Utveckling av innovati onsstatisti ken. Delrapport 3

Transkript

1 Utveckling av innovati onsstatisti ken Förord Utveckling av innovationsstatistiken Delrapport 3

2

3 Förord Statistiska centralbyrån fick i december 2011 ett regeringsuppdrag att förbättra statistiken om innovation. A rbetet ska delredovisas till näringsdepartementet sista februari varje år fram till februari 2016 då uppdraget ska slutredovisas. Den här rapporten är den tredje delredovisningen. Många personer på olika myndigheter har varit till stor hjälp. SCB vill därför tacka alla som deltagit i diskussioner, låtit sig intervjuas eller på annat sätt lämnat information som hjälpt projektarbetet framåt. SCB vill även tacka dem som svarat på våra pilotundersökningar. Sv en Si l v and er (projektledare), Regina Vilkénas (biträdande projektledare) och Hans-Olof H agén (expert) ansvarar för uppdraget och den här rapporten. Statistiska centralbyrån i februari 2015 Folke Carlsson H elena Fredin SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

4

5 Utveckling av innovati onsstatisti ken Innehåll Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 1. Bakgrund och syfte 12 Regeringens uppdrag till SCB Ett komplext uppdrag Det här innehåller innovationsstatistiken nu Så här utvecklar vi innovationsstatistiken Organisering av arbetet i regeringsuppdraget Disposition av rapporten Förnyare och andra utvecklare 19 Analysens syfte, huvudresultat och slutsatser Sammanfattande slutsatser Innovation i sjukvården 29 Viktigt att mäta innovation i offentlig sektor SCB har undersökt innovation i sjukvården Definition av begreppet innovation Framtagning av frågeformuläret Målpopulation Resultat från pilotundersökningen Avslutande diskussion Immateriella tillgångar. Planer för framtiden och hur arbetet fortskrider 56 Bakgrund Huvudområden FoU i mikroföretag 65 Bakgrund Så här tog vi fram statistiken Statistiska centralbyrån 5

6 Innehåll Utveckling av innovati onsstatisti ken En jämförelse med företag med 10 eller fler anställda Samordnat urval mellan undersökningar om FoU, innovation och it 75 Viktigt att samordna urval Statistikens tillgänglighet 79 SCB:s data Så här får användare tillgång till data Statistikanvändarnas behov Konkreta åtgärder och förslag för att förbättra tillgängligheten Nya och bättre innovationsindikatorer 91 Är innovationer inträdesbiljetten till världen? Utbildningspolitik Forskningspolitik Närings- och innovationspolitik It-politik Hälso- och sjukvård Funderingar kring fortsatt utveckling av statistiken Bilagor Statistiska centralbyrån

7 Utveckling av innovati onsstatisti ken Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning Ett fyraårigt regeringsuppdrag I december 2011 fick Statistiska centralbyrån (SCB) ett fyraårigt regeringsuppdrag att förbättra innovationsstatistiken och indikatorer om innovation. I uppdraget ingår att utveckla CIS (innovationsundersökningen) och FoU-undersökningarna samt annan relevant statistik. SCB ska årligen avrapportera arbetet till regeringen. Denna rapport är SCB:s tredje delrapportering. I februari 2016 ska uppdraget slutredovisas. Arbetet med uppdraget SCB har tillsatt en projektgrupp för att arbeta med uppdraget. Vi samarbetar med VINNOVA och Tillväxtanalys samt har knutit två expertgrupper, bestående av forskare och analytiker, till projektet. Tillsammans med dem har SCB analyserat statistiken om innovation och identifierat ett antal utvecklingsområden. Områdena handlar om allt från statistisk metodik och tillgänglighet till att samla in ny data. De verkligt innovativa företagen Vi har undersökt vad den senaste innovationsundersökningen, ensam eller i kombination med andra enkätundersökningar och registerdata, kan ge för information om näringslivets innovationsaktiviteter. Fokus i analysen är att beskriva och analysera företag som tagit fram världsunika produkter och jämföra dem med företag som inte tagit fram sådana produkter. Vi redovisar flera nya innovationsindikatorer i avsnittet. Analysen har också belyst möjligheter med och tillkortakommanden i den befintliga datatillgången. Innovationer i den offentliga sektorn SCB har under 2015 genomfört en pilotundersökning om innovation i samtliga sjukhus och vårdcentraler i Sverige. Resultaten är intressanta ur ett policyperspektiv. Genom att koppla innovationsundersökningar till olika styrinstrument ges viktig information om deras påverkan på innovation och utveckling. Undersökningen ger bland annat kunskap om hur verksamhetens resurser påverkar innovationsverksamheten och hur patientfokuserat innovationsarbetet är. Vi har även sett att man inom sjukvården helst samarbetar internt kring innovationer och att även idéer Statistiska centralbyrån 7

8 Utveckling av innovati onsstatisti ken Bakgrund och syfte hämtas internt. Däremot är de som samarbetar och inspireras av externa aktörer mer framgångsrika i sitt innovationsarbete. Immateriella tillgångar Området immateriella tillgångar är mycket brett. Under 2014 har SCB tillsammans med Tillväxtanalys sett över hur SCB regelbundet skulle kunna samla in fler uppgifter om immateriella tillgångar och vilka kostnader det skulle medföra. FoU i företag med 1 9 anställda Vi har genomfört en pilotstudie för att belysa satsningar på FoU i företag med 1 9 anställda. Vi utgick från metoden som används för att undersöka FoU i företag med 10 eller fler anställda men har gjort justeringar för att anpassa undersökningen. Pilotstudien visar att det är möjligt att mäta FoU i företag med 1 9 anställda. Vid en jämförelse tycks FoU-verksamheten i dessa företag följa liknande mönster som FoU i företag med anställda. Resultat kommer att redovisas under Urval och tillgänglighet Vi har sett över hur vi kan dra urvalen på ett bättre sätt för att samla in så relevant statistik som möjligt samt förbättra möjligheten till analys. Utifrån statistikanvändares behov ser vi även över hur vi kan förbättra tillgängligheten till statistiken. Förslag för att förbättra statistiken Uppdraget till SCB är att utveckla statistiken om innovation. För att SCB ska kunna göra det behövs följande åtgärder. Större urval och fler frågor CIS-enkäten behöver omfatta hela näringslivet. I dag undersöks inte hela näringslivet, som exempel kan nämnas att byggsektorn och stora delar av tjänstesektorn inte inkluderas. Fler frågor till företagen behöver ställas i befintliga undersökningar, bland annat för att skapa en bredare bild av innovation och mikroobservationer för immateriella investeringar. Regelbundna undersökningar av offentlig sektor och mindre företag Det är nödvändigt att regelbundet undersöka innovation i offentlig sektor. I denna rapport har vi presenterat resultat från en innovationsundersökning av sjukvården. Liknande information är fullt möjlig att fånga in från andra sektorer som till exempel 9 Statistiska centralbyrån

9 Bakgrund och syfte Utveckling av innovati onsstatistiken utbildningsväsende, barn- och äldreomsorg och även viss statlig verksamhet. Det är viktigt att det arbete som SCB nu inlett fortsätter med slutmålet att mäta innovation i offentlig sektor regelbundet. Det är nödvändigt att regelbundet undersöka FoU i företag med 1 9 anställda. Företag med 1 9 anställda kan undersökas genom en kombinerad FoU- och innovationsundersökning för att minska uppgiftslämnarbördan. Utökad analyskapacitet i SCB Utöver att förstärka inflödet av statistik anser SCB att myndigheten har ett stort behov av en betydande och kontinuerlig analyskapacitet när det gäller innovationsområdet. Innovationer har stor påverkan på hur samhället utvecklas regionalt, nationellt och globalt. Kunskap om innovationssystemet hur innovationer initieras, understöd, styrs och utvecklas är en nödvändig grund för att kunna fatta rätt beslut på olika nivåer i samhället. Att mäta innovationer och hur de uppstår är en komplex uppgift. Inte nog med att orsakssambanden det vill säga hur innovationer kommer till stånd inte är helt klarlagda, det sker dessutom en ständig förändring av hur de kommer till stånd. Detta resulterar i att metoderna för att statistiskt fånga innovation behöver utvecklas kontinuerligt. För att kunna utveckla mätinstrumenten behöver SCB föra en kontinuerlig dialog med andra myndigheter, forskare, och inte minst innovatörer. SCB behöver även själva kunna förstå och analysera innovation för att kunna anpassa metoderna. För att kunna göra detta är det nödvändigt att SCB har analyskapacitet inom innovationsområdet. Som statistikområde är det relativt nytt och på olika arenor i världen sker en pågående utveckling av statistiken om innovation. För att aktivt kunna delta i detta utvecklingsarbete är det nödvändigt med analyskapacitet på SCB. SCB behöver dessutom bli bättre på att presentera statistik om innovation. SCB ser till exempel ett behov av regelbundna policyrelevanta publikationer i samarbete med bland annat VINN OVA och Tillväxtanalys om innovation i Sverige. Det kan handla om både analyser och mer statistiskt inriktad information. Ä ven detta kräver analyskapacitet. Statistiska centralbyrån

10 Utveckling av innovati onsstatisti ken Bakgrund och syfte Att ha god analyskompetens på SCB kommer att vara avgörande för att med gott resultat kunna fortsätta samt förvalta det påbörjade utvecklingsarbetet. 9 Statistiska centralbyrån

11 Statistiska centralbyrån 11

12 Utveckling av innovati onsstatisti ken Bakgrund och syfte 1. Bakgrund och syfte Regeringens uppdrag till SCB I december 2011 fick Statistiska centralbyrån (SCB) ett fyraårigt regeringsuppdrag att utveckla innovationsstatistiken och indikatorer för innovation. SCB ska årligen avrapportera arbetet till regeringen. Denna rapport är SCB:s tredje delrapport. I februari 2016 ska uppdraget slutredovisas. SCB fick uppdraget att utveckla statistiken om innovation för att det ska bli möjligt för regeringen att kunna främja innovationsverksamhet i landet mer effektivt. Beslutsfattare av skilda slag behöver veta hur svenska företag står sig i detta hänseende jämfört med läget i andra länder. Det behövs också kunskap om hur utvecklingen har sett ut över tid både i Sverige och i jämförelse med andra länder. Ett komplext uppdrag Att mäta innovationer och hur de uppstår är en komplex uppgift. Inte nog med att orsakssambanden det vill säga hur innovationer kommer till stånd inte är helt klarlagda, det sker dessutom en ständig förändring av hur de kommer till stånd. Företagens organisation, produktionsmetoder, produktionsresultat (dess varor och tjänster) och marknadsföring utvecklas och förändras kontinuerligt. Det medför att metoderna för att statistiskt fånga denna föränderliga verklighet också ständigt behöver utvecklas. Innovationsprocesserna och produkterna som genererade ekonomiskt välstånd i går behöver inte göra det i dag. Morgondagens välstånd bygger med stor sannolikhet på andra byggstenar än dagens. Sammantaget skapar dessa förutsättningar en mycket stor utmaning för all ekonomisk statistik och kanske särskilt för den statistik som ska fånga innovationsskapandet. M ånga av de statistiska verktyg som används för att fånga innovationer och innovationsverksamhet utvecklades i slutet på 1980-talet och preciserades i Oslomanualen år Den präglades naturligt nog av sin tid och har en utpräglad koncentration på innovationer inom varuproduktionen. Ä nnu tidigare, år 1963, skapades system för att fånga företagens ansträngningar inom forskning och utveckling. Ä ven om systemet har uppdaterats vid flera tillfällen sedan dess och genomgår en Statistiska centralbyrån 12

13 U t veckling av innovati onsstatisti ken Bakgrund och syfte översyn under , ligger fokus på utvecklingsverksamhet för varuproduktion. Det här innehåller innovationsstatistiken nu N ågra centrala undersökningar som fokuserar på innovationer och innovationsaktiviteter är CIS (Community Innovation Survey) och fem FoU-undersökningar. 1 CIS, ofta kallad innovationsundersökningen, genomförs vartannat år i alla EU-länder. Undersökningen omfattar företagens innovationsverksamheter. Den senast genomförda undersökningen, CIS2012, avsåg förhållanden i företagen för åren De fem FoU-undersökningarna är: FoU inom företagssektorn FoU inom offentlig sektor FoU inom universitet och högskolor FoU inom den privata icke vinstdrivande sektorn (PN P) FoU inom internationella företag. FoU-undersökningarna genomförs vartannat år i samtliga EU-länder. Utöver dessa undersökningar finns en hel del uppgifter i olika register som ofta brukar kopplas samman med undersökningarna som fokuserar på innovationer. Det kan handla om individers utbildningsnivå och anställningsuppgifter. Det kan också handla om uppgifter om enskilda företags omsättning. Ingen statistik över innovationer i någon del av den offentliga sektorn samlas regelbundet in av SCB. Det finns fler myndigheter än SCB som ansvarar för statistik som är relevant ur ett innovationsperspektiv. Ett exempel är Patent- och registreringsverket (PRV). De har databaser som innehåller ansökningar 1 Se SCB:s första delrapport för en detaljerad genomgång av respektive undersökning. Rapporten finns att ladda ner på SCB.se/innovation. Statistiska centralbyrån 13

14 Bakgrund och syfte Utveckling av innovati onsstatisti ken om såväl patent- som varumärkesskydd 2 men det saknas uppgifter om organisationsnummer. Det finns emellertid ingen regelbunden produktion av patentstatistik inom SCB, till skillnad från exempelvis Finland och Danmark. Där är patentstatistik för företag en årlig statistikprodukt. Så här utvecklar vi innovationsstatistiken Det finns tre typer av resultat som vi hoppas uppnå med vårt projekt: ny kunskap med befintlig data nya frågor i befintliga undersökningar förslag till utvidgade och nya undersökningar. Syftet med den här rapporten är att redovisa de resultat som SCB hittills nått inom ramen för regeringsuppdraget. Ny kunskap med befintliga data Den första typen av resultat är att skapa nya policyrelevanta innovationsindikatorer inom flera områden med hjälp av befintlig statistik. SCB samlar in en hel del data om innovation som i nuläget inte används alls eller i alltför liten utsträckning. Det är viktigt att statistiken synliggörs så att potentiella användare uppmärksammas på att den finns. Utöver intensivare marknadsföring av statstiken har vi även förbättrat samordningen av olika undersökningar så att flera typer av data kan kombineras för tillräckligt många företag. Det är främst samordning mellan undersökningarna om it, innovationer och FoU som är viktig. Samordningen av urvalen möjliggör meningsfulla analyser av samband mellan dessa. Eftersom statistiken som SCB samlar in om innovation inte används i särskilt stor utsträckning, har vi själva velat analysera den för att undersöka vilka möjligheter statistiken erbjuder avseende 2 Utvecklingen av antalet patent respektive antalet patentansökningar anses ofta vara en intressant indikator på innovation, framföra allt inom de varuproducerande delarna av näringslivet. 14 Statistiska centralbyrån

15 U t veckling av innovati onsstatisti ken Bakgrund och syfte policyrekommendationer. Resultaten från våra databearbetningar visar att det finns stora möjligheter att ta fram ny kunskap och information som är högst relevant för beslutsfattare på olika nivåer. Nya frågor i befintliga undersökningar Den andra typen av mål som vi hoppas nå är att, genom att lägga till och modifiera frågor i olika undersökningar, förbättra möjligheten till att skapa policyrelevanta indikatorer och bra analyser. Detta arbete har tre olika faser där kunskapsinsamling och analys ger idéer om vad som behöver förbättras, det vill säga förändras och utvidgas. N ästa steg består i att utforma konkreta frågor och testa dem i labbmiljö och därefter i pilotundersökningar, samt i några fall modifiera frågebatteriet i ordinarie insamlingar. Områden som det skulle kunna ge en hel del ny kunskap inom är innovationer inom tjänsteproduktionen och instegsproblematiken, men också olika delar av immateriella investeringar som marknadsföringsinvesteringar. Förslag till utvidgade och nya undersökningar Det tredje området omfattar utvidgningar av undersökningarna till nya branscher eller storleksklasser samt att skapa nya insamlingar eller där man går från ad hoc-insamlingar till ordinarie insamlingar. Detta område kommer till stor del bestå av förslag snarare än genomförda aktiviteter eftersom de kräver mer resurser till den ordinarie verksamheten. Ett område som kräver utvidgning av urvalet är innovationer inom tjänsteproduktionen och där främst CIS-undersökningen borde utvidgas. Innovationer inom den offentliga sektorn är ett område där vi med hjälp av forskare och en pilotundersökning hoppas kunna bidra till det ramverk för undersökningar om innovation i offentlig sektor som tas fram av OECD. Organisering av arbetet i regeringsuppdraget Till regeringsuppdraget har SCB bildat en projektgrupp med personer inom myndigheten. Det är projektgruppen som leder arbetet med uppdraget. En annan viktig del i uppdraget är att SCB själva analyserar och utvecklar CIS- och FoU-undersökningarna samt annan relevant statistik i syftet att förbättra såväl innehåll i som tillgänglighet till denna statistik. Projektgruppen leder även detta interna arbete. Statistiska centralbyrån 15

16 Bakgrund och syfte Utveckling av innovati onsstatisti ken Enligt regeringens uppdrag ska SCB samråda med myndigheterna Tillväxtanalys och VINNOVA. Dessa samråd sker via en särskild styrgrupp, vars uppgift är att stödja SCB i arbetet med uppdraget. Vi samarbetar även med dessa myndigheter i flera sakfrågor. SCB har även knutit två expertgrupper till projektet. Den ena expertgruppen har bland annat fått i uppgift att: tolka uppdraget lämna synpunkter på SCB:s arbete och prioriteringar inom ramen för uppdraget och ta fram nya indikatorer för innovation. Den andra expertgruppen har vi gett ett smalare fokus. Dess uppgift är att stödja SCB i vårt arbete med innovationer inom tjänsteproduktion. Vi har också kontakter med OECD för att utbyta erfarenheter och få djupare kunskap om andra länders arbete inom området. Utöver dessa mer formella samarbeten har vi kontakter med enskilda forskare kring specifika frågeställningar. Disposition av rapporten Den här rapporten består av sex fristående kapitel. I kapitel två redovisar vi resultaten av en analys av CIS- och mikrodata. I kapitlet därpå redovisar vi resultaten från en pilotundersökning om innovation i sjukvården. I kapitel fyra diskuterar vi hur immateriella tillgångar kan mätas och i kapitel fem redovisar vi resultaten från en FoU-undersökning av företag med 1 9 anställda. I kapitel sex och sju beskriver vi vårt arbete med undersökningarnas urval och statistikens tillgänglighet. I det avslutande kapitlet lyfter vi fram några av de nya innovationsindikatorerna i ett politiskt sammanhang. I samma avsnitt redovisar vi också några idéer om det fortsatta arbetet med att utveckla statistiken om innovation 16 Statistiska centralbyrån

17

18 18 Statistiska centralbyrån

19 Utveckling av innovati onsstatisti ken Förnyare och andra utvecklare 2. Förnyare och andra utvecklare H är följer en sammanfattning av en analys som också utgör en bilaga till den har rapporten. Analysen har två syften. 1. Det ena syftet är att visa vilka möjligheter som dagens innovationsundersökning skapar ensam och i kombination med andra data för att utveckla ett relevant underlag för politikutformning och politikuppföljning. 2. Det andra syftet är att testa relevansen av olika delar av enkäten och vilka tydliga luckor som finns. Vi drar alltså såväl statistiska som tentativa policyslutsatser utifrån denna analys. Analysen har skapats i dialog med Per Frankelius som har skrivit ett mer principiellt och teoretiskt bidrag om behovet av att skapa ett mer relevant innovationsbegrepp och om olika dimensioner i detta. H ans text är också en av delrapportens bilagor. Analysens syfte, huvudresultat och slutsatser Syftet med analysen är att i första hand undersöka vad den senaste innovationsenkäten (CIS2012) kan ge för information om innovationsförmågan hos de tillfrågade företagen. Med innovationsförmågan avses hur mycket förnyelse deras utvecklingsarbete har resulterat i. Företagen har delats in i grupper efter innovationsförmågan eller innovativiteten. Data från enkäten kombineras sedan med andra enkäter och registerdata. Med hjälp av indelningen efter innovationsgrad och denna stora datamängd undersöks om det är möjligt att dra några statistiska slutsatser respektive några policyslutsatser. Värdet av olika delar av enkäten testas liksom om kombinationer med andra data kan ge ytterligare information. Syftet med denna analys är att undersöka om dessa data kan bidra till att öka förståelsen av innovationsprocessen, och om det ger någon kunskap av värde för utformning av politik på olika områden. Statistiska centralbyrån 19

20 Förnyare och andra utvecklare Utveckling av innovati onsstatisti ken Uppdelning efter innovativitet I analysen delas företagen upp i olika grupper efter hur framgångsrikt deras utvecklingsarbete varit, mätt i hur nyskapande arbetet har varit. Grupperna är de verkliga förnyarna som skapat en ny produkt som tidigare inte funnits på världsmarknaden marknadsutvecklarna som tillfört en marknad något nytt men som redan finns på någon annan marknad vardagsutvecklare som utvecklat något som varit nytt bara för det egna företaget de icke innovativa företagen, de som inte lanserat någon ny produkt eller process under den gångna treårsperioden. Skälet till att göra den här uppdelningen bygger på hypotesen att grupperna kan ha olika betydelse för landets ekonomiska tillväxt och därför kan en analys av de olika grupperna ge en för politiken intressant ny kunskap. Utöver analys av alla företagen som svarat på enkäten, har också en uppdelning gjorts efter produktionsinriktning mellan varu- och tjänsteproducerande företag. Innovationsenkäten omfattar dock inte alla branscher utan för att de allra flesta branscher ska kunna analyseras så krävs det en kraftig utvidgning av målpopulationen. Förutom en uppdelning efter produktionsinriktning har en fördelning efter ägare gjorts i utlandsägda företag, företag som ingår i svenska företagsgrupper samt i självständiga företag. Det har gjorts för att undersöka om det finns några skillnader i innovationsverksamheten beroende på produktionsinriktning och ägarförhållanden. En ny indelning Frågan blir alltid när en ny indelning lanseras om den verkligen är ny och inte samma som någon som redan finns, bara med nya namn. Därför har det undersökts om så var fallet. En jämförelse med traditionella uppdelningar av branscher i de mer kunskapsintensiva och andra mer arbetsintensiva visar dock att denna nya indelning inte är densamma som tidigare indelningar och därför kan bredda kunskapen om förnyelsen i det svenska näringslivet. Exempelvis återfinns en betydande del av de företag som skapat en världsnyhet och därmed räknas till förnyarna i denna analys i den arbetsintensiva industrin. 20 Statistiska centralbyrån

21 Utveckling av innovati onsstatisti ken Förnyare och andra utvecklare Innovation ger tillgång till internationella marknader Näringslivet i ett land måste i dagens värld delta i den internationella arbetsfördelningen för att nå en hög produktivitetsnivå. Det är speciellt viktigt för en liten nation som den svenska eftersom specialiseringen på olika produktområden och teknologier måste vara extra stark för att skalan ska bli tillräcklig. A v denna analys framgår att innovationsverksamheten i stor utsträckning tycks styra vilken marknad som företagen kan verka på med framgång. Ju större marknad som företagen arbetar på desto mer innovativa verkar de vara. I första hand är det förnyarna och i andra hand marknadsutvecklarna som verkar på de internationella marknaderna. Det här förhållandet lyfter fram betydelsen av innovationspolitiken i bred bemärkelse för nationens produktivitet och ekonomiska tillväxt, och därmed de ekonomiska resurserna i vårt land. De innovativa företagen är beroende av högskoleutbildade Det svenska statistiska systemet gör det möjligt att koppla individer till de företag de verkat i. Det har utnyttjats här för att skapa en bild av personalstrukturen i de olika företagsgrupperna. Det visar sig då finnas små skillnader mellan de olika grupperna av företag när det gäller åldersstrukturen, även om de medelålders utgör en något större andel bland förnyarna. Däremot finns det skillnader när det gäller andelen utlandsfödda. Det är de som kommer från andra delar av västvärlden som är överrepresenterade i de mer innovativa företagen, medan det inte finns några skillnader mellan de som kommer från resten av världen och de som fötts i Sverige. De största skillnaderna mellan innovativitetsgrupperna finns dock framförallt när det gäller andelen med eftergymnasial utbildning. I absoluta termer är skillnaden störst för andelen med en akademisk grundexamen, medan den i relativa termer är allra störst för de forskarutbildade. En inriktning mot teknik och naturvetenskap verkar också vara positiv. Slutsatsen blir att en ökad tillgång på akademiker och forskarutbildade, speciellt med teknisk inriktning, är av stor vikt för innovationsverksamheten i det näringsliv som verkar i Sverige. En ökad mångfald verkar också vara positiv. Den här möjligheten att kombinera registerdata om individer och en företagsenkät ger stora möjligheter att ta fram policyrelevant kunskap. Statistiska centralbyrån 21

22 Förnyare och andra utvecklare Utveckling av innovati onsstatisti ken Alltför begränsad information om organisatorisk och marknadsmässig utveckling Den relativt begränsade information som finns om företagens satsningar på marknadsföringsmässigt och organisatoriskt utvecklingsarbete tyder på att dessa satsningar inte skiljer sig så mycket mellan de olika innovativitetsgrupperna. Däremot har de som inte har lyckats med att utveckla något nytt inom produkt- och processområdena inte heller lyckats utveckla sin organisation eller marknadsföring annat än undantagsvis. Det är likafullt av stort intresse att utvidga informationen inom de sistnämnda områdena för att få kunskap om effekten av mer förnyande utveckling inom också dessa områden. Strategier och informationskällor verkar inte påverka innovationsprocessen Frågor om företagens strategier och informationskällor verkar säga väldigt lite om deras innovationsprocess, eftersom det inte finns några systematiska skillnader mellan företagen relaterade till deras innovationsförmåga. Därför är det tveksamt om denna typ av information ska få utrymme i en enkät om innovationer då behoven av att utvidga frågorna inom flera andra områden är stora. FoU-organens samarbeten resulterar i varierande grad av förnyelse Informationen om företagens utvecklingssamarbeten med olika typer av organisationer är omfattande i innovationsenkäten och ger information av betydande intresse. Det framgår av dessa data att företag som skapar mer förnyelse samarbetar i klart större utsträckning med alla olika typer av kontrahenter. De vanligaste samarbetsparterna är naturligt nog kunder och leverantörer, men även samarbeten med olika forskningsorgan är vanligt hos de mer avancerade företagen. Sett från företagens perspektiv så ser de sistnämnda samarbetena ut som om de vore koncentrerade till de företag som lyckats bäst i sin innovationsverksamhet, det vill säga till i första hand förnyarna och i andra hand till marknadsutvecklarna. M en eftersom marknadsutvecklarna är mer än dubbelt så många som förnyarna och vardagsutvecklarna i sin tur mer än dubbelt så många som marknadsutvecklarna, blir fördelningen en annan sett från universiteten och FoU-institutens perspektiv. Det innebär att dessa organisationer har 22 Statistiska centralbyrån

23 Utveckling av innovati onsstatisti ken Förnyare och andra utvecklare fler samarbeten med de företag som bara skapat något som varit nytt för företaget och därefter med dem som skapat något nytt för marknaden och ytterligare något färre med de verkliga förnyarna. Denna information är alltså inte endast värdefull när det gäller att förstå innovationsprocessen bättre utan är också av intresse som komplement till det underlag som behövs vid politiska prioriteringar av forskningsstöd. Tidsvinster är den viktigaste skyddsmekanismen I enkäten finns frågor om vilka skyddsmekanismer som företagen använder för att skydda sina innovationer. N aturligt nog så skyddar de företag som har skapat de mest innovativa produkterna sina innovationer mer än de andra företagen. Det gäller alla typer av skydd. De skydd som upplevs som viktigast är dock de mer informella skydden med tidsvinstskydd som mest använda och de är också dem som ansetts som viktigast. Det enda formella skyddet som används av minst en tredjedel av förnyarna är varumärkesskyddet, det är å andra sidan det skydd där skillnaden i utnyttjandegrad mellan de olika innovativitetsgrupperna är minst. De här frågorna om vilka skydd som används av olika typer av företag och hur viktiga de anser dessa vara, är värdefulla både från ett analytiskt perspektiv som ett policyperspektiv. De offentliga stöden har gått till en högre andel av de innovativa företagen men till färre sådana företag För första gången finns i denna innovationsundersökning också en fråga om stöd från regionala, nationella och övernationella organ till företag som lyckas lansera en ny produkt eller process under perioden. De företag som tillhör förnyarna och tagit fram en världsunik produkt har den högsta andelen stöd från den nationella och europeiska nivån. M arknadsutvecklarna har också fått stöd från dessa nivåer i större utsträckning än vardagsutvecklarna. Däremot har de lokala stöden resulterat i en mer jämn fördelning. Men som nämnts här ovanför så finns det betydligt fler företag bland de mindre innovativa grupperna vilket innebär att de flesta stöden har getts till företag som tagit fram mindre innovativa produkter. Det enda undantaget utgörs av EU:s så kallade ramprogram för forskningsstöd. Statistiska centralbyrån 23

24 Förnyare och andra utvecklare Utveckling av innovati onsstatisti ken Denna nya del i enkäten innehåller uppenbarligen såväl statistiskt som policymässigt värdefull information och bör därför behållas. Vad påverkar företagens förmåga att utveckla något nytt? I analysen av innovationsenkäten har också testats vilka av alla de olika faktorerna som samvarierar med innovativiteten när man håller alla andra faktorer konstant så att respektive faktors effekt kan isoleras. Resultatet blir då att bara några få faktorer påverkar på ett tydligt sätt. Dessa faktorer är inriktning mot de internationella marknaderna, företagsstorlek, andelen medelålders, andelen forskarutbildade, utbildningsinriktning mot teknik samt andelen i-landsinvandrare. Alla dessa faktorer verkar positivt på denna förmåga. Ytterligare ett test har genomförts och då enbart för den grupp företag som har lyckats ta fram något nytt. Det har gjorts för att testa om de företag som tagit fram en världsnyhet skiljer sig från de andra utvecklarna på ett tydligt sätt. Här får inriktningen mot internationella marknader, mångfald och utbildningsinriktning mot teknik tydligt positiva effekter. Slutligen verkar satsningarnas storlek också vara intimt förknippad med inriktningen på världsmarknaden liksom andelen med akademisk utbildning, speciellt forskarutbildade, inriktning mot teknik men även offentligt stöd tillhör de faktorer som slog igenom på positivt sätt. Denna typ av analys förstärker de slutsatser som dragits har ovanför. Finns det ett samband mellan it-användningen och innovativiteten? Genom den partiella samordningen av urvalen mellan itanvändningsundersökningen och innovationsundersökningen är det möjligt att skapa mått för såväl it-användning som innovationer för samma företag. Det har med hjälp av denna möjlighet undersökts om itanvändningen skiljer sig åt mellan de fyra grupperna av företag uppdelade efter innovativitet. Baserat på frågorna i it-enkäten har då skapats fem olika delindikatorer som beskriver hur integrerade olika funktioner är i företaget och med sin omgivning. Det visar sig då att alla dessa delindikatorer och en sammanvägd totalindikator är olika starkt kopplade till de olika innovativitetsgrupperna. 24 Statistiska centralbyrån

25 Utveckling av innovati onsstatisti ken Förnyare och andra utvecklare De verkliga förnyarna har den mest avancerade it-användningen och de som inte åstadkommit någon förnyelse alls har den minsta. I de flesta fallen har också vardagsutvecklarna en mindre avancerad it-användning än marknadsutvecklarna även om skillnaden är klart mindre mellan dessa två grupper. Vidare har totalindexet för avancerad it-användning införts i den analys som beskrivits här ovanför. Det visar sig då att detta index har en tydlig och positiv effekt på sannolikheten att bli innovativ när hänsyn tagits till alla de övriga variablerna. Det gör att politik som kan stimulera en mer avancerad it-användning kan tänkas ha positiva effekter på innovationsverksamheten. Denna samordning av olika undersökningar har därför ett betydande värde rent statistiskt men också policymässigt. För att ge ännu bättre analysmöjligheterna bör också samordningen ökas, nu är det bara en femtedel av företagen i innovationsundersökningen som också besvarat it-undersökningen. Vad verkar påverka migrationen mellan de olika innovativitetsgrupperna? Slutligen har föregående innovationsenkät som avser aktiviter för perioden kombinerats med denna enkät. Syftet har varit att undersöka vad som påverkar hur företagen rört sig mellan dessa fyra grupper av olika innovativa företag. Den grupp som är stabilast, där två tredjedelar av företagen återfinns i samma grupp bägge perioderna, är den som omfattar de företag som inte har åstadkommit någon förnyelse under respektive period. I andra ändan av skalan kan konstateras att sannolikheten att stanna kvar i gruppen som skapat en världsnyhet är bland annat kopplat till storlek, inriktning mot exportmarknaderna, hög andel med eftergymnasial utbildning samt samarbete med universitet och FoU-institut. På motsvarande sätt är de företag som inte skapat något nytt två perioder i rad associerade med brist på förnyelse även på marknads- och organisationssidan, en begränsad storlek, inriktning mot den lokala marknaden, få samarbeten, samt en låg andel högutbildade. De som skapat något verkligt nytt för världsmarknaden under den senare perioden men inte gjort det under den föregående, är förknippade med hög andel högutbildade och inriktning mot exportmarknaderna. Att en betydande del av företagen behålls mellan två enkäter ger alltså viktiga och politiskt relevanta analysmöjligheter och är alltså av stor vikt. Statistiska centralbyrån 25

26 Förnyare och andra utvecklare Utveckling av innovati onsstatisti ken Förnyarna är både produktivast och har haft den bästa sysselsättningsutvecklingen En annan möjlighet som det svenska statistiska systemet möjliggör är att koppla företagens ekonomiska resultat till innovationsuppgifterna. Detta utnyttjas också i denna analys. Det finns dock ett tillkortakommande i denna möjlighet: registerdata för de finansiella företagen är inte samordnade så att det finns några lättillgängliga ekonomiska data för dem. Det är en betydande brist som bör åtgärdas. Det framgår av denna analys att såväl arbetsproduktiviteten som multifaktorproduktiviteten, där hänsyn även tagits till kapitalanvändningen, skiljer sig åt mellan företagsgrupperna. Produktivitet har också samma rangordning som innovationsförmågan. Om man följer de företag som fanns redan 1997 fram till 2013 så finner man att dessa relationer är stabila under hela perioden. Speciellt när det gäller multifaktorproduktiviten är de icke innovativa företagens utveckling mycket svagare. Skillnaderna mellan vardagsutvecklarna och marknadsutvecklarna är dock mycket små i genomsnitt och växlar över åren. Sysselsättningsutvecklingen är också tydligt skild mellan grupperna och är till de verkligt innovativa företagens fördel och de icke innovativas nackdel. Denna möjlighet att koppla ekonomiskt registerdata till olika enkäter är av central betydelse för att skapa viktiga analysmöjligheter av stor policyrelevans. Den bör också utvidgas till att även omfatta de finansiella företagen. Sammanfattande slutsatser Statistiska slutsatser De statistiska slutsatserna är att innovationsundersökningarna i kombination med andra data skapar stora möjligheter till att ta fram högst policyrelevanta data. Däremot behöver undersökningarna utvidgas till att fler dimensioner fångas, inte minst kring verklig förnyelse i innovationsverksamheten samt till att omfatta större delar av näringslivet. Samordning mellan innovationsundersökningen och andra undersökningar inom närliggande områden är också viktigt liksom att koppla enskilda undersökningar till registerdata för att ytterligare bredda och fördjupa bilden av företagens olika aktiviteter. Det bör också skapas jämförbara registerdata för de finansiella företagen. 26 Statistiska centralbyrån

27 Utveckling av innovati onsstatisti ken Förnyare och andra utvecklare Politiska slutsatser M ot bakgrund av den internationella arbetsfördelningens betydelse för vår levnadsstandard och välfärd blir företagens innovationsverksamhet och i synnerhet de verkligt förnyande företagens ansträngningar av central betydelse. Detta understryks av företagens produktivitet- och sysselsättningsutveckling. Denna kunskap är en viktig grund för innovationspolitiken. Företagens behov av akademiker och forskare, och då främst med en teknisk och naturvetenskaplig inriktning, är också av stort politiskt intresse. En större mångfald kan också bidra vilket får följder för integrationsansträngningarna inom såväl utbildnings- som arbetsmarknadspolitiken. Det finns anledning att se över universitetens och de offentliga forskningsinstitutens prioriteringar när det gäller deras samarbete med olika typer av företag. Dimensioneringen och inriktningen för de statliga forskningssatsningarna bör diskuteras liksom storleken på stödet till företagens deltagande i EU:s ramprogram. Statistiska centralbyrån 27

28 28 Statistiska centralbyrån

29 Utveckling av innovati onsstatisti ken Innovation i sjukvården 3. Innovation i sjukvården Kraven på den offentliga sektorn blir inte bara fler, de blir ofta även mer komplexa. Som exempel kan nämnas de demografiska förändringarna Sverige och många andra länder står inför i form av en allt äldre befolkning. Antalet som lämnar arbetslivet på grund av ålder är fler än de som träder in. Färre människor ska alltså försörja ett ökande antal pensionärer. Den åldrande befolkningen kommer även att öka belastningen på sjukvården. För att sjukvården ska kunna hantera det anser många att det är viktigt att man tar fram nya effektivare lösningar. Samtidigt som kraven ökar, är de ekonomiska villkoren för den offentliga sektorn begränsad. M ånga anser att det inte är möjligt att möta de ökade kraven enbart med ökade resurser. Lösningen anses istället främst ligga i att den offentliga sektorn ska öka sin effektivitet och kunna leverera fler eller bättre tjänster med bibehållen kvalitet till samma eller till lägre priser. Det blir då nödvändigt att arbeta kontinuerligt med innovationer, att hitta nya lösningar som är effektivare än de gamla. Viktigt att mäta innovation i offentlig sektor Det finns en begränsad kunskap om hur den offentliga sektorn ska utveckla och effektvisera sin produktion. En anledning är att det i stor utsträckning saknas empiriska analyser om innovation i offentlig sektor. Bristen på studier beror bland annat på att det tidigare varit en vanlig uppfattning att innovationer endast sker i den privata sektorn. Den offentliga sektorn har ansetts vara en passiv mottagare av den privata sektorns innovationer. I takt med att intresset för innovationer i den offentliga sektorn har ökat har även intresset för att mäta innovation ökat, både i enskilda länder och i internationella organisationer som EU och OECD. MEPIN nordisk studie om innovation i offentlig sektor SCB har tidigare tillsammans med de övriga nordiska länderna genomfört en pilotundersökning av innovationer i hela den offentliga sektorn. Å ren medverkade SCB i ett nordiskt projekt (M EPIN ) för att ta fram en kvantitativ undersökning om innovationsverksamheten i den offentliga sektorn. Ett frågeformulär togs fram som i grunden var baserat på CIS, men som modifierats för att passa den offentliga sektorn. Statistiska centralbyrån 29

30 Innovation i sjukvården Utveckling av innovati onsstatisti ken Formuläret var uppdelat på elva områden: produktinnovationer, processinnovationer, organisatoriska innovationer, kommunikativa innovationer, innovationsaktiviteter, syfte och effekter med innovationer, informationskällor och innovationssamarbeten, innovationsfrämjande upphandling, drivkrafter för innovation, strategi och interna resurser och hinder för innovationsaktiviteter. Efter M EPIN har bland annat N esta, EU och The A ustralian Public Sector Innovation Indicators Project (APSII) genomfört studier av innovation i offentlig sektor. SCB har undersökt innovation i sjukvården Inom ramen för regeringsuppdraget har SCB genomfört en pilotundersökning om innovation i sjukvården. Eftersom vi redan har undersökt innovationsverksamheten i hela den offentliga sektorn (M EPIN) valde vi nu istället att undersöka en enda del av sektorn för att kunna belysa för- och nackdelar med respektive angrepssätt. M ed sjukvårdssektorn menar vi sjukhus och vårdcentraler vars verksamhet är finansierad av offentliga medel. Såväl privata som offentligt ägda enheter har undersökts. SCB skickade ut frågeformuläret till samtliga sjukhus med fler än 99 anställda och till samtliga vårdcentraler med fler än 9 anställda. Det finns flera syften med denna pilotundersökning. Ett är att undersöka om det överhuvudtaget är möjligt för sjukhus och vårdcentraler att ge relevanta svar på frågor om innovation. Avsikten med undersökningen är att ta fram ny statistik som kan ge ny policyrelevant kunskap om sjukvården, vilket inte är möjligt om frågorna upplevs som irrelevanta. Ett annat syfte är att ta reda på om det är bättre att designa ett specifikt frågeformulär till varje enskild sektor i den offentliga sektorn (det vill säga sjukvårdssektorn i detta fall), istället för att skicka ut identiska frågeformulär till alla sektorer. Verksamheten i sjukvårdssektorn är relativt likartad vilket gör att mer djuplodande frågor kan ställas än om verksamheten varit heterogen. Som nämnts tidigare har SCB, tillsammans med övriga nordiska länder, undersökt innovationer i hela den offentliga sektorn. Det visade sig dock inte vara helt enkelt att konstruera ett frågeformulär som var relevant för alla olika delar av sektorn. Eftersom hela sektorn undersöktes med ett identiskt frågeformulär, behövde frågorna hållas på en övergripande nivå. 30 Statistiska centralbyrån

31 Utveckling av innovati onsstatisti ken Innovation i sjukvården Informationen blev därmed mindre djupgående jämfört med ett sektorsanpassat frågeformulär. Ett alternativ till detta är alltså att utforma olika frågeformulär för olika delar av den offentliga sektorn. En konsekvens av detta är att kostnaderna ökar. Frågan man måste ställa sig är om den sektorsspecifika kunskapen är så pass värdefull att det, trots ökade kostnader, finns ett mervärde i att undersöka olika sektorer var för sig. Det är alltså centralt att ta reda på om mer omfattande information om olika sektorer ger ett mervärde som överstiger kostnaderna. Ett tredje syfte bygger vidare på syftet här ovanför. N ågra frågor i denna enkät är allmänt hållna medan andra är specifika för sjukvårdssektorn. Om de allmänt hållna frågorna anses möjliga att svara på det vill säga att vi får rimliga svar i undersökningen vore ett intressant framtida arbete att undersöka en annan sektor med samma allmänna frågor och en sektorsanpassad del, precis som i enkäten till sjukvården. Definition av begreppet innovation Det centrala begreppet i undersökningen är innovation. SCB valde att utgå från samma definition av innovation som används i undersökningen om innovation i det privata näringslivet, det vill säga definitionen i Oslomanualen. Eftersom privat och offentlig sektor skiljer sig åt i väsentliga avseenden är det dock inte möjligt att använda exakt samma definition. Definitionen behöver justeras något för att vara relevant för sjukvården. Definitionerna för innovation i undersökningen av sjukvården är: Definition av produktinnovation: För att räknas som tjänste- eller varuinnovation måste tjänsten eller varan vara ny eller väsentligt förändrad jämfört med tidigare tjänster och varor på ditt sjukhus. Observera att tjänsten eller varan inte behöver vara ny för andra sjukhus, vårdcentraler, företag eller organisationer. Syftet med förändringen av varan eller tjänsten ska vara att väsentligt förbättra dess kapacitet, användarvänlighet, ingående komponenter eller delsystem. Definition av processinnovation: En processinnovation är en ny eller väsentligt förändrad produktionsprocess, distributionsmetod eller stödverksamhet jämfört Statistiska centralbyrån 31

32 Innovation i sjukvården Utveckling av innovati onsstatisti ken med tidigare på ditt sjukhus/ vårdcentral. Observera att processen inte behöver vara ny för andra sjukhus, vårdcentraler, företag eller organisationer. Definition av organisatoriska innovationer: En organisatorisk innovation är en ny eller väsentligt förändrad metod för att organisera verksamheten på ditt sjukhus som skiljer sig från tidigare metoder på ditt sjukhus. Observera att metoden inte behöver vara ny för andra sjukhus, vårdcentraler, företag eller organisationer. Den organisatoriska innovationen måste vara resultatet av strategiska beslut av vårdcentralen/ sjukhusets ledning. Definition av kommunikationsinnovationer: M ed kommunikativ innovation avses nya eller väsentligt förändrade sätt för hur ditt sjukhus/ vårdcentral kommunicerar internt och externt som skiljer sig från tidigare metoder på ditt sjukhus/ vårdcentral. Observera att innovationen inte behöver vara ny för andra sjukhus, vårdcentraler, företag eller organisationer. Gemensamt för samtliga innovationstyper är: Ta endast med sådant som tagits i bruk Bortse från förändringar, utvidgningar av existerande aktiviteter och omstruktureringar som inte förväntas resultera i förbättrad verksamhet eller bättre resultat. Kommentarer till definitionen I definitionen i innovationsundersökningen till företag krävs att produkteller processinnovationen är ny eller väsentligt förbättrad. Vi har i denna undersökning valt förändrad istället för förbättrad för dessa innovationstyper. Att fråga om innovationer som förbättrat något innebär att respondenten måste veta om innovationen resulterat i förbättring. Vi tror att det är svårt för respondenten att veta detta, och i de flesta fall är det ju dessutom omöjligt att veta det utan en utvärdering. Syftet med vår fråga är dock att fånga in sådant som förbättrar verksamheten. Men istället för att fråga om det faktiska resultatet ber vi respondenten att endast inkludera sådant som haft för avsikt att förbättra. I innovationsundersökningen för privat sektor utgör marknaden en central referenspunkt gällande produktinnovation eftersom en ny 32 Statistiska centralbyrån

33 Utveckling av innovati onsstatisti ken Innovation i sjukvården produkt ska ha introducerats på en marknad för att kunna räknas som innovation. Det anses inte att en ny produkt är en innovation innan den introducerats på marknaden. En sådan restriktion är inte möjlig i en undersökning som riktar sig till den offentliga sektorn eftersom deras produkter inte avsätts på en marknad. I definitionen till sjukvården lägger vi därför till följande: Syftet med förändringen av varan eller tjänsten ska vara att väsentligt förbättra dess kapacitet, användarvänlighet, ingående komponenter eller delsystem. Ta endast med sådant som tagits i bruk. Istället för att ha introducerat produkten på en marknad, ska den ha tagits i bruk och syftet med att förändra den ska vara att förbättra den. Genom att välja syfte att förbättra blir skrivningen mer jämförbar med definitionen i Oslomanualen som inte ställer några krav på faktiskt försäljning. N är företag tar en vara till marknaden kan företaget inte veta om den kommer att sälja, men avsikten med att ta den till marknaden är att den ska sälja. Samma resonemang gäller för sjukvården. I och med att en produkt tas i bruk antar vi att produkten har ett värde för sjukhuset eller vårdcentralen, vilket kan jämföras med att ett företag tar en produkt till en marknad. Vi misstänker att vissa förändringar inom sjukhusen och vårdcentralerna är av mindre betydelse för verksamheten och vi ber därför respondenterna bortse ifrån sådana. Begreppet marknadsföringsinnovationer används i undersökningen av den privata sektorn. SCB tror dock inte att marknadsföring är ett optimalt begrepp att använda för den offentliga sektorn. I tidigare undersökningar, bland annat M EPIN, har det framkommit att den offentliga sektorn snarare informerar om sina tjänster än marknadsför dem som privata företag gör. I undersökningen ändrade vi därför till kommunikativa innovationer, vilket man även gjorde i M EPIN. Det finns kritik mot att produktinnovationens nyhetsvärde ska ställas i relation till den egna verksamheten. Det räcker således med att företaget (sjukhuset eller vårdcentralen) producerar eller säljer en produkt man tidigare inte gjort för att vara produktinnovativt. Kritiken bottnar i att flera företag kommer ut som innovativa i undersökningen, trots att produkten redan finns på marknaden. Kritikerna menar att de verkligt innovativa företagen, det vill säga de som tar fram helt nya produkter Statistiska centralbyrån 33

34 Innovation i sjukvården Utveckling av innovati onsstatisti ken som inte fanns tidigare, döljs bland alla andra som inte utvecklar unika produkter. För att ringa in de verkligt produktinnovativa företagen rekommenderas det i Oslomanualen att alla som uppger att de har en produktinnovation även ska svara på om den var ny för världen, marknaden eller företaget. Denna rekommendation har vi följt i undersökningen av sjukhus och vårdcentraler. För att anpassa frågan till sjukvården har vi ersatt marknaden med Sverige, och företaget med sjukhus eller vårdcentral. A tt använda ordet marknaden i samband med offentlig sektor är inte helt oproblematiskt eftersom stora delar av den offentliga sektorn inte verkar på en marknad. M öjligtvis skulle "ny för sektorn" kunna fungera bättre. M en både marknad och sektor kan vara svåra att definiera för offentliga organisationer där vissa organisationer kan ses som unika aktörer inom sitt område. Vi tror att det blir enklare för sjukhusen och vårdcentralerna att svara om vi väljer alternativet Sverige. Ä ven OECD har rekommenderat att man ska använda landet istället för marknad. A nledningen till att vi ändrat företag till sjukhus eller vårdcentral är att en liten del av verksamheten bedrivs i företagsform. Samtliga respondenter som uppger att de haft en produktinnovation ska alltså svara på om den var ny för: 1. världen 2. Sv eri ge 3. sjukhuset eller vårdcentralen. Trots den omfattande kritiken mot att produktinnovationens nyhetsvärde ska ställas i relation till den egna verksamheten, tror SCB, liksom OECD, att det är av värde att ha en bred definition. Det är viktigt att veta vilka företag som uppdaterar sin utrustning eller maskinpark, särskilt inom sjukvård där nya tekniker och metoder tas fram regelbundet. M ed tilläggsfrågan ges även kunskap om de verkligt innovativa sjukhusen och vårdcentralerna. De som har uppgett att de har haft process-, organisations- eller kommunikationsinnovation får ingen fråga om innovationens nyhetsvärde. Anledningen är att SCB har bedömt att det är svårare att veta om dessa innovationer är världsunika jämfört med produktinnovationer. 34 Statistiska centralbyrån

35 Utveckling av innovati onsstatisti ken Innovation i sjukvården Vi frågar om innovationer som sjukhuset eller vårdcentralen haft under en tvåårsperiod, Ä ven i M EPIN använde man sig av en period av två år. Framtagning av frågeformuläret För att utforma frågeformuläret tog SCB hjälp av Carter Bloch, Å rhus Universitet, som också arbetar med att utforma riktlinjer för hur innovationer i den offentliga sektorn ska mätas åt OECD. Tillsammans med Carter Bloch tog SCB fram ett första utkast till frågeformulär. Formuläret baseras på tidigare innovationsundersökningar riktade till offentlig sektor och på OECD:s arbete om innovationsundersökningar av offentlig sektor. Frågeformuläret bygger även på forskning om innovationer i sjukvården. Frågeformuläret förädlades vidare genom att Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL ), Socialstyrelsen, Vårdanalys, VINNOVA, Tillväxtanalys med flera getts möjlighet framföra synpunkter på dess utformning och inriktning. Frågeformuläret har dessutom testats av SCB:s mätlaboratorium på de tänkta respondenterna och korrigerats utifrån deras synpunkter. Frågeformuläret består av drygt 20 frågor. I de flesta frågor har vi gett respondenten flera delfrågor som denne ska svara ja, nej eller vet inte på. Eftersom sjukhusen och vårdcentralerna, såvitt vi vet, aldrig tidigare medverkat i en innovationsundersökning av denna typ är det viktigt att respondenterna erbjuds tydliga delfrågor. Dessutom vet vi sedan tidigare att det överlag är svårt att svara på frågor om innovation, vilket ytterligare understryker behovet av tydliga delfrågor. I och med att flera aktörer med sakkunskap om sjukvård varit delaktiga i processen med att utarbeta ett frågeformulär är vår förhoppning att delfrågorna är tydliga och heltäckande. Policyrelevans i fokus N är vi har formulerat frågor har fokus varit på policyrelevans. Syftet med undersökningen är att samla in information om sådant som politiker och andra beslutsfattare har möjlighet att styra över. Statistiska centralbyrån 35

36 Innovation i sjukvården Utveckling av innovati onsstatisti ken Ansvarsfördelningen över sjukvården I det svenska sjukvårdssystemet är ansvaret för hälso- och sjukvården delat mellan stat och landsting (region). Genom lagstiftning styr politiker verksamheten. De mest betydelsefulla lagarna är hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och patientlagen (2014:821). I hälso- och sjukvårdslagen regleras vad som är landstingens ansvar. Lagen ger landsting stor frihet när det gäller organisering av hälso- och sjukvård. Staten är ansvarig för den övergripande hälso- och sjukvårdspolitiken och bidrar med generella statsbidrag till landstingens hälso- och sjukvård. Lagstiftning ställer många krav på sjukvården, bland annat att man ska arbeta med att förebygga ohälsa samt att ge patienter och närstående tillräcklig information. På nationell nivå styrs även sjukvården genom särskilda satsningar. Som exempel kan nämnas ett regeringsuppdrag som VINNOVA har, vars syfte är att öka antalet samverkansmiljöer som stimulerar kommersialisering av innovationer inom hälso- och sjukvården genom att finansiera ett antal innovationsslussar inom sjukvården. Politiker på regional nivå, det vill säga politiker i landstingsfullmäktige, ansvarar över budgeten för hälso- och sjukvård inom respektive landsting (region). Den dagliga hanteringen av verksamheten sköts av tjänstemän. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det finnas någon som svarar för verksamheten, det vill säga en verksamhetschef. Ansvarsfördelningen inom sjukvård Innovationer i sjukvården skapas i samklang mellan ledningen och personalen. N är vi formulerat frågorna har vi utgått ifrån följande tre grupper (nivåer) inom sjukvården: 1. politiker 2. chefstjänstemän 3. personal (personal i sjukvården utan chefsansvar). Dessa tre grupper har olika ansvar kring sjukhusens innovationsarbete. I våra frågor har vi försökt att fånga in dessa olika gruppers inverkan på innovationsverksamheten. Vi har också velat belysa lagstiftningen och vilken roll den spelar för innovationsverksamheten. Den mest centrala intressenten för sjukvård är förstås patienten (och närstående) vilket vi tagit hänsyn till vid utformningen av frågorna. 36 Statistiska centralbyrån

37 Utveckling av innovati onsstatisti ken Innovation i sjukvården Frågor om politikernas och ledningens roll kring innovation Ledningen ansvarar för om organisationen av sjukvårdens anpassats till att tillvarata och utveckla nya idéer. Vi har ställt flera frågor kring detta. Bland annat om det finns särskilda resurser, i form av tid, pengar och personal att arbeta med att fånga in nya idéer, utveckla dem till en färdig produkt eller process och att få dem i bruk. Såväl politiker som sjukhusens tjänstemannaledning äger frågan om hur resurser ska fördelas inom sjukvården. M inskade resurser, likväl som ökade resurser, kan påverka förekomsten av innovation. Vi har därför frågat om resursernas omfattning påverkat förekomsten av innovation. Frågor om patientfokus påverkar innovationsverksamheten Den 1 januari 2015 trädde patientlagen (2014:821) i kraft. M ålet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Vi har ställt flera frågor om innovationerna i sjukvården syftar till att stärka patientens ställning. Som exempel kan nämnas att vi frågar om sjukhuset och vårdcentralen introducerat: riktlinjer för att samordna vård runt den enskilde patienten metoder för att involvera patient eller närstående i beslutsfattande metoder för att engagera patienter i sin egen sjukvård. Frågor om effekter och motiv Vi frågar även om vilka effekter man fått tack vare innovationen. Som exempel kan nämnas att vi frågar om de (effekterna): förbättrat patientsäkerheten förbättrat patienters tillgång till information ökat självbestämmande för patienter eller närstående. Vi ställer även frågor om orsakerna som bidrog till att innovationer påbörjades inom sjukhuset eller vårdcentralen. Vi frågar om önskemål från patient eller närstående eller patientorganisation varit en sådan orsak. Statistiska centralbyrån 37

38 Innovation i sjukvården Utveckling av innovati onsstatisti ken Det är även viktigt att veta vem som kom med idéerna till innovationen. Vi frågar även här om det var patienter eller närstående. Frågor kring hur man tillvaratar personalens kompetens I sjukvården, liksom i alla andra sektorer och arbetsplatser, är det centralt att ta tillvara personalens kompetens vid innovationsarbete. I sitt dagliga arbete kommer personalen i kontakt med patienter. Personalen får därmed en unik kompetens i hur patienter och närstående uppfattar sjukvården. Personalen använder även olika interna arbetsprocesser dagligen. Genom att systematisk fånga in personalens erfarenheter underlättas utvecklings -och innovationsarbete. Vi är därför intresserade av att veta hur sjukhusen och vårdcentralerna arbetar med att fånga upp personalens erfarenheter och vi frågar därför om personalen varit delaktig i innovationsarbete. Frågor kring samarbete kring innovation En central framgångsfaktor för innovation är samarbete. Det handlar om olika former av samarbete, dels internt mellan olika enheter och avdelningar inom en och samma organisation, företaget, sjukhus eller vårdcentral, dels externt med till exempel andra sjukhus, universitet, statliga myndigheter eller andra organisationer. Målpopulation Undersökningsobjekten teknisk beskrivning Det finns varken en enhetlig definition på sjukhus eller vårdcentral, eller en komplett lista över landets alla sjukhus och vårdcentraler. Vi har varit i kontakt med Socialstyrelsen, SKL, Vårdanalys med flera men ingen av dem har en komplett lista. Deras uppfattning var att det med mycket stor sannolikhet inte finns någon sådan. För att få ett heltäckande och metodologiskt korrekt urval valde vi därför att utgå ifrån näringsgrensindelning SNI 2007, vilket är det vanligaste förfarandet i nom SCB. Våra undersökningsobjekt finns i två näringsgrenar, och Specialiserad sluten somatisk hälso- och sjukvård på sjukhus Omfattar: 38 Statistiska centralbyrån

39 Utveckling av innovati onsstatisti ken Innovation i sjukvården specialiserad sluten somatisk hälso- och sjukvård som ges till patienter inskrivna vid vårdenhet på sjukhus under direkt överinseende av läkare. specialiserad sluten somatisk hälso- och sjukvård omfattar medicinsk utredning, behandling och omvårdnad som kräver mer specialiserade insatser samt större tekniska och personella resurser än primärvården. Samtliga objekt (sjukhus) inom näringsgren 86102, som har fler än 99 anställda har fått enkäten. Inga objekt med färre än 100 anställda fick den Primärvårdsmottagningar med läkare m.m. Omfattar: undersökning, vård och behandling vid primärvårdsmottagningar med läkare Omfattar även: privata allmänmedicinska mottagningar samt även primärvårdsansluten hemsjukvård Samtliga objekt (vårdcentraler) inom näringsgren 86211, som har fler än 9 anställda har fått enkäten. Inga objekt med färre än 10 anställda fick den. Organisationsformer och sektorer Verksamheten inom dessa näringsgrenar är organiserad i olika juridiska former. I undersökningen har vi inkluderat följande juridiska former: H andelsbolag A ktiebolag Ekonomisk förening Övriga stiftelser Kommuner Landsting Vi exkluderar fyra juridiska former, Fysiska personer, Enkla bolag, Ideella föreningar och Utländska juridiska personer. Verksamheten vi är intresserade av bedrivs inte i dessa former och de ska därmed inte inkluderas i undersökningen. Utländska juridiska personer, är exkluderad eftersom det främst rör sig om enskilda personer utan anställda samt främst lokaliserade i utlandet. Följande sektorer ingår i undersökningen: Statistiska centralbyrån 39

40 Innovation i sjukvården Utveckling av innovati onsstatisti ken Icke-finansiella företag 110 Primärkommuner 411 Landsting 421 Andra institutioner hänförliga till landstingskommunal undersektor 423 H ushållens ej vinstdrivande organisationer utom registrerade trossamfund 710 Här exkluderas bland annat 130 filialer till icke-finansiella företag i utlandet, det rör sig ungefär om samma objekt som har juridisk form Utländska juridiska personer, och tas bort av samma anledning. Sektorerna 611 och 612 exkluderas på grund av att det främst rör fysiska personer och små bolag med få anställda. De bedöms därmed inte vara vårdcentraler eller sjukhus. Varje objekt klassificeras utifrån ägare av verksamheten. Följande ägarkategorier finns med i undersökningen: Kommunalt kontrollerade enheter 20 Landstingskontrollerade enheter 30 Privat svenskkontrollerade enheter utan koncerntillhörighet 41 Privat svenskkontrollerade enheter med koncerntillhörighet 42 Utlandskontrollerade enheter Statistiska centralbyrån

41 Utveckling av innovati onsstatisti ken Innovation i sjukvården Resultat från pilotundersökningen Pilotundersökningen skickades ut till 97 sjukhus och 941 vårdcentraler. 46 sjukhus och 286 vårdcentraler svarade på enkäten. I bilaga 4 finns frågeformuläret och i bilaga 5 redovisas svaren för nästan alla delfrågor. Förekomsten av innovationer Vi frågade sjukhusen och vårdcentralerna om de under perioden introducerat tjänste- eller varuinnovation (ofta kallad produktinnovation), processinnovation, organisationsinnovation eller kommunikativa innovationer. Vi ställde närmare 30 delfrågor om olika typer av innovationer som respondenter skulle svara ja, nej eller vet inte på. A v de sjukhus som svarade uppgav alla att de under hade haft en eller flera innovationer. A v de vårdcentraler som svarat uppgav de flesta att de haft någon typ av innovation under samma period. I figur 3.1 visas förekomsten av produktinnovationer för sjukhus och vårdcentraler. De vanligaste produktinnovationerna för sjukhus och vårdcentraler är tjänster som används av patienter eller andra medborgare, medi ci nsk utrustning och instrument samt medicinska behandlingar. N ästan två av tre sjukhus uppger att man haft en sådan innovation. Knappt hälften av vårdcentralerna uppgav tjänster som används av patienter eller andra medborgare och en tredjedel uppgav de andra två typerna. Statistiska centralbyrån 41

42 Innovation i sjukvården Utveckling av innovati onsstatisti ken Figur 3.1. Produktinnovationer i sjukhus och vårdcentraler, procent. Sjukhus Vårdcentraler Tjänster som används av patienter eller andra medborgare Medicinsk utrustning och instrument Medicinska behandlingar Icke-medicinsk utrustning och instrument Andra tjänster och varor Vi frågade sjukhusen och vårdcentralerna om produktinnovationens nyhetsvärde, det vill säga om innovationen var först i världen eller Sverige eller om innovationen redan var introducerad. Ungefär vart tionde sjukhus uppgav att innovationen var först i världen. Tre av tio uppgav att de var först i Sverige med innovationen och sex av tio uppgav att den redan var introducerad på annat sjukhus. Ingen vårdcentral uppgav att de hade en innovation som var först i världen. M indre än fem procent uppgav att de var först i Sverige och cirka hälften att den redan var introducerad på annan vårdcentral. I figur 3.2 visas processinnovationer för sjukhus och vårdcentraler. Den vanligaste processinnovationen för sjukhus och vårdcentraler är riktlinjer för att samordna vård runt den egna patienten. Fler än åtta av tio sjukhus och fler än sex av tio vårdcentraler uppgav att de hade en sådan förändring i bruk. A ndra vanliga processinnovationer var metoder för att minska väntetider och behandlingsprogram eller terapeutiska strategier. 42 Statistiska centralbyrån

43 Utveckling av innovati onsstatisti ken Innovation i sjukvården Figur 3.2. Processinnovationer i sjukhus och vårdcentraler, procent. Sjukhus Vårdcentral Riktlinjer för att samordna vård runt den enskilda patienten Metoder för att minska väntetider Behandlingsprogram eller terapeutiska strategier Serviceverksamhet (underhåll, bespisning, inköp, logistik etc) Metoder för att engagera patienter i sin egen sjukvård Metoder för att involvera patienter/närstående i beslutsfattande Diagnostiska metoder Övriga metoder för produktion av tjänster och varor Vi frågade sjukhusen och vårdcentralerna om de haft organisatoriska innovationer. De vanligaste organisatoriska innovationerna för sjukhus är system för inhämtning och behandling av kunskap och information och organisationsst yrningssyst em och samverkan mellan kommun och landsting. Mellan 70 och 80 procent av alla sjukhus uppgav att de haft en sådan innovation. De vanligaste organisatoriska innovationerna för vårdcentraler är desamma men omfattning var mindre, cirka hälften av vårdcentralerna uppgav en sådan innovation. Vi frågade även efter kommunikativa innovationer. De vanligaste för sjukhus var att främja en mer hälsosam livsstil bland patienter och att förbättra kommunikationen med patienter/närstående/medarbetare. Ungefär två av tre sjukhus uppgav sådana innovationer. Den vanligaste kommunikativa innovationen för vårdcentraler är främja en mer hälsosam livsstil bland patienter som två av tre uppgav. Cirka hälften uppgav förbättra kommunikationen med patienter/närstående/medarbet are. Statistiska centralbyrån 43

44 Innovation i sjukvården Utveckling av innovati onsstatisti ken Effekter av innovationer I figur 3.3 visas effekter av innovationer för sjukhus och vårdcentraler. Vi frågade sjukhusen och vårdcentralerna om vilka effekter innovationerna haft. Sjukhusen uppger positiva effekter i högre grad än vårdcentralerna. Det betyder sannolikt inte att deras innovationer varit mer effektiva utan snarare att sjukhusen är större, har fler enheter och därmed fler innovationer. Effekterna av innovationer är som störst för sjukhusen kring förbättrad pati ent säker het, kor t are behandl i ngsti d och effekt i var e behandl i ng av pati ent. De vanligaste effekterna för vårdcentraler är också förbättrad patientsäkerhet men även ökad t i l l fr edsställ el se bl and medar bet ar e. 44 Statistiska centralbyrån

45 Utveckling av innovati onsstatisti ken Innovation i sjukvården Figur 3.3. Effekter av innovation, procent. Sjukhus Vårdcentral Förbättrad patientsäkerhet Kortare behandlingstid av patient Effektivare behandling av patient Effektivt bruk av resurser Patienters tillgång till information Minskat lidande för patient Ökad tillfredsställelse bland medarbetare Ökad självbestämmande för patienter/närstående Snabbare och/eller bättre återhämtning för patienter Kostnadsreducering Möjlighet att erbjuda vård till en bredare patientgrupp Ökad tillgång till information (om patienter, kliniska studier)? Minskad administrativ börda för vårdpersonal Andra effekter I viss mån sjukhusen men framförallt vårdcentralerna uppger att vissa innovationer haft negativa effekter, se figur 3.4. Det är emellertid i begränsad utsträckning. De vanligaste negativa effekterna verkar ha att göra med den interna organisationen i form av kostnader, arbetsbelastning och tillfredsställelse bland medarbetare. Runt fem procent uppgav att de haft en innovation med sådan negativ effekt. Var Statistiska centralbyrån 45

46 Innovation i sjukvården Utveckling av innovati onsstatisti ken tionde vårdcentral uppgav att de haft negativa effekter på den administrativa bördan. Figur 3.4. Negativa effekter av innovation, procent. Sjukhus Vårdcentral Patienters tillgång till information Möjlighet att erbjuda vård till en bredare patientgrupp Minskat lidande för patient Ökad tillgång till information (om patienter, kliniska studier)? Effektivare behandling av patient Ökad tillfredsställelse bland medarbetare Kortare behandlingstid av patient Effektivt bruk av resurser Kostnadsreducering Minskad administrativ börda för vårdpersonal 0,0 0,4 0,0 0,4 0,0 0,4 0,0 0,8 0 0,8 2,7 1,7 0 1,7 0 2,5 5,4 5,0 5,4 12,0 Innovationsfrämjande Vi frågade sjukhusen och vårdcentralerna om vilka aktörer som gett stöd till deras innovationer. Det är främst kommuner och landsting som ger stöd enligt svaren. VINNOVA, Almi och forskningsråd tillsammans med privata stiftelser eller intresseorganisationer samt EU ger även stöd. I figur 3.5 visas drivkrafter för att innovation påbörjats. För sjukhusen är önskemål från vårdper sonal den vanligaste drivkraften, fler än åtta av tio uppger det. Mer än hälften uppger att önskemål från patienter mm var en drivkraft. Drygt fyra av tio uppger att nya lagar eller policy låg bakom innovationen. Från vårdcentralerna är svaren ungefär desamma, dock 46 Statistiska centralbyrån

47 Utveckling av innovati onsstatisti ken Innovation i sjukvården något lägre andel uppger önskemål från vårdper sonal och önskemål från pati ent er. Figur 3.5. Drivkrafter för innovation, procent. Sjukhus Vårdcentraler Önskemål från vårdpersonal Önskemål från patienter/närstående eller patientorganisationer Införandet av ny landstingskommunal policy eller nya prioriteringar Införandet av nya lagar eller regleringar Intern omorganisation Krav på att införa nya IT-system Ett problem eller en kris som krävde omedelbar åtgärd Innovationer på andra sjukhus Minskning av sjukhusets budget Annat 4 14 Ökning av sjukhusets budget 3 5 Vi frågade också om vilken drivkraft som var viktigast, i bilaga 5 visas svaren. Flest uppger önskemål från personal, knappt 20 procent uppger det. För sjukhus är även intern omorganisation, nya lagar, riktlinjer är centrala drivkrafter. Sjukhusens budget förefaller dock vara ointressant i detta avseende. Vårdcentralerna uppger att önskemål från patienter varit viktigt. Det förefaller som om drivkrafterna för innovationer i vårdcentraler är mer patient- och medarbetsorienterade medan sjukhusen är något mer styrda av lagar, policy och liknande. Vi frågade om vilken aktör som kom med idéerna till innovationen. Av svaren framgår att idéerna främst hämtas internt. Betydligt färre sjukhus Statistiska centralbyrån 47

48 Innovation i sjukvården Utveckling av innovati onsstatisti ken och vårdcentraler uppger att idéerna kommer från någon aktör utanför den egna verksamheten. Vi bad även respondenterna att uppge vilken aktör som var viktigast. Svaren gav samma bild, de viktigaste idégivarna fanns internt. Vi frågade sjukhusen och vårdcentralerna om vilka man samarbetade med kring sin innovationsverksamhet. I figur 3.6 framgår att samarbete främst sker med interna aktörer, både för sjukhus och för vårdcentraler. Sex av tio sjukhus och fyra av tio vårdcentraler samarbetar med andra sjukhus. Cirka 40 procent av sjukhusen samarbetar med universitet och patientorganisationer medan cirka en av tio vårdcentraler gör det. Samarbete med privata företag, med mera förefaller inte ske i någon större omfattning. Vi frågade om vilken aktör som var viktigast vid samarbetet och även här var de interna aktörerna viktigast. Trots att man samarbetar med andra sjukhus så är det få som anser att detta samarbete är viktigast. Figur 3.6. Samarbete kring innovation, procent Sjukhus Vårdcentraler Personalgrupper på ditt sjukhus Enheter på ditt sjukhus Andra sjukhus och vårdorganisationer Universitet eller offentliga Patientorganisationer Näringslivet, konsulter eller Andra ideella organisationer eller Enskilda patienter Andra Statistiska centralbyrån

49 Utveckling av innovati onsstatisti ken Innovation i sjukvården Organisationens inriktning mot innovation För att kunna initiera, utveckla och implementera innovationer är det viktigt att organisationen anpassas efter det. Vi ställde flera frågor om detta tema, frågor som helt utan omarbetning kan ställas till hela den offentliga sektorn. Cirka hälften av sjukhusen har gett specifika personer i uppgift att ta en innovation från idéstadie till färdigställande. N ågot färre uppgav att de hade system för utvärdering och introduktion av nya mediciner eller behandlingar eller system för utvärdering och utveckling av innovativa idéer framförda av anställda. En av fyra uppgav att de hade tillräckliga resurser (tid, pengar, kompetens) för att utveckla en innovation. Fyra av tio vårdcentraler har gett specifika personer i uppdrag att ta fram innovationer. M est uppseendeväckande är att över hälften av vårdcentralerna uppger att de inte har tillräckliga resurser för att utveckla en innovation. En handfull uppger att de har tillräckliga resurser. Cirka tre av tio sjukhus uppger att de har det. Överlag ger svaren på denna fråga signaler om att det finns utrymme att stärka en innovationsfrämjande organisation. Vi frågade även om patienter och närstående involveras i innovationsarbetet gällande problemidentifiering, lösningar, testning och introduktion. Nästan sju av tio sjukhus involverar patienter eller närstående i testning och introduktion av innovationer. Motsvarande andel för vårdcentraler är en av tre. Cirka hälften av sjukhusen och vårdcentralerna involverar patienter och vårdcentraler i sitt arbete med att identifiera problem och möjliga lösningar. Vi frågade även om förutsättningar som underlättar arbetet med innovation. Flest sjukhus, cirka nio av tio, uppgav att förändringsbenägen personal och effekt i v samver kan i nom sjukhuset. Ä ven en förändringsbenägen tjänstemannaledning på sjukhuset är en central förutsättning, ungefär två av tre uppgav det. Ungefär hälften uppgav att stor tillgång till expertkunskap är en viktig förutsättning. Åtta av tio vårdcentraler uppgav att förändringsbenägen personal underlättar arbetet. Ä ven en förändringsbenägen tjänstemannaledning på vårdcentralen är viktigt, ungefär sex av tio uppgav det. Sjukhusen och vårdcentralerna fick svara på frågan om de haft en radikal innovation, det vill säga en innovation som medfört fundamentala, genomgripande förändringar i verksamheten. Cirka 40 procent av Statistiska centralbyrån 49

50 Innovation i sjukvården Utveckling av innovati onsstatisti ken sjukhusen och drygt 30 procent av vårdcentralerna hade tagit en sådan innovation i bruk. Vi frågade om vem som kom med idén till den radikala innovationen på sjukhuset eller vårdcentralen. A v de som svarade uppgav nästan sex av tio att sjukhusledningen kom med idén. Drygt en tredjedel uppgav att läkare kom med idén och något färre uppgav sjuksköterskor. Få uppgav att det var en aktör utanför det egna sjukhuset som kom med idén. Vi frågade även om vilken aktörer som bidrog mest till utvecklingen av innovationen. Även här ligger sjukhusets ledning i topp, nästan hälften uppgav det. Något färre uppgav administrativ personal och sjuksköterskor samt läkare. N ästan hälften av vårdcentraler uppgav att sjukhusets ledning bidrog mest. En dryg tredjedel menade att sjuksköterskor bidrog mest och knappt tre av tio pekade på läkare. Vi frågade om vem som berörs av innovationen. De som berörs i störst utsträckning är patienter och sjuksköterskor och i marginellt mindre utsträckning läkare och undersköterskor. Vi frågade även om syftet med innovationen. Det vanligaste syftet var kvalitetsförbättringar och att skapa större värde för patienterna. Ett annat ganska vanligt syfte var att ersätta en tidigare tjänst, vara och kostnadsbesparingar. Avslutande diskussion Svarsfrekvens Svarsfrekvensen var låg. En förklaring till det är att undersökningen var frivillig. Innovationsundersökningen som vänder sig till företagen har uppgiftslämnarplikt, det vill säga att den inte är frivillig att besvara. En annan förklaring kan vara att urvalslistan innehåller felaktiga adresser. Vi är medvetna om att urvalslistan vi haft tillgång till inte är helt korrekt men det finns ingen bättre att få tag i. Vid eventuellt framtida undersökningar är det nödvändigt att SCB tillsammans med ansvariga myndigheter tar fram en fullständig urvalslista. 50 Statistiska centralbyrån

51 Utveckling av innovati onsstatisti ken Innovation i sjukvården Slutsatser baserade på pilotundersökningens resultat Vanligt med innovationsverksamhet i sjukvården Enligt vår pilotundersökning har samtliga sjukhus och nästan alla vårdcentraler i undersökningen haft åtminstone en innovation under Med tanke på den breda definitionen av innovation vi använt så är detta ett förväntat resultat. Pilotundersökningen har också gett oss insikt i att typerna av innovationer varierar mellan sjukhus. Vi ställde ett 30-tal delfrågor om olika innovationstyper och svaren visar att vissa är vanligare än andra. H ur ska då dessa svar värderas? Vad är bra, eller dåligt? För att kunna göra en sådan värdering är det nödvändigt att ha jämförbara data över tid, gärna för fler länder. I nuläget saknas sådan data och våra resultat får istället ses som ett utgångsläge och som underlag för diskussioner om ämnet. Samarbete kring innovation Från innovationsundersökningen av privata företag vet vi att de som samarbetar med aktörer utanför det egna företaget är mer framgångsrika i sitt innovationsarbete än dem som inte gör det. Utifrån undersökningen av sjukvården har vi sett att man inte samarbetar med externa aktörer i särskilt stor omfattning, men att de som gör det är mer framgångsrika i sitt innovationsarbete än dem som inte gör det. Inte heller anses de externa aktörerna vara viktiga samarbetspartners i någon större utsträckning. Detsamma gäller för vem som kommer med idéer till innovation, de kommer betydligt oftare från interna aktörer. Det kan finnas många förklaringar till att man inom sjukvården verkar samarbeta mindre med externa aktörer jämfört med vad privata företag gör. För sjukhusens del kan det till exempel bero på att många är stora organisationer med varierande verksamhet och att man därför kan inspireras och läras av kollegor inom sjukhuset. M an kan också vända på resonemanget och istället fråga sig varför man inte i större utsträckning lyfter blicken utanför sitt eget sjukhus eller vårdcentral och inspireras av alla andra innovationer utanför den egna dörren. Baserat på vår undersökning tror vi att innovationskraften i sjukvården kan förbättras. Det kan ske genom att på olika sätt stimulera samarbete och idéutbyte mellan olika aktörer inom sjukvården, på nationell, regional och lokal nivå. Statistiska centralbyrån 51

52 Innovation i sjukvården Utveckling av innovati onsstatisti ken Resurser till innovation I undersökningen har vi sett att många anser att bristande resurser påverkar deras innovationsverksamhet negativt. Utifrån analyser av företagens innovationskraft vet vi att en nyckel till framgång är finansiella resurser inom hela kedjan från idé till implementerad produkt eller process. Vår undersökning visar också att flera sjukhus och vårdcentraler får stöd i sitt innovationsarbete. Men utifrån svaren i undersökningen bör man ställa sig frågan om det sker i tillräcklig omfattning. Organisationens anpassning till innovation För att kunna initiera, utveckla och implementera innovationer är det viktigt att organisationen anpassas efter det. Utifrån vår undersökning såg vi att flera sjukhus och vårdcentraler i viss utsträckning har anpassat sin organisation. Men långt ifrån alla verkar ha gjort det. Överlag ger informationen signaler om att det, för många inom sjukvården, finns utrymme att stärka en innovationsfrämjande organisation. Patientfokuserad sjukvård Vi har ställt många frågor där patientens roll har lyfts fram. M ånga sjukhus och vårdcentraler uppger att patienten står i fokus vid sitt innovationsarbete. M en om man har gjort det i tillräcklig omfattning är svårt att bedöma. Diskussion om metoden att mäta innovation i offentlig sektor I många år har man endast mätt innovation i privat sektor. Under senare år har dock intresset väckts för att även mäta innovation i offentlig sektor. I dag handlar frågan inte om man ska mäta innovation i offentlig sektor utan snarare hur man ska göra det. En viktig fråga är om den offentliga sektorn ska undersökas med ett eller flera frågeformulär. En annan viktig fråga är vem frågorna ska skickas till: ska de skickas till den juridiska enheten (till exempel ett landsting eller kommun)? Eller ska de skickas till arbetsställen (till exempel ett enskilt sjukhus eller vårdcentral)? 52 Statistiska centralbyrån

53 Utveckling av innovati onsstatisti ken Innovation i sjukvården Ett eller flera frågeformulär En central fråga är alltså om den offentliga sektorn ska mätas med ett gemensamt frågeformulär eller med flera olika. Sektorn är heterogen vilket kan tala för att använda flera frågeformulär men å andra sidan vore det värdefullt att mäta hela sektorn med ett identiskt frågebatteri eftersom jämförelser därmed underlättas. I innovationsundersökningen till privat sektor skickas en gemensam enkät ut till alla företag, oavsett branscher. Ä ven i M EPIN skickades ett gemensamt frågeformulär ut till hela den offentliga sektorn. Slutsatsen i MEPIN var att det var fullt möjligt att ta fram en gemensam enkät för hela den offentliga sektorn, trots en hel del svårigheter på grund av den heterogena verksamheten i offentlig sektor. I M EPIN konstaterade man att även om många respondenter hade svårigheter att svara såg man inte att det fanns någon del av sektorn som ansåg att undersökningen var mindre relevant för dem än vad man ansåg i andra sektorer. Ä ven om det går att undersöka hela den offentliga sektorn med en gemensam undersökning menar man i M EPIN att det ändå finns fall då det kan vara lämpligt att differentiera frågeformuläret, till exempel när man studerar homogena sektorer som sjukvård och utbildning var för sig. SCB delar slutsatsen att det sannolikt är möjligt att undersöka den offentliga sektorn med ett gemensamt frågeformulär. A lternativet det vill säga att utveckla olika frågeformulär för olika delar av den offentliga sektorn är dyrare, mellan 2 och 4 miljoner årligen beroende på omfattning. Om detta alternativ ska väljas måste den ytterligare information som man får stå i proportion till de större kostnaderna. Det SCB kan konstatera är att frågorna varit relevanta för respondenterna. Utifrån tester som gjordes innan undersökningen, kunde vi konstatera att frågorna är relevanta och möjliga att besvara. Utifrån respondenternas kommentarer om undersökningen kan vi dra samma slutsats. Endast ett fåtal förde fram synpunkter på att frågorna var svåra att svara på. Visserligen är bortfallet avsevärt men det beror sannolikt mer på att undersökningen är frivillig än på att frågorna skulle irrelevanta. A vsikten med att skräddarsy undersökningen för sjukvården var att vi ville få policyrelevant kunskap om sjukvården. Genom att koppla frågorna i undersökningen till politikers styrinstrument såsom Statistiska centralbyrån 53

54 Innovation i sjukvården Utveckling av innovati onsstatisti ken lagstiftning, budgetansvar och särskilda satsningar från myndigheter fick vi konkreta svar på hur innovationsverksamheten i sjukvården förhåller sig till detta. Exempelvis kan nämnas att vi fick flera svar kring patientens ställning i sjukvården. Vi såg även att vissa sjukhus är mer innovativa än andra. Enligt vår uppfattning har undersökningen gett en hel del viktig och tidigare inte känd policyrelevant kunskap om innovation i sjukvården. Utifrån denna kunskap är det fullt möjligt att justera de styrinstrument som står till beslutsfattares befogenhet. Bättre skicka till arbetsställe än till juridisk enhet I undersökningen av sjukvården valde vi att skicka frågeformuläret till arbetsställen istället för till juridisk enhet. I MEPIN drog man slutsatsen att det är svårt att hitta en person inom ett landsting som har kunskap om alla innovationer som sker där. Vi delar helt denna uppfattning. A v undersökningen av sjukvården kan vi konstatera att det har fungerat väl att skicka frågeformuläret till arbetsställen. Vi skickade till verksamhetschefen som enligt lag ska finnas på varje arbetsställe. De som svarade var antingen verksamhetschefer eller kvalitets- och utvecklingsansvariga. SCB:s bedömning baserat utifrån denna och tidigare pilotundersökningar är att det verkar vara mest lämpligt att skicka frågor om innovation till arbetsställen vid undersökningar av innovation i offentlig sektor. I sammanhanget bör dessutom nämnas att urvalsförfarandet var tämligen komplicerat eftersom det varken finns ett sammanställt nationellt register över alla sjukhus eller vårdcentraler i Sverige. Viktigt med fortsatt arbete I denna rapport har vi tittat närmare på innovationsverksamheten i sjukvården. Arbetet har bedrivits inom ramen för SCB:s regeringsuppdrag att förbättra mätning av innovation i privat och offentlig sektor. Regeringsuppdraget ska slutföras i februari 2016 och någon mer undersökning av innovation i offentlig sektor i Sverige kommer inte att göras innan dess. Enligt SCB: s uppfattning är det emellertid viktigt att fortsätta arbetet med att utforma en regelbunden undersökning av innovation i offentlig sektor efter det att regeringsuppdraget slutförts. 54 Statistiska centralbyrån

55 Utveckling av innovati onsstatisti ken Innovation i sjukvården I dagsläget är det för tidigt att låsa fast sig vid en metod, till exempel att skicka ut ett gemensamt frågeformulär till hela den offentliga sektorn. Det fortsatta arbetet bör istället bedrivas förutsättningslöst genom att följa det internationella arbetet samtidigt som man i Sverige fortsätter att mäta innovation i den offentliga sektorn på olika sätt. H ur sådana mätningar ska se ut är ännu inte möjligt att fastställa. Värdet av innovationsundersökningen av sjukvården behöver fastställas innan sådana beslut kan tas. Vi kan däremot redan nu peka på tre alternativa spår. 1. SCB skulle kunna ta fram ett gemensamt frågeformulär för hela den offentliga sektorn. 2. SCB skulle även kunna ta fram specifika frågeformulär för olika delar av offentlig sektor. Vi har ju hittills undersökt delar av landstingens verksamhet men det vore även intressant att undersöka kommunal och statlig verksamhet. Exempel är utbildningssektorn, eller barn- och äldreomsorg på den kommunala nivån eller så kan man titta närmare på statlig sektor, till exempel försäkringskassan, arbetsförmedling, polisen eller domstolar. I ett kommande arbete är det viktigt att kostnader och olika typer av mervärden för de olika alternativen belyses noggrant. 3. SCB skulle även kunna kombinera de två alternativen, det vill säga att skapa ett frågeformulär som innehåller sektorsspecifika frågor och allmänna frågor som kan ställas till hela den offentliga sektorn. Statistiska centralbyrån 55

56 4. Immateriella tillgångar. Planer för framtiden och hur arbetet fortskrider Bakgrund M ed immateriella investeringar menas, enligt dagens ledande forskare, datoriserad information, innovativt kapital och ekonomisk kompetens. Denna form av investeringar är bara delvis täckta av dagens undersökningar. Det finns mest information om de två förstnämnda områdena, datoriserad information och innovativt kapital, medan den ekonomiska kompetensen är betydligt sämre täckt. Det räcker inte att endast beräkna investeringar och ackumulera dessa för att skapa en kapitalstock. De immateriella investeringarna har i likhet med de materiella inte ett evigt liv, vilket innebär att det också behövs information om hur mycket av deras produktionsförmåga som har bevarats vid olika tidpunkter och deras totala livslängd. I praktiken förenklar man det till livslängd och hur värdet går från 100 procent ner till noll. Investeringar i immateriella tillgångar kan beräknas på två nivåer. Den ena är en makronivå som kan användas i nationalräkenskaperna för att skatta investeringarna totalt sett och fördelat på branscher. Den andra är mikroansatsen, där man kan föra ned dessa skattningar till företagsnivå. Det senare är nödvändigt om man vill ha kunskap om incitament, drivkrafter, motstånd och hinder. Detta är nödvändig kunskap för politikutformning och politikutvärdering. Det finns två alternativ Det finns två alternativa vägar för att skapa ett underlag för att beräkna immateriella investeringar i den svenska ekonomin. Den principiellt enkla lösningen är att fråga ett urval företag om samtliga former av immateriella investeringar i en enda enkät. Det något mer komplicerade alternativet är att utnyttja olika befintliga undersökningar som i regel 56 Statistiska centralbyrån

57 Utveckling av innovati onsstatisti ken FoU i mikroföretag behöver kompletteras med nya frågor för att tillsammans skapa en fullständig bild. I detta avsnitt beskriver vi det senare alternativet. Fördelar Man slipper utveckla en helt ny enkätundersökning. Företagen behöver inte svara på ytterligare undersökningar vilket annars hade ökat såväl kostnader för staten som uppgiftslämnarbörda för företagen. Kvaliteten blir god. De svarande kan sina områden och urvalen är stora och svarsfrekvenserna är höga. Nackdelar Det är inget alexanderhugg som löser allt. Det är alltid problematiskt att lägga till nya frågor eller förändra frågor eftersom dessa undersökningar har redan sina huvudintressenter och användningsområden. Det blir organisatoriskt splittrat eftersom alternativet innebär att den som håller ihop produkten är beroende av flera andra som inte har skattningen av immateriella investeringar som förstahandsprioritet. Den riktigt stora nackdelen är när det gäller mikrodata, det vill säga hur ett dataset ska kunna skapas där de totala immateriella investeringarna kan beräknas för ett stort antal representativa företag. Det är långt ifrån samma företag som deltar i alla de olika undersökningar som föreslås användas för den decentraliserade approachen. A lla företag kommer därför inte att ha svarat för alla områden, och det krävs därför en mycket stark samordning av urval och svarande för att det ska bli tillräckligt många företag som det finns data för. Detta är i sig en stor förändring som även förbättrar analysmöjligheterna väsentligt på många områden och är därmed i sig mycket värdefull för olika delar av forsknings-, innovations-, it- och övrig näringspolitik men även för den ekonomiska politiken. Sett mot denna bakgrund har SCB beslutat att försöka utveckla den decentraliserade metoden för skattning av immateriella investeringar. Statistiska centralbyrån 57

58 FoU i mikroföretag Utveckling av innovati onsstatisti ken Huvudområden Datoriserad information Mjukvara Vi bedömer att FUFI-undersökningen (företagens it-utgifter) och undersökningen om företagens it-användning är tillräckliga som källor för mjukvaruinvesteringar eftersom de redan innehåller relevanta frågor om dessa investeringar. Den förstnämnda undersökningen är dock förknippad med två problem, dels verkar den underskatta inköpen av mjukvara (inte av hårdvara), dels har det hittills inte varit möjligt att kommunicera ett tillämpligt investeringsbegrepp till de svarande. Det krävs därför att FUFI förbättras innan den kan användas för mikroskattningar av nivån för enskilda företags mjukvaruinvesteringar. FUFI kan däremot troligen ge en bra bild av skillnaden mellan olika företags investeringar och takten i förändringen på dem. I FUFI frågas efter kostnader och investeringar för inköpt mjukvara. M an kan dock ifrågasätta om det finns någon inköpt programvara som inte lever efter ett år, såvida det inte är en felsatsning som upptäckts mycket tidigt. Delar av den inköpta mjukvaran används som insatsvara i två branscher, dels inkorporeras den i någon hårdvara som företagen i maskinindustrin producerar, dels utgörs den av programmering som köps in från någon underleverantör av andra företag i datakonsultbranschen. I övriga branscher bör dock denna felkälla vara försumbar. Den andra enkäten, den som avser företagens it-användning, innehåller uppgifter om antal helårsinsatser avsedda för externa användare. Uppgifterna från denna undersökning indikerar en produktionsnivå som stämmer väl överens med N R:s bedömning av investeringar i mjukvara när hänsyn har tagits till export och import av programvaror. Denna enkät skulle därför kunna användas till att räkna upp nivån i FUFI:n tills problemen med den senare är lösta. Utöver dessa förbättringar behövs nya frågor om insatsanvändningen av mjukvaruinköp för företag i två branscher, maskinindustrin och datakonsultbranschen. 58 Statistiska centralbyrån

59 Utveckling av innovati onsstatisti ken FoU i mikroföretag För mjukvaruinvesteringar behövs också en skattning av livslängden. Det borde vara möjligt att få information av tillräckligt god kvalitet för att göra dessa uppskattningar från andra källor utan att explicit försöka fråga om dem i FUFI:n. Databaser Databaser har i jämförelse med mjukvara en relativt begränsad ekonomisk betydelse. Betydelse växer dock allt snabbare i takt med att bland annat möjligheten till kundkartläggning ökar samtidigt som lagringskostnaderna faller snabbt. Troligtvis har databasinvesteringarna också inkluderats i svaren på frågan om mjukvaruinvesteringar. Det krävs dock att detta tydliggörs för de svarande på sikt. Innovativt kapital Forskning och utveckling FoU är i princip täckt av FoU-undersökningen även om det krävs en viss finjustering. Mineralprospektering Det gäller bland annat att se till att mineralföretagen ingår och tar med mineralprospekteringen i sina svar om sin forskningsverksamhet. Produktutveckling inom finansbranschen En av de viktigaste åtgärderna är att se till att utvecklingsarbetet inom finansbranschen fångas in. Det är dock nödvändigt med ett urvalsbyte för FoU-undersökning om man ska kunna skapa en harmoniering med andra undersökningar och därmed möjliggöra analys på mikronivå. Detta är nu på gång och genomförs successivt. A vskrivningarna av FoU-investeringar har en OECD-studie föreslagit ska kunna hämtas från den europeiska patentbyrån. Eftersom det är relativt dyrbart att behålla ett patent så omprövar företagen årligen om det är värt pengarna att behålla patentet. Data om patent är dock mindre användbara för innovationer inom tjänsteproduktion eftersom det sällan söks patent för sådana innovationer. Det är också en minoritet som anser att patent är en viktig skyddsmekanism, vilket ytterligare sänker tillförlitligheten i en sådan metod. Statistiska centralbyrån 59

60 FoU i mikroföretag Utveckling av innovati onsstatisti ken Design Design ingår i dag i CIS-enkäten, även om det inte kan särredovisas. Frågan är om det är viktigt att särredovisa det av policyskäl. Definitionen av design är komplex och någon samsyn finns inte. Trots detta anser SCB att det är möjligt att skapa ett rimligt mått om efterfrågan finns. Detta kräver självfallet att CIS-enkäten omfattar hela näringslivet. Övriga utvecklingskostnader Kostnader som är förknippade med utvecklingsarbete men som inte ingår i FoU-begreppet måste fångas på något annat sätt. Den naturliga hemvisten för denna typ av frågor är innovationsundersökningen, men i dag så frågas endast om kostnader för utvecklingsarbete för produktoch processutveckling. Det behöver därför också samlas in information om kostnader för utveckling av innovationer i marknadsföring och organisation. M an planerar att göra ett försök till det i CIS-enkät Ekonomisk kompetens Marknadsföringsinvesteringar Under 2015 kommer vi att testa frågor om investeringar i marknadsföring i FUFI-enkäten. Skälet till det valet är att denna enkät om företagens it-utgifter besvaras av personer som arbetar med företagens ekonomiska redovisning. Vi tror att dessa personer kan uppskatta företagens utgifter för reklam och marknadsföring. Utgifter för köp av reklam och PR ingår som en särskild kostnadspost i den specifikation av utgifter som efterfrågas i företagens ekonomi (FEK). Däremot går det inte att särskilja köpen av konsulter som bidrar till marknadsföring från konsulter som bidrar inom andra områden. Framförallt saknas uppgifter om interna kostnader för marknadsföring och reklam. Därför kommer vi istället att be de svarande att uppskatta antalet personår som lagts på detta av de egna anställda. Investeringsbegreppet utgör också en svår problematik. Det begrepp som eftersträvas är det som används i nationalräkenskaperna, nämligen att livslängden ska överstiga ett år för att det ska räknas som en investering. Vi kommer därför att fråga hur stor del av alla utgifter för marknadsföring och reklam som huvudsakligen ger effekter i minst ett år. 60 Statistiska centralbyrån

61 Utveckling av innovati onsstatisti ken FoU i mikroföretag Ett annat begrepp som också behövs information om är, som framgått här ovanför, livslängden. Vi ber därför respondenterna att uppskatta denna. Kompetensutveckling av personalen Kostnaderna för att utveckla personal består av två olika kostnadstyper, där den ena är helt dominerande. Det är arbetstiden som avsätts för den personal som utvecklas. En del av denna kompetensutveckling hindrar inte arbetet utan är istället integrerat i arbetet. Därmed blir det heller ingen direkt kostnad. Däremot blir det en investering i ett kunskapskapital som senare förräntar sig i form av en ökad produktion. Därför anser vi att tiden som används till detta är en form av investering. Den andra delen av kostnaderna för kompetensutveckling består av kursavgifter och liknande som redan kan hämtas från företagens bokföring som finns i undersökningen om företagens ekonomi (FEK). Därför utvecklar vi bara den första delen av kompetensutvecklingen här. M öjligen kan en fråga om hur kursavgifter med mera utvecklats under de senaste två åren inkluderas då eftersläpningen är betydande för undersökningen om företagens ekonomi (FEK). Företagsinformation Data om kompetensutveckling kan lämpligen hämtas från två håll. Arbetsgivarperspektivet bör införlivas i en MEADOW-baserad enkät med grova men dock kvantitativa data som omfattar såväl formell utbildning som on the job training och systematisk utveckling i det egna arbetet. Det är dock problematiskt, som redan nämnts, med kvantitativa variabler i denna undersökning. Detta kvantitativa databehov innebär att när det gäller utbildningsinvesteringar bör den svarande tillfrågas inte bara om hur stor andel av personalen som deltar, vilket ingått i de ad hoc undersökningar som genomförts, utan också om hur många dagar i genomsnitt som den omfattar. På liknade sätt måste frågor om systematiskt utveckling i det dagliga arbetet kompletteras med en fråga om hur stor del av arbetstiden som ägnas ut sådana uppgifter. Ä ven frågan om on the job training måste kompletteras på motsvarende sätt. Blir det möjligt att utforma dessa frågor på ett fungerande sätt så kommer man att få en relativt bred och djup bild av investeringar i personalen på företaget. Sett från svensk sida kan detta vara tillräckligt Statistiska centralbyrån 61

62 FoU i mikroföretag Utveckling av innovati onsstatisti ken och dessutom ges betydligt bättre information om kompetensutveckling än vad som i dag fås genom CVTS-enkäten. Ur ett svenskt perspektiv skulle således CVTS-enkäten bli överflödig och kunna läggas ner. Det är dock inte självklart om det är möjligt ur europeiskt jämförelseperspektiv. Om CVTS l äggs ner kan det vara aktuellt med en handfull frågor vart femte år för att tillfredsställa den europiska jämförbarheten och som kan placeras i en M EA DOW-baserad enkät. Individinformation Information på företagsnivå bör kompletteras och stämmas av mot individperspektivet. Individperspektivet fångas bäst genom ett urval av individer från företag som svarat på de andra enkäterna. Ä ven om det innebär en viss kostnad att nå enskilda individer, tror vi att informationsvinsterna är så pass stora att kostnaden kan motiveras. Genom att koppla data om kompetensutveckling för individer till data om organisation för företag och andra förhållanden, ökar analysmöjligheterna dramatiskt. Frågorna bör också vidgas till att omfatta också de andra nämnda aspekterna, nämligen kompetensutvecklingen i det dagliga arbetet och on the job training. Avskrivningar Det är inte självklart att avgöra hur investeringar i kompetensutveckling ska avskrivas. Om man kan anta att denna kunskap inte försvinner, utan enbart kan byggas på, så är det relativt enkelt att beräkna avskrivningarna. A vskrivning sett från företagsperspektivet blir då livslängden på den tid som en genomsnittlig arbetstagare stannar kvar på företaget efter genomgången utveckling. På makronivån blir det pensioneringen som utgör gränsen. Det återstår dock att göra ett rimligt antagande när personalen utsätts för denna kompetensutveckling under sin karriär på företaget respektive i sitt arbetsliv. H är skulle den tidigare nämnda kompletterande individundersökningen ge värdefull kunskap. Om detta antagande anses vara för enkelt så behöver denna information kompletteras med en uppskattning av hur snabbt kompetensen kommer att föråldras. Det är inte lätt göra en sådan uppskattning men det borde vara möjligt att uppskatta med annan generell information. Organsationsinvesteringar Investeringar i organisationen hör naturligt också hemma i FLEX/ M EA DOW/ NU-enkäten eftersom den handlar om organisation 62 Statistiska centralbyrån

63 Utveckling av innovati onsstatisti ken FoU i mikroföretag och arbetssätt. Även om det blir problematiskt att utforma kvantitativa frågor i denna kvalitativa enkät, bör det vara möjligt att göra det. I arbetsmiljöverkets (A V) N U-lägesundersökning finns det en fråga om man avsevärt förbättrat sin organisation. Denna skulle kunna vara inledningen till några frågor som kunde användas för detta syfte. M an kan börja med att fråga hur stor andel som berörts av organisationsförändringen och därefter fråga hur många som arbetat med denna organisationsförändring och övrig organisationsutveckling. Man kan sedan avsluta med hur stor andel av deras arbetstid som de i genomsnitt har lagt ned på organisationsarbetet under det senaste året. Det är självklart inte realistiskt att kräva att företagen levererar några exakta besked om detta, utan antingen måste det göras klart för de svarande att det är mycket ungefärliga tal vi önskar eller att be dem kryssa i ett bland flera alternativ som utgörs av grova intervall. Sedan har vi problemet med avskrivningarna. Utifrån annan information kan det dock göras en rimlig livslängdskattning för organisationsinvesteringar baserat på frekvens av dessa. Samarbete mellan Tillväxtanalys och SCB M yndigheten för tillväxtanalys har haft ett uppdrag från N äringsdepartementet om hur ett underlag för att bedöma de immateriella investeringarnas storlek skulle kunna skapas. Detta uppdrag genomfördes i samarbete med Statistiska centralbyrån och avrapporterades i december Där föreslogs att SCB i samarbete med Tillväxtanalys skulle arbeta med att utveckla ett sådant underlag i princip enligt våra förslag i detta avsnitt. Statistiska centralbyrån 63

64

65 Utveckling av innovati onsstatisti ken FoU i mikroföretag 5. FoU i mikroföretag För företagen är investeringar i FoU betydelsefullt för att generera ny kunskap men likväl för att fullt ut kunna ta vara på och utnyttja redan befintlig kunskap. FoU-verksamhet spelar en central roll i företagens förmåga till förnyelse och innovation och är en viktig faktor för konkurrenskraft och tillväxt i många företag. Därmed är det också betydelsefullt för utvecklingen av hela samhällets resurser. Sverige har länge hört till de länder i världen som avsätter mest resurser till FoU och det finns i dag en god överblick för de satsningar som görs på FoU. M en bilden av FoU-verksamheten inom företagssektorn är inte komplett eftersom statistik över de minsta företagen saknas. Mikroföretagens roll hålls ofta fram som viktig i samhällsekonomin. Trots det finns i dag väldigt lite kunskap om hur mycket resurser som satsas på FoU i de allra minsta företagen. För att undersöka möjligheten att studera mikroföretagens FoUsatsningar genomförde vi en pilotstudie om forskning och utveckling bland företag med 1 9 anställda under våren Syftet med undersökningen var att hitta en metod för att undersöka satsningar på FoU i mikroföretag på regelbunden basis till ett rimligt pris utan att belasta företag i onödan. Nedan följer en redovisning av bakgrund, metod och en kort jämförelse av information från pilotstudien med den ordinarie undersökningen som görs för företag med 10 eller fler anställda. Det görs för att få en uppfattning om kvalitet och rimlighet i resultatet och som utgångspunkt för fortsatta diskussioner kring förbättring och utveckling av statistiken. Det är dock inte en redogörelse av resultatet och inga uppgifter är exakta. Resultaten av pilotstudien kommer att publiceras under Bakgrund Sverige började utveckla statistik om forskning och utveckling (FoU) i början av 1960-talet. Undersökningarna som SCB genomför har successivt utökats till att inkludera fler och fler delar av det svenska FoUsystemet. Från början undersöktes enbart teknisk och naturvetenskaplig FoU inom den tillverkande industrin. Dagens ordinarie FoUundersökningar omfattar alla verksamhetsområden inom samtliga samhällssektorer (utöver företagssektorn undersöks universitet och högskolor, offentlig sektor samt den privata icke-vinstdrivande sektorn). 65 Statistiska centralbyrån

66 FoU i mikroföretag Utveckling av innovati onsstatisti ken FoU-undersökningarnas syfte är att mäta de ekonomiska och personella resurser som satsats i FoU-verksamheten. De definitioner och riktlinjer som används i undersökningen finns fastlagda i framtagen metodmanual av OECD, den så kallade Frascatimanualen. Fram till och med 2003 undersöktes företag med 50 eller fler anställda. Å r 2005 utökades urvalet till att även omfatta företag med 10 eller fler anställda. En bidragande faktor till att statistiken har blivit mer heltäckande är en EU-reglering från 2004 som haft påverkan på både enkäter och täckning. EUregleringen kräver att medlemsländerna undersöker mikroföretagen (företag med 0 9 anställda) vilket dock inte har gjorts innan denna pilotundersökning. Så här tog vi fram statistiken Detta omfattar statistiken Undersökningen om FoU i mikroföretag grundar sig på den ordinarie undersökning som går ut till företag och följer samma metod. Ett par justeringar har gjorts för att anpassa undersökningen till mikroföretag. Bland annat är antal branscher som undersöks färre och frågeformuläret har kortats ner i jämförelse med det som skickas till företag med 10 eller fler anställda. Statistiken omfattar företag inom ett antal branscher (se förteckningen över näringsgrenar) med 1 9 anställda. Undersökningen belyser de ekonomiska och personella resursinsatserna för FoU i företagssektorn. Beträffande de personella resurserna görs indelningar på personer och årsverken fördelat på yrke, kön och forskarutbildade. N är det gäller de ekonomiska insatserna för FoU görs fördelningar av resurserna på kostnadsslag, finansieringskällor, mottagande enhet för utlagd FoU och produktgrupper. Definitioner och förklaringar Vid förarbetet med enkäten testades den på sex mikroföretag genom kognitiva intervjuer utförda av SCB. Det framgick att företagen förstod enkäten bra men att de som regel hade svårt att skilja på FoU och produktutveckling. En förklaringstext kring detta har därför lagts in på framsidan av enkäten tillsammans med definitioner av forskning och utvecklingsarbete. 66 Statistiska centralbyrån

67 Utveckling av innovati onsstatisti ken FoU i mikroföretag I forskningsstatistiken används de definitioner och indelningar som utvecklats inom OECD. En viktig distinktion av FoU-verksamheten görs mellan egen och utlagd FoU. Egen FoU-verksamhet har utförts i Sverige av företagets egen personal eller av konsulter i FoU-projekt som letts av företaget. Till egen FoU-verksamhet räknas även sådant som gjorts på beställning av andra. Utlagd FoU-verksamhet är FoU-verksamhet som företaget gett i uppdrag till andra i Sverige eller utomlands att utföra. Forskning Ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte. Utvecklingsverksamhet Ett systematiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster processer, system, metoder, eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. FoU inom produktutveckling Produktutveckling är arbetet att omvandla en idé eller ett behov till en ny eller förbättrad produkt (vara eller tjänst). För att utvecklingsarbetet inom produktutveckling ska räknas som FoU ska det finnas ett väsentligt nyhetsinslag, även för personer som arbetar med utvecklingsarbetet och har god uppfattning om den grundläggande, allmänt använda kunskap och teknik som finns på området. Urval Vi hade för avsikt att testa en metod för att mäta FoU bland mikroföretag till ett rimligt pris och med så liten belastning för företagen som möjligt. Det är en utmaning i sig med tanke på att urvalsramen för företag med 1 9 anställda är betydligt större än den för företag med 10 anställda eller fler, företag jämfört med företag. N är det gäller den ordinarie undersökningen skickas enkäten ut till ungefär 20 procent av företagen i urvalsramen. M ed tanke på urvalsramens storlek är det inte möjligt att ha samma precision i mätningen av FoU för företag med 1 9 anställda som i den ordinarie undersökningen. Därför har vi gjort vissa anpassningar. Vi har inte inkluderat alla branscher som undersöks i den ordinarie undersökningen. För att välja ut branscher, baserade vi oss på resultaten från företag med 10 eller fler anställda och på om företag i branschen sökt patent eller bidrag från VINNOVA samt på andelen Statistiska centralbyrån 67

68 FoU i mikroföretag Utveckling av innovati onsstatisti ken forskarutbildade inom branschen. Se bi l aga 6 för vilka branscher som undersöktes. Våra resultat visar att det fanns utgifter för FoU i nästan alla branscher som undersöktes om än mer begränsat i vissa än andra. Bortfall Som objektbortfall räknas de företag som fått undersökningen men inte svarat. I urvalet ingår sammanlagt företag. A ndelen inkomna svar var 75 procent, resterande är objektbortfall. Bortfallet är fördelat relativt jämnt över branscherna. Bortfallskompensation har utförts genom så kallad rak uppräkning. Det innebär att man antar att bortfallsföretagen har samma egenskaper som de företag som svarade. A nvändningen av rak uppräkning för bortfallskompensation bygger på antagandet att bortfallet kan betraktas som helt slumpmässigt. SNI07 Företag i Näringsgren ramen Urval Svar Bortfall Samtliga näringsgrenar Varuproducerande företag Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Industri för stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter Industri för farmaceutiska basprodukter och läkemedel Gummi- och plastvaruindustri Industri för andra ickemetalliska mineraliska produkter Stål- och metallverk Industri för metallvaror utom maskiner och apparater samt industri för datorer, elektronikvaror, optik Industri för metallvaror utom maskiner och apparater Industri för datorer, elektronikvaror och optik Industri för elapparatur Statistiska centralbyrån

69 Utveckling av innovati onsstatisti ken FoU i mikroföretag 28 Industri för övriga maskiner Transportmedelsindustri Reparationsverkstäder och installationsföretag för maskiner och apparater Tjänsteproducerande företag Handel; serviceverkstäder för motorfordon och motorcyklar Förlag; film-, video- och TVprogramföretag, telekommunikationsföretag mfl Telekommunikationsbolag Programvaruproducenter, datakonsulter o.d., informationstjänstföretag Kreditinstitut och försäkringsbolag m.m Fastighetsverksamhet Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet samt konsulttjänster till företag Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag Forsknings- och utvecklingsinstitutioner Andra företagstjänster Osäkerhet Nivåskattningarna som baseras på urval innehåller alltid en urvalsbetingad osäkerhet, det så kallade urvalsfelet. M ed urvalsfel avses den osäkerhet i skattningarna som beror på att endast ett urval av företag undersöks. Ett sätt att få en uppfattning om tillförlitligheten i en skattning är att beräkna ett konfidensintervall omkring skattningen. I denna undersökning beräknas intervallens övre och undre gräns som skattningen plus respektive minus den dubbla standaravvikelsen. Intervallet täcker med 95 procents sannolikhet (konfidens) det värde som skulle ha erhållits vid en totalundersökning. Konfidensintervallen i de preliminära skattningarna är mycket breda, vilket är viktigt att ha i åtanke när man tolkar resultaten. Osäkerheten i skattningarna påverkar kvaliteten så pass mycket att det i många fall är svårt att dra några Statistiska centralbyrån 69

70 FoU i mikroföretag Utveckling av innovati onsstatisti ken slutsatser alls. I det här fallet ser vi det dock som en viktig del av resultatet av pilotundersökningen och svaren kommer därför redovisas i en kommande rapport. Utifrån det finns skäl att diskutera möjliga förbättringar inför kommande undersökningar. En jämförelse med företag med 10 eller fler anställda Skattningarna har som nämnts här ovanför breda konfidensintervall. Det innebär att det är svårt att dra några tydliga slutsatser. Svaren visar dock på att det bedrivs forskning och utveckling i företag med 1 9 anställda och att det inte är i en försumbar utsträckning. De visar också att det är möjligt att mäta de ekonomiska och personella resurserna som satsas på FoU i mikroföretag. Undersökningen är en pilot. De resultat och de erfarenheter som vi har fått är i huvudsak till som indikationer och för att utveckla undersökningen ytterligare. För att få en uppfattning om svaren på undersökningen är rimliga, har de satts i relation till resultaten från undersökningen om FoU i företag med 10 eller fler anställda. N edan följer en övergripande redogörelse för jämförelsen. Utgifter för forskning och utveckling N edan är ett diagram över företagens utgifter för egen forskning och utveckling fördelat över de storleksklasser som mäts regelbundet i dag. Företag med 250 anställda eller fler står för den största andelen utgifter, 82 procent, medan företag med anställda och står för 7 respektive 10 procent. 70 Statistiska centralbyrån

71 Utveckling av innovati onsstatisti ken FoU i mikroföretag Figur 5.1. Utgifter för egen FoU fördelat efter storleksklass, 10 eller fler anställda, år 2011 och 2013, 2013 års prisnivå, mnkr. Antal anställda totalt Vad som framgått av pilotstudien är att företag med 1 9 anställda har utgifter för FoU-satsningar. Utgifterna är något lägre än företag med anställda men de är tillräckligt stora för att kunna ses som väsentliga. Bland företag med 1-9 anställda så står de tjänsteproducerande företagen för nästan två tredjedelar av de totala utgifterna. Fördelningen för mikroföretagen ser ut ungefär som den för de små och medelstora företagen. Bland företag med mer än 250 anställda är det tvärtom, bland dem står de varuproducerande företagen för cirka 80 procent av utgifterna. Figur 5.2. Utgifter för egen FoU efter storleksklass och näringsgren, 2013, procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt, 10 anställda eller fler 1-9 anställda anställda anställda 250 eller fler anställda Tjänsteproduceran de företag Varuproducerande företag Företagens utgifter fördelat på bransch Resultaten från pilotundersökningen tyder på att FoU-verksamheten i mikroföretag är koncentrerad till ungefär samma branscher som för Statistiska centralbyrån 71

72 FoU i mikroföretag Utveckling av innovati onsstatisti ken företag med 10 anställda eller fler. Utgifter för FoU liksom andelen som bedriver FoU är störst bland företag inom vetenskaplig forskning och utveckling, SN I 72. Deras andel av de totala FoU-utgifterna för mikroföretagen ligger runt 20 procent. Detta är knappast förvånande då utvecklingsorienterade företag börjar med att utveckla en produkt för att sedan börja producera denna och då byter bransch. Speciellt företag som är högskoleavknoppare har en tendens att fortsätta med enbart utveckling och sälja sina resultat till andra etablerade företag. Företag inom programvaruproduktion samt juridisk, ekonomisk konsultverksamhet och konsulttjänster har också relativt höga utgifter för forskning och utveckling jämfört med övriga branscher. Bland de varuproducerande företagen finns främst utgifter inom SNI 25 28, tillverkning av metallvaror, datorer, elapparatur och övriga maskiner. En tydlig skillnad jämfört med företag med fler än 10 anställda är att FoU-verksamhet främst bedrivs inom branschen för vetenskaplig forskning och utveckling samt att tyngdpunkten ligger på tjänsteföretagen. M en det är dock en liknande bild som för företag med anställda. Det finns betydligt färre varuproducerande företag inom den här storleksgruppen vilket är tydligt i urvalsramen, de varuproducerande företagen utgör endast 8 procent av det totala antalet företag. Företagens utgifter fördelat på produktgrupper Företagen har själva angett hur utgifterna för egen FoU fördelas på produktgrupp. Produktgrupperna delas in enligt standard för svensk produktindelning efter näringsgren 2007 (SPIN 2007). Informations- och kommunikationstjänster är den produktgrupp som företagen har störst FoU-utgifter för. Mikroföretagens utgifter för den produktgruppen är procentuellt sett större än för företag med 10 eller fler anställda. Därefter återfinns den största andelen av FoU-utgifterna inom produktgrupperna metallvaror, datorer, elapparatur och övriga maskiner samt farmaceutiska basprodukter och läkemedel. Det följer ungefär samma mönster som för företagen med 10 eller fler anställda men de har även stora utgifter för FoU inom bland annat transportmedelsindustri. 72 Statistiska centralbyrån

73 Utveckling av innovati onsstatisti ken FoU i mikroföretag Finansieringskälla H ur FoU-verksamheten finansieras tycks inte skilja sig åt mellan mikroföretag och företag med 10 eller fler anställda. Fördelningen följer samma mönster som företag med anställda. Dessa företag har i någon större utsträckning en annan finansieringskälla än självfinansiering jämfört med företag med 250 anställda eller fler. Självfinansiering är dock den vanligaste finansieringsformen även bland de minsta företagen. Figur 5.3. Utgifter för egen FoU fördelad efter finansieringskälla och storleksklass, procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt, 10 anställda eller fler 1-9 anställda anställda anställda 250- anställda Annan finansiering Självfinansiering Tjänsteproducerande företag har andra finansieringskällor i större utsträckning än vad de varuproducerande företagen har. Statistiska centralbyrån 73

74 FoU i mikroföretag Utveckling av innovati onsstatisti ken Figur 5.4. Utgifter för egen FoU fördelad efter finansieringskälla och storleksklass, procent Varuproducerande företag Tjänsteproducerande företag Slutsatser Trots en del metodologiska utmaningar, inte minst det faktum att det totala antalet företag som har 1 9 anställda är väldigt stort och att vi vill undvika att belasta företagen i onödan, ser vi att det finns stora möjligheter att göra undersökningar om FoU bland mikoföretagen. Svaren är inte oväntade och de följer till stor del liknande mönster som för företag med anställda. Det tyder på att det är möjligt och meningsfullt att undersöka FoU-satsningar även bland företag med 1 9 anställda. Det är dessutom av betydelse eftersom det görs mätbara FoUsatsningar i dessa företag. A tt undersöka dem skulle i längden förbättra statistik om FoU-satsningar i Sverige, förbättra jämförelser med andra länder som regelbundet undersöker företag med 1 9 anställda samt öka kunskapen om FoU-satsningar bland dessa företag 74 Statistiska centralbyrån