Miljörapport Vilundaverket

Transkript

1 Miljörapport 2012 Vilundaverket

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING Lokalisering Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER UTSLÄPP TILL VATTEN GÄLLANDE TILLSTÅND ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD TILLSYNSMYNDIGHETER VILLKORSEFTERLEVNAD TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER NFS 2002: UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL FORTUM VÄRME VILUNDAVERKET TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING Fortum Värme Vilundaverket ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN KEMISKA PRODUKTER FORTUM VÄRME VILUNDAVERKET AVFALLSMÄNGDER RISKHANTERING FORTUM VÄRME VILUNDAVERKET MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ÖVRIG INFORMATION UNDERSKRIFT... 29

3 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Vilundaverket är en spetslast- och reservanläggning för fjärrvärme i det sammankopplade Nordvästra fjärrvärmenätet (Sigtuna och Upplands Väsby med förbindelse även till Akalla och Hässelby i Stockholms kommun samt Rotebro i Sollentuna). I Nordvästra fjärrvärmenätet finns flera andra produktionsenheter bland annat basproduktionsanläggningarna Bristaverket och Hässelbyverket. Genom den så kallade UVA-ledningen mellan Upplands Väsby och Akalla transiteras årligen ca 400 GWh fjärrvärme från Brista till de södra delarna av nätet. Detta innebär en rad miljövinster, främst en väsentligt längre driftsäsong för det fliseldade Bristaverket, vilket bland annat medför mindre produktion med oljeeldade spetslastanläggningarna i Nordvästra fjärrvärmenätet. Nordvästra fjärrvärmenätet är även sammankopplat med Järfällas fjärrvärmenät med ett energiutbyte i båda riktningarna. Fjärrkylanläggningen försörjer bland annat Maraboufabriken och InfraCity. Storstockholms fjärrvärmenäts utsträckning. 2(29)

4 Huvudman är (Fortum Värme) och all drift och underhåll sköts av Fortum Värme. Verksamheten vid Vilundaverket bedrivs med tillstånd från Länsstyrelsen i Stockholms län. Tillståndet innehåller huvudsakligen villkor för utsläpp till luft. Spill eller brand vid hantering av eldningsolja och läckage av köldmedia från värmepumparna utgör de största riskerna ur miljösynpunkt. Personalen som tjänstgör på Vilundaverket ingår i en "driftgrupp" för anläggningarna Akalla hetvattencentral, Akalla Kylcentral, Vilundaverket, Rotebro hetvattencentral, Valsta hetvattencentral och Edsberg PC. Anläggningen är bemannad på dagtid (vardagar), under kvällar, nätter och helger finns beredskap Lokalisering Vilundaverket är belägen i ett industriområde på fastigheten Vilunda 6:45 med adress Smedbyvägen 2 inom Upplands Väsby kommun Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Pannor Vilundaverket består av 4 stycken oljepannor med en sammanlagd effekt av 117 MW. Panna 1 konverterades 1994 till eldning med träpulver. Pannan har en kombibrännare vilket innebär att den även kan eldas med olja. Vid eldning med träpulver är effekten 22 MW och vid oljeeldning 30 MW. Under 2006 konverterades panna 1 till samförbränning med träpulver och bioolja. Oljepannorna P2-P4 eldas med eldningsolja EO5. Panna 2 och panna 3 har en effekt av 35 MW vardera och panna 4 en effekt av 12 MW. I anläggningen fanns även en elpanna med en effekt av 12 MW. Den togs ur drift år Till Vilundaverket hör också en värmepumpanläggning med 2 st värmepumpar på vardera 12 MW, köldmediet är R134 A. Värmekällan, som är vatten från Mälaren, transporteras från Harvaviken via en 2,5 km lång trätub från djupt vatten till stranden och vidare genom en 3 km lång bergtunnel till Smedbyvägen. Returvatten från värmepumparna används som köldbärare till en fjärrkylaanläggning. Alternativt kan vatten direkt från Harvaviken användas som köldbärare för s.k. frikyla. Miljödomstolen lämnade tillstånd 27 oktober 2004 för att inom ramen för gällande vattenbortledningstillstånd att för fjärrkylaproduktion bortleda, maximalt 0,3 m 3 /s räknat som månadsmedelvärde och 0,6 m 3 /s som momentanvärde, uppvärmt vatten. Bolaget fick vidare tillstånd att bygga om intaget för befintlig s.k. sommarledning i Harvavik för utsläpp av sjövatten som har nyttjats för fjärrkylaproduktion. 3(29)

5 Reningsutrustning Rökgaserna renas i ett elektrofilter som är anslutet till panna 1. Rökgaserna avleds via en 63 m hög skorsten som har en pipa för vardera panna, P1-P4. Bränslelager För lagring av olja finns 2 st cisterner med en sammanlagd volym av m 3 (2x6000 m 3 ). Bägge cisternerna är anpassade för att kunna lagra bioolja. Den ena cisternen används för att lagra bioolja och den andra Eo5. Träpellets lagras i en silo. Under pelletssilon finns en bränslekvarn som maler pelletsen till pulver. Pelletspulvret lagras i en silo eller förs ut direkt på transportbandet och vidare till pannan. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Under året ha ett reparationsarbete gjorts vid intaget för sjövattenledningen i Harvaviken. Fortum Värme har även installerat en ekonomiser för panna 1. 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft För att beräkna de totala utsläppen till luft från Vilundaverket under året används vanligtvis resultaten från de kontinuerligt registrerande instrumenten som mäter halter i utgående rökgaser efter rökgasreningen. Utsläppsspecifikationen är baserad på mätningar utförda år 2009 och år Tabell över utsläpp till luft 2012 Utsläppspunkter Delflöde Totalt Parameter Enhet Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Stoft Stoft mg/ MJ mg/ MJ Träpellets/ bioolja Stoft mg/ MJ Stoft ton Träpellets/ bioolja P1 7,1 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Eo 5 P2-P4 12 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Totalt P1-P4 7,82 M OTH Se ovan P1 1,1 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Stoft ton Eo 5 P2-P4 0,3 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens 4(29)

6 Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Stoft ton Totalt P1-P4 NOx mg/ Träpellets/ MJ bioolja instruktion. 1,4 M OTH Se ovan P1 80,7 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning NOx mg/ MJ Eo 5 P2-P4 150 C NRB Beräknas utifrån bränslets egenskaper NOx mg/ Totalt 90,96 M, NRB Se ovan MJ P1-P4 C NOx ton Träpellets/ bioolja P1 12,5 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2-andel fastställd vid jämförande mätning NOx ton Eo 5 P2-P4 4,0 C NRB Beräknas utifrån bränslets egenskaper NOx ton Totalt 16,5 M, NRB Se ovan P1-P4 C Svavel mg/ MJ Träpellets/ bioolja P1 3,5 M, C OTH Svavelemissionen beräknas utifrån bränslets egenskaper Svavel mg/ MJ Eo 5 P2-P4 12 C OTH Svavelemissionen beräknas utifrån bränslets egenskaper Svavel mg/ Totalt 18,4 M, OTH Se ovan MJ P1-P4 C Svavel ton Träpellets/ bioolja P1 0,5 M, C OTH Svavelemissionen beräknas utifrån bränslets egenskaper Svavel ton Eo 5 P2-P4 1,4 C OTH Svavelemissionen beräknas utifrån bränslets egenskaper Svavel ton Totalt 1,9 M, NRB Se ovan P1-P4 C Kolmonoxid mg/ m 3 ntg 6 % Träpellets/ Bioloja P1 315 M, C OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. O 2 Koldioxid - ton Eo 5 P2-P4 2054,5 C NRB Beräknas utifrån massbalans Fossil Koldioxid - ton Gasol P1-P4 0,1 C NRB Beräknas utifrån massbalans Fossil Koldioxid - Biogen ton Träpellets P1 349,98 C NRB Beräknas med hjälp av energibalans över pannan Koldioxid - ton Bioolja P1 6561,8 C NRB Beräknas utifrån massbalans Biogen *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 5(29)

7 2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträcka och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön ( Utsläpp från transporter vid Vilundaverket 2012 (baserat på förbrukade mängder) Bränsletransporter Asktransporter Transporter med Transporter totalt kemikalier CO 2 (ton) NOx (kg) S (kg) PM (kg) Utsläpp till vatten Brunnar vid oljecisternerna, oljelagret, lossningsplatsen, värmepumparna ute på anläggningsområdet och vid så kallade oljebord inne i anläggningen är kopplade till en oljeavskiljare. Vattnet passerar långsamt genom oljeavskiljaren så att den eventuellt inblandade oljan stiger uppåt på grund av skillnaden i densitet mellan olja och vatten. Det avskilda vattnet passerar genom en öppning i behållarens underkant och rinner sedan till det kommunala avloppsnätet till Käppalaverket på Lidingö. På vattenytan flyter en mätare (flottör) som larmar till kontrollrummet om nivån är hög i oljeavskiljaren. De övriga brunnarna på den asfalterade planen är kopplade direkt till dagvattennätet medan de övriga brunnarna inom byggnaderna är kopplade direkt till avloppsnätet. Tidigare sotades den biobränsleeldade pannan med ånga varefter sotpartiklar avskiljdes i elfiltret. De oljeeldade pannorna sotades med vatten som sprutas in via dysor i panntoppen. Sotvattnet samlades upp i pannans botten och fördes till en sotbassäng i betong för sedimentering i två steg. När sotningen var avslutad neutraliserades vattnet i bassängen med natronlut varefter sotet fick sedimentera. Sotvattnet hanterades i ett slutet system där vattnet recirkulerades för att slutligen slamtömmas av godkänd entreprenör. För sotning och hantering av sotvatten har särskilda driftinstruktioner tagits fram. Under 2011 och 2012 rekonditionerades pannorna. Det innebär en grundlig rengöring med hjälp av kemikalier (redovisas under Kapitel Kemiska produkter). Mängden vatten som används vid anläggningen minskar väsentligt då endast torrsotning görs. Under 2012 har inga händelser, som kan ha påverkat ovanstående recipienter, inträffat. 6(29)

8 Utsläpp till vatten från Vilundaverket Parameter Enhet Utsläppspunkter Utsläpp Delflöde Totalt halt till vatten Kadmium, Cd µg/l Oljeavskiljare Metod* 0,0562 M OTH Beräknings- /Mätmetod Kommentar Prov taget på avloppsvatten från oljeavskiljaren. Provet tas i samband med den periodiska besiktningen. *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 3 Gällande tillstånd Under hösten 2008 skickade Fortum Värme in en förnyad ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för fortsatt drift av Vilundaverket. Miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen handlade ärendet. Den 27 september 2010 meddelade Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Stockholms län tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och ändrad drift av Vilundaverket med en installerad, tillförd effekt av totalt 130 MW inom fastigheterna Vilunda 6:45 och 6:53 i Upplands Väsby kommun. Fortum Värme överklagade beslutet om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och ändrad drift av Vilundaverket hos Nacka tingsrätt, domstolen den 20 oktober Nacka tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, meddelade i dom, den 31 augusti 2011, om ändringar av Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut och avslog överklagandet i övriga delar. I samband med att domstolens beslut vunnit laga kraft, upphörde Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 16 augusti 1993, dnr , om tillstånd enligt miljöskyddslagen till drift av oljepannor m.m. samt Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 10 oktober 1993, dnr , om tillstånd enligt miljöskyddslagen till konvertering av panna P1 till eldning med träpulver att gälla. Gällande tillstånd enligt miljöbalken är daterat 27 september Under kapitel Villkor i miljötillstånd redovisas villkor enligt gällande tillstånd daterat 27 september 2010 med ändringar daterade enligt Nacka tingsrätt, Mark och miljödomstolens beslut. I tabellen nedan redovisas datum och tillståndsgivande myndighet för gällande miljötillstånd för Vilundaverket. 7(29)

9 Tabell över tillstånd för Vilundaverket Datum Tillståndsgivande myndighet Vattendomstolen (Dnr DVA 31) (Dnr DVA 77) Fastighetsbildnings -myndigheten (Dnr AB3:205/82-3) Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Länsstyrelsen i Stockholms län Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Mark- och miljödomstolen (Mål nr M ) Naturvårdsverket (NV ) Tillstånd enligt Vattenlagen/ Miljöbalken Miljöskyddslagen Miljöskyddslagen (1969:387) Miljöskyddslagen (1969:387) Lagen (2004:1199) om utsläpp av koldioxid Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd NFS 2004:6 Beslut avser Vattendomstolen har meddelat domslut i målet att från Harvaviken och Skarven i Mälaren bortleda vatten för värmeutvinning i värmepumpanläggningen. Ledningsrättsåtgärd avseende sjövattentunnelledning berörande Edsby 1.1, Eds Prästgård 1:67, Båtbyggartorp s:1, Nedra Runby 1:1 mfl Tillstånd enligt miljöskyddslagen och miljöskyddsförordningen att på fastigheten Löt 1:50 framdriva värmeverk bestående av eldade pannor på sammanlagt 117 MW, av en elpanna på 12 MW och av två värmepumpar på 2 ggr 12 MW. Tillstånd enligt miljöskyddslagen till att inom fastigheten Vilunda 6:45 i Upplands Väsbys kommun konvertera en befintlig oljepanna till eldning med biobränsle och fortsätta driften med träpulver- eller oljeeldning. Länsstyrelsen lämnar Väsby Energi tillstånd enligt miljöskyddslagen att inom fastigheten Vilunda 6:45 i Upplands Väsby kommun konvertera två värmepumpar från användningen av köldmediet R12 till R134a. Tillstånd till bortledning av vatten från Skarven i Mälaren för produktion av fjärrkyla vid Vilundaverket i Upplands Väsby kommun, Stockholms län mm. Tillstånd till utsläpp av koldioxid från Vilunda värmeverk enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och ändrad drift av Vilundaverket med en installerad, tillförd effekt av totalt 130 MW inom fastigheterna Vilunda 6:54 och 6:53 i Upplands Väsby kommun. Tillståndet omfattar eldning med träpulver och bioolja i panna P1 samt eldning med eldningsolja 5 (Eo5), eller eldningsolja av motsvarande kvalitet, i pannorna P2-P4. Anläggningen omfattar även värmepumpar med en installerad effekt av totalt 24 MW, kylmaskiner med en installerad effekt av totalt 2,1 MW samt en elpanna med en installerad tillförd effekt av 12 MW. Värmepumpar och panna P1 ska svara för anläggningens basproduktion av värme. Följande ändringar (tillstånd, villkor 1, 2, 3, 4 och 8) av Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut och avslår överklagandet i övriga delar. Beslut om att tidigare undantag från föreskriften NFS 2004:6 även gäller för deklarationsår (29)

10 3.1 Anmälda ändringar under året Under 2012 har, i nedanstående tabell, följande anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd skickats in. Tabell över anmälda ändringar för Vilundaverket under Datum Tillståndsgivande Anmälan enligt Beslut avser myndighet Länsstyrelsen i Stockholms län Lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Anmälan av ändring av övervakningsplan Fortum Värme har varit i kontakt med Länsstyrelsen i Stockholms län angående en eventuell anmälan om vattenverksamhet vid Harvavik. Ärendet har hanterats enligt Miljöbalken 11 kap 12 eftersom den genomförda åtgärden med arbetet i Harvavik inte skadat allmänna eller enskilda intressen. Fortum Värme har även meddelat Miljö- och hälsoskyddskontoret, Upplands Väsby kommun om arbetet. Vid stranden längst in i Harvavik finns en " betongbrygga" en s.k. kassun, med tre ventiler (ca 3 m under vattenytan) som reglerar tillflödet/uttagspunkt. Regleringen av ventilen närmast stranden fungerade inte. Ventilen hade täckts igen med rasmassor och sediment, vilket förhindrade att reparationsarbeten kunde utföras. Ventilen reglerar intag av sommarvatten som kan användas till värmepumpar. Fortum Värme avsåg, genom vattenarbete såsom muddring och stålspontning, frilägga blockerad ventil samt skydda Vilundaverket från framtida störningar i form av blockerade ventiler. Åtgärder som vidtagits för att reparera den ventil som havererat: trycka ner en stålspont 3-4 meter ut från kassunens ena sida (vilket ger ett skydd ur arbetssäkerhet för dykarna samt mot framtida ras) samt reparation av ventil. friläggande av blockerad ventil, som är övertäckt av bottensediment muddring framför samtliga ventiler Vid utförandet användes en läns-/geoduk som hindrade grumling från att spridas i viken. Uppskattad volym som behövdes tas bort var ca 2-3 m 3. Bedömningen av arbetet var att minimal grumling kommer att förekomma. Arbetet utfördes efter den 1 augusti, enligt villkor i vattendomen. Inga klagomål inkom och arbetet genomfördes enligt plan. Ingen grumling utanför avspärrningen uppstod. 9(29)

11 3.2 Föreläggande och förbud I nedanstående tabell redovisas föreläggande för Vilundaverket samt beslutande myndighet. Tabell över föreläggande för Vilundaverket Datum Tillståndsgivande Beslut avser myndighet Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr ) Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr ) Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Stockholms län förelägger med stöd av 22 kap 2 andra stycket AB Fortum Värme (bolaget) att senast den 1 oktober 2007 komplettera ansökningshandlingarna. Beslut att, Vilundaverket tillåts fortsätta sin provförbränning enligt tidigare beslut , 96 med samma villkor tills den nya tillståndsansökan är färdigbehandlad hos Länsstyrelsen, dock längst till och med Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Stockholms län, MPD, förelägger med stöd av 22 kap 2 andra stycket AB Fortum Värme (bolaget) att ytterligare komplettera ansökningshandlingarna. Den anmälda vattenverksamheten i Harvavik kan huvudsakligen genomföras som redovisats i anmälningshandlingarna. Länsstyrelsen förelägger med stöd av 23 punkt 2a förordning (1998:1388) om vattenverksamhet om följande försiktighetsmått: - Geoduken får inte tas bort innan grumlingen i det närmast upphört innanför duken. - Etableringsområdet för maskiner mm skall avgränsas i samråd med representanter för samfälligheten Båtbyggaretorp S:1. - Grumlande arbeten i vattnet får endast ske under perioden 1 september till 30 april. - Länsstyrelsen och Miljö- och hälsoskyddskontoret i Upplands Väsby kommun skall meddelas när arbetena påbörjas och avslutas. Beslut att, Vilundaverket tillåts fortsätta sin provförbränning enligt tidigare beslut , 96 med samma villkor tills den nya tillståndsansökan är färdigbehandlad hos Länsstyrelsen. 10(29)

12 3.3 Tillsynsmyndigheter Tabell över tillsynsmyndigheter för Vilundaverket Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Miljö- och hälsoskyddskontoret, Miljötillstånd Upplands Väsby kommun Länsstyrelsen i Stockholms län Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljöskyddslagen/Miljöbalken Brandkåren Attunda Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndsgiven oljeeffekt är totalt 117 MW. Efter ombyggnad av panna 1 är den totalt tillgängliga effekten 22 MW med träpulver alternativt 30 MW med olja, den tillgängliga effekten från pannorna 2-4 är 2x35 MW respektive 12 MW olja och värmepumparna ger 2x12 MW. Tillförda bränslen och tillförd el vid Vilundaverket jämfört med föregående år. Bränsle Mängd/Volym GWh Mängd/Volym GWh Eldningsolja 5, Nm³ 670,3 7,2 706,6 7,5 Bioolja 1, Nm³ , ,3 Träpellets, ton , ,8 Värmepump, MWh , ,2 Spill-/sjövatten, MWh , ,2 Lokallast , ,5 Produktion av värme/kyla med olika bränslen vid Vilundaverket i GWh jämfört med föregående år Produktion (GWh) Eldningsolja 5 5,4 6,6 Bioolja 2 15,3 21,9 Träpellets 21,8 17,2 Värmepump 80,7 61,3 Spill-/sjövatten - - Lokallast - - Totalt 123,1 107,0 1 MFA (Mixed fatty acids) 2 MFA (Mixed fatty acids) 11(29)

13 Drifttider och produktion per panna/enhet vid Vilundaverket 2012 jämfört med föregående år Panna Drifttid timmar GWh Drifttid timmar GWh Panna Panna Panna Panna Värmepump ,7 Värmepump ,6 Spädmatning av fjärrvärme vid Vilundaverket i m jämfört med föregående år Mängd i m 3, 2011 Mängd i m 3, 2012 Recipient Vatten till fjärrvärmenät Mark Spädmatning sker från och med 2009 från Hässelbyverket och Bristaverket. I enstaka fall, som år 2012, sker spädmatning av fjärrvärme. 4.2 Villkor i miljötillstånd Tabellen nedan redovisar de villkor som gäller enligt miljötillståndet daterat och samt beslut gällande värmepumparna daterat Tabellen nedan redovisar villkor enligt beslut daterat Tabell över villkor enligt beslut daterat Villkor nr Villkorstext Allmänna villkor: Om inte annat följer av nedan angivna villkor skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingar och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med de krav som har ålagts vid miljöprövningarna. Läckage av köldmedium från värmepumpar: Läckage av köldmedium skall som riktvärde begränsas till högst två viktprocent per år av mängden köldmedium i köldmediesystemen. För att minska köldmedieläckage vid kompressorhaveri skall anläggningen förses med sektioneringsventiler. Kommentar: Vägningar har skett av köldmedium (avser år 2012). Differensen mellan vägningarna uppgår till 0 kg. Läckage motsvarar 0 vikt-% på årsbasis av köldmediemängden i systemet. 12(29)

14 Tabellen nedan redovisar villkor och villkorsuppfyllnad enligt miljötillståndet daterat och Tabellen nedan redovisar villkoren för Vilundaverket enligt beslut daterat och Villkor nr Villkorstext 1 Om inte annat framgår av följande villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med det som bolaget har angett eller åtagit sig i ärendet. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med de krav som har ålagts vid miljöprövningarna. 2 Minst 75 procent av månadsmedelvärdena för utsläppen av kväveoxider och stoft till luft från panna P1 (exklusive start och stopp av pannan), ska underskrida följande begränsningsvärden Kväveoxider, räknat som NO mg/m 3 ntg Stoft 15 mg/m 3 ntg Begränsningsvärdena gäller vid 3 % O 2 vid eldning med bioolja och 6 % O 2 vid eldning med träpulver samt samförbränning av träpulver och bioolja. Kontroll ska ske genom kontinuerlig mätning. Kommentar: Utsläppet gällande kväveoxider har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Dygnsmedelvärdet är beräknat till 80,7 mg/mj vilket enligt villkoret är 226 mg/nm 3 vid 6% O 2. Vid emissionsmätning i januari 2013 uppmättes NOx till 226 mg/m 3 ntg (vid 6% O 2 ) för P1.Villkoret uppfylls. Utsläppet för stoft har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Dygnsmedelvärdet för stoft är beräknat till 7,1 mg/mj, vilket enligt villkoret är 20 mg/nm 3 vid 6% O 2 (75% av värdena). Vid emissionsmätning i januari 2013 uppmättes stoft till 5 mg/m 3 ntg (vid 6% O 2 ) för P1.Villkoret uppfylls. 3 Utsläpp av kolmonoxid till luft vid eldning med träpulver i panna P1 får som månadsmedelvärde, med undantag för start och stopp av pannan, inte överstiga 500 mg/m 3 ntg vid 6 % O 2 som begränsningsvärde. Kontroll ska ske genom kontinuerlig mätning. Kommentar: Utsläppet har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Månadsmedelvärdet är beräknat till 315 mg/nm 3 vid 6% O 2. Vid emissionsmätning i januari 2013 uppmättes kolmonoxid till 470 mg/m 3 ntg (vid 6% O 2 ) för P1.Villkoret uppfylls. 4 Utsläpp av kväveoxider, räknat som NO 2, till luft från pannorna P2-P4 får sammantaget som medelvärde vid mätning inte överstiga 450 mg/m 3 ntg vid 3 % O 2 som begränsningsvärde. Mätning av utsläppet ska, minst en gång per eldningssäsong, ske på den eller de pannor som är i drift. Om pannor inte varit i drift under eldningssäsongen får tillsynsmyndigheten besluta om annan tidpunkt för genomförande av mätning. Kommentar: Utsläppet har kontrollerats genom mätning. Medelvärdet är beräknat till 150 mg/mj kväveoxider, vilket enligt villkoret är 519 mg/nm 3 vid 3% O 2. Vid emissionsmätning i januari 2013 uppmättes NOx till 545 mg/m 3 ntg (vid 6% O 2 ) för P3. Villkoret uppfylldes ej vid emissionsmätning. Vid emissionsmätning 2012 för panna 2 (panna 4 ej i drift år 2012) uppmättes NOx till 524 mg/m 3 ntg. Villkoret uppfylldes ej. Då begränsningsvärdet för NOx från P2-P4 som medelvärde inte får överstiga 450 mg/m3 ntg vid 3% O 2 beräknas utsläppet av NOx till 534,5 mg/m3 ntg vid 3% O 2 som resultat av de båda emissionsmätningarna. En anledning till de höga NOx-halterna kan bero på bränslet. Fortum Värme har eldat med ett bränsle som har haft en högre halt av stoft än tidigare. Sammansättningen av bränsle påverkar även halten av NOx. Se även kapitel Tillbud och störningar. 13(29)

15 Villkor nr Villkorstext 5 Utsläpp av stoft till luft från pannorna P2-P4 får sammantaget som medelvärde under en eldningssäsong, med undantag för start och stopp av pannorna, inte överstiga 50 mg/m 3 ntg vid 3 % O 2 som begränsningsvärde. Kontroll av begränsningsvärdet ska ske genom kontinuerlig mätning. Kommentar: Utsläppet har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Medelvärdet för stoft är beräknat till 12 mg/mj, vilket enligt villkoret är 11,60 mg/nm 3 vid 3 % O 2. Vid emissionsmätning i januari 2013 uppmättes stoft till 5 mg/m 3 ntg (vid 6% O 2 ) för P3.Villkoret uppfylls. Vid emissionsmätning 2012 för P2 uppmättes stoft till 23 mg/m 3 ntg (vid 3% O 2 ). Villkoret uppfylls. 6 Svavelhalten i använda bränslen får uppgå till högst 0,3 viktprocent. Kommentar: Svavelhalten i eldningsolja 5 underskrider 0,3 viktprocent vid bränsleanalys. 7 Undanträngd luft från lagring av bioolja ska behandlas i aktivtkol-filter eller på annat likvärdigt sätt. Åtgärden ska vara vidtagen senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Aktivt kol-filter har installerats. Villkoret uppfylls. 8 Förvaring och hantering av flytande bränslen, kemiska produkter och avfall ska ske på sådant sätt att spill och läckage till dag- och spillvatten eller icke hårdgjord mark inte kan ske. Åtgärder för att uppfylla villkoret ska vara vidtagna senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Invallning finns runt oljecisterner. Eventuellt spill eller läckage avleds till oljeavskiljare. Uppsamlingskärl finns för eventuellt läckage från kemikaliekärl. Kemikalierna är märkta och hanteras enligt anvisningar. En miljöstation finns för förvaring av uppkommet farligt avfall. 9 Golvbrunnar som är kopplade till spillvattennätet och är placerade i utrymmen där kemiska produkter lagras och hanteras ska stängas permanent. Övriga brunnar i anläggningen ska bytas mot avstängningsbara brunnar. Dagvattenbrunnar ska vid oljelossning och brandsläckning täckas med brunnstätningar. Dessa åtgärder ska vara vidtagna senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Golvbrunnar som är kopplade till spillvattennätet och är placerade i utrymmen där kemiska produkter lagras och kommer att stängas. Övriga brunnar ska bytas mot avstängningsbara brunnar. Brunnstätningar finns och används vid oljelossning och brandsläckning. 10 Förslag till och tid för genomförande av åtgärder för att begränsa spridningen till dag- och spillvatten eller icke hårdgjord mark dels av spill från lossning av olja och dels av brandsläckningsvatten ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Miljö- och hälsoskyddskontoret har vid tillsynsbesök föreslagit att nya tättingar införskaffas som placeras med de redan existerande. Fortum Värme har köpt in nya tättingar. 11 Sotvatten ska i största möjliga utsträckning återanvändas. Slam och överskottsvatten ska tas om hand som avfall. Utsläpp får inte ske varken till spillvattennätet eller till dagvattennätet. 14(29)

16 Villkor nr Villkorstext Kommentar: Om sotvatten uppkommer, sedimenteras sotvattnet vid anläggningen samt även eventuellt ph-justering av vattnet innan det leds ut till spillvattennätet. Uppkommet sotvatten samlas in och skickas till avfallsentreprenör för återanvändning. Se även kapitel Avfallsmängder. Sotvatten har inte letts ut till spillvattennätet under Buller från verksamheten får som begränsningsvärde inte ge upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder, vårdbyggnader och utbildningslokaler än följande: 50 dba dagtid måndag-fredag (kl ) 40 dba nattetid (kl ) gäller ej utbildningslokaler 45 dba övrig tid Vid arbetslokaler för ej bullrande verksamhet gäller 10 dba högra begränsningsvärden än ovanstående. Momentana ljud får nattetid (kl ) vid bostäder inte överskrida 55 dba. Om hörbara tonkomponenter förekommer ska ovanstående värden sänkas med 5 dba. De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft och därefter minst en gång vart tredje år. Kommentar: Bullermätning har genomförts under driftsäsong 2012/2013. Resultat har inte inkommit till denna miljörapports inlämning. Vid tillsynsbesök har Miljö- och hälsoskyddskontoret beslutat att de kontaktar Länsstyrelsen om dispens av villkoret kan ges. 13 Arbete för att effektivisera energianvändningen och minska mängden avfall på kontinuerligt. Resultatet av detta arbete ska redovisa årligen i miljörapporten. Kommentar: Fortum Värme arbetar aktivt med energihushållning. I det dagliga arbetet utförs åtgärder som påverkar och höjer effektiviteten i verksamheten. Se vidare under kapitel 9.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering. 14 Reviderat program för egenkontrollen ska tas fram och lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Kontrollprogram finns, daterat Kontrollprogrammet har ersatts med Miljöinstruktion för övervakning och mätning av miljödata vid Vilunda 15 Om verksamheten i sin helhet eller någon väsentlig del av denna upphör ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten senast sex månader före planerad nedläggning. Kommentar: Inga planer för nedläggning finns. 15(29)

17 4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter NFS 2002:26 På panna 1 krävs endast kontinuerlig mätning av kväveoxidutsläppet. Kontinuerlig stoftmätning krävs inte enligt föreskrifternas 11 då pannans tillförda effekt underskrider 100 MW. Kontinuerlig mätning krävs heller inte för svavel enligt 12 då anläggningen eldas med biomassa och emissionerna inte överskrider föreskrivna utsläppsgränsvärden. För pannorna 2, 3 och 4 som har en planerad drifttid understigande 50 GWh krävs heller inte kontinuerlig mätning av stoft, NOx eller svavel enligt föreskrifternas 11 och 12. Kontinuerlig mätning av stoft- och NOx finns dock installerat på panna 1 och kontinuerlig stoftmätning finns installerad på pannorna 2-4. Endast panna 1s mätutrustning för NOx kalibreras och underhålls i enlighet med standarden SS-EN i enlighet med föreskrifternas krav. Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden skall verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2012 har inga onormala driftförhållanden inträffat vid Vilundaverket. För uppfyllande av utsläppsvillkor gäller att under ett kalenderår och under den faktiska drifttiden: Inte något medelvärde för en kalendermånad överskrider utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan Minst 97 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende SO 2 och stoft uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan Minst 95 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende NO X uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan Utsläppsgränsvärden för panna 1 (pellets och bioolja) enligt NFS 2002:26, utsläppsgränsvärdet viktas efter andelen flytande/fast Parameter Utsläppsgränsvärde Anmärkning Stoft 50 resp 100 mg/nm 3 50 mg (3 % O 2 ) gäller för bioolja och 100 mg gäller för pulver (6 % O 2 ) motsvarar ca 23 mg/mj respektive 46 mg/mj Svavel (S) 190 mg/mj NOx 450 resp 600 mg/nm mg (3 % O 2 ) gäller för bioolja och 600 mg gäller för pulver (6 % O 2 ) motsvarar ca 210 mg/mj respektive 280 mg/mj 16(29)

18 Utsläppsgränsvärden för panna 2-4 (Eo5) enligt NFS 2002:26 Parameter Utsläppsgränsvärde Anmärkning Stoft 50 mg/nm 3 motsvarar ca 14 mg/mj 50 mg/nm 3 vid 3 % O 2 Svavel (S) 190 mg/mj NOx 450 mg/nm 3 motsvarar ca 130 mg/mj 450 mg/nm 3 vid 3 % O 2 48-timmarsmedelvärden bildas vartannat kalenderdygn då anläggningen varit i effektiv drift mer än två tredjedelar av den aktuella tiden, dvs 32 timmar. På motsvarande sätt skapas månadsmedelvärden. Samtliga 48-timmarsmedelvärden och månadsmedelvärden för NOx från panna 1 underskrider utsläppsgränsvärdet. För att verifiera att utsläppsgränsvärdena innehålls för övriga parametrar redovisas resultatet från emissionsmätningar utförda i januari 2013 (avser år 2012) för P1 och P3 samt februari 2013 (avser år 2012) för P2 nedan. Tabell över resultat för emissionsmätning vid Vilundaverket 2012 Parameter P1 P2 P3 P4 Stoft ,6 - mg/m 3 ntg Svavel (S) 5,4 Svavelhalten i Eo5 uppgår till max 0,27 % svavel vilket mg/mj ger ett maximalt svavelutsläpp på 65 mg/mj NOx mg/m 3 ntg Dygn då mer än tre timmedelvärden är felaktiga på grund av brister i mätsystemet skall inte medräknas. Om mer än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl skall verksamhetsutövaren vidta erforderliga åtgärder för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet. Under 2012 har 6 NOx-dygn (panna 1) räknats om och ersatts enligt Naturvårdsverket 37 timmars- och 150 % regel, detta i och med den årliga NOxrevisionen. Diskussioner med leverantören till miljöredovisningssystemet (MRS) har inletts för att undersöka de upptäckta bristerna. 17(29)

19 5 Utförda mätningar och besiktningar under året Tabell över utförda mätningar och besiktningar vid Vilundaverket Datum Utförare Uppdrag ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning P1, P ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning P2 (avser 2012) ENA Miljökonsult AB Jämförande mätning P ENA Miljökonsult AB AST stoft ENA Miljökonsult AB QAL2 (avser 2012) 2012 ENA Miljökonsult AB Bullermätning driftsäsong 2012/ Sammanfattning av resultatet av mätningar På uppdrag av Fortum Värme utförde ENA Miljökonsult AB utsläppsmätning efter P1 och P3. Stoftmätningen utfördes om totalt 2 delprov per panna och O 2, NOx samt rökgastemperaturen mättes med kontinuerliga instrument under proven. Stoftvillkoret för P1 och P3 uppfyllde uppsatta villkor. NOx-villkoret för P1 uppfylldes men inte villkoret för P3. CO-villkoret för P1 uppfylldes. Svavelhalten i oljan är enligt bolagets beräkningssystem 0,02 viktprocent. P2 har inte kontrollerats vid detta mättillfälle på grund av anläggningen inte var i drift. Vid mättillfället eldades P1 med bioolja därför redovisas endast uppfyllanden av dessa villkor i tidigare tabell. ENA Miljökonsult AB utförde i februari 2013 utsläppsmätning efter panna 2. Denna mätning gäller för år 2012 eftersom panna 2 inte var i drift vid tidigare emissionsmätning. Vid emissionsmätningen för panna 2 uppfylldes villkoret för stoft och men inte villkoret för NOx. Panna 4 har inte varit i drift under år Då begränsningsvärdet för NOx från P2-P4 som medelvärde inte får överstiga 450 mg/m 3 ntg vid 3% O 2 beräknas utsläppet av NOx till 534,5 mg/m 3 ntg vid 3% O 2 som resultat av de båda emissionsmätningarna. En anledning till de höga NOx-halterna kan bero på bränslet. Fortum Värme har eldat med ett bränsle som har haft en högre halt av stoft än tidigare. Sammansättningen av bränsle påverkar även halten av NOx. Se även kapitel Tillbud och störningar. Extern kontroll av befintligt gasanalyssystem genom jämförande mätning efter panna 1 utfördes av ENA Miljökonsult AB. Kontrollmätningar samt beräkningar visar att Naturvårdsverkets krav (NFS 2004:6) gällande systematisk avvikelse och standardavvikelse uppfylldes för O 2, NO och rökgasflöde efter panna 1. NO 2 -andelen bestämdes till 1,6 % av NOx. På grund av risk för överskridande av gränsvärde genomfördes jämförande mätning i januari 2013 istället för december En årligt tillsynskontroll (AST) för stoft under 2012 genomfördes av ENA Miljökonsult AB. Mätningarna visade att kalibreringsfunktionen är giltig och variabilitetskraven uppfylldes för stoft. De framtagna kalibreringsfunktionerna kan därför tillämpas enligt SS-EN 14181: (29)

20 ENA Miljökonsult AB utförde mätningar enligt QAL2 av befintligt gasanalyssystem efter P1. Kontrollen utfördes med avseende på instrument för registrering av NO. Krav som ställs i SS-EN 14181:2004 (Utsläpp och utomhusluft Kvalitetssäkring av automatiska mätsystem) gällande variabilitet uppfylldes för NO. Kalibreringsfunktion samt giltigt kalibreringsområde för AMS (automatisk mätsystem) togs också fram. Bullermätning har genomförts av ENA Miljökonsult AB under driftsäsong 2012/2013. Rapport med resultatet från mätningen har inte inkommit till denna miljörapports inlämning. Fortum Värme kommer att redovisa resultaten i miljörapporten för år Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6.1 Fortum Värme Inom Fortum Värme bedrivs ständigt pågående förbättringsarbeten i syfte att optimera drift och underhåll av anläggningarna. År 2007 påbörjades ett program för att se över underhållsprocessen där hög driftsäkerhet är målet. Programmet kallas för Maintenance Excellence (Main-X). Efter att sett över grundläggande ordning och reda för anläggningarna fokuserar programmet sedan några år inom sex utvecklingsområden: Störningsbekämpning, Beredning & Planering, Ordning & Reda, Ständiga Förbättringar, Operatörsunderhåll samt Management och Kompetens. Det viktigaste av alla verktyg i förbättringsarbetet är arbetsgrupperna vars medlemmar kommer från olika delar av verksamheten för samma anläggning. Arbetsgrupperna har tilldelats arbetsuppgifter med syfte att förbättra verksamheten. Arbetsgrupperna ska bl a analysera störningar och identifiera förbättringsåtgärder samt säkerställa ordning och reda för anläggningarna. 6.2 Vilundaverket Under året ha ett reparationsarbete gjorts vid intaget för sjövattenledningen i Harvaviken. Mer om arbetet finns att läsa i tidigare kapitel Anmälda ändringar under året. Fortum Värme har installerat en ny ekonomiser för panna 1. Installationen medför att tillgängligheten stärks på panna 1 samt även att det blir en effekthöjning vid eldning med pellets och bioolja. Det innebär också att pannorna med fossil olja inte körs lika mycket. Ekonomiser kyler av rökgaserna bättre än tidigare. Dessutom har det kompletterats med nya sotblåsare. Efter installationen av ekonomiser har panna 1 körts på låglast för att inte överskrida gränsvärdet för stoft. 19(29)

21 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Under året har tre stycken rapporter registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål över händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. Under februari inkom klagomål från närboende på Turebergsvägen att det bullrar från anläggningen. Driftpersonal vid anläggningen har varit och lyssnat men har inte kunnat finna någon orsak till bullret. Kommunen har kontaktats om fler klagomål har inkommit samt blivit informerade om att Fortum Värme inte kunnat identifierat varifrån bullret kommer. Även i april inkom klagomål från närboende på vinande ljud från anläggningen. Driftpersonalen kontaktade den närboende för att kunna reda ut vad det är som stör då Fortum Värme inte kunnat identifiera ljudet. Den närboende har ombetts att notera vid vilka tidpunkter som ljudet hörs. Trots kontakt med närboende, har driftpersonal inte kunnat finna något som ger upphov till ljudet. Ytterligare klagomål har inte inkommit till Fortum Värme. Om klagomål inkommer framöver till Fortum Värme eller kommunen, kommer representanter från både kommunen och Fortum Värme att tillsammans beöka platsen. För Vilundaverket har höga halter av stoft för panna 1 uppmätts vid den kontinuerliga mätningen. Det upptäcktes vid driftstart efter ombyggnad av ekonomiser samt byte av miljöinstrument som det var förhöjda nivåer av stoft. Olika åtgärder som Fortum Värme har vidtagit är: Få ordning på mätutrustningen för att kunna få riktiga värden. Det pågår kontroll av utrustning för att se om det är något fel. Det verkar som om något hänt och att de visar för höga värden Byte av bränsle och pröva vit pellets, som ska ge lägre stofthalter. Följt upp med ytterligare en emissionsmätning. Stofthalten för år 2012 har inte stigit över gränsvärdet enligt villkoret för anläggningen. Anläggningen har kört på låglast för att klara gränsvärdet. Kommunen har informerats återkommande under december 2012 och början av (29)

22 8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO och för arbetsmiljö OHSAS Företaget revideras årligen med avseende på ISO och OHSAS Verksamhetsplanen för Nordvästra fjärrvärmenätet baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningarnas betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider och miljöstörningar. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering Fortum Värme Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. Företagets policy är att Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO 2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR-området I Fortum Värmes strategi ingår begreppet Energieffektivitet i alla led som ett prioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara nyckeltalet Systemverkningsgrad. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter el, värme och kyla som levereras till sina respektive slutkunder. Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum Värmes olika fjärrvärmenätet. 21(29)

23 PoD Distribution Energikartläggning har påbörjats på spetsanläggningarna och pumpstationerna. Syftet är att kartlägga energianvändningen och dess kostnad samt energioptimering av anläggningarna. Vid kartläggningarna ska Fortum Värme ta fram lösningar, förslag och kostnader på att effektivisera energianvändningen där det är möjligt. I prioriteringsordning har det tagits fram i vilken ordning energikartläggningarna ska genomföras. Ordning beror på om Fortum ska ha kvar anläggningarna eller om de ska avvecklas till fördel för basproduktionen vid de större anläggningarna. Den största energibesparingen som företaget kommer att göra framöver vad gäller spetsanläggningarna är avveckling och rivning av anläggningar. Flera spetsanläggningar kommer att avvecklas de närmaste åren, vilket kommer att innebära en energibesparing. Energibesparingen omfattar bl a minskad uppvärmning av anläggningar, varmhållning av bränsle samt belysning i anläggningarna. Under året har anläggningen vid Södersjukhuset rivits, vilket innebär en besparing för uppvärmning av lokalerna med ca 150MW/år. Dessutom har flera anläggningar ställts av och tömts på bränsle däribland Krigsrådet panncentral, Bredäng värmecentral, Älvsjö, Giggen, Långe Jan. Vid Långe Jan påbörjades rivning i början av år Energikartläggning Energikartläggning vid Akallaverket och Årsta värmeverk genomfördes under år Under 2012 har fokus varit att följa strategin för avveckling av anläggningar som tagits ur drift vid Fortum Värmes fjärrvärmenät. Föreslagna åtgärder vid Akallaverket och Årsta värmeverk har därför inte genomförts enligt tidigare plan. För det kommande energikartläggningsarbetet av verksamhetens andra anläggningar har en makroplan upprättats. Makroplanen visar att 5 större och 17 mer ordinära spetsanläggningar och pumpstationer bör prioriteras i energikartläggningsarbetet däribland Vilundaverket och Orminge panncentral. Ytterligare 30 anläggningar behöver kartläggas men dessa har lägre prioritet. Returtemperaturåtgärder Arbetet med att sänka returtemperaturen har fortsatt och pågått under hela året. På årsbasis har Fortum nått en lägsta nivå sedan en systematiskt uppföljning påbörjades. Åtgärder har främst genomförts i fjärrvärmecentraler, men också i produktionsanläggningar. Sänkt returtemperatur kommer från förbättrad prestanda i produktionsanläggningar, lägre värmeförluster i nätet och mindre förbrukning av el till distributionspumparna. Reglerförbättringar Ett antal reglerförbättringar som ökar nyttjandet av våra basproduktionsanläggningar har genomförts till ett värde av 10 MSEK/år och grad. Handlar främst om att göra åtgärder i 22(29)

24 distributionsanläggningar som pumpstationer för att kunna utnyttja distributionsnäten mer effektivt Vilundaverket För att minska användningen av fossilt bränsle och för att effektivisera driften av kraftverken inom Nordvästras fjärrvärmenät har man kontinuerlig driftuppföljning. Baskraftverken har bättre tillgänglighet och körs med biobränsle, vilket minskar användningen av spetsverken och användning av fossilt bränsle i form av olja. Genom driftuppföljningen styr man produktionen till att baskraftverken körs i första hand. För att uppnå bästa resultat har en viktig åtgärd varit att öka medvetenhet och kompetens hos medarbetarna inom driftorganisationen för att styra produktionen att bli mer effektiv. Inga större och omfattande åtgärder har vidtagits under året för energieffektivisering för Vilundaverket. I dagsläget redovisas inte lokal energiförbrukning vid spetsanläggningarna. Fortum Värme har inte prioriterat att redovisa energiförbrukning för spetsanläggningar och per anläggningsdel. Det görs ingen mätning på respektive anläggningsdel. Effektivisering och utbyggnad av basproduktionen gör att Fortum Värme kan avveckla spetsanläggningar, vilket ger mer energieffektivisering totalt sett. En fortsättning av projektet för energikartläggning som genomfördes år 2011 vid Årsta värmeverk och Akallaverket kommer att leda till att uppföljning av spetsanläggningar kommer att kunna ha uppföljning på energiförbrukning. Energislag redovisas redan idag för hela anläggningen. 8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara, hållbara biologiska oljor. Under 2012 fortsatt arbete enligt Fortum Värmes kontrollsystem enligt Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flyttande biobränslen. Fortum Värme innehåller ett hållbarhetsbesked och är medlem i RSPO. Fortum Värme är sedan 2005 medlem i WWF Global Forest & Trade Network via GFTN Sweden. GFTN är WWF s initiativ för att avskaffa olaglig avverkning och bidra till förbättrat skogsbruket. Medlemmar främjar ansvarsfullt skogsbruk och trovärdig skogscertifiering. För utförligare information om GFTN se 23(29)