1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 5

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER GÄLLANDE TILLSTÅND ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET TILLSYNSMYNDIGHETER VILLKORSEFTERLEVNAD TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND EFTERLEVNAD AV SFS 2013:252 (STORA FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR) REDOVISNING AV BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK (BAT) ENLIGT IED UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET ÅRLIG KONTROLL AV AUTOMATISKA MÄTSYSTEM UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL ÅRSTA VÄRMEVERK TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI KEMISKA PRODUKTER STOCKHOLM EXERGI AVFALLSHANTERING RISKHANTERING STOCKHOLM EXERGI ÅRSTA VÄRMEVERK MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ÖVRIG INFORMATION UNDERSKRIFT... 15

3 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering Årsta värmeverk är ett av ett antal mindre värmeverk som fungerar som spets- och reservanläggningar i det södra fjärrvärmenätet. Anläggningen intar där en särställning då den är den anläggning som är planerad att gå först när inte Hammarby- och Högdalenverken fullt kan leverera efterfrågad värme. I Årstas pannor förbränns flytande bränslen. Under år 2017 har det främst genomförts förbränning av MFA P2-4. Värme har därmed producerats till låg kostnad, låga utsläpp och utan bidrag till utsläpp av klimatpåverkande koldioxid. Den huvudsakliga miljöpåverkan från Årstaverket utgörs av utsläpp till luft av svavel och kväveoxider. Vid anläggningen förekommer därutöver hantering och förvaring av bränslen som utgör en potentiell risk för olyckor som kan få konsekvenser för miljön. Det finns rutiner för kontroller och övningar för hantering av dessa risker. I övrigt är riskerna för omgivningen mycket små med verksamheten. Fjärrvärmenätets utsträckning i Storstockholm 2(17)

4 1.1.1 Lokalisering Anläggningen är belägen mellan Södra stambanan och Svärdlångsvägen Söder om anläggningen finns bostadsbebyggelse och norr om anläggningen ligger Årsta skog. Värmeverket gränsar till södra stambanan Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Årsta värmeverk består av fyra oljeeldade hetvattenpannor, P1-P4, och en ångpanna för generering av ånga för sotning, P9. Panna P1 har en nominell effekt på 9 MW medan pannorna P2-P4 har en nominell effekt på vardera 22 MW. Pannorna är försedda med brännare som är konstruerade för att ge låga utsläpp av stoft och oförbränt. Brännarna på pannorna P2-P4 är dessutom konstruerade för att ge låga utsläpp av NOx. Panna 9 har en nominell effekt på 5 MW. Stoft avskiljs ur rökgaserna från pannorna P2, P3 och P4 med ett gemensamt elektrofilter. Rökgaserna avleds i separata rökrör till en 55 meter hög skorsten med utsläppshöjden +70 meter. Pannorna P2-P4 ångsotas och antal sotningar som utförs är beroende på vilket bränsle som eldas vid drift, medan P1 vattensotas och P9 torrsotas, en till två gånger per år. Om ångsotning inte anses vara tillräckligt kan även P2-P4 vattensotas. Efter sotning leds sotvattnet till en sedimenteringsbassäng. Tidigare tillsattes NaOH för ph- justering före utsläpp till spillvattennätet. Då biooljor eldas är det inte nödvändigt att neutralisera sotvattnet. I bassängen tillåts stoftet sedimentera varpå det renade och neutraliserade vattnet återanvänds för sotning. Överskottet leds till det kommunala spillvattennätet och det sedimenterade slammet återvinns. I Årsta värmeverk sker ingen matarvattenberedning eftersom pannorna är direktkopplade till fjärrvärmenätet. Det vatten som åtgår används för rengöring och till personalutrymmen med mera, och kommer från det kommunala vattennätet. Vatten från ytor som kan oljeförorenas avleds till oljeavskiljare innan det avleds till stadens spillvattennät. Dagvatten från hårdgjorda ytor och brunnar där oljespill inte kan förekomma, avleds till stadens dagvattennät medan dagvatten från övriga dagvattenbrunnar utomhus samt från golvbrunnar inomhus leds till oljeavskiljaren och därefter till spillvattennätet. 3(17)

5 I figuren nedan visas ett principschema över Årsta värmeverk och dess fasta kontrollpunkter. Till skorstenen Röktäthet Röktäthet Eldningsolja m3 Nivå O 2 Elfilter O 2 Bränsleanalys Nivå NO x Röktäthet NO x Röktäthet Bioolja 865 m3 O 2 O 2 O 2 NO x O Röktäthet 2 O 2 Bioolja 1200m3 Bränsleflöde P1 9 MW Bränsleflöde P2 25 MW Bränsleflöde P3 25 MW Bränsleflöde P4 25 MW Bränsleflöde P9 5 MW Fjärrvärme Till kommunalt spillvattennät Ev. uppkommen olja till destruktion eller återanvändning Oljelarm Till vattensotning ph Till kommunalt spillvattennät Från golvbrunnar inomhus och dagvattenbrunnar utomhus samt cisterninvallning Slam till deponering NaOH Oljeavskiljare Sotvattenbassäng Sedimenteringsbassäng Principschema över Årsta värmeverk med fasta kontrollpunkter. Reningsutrustning Rökgaserna från pannorna P2-P4 renas från stoft genom att de leds genom ett elfilter. Vatten från vattensotningen leds till en sotvattenbassäng där vattnet renas och neutraliseras. Huvuddelen av vattnet återanvänds till sotning medan överskottet går till spillvattennätet som är anslutet till Henriksdals reningsverk. Vid användning av bioolja behövs ingen tillsats av kemikalier för neutralisation. Inga periodiska mätningar eller provtagningar, förutom ph-värden, anses behöva göras på vattnet i sedimenteringsbassängen i och med bränslets biologiska natur. I sotvattenbassängen görs inte heller mätningar då det utgående vattnet endast används till vattensotning och inkommande vattnet är taget direkt från det kommunala vattennätet. Nederbördsvatten från ytor i anslutning till oljecistern och andra platser där olja kan förekomma avleds till det kommunala avloppsnätet efter oljeavskiljning. 4(17)

6 Bränslelager Lagring medför mycket begränsad miljöpåverkan. Årsta värmeverk har tre cisterner på resp m3, 860 m3, 100m3. De två större används för bioolja och den mindre för tjockolja (EO5). Samtliga cisterner är besiktigade enl. SÄIFS 1997:8 av 3:e partsorgan, Dekra. Den största tanken (1200m3) 2012, mellantanken (860m3) 2007 och den minsta Eo5-tanken under Besiktning av cisternerna görs minst vart sjätte år, enligt MFBFS 2014:5. Oljan i cisternerna varmhålls med hjälp av en värmeslinga som är instucken i cistern. Värmeslingan genomströmmas av fjärrvärmevatten, system 65. Den större cisternen har en spilloljegrop på 16 m3, med oljelarm. Den mindre cisternen har en kringgående överbyggd invallning. Larm går som summalarm till kontrollrummet där driftpersonalen vidtar erforderliga åtgärder, t.ex. kallar in beredskapspersonal. Vid larm kontrolleras invallningssystemen och att givare fungerar. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Ingen organisationsförändring för Årsta Värmeverket i Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft Utsläppen av NOx och svavel mäts kontinuerligt medan stoft mäts upp en gång per år vid emissionsmätningen och beräknas. I tabellen nedan redovisas utsläppen från Årsta värmeverk. Utsläppspunkter Delflöde Totalt Parameter Enhet Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Stoft mg/mj P1-P4 1,2 C NRB Data beräknas i ett miljösystem kg 46 utifrån emissionsmätning. Stoft mg/mj P9 12 C NRB Data beräknas i ett miljösystem kg 7,6 utifrån emissionsmätning. Svavel mg/mj P1-P4 5 M OTH Kontinuerlig mätning och data kg 202 beräknas i ett miljösystem Svavel mg/mj P9 106 M OTH Kontinuerlig mätning och data kg 67 beräknas i ett miljösystem NOx mg/mj P1-P4 69 M OTH Kontinuerlig mätning och data kg 2753 beräknas i ett miljösystem NOx mg/mj P9 150 M OTH Kontinuerlig mätning och data kg 97 beräknas i ett miljösystem CO 2 bio g/mj P1-P4 77,4 C NRB Beräknas med hjälp av ton 3145 bränsleförbrukningen. CO 2 fossil g/mj P9 76 C NRB Beräkning utifrån bränslets ton 49 egenskaper samt emissionsfaktorer *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Kommentar 5(17)

7 2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle, tillsatser och kemikalier samt den mängd aska och avfall som genererats från verksamheten. Färdsträcka och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön ( Bränsletransporter Asktransporter Avfallstransporter Kemikalietransporter (inkl sand) Transporter totalt CO2 (ton) 1,8 0 0,1 0 1,8 NOx (kg) 5,5 0,1 0,2 0 5,5 S (kg) 0, ,5 PM (kg) 0, ,1 Inga direkta åtgärder har vidtagits för att minska på utsläppen från transporterna då Årsta värmeverk inte har ett fast antal transporter då det är en spetsanläggning och enbart är aktivt vid kall väderlek. 3 Gällande tillstånd Nedan redovisas de beslut som gäller för Liljeholmens panncentral gällande verksamhetens miljötillstånd. Tabell över gällande tillståndsbeslut för Årsta Värmeverk Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt Länsstyrelsen Miljöskyddslagen (1969:387) Länsstyrelsen Miljöskyddslagen (1969:387) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Beslut avser Fortsatt drift av Årsta värmeverk på fastigheten Bornsjön 1 i Stockholms stad. Tillståndet omfattar eldning med eldningsolja och biobränslebaserade oljor motsvarande en produktion av 300 GWh bränsle per år samt tillbyggnad av en 5 MW ångpanna, ett el-filter och en oljecistern. Slutliga villkor och tillstånd till fortsatt drift av Årsta Värmeverk på fastigheten Bornsjön 1 i Stockholms stad. Tillståndet omfattar eldning med eldningsolja och biobränslebaserade oljor motsvarande en produktion av 300 GWh bränsle per år samt tillbyggnad av en 5 MW ångpanna, ett el-filter och en oljecistern. Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen avslutar det prövotidsförfarande som föreskrevs beträffande åtgärder och begränsningsvärden för utsläpp till luft, buller och hanterings av förbränningsrester, punkt a, b och c i ovannämnda beslut samt upphäver de provisoriska föreskrifter P1, P2 och P3. Enligt beslut från Miljö- och hälsoskyddsnämnden daterat ska bolaget genom effektivisering och hushållning sträva efter att optimera den egna energianvändningen vid verksamheten. Baserat på en kartläggning över den aktuella energianvändningen skall bolaget upprätta en plan för energieffektiviserande 6(17)

8 Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt Stadsbyggnadsnämnden 13 i Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor Länsstyrelsen Lagen (2004:1199) om utsläpp av koldioxid Länsstyrelsen Lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Beslut avser åtgärder. Planen ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2008, och därefter uppdateras och redovisas i samband med den årliga miljörapporteringen Hantering av brandfarlig vara vid produktionsanläggning för fjärrvärme Tillstånd för utsläpp av koldioxid Tillstånd för utsläpp av koldioxid 3.1 Anmälda ändringar under året Under 2017 har inte skickades något ändringsanmälan. 3.2 Tillsynsmyndigheter Tabell över tillsynsmyndigheter för Liljeholmens panncentral Tillsynsmyndighet Miljöförvaltningen Brandförsvaret Naturvårdsverket Tillsyn avser Miljötillstånd Tillstånd för hantering av brandfarlig och explosiv vara Utsläpp av koldioxid 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Bränsleförbrukning vid Årsta Värmeverk jämfört med föregående år. Bränsleförbrukning vid Årsta Värmeverket jämfört med föregående år Bränsle Mängd/Volym MWh Mängd/Volym MWh Eo5, Nm3 58 * 17 * MFA, Nm * Eldningsolja 5 används till P9 (hjälpångpanna) som endast producerar ånga för sotning av P1- P4. Redovisar således ingen produktion här. 7(17)

9 Produktion av värme och el med olika bränslen vid Årsta Värmeverket i GWh jämfört med föregående år Produktion (MWh) Panna Panna 1 0 Drifttimmar för Pannor i Årsta värmeverket under 2017 Anläggningsdel Drifttid (h) P1 0 P2 185 P3 223 P4 196 Fjärrvärmevatten används för ångsotning och avges som ånga och går inte till avlopp. Spädmatning till fjärrvärmevattnet sker inte vid Årsta. Mängden vatten är betydligt mindre än 2016 då pannorna inte har varit i drift lika mycket under Avloppstyp Mängd i m 3, 2016 Mängd i m 3, 2017 Recipient Total vattenförbrukning av kommunaltvatten - I pannprocessen - - Fjärrvärmenät (används vid ångsotning) mark 4.2 Villkor i miljötillstånd I nedanstående tabeller redovisas uppfyllelse gentemot tillståndet. Tabell över villkor för Årsta Värmeverket samt hur dessa villkor har uppfyllts under Villkor nr Villkorstext 1 Om inte annat följer av nedan angivna villkor skall verksamheten, inklusive åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ansökningshandlingar och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. Verksamhet har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angivit i samband med miljöprövningen. Villkoret innehålls således. 2 Stoftutsläpp får inte överskrida 13 mg/mj bränsle som riktvärde. Kommentar: Stoftemission kontrolleras vid kontrollmätning. Det ackumulerade beräknade medelvärdet under 2017 är 1,2 mg/mj. Vid emissionsmätningen i december 2017 uppmättes stoftemissionen för OP1 - P4 till 1,8 mg/mj. 8(17)

10 Villkor nr Villkorstext Villkoret innehålls för den beräknade stoftemissionen för det totala utsläppet för anläggningen( P1-P4) innehålls villkoret. 3 Hantering av kemiska produkter och farligt avfall skall ske på sådant sätt att spill och läckage till dag- och spillvatten eller icke hårdgjord mark ej kan ske. Varken kemiska produkter eller farligt avfall har spillts till vattensystem eller icke asfalterade ytor. 4 Mineraloljehalten i utgående avloppsvatten får ej överstiga 50 mg/l. Alla vätskor som kan innehålla mineraloljor och som eventuellt spills ut inom anläggningen passerar oljeavskiljare före utpumpning till kommunalt spillvattennät som är anslutet till Henriksdals reningsverk. Vid oljeavskiljaren finns även en oljevarnare som larmar om olja påträffas. Dessutom på grund av tidigare erfarenhet av bränslet som används i Årsta så överskrids inte detta villkor, så villkoret innehålls således. Men kontroll av detta kommer att redovisas vid den periodiska besiktningen Ett prov kommer att tas under Gällande kontrollprogram är Miljöinstruktionen för övervakning och mätning. Villkoret innehålls således. 6 Utsläppet av svavel får som årsmedelvärde uppgå till högst 65 mg/mj tillfört bränsle (Dom Mål nr M74-03, Dnr ). Svavelemission kontrolleras vid mätning. Det ackumulerade kontinuerliga uppmätta medelvärdet under året är 6,66 mg/mj. I 2017 årsmedelvärde uppmättes svavelemissionen för OP1 till 0 mg/mj ( Pannan var inte i drift), för OP2 - P4 6,66 mg/mj. Vid emissionsmätningen i december 2017 uppmättes svavelemissionen för OP1 till 0 mg/mj( pannan var inte i drift), för OP2 - P4 till 2,9 mg/mj. Villkoret för svavel innehålls således. 7 Utsläppet av kväveoxider (NO x), räknat som kvävedioxid (NO 2), får som årsmedelvärde och gränsvärde uppgå till högst 80 mg/mj tillfört bränsle (Dom Mål nr M74-03, Dnr ). Kväveoxidemission kontrolleras vid mätning. Det ackumulerade kontinuerliga uppmätta medelvärdet under 2017 är 70 mg/mj. Vid emissionsmätning i december 2017 uppmättes kväveoxidmissionen för OP2 - OP4 till 75 mg/mj. Villkoret för kväveoxider innehålls således. 8 Buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalenta ljudnivå som riktvärde utomhus vid närmaste bostäder/utbildningslokaler än 50 db(a) - dagtid (måndag-fredag kl ) 45 db(a) - kvällstid (kl ) + lördag, söndag och helgdag (kl ) 40 db(a) - natt (kl ) 9(17)

11 Villkor nr Villkorstext Momentana ljud nattetid (kl ) får maximalt uppgå till 55 dba. Om ljud förekommer med impulser eller hörbara tonkomponenter eller bådadera, skall riktvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 dba enheter. Under 2017 har det inte genomförts någon bullermätning. Senaste bullermätning gjordes när villkoret meddelades och Stockholm Exergi utför normalt sett inte sådan mätning utan att närboende störts av verksamheten. De mätningar som gjordes i samband när villkoren meddelas var följande: Vid lossning av tankbil är den högsta ljudnivån vid bostäder på Svärdlångsvägen ekvivalent ljudnivå dba och maximal ljudnivå dba. De högre värdena avser endast den ljudnivå som uppstår under ca 5 minuter då lastbilen går på tomgång för att nivåreglera ekipaget. För att vid lossning innehålla riktvärdena kan detta endast ske under dagtid. 9 Ett aktuellt kontrollprogram skall finnas för verksamheten. Programmet skall bland annat ange hur utsläppen skall kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till reviderat kontrollprogram, anpassat till villkor 6-8 skall upprättas och lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader från dagen för detta beslut. Kontrollprogrammet Övervakning och mätning är uppdaterat och inkluderar även villkor 6-8. Villkoret innehålls således. 4.3 Efterlevnad av SFS 2013:252 (Stora förbränningsanläggningar) Sedan den 1 januari 2016 gäller förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar för Årsta Värmeverket. Årsta Värmeverket består av fyra pannor för produktion av fjärrvärme samt kraftproduktion. På anläggningen finns även en hjälpångpanna som används för direkt uppvärmning/tryckhållning. Hjälpångpannan omfattas därmed inte av förordningen enligt 15 pkt 1. Kontinuerlig mätning krävs inte enligt föreskrifternas 11, då anläggningens tillförda effekt underskrider 100 MW. Då pannorna har en planerad årlig drifttid understigande 50 GWh och en återstående livslängd understigande drifttimmar krävs heller inte kontinuerlig mätning av stoft, NOx eller svavel enligt föreskrifternas 11 och 12. Kontinuerlig mätning av svavel och NOx (ej stoft) finns dock installerat på samtliga pannor. Icke-kontinuerliga mätningar åtminstone var sjätte månad enligt 12a går ej att genomföra eftersom pannorna inte är i drift under större delen av året. Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgränsvärden skall verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2017 har inga onormala driftförhållanden inträffat vid Årsta värmeverk. 10(17)

12 Vid haveri av reningsutrustning som medför överskridande av utsläppsgräns-värden ska verksamhetsutövaren begränsa eller upphöra med driften, om inte normal drift kan återupptas inom 24 timmar. Tillsynsmyndigheten skall underrättas så snart det är möjligt och senast inom 48 timmar. Totalt får inte tiden för sådan onormal drift under en tolvmånadersperiod överskrida 120 timmar. Under 2017 har inga onormala driftförhållanden som medfört överkörning av begränsningsvärden inträffat vid Årsta Värmeverket. Om fler än tre timmedelvärden under ett dygn är ogiltiga på grund av brister i mätsystemet ska alla värden under dygnet anses vara ogiltiga. Om fler än tio dygn på ett år måste borträknas av detta skäl måste lämpliga åtgärder vidtas för att förbättra mätsystemets driftsäkerhet. Under år 2017 har inget dygn räknats bort till följd av brister i mätsystemet. 4.4 Redovisning av bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt IED Anläggningar som lyder under SFS 2013:252 (stora förbränningsanläggningar) och SFS 2013:253 (förbränning av avfall) kommer att få lämna en redovisning på hur verksamheten har svarat upp till BREF (BAT-referensdokument). BAT-slutsatserna för Stora förbränningsanläggningar offentliggjordes den 17 augusti 2017 i EUT (Europeiska unionens officiella tidning). Från och med verksamhetsåret 2018 ska verksamhetsutövare redogöra, i miljörapporten, för hur dessa slutsatser följs eller planeras att följas. Ingen redogörelse görs därför i denna miljörapport som avser verksamhetsåret Utförda mätningar och besiktningar under året 5.1 Årlig kontroll av automatiska mätsystem Kalibrering och kontroll av instrumentet sker i enlighet med leverantörens eller tillverkarens instruktioner eller med den frekvens som behövs för att bibehålla de prestanda som krävs. Kontroll respektive kalibrering av miljöinstrument utförs på det sätt som anges i leverantörens /tillverkarens anvisningar eller enligt egna upprättade instruktioner. Med kontroll menas funktionskontroll, löpande underhåll och rengöring. För att säkerställa kalibrerings- och underhållsfrekvensen används den veckorond som genereras i underhållssystemet MAXIMO. Journal förs över service, underhåll, kalibreringar och störningar (t ex mätbortfall). Drifthändelser registreras i den elektroniska driftdagboken. Därutöver genomförs kalibrering/justering/kontroll: Inför driftstart eller snarast efter driftsättning När driftpersonalen skrivit en arbetsorder. Driftpersonalen skriver en arbetsorder så snart störning av mätutrustning föreligger eller vid misstanke om mätfel. När besiktning/kontroll visar på mätaravvikelser från leverantörens specifikationer eller lagkrav. 5.2 Utförda mätningar och besiktningar Tabell över utförda mätningar och besiktningar, Årsta Värmeverket, 2017 Datum Utförare Uppdrag Miljömätarna AB Emissionsmätningar 11(17)

13 5.3 Sammanfattning av resultatet av mätningar Emissionsmätning Emissionsmätningar efter panna 2, 3 och 4 utfördes i mätplan i gemensam kanal efter elfilter den 11 december Mätningarnas omfattning var kortfattat följande: Stoftemissionsmätning, två delprov under en effektiv mättid av ca 60 minuter vardera. Halten CO, NOx och O2 samt rökgastemperatur mättes kontinuerligt under provet. Utsläppet av svavel har beräknats teoretisk ur bränslets elementaranalys. Bolagets bränsleanalys har använts för beräkningen. Periodisk besiktning En periodisk besiktning genomfördes av ENA miljökonsult i december Bedömningen gjordes att verksamheten bedrivs enligt gällande tillstånd och att AB Fortum Värme bedriver sin verksamhet vid Årsta värmeverk på ett gott sätt. Nästa periodisk besiktning ska genomföras under Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 6.1 Årsta Värmeverk Årsta värmeverk ronderas varje dag. Vid rondering kontrolleras pannornas status för eventuellt uppstart. Vid rondering identifieras också eventuella störande bullerkällor. Kvittering på utförd rondering görs i driftdagbok. Samt större och mer omfattande skyddsrondering görs minst en gång per år. Återkommande kontroller: Revision på brännarna Smörjning och oljebyte av pumpar och fläktar Sotning av pannorna Kontroll och inspektion av el-filter Kontroll och reparation av murverk Årliga service arbeten 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. 8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan Stockholm Exergi är miljöcertifierat enligt ISO och för arbetsmiljö OHSAS Företaget revideras årligen med avseende på ISO och OHSAS Varje funktion eller enhet inom Stockholm Exergi har ett så kallat teamuppdrag där ansvar, mål och nyckeltal specificeras. Målen baseras på Stockholms Exergis övergripande hållbarhetsmål samt funktionens betydande hållbarhetsaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av metaller, resursförbrukning och miljöstörningar. Målen utmynnar i handlingsplaner och aktiviteter för året som respektive chef eller 12(17)

14 medarbetare ansvarar för att följa upp. Exempelvis ansvarar enheten för optimering och bränslehandel för att utveckla upphandlingen av energiråvaror och bränslen enligt målet om biobränslen från hållbara uttag. Organisationen för drift och underhåll ansvarar för att anläggningarna följer gällande regelverk, föreskrifter och rutiner inom miljö och arbetsmiljö. 8.1 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Stockholm Exergi Stockholm Exergi agerar utifrån visionen att tillsammans med kunder och partners skapa de mest resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer. Baserat på visionen har ett antal långsiktiga mål antagits som bland annat omfattar att Stockholm Exergi senast 2030 skall leverera hållbara produkter och tjänster som baseras helt på förnybar och återvunnen energi. Ett inriktningsbeslut finns att avveckling av kolet ska ske till För att säkra leveransen av fjärr-värme och fjärrkyla till kunderna, samtidigt som Stockholm Exergi fasar ut fossila bränslen, krävs utveckling av alternativ produktion. Stockholm Exergi satsar på effekthöjning, det vill säga att få ut mer energi ur befintliga anläggningar. Det innebär att ersätta den fossilbaserade produktionen med förnybara eller återvunna bränslen utan att behöva bygga nya anläggningar. Energilagring är en annan central åtgärd för att optimera energisystemet. Det innebär att bättre ta vara på den producerade värmen genom att lagra den under perioder då efterfrågan understiger produktionen. Denna åtgärd tillämpas framförallt i nya stadsdelar och kombineras med effektstyrning hos kunderna. Till Stockholm Exergis övriga åtgärder för att minska de klimatpåverkande utsläppen och komma närmare målet om 100 procent förnybar och återvunnen energi hör: Utveckling av digitala lösningar som ger bättre information, kontroll samt effekt- och energibesparingar Utveckling av koncept för delning av resurser och nyttor, exempelvis konceptet Öppen Fjärrvärme. Fortsatt integrering av Stor-Stockholms fjärrvärmenät för bättre nyttjande av befintliga produktionsresurser Lösningar för ökad resurseffektivitet, exempelvis i samverkan med avfalls- och återvinningsaktörer Investeringar i nya produktionsanläggningar. Fram till dess att Stockholm Exergi avvecklat användningen av fossila bränslen för fjärrvärmeproduktionen klimatkompenserar bolaget för dessa bränslens utsläpp av växthusgaser. Klimatkompensationen gäller all egen fjärrvärme-produktion. För mer information om Stockholm Exergis hållbarhetsarbete se 9 Kemiska produkter 9.1 Stockholm Exergi Stockholm Exergi arbetar kontinuerligt med att försöka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Stockholm Exergis miljöledningssystem samt kemikaliehanterings- 13(17)

15 systemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Stockholm Exergi följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. 10 Avfallshantering Avfall och restprodukter från verksamheten vid Årsta Värmeverket uppkommer främst i form av förbränningsrester från förbränning av olja samt spillolja från under-hållsarbete. En utökad avfallssortering inklusive en miljöstation för farligt avfall finns vid anläggningen. Genom en bättre sortering minskas antalet transporter från verksamheten samt skapas en bättre översyn av den mängd avfall som uppkommer vid verksamheten. Avfallsmängder finns redovisade i nedanstående tabell. För att säkra upp hanteringen med transportdokument för farligt avfall har Stockholm Exergi tillsammans med vår avfallsentreprenör skapat en gemensam rutin. Avfallsentreprenören kan enligt en överenskommelse med fullmakt skriva under transportdokument när de kommer till Stockholm Exergis anläggningar och hämtar avfall. Dokumenten scannas in och skicka till Stockholm Exergi digitalt enligt skapade sändlistor. Stockholm Exergi kontrollerar att allt farligt avfall, som transport från anläggningarna hanterats på ett korrekt sätt. Avfallsmängder 2017 från Årsta Värmeverket (FA = farligt avfall, IFA = icke farligt avfall Avfallsmängder 2017 Avfall (FA), återvunnet 6500 KG Avfall (FA), deponi/ej återvunnet 0 KG Avfall (IFA), återvunnet KG Avfall (IFA), deponi 0 KG *Avfall transporteras bort av Ragn-Sells 11 Riskhantering 11.1 Stockholm Exergi Stockholm Exergi bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen, miljötillbud och incidenter under året i någon del av verksamheten att ta hänsyn till eller vid väsentlig förändring av Stockholm Exergis verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 14(17)

16 11.2 Årsta Värmeverk En riskanalys har genomförts för Årsta Värmeverket under I denna riskanalys har identifierats och bedömts skadehändelser med konsekvenser för både yttre miljö och hälsa. Resultatet har dokumenterats i form av åtgärder för att minska risker från sådana skadehändelser. Riskanalysen uppdateras kontinuerligt. Under 2017 genomfördes ett risksamråd där fler risker avseende bränslehantering och bränsletransporter inkluderats. 12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Korrodex 4852) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 13 Övrig information Emissionsdeklaration och grunddel redovisas separat i Svenska Miljörapporteringsportalen. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad bytte firma till den 10 jan Underskrift Föreliggande rapport utgör den miljörapportering som skall ske enligt miljöbalken och innehåller en redogörelse för den egenkontroll som förevarit vid Årsta Värmeverket under år Stockholm den 28 mars 2017 Produktion och Distribution - Södra Joakim Marklund Platschef 15(17)

17 16(17)