Tillägg till ÖP 2002 på temat Vindkraft. Tanums kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING

Transkript

1 Tillägg till ÖP 2002 på temat Vindkraft Tanums kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING

2 1. Inledning Sammanfattning Bakgrund Omvärldsläge och Internationella mål Vindkraftsutbyggnaden i Sverige Vindkraftsutbyggnaden i Tanum en vindrik kommun Tidigare vindkraftsplanering och utredningar Planeringsprocessen Tidigare beslut Förändringar efter samrådskedet Tidplan och aktuellt skede Vindkraftsplanens syfte och roll i den kommunala planeringen Giltighetstid, aktualitetsförklaring och översyn Lagstiftning & tillståndsprocessen Handläggningsprocessen för vindkraftsärenden/ansökningar Hantering av redan inkomna bygglovsansökningar och intresseanmälningar Anslutning till kraftledningsnät Kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar Grundläggande information och fakta om vindkraft Vindkraften som energikälla Teknik och utveckling Buller, skuggrörelser och reflexverkan Landskapsbild & kulturmiljö Naturmiljö Upplevelsevärden, turism och friluftsliv Luftfart och hindermarkering Totalförsvaret Vägar, järnväg och sjöfart Transporter av vindkraftverk Telekommunikation Jord- och skogsbruk Risk- och skyddsavstånd Återställande och efterbehandling av markområden Genomförda utredningar Nuläge för vindkraft i Tanum Befintliga vindkraftverk Nya verk på gång Energiläget i Tanum Kraftledningsnätet i Tanum och norra Bohuslän/Dalsland Övergripande landskapsanalys Vindkartering Riksintressen och andra betydande allmänna intressen Riksintressen Riksintresse vindkraft Tanums världsarv (Tanumsslätten Kalleby Oppen - Fossum) Natura 2000-områden och naturreservat Stora opåverkade områden Tysta områden

3 2.5.7 Rekreations- / friluftsområden Samordningsfrågor Mellankommunala frågor Nya E6:an Samordning med 3G eller andra master/sändare Vindkraftsplanering i Tanum Tidigare skeden och ställningstaganden Vindkraftsplan - Tillägg till ÖP 2002 på temat vindkraft Läsanvisning Översiktlig beskrivning av planen Allmänna riktlinjer vid etablering av vindkraft i Tanum Befintliga vindkraftsområden Nya vindkraftsområden i Tanum (A:1-7) Detaljkartor, Avgränsning, förutsättningar, överväganden och riktlinjer A: A: A: A: A: A: A: Vindkraftsfria områden (C:1-20) Områdesvisa överväganden och ställningstaganden Småskalig vindkraft Vindkraftstilläggets förhållande till gällande översiktsplan, ÖP Planförslagets förhållande till Riksintresse för vindkraft Miljökonsekvensbeskrivning Miljöbedömning Avgränsning av MKB Arbetsprocessen Alternativen Samlad bedömning av miljökonsekvenser Uppfyllande av miljömålen Åtgärder för att minimera negativ miljöpåverkan Åtgärder för uppföljning Sociala och ekonomiska konsekvenser Godkänd för utställning av kommunstyrelsen Politisk styrning: En parlamentarisk styrgrupp med samtliga partier representerade utgör politisk styrgrupp för vindkraftsplaneringen. Medverkande tjänstemän: Handläggare: Robert Engblom, planeringsarkitekt Martin Kvarnbäck, plan- och byggchef Ingvar Olofsson, kommunbiolog 3

4 4

5 1. Inledning 1.1 Sammanfattning Denna handling utgör utställningshandlingen för vindkraftsplanen - det tematiska tillägget till ÖP 2002 på temat vindkraft. Möjlighet att lämna synpunkter på vindkraftsplaneringen har givits under det tidigare genomförda programsamrådet samt under samrådskedet. Möjlighet att lämna synpunkter finns på nu föreliggande utställningshandlingar, även om möjligheten till förändringar av planen är begränsade mellan utställning och antagande av planen. För att nå de planeringsmålen för vindkraft i Sverige på 30 TWh till år 2020 behövs det byggas ca nya vindkraftverk i landet. Energimyndigheten pekade i maj 2008 även ut riksintressen för vindkraft i hela landet. Vi står med andra ord för inför en påtaglig utbyggnad av vindkraften i Sverige. I Tanum finns många goda vindlägen. Samtidigt finns det i Tanum även många starka bevarandeintressen vars värden kan komma att påverkas vid en allt för kraftig utbyggnad. Detta gör dem till i olika grad motstående intressen till vindkraft. Tanums kommun har en i grunden positiv inställning till vindkraft och 37 verk finns redan uppförda i kommunen. Både före och planprocessen har det visade intresset för att få uppföra vindkraftsgrupper i Tanums fortsatt öka i rask takt. Totalt finns ett intresse av uppföra ca verk. Om alla dessa verk skulle byggas skulle det innebära att en mer eller mindre sammanhängande vindkraftsetablering över en sträcka på totalt ca 25 km enbart i Tanums kommun. Planen anger totalt 7 områden som lämpliga för vindkraft, A:1 till A:7. Den totala arealen uppgår till ca 19 km 2. Planen innebär att förhållandevis få intrång sker i områden med riksintressen och andra allmänna intressen av bevarande karaktär samt bekräftar i riksintresseområdena för vindkraft där så bedömts lämpligt i avvägningen mot övriga utpekade intressen, så som Tanums världsarvsområde. Samtidigt medför förslaget att en dryg fördubbling av antalet verk i förhållande till vad som finns idag kan bli möjligt i Tanums kommun och att uppskattningsvis ca 3 gånger mer vindkrafts-el kan produceras i kommunen. Vindkraftsutbyggnaden föreslås i huvudsak ske i tydligt åtskilda grupper, vilket bedöms bidra till en god hushållning med mark och kommunens landskapsvärden. I Tanums kommun finns även många andra platser med goda vindförutsättningar, men där vindkraftsetableringar i olika grad innebär större intrång i områden med motstående intressen. Därför har de i planen pekats ut som vindkraftsfria områden. De befintliga vindkraftverken för stöd i planen i sitt nuvarande antal och utformning. 5

6 1.2 Bakgrund Omvärldsläge och Internationella mål Klimatförändringen är ett av de största hoten mänskligheten står inför under de kommande åren. Frågan om långsiktigt hållbar utveckling står högt upp på agendan inom samtliga nivåer i samhället. En av de frågor som fått ökat fokus är hur vi ska kunna minska vår klimatpåverkan. Vid klimatmötet på Bali i december 2007 enades världens stater om att omfattande förändringar är nödvändiga. På detta följde ett energi- och klimatpaket där EU medlemsländerna måste öka sin andel av förnyelsebar energi radikalt. I denna omställning är vindkraften en mycket viktig del Vindkraftsutbyggnaden i Sverige Förutsättningarna för vindbruk i Sverige är mycket goda, med stora ytor, gles befolkning och långa kuster beslutade riksdagen om en årlig produktionskapacitet av vindkraft på 10 TWh till år 2015 som ett nationellt planeringsmål. Ett nytt mål på 30 TWh vindproducerad el, varav 20 TWh landbaserad, till år 2020 har under 2009 antagits av regeringen efter förslag från Energimyndigheten. I Sverige producerades år 2007 ca 1,4 terawattimmar (TWh) vindkrafts-el och 2008 kom siffran upp till 2,0 TWh, vilket innebär en ökning med ca 38 %. I december 2008 fanns drygt 930 verk i Sverige och vindkraften utgör ca 1,4 procent av Sveriges elproduktion. För att nå de förslagna planeringsmålen för vindkraftverk i Sverige behövs det byggas ca nya vindkraftverk i landet. Energimyndigheten pekade i maj 2008 även ut riksintresseområden för vindkraft i hela landet. Vi står med andra ord för inför en påtaglig utbyggnad av vindkraften i Sverige. Detta kommer att innebära att vår import av t.ex. kolkraft från andra länder kan minska, men samtidigt så kommer vindkraftverken att påverka landskapsbilder och bli ett allt vanligare inslag i vår vardag. Den stora utbyggnaden kommer också att innebära stora investeringar och kan ge många nya arbetstillfällen. Det finns platser som lämpar sig bättre för vindkraft än andra, platser där vindens energi innehåll är särskilt stort. De största vindenergiresurserna i Europa finns i Storbritannien och Danmark samt längs kusterna i Sverige, Tyskland och Spanien. (Till kustzonen i Europa räknas landområdet ca 4-5mil in från strandkanten d.v.s. i princip hela Tanum). Detta faktum i kombination med Sveriges rikliga tillgång på vattenkraft, som genom sin möjlighet att magasinera energi kan balansera upp produktionsvariationerna i vindkraftselen, gör vårt land till ett särskilt bra vindkraftsland. I dagsläget ligger vi dock en bra bit efter många av Europas länder när det gäller antalet verk och andelen vindkraftproducerad el, inte minst i förhållande till den potential som finns i landet Vindkraftsutbyggnaden i Tanum en vindrik kommun Tanum är med sitt kustnära läge en kommun som fogar över en outtömlig förnyelsebar energitillgång av hög internationell klass. Tanums kommun har också en i grunden positiv inställning till vindkraft och 37 verk finns redan uppförda i kommunen. Ytterligare 1 st har fått bygglov, men detta bygglov är dock överklagat. 6

7 Både före, under och efter programsamrådet har det visade intresset för att få uppföra vindkraftsgrupper i Tanums fortsatt öka i rask takt. Totalt finns ett intresse av uppföra mellan ca 160 till drygt 200 verk. Om alla dessa verk skulle byggas skulle det innebära att mer eller mindre sammanhängande vindkraftsetableringar över en sträcka på totalt ca 25 km enbart i Tanums kommun. Där till bör läggas att det i södra Strömstads kommun finns ett utpekat riksintresse för vindkraft samt ansökningar om att få bygga vindkraft. Om dessa realiseras skulle innebära att den totala sträckan blir drygt 30 km, som tillsammans med de visade intressena i Tanum skulle ha vindkraftsetableringar med relativt korta avstånd mellan grupperna. Etableringar av denna omfattning skulle påtagligt förändra landskapets karaktär för en relativt stor del av norra Bohuslän. De landskapliga helhetsvärdena är samtidigt av stor betydelse både kommunen och för regionen. Stora områden skyddas även av flertalet överlappande bevarandeförordnanden, bland annat i form av riksintressen både enligt 3 och 4 kap Miljöbalken (MB). De moderna verkens höjd samt faktumet att många av de bra vindkraftsförutsättningarna återfinns på bergshöjder över 100 m.ö.h. gör att verken blir påtagligt synliga även på långa avstånd. I Tanum finns många goda vindlägen. Samtidigt finns det i Tanum även många starka bevarandeintressen vars värden kan komma att påverkas vid en allt för kraftig utbyggnad. Detta gör dem till i olika grad motstående intressen till vindkraft. Vindkraftsetableringar på olika platser i kommunen innebär olika grad av konflikt med dessa bevarandeintressen. Hur stor en konflikt är bör bedömas utifrån ett helhetsperspektiv där hänsyn tas dels till energiläget och uppsatta nationella mål för vindkraften, dels till den totala påverkan från vindkraftsetableringar i kommunen och regionen samt dels till hur god förekomsten är av platser med likartade vindförutsättningar men mindre motstående intressen. En av de grundläggande planeringsprinciperna för denna vindkraftsplan är att i första hand peka ut områden som har goda vindförutsättningar samt begränsade motstående intressen. En viktig faktor är även hur kapaciteten samt förstärkningsmöjligheterna i kraftledningsnätet ser ut. Studier i den framtagna 3D-modellen visar att det finns en stark koppling mellan hur stor påverkan på landskapsbilden blir och hur stor del av synfältet eller horisontlinjen som totalt täcks av vindkraft. Från de öppna siktlinjerna exempelvis vid Tanums världsarvsområde, i skärgårdsområdena och vid de större sjöarna blir effekten av långsträckta etableringar som mest påtaglig. I planeringsarbetet är det därför viktigt att försöka hitta avgränsningar på vindkraftsområdena som ökar möjligheten till att vindkraften upplevs som ett positivt inslag i landskapet, i stället för att stora områden övergår till ett mer industriellt präglat vindkraftslandskap. Bedömningen är att en avvägd utbyggnad i Tanum både väsentligt kan bidra till uppfyllandet av de nationella planeringsmålen för vindkraft och på sikt även till att öka acceptansen för vindkraft, samtidigt som en god hushållning med mark- och vattenområden vidhålls. 7

8 1.2.4 Tidigare vindkraftsplanering och utredningar Vindkraftspolicy 1998 och Översiktsplan 2002 (ÖP2002) En vindkraftspolicy för Tanums kommun antogs av kommunfullmäktige i Syftet med denna policy var att utarbeta en strategi för vindkraftsutbyggnaden i kommunen samt att klarlägga vilka områden som kan vara lämpliga för vindkraftsproduktion. Policyn gav, förutom en beskrivning av förutsättningar och restriktioner för vindkraft generellt och lokalt, även förslag på områden som ses som lämpliga för vindkraftsetableringar samt pekade ut vissa områden som ansågs direkt olämpliga för vindkraft. I arbetet med kommunens översiktsplan, ÖP 2002, ströks efter ytterliggare övervägningar några av de tidigare utpekade områdena på grund av sin närhet till världsarvsområdet. Några nya områden för vindkraft tillkommer även här och det utrycks att ytterliggare områden kan bli aktuella för vindkraft efter prövning. Kommunen finner också att havsbaserade vindkraftverk kan strida mot andra intressen, främst yrkesfisket. Dock säger ÖP 2002 att kommunen inte ännu tagit ställning till frågan om havsbaserade vindkraft utanför Tanumskusten. Både Vindkraftspolicyn från 1998 och i översiktsplanen från 2002 lämnas större delen av kommun okommenterad i avseende på lämpligheten av vindkraftsetableringar. Förutsättningarna för vindkraften har även förändrats påtagligt bara under de senaste åren. Större delar av kommunen än tidigare är nu intressanta för vindkraftsetableringar till följd av bl.a. nya metoder för vindkarteringar, teknikutveckling med allt högre verk, skärpta nationella och internationella mål samt ett ökat kommersiellt intresse i vindkraften. Flertalet av områden som utpekas som lämpliga för vindkraft i ÖP 2002 har även redan tagits i anspråk. Vindkraftsplaneringen i en kust kommun, Exemplet Tanum, 2001 I februari 2000 initierade Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet ett metodutvecklingsarbete för att ta fram exempel på planeringsunderlag för vindkraft samt hur vindkraften kan behandlas i de kommunala översiktsplanerna. Nationella pilotprojekt för kunskapsuppbyggnad och metodutveckling utfördes därefter för fjällkommunen Härjedalen, inlands-/slättkommunen Svalöv och för Tanum i egenskap av kustkommun. Pilotprojektet förankrades inte politiskt och har därför inte heller varit föremål för samråd. Vissa grundläggande förutsättningar har även ändrats något sedan pilotprojektsarbetet genomfördes. Mycket av materialet i pilotprojektet utgör dock ett värdefullt kunskapsunderlag i framtagandet av en ny vindkraftplan. 8

9 1.3.Planeringsprocessen Tidigare beslut Den 29 mars 2006 beslutade kommunstyrelsen att utse kommunstyrelsens arbetsutskott samt en representant från vardera Kristdemokraterna och Miljö- och vänsterlistan i Tanum som styrgrupp för översyn av kommunens vindkraftspolicy. Samhällsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag att ansvara för översynens genomförande. Den 28 februari 2007 beslöt kommunstyrelsen att upprätta en fördjupning av ÖP 2002 på temat vindkraft samt att söka bidrag för detta. Tidigare beslut kompletterades även så att även Folkpartiet finns representerat i styrgruppen. Arbetet med det tematiska tillägget, vindkraftsplanen, kom igång på allvar i slutet av 2007 början av 2008 då kommunen beviljades bidrag från Boverket. Ett relativt omfattande program för vindkraftsplaneringen framarbetades. Den 27 februari 2008 godkändes planprogrammet för samråd av kommunstyrelsen. En miljöbedömning fanns även inkluderad i programmet. Planprogrammet hölls utställt från den 10 mars till den 14 april Under samrådstiden hölls även ett för allmänheten öppet samråd samt två öppnahus kvällar där det fanns möjlighet att ställa frågor och diskutera programhandlingen. Under samrådstiden inkom ca 75 yttranden från myndigheter, politiska partier, organisationer samt från enskilda eller grupper av privatpersoner, vilka refererades och bemöttes i en programsamrådsredogörelse. Efter programsamrådet togs ett planförslag fram. Kommunstyrelsen beslutade den 4 mars 2009 att godkänna planförslaget och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för samråd samt att godkänna programsamrådsredogörelsen. Handlingar fanns sedan utställda för samråd mellan den 20 mars och den 27 april 2009 och ett informations-/samrådsmöte hölls den 30 mars Under samrådsskedet inkom drygt 60 yttranden Förändringar efter samrådskedet Efter samrådet har planförslaget till vissa delar bearbetats och föreliggande handling utgör utställningshandlingen för det tematiska tillägget till ÖP 2002 på temat vindkraft. De mest väsentliga förändringar som skett mellan samråd och utställning innebär mindre justeringar av tre av de utpekade nya vindkraftsområdena. De områden som berörs är område: A:1 (mindre utökning åt öster) A:3 (strykning av områdets nordvästra del) samt område A:4 (begränsad utökning i och med viss justering av norra, östra respektive sydvästra gränsen) Banverket har även framfört synpunkter som kan komma att beröra placeringen av verk inom det nya vindkraftsområdet A:6 samt till viss del även inom A:5 och handlingen har också kompletterats avseende järnvägens intressen. De tre klassificerings kategorier som kommunen delas in i har även reviderats för att bättre stämma överens med kommunens intentioner och vindkraftstillägget har förtydligats i sitt förhållande till gällande översiktsplan ÖP (se under kapitel 3 Vindkrafts planering i Tanum, s. 45 och framåt) 9

10 Efter samrådet har även regeringen tagit beslut om att anta förändringar i bl.a. Plan- och bygglagen samt Miljöbalken med syfte att underlätta prövning och utbyggnad av vindkraft. (prop. 2009:140), Förändringarna träder i kraft den 1 augusti 2009 och har i de avseenden de berör vindkraftsplanen i görligaste mån inarbetats i handlingen. I övrigt har i huvudsak mindre kompletteringar och justeringar skett, bl.a. av de allmänna riktlinjerna för uppförande av vindkraft i Tanum och informationen om kapaciteten i kraftledningsnätet Tidplan och aktuellt skede För att förankra och förbättra innehållet i den antagna vindkraftplanen ges det, i enlighet med vad som föreskrivs i Plan- och bygglagen, möjlighet att lämna synpunkter på planarbetet. Dels under samrådet av planförslaget och dels under det tidigare genomförda programsamrådet. Möjlighet finns även att lämna synpunkter på nu föreliggande utställningshandling, som hålls utställd i 2 månader. Dock är möjligheten att påverka mindre ju senare i processen som synpunkterna inkommer. När planen varit utställd görs nödvändiga mindre förändringar och sedan antas planen av kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige. När planen är antagen utgör den underlag för kommunens prövning av vindkrafts ärenden samt är även vägledande för Länsstyrelsen och andra prövningsmyndigheters hantering av vindkraftsärenden i Tanums kommun Vindkraftsplanens syfte och roll i den kommunala planeringen Planen kommer att utgöra ett tillägg till kommunens ÖP2002 och ska möjliggöra en samlad bedömning av hur man inom planens tidsperspektiv på bästa sätt kan ta tillvara de möjligheter som finns för vindkraftsetableringar samtidigt som största möjliga hänsyn tas till övriga värden och intressen som finns i kommunen. För att uppnå detta är ambitionen att ta ställning lämpligheten av vindkraft för hela kommunens yta. Inom ramen för den översiktliga vindkraftsplaneringen kan inte alla frågor som skall föregå en vindkraftsetablering fullt ut behandlas. Mer detaljerade frågor, som t.ex. ett vindkraftsverks exakta placering i förhållande till bebyggelse, sker i den efterföljande tillståndsprövningen. Vidare bör nämnas att planarbetet tar sin utgångspunkt i den teknik, storlek och utformning av vindkraftverk som idag och inom bedömbar framtid är aktuell för byggnation, d.v.s. vindkraft verk med en totalhöjd upp till ca 150m med vingar med stående rotationsriktning (propellerverk), samt i den energisituation som nu råder. 10

11 1.3.5 Giltighetstid, aktualitetsförklaring och översyn Kommunens översiktsplan ska hållas levande genom att kommunfullmäktige, minst en gång under mandattiden, tar ställning till översiktsplanens aktualitet samt till fördjupningar och tematiska tillägg av denna. Denna vindkraftsplan utgör ett tematiskt tillägg till kommunens gällande översiktsplan, ÖP Så länge översiktsplanen aktualitetsförklaras är även ställningstagandena i det tematiska tillägget för vindkraft vägledande/gällande för kommunens bedömning av vindkraftärenden. I samband med aktualitetsförklaringen kan det beslutas om att en översyn av översiktsplanen eller enbart av det tematiska tillägget för vindkraft skall ske Lagstiftning & tillståndsprocessen De lagar som styr planering och utbyggnad av vindkraft är Plan- och bygglagen (SFS 1987:10) och Miljöbalken (SFS 1998:808) Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (PBL) är den lag som reglerar hur den fysiska miljön ska utvecklas och innehåller bestämmelser kring hur mark och vattenområden ska användas och bebyggas. Lagen reglerar också innehåll i en översiktsplan liksom hur den planprocess och samråd ska genomföras innan planen antas av kommunen. Plan- och bygglagen, liksom miljöbalken, har nyligen ändrats i syfte att underlätta och effektivisera prövningen av vindkraftsärenden. Ändringarna gäller från och med den 1 juli Från detta datum kräver vindkraftverk som är högre än 20 meter eller har en rotordiameter över tre meter, och inte är tillståndspliktiga enligt Miljöbalken, bygglov. Bygglov krävs även för mindre verk om dessa monteras fast på en byggnad eller placeras närmare fastighetsgränsen än verkets höjd över marken. Det krävs detaljplan när vindkraft avses att uppföras i områden där det finns en stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar Miljöbalken Miljöbalkens syfte är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Beroende på storlek kan vindkraftverket vara anmälnings- eller tillståndspliktigt enligt miljöbalken. I 9 kap. 6 finns ett bemyndigande för regeringen att avgöra vilka verksamheter som ska omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt. För vindkraftverk på land krävs för närvarande tillstånd av länsstyrelsen, om den sammanlagda uteffekten är minst 25 megawatt. För vindkraftverk som inte omfattas av de nu nämnda tillståndskraven gäller en anmälningsplikt till kommunen, om uteffekten är minst 125 kilowatt. Utöver detta innehåller miljöbalken särskilda regler för vindkraftsetableringar i vatten samt regler om samrådsplikt för åtgärder som kan ändra naturmiljön väsentligt, exempelvis nyanläggning av vägar för vindkraft. 11

12 Bestämmelserna om riksintresseområden i 4 kap. miljöbalken innehåller särskilda bestämmelser om hushållning med mark och vatten i vissa områden i landet. I 4 kap. 3 anges de kust- och skärgårdsområden som är av riksintresse med hänsyn till deras natur- och kulturvärden (obruten kust). Mer information om tillståndsprövning och lagstiftning Den 1 november 2009 lanseras en ny webbplats; Vindlov.se, som riktar sig till företag och personer som vill investera i vindkraft och behöver information kring tillståndsprocessen. Här kommer du att få pålitlig och aktuell information samlad på ett och samma ställe. Vindlov.se skapas och drivs av Energimyndigheten tillsammans med Boverket, Energimarknadsinspektionen och Naturvårdsverket. En rad andra myndigheter, organisationer och instanser kommer också att bidra med innehåll, synpunkter och kommentarer för att webbplatsen ska bli så heltäckande och informativ som möjligt Handläggningsprocessen för vindkraftsärenden/ansökningar Bygglovsansökning enligt PBL och anmälan enligt MB följer förenklat denna process: - Ansökan om bygglov och anmälan enligt Miljöbalken skickas till Miljö- och byggnadsnämnden. Miljöanmälan (anmälan enligt MB) skall ske i god tid, minst 6 veckor, före den tänkta byggstarten. - Kommunen skickar anmälningsärendet till Länsstyrelsen på remiss - Bygglovsansökan och anmälan granskas av kommunen - Ev. begärs kompletterande uppgifter. Vid behov kan krävas Miljökonsekvensbeskrivning samt föreläggande från kommunen om krav på att miljötillstånd söks hos länsstyrelsen - Kommunen upprättar sakägarförteckningar och hör grannar, berörda och myndigheter (PBL, d.v.s. angånde bygglovet) - Ärendena bereds inför Miljö- och byggnadsnämnden - Beslut om bygglov samt beslut i anmälningsärendet - Bygganmälan ska ske 3 veckor före byggstart - Kommunen kallar till byggsamråd Hantering av redan inkomna bygglovsansökningar och intresseanmälningar Miljö- och byggnadsnämnden, som är den myndighet som prövar ärenden om bygglov, bedömer att förutsättningarna för att bevilja bygglov för nya vindkraftverk innan den kommunövergripande vindkraftsplanen är färdig, är mycket begränsade. Som princip gäller därför att ansökningar för nya vindkraftverk prövas först när vindkraftsplanen är färdig, vilket motsvarar den tidpunkt när beslutet att anta planen har vunnit laga kraft. Ansökningar som inkommer innan planen är färdig kommer regelmässigt och i samråd med sökanden, att förklaras som vilande i avvaktan på att vindkraftsplanen blir färdig. 12

13 När vindkraftsplanen är färdig kommer samtliga ansökningar som avser samma område eller delvis samma område att prövas samtidigt och oberoende av när ansökan är inkommen. Om flera olika ansökningar konkurrerar om samma område, eller delvis samma område, och i övrigt uppfyller Plan- och bygglagens regler för bygglov, kommer den ansökan som bäst överensstämmer med vindkraftsplanens syfte och intentioner att ges företräde Anslutning till kraftledningsnät För att en vindkraftetablering skall bli av krävs tillstånd för anslutning från den som har nätkoncession i området, nätägaren. En avgörande fråga för detta är om det finns kapacitet i kraftledningsnätet alternativt vilka möjligheter som finns till att bygga ut kapaciteten. Beroende på storlek hos vindkraftverket eller vindkraftsgruppen görs anslutningen antingen till lokalnätet eller till regionnätet. För dessa nät svarar det lokala elnätsföretaget. För riktigt stora vindkraftsparker görs anslutningar direkt till stamnätet, vilket Svenska Kraftnät ansvarar för. Det finns regelverk kring hur vindkraftverk ansluts till elnätet. Enligt 3 kap 7 i ellagen är det den som har nätkoncession i det aktuella området, de lokala nätbolagen, som i första hand ska ansluta nya produktionsanläggningar till ledningsnätet. De lokala nätbolagen i Tanum är i kommunens ostligaste delar Vattenfall AB och Fortum AB i övriga områden. Den avgift som nätbolagen har rätt att ta ut vid en elnätsanslutning motsvarar kostnaderna som elnätsföretaget har för åtgärder som krävs i nätet om vindkraftverken skall kunna anslutas. Exempel på detta är nya kablar, luftledningar, transformatorer, brytare etc. Det pågår arbete med att ta fram heltäckande guidande riktlinjer för alla storlekar på anläggningar, från mikrokraftverk till stora havsbaserade vindkraftsparker. Mer information finns att hitta bl.a. på (Se även under rubriken Kraftledningsnätet i Tanum) Ledningsnätet delas in i: Stamnätet omfattar kraftledningar för 220 och 400 kv och där tillhörande ställverk, transformatorstationer etc. Stamnätet ägs av staten och förvaltas av Svenska Kraftnät. Regionnät elnät med spänningsnivåerna 30 kv till 130 kv. Regionnätet som ägs och förvaltas av olika svenska elnätsföretag runt om i landet har till huvuduppgift att överföra effekt mellan eller inom olika regioner. I allmänhet krävs att större vindkraftsetableringar från 25 MW och uppåt ansluts till regionnät. Lokalnät normala spänningsnivåer för lokala nät är upp till 20 kv. Lokalnäten ägs och förvaltas även de av de olika svenska elnätsföretagen runt om i landet. 13

14 14