db(a) Om ljud förekommer med impulser eller hörbara tonkomponenter eller bådadera, skall riktvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 db(a)-enheter Kommentar: Buller från anläggningen överskrider ej värdena i villkoret. Inga klagomål har inkommit 11. Pannanläggningen drivs endast för att täcka spets och reservbehov. Kommentar: Anläggningens drifttid har varit förlagd till den kalla årstiden. 12. Pannanläggningen tas i drift före den 1 juli Kommentar: Pannanläggningen togs i drift under åren Efterlevnad av NFS-föreskrifter 4.3.1NFS 2002:26 Skarpnäcks värmeverk har endast en installerad tillförd effekt på 40 MW och utsläpp redovisas därför under punkt 2. 9(18)

11 5 Utförda mätningar och besiktningar under året Datum Utförare Uppdrag ÅF-Kontroll Periodisk besiktning Externa mätningar utfördes inte under Sammanfattning av resultatet av mätningar Periodisk besiktning utförts vid anläggningen om drifttiden överstiger 2000 timmar per år och panna, eller vart 5:e år. Senaste periodiska besiktningen genomfördes juni 2010 av ÅF-Kontroll. Några synpunkter som kom fram vid den periodiska besiktningen: Miljöinstruktionen för bränslehantering vid Skarpnäcks värmeverk (802) bör uppdateras med avseende på lossningsinstruktion. Oljelarm saknas under brännarna på Skarpnäck. Oljelarm är installerat i samband med bränslebyte under hösten Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6.1Fortum Värme Inom Fortum Värme bedrivs ständigt pågående förbättringsarbeten i syfte att optimera drift och underhåll av anläggningarna. År 2007 påbörjades ett program för att se över underhållsprocessen där hög driftsäkerhet är målet. Programmet kallas för Maintenance Excellence (Main-X). Efter att sett över grundläggande ordning och reda för anläggningarna fokuserar programmet sedan några år inom sex utvecklingsområden: Störningsbekämpning, Beredning & Planering, Ordning & Reda, Ständiga Förbättringar, Operatörsunderhåll samt Management och Kompetens. Det viktigaste av alla verktyg i förbättringsarbetet är arbetsgrupperna vars medlemmar kommer från olika delar av verksamheten för samma anläggning. Arbetsgrupperna har tilldelats arbetsuppgifter med syfte att förbättra verksamheten. Arbetsgrupperna ska bl a analysera störningar och identifiera förbättringsåtgärder samt säkerställa ordning och reda för anläggningarna. Fortum Värme spetsanläggningar har under året avslutat Main-X nivå 3 och fortsätter nu med Main-X nivå 4, vilket innebär en stabilisering av utvecklingsarbetet där uthålliga resultat säkras. 10(18)

12 6.2 Skarpnäcks värmeverk Anläggningen ronderas varje dag. Vid rondering kontrolleras pannornas status för eventuellt uppstart. Vid rondering identifieras också eventuella störande bullerkällor. Större och mer omfattande skyddsronder utgörs minst en gång per år. Några direkta åtgärder i anläggningen under 2012 som underlättar drift och underhåll. Restpunkter åtgärdade efter bränslebyte Eo5 VRD. Manometrar, ventiler, pumpar mm. Invallning i pannbås för oljevarnare utfört. Pannorna förbränning trimmade. Återkommande underhåll Sotning av P1-P5 Inre besiktning P1-P5 vartannat år Inspektioner på oljepannor vartannat år Kontroll av murverk vartannat år Sanering av cistern i samband med byte av bränsle 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Under året har ingen rapport registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål för händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. 11(18)

13 8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO och för arbetsmiljö OHSAS Företaget revideras årligen med avseende på ISO och OHSAS Verksamhetsplanen för Skarpnäcks värmeverk/ fjärrvärmenätet baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningarnas betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider och miljöstörningar. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering Fortum Värme Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. Företagets policy är att Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO 2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR-området I Fortum Värmes strategi ingår begreppet Energieffektivitet i alla led som ett prioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara nyckeltalet Systemverkningsgrad. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter el, värme och kyla som levereras till sina respektive slutkunder. Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum Värmes olika fjärrvärmenätet. Energikartläggning har påbörjats på spetsanläggningarna och pumpstationerna. Syftet är att kartlägga energianvändningen och dess kostnad samt energioptimering av anläggningarna. Vid kartläggningarna ska Fortum Värme ta fram lösningar, förslag och kostnader på att effektivisera energianvändningen där det är möjligt. I prioriteringsordning har det tagits fram i vilken ordning energikartläggningarna ska genomföras. Ordning beror på om Fortum ska ha kvar anläggningarna eller om de ska avvecklas till fördel för basproduktionen vid de större anläggningarna. Den största 12(18)

14 energibesparingen som företaget kommer att göra framöver vad gäller spetsanläggningarna är avveckling och rivning av anläggningar. Flera spetsanläggningar kommer att avvecklas de närmaste åren, vilket kommer att innebära en energibesparing. Energibesparingen omfattar bl a minskad uppvärmning av anläggningar, varmhållning av bränsle samt belysning i anläggningarna. Under året har anläggningen vid Södersjukhuset rivits, vilket innebär en besparing för uppvärmning av lokalerna med ca 150MW/år. Dessutom har flera anläggningar ställts av och tömts på bränsle däribland Krigsrådet panncentral, Bredäng värmecentral, Älvsjö, Giggen, Långe Jan. Vid Långe Jan påbörjades rivning i början av år Energikartläggning Energikartläggning vid Akallaverket och Årsta värmeverk genomfördes under år Under 2012 har fokus varit att följa strategin för avveckling av anläggningar som tagits ur drift vid Fortum Värmes fjärrvärmenät. Föreslagna åtgärder vid Akallaverket och Årsta värmeverk har därför inte genomförts enligt tidigare plan. För det kommande energikartläggningsarbetet av verksamhetens andra anläggningar har en makroplan upprättats. Makroplanen visar att 5 större och 17 mer ordinära spetsanläggningar och pumpstationer bör prioriteras i energikartläggningsarbetet däribland Vilundaverket och Orminge panncentral. Ytterligare 30 anläggningar behöver kartläggas men dessa har lägre prioritet. Returtemperaturåtgärder Arbetet med att sänka returtemperaturen har fortsatt och pågått under hela året. På årsbasis har Fortum nått en lägsta nivå sedan en systematiskt uppföljning påbörjades. Åtgärder har främst genomförts i fjärrvärmecentraler, men också i produktionsanläggningar. Sänkt returtemperatur kommer från förbättrad prestanda i produktionsanläggningar, lägre värmeförluster i nätet och mindre förbrukning av el till distributionspumparna. Reglerförbättringar Ett antal reglerförbättringar som ökar nyttjandet av våra basproduktionsanläggningar har genomförts till ett värde av 10 MSEK/år och grad. Handlar främst om att göra åtgärder i distributionsanläggningar som pumpstationer för att kunna utnyttja distributionsnäten mer effektivt Skarpnäcks värmeverk Inga större och omfattande åtgärder har vidtagits under året för energieffektivisering för anläggningen i Skarpnäck. Energiförbrukningen på anläggningen uppnådde 1,1 GWh. Elpannorna har tagits ut drift. Elpannorna har inte varit varmhållna utan endast uppfyllda med vatten. Det innebär en minskad drift samt minskat underhållsarbete av pannorna. Driftprover behöver inte göras vilket i sin tur leder till en delvis minskad elförbrukning 13(18)

15 för just det specifika tillfället då driftproven genomförs. Det blir även en minskad åtgång av vatten eftersom det inte längre behöver göras en inre besiktning av elpannorna som medför att pannorna behöver tappas på vatten och efter besiktning fyllas på med vatten. Följden blir även minskning av kemikalieanvändningen, eftersom det inte behövs regenereringskemikalier eller neutraliseringskemikalier. Inga större och omfattande åtgärder har vidtagits under året för energieffektivisering för anläggningen i Skarpnäck. Elpannorna har redan tidigare tagits ur drift och abonnemanget är uppsagt. Elpannorna har inte varit varmhållna utan endast uppfyllda med vatten. Det innebär en minskad drift samt minskat underhållsarbete av pannorna. Driftprover behöver inte göras vilket i sin tur leder till en delvis minskad elförbrukning för just det specifika tillfället då driftproven genomförs. Det blir även en minskad åtgång av vatten eftersom det inte längre behöver göras en inre besiktning av elpannorna som medför att pannorna behöver tappas på vatten och efter besiktning fyllas på med vatten. I dagsläget redovisas inte lokal energiförbrukning vid spetsanläggningarna. Vi har inte prioriterat att redovisa energiförbrukning för spetsanläggningar och per anläggningsdel. Det görs ingen mätning på respektive anläggningsdel. Effektivisering och utbyggnad av basproduktionen gör att vi kan avveckla spetsanläggningar, vilket ger mer energieffektivisering totalt sett. Energislag redovisas redan idag för hela anläggningen. 8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara, hållbara biologiska oljor. Under 2012 fortsatt arbete enligt Fortum Värmes kontrollsystem enligt Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flyttande biobränslen. Fortum Värme innehåller ett hållbarhetsbesked och är medlem i RSPO. Fortum Värme är sedan 2005 medlem i WWF Global Forest & Trade Network via GFTN Sweden. GFTN är WWF s initiativ för att avskaffa olaglig avverkning och bidra till förbättrat skogsbruket. Medlemmar främjar ansvarsfullt skogsbruk och trovärdig skogscertifiering. För utförligare information om GFTN se Fortum Värme har tagit fram en treårig handlingsplan som omfattar användningen av skogsbränslen i Brista och Hässelby som del av sitt GFTN medlemskap. Den uppdateras och följs upp årligen. Vid upphandling av fasta biobränslen ställs krav på laglighet, 14(18)

16 spårbarhet och hållbarhet genom bl a FSC-krav. Fortum Värme är även medlem i Svenska FSC från och med Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalier. Så långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland att användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. 9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Under året har Fortum Värme genomfört "städdagar" vid anläggningarna för att minska antalet kemikalier. Fokus under året har även varit att genomföra riskbedömningar av kemikalierna. Målet med arbetet är att kontinuerligt minska antalet kemikalier samt att alla kemikalier, som används, ska vara riskbedömda. Fortum Värme följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. 9.2 Skarpnäcks värmeverk Förbrukning av kemiska produkter på anläggningen är mycket liten. Även på spetsanläggningsnivå arbetas enligt substitutionsmetoden. Om en kemikalie redan används så undersöks möjligheten att byta ut den. Skall en ny kemikalie tas in måste den godkännas i flera led innan inköp. Detta för att dels säkerställa att inga miljöoch hälsofarliga kemikalier köps in och dels är det möjligt att se över om vi redan har en alternativ kemikalie. Anläggningen har haft låg produktion av värme under år (18)

17 10 Avfallsmängder Små mängder avfall bildas på värmeverket och dessa förvaras endast tillfälligt där innan de transporteras bort med hjälp av entreprenör. Under denna förvaringstid skall avfallet stå på sådan plats att det hålls avskiljt från avlopp (för att förhindra läckage till avloppssystemet) samt ej står i vägen för arbetet på verket. Farligt avfall ska märkas och märklappar och förteckning över farligt avfall finns vid den tillfälliga avfallsplatsen. Den som utför aktiviteter som leder till uppkomst av avfall är ansvarig för att det omhändertas på korrekt sätt. Avfallsslag EWC-kod enl bil 4 AF Mängd/år (ton, kg, st) Transportör Mottagare Bortskaffnings- eller återvinningsförfaranden enl bil 2 och 3 AF Farligt avfall Spillolja, tank kg Ragnsells Högbytorp R13 Icke farligt avfall Brännbart avfall kg Ragnsells Länna 515 R1 - EWC koderna är framtagna från Avfallsförordningen SFS 2011: EWC koder markerade med * är enligt Avfallsförordningen farligt avfall. Det har inte gjorts några direkta åtgärder för att minska mängden farligt avfall eftersom att verksamhetens uppkomna mängder inte är stora. 11 Riskhantering 11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom ett geografiskt område, vanligtvis ett län. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 16(18)

18 11.2 Skarpnäcks värmeverk En riskanalys har genomförts för Skarpnäck värmeverk under I denna riskanalys har identifierats och bedömts skadehändelser med konsekvenser för både yttre miljö och hälsa. Resultatet har dokumenterats i form av åtgärder för att minska risker från sådana skadehändelser. Riskanalysen uppdateras kontinuerligt. Inga ändringar av betydelse i verksamheten har skett under 2012 som har skapat nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker. Oljelarm har installerats, vilket minskat riksnivån. Under 2011 genomfördes ett risksamråd där fler risker avseende bränslehantering och bränsletransporter inkluderats. För de generella riskerna för spetsanläggningarna inom Södra fjärrvärmenätet var antalet röda risker noll, antalet gula risker 19 st och antalet gröna risker 3 st. Anläggningsspecifika risker för Skarpnäck fanns, 1 gul och 1 grön risk. En genomgång av risksammanställning har gjorts under Resultatet av genomgången tas upp i arbetsgrupperna i Main-X. 12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Pyranin) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 17(18)

19