Miljörapport 2016 Vilundaverket

Transkript

1 Miljörapport 2016 Vilundaverket

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING Lokalisering Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN UTSLÄPP TILL LUFT... 4 HYPERLINK \l "_Toc " Köldmedia 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER UTSLÄPP TILL VATTEN GÄLLANDE TILLSTÅND ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD TILLSYNSMYNDIGHETER VILLKORSEFTERLEVNAD TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND VILLKOR I VATTENDOMAR Vattendom och Vattendom EFTERLEVNAD AV SFS 2013:252 (STORA FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR) REDOVISNING AV BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT) ENLIGT IED UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Fortum Värme Vilundaverket KEMISKA PRODUKTER FORTUM VÄRME VILUNDAVERKET AVFALLSMÄNGDER RISKHANTERING FORTUM VÄRME VILUNDAVERKET MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ÖVRIG INFORMATION UNDERSKRIFT... 28

3 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Vilundaverket är en spets- och reservanläggning för värmeproduktion i Stockholms nordvästra fjärrvärmenät som försörjer Sigtuna, Arlanda och Upplands Väsby, Hässelby, Vällingby, Järvafältet och Sollentuna med fjärrvärme. I Nordvästra nätet är det avfallsoch bioeldade Bristaverket basanläggning och Hässelbyverket en mellanlastanläggning. I nätet ingår även Valsta HVC och Akallaverket som också är spets- och reservanläggningar. Fjärrkylanläggningen i Vilunda försörjer bland annat Maraboufabriken och Infra City. Genom den så kallade UVA-ledningen mellan Upplands Väsby och Akalla transiteras årligen ca 400 GWh fjärrvärme från Brista till de södra delarna av nätet. Detta innebär en rad miljövinster, främst en väsentligt längre driftsäsong för det avfalls- och fliseldade Bristaverket, vilket bland annat medför mindre produktion med oljeeldade spetslastanläggningarna i Nordvästra fjärrvärmenätet. Nordvästra fjärrvärmenätet är även sammankopplat med Järfällas fjärrvärmenät med ett energiutbyte i båda riktningarna. Storstockholms fjärrvärmenäts utsträckning. 2(28)

4 Huvudman är (Fortum Värme) och all drift och underhåll sköts av Fortum Värme. Verksamheten vid Vilundaverket bedrivs med tillstånd från Länsstyrelsen i Stockholms län. Tillståndet innehåller huvudsakligen villkor för utsläpp till luft. Spill eller brand vid hantering av eldningsolja och läckage av köldmedia från värmepumparna utgör de största riskerna ur miljösynpunkt. Samtliga bas- och spetsanläggningar inom Nordvästra fjärrvärmenätet, inkl. Vilundaverket, är organiserade under Produktion och Distribution (PoD) Nordvästra. Vilundaverket är bemannat dagtid under vardagar. Övrig tid finns insatsberedskap hos vakthavande skiftlag för basproduktionsanläggningarna Hässelbyverket och Bristaverket som också har beredskap för spetsanläggningarna Akallaverket, Akalla Kylcentral och Valsta hetvattencentral Lokalisering Vilundaverket är belägen i ett industriområde på fastigheten Vilunda 6:45 med adress Smedbyvägen 2 inom Upplands Väsby kommun Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Pannor Vilundaverket består av 4 stycken oljepannor med en sammanlagd effekt av 117 MW. Panna 1 konverterades 1994 till eldning med träpulver. Pannan har en kombibrännare, vilket innebär att den även kan eldas med olja. Vid eldning med träpulver är effekten 22 MW och vid oljeeldning 30 MW. År 2006 konverterades panna 1 till samförbränning med träpulver och bioolja men har under 2016 enbart eldats med bioolja. Oljepannorna P2-P4 eldas med eldningsolja EO5. Panna 2 och panna 3 har en effekt av 35 MW vardera och panna 4 en effekt av 12 MW. I anläggningen fanns även en elpanna med en effekt av 12 MW. Den togs ur drift år Värmepumpar och fjärrkylaanläggning Till Vilundaverket hör en värmepumpsanläggning med 2 st. värmepumpar (VP1 och VP2) på vardera 12 MW. Vatten från Mälaren används som värmekälla och transporteras från Harvaviken via en 2,5 km lång trätub från djupt vatten till stranden och vidare genom en 3 km lång bergtunnel till Smedbyvägen. Returvatten från värmepumparna används som köldbärare till kylmaskin 1 (KM1) i Vilundas fjärrkylaanläggning, alternativt kan vatten direkt från Harvaviken användas som köldbärare enligt tillstånd meddelad Fjärrkylaanläggningen har en installerad effekt på totalt 2,1 MW, där KM1 har en effekt på 0,8 MW. Den andra kylmaskinen (KM2) som har en installerad effekt på 1,25 MW och använder uteluft som köldbärare. Det köldmedia som används i Vilundas värmepumpar och kylmaskiner är R134a (HFC). Den ozonuttunnande potentialen (ODP) för köldmedium R134a är 0. Ämnet har dock en 3(28)

5 Parameter påverkan på växthuseffekten med GWP (global warming potential) 1300 för R134a. (Koldioxid, CO2, har GWP 1). Både värmepumparna och kylmaskinerna har ett automatiskt läcksökningssystem installerat. Reningsutrustning Rökgaserna från panna 1 renas på stoft i ett elektrofilter. Rökgaserna avleds via en 63 m hög skorsten som innehåller en pipa för vardera pannan P1-P4. Bränslelager För lagring av olja finns 2 st. cisterner med en sammanlagd volym av m 3 (2 x 6000 m 3 ). Båda cisternerna är anpassade för att kunna lagra bioolja. Den ena cisternen används för att lagra bioolja och den andra Eo5. Träpellets lagras i en silo. Under pelletssilon finns en bränslekvarn som maler pelletsen till pulver. Pelletspulvret lagras i en silo eller förs ut direkt på transportbandet och vidare till pannan. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Frikylasystemet byggdes om under 2015 för ackumulering av frikyla vilket ger minskat behov av kylmaskinsdrift. Ombyggnaden avser recirkulation av sjövatten i sjövattenledningen, vilket ger en verkningsgradshöjning både i kylnätet och i värmenätet. Ombyggnationerna verifierades under driftsäsongen 2016 och det krävdes inte någon kylmaskinsdrift för kylaproduktion. 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft För att redovisa de totala utsläppen till luft från Vilundaverket används resultat från kontinuerlig mätning samt beräkningar utifrån emissionsmätningar och bränsledata. Tabell över utsläpp till luft år 2016 (med mg/m 3 avses mg/nm 3 tg vid 3 % O2.) Utsläppspunkter Delflöde Totalt Enhet Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Stoft mg/m 3 Bioolja P1 7,1 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Stoft mg/m 3 Eo 5 P2-P3 14,8 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Stoft mg/m 3 Totalt 11,7 M OTH Se ovan P1-P3 Stoft ton Bioolja P1 <0,1 M OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Stoft ton Eo 5 P2-P3 <0,1 M OTH Mäts kontinuerligt och Kommentar 4(28)

6 Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. Stoft ton Totalt 0,1 M OTH Se ovan P1-P3 NOx mg/m 3 Bioolja P1 276,3 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning NOx mg/m 3 Eo 5 P2-P3 428,6 M, C NRB Baseras på periodiska emissionsmätningar och bränsleförbrukning NOx mg/m 3 Totalt 367,8 M, NRB Se ovan P1-P3 C NOx ton Bioolja P1 2,1 M NRB Mäts kontinuerligt med UVinstrument, påslag av NO2- andel fastställd vid jämförande mätning NOx ton Eo 5 P2-P4 2,0 M, C NRB Baseras på periodiska emissionsmätningar och bränsleförbrukning NOx ton Totalt 2,1 M, NRB Se ovan P1-P4 C Svaveldioxid mg/m 3 Bioolja P1 77,1 C OTH Svavelemissionen beräknas utifrån bränslets egenskaper Svaveldioxid mg/m 3 Eo 5 P2-P3 124,1 C OTH Se ovan Svaveldioxid mg/m 3 Totalt 105,3 C OTH Se ovan P1-P3 Svaveldioxid ton Bioolja P1 0,6 C OTH Se ovan Svaveldioxid ton Eo 5 P2-P3 1,4 C OTH Se ovan Svaveldioxid ton Totalt P1-P3 Kolmonoxid mg/m 3 Träpellets P1 0 M, ntg C 6 % O2 Koldioxid - Fossil Koldioxid - Fossil Koldioxid - Biogen Koldioxid - Biogen 2,0 C OTH Se ovan OTH Mäts kontinuerligt och instrument kalibreras enligt leverantörens instruktion. ton Eo 5 P2-P4 1020,6 C NRB Beräknas utifrån massbalans ton Gasol P1-P4 0,5 C NRB Beräknas utifrån massbalans ton Träpellets P1 0 C NRB Beräknas med hjälp av energibalans över pannan ton Bioolja P1 2207,5 C NRB Beräknas utifrån massbalans 5(28)

7 Parameter Enhet Utsläppspunkter Delflöde Totalt Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning) Köldmedia Både värmepumpar och kylmaskiner genomgår kontroll av ackrediterade kontrollorgan. Kontrollrapporter avseende den årliga kontrollen av stationära kyl- eller värmepumpsanläggningar skickas separat till tillsynsmyndigheten. Värmepumpar I nedanstående tabell redovisas köldmediemängder och förluster för Vilundas värmepumpar under de senaste 5 åren, Direkt efter tabellen följer kommentarer om förluster under Köldmediesammanställning av värmepumpar vid Vilundaverket, senaste 5 åren 1. År VP1 fyllnadsvikt R134a kg VP2 fyllnadsvikt R134a kg Servicetank Fyllnadsvikt R134a kg Total känd fyllnadsvikt R134a kg Påfylld mängd R134a kg Förlust av R134a kg I mars 2016 konstaterades läckage på VP1 och senare även på VP2. Maskinerna har större delen av 2016 stått under åtgärds- och utredningsarbete för att åtgärda läckagen. Det är inte ett stort läckage som orsakat köldmedieförlusterna utan flera mindre läckage i ex. axeltätningar och packningar. Den 31 jan 2017 lämnades en redovisning in över incidenter och åtgärder på VP i Vilunda 2016 in till Miljökontoret i Upplands Väsby kommun och den 15 mars 2017 lämnades en handlingsplan in vilka redovisar utsläpp, orsaker och planerade åtgärder. Kylmaskiner I nedanstående tabell redovisas köldmediemängder och förluster för Vilundas kylmaskiner under Nytt redovisningssätt from 2016 och därav ingen specifik redovisning av fyllnadsmängder för de enskilda aggregaten, (28)

8 Köldmediesammanställning för kylmaskiner vid Vilundaverket, Aggregat Känd fyllnadsvikt Påfylld mängd Förlust av R134a kg R134a kg R134a kg KM KM Totalt Differens och ev. kommentar Sammanställning av köldmedia och påfyllda mängder samt förluster från kylmaskinerna i Vilunda under de senaste 5 åren, Köldmediesammanställning av kylmaskiner vid Vilundaverket, senaste 5 åren. År KM1 fyllnadsvikt R134a kg KM2 (VKA3) fyllnadsvikt R134a kg Total känd fyllnadsvikt R134a kg Påfylld mängd R134a kg Förlust av R134a kg Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle, tillsatser och kemikalier samt den mängd aska och avfall som genererats från verksamheten. Färdsträcka och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön ( Utsläpp från transporter vid Vilundaverket år 2016 (baserat på förbrukade mängder) Bränsletransporter Asktransporter Avfallstransporter Transporter med kemikalier Transporter totalt CO2 (ton) NOx (kg) S (kg) PM (kg) Utsläpp till vatten Brunnar vid oljecisternerna, oljelagret, lossningsplatsen, värmepumparna ute på anläggningsområdet och vid så kallade oljebord inne i anläggningen är kopplade till en oljeavskiljare. Vattnet passerar långsamt genom oljeavskiljaren så att den eventuellt inblandade oljan stiger uppåt på grund av skillnaden i densitet mellan olja och vatten. Det avskilda vattnet passerar genom en öppning i behållarens underkant och rinner sedan till det kommunala avloppsnätet till Käppalaverket på Lidingö. På vattenytan flyter en mätare (flottör) som larmar till kontrollrummet om nivån är hög i oljeavskiljaren. Övriga brunnar på den asfalterade planen är kopplade direkt till dagvattennätet medan övriga brunnarna inomhus är kopplade direkt till avloppsnätet. 7(28)

9 Under år 2016 utfördes ingen högtrycksspolning med vatten av panna 1-3. Inga övriga händelser, som kan ha påverkat ovanstående recipienter, har inträffat under året. Kadmium I juni 2016 togs ett prov på utgående vatten från oljeavskiljare, prov togs då genom att ta ut fem stickprov från 5 dagar som skickades som samlingsprov för analys. Uppmätt halt redovisas i tabellen nedan och jämförs med 2015 års halt. Käppalaförbundet som tar emot spillvatten från Vilundaverket har påpekat att kadmiumhalten är förhöjd jämfört med hushållsspillvatten. Under året har oljeavskiljaren rengjorts och besiktigats. Vissa brunnar i pannhallen har sanerats (slam omhändertaget som avfall). Nytt prov kommer att tas under 2017 för att följa upp kadmiumhalten i vattnet från oljeavskiljaren. Utsläpp till vatten från Vilundaverket. Halt i spillvatten Parameter Enhet Utsläppspunkter År 2016 År 2015 Kadmium µg/l Oljeavskiljare 0,206 0,242 Kommentar Prov taget på avloppsvatten från oljeavskiljaren. 3 Gällande tillstånd I tabellen nedan redovisas datum och tillståndsgivande myndighet för gällande miljötillstånd för Vilundaverket. Tabell över miljötillstånd för Vilundaverket Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt Vattendomstolen Vattenlagen/ (Dnr DVA 31) Miljöbalken (Dnr DVA 77) Fastighetsbildnings -myndigheten (Dnr AB3:205/82-3) Länsstyrelsen i Stockholms län Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Miljöskyddslagen (1969:387) Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet Beslut avser Vattendomstolen har meddelat domslut i målet att från Harvaviken och Skarven i Mälaren bortleda vatten för värmeutvinning i värmepumpanläggningen. Ledningsrättsåtgärd avseende sjövattentunnelledning berörande Edsby 1.1, Eds Prästgård 1:67, Båtbyggartorp s:1, Nedra Runby 1:1 m.fl. Länsstyrelsen lämnar Väsby Energi tillstånd enligt miljöskyddslagen att inom fastigheten Vilunda 6:45 i Upplands Väsby kommun konvertera två värmepumpar från användningen av köldmediet R12 till R134a. Tillstånd till bortledning av vatten från Skarven i Mälaren för produktion av fjärrkyla vid Vilundaverket i Upplands Väsby kommun, Stockholms län mm. Tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och ändrad drift av Vilundaverket med en installerad, tillförd effekt av totalt 130 MW inom fastigheterna Vilunda 6:54 och 6:53 i Upplands Väsby 8(28)

10 Datum Tillståndsgivande myndighet Mark- och miljödomstolen (Mål nr M ) Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Tillstånd enligt och hälsoskydd Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Beslut avser kommun. Tillståndet omfattar eldning med träpulver och bioolja i panna P1 samt eldning med eldningsolja 5 (Eo5), eller eldningsolja av motsvarande kvalitet, i pannorna P2-P4. Anläggningen omfattar även värmepumpar med en installerad effekt av totalt 24 MW, kylmaskiner med en installerad effekt av totalt 2,1 MW samt en elpanna med en installerad tillförd effekt av 12 MW. Värmepumpar och panna P1 ska svara för anläggningens basproduktion av värme. Följande ändringar (tillstånd, villkor 1, 2, 3, 4 och 8) av Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut och avslår överklagandet i övriga delar. Tillstånd till utsläpp av växthusgaser från Vilundaverket, ny övervakningsnivå. 3.1 Anmälda ändringar under året Under år 2016 har nedanstående ändringar och anmälningar skickats in för Vilundaverket. Provförbränning, panna 1: Den 14 januari 2016 lämnade Fortum in en anmälan om testförbränning av panna 1. Testförbränningen avsåg olika åtgärder för att minska stoft och NOx-emissioner vilket varit ett problem tidigare år. Miljönämnden beslutade den 22 januari 2016 om tillåtelse av testförbränningen enligt anmälan. I februari 2016 lämnas en slutrapport över testkörningen in till myndigheten, där redovisas att en utökad trimning påbörjades den 19 januari vilket resulterade i en sänkning av både stoft och NOx-emissioner och efter åtgärderna innehölls villkor för laster upp till 15 MW. Alla villkor och begränsningsvärden för anläggningen innehölls under trimningen. 3.2 Föreläggande och förbud I nedanstående tabell redovisas föreläggande för Vilundaverket samt beslutande myndighet. Beslut som inte längre är relevanta tas fortlöpande bort från denna sammanställning. Tabell över aktuella förelägganden för Vilundaverket Datum Tillståndsgivande Beslut avser myndighet Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ) Den anmälda vattenverksamheten i Harvavik kan huvudsakligen genomföras som redovisats i anmälningshandlingarna. Länsstyrelsen förelägger med stöd av 23 punkt 2a 9(28)

11 Datum Tillståndsgivande myndighet Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr 2014:103) Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr 2014:806) Beslut avser förordning (1998:1388) om vattenverksamhet om följande försiktighetsmått: - Geoduken får inte tas bort innan grumlingen i det närmast upphört innanför duken. - Etableringsområdet för maskiner mm skall avgränsas i samråd med representanter för samfälligheten Båtbyggaretorp S:1. - Grumlande arbeten i vattnet får endast ske under perioden 1 september till 30 april. - Länsstyrelsen och Miljö- och hälsoskyddskontoret i Upplands Väsby kommun skall meddelas när arbetena påbörjas och avslutas. Dispens enligt 84 Förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar Miljö- och hälsoskyddsnämnden förelägger om följande: - Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med angivelserna i ansökningshandlingarna eller övriga uppgifter och åtaganden. - Under dispensperioden ska villkor i befintliga tillstånd, föreskrifter och beslut gälla. Främst avses SFS 2013:252 och NFS 2002:26. - Dispensen får utnyttjas mellan och Dispensen omfattar drifttimmar från Antalet drifttimmar för panna 1 ska redovisas årligen med början år Från att panna 1 uppnått drifttimmar ska kraven uppfyllas för nya anläggningar enligt Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar Bestämning av provtagningspunkter enligt 35 Förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna placeringen av mät- och provtagningspunkter som presenterats i förslaget som gjorts av AB Fortum Värme. Miljö- och hälsoskyddsnämnden förelägger AB Fortum Värme att utföra provtagning och mätning enligt bolagets förslag Miljönämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr: ) Miljönämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr: ) Miljönämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr: ) Föreläggande med anledning om anmälan om provförbränning. Se vidare under rubriken 3.1 Anmälda ändringar under året. Dispens enligt 25 förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar från krav på mätning av svaveldioxid, kvävoxider och stoft. Återkallande av beslut daterad Dispens enligt 25 förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar från krav på mätning av svaveldioxid och kväveoxider. Dispensen förenas med krav på mätning 1 ggr/år under 10(28)

12 Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser förekommande kalenderår med tillräcklig drifttid för att praktiskt medge genomförande av mätning. Villkor i befintliga tillstånd, föreskrifter och beslut gäller. Dispensen får utnyttjas längt till den 31 december Miljönämnden, Upplands Väsby kommun (Dnr: ) Miljönämnden förelägger om följande: 1. Utföra bullermätning. Redovisning senast 31 januari Åtgärda dämpskärm i oljeavskiljare. Bilddokumentation och redovisning senast 31 maj Se över upphängningen av oljenivålarmets givare. Bilddokumentation och redovisning senast 31 maj Rapport över incidenter som inträffat och åtgärder avseende köldmedieläckage på värmepumpar under Redovisning senast 31 januari Handlingsplan med olika förslag på lösningar för att säkerställa värmepumparnas funktion. Redovisning senast 28 februari Tillsynsmyndigheter Tabell över tillsynsmyndigheter för Vilundaverket Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Miljö- och hälsoskyddskontoret, Upplands Väsby kommun Länsstyrelsen i Stockholms län Brandkåren Attunda Miljötillstånd Miljöbalken Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Miljöbalken Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Tillståndsgiven oljeeffekt är totalt 117 MW. Efter ombyggnad av panna 1 är den totalt tillgängliga effekten 22 MW med träpulver alternativt 30 MW med bioolja, den tillgängliga effekten från pannorna 2-4 är 2x35 MW respektive 12 MW olja och värmepumparna ger 2x12 MW. Tillförda bränslen och tillförd el vid Vilundaverket jämfört med föregående år. Bränsle Mängd/volym GWh Mängd/Volym GWh Eldningsolja 5, Nm³ 351 3,7 192,6 1,6 Bioolja 2, Nm³ 827 8, ,26 11,1 2 MFA (Mixed fatty acids) 11(28)

13 Bränsle Mängd/volym GWh Mängd/Volym GWh Träpellets, ton Värmepump - 15,7-20,2 Spill-/sjövatten - 23,1-33,8 Lokallast - 4,4-6,7 Produktion av värme/kyla med olika bränslen vid Vilundaverket i GWh jämfört med föregående år Produktion (GWh) Eldningsolja 5 3,3 1,2 Bioolja 3 6,7 10,4 Träpellets 0 0 Värmepump 38,8 54,0 Totalt 48,8 65,6 Drifttider och produktion per panna/enhet vid Vilundaverket jämfört med föregående år. Panna Drifttid timmar GWh Drifttid timmar GWh Panna , ,6 Panna , ,2 Panna , ,07 Panna Värmepump , ,0 Värmepump , ,0 Spädmatning av fjärrvärme vid Vilundaverket i m 3 jämfört med föregående år Mängd i m 3, 2016 Mängd i m 3, 2015 Recipient Vatten till fjärrvärmenät 13 17,9 Mark Spädmatning görs normalt från Hässelbyverket och Bristaverket. I enstaka fall sker spädmatning av fjärrvärme också från Vilundaverket. Under år 2016 uppgick den uttagna vattenmängden från Harvaviken (inkl. frikyla) till sammanlagt till ca m Villkor i miljötillstånd Tabellen nedan redovisar de villkor som gäller enligt miljötillståndet daterat och samt beslut gällande värmepumparna daterat Tabellen nedan redovisar villkor enligt beslut daterat Tabell över villkor enligt beslut daterat Villkor nr Villkorstext Allmänna villkor: Om inte annat följer av nedan angivna villkor skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingar och i övrigt i ärendet 3 MFA (Mixed fatty acids) 12(28)

14 Villkor nr Villkorstext angett eller åtagit sig. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med de krav som har ålagts vid miljöprövningarna. Läckage av köldmedium från värmepumpar: Läckage av köldmedium skall som riktvärde begränsas till högst två viktprocent per år av mängden köldmedium i köldmediesystemen. För att minska köldmedieläckage vid kompressorhaveri skall anläggningen förses med sektioneringsventiler. Kommentar: Känd fyllnadsvikt i VP1 var i nov kg R134a. 2 dec 2016 fylldes VP1 med kg. Mellan de kända fyllnadsvikterna har kg R134a fyllts på. Läckaget har därmed varit kg vilket under 25 månader motsvarar ett läckage på 91,4 kg/månad och 1097 kg/år. Läckaget från VP1 motsvarar cirka 8,8 % per år. Känd fyllnadsvikt i VP2 var i juni kg R134a. 20 dec 2016 fylldes VP2 med kg. Läckaget har därmed varit 593 kg vilket under 18 månader motsvarar ett läckage på 32,9 kg/månad och 395 kg/år. Läckaget från VP2 motsvarar cirka 3,4 % per år. Läckaget från VP1 och VP2 var 1492 kg/år, vilket motsvarar 6,2 % läckage. Den 30 jan 2017 lämnades en redovisning in över incidenter och åtgärder på VP i Vilunda 2016 in till Miljökontoret i Upplands Väsby kommun och den 15 mars 2017 lämnades en handlingsplan in vilka redovisar utsläpp, orsaker och åtgärder. Tabellen nedan redovisar villkor och villkorsuppfyllnad enligt miljötillståndet daterat och Tabellen nedan redovisar villkoren för Vilundaverket enligt beslut daterat och Villkor nr Villkorstext 1 Om inte annat framgår av följande villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med det som bolaget har angett eller åtagit sig i ärendet. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med de krav som har ålagts vid miljöprövningarna. 2 Minst 75 procent av månadsmedelvärdena för utsläppen av kväveoxider och stoft till luft från panna P1 (exklusive start och stopp av pannan), ska underskrida följande begränsningsvärden Kväveoxider, räknat som NO2 300 mg/m 3 ntg Stoft 15 mg/m 3 ntg Begränsningsvärdena gäller vid 3 % O2 vid eldning med bioolja och 6 % O2 vid eldning med träpulver samt samförbränning av träpulver och bioolja. Kontroll ska ske genom kontinuerlig mätning. Kommentar: Utsläppet av kväveoxider och stoft kontrolleras genom kontinuerlig mätning. Årsmedelvärdet avseende NOx är beräknat till 276,3 mg/m3 ntg vid 3 % O2. Årsmedelvärdet avseende stoft är beräknat till 7,1 mg/m 3 ntg vid 3 % O2. Under samtliga månader innehålls begränsningsvärdena. Vid emissionsmätning 22 februari (28)

15 Villkor nr Villkorstext uppmättes NOx-halten till 249 mg/m 3 ntg vid 3 % O2 och stofthalten mättes upp till 6 mg/m 3 ntg (vid 3 % O2). Följande månadsmedelvärden mättes upp under 2016: Månad NOx Stoft Månad NOx Stoft Jan 246,5 12,71 Jul - - Feb 286,4 11,00 Aug - - Mar 257,9 12,46 Sep - - Apr 212,0 9,26 Okt 267,8 7,68 Maj - - Nov 286,3 6,46 Jun 241,1 14,99 Dec 275,1 3,23 Villkoret innehålls. 3 Utsläpp av kolmonoxid till luft vid eldning med träpulver i panna P1 får som månadsmedelvärde, med undantag för start och stopp av pannan, inte överstiga 500 mg/m 3 ntg vid 6 % O2 som begränsningsvärde. Kontroll ska ske genom kontinuerlig mätning. Kommentar: Ingen eldning med träpulver har förekommit under år Villkoret är inte aktuellt. 4 Utsläpp av kväveoxider, räknat som NO2, till luft från pannorna P2-P4 får sammantaget som medelvärde vid mätning inte överstiga 450 mg/m 3 ntg vid 3 % O2 som begränsningsvärde. Mätning av utsläppet ska, minst en gång per eldningssäsong, ske på den eller de pannor som är i drift. Om pannor inte varit i drift under eldningssäsongen får tillsynsmyndigheten besluta om annan tidpunkt för genomförande av mätning. Kommentar: Pannorna P2 och P3 har varit i drift under 2016 och emissionsmätning har genomförts i februari 2016 samt på P2 även i december. I februari uppmättes NOx-halten till 515 mg/m 3 ntg vid 3 % O2 och för P3 till 391 mg/m 3 ntg vid 3 % O2. Detta ger ett sammantaget utsläpp på 453 mg/m 3 ntg vid 3 % O2. P2 låg högt på NOx vilket troligen berodde på för högt luftöverskott. Detta korrigerades och i dec 2016 genomfördes en ny mätning på P2 och NOx-halten uppmättes då till 430 mg/m 3 ntg vid 3 % O2. P4 har inte varit i drift under Efter justering av luftöverskott och ny emissionsmätning görs bedömning att villkoret uppfylls. 5 Utsläpp av stoft till luft från pannorna P2-P4 får sammantaget som medelvärde under en eldningssäsong, med undantag för start och stopp av pannorna, inte överstiga 50 mg/m 3 ntg vid 3 % O2 som begränsningsvärde. Kontroll av begränsningsvärdet ska ske genom kontinuerlig mätning. Kommentar: P2 och P3 har varit i drift under Utsläppen av stoft från den kontinuerliga mätningen vid P2 och P3 har sammantaget som medelvärde under 2016 varit 14,8 mg/m 3 ntg vid 3 % O2. Vid emissionsmätning i 23 februari 2016 uppmättes stofthalten till 17 mg/m 3 ntg vid 3 % O2 från panna 2 och till 20 mg/m 3 ntg vid 3 % O2 från panna 3. Bedömning görs att villkoret uppfylls. 14(28)

16 Villkor nr Villkorstext 6 Svavelhalten i använda bränslen får uppgå till högst 0,3 viktprocent. Kommentar: Svavelhalten i eldningsolja 5 och MFA underskrider 0,3 viktprocent vid bränsleanalys. 7 Undanträngd luft från lagring av bioolja ska behandlas i aktivt kol-filter eller på annat likvärdigt sätt. Åtgärden ska vara vidtagen senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Aktivt kol-filter finns installerat. Villkoret uppfylls. 8 Förvaring och hantering av flytande bränslen, kemiska produkter och avfall ska ske på sådant sätt att spill och läckage till dag- och spillvatten eller icke hårdgjord mark inte kan ske. Åtgärder för att uppfylla villkoret ska vara vidtagna senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Invallning finns runt oljecisterner. Eventuellt spill eller läckage avleds till oljeavskiljare. Uppsamlingskärl finns för eventuellt läckage från kemikaliekärl. Kemikalierna är märkta och hanteras enligt anvisningar. En miljöstation finns för förvaring av uppkommet farligt avfall. 9 Golvbrunnar som är kopplade till spillvattennätet och är placerade i utrymmen där kemiska produkter lagras och hanteras ska stängas permanent. Övriga brunnar i anläggningen ska bytas mot avstängningsbara brunnar. Dagvattenbrunnar ska vid oljelossning och brandsläckning täckas med brunnstätningar. Dessa åtgärder ska vara vidtagna senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Golvbrunnar som är kopplade till spillvattennätet och är placerade i utrymmen där kemiska produkter lagras har stängts. Övriga brunnar har bytts mot avstängningsbara brunnar. Brunnstätningar finns och används vid oljelossning och brandsläckning. 10 Förslag till och tid för genomförande av åtgärder för att begränsa spridningen till dag- och spillvatten eller icke hårdgjord mark dels av spill från lossning av olja och dels av brandsläckningsvatten ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Tättingar finns på plats och finns även tillgängligt för Räddningstjänsten under de tider som Fortum Värme inte har egen personal på plats. Platsen är markerad med skylt. 11 Sotvatten ska i största möjliga utsträckning återanvändas. Slam och överskottsvatten ska tas om hand som avfall. Utsläpp får inte ske varken till spillvattennätet eller till dagvattennätet. Kommentar: Sotvatten samlas upp och omhändertas av avfallsentreprenör. Se även kapitel Avfallsmängder. Sotvatten har inte letts till spillvattennätet eller till dagvattennätet under år Buller från verksamheten får som begränsningsvärde inte ge upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder, vårdbyggnader och utbildningslokaler än följande: 50 dba dagtid måndag-fredag (kl ) 40 dba nattetid (kl ) gäller ej utbildningslokaler 45 dba övrig tid Vid arbetslokaler för ej bullrande verksamhet gäller 10 dba högre begränsningsvärden än ovanstående. 15(28)

17 Villkor nr Villkorstext Momentana ljud får nattetid (kl ) vid bostäder inte överskrida 55 dba. Om hörbara tonkomponenter förekommer ska ovanstående värden sänkas med 5 dba. De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar senast sex månader från det att detta beslut vunnit laga kraft och därefter minst en gång vart tredje år. Kommentar: Mätning och beräkning av externbuller från Vilundaverket har genomförts i december Föregående mätning var utförd Resultatet från mätningen och beräkningen som genomfördes 2016 visar att ljudnivån från Vilundaverket beräknas uppgå till 37 dba vid närmsta bostäder på Solvägen. Se även kapitel 5 Utförda mätningar och besiktningar under året. Inga klagomål om bullerstörningar har kommit in under året. Bedömning görs att villkoret innehålls. 13 Arbete för att effektivisera energianvändningen och minska mängden avfall på kontinuerligt. Resultatet av detta arbete ska redovisa årligen i miljörapporten. Kommentar: Fortum Värme arbetar aktivt med energihushållning och där det är möjligt att minska mängden avfall. Se vidare under kapitel 8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering och kapitel 10 Avfallsmängder. 14 Reviderat program för egenkontrollen ska tas fram och lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader från det att detta beslut vunnit laga kraft. Kommentar: Kontrollprogram finns, daterat Kontrollprogrammet har ersatts med Miljöinstruktion för övervakning och mätning av miljödata vid Vilunda. 15 Om verksamheten i sin helhet eller någon väsentlig del av denna upphör ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten senast sex månader före planerad nedläggning. Kommentar: Inga planer för nedläggning finns. 4.3 Villkor i vattendomar Vattendom och Tillstånd meddelades i domen från 1983 tillsammans med ett antal provisoriska villkor meddelades slutliga villkor. Tillståndet omfattar: Att med intag på fastigheterna Harva 1:3 och Sätra 1:2 i Upplands Väsby kommun från Harvaviken och Skarven i Mälaren bortleda högst 2,5 m 3 /s för värmeutvinning i värmepumpsanläggning. Att efter avkylning släppa ut vattnet i Harvaviken vid stranden av fastigheten Nedre Runby 1:1. Kommentar: Pumpkapacitet för värmepumpsproduktionen underskrider den tillåtna gränserna för bortledning av vatten. 16(28)

18 Tabell över villkor enligt beslut daterade och Villkor 1, 4 och 6 i dom samt villkor 4 i dom är inte aktuella och finns därmed inte med i nedanstående tabell. Villkor nr Villkorstext 2 (1983) Arbeten i vatten får ej utföras under tiden den 15 april - 1 augusti. Kommentar: Inga arbeten har utförts under perioden 15 april 1 augusti. 3 (1983) Intagsledningarna samt "tornet" för intag av sommarvatten i Harvaviken på Harva 1:3 skall utmärkas av sökanden i samråd med sjöfartsverket. Kommentar: Bojar finns placerade vid intagsledningarna. 7 (1983) Uttagna vattenmängder skall registreras i journal som skall hållas tillgänglig för sakägare och annan som önskar ta del därav på Upplands Väsbys energiverks kontor. Kommentar: Uttagna vattenmängder journalförs och redovisas i kapitel 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion. 2 (1987) Det åligger sökanden att med ledning av SMHI:s yttrande den 9 mars 1987 utföra erforderliga ismätningar i Harvaviken samt att mot bakgrund av mätningsresultaten tydligt utmärka vakar och områden med svag is. Kommentar: Bojar finns som markerar områden med vakar och områden svag is. 3 (1987) Gallren i vattenintagen skall av sökanden hållas i funktionsdugligt skick. Kommentar: Det finns galler i vattenintagen Vattendom Tillståndet omfattar: Tillstånd att bortleda sjövatten ur Mälaren genom befintlig vattenanläggning vid Vilundaverket till en mängd om maximalt 0,3 m 3 /s räknat som månadsmedelvärde och maximalt 0,6 m 3 /s momentant för fjärrkylaproduktion som innebär utsläpp av uppvärmt vatten. Kommentar: Pumpkapacitet för fjärrkylaproduktion underskrider de tillåtna gränserna för fjärrkylaproduktion. Tabell över villkor enligt beslut daterat Villkor nr Villkorstext 1 Allmänna villkor: Sökanden skall vidta de vattenbyggnadsåtgärder och utöva den vattenverksamhet som tillståndet omfattar i huvudsaklig överrensstämmelse med vad sökanden har anfört i ansökningshandlingarna, övriga handlingar och ritningar samt i övrigt anfört och åtagit sig i målet. 17(28)

19 Villkor nr Villkorstext Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med de krav som har ålagts vid prövningen. 2 Bortledning av vatten under tiden 15 maj-15 september: Sökanden får för fjärrkylaproduktion under tiden 15 maj - 15 september inte leda bort större mängd vatten än högst 0,2 m 3 /s. Kommentar: För produktion av fjärrkyla finns växlarpump. Pumpens kapacitet är lägre än 720 m 3 /h (0,2 m 3 /s). Bedömning görs att villkoret uppfylls då det inte är tekniskt möjligt att bortleda större mängd vatten än villkoret tillåter. 3 Flödesmätning och journalföring: Sökanden skall genom flödesmätning registrera mängden sjövatten som bortleds för produktion av fjärrkyla. Vidare skall sökanden varje dygn journalföra temperaturen i sjövatten som återleds genom den nya utloppsanordningen i Harvavik. Journaluppgifterna skall av sökanden bevaras i tio år och hållas tillgängliga för allmänheten. Kommentar: Temperaturmätare finns i utloppskammaren till Harvaviken. 4.4 Efterlevnad av SFS 2013:252 (stora förbränningsanläggningar) Sedan den 1 januari 2016 gäller förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar för Vilundaverket. Vilundaverket består av 3 pannor för produktion av fjärrvärme. Panna Datum för idrifttagande Antal drifttimmar Antal drifttimmar sedan 1/ Installerad tillförd effekt P P P Totalt, P1-P Mätning och kontroll av utsläppen Stoft och NOx mäts kontinuerligt från P1 och det automatiska mätsystemet kvalitetssäkras enligt förordningens krav. För P2 och P3 krävs inte kontinuerlig mätning då förbränningsanläggningarnas återstående livslängd är kortare än driftstimmar. Utsläpp av stoft och NOx från P2 och P3 kontrolleras enligt 24 i förordningen. Enligt förordningen krävs inte kontinuerlig mätning av SO2 om förbränning sker av en olja vars innehåll av svavel är känt och förbränningsanläggningen saknar reningsutrustning. Detta är fallet för Vilunda. Utsläppen beräknas utifrån bränslets svavelinnehåll. Begränsningsvärden enligt förordningen Begränsningsvärdena för Vilundaverket som är en 1987-, samt 2013-anläggning redovisas i tabellen nedan. 4 Tid för start och stopp inkluderas inte i denna redovisning. 18(28)

20 För panna 2 och 3 gäller begränsningsvärdena enligt förordningen och de är uppfyllda om: Inget validerat månadsmedelvärde överskrider begränsningsvärdet Inget validerat dygnsmedelvärde överskrider 110 % av begränsningsvärdet Minst 95 % av de validerade timmedelvärdena understiger 200 % av begräsningsvärdena Dygnsmedelvärden bildas varje kalenderdygn då anläggningen varit i drift i minst 8 h och på motsvarande sätt bildas månadsmedelvärden då anläggningen varit i drift under minst 25 h. För panna 1 som har meddelats dispens enligt 84 kommer miljörapporter avseende 2016 och framåt innehålla uppgift om driftstimmar då dispensgivna villkor omfattar driftstimmar och tom 31 december För begränsningsvärden i dispensbeslut gäller: Inte något medelvärde för en kalendermånad överskrider utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan Minst 97 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende SO2 och stoft uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan Minst 95 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende NOX uppgår till högst 110 % av utsläppsgränsvärdena i tabellen nedan Begränsningsvärden enligt SFS 2013:252 Panna Parameter Begränsningsvärde Antal överkörningar Referens P1 Stoft 50 mg/nm 3 tg vid 3 % O2 0 Dispensbeslut P1 NOx 450 mg/nm 3 tg vid 3 % O2 0 Dispensbeslut P1 SO2 190 mg/mj 0 Dispensbeslut P2-P3 Stoft 25 mg/nm 3 tg vid 3 % O2 0 69, pkt 2, P2-P3 NOx 450 mg/nm 3 tg vid 3 % O2 0 59, pkt 2a P2-P3 SO2 850 mg/nm 3 tg vid 3 % O2 0 48, pkt 3 Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden skall verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2016 har inga onormala driftförhållanden relaterade till förbränning inträffat i Vilundaverket. Om fler än tre timmedelvärden under ett dygn är ogiltiga på grund av brister i mätsystemet ska alla värden under dygnet anses vara ogiltiga. Om fler än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl måste lämpliga åtgärder vidtas för att förbättra 19(28)

21 mätsystemets driftsäkerhet. Under år 2016 har inget dygn räknats bort till följd av brister i mätsystemet. I kapitel 5 Utförda mätningar och besiktningar under året redovisas bl. a. kontroller enligt 26 och 27 (SFS 2013:252). 4.5 Redovisning av bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt IED Anläggningar som lyder under SFS 2013:252 (stora förbränningsanläggningar) ska lämna en redovisning på hur verksamheten har svarat upp till BREF (BAT-referensdokument). BREF för stora förbränningsanläggningar har inte beslutats under Redovisning utifrån BREF-krav kommer redovisas i närmsta miljörapport året efter beslut från EU. 5 Utförda mätningar och besiktningar under året Årlig kontroll av automatiska mätsystem Kalibrering och kontroll av instrumentet sker i enlighet med leverantörens eller tillverkarens instruktioner eller med den frekvens som behövs för att bibehålla de prestanda som krävs. Kontroll respektive kalibrering av miljöinstrument utförs på det sätt som anges i leverantörens/tillverkarens anvisningar eller enligt egna upprättade instruktioner. Med kontroll menas funktionskontroll, löpande underhåll och rengöring. För att säkerställa kalibrerings- och underhållsfrekvensen används den veckorond som genereras i underhållssystemet Maximo. Journal förs över service, underhåll, kalibreringar och störningar (t ex mätbortfall). Drifthändelser registreras i den elektroniska driftdagboken. Som komplement till journaler används loggböcker. I dessa antecknas åtgärder av annan karaktär än de som avses i journalerna, t.ex. servicearbeten. Loggböckerna förvaras intill objektet. Därutöver genomförs kalibrering/justering/kontroll: Inför driftstart eller snarast efter driftsättning När driftpersonalen skrivit en arbetsorder. Driftpersonalen skriver en arbetsorder så snart störning av mätutrustning föreligger eller vid misstanke om mätfel. När besiktning/kontroll visar på mätaravvikelser från leverantörens specifikationer eller lagkrav. Tabell över utförda mätningar och besiktningar vid Vilundaverket Datum Utförare Uppdrag ENA Miljökonsult AB Periodisk besiktning Metlab QAL2, NOx och stoft /23 ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning P1, P2 och P ENA Miljökonsult AB Jämförande mätning P ENA Miljökonsult AB AST P1, NO och stoft Ragn-Sells 5-års besiktning oljeavskiljare Akustikbyrån Externbuller Vilundaverket ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning, NOx P ENA Miljökonsult AB Homogenitetstest, P1 och P WSP Sverige AB Materialinventering 20(28)

22 5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar Luft QAL2-mätning för stoft och NOx genomfördes för panna 1 i december 2015 och enligt standard SS-EN 14181:2014 och SS-EN :2004. QAL2-funktioner finns framtagna för NO och stoft för P1. I februari 2016 genomförda ENA Miljökontroll AB AST, jämförande mätning samt emissionsmätning på panna 1. Resultatet visar att krav som ställs i SS-EN 14181:2004 gällande variabilitet för NO och stoft uppfylldes (AST). Enligt emissionsmätningen innehölls stoft-, NOx- och SO2-villkor. Den jämförande mätningen på panna 1 genomfördes enligt Naturvårdsverkets krav (NFS 2004:6) visar att systematisk avvikelse och standardavvikelse uppfylls för O2, NO samt rökgasflöde efter panna 1. NO2-andelen bestämdes till 0,6 % av NOx. Emissionsmätningen som genomfördes den februari kontrollerades även emissioner från P2 och P3. Villkor för svaveldioxid och stoft-emissioner innehålls. Dock blir NOx-halten för hög 453 mg/nm 3 tg vid 3 % O2. Det var panna 2 som hade höga halter, 515 mg/nm 3 jämfört med P3 som låg på 391 mg/nm 3. I december 2016 genomfördes en ny emissionsmätning på panna 2 efter trimning av luftflöden och halten kunde mätas upp till 430 mg/nm 3. Villkoret uppfylls efter trimningsåtgärder. Begränsningsvärde för pannorna P2-P3 enligt 2013:252 är 450 mg/nm 3 vid 3 % O2, i detta fall får den uppmätta halten valideras vilket betyder att begränsningsvärdet innehålls då 453 validerat med 0,8 är 362 mg/nm 3. Homogenitetstest I december 2016 genomfördes homogenitetstest på mätpunkterna i rökgaskanalerna från P1 och P2, detta då Fortum bedömde att tidigare homogenitetsmätning inte var tillräcklig. Resultaten från testet visar att mätpunkten för P1 är representativ för både gasformiga och partikulära föroreningar. Mätpunkten för P2 är inte homogent och måste traverseras innan emissionsmätning för att få ett representativt resultat. I jan 2017 genomfördes testet på mätplatsen för P3 vilket visade samma förutsättningar som P2. Fortum kommer därmed alltid ställa som krav att mätplatserna i rökgaskanalerna från P2 och P3 traverseras vid emissionsmätning. Buller Bullermätning och beräkning genomfördes av Akustikbyrån T4p AB den 6 december Ljudmätning utfördes när P1 och VP1 var i drift. Ljudkällor mättes in och ljudeffekten vid närmsta bostäder på Solvägen beräknades. Den totala ljudnivån vid Solvägen beräknades till 37 dba. Vatten I maj 2016 slutfördes besiktningen av oljeavskiljaren, anläggningen bedöms uppfylla ställda krav. Dämpskärmens högra infästning behöver dock säkras upp och 21(28)

23 oljenivålarmets upphängning behöver ses över så den sitter på korrekt nivå. Dessa två noteringar kommer att åtgärdas senast Q Materialinventeringen Under hösten genomfördes en materialinventering vid Vilundaverket. Syftet med inventeringen var kunskapsinhämtning och statuskontroll över vilka hälso- och miljöfarligamaterial som finns i byggnaderna. Inventeringen omfattade följande material och ämnen: asbest, PCB, kvicksilver, bly, kadmium, synliga fuktskador och mögelskadat byggnadsmaterial, halogenhaltig isolering, blå lättbetong (radon), tryckimpregnerat virke, oljor, PAH, radioaktiva isotoper, elektronik, ozonnedbrytande ämnen och PVC. Panncentralen är byggd på slutet av 70-talet övriga byggnader är uppförda senare. Vid inventeringen konstaterades bl. a. asbest i branddörrar, kvicksilver i lysrör, blybatterier och andra material. PCB konstaterades i isolerglas och kondensatorer. Det är inget saneringskrav på detta men märkningskrav finns och aktuella objektet kommer märkas upp med information om PCB. Asbestsnören i förpackningar påträffades i verkstadsdelen vilka omhändertas som farligt avfall. Efter inventeringen togs ett kontrollprov på PCB i transformatorolja från B11 och B12. I transformator B11 kunde ingen PCB analyseras dock uppmättes 3 ppm PCB i oljan från B12. Analyserna genomfördes i februari Fortum avser anmäla PCB innehav till Naturvårdsverket samt ansöka om dispens för PCB i utrustning. Övriga kontroller och mätningar I maj 2014 genomfördes en periodisk besiktning på Vilundaverket av ENA Miljökonsult AB. Vid besiktningen erhölls både avvikelser och förbättringsförslag som Fortum arbetat med. 6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll Under 2016 har fortbildning av intern personal fortsatt i syfte att öka kompetens inom kylnormernas krav (bl.a. hantering och läcksökning) samt föreskrifter som reglerar köldmedier. Se även kapitel 1.2 Förändringar i verksamheten under året. 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Under året har ett antal rapporter registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål över händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. 22(28)

24 Köldmedia Köldmedieläckage från VP1 och VP2 har konstaterats under Åtgärder har vidtagits för att förebygga dessa och åtgärdsarbetet fortsätter under Se kap ovan om köldmedia samt kap 4.2 Villkor i miljötillstånd. Luft Vid emissionsmätningar från P2 konstaterades höga NOx-halter. Nya mätningar genomfördes efter trimning av pannan och villkor för NOx kunde då innehållas. I början av 2016 fanns problem med förhöjda stoft och NOx-utsläpp från P1. Trimning av pannan genomfördes och en effektbegränsning ställdes in för att säkra att pannan endast körs inom de effekter där villkoren innehålls. Under en period har halva el-filtret varit ur funktion vilket åtgärdades under hösten Inga överkörningar gentemot villkor i miljötillstånd eller begränsningsvärden enligt förordningen om stora förbränningsanläggningar har inträffat under Fisk I slutet av april 2016 satte strilbordet i förångarrummet till VP igen, detta på grund av småfiskar. Händelsen inträffade precis innan ändring från vinter till sommarintag och antas bero på att ett fiskstim kommit för nära intaget. Att fiskar kommer in i tunneln har inte inträffat sedan 80-talet. Det finns galler på intagen. 8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO och för arbetsmiljö OHSAS Företaget revideras årligen med avseende på ISO och OHSAS Verksamhetsplanen, vilken inom Fortum Värme benämns teamuppdrag, för Nordvästra fjärrvärmenätet baseras på Fortums övergripande hållbarhetsmål och anläggningarnas betydande miljöaspekter. Inom respektive organisation inom Fortum Värme har egna mål tagits fram utifrån de övergripande hållbarhetsmålen. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av metaller, resursförbrukning och miljöstörningar. 8.1 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Fortum Värme Fortum Värme agerar utifrån visionen att tillsammans med kunder och partners skapa de mest resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer. Baserat på visionen har ett antal långsiktiga mål antagits som bland annat omfattar att Fortum Värme senast 2030 skall leverera hållbara produkter och tjänster som baseras helt på förnybar och återvunnen energi. Ett inriktningsbeslut finns att avveckling av kolet ska ske till För att säkra 23(28)

25 leveransen av fjärrvärme och fjärrkyla till kunderna, samtidigt som Fortum Värme fasar ut fossila bränslen, krävs utveckling av alternativ produktion. Fortum Värme satsar på effekthöjning, det vill säga att få ut mer energi ur befintliga anläggningar. Det innebär att ersätta den fossilbaserade produktionen med förnybara eller återvunna bränslen utan att behöva bygga nya anläggningar. Energilagring är en annan central åtgärd för att optimera energisystemet. Det innebär att bättre ta vara på den producerade värmen genom att lagra den under perioder då efterfrågan understiger produktionen. Denna åtgärd tillämpas framförallt i nya stadsdelar och kombineras med effektstyrning hos kunderna. Till Fortum Värmes övriga åtgärder för att minska de klimatpåverkande utsläppen och komma närmare målet om 100 procent förnybar och återvunnen energi hör: Utveckling av digitala lösningar som ger bättre information, kontroll samt effektoch energibesparingar Utveckling av koncept för delning av resurser och nyttor, exempelvis konceptet Öppen Fjärrvärme. Fortsatt integrering av Stor-Stockholms fjärrvärmenät för bättre nyttjande av befintliga produktionsresurser Lösningar för ökad resurseffektivitet, exempelvis i samverkan med avfalls- och återvinningsaktörer Investeringar i nya produktionsanläggningar. Det nya biokraftvärmeverket i Värtan i Stockholm är Fortum Värmes enskilt största investering hittills. Verket, som togs i drift i början av 2016, minskar både produktionskostnaderna och miljö- och klimatpåverkan då utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktionen i Stor-Stockholm beräknas minska med ton ett genomsnittligt år. Fram till dess att Fortum Värme avvecklat användningen av fossila bränslen för fjärrvärmeproduktionen klimatkompenserar bolaget för dessa bränslens utsläpp av växthusgaser. Klimatkompensationen gäller all egen fjärrvärmeproduktion. För mer information om Fortum Värmes hållbarhetsarbete se Vilundaverket För att minska användningen av fossilt bränsle och för att effektivisera driften av kraftverken inom Nordvästras fjärrvärmenät görs en kontinuerlig driftuppföljning. Baskraftverken har bättre tillgänglighet och körs med biobränsle, vilket minskar användningen av spetsverken och användning av fossilt bränsle i form av olja. 24(28)

26 Genom driftuppföljningen styrs produktionen till att baskraftverken körs i första hand. För att uppnå bästa resultat har en viktig åtgärd varit att öka medvetenhet och kompetens hos medarbetarna inom driftorganisationen för att styra produktionen att bli mer effektiv. I samband med de krav som ställs på energikartläggning enligt lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag planeras en genomgång av Vilundaverket. Energikartläggning för Vilundaverket planeras att genomföras under Ombyggnad för ackumulering av frikyla genomfördes 2015, en åtgärd som lett till bättre nyttjande av energi och en minskad råvaruförbrukning då mindre vatten behöver pumpas från Harvaviken och minskat behov av drift av kylmaskiner för kylaproduktion. 9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Fortum Värme följer utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. 9.2 Vilundaverket Vid Vilundaverket används en del olika kemiska produkter för rengöring, avfettning, smörjning mm. Mängderna är vanligtvis små och lagerhållningen är liten. Kemikalier som används i lite större mängder redovisas i tabellen nedan. För beredning av matarvatten och fjärrvärmevatten samt neutralisering av sotvatten används kemiska produkter (driftkemikalier), som om de förekommer, redovisas i tabellen nedan. Numera används fjärrvärmevatten i systemen i anläggningen. Fjärrvärmevatten håller en bättre kvalitet än stadsvatten vilket innebär att avhärdningsfiltren håller längre och mindre mängd kemikalier behövs. Kemikalierapport skickas till Käppalaförbundet. Kemikalieanvändning vid Vilundaverket år 2016 Produkt Enhet Mängd Turbway 46, Statoil Värmepumpar liter Greaseway lix 81, Statoil Värmepumpar 4,8 kg 25(28)

27 10 Avfallsmängder En utökad avfallssortering inklusive en miljöstation för farligt avfall finns vid anläggningen. Genom en bättre sortering minskas antalet transporter från verksamheten samt skapas en bättre översyn av den mängd avfall som uppkommer vid verksamheten. Avfallsmängder finns redovisade i nedanstående tabell. Uppdelningen är enligt mall för hållbarhetsredovisning och ytterligare beskrivning av avfallet finns i texten direkt under tabellen. Avfallsmängder år IFA = icke farligt avfall, FA = farligt avfall IFA/FA Bortskaffning eller återvinning* Omfattar följande R- och D-koder Mängd 2016 FA Återvinning R1 R9 0 kg FA Deponi/ej återvunnet D1, D5 0 kg FA Destruktion Samtliga D koder utom D1 och D5 0 kg FA Annat R10 R kg IFA Återvinning R1 R2, R3 (ej kompost), R4 R kg IFA Komposterat R3 (dock inte alla förfaranden, se även 0 kg återvunnet) IFA Deponi D1, D5 0 kg IFA Destruktion Samtliga D koder utom D1 och D5 0 kg IFA Annat R kg *Avfall transporteras bort av Ragn-Sells. Icke farligt avfall som gått för återvinning består av kg sotvatten, kg brännbart avfall och kg gatubrunnslam. Farligt avfall som omhändertagits av Ragn- Sells består av oljehaltigt slam och spillolja med 0-10 % vatten, de har gått iväg med koderna R12 och R Riskhantering 11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 26(28)

28 11.2 Vilundaverket År 2006 genomfördes en riskbedömning för yttre miljö och arbetsmiljö för Vilundaverket. På ett risksamråd under 2008 utfördes en översyn av riskbedömningen för Vilundaverket med hjälp av FVB Sverige AB. Det konstaterades att inga nya ändringar i verksamheten, som kan skapa nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker, har skett. Under 2011 genomfördes ett risksamråd där även risker avseende bränslehantering och bränsletransporter togs med. Antalet risker med påverkan på miljön har ökat då nya områden har inkluderats. För de generella riskerna för spetsanläggningarna inom Nordvästra fjärrvärmenätet var antalet röda risker noll, antalet gula risker 48 st. och antalet gröna risker 36 st. Anläggningsspecifika risker för Vilundaverket fanns, gula risker fem stycken (pellets- och pulverlagret) och gröna risker fem stycken (elpanna, lossningsutrustning för pellets, pellets- och pulverlagret). En genomgång av risksammanställningen genomfördes i december Inga ändringar i verksamheten har skett under år 2016 som har skapat nya risker eller ökat risknivån för befintliga risker. 12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Pyranin) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 13 Övrig information Förutom denna miljörapport, för Vilundaverket, finns det miljörapporter för Akallaverket, Hässelbyverket, Bristaverket och Valsta hetvattencentral som också är tillståndspliktiga anläggningar i det Nordvästra fjärrvärmenätet. Emissionsdeklaration och grunddel redovisas i Svenska Miljörapporteringsportalen. 27(28)

29