Innehåll. Utbildningen i Sverige Utbildningskostnader Befolkningens utbildningsnivå

Transkript

1 1 Innehåll Utbildningen i Sverige Utbildningskostnader Befolkningens utbildningsnivå Vägen genom skolan Barnomsorg och förskoleklass Grundskolan Gymnasieskolan Universitet och högskolor Vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning Kvalifi cerad yrkesutbildning Folkhögskolan Personalutbildning Studieförbund Vad händer sedan? 66 Internationell utblick 74

2 2 Utbildning i Sverige Den svenska modellen erbjuder utbildning åt alla...

3 ... men det kostar 3

4 4 Det svenska utbildningssystemet omfattar barnomsorgen, det offentliga skolsystemet, det offentliga skolsystemet för vuxna, högre utbildning samt övrig vuxenutbildning. En grundläggande princip i det svenska utbildningssystemet är att utbildningen ska vara kostnadsfri, av god kvalitet och tillgänglig för alla oavsett etnisk, social eller geografisk tillhörighet. Regelbundna satsningar har därför gjorts för att ge fler möjlighet att gå en utbildning. Under 90-talet byggdes högskoleutbildningen och den kommunala vuxenutbildningen ut vilket ledde till en kraftig ökning av det totala studiedeltagandet i Sverige. Halva svenska befolkningen deltar i utbildning Under 90-talet har antalet studerande i åldrarna 16 och uppåt ökat från till Om man därtill lägger ca 1 miljon grundskoleelever innebär detta att närmare 2 miljoner personer finns i formell utbildning. Detta kan jämföras med Sveriges befolkning som är 9 miljoner. Om man därtill lägger icke formell utbildning såsom t.ex. studiecirklar, personalutbildning och arbetsmarknadsutbildning brukar man säga att halva svenska befolkningen deltar i någon form av organiserad utbildning under ett år. Kostnaderna för utbildningen är höga, bland de högsta i världen. Detta gäller såväl relaterat till bnp som kostnad per elev. Den totala kostnaden för utbildning och barnomsorg i Sverige är nästan 270 miljarder kronor. Detta kan jämföras med t.ex. totalförsvarets kostnader på 46 miljarder kronor år 2002.

5 Det svenska utbildningssystemet 5

6 6 utbildningskostnader I skolan fick jag lära mig att pengar inte är allt och att det viktigaste var att vara snäll. Så fort mamma fick veta det satte hon mig i en annan skola. Zsa Zsa Gabor

7 utbildningskostnader 7 Uppskattning av totalkostnad för delad efter skolform 2002 Kostnad i miljoner kronor Skolform To tal - kost nad Andel i procent av to tal kost na den Barnomsorg Förskoleklass Grundskola Särskola Specialskola Gymnasieskola Kommunal vuxenutbildning Vuxenutbildning för ut veck lings stör da Centrum för fl exibelt lärande Svenska för invandrare Universitet och högskola Kvalifi cerad yrkesutbildning Folkbildning Ar bets mark nads ut bild ning Personalutbildning Studiestöd Totalkostnad ,5 1,4 25,6 1,8 0,2 9,4 2,2 0,0 0,0 0,3 15,5 0,4 2,3 2,2 14,2 7,9 100,0

8 8 Utbildning i Sverige Undervisning samt lokalkostnader är de största enskilda kostnadsposterna för alla utbildningsformer. Inom grundskolan står dessa kostnader för 50 respektive 19 procent av totalkostnaden. Detta speglar i stort sett även de andra utbildningsformerna. Kostnaden per elev varierar en hel del mellan länen och även inom länen. Kostnaden per grundskoleelev i t.ex. Norrbottens län ligger på kr medan motsvarande kostnad i Hallands län ligger på kr. En stor del av skillnaderna förklaras av avstånd inom länen. Stora avstånd ger större resekostnader. Små kommuner har även svårare att anpassa kostnaderna för lokaler och lärare till få elever. Kostnad per elev och kostnadsslag i grundskolan 2002 Elevvård 2 % Skolskjutsar/reseersättning 3 % Skolmåltider 6 % Läromedel, utrustning, skolbibliotek 4 % Övriga kostnader 17 % Lokaler och inventarier 19 % Undervisning 50 % Genomsnittlig kostnad per elev i grundskolan: kronor Genomsnittlig kostnad per elev i gymnasieskolan: kronor

9 utbildningskostnader 9 De totala kostnaderna för universitet och högskolor var drygt 41 miljarder år Drygt 60 procent av verksamheten finansieras med direkta statsanslag. Riksdagens anslag till grundutbildningen betalas ut per helårsstudent enligt en särskild taxa som fastställs i samband med budgetbeslut. Er sätt ning per hel års stu dent efter ut bild nings om rå de 2002 Ersättning i kronor Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt Odontologiskt Medicinskt Vård Undervisning Övrigt Design Konst Musik Opera Teater Media Dans Idrott Ersättning per hel års stu dent Fördelning av helårsstudenter i procent 45,2 31,8 0,4 3,8 7,2 7,6 2,1 0,6 0,2 0,7 0,0 0,1 0,1 0,0 0,2

10 10 befolkningens utbildningsnivå När jag var en pojke på 14 år var min far så okunnig. Jag kunde knappt stå ut med honom. Men när jag blev 21 år förbluffades jag över hur mycket den gamle mannen hade lärt sig på sju år. Mark Twain ( )

11 befolkningens utbildningsnivå 11 Från pyramid till ägg... På 30-talet började de flesta arbeta direkt efter folkskolan. Ganska få fortsatte med studier och bara runt 1 procent av befolkningen hade en högskole- eller universitetsutbildning. Mer än 70 år senare, år 2003, går nästan alla vidare till gymnasieskolan direkt efter grundskolan. De flesta under 30 år har idag därför minst gymnasial utbildning, samtidigt som alltfler har någon form av eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivå 1 Den vuxna befolkningen (16 59 år). Andel i procent 2003 Kvinnor Eftergymnasial, L Män Eftergymnasial, K Gymnasial, L Gymnasial, K Grundskola Folkskola Eftergymnasial, L Eftergymnasial, K Gymnasial, L Gymnasial, K Grundskola Folkskola Eftergymnasial, L Eftergymnasial, K Gymnasial, L Gymnasial, K Grundskola Folkskola Utbildningsnivåerna är här förkortade och skrivs ut som: Eftergymnasial utbildning lång, Eftergymnasial utbildning kort, Gymnasial utbildning lång, Gymnasial utbildning kort, Grundskola, Folkskola (inklusive uppgift saknas).

12 12 Utbildning i Sverige Fler kvinnor än män är högutbildade och fler män har enbart grundskoleutbildning som högsta utbildning. Kvinnor har alltså högre utbildningsnivå än män. Det beror på att kvinnor i större utsträckning deltar i utbildning efter gymnasieskolan. Det gäller till exempel högskola, komvux och folkhögskola. När det gäller forskarutbildning, den högsta reguljära utbildningsformen, har dock männen ett stort försprång. Av nästan forskarutbildade upp till 74 års ålder är män. Utbildningsnivå 2003 Antal i den vuxna befolkningen (25 64 år) Forskarutbildning Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre Kvin nor Män Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Uppgift om utbildning saknas Högutbildade definieras här som personer med eftergymnasial utbildning tre år eller längre.

13 befolkningens utbildningsnivå 13 Kvinnor och män är fortfarande traditionella i sitt val av utbildningsinriktning. Många kvinnor har en utbildning som är inriktad mot hälso- och sjukvård, samhällsvetenskap och läraryrken. Tekniska utbildningar domineras däremot av männen. Nio av tio personer som har sin högsta utbildning inom teknikområdet är män. Utbildningsinriktning 2003 Antal i den vuxna befolkningen (25 64 år) med minst gymnasial utbildning Teknik och tillverkning Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration Hälso- och sjukvård, social omsorg Pedagogik och lärarutbildning Naturvetenskap, matematik och data Kvin nor Män Övriga inriktningar

14 14 Utbildning i Sverige De utrikes födda har ungefär samma utbildningsbakgrund som inrikes födda, men skillnaden är stor mellan olika grupper. Den största gruppen utrikes födda är personer födda i övriga Norden, varav de flesta är födda i Finland. Dessa har i genomsnitt ganska låg utbildningsnivå, medan personer som är födda i Iran, Irak, Tyskland och Polen har större andel högutbildade än genomsnittet för hela befolkningen. Utbildningsnivå för utrikes födda från de vanligaste födelseländerna 2003 Antal i den vuxna befolkningen (25 64 år) Finland Jugoslavien Irak Iran Bosnien-Hercegovina Polen Turkiet Norge Danmark Tyskland

15 befolkningens utbildningsnivå 15 Danderyds kommun har den högsta utbildningsnivån Flest högutbildade personer finns i storstadsområdena och i länens residensstäder. Det beror bland annat på att där finns många arbetsplatser för akademiker och högutbildade i form av kunskapsintensiva företag, myndigheter, universitet och högskolor. Störst andel högutbildade återfinns i Uppsala och Stockholms län. Bland de kommuner som har högst utbildningsnivå tillhör många Stockholms län, exempelvis Danderyd, där halva den vuxna befolkningen är högutbildad. Kommuner med störst andel högutbildade 2003 Den vuxna befolkningen (25 64 år). Andel i procent Danderyd Lund Lidingö Uppsala Täby Stockholm Lomma Solna Umeå Nacka Riket

16 Vägen genom skolan Utbildning åt alla stämmer ganska bra.

17 Över 90 procent av alla barn och ungdomar i Sverige går upp till 18 års ålder i de vanligaste skolformerna som erbjuds. Nästan 40 procent går dessutom vidare direkt eller inom något år till en högre utbildning.

18 18 barnomsorg och förskoleklass Ungdom är en underbar gåva, bara synd att den slösas bort på dem som inte är vuxna. George Bernard Shaw

19 barnomsorg och förskoleklass 19 Under flera årtionden har expansionen av den kommunala barnomsorgen varit stor. Utbyggnaden har framförallt gällt förskolor och fritidshem och var särskilt stor under 90-talet. Höga födelsetal och kommunernas ökade ansvar att tillhandahålla plats till de barn som behöver, medförde rekordmånga nya barnomsorgsplatser. Införandet av förskoleklass 1998 har medfört att förskolan numera tar emot barn i åldern 1 5 år mot tidigare 1 6 år samt att allt fler sexåringar är inskrivna i fritidshem Antal inskrivna barn i barnomsorg Förskola /76 Fritidshem 1980/ / /91 Familjedaghem 1995/ /03

20 20 Vägen genom skolan Tre av fyra barn mellan 1 och 5 år var hösten 2003 inskrivna i förskola. Den här andelen har ökat relativt kraftigt de senaste åren. Ökningen beror bl.a. på att nya grupper de senaste åren har fått tillgång till förskolan (barn till arbetslösa och föräldralediga) samt att förskolan är avgiftsfri 15 timmar per vecka för alla 4 5-åringar. Vid 6 års ålder börjar de allra flesta förskoleklass som är en egen och frivillig skolform sedan läsåret 1998/99. Kommunerna är skyldiga att erbjuda alla 6-åringar en plats i förskoleklass som även är en del av skolan Antal inskrivna barn 1 i förskola, fritidshem och familjedaghem efter ålder 2003 Antal barn avser den 15 oktober år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 1. Avser barn inskrivna i kommunal och enskild barnomsorg.

21 barnomsorg och förskoleklass 21 Nästan all personal i förskolan är kvinnor och bara 2 procent av de anställda är män. Andelen har varit densamma sedan mitten av 80-talet. När barnen blir större och börjar på fritidshem är det vanligare att barnen träffar på en man bland personalen där 18 procent av de anställda är män. Bland föreståndarna/arbetsledarna uppgick männens andel till 19 procent hösten Barntätheten har ökat i förskolan sedan början av 90-talet. Ökningen i förskolan tillföll helt de kommunala förskolorna jämfört med de privata. I fritidshemmen fördubblades barntätheten mellan 1990 och Barntäthet Antal barn per årsarbetare 15 Fritidshem 10 5 Förskola

22 22 grundskolan Utbildning skall aldrig likna den som varit, då dess mål alltid är att dana nya människor. Okänd

23 grundskolan 23 Antalet elever i grundskolan har ökat under hela 90-talet för att kulminera läsåret 2001/02. Det totala antalet elever läsåret 2003/04 var drygt en miljon. De allra flesta elever, 94 procent, får sin utbildning i kommunala skolor. Antalet elever i fristående skolor har dock fyrdubb lats under 90-talet. Elever Antal elever i grundskolan 1980/ /04 samt beräknat antal 2004/ /11 Tusental / / / / / / /11

24 24 Vägen genom skolan Engelska har varit obligatoriskt som främmande språk sedan länge. Skolorna själva har möjligheten att avgöra i vilken årskurs undervisningen i engelska skall starta. Språk Förutom engelska erbjuds eleverna andra språk såsom franska, spanska och tyska (de kallas moderna språk inom ramen för språkval). Även andra språk kan erbjudas eleverna, t.ex. finska, italienska, samiska och ryska. De kan dessutom välja att läsa ett tredje främmande språk (moderna språk inom ramen för elevens val). Pojkar och flickor gör olika val. Bland de elever som läser tyska är pojkarna i majoritet. Franska och spanska är populärare bland flickorna. Tyska var länge det populäraste språket. Spanska har dock ökat snabbt i popularitet och är nu det vanligaste språket i årskurs 6 och 7. Elever med moderna språk inom ramen för språkval 2003/04 Andel elever i procent av totala antalet fl ickor/pojkar i res pek ti ve årskurs Årskurs Tyska Flickor Pojkar Franska Flickor Pojkar Spanska Flickor Pojkar

25 grundskolan 25 Annat modersmål än svenska är för de flesta eleverna med utländsk bakgrund ett ämne som läses vid sidan av det vanliga schemat eller läses istället för ett annat ämne. Av alla elever var 14 procent berättigade till modersmåls undervisning i 132 olika språk. Drygt hälften av dessa deltog i modersmålsundervisning. Delta gandet varierar kraftigt mellan olika modersmål. Det är en större andel flickor än pojkar som deltar i modersmåls undervisning. De tio modersmål som har högst antal berättigade elever är (i fallande ordning) arabiska, bosniska/kroatiska/ serbiska, finska, spanska, albanska, engelska, persiska, turkiska, nordkurdiska och somali. Om man jämför de tio vanligaste modersmålen mellan läsåren 1990/ /04 kan man notera att polska, grekiska och tyska har ersatts av albanska, nordkurdiska och somali. Antal elever som är deltagare i annat modersmål än svenska Ingen mätning / / / / / /04 1. Från och med 1993/94 ingår inte asylsökande elever.

26 26 Vägen genom skolan Elevernas slutbetyg sätts utifrån det mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i ämnena i slutet av det nionde skolåret. De olika betygen som ges är godkänd (g), väl godkänd (vg) och mycket väl godkänd (mvg). En elev som inte uppnått målen för g i ett visst ämne får inget betyg alls i det ämnet. I samtliga ämnen, undantaget idrott, hade flickor bättre betyg än pojkar. Flickor hade fler vg och mvg än pojkar och det var också fler flickor som klarade de uppställda målen för att få betyget godkänd. Minsta skillnaderna fanns i de naturvetenskapliga ämnena samt i matematik och teknik, medan de största könsskillnaderna fanns i språk. Betyg Betygsfördelning för elever 1 i årskurs 9 vårterminen 2003 Andel i procent Flickor Pojkar Godkänd Väl godkänd Mycket väl godkänd Betyg ej satt 1. Elever som saknade slutbetyg i alla ämnen ingår ej.

27 grundskolan 27 Behörig till gymnasieskolan blir en elev då han/hon uppnått minst betyget g i ämnena matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska. Totalt uppnådde 90 procent av eleverna behörighet till gymnasieskolans natio nella och special utformade program läsåret 2002/03, något fler flickor än pojkar. För de elever som saknar denna behörighet finns möjligheten att studera på det individuella programmet. Elever som avslutat årskurs 9 Andel i procent 1997/ /03 Elever som ej nått målen i fl er än ett ämne 12 % Elever som ej nått målen i ett ämne 7 % Elever utan slutbetyg 1 % Elever som fått betyg i alla ämnen 80 % Elever som ej nått målen i fl er än ett ämne 15 % Elever som ej nått målen i ett ämne 9 % Elever utan slutbetyg 1 % Elever som fått betyg i alla ämnen 75 %

28 28 Vägen genom skolan Antalet tjänstgörande lärare i grundskolan uppgick till nära läsåret 2003/04. Därutöver fanns drygt förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare, drygt skolledare och knappt studie- och yrkesvägledare med tjänstgöring i grundskolan. Könsfördel ningen bland lärarna i grundskolan har varit ojämn sedan lång tid tillbaka. Nästan tre av fyra lärare inom grundskolan var kvinnor och ännu högre var andelen i de lägre skolåren. Bland skolledarna har andelen kvinnor ökat kraftigt under 90-talet, och av rektorerna läsåret 2003/04 var 62 procent kvinnor. Lärare Antal tjänstgörande lärare i grundskolan Kvinnor Män / / / / / /04

29 grundskolan 29 Andelen lärare med en pedagogisk högskoleutbildning har minskat med mer än 10 procent enheter sedan början av 90-talet. Mellan kommunerna varierade andelen lärare med en pedagogisk högskoleutbildning en hel del. Den högsta andelen hade större städer, 84 procent och den lägsta andelen återfanns bland glesbygdskommuner, 78 procent. Kommunala skolor hade högre andel lärare med pedagogisk utbildning, 81 procent, än de fristående skolorna, 62 procent. Skillnaderna var också stora mellan olika lärarkategorier. Bland modersmålslärarna saknade nästan varannan pedagogisk högskoleutbildning jämfört med 6 procent av lågstadielärarna. Tjänstgörande lärare i grundskolan Andel i procent samt lärartäthet Kvinnliga lärare Lärare med pedagogisk utbildning Lärare med tillsvidareanställning Lärare i fristående skolor 1992/ ,3 2003/ ,9 Lärartäthet, antal lärare (hel tids tjäns ter) per 100 elever 8,6 8,0

30 30 gymnasieskolan De gamla tror allt, de medelålders misstror allt, de unga vet allt. Oscar Wilde ( ) Irländsk författare

31 gymnasieskolan 31 Nästan alla elever går vidare från grundskolan till gymnasieskolan. Totalt antogs 65 procent av eleverna på den utbild ning de sökt i första hand hösten Bland de nationella programmen är Samhällsvetenskaps- och Naturvetenskapsprogrammen populärast, 25 respektive 14 procent av eleverna hade dessa program som sina förstahandsval. Antalet elever vid fristående skolor har ökat markant sedan mitten av 90-talet och i synnerhet de senaste åren. Hösten 2003 har 11 procent av eleverna sökt en utbildning vid en fristående skola i första hand. Elever 300 Antal elever i gymnasieskolan Tusental höstterminerna respektive år Totalt Därav elever i fristående skolor

32 32 Vägen genom skolan Val av utbildning följer traditionella mönster på flertalet studievägar. Någon märkbar förändring har inte heller skett sedan mitten av 80-talet. Endast på några av gymnasieprogrammen var könsfördelningen relativt jämn i årskurs 1 under höstterminen Andel elever i gymnasieskolan i årskurs 1 efter program läsåret 2003/04 Omvårdnad Hantverk Livsmedel Estetiska Barn- och fritid Naturbruk Handels- och ad mi nis tra tion International Baccalaureate Samhällsvetenskap Hotell- och restaurang Medie Specialutformade Naturvetenskap Individuella Utbildningar vid fristående skolor Teknik Fordon Industri Bygg El Energi Kvinnor Män Samtliga program

33 gymnasieskolan 33 Bland de nationella programmen fanns flest elever på samhällsvetenskapsprogrammet följt av naturveten skapsprogrammet. Det program med minst antal elever var livsmedelsprogrammet. Var tionde elev gick en utbildning vid en fristående skola. Högst andel elever med utländsk bakgrund fanns inom det individuella programmet och på handels- och administrationsprogrammet. Antal elever i gymnasieskolan läsåret 2003/04 Program Barn- och fritid Bygg El Energi Estetiska Fordon Handels- och administration Hantverks Hotell- och restaurang Industri Livsmedel Medie Naturbruk Naturvetenskap Omvårdnad Samhällsvetenskap Specialutformade Individuella Teknik Samtliga program Elever Därav andel elever med utländsk bakgrund Med utländsk bakgrund avses att eleven är född utomlands eller att båda föräldrarna är födda utomlands.

34 34 Vägen genom skolan Drygt elever avgick från gymnasieskolan läsåret 2002/03. Ungefär av dessa avgick från något av de nationella programmen, där nära hälften avgick från samhällsvetenskapligt eller naturvetenskapligt program. Av de elever som avgick från nationella program i gymnasieskolan läsåret 2002/03 uppnådde 90 procent kraven på grundläggande behörighet till universitet och högskola. För kvinnor var andelen 92 och för män 87 procent. På samtliga program var andelen kvinnor med uppnådd behörighet större än männen. Högst andel behöriga hade naturvetenskapsprogrammet med 96 procent. Övriga program med över 90 procent andel av behöriga elever är samhällsvetenskapsprogrammet, byggprogrammet och estetiska programmet. Lägst andel finns på programmet för handels- och administration, industriprogrammet samt naturbruksprogrammet med 81 procent. Avgångna

35 gymnasieskolan 35 Andel avgångna elever i gymnasieskolan 2002/03 som uppnådde grundläggande behörighet till universitet och högskola efter program Naturvetenskap Hantverk Samhällsvetenskap Bygg Estetiska Medie El Teknik Omvårdnad Livsmedel Hotell- och restaurang Barn- och fritid Fordon Energi Handels- och administration Industri Naturbruk Samtliga nationella program 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kvinnor Män

36 36 Vägen genom skolan Antalet tjänstgörande lärare i gymnasieskolan var drygt läsåret 2003/04. Därutöver fanns ca skolledare och knappt studie- och yrkesvägledare med tjänstgöring i gymnasieskolan. Ca 88 procent av lärarna tjänstgjorde läsåret 2003/04 i kommunala skolor, knappt 2 procent i landstingskommunala skolor och drygt 10 procent i fristående skolor. Könsfördelningen bland lärarna var jämn. 48 procent av lärarna var kvinnor och 52 procent var män. Bland skolledarna var 61 procent män och bland studie- och yrkesvägledarna var 76 procent kvinnor. Lärare Antal tjänstgörande lärare i gymnasieskolan Män Kvinnor / / / / / /04

37 gymnasieskolan 37 Andelen lärare med en pedagogisk högskoleutbildning har minskat med mer än 15 procentenheter sedan början av 90-talet. Läsåret 2003/04 saknade 26 procent av lärarna pedagogisk högskoleutbildning. Andelen varierar en hel del mellan kommunerna. Högst andel lärare med pedagogisk utbildning hade storstäder med 82 procent, och lägst andel hade glesbygdskommuner med 65 procent. Kommunala skolor hade högre andel med pedagogisk utbildning, 77 procent, än de landstingskommunala skolorna, 65 procent, och de fristående skolorna, 50 procent. Det är också ganska stor skillnad mellan lärarkategorierna. Bland lärare i tekniska ämnen saknade 44 procent pedagogisk högskoleutbildning samtidigt som motsvarande siffra bara var ca 13 procent för lärarna i omvårdnadsämnen och barn- och ungdomsämnen. Tjänstgörande lärare i gymnasieskolan Andel i procent samt lärartäthet Kvinnliga lärare Lärare med pedagogisk utbildning Lärare med tillsvidareanställning Lärare i fristående skolor 1992/ ,1 2003/ ,5 Lärartäthet, antal lärare (hel tids tjäns ter) per 100 elever 7,3 8,2

38 38 universitet och högskolor Jag känner mig fortfarande lika förvirrad, men numera på en högre nivå. Hjalmar Mehr ( ), borgarråd i Stockholm

39 universitet och högskolor 39 Totalt sökte personer till universitet och högskolor hösten Av dessa sökande antogs 65 procent. En tredjedel av de sökande, , hade inte tidigare studerat i högskolan. Den här gruppen av sökande, utan tidigare högskoleutbildning, har minskat under de senaste åren och det är framförallt 19-åringarna som kommer direkt från gymnasiet som har minskat. Hösten 1997 var det knappt 30 procent av 19-åringarna i Sverige som sökte till högskolan jämfört med drygt 20 procent hösten Sökande Antal sökande till högskolan utan tidigare högskoleutbildning Respektive hösttermin Kvinnor Män

40 40 Vägen genom skolan Antalet studenter har ökat under den senaste tioårsperioden med 50 procent och uppgick läsåret 2002/03 till Ökningen beror förutom på en kraftig utbyggnad av högskoleutbildningen även på att de studerande är kvar längre i utbildning. Antalet studenter varierade från ca 10 till närmare vid de olika universiteten och högskolorna 2002/03. Flest studenter, över vardera, hade vardera av universiteten i Göteborg, Stockholm och Lund. Större delen av högskolornas utbildningsutbud ges på högskoleorterna, men verksamhet finns också i många andra kommuner. Dessutom har andelen av studenterna som läser på distans ökat från 8 till 16 procent. Studenter Antal studenter i grundläggande högskoleutbildning Totalt Kvinnor Män / / / /03

41 universitet och högskolor 41 Speciellt stor var ökningen i samband med införandet av Nätuniversitetet år Nätuniversitetet är en myndighet som samordnar det it-stödda utbildningsutbud högskolorna anmäler till myndigheten. Högskolenybörjare, d.v.s. de studerande som för första gången bedriver högskolestudier, har också ökat kraftigt. De har under den senaste tioårsperioden ökat från till läsåret 2002/03. En del av ökningen utgjordes av inresande utbytesstudenter och andra studenter som kommer till Sverige för att studera. Av högskolenybörjarna var 42 procent män och 58 procent kvinnor. Andelen män har minskat i högskolan under de senaste 10 åren från 45 procent till 42 procent läsåret 2002/03. Även andelen som var högst 21 år när studierna påbörjades har minskat från 53 till 44 procent. Högskolenybörjare Andel i procent 21 år år år 35 år Totalt Totalt antal 1993/ /

42 42 Vägen genom skolan Männen sackar efter kvinnorna i påbörjad högskoleutbildning vid 25 år. Genom utbyggnaden av högskoleutbildningen har allt fler av en årskull påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Av 25-åringarna i Sverige har andelen med påbörjad svensk högskoleutbildning ökat från 22 till 40 procent under åren 1990 till Andelen kvinnor var 46 procent och andelen män var 35 procent år Skillnaden i påbörjad högskoleutbildning mellan kvinnor och män har ökat sedan mitten av 90-talet åringar med påbörjad svensk högskoleutbildning Andel i procent Kvinnor Totalt Män

43 universitet och högskolor 43 Den sociala snedrekryteringen till högskolan består Det skedde vissa förändringar i den sociala sammansättningen av högskolenybörjarna under läsåren 1993/ /02. Andelen från den grupp som i störst utsträckning påbörjat högskolestudier, ungdomar från högre tjänstemannahem, minskade samtidigt som andelen från arbetarhem ökade. Trots det består den sociala snedrekryteringen till högskolan. Om rekryteringen skulle motsvara fördelningen i befolkningen skulle drygt 35 procent av studenterna komma från arbetarhem. Fler kvinnor än män börjar på högskolan i alla sociala grupper. Andelen studerande från högre tjänstemannahem är högst på de längsta utbildningarna och på de utbildningar som kräver de högsta betygen/poängen. De utbildningar som är mest socialt snedrekryterade är utbildningar till läkare, apotekare, psykolog och konstnärliga utbildningar. Social bakgrund för högskolenybörjare under 35 år Andel i procent Social bakgrund (SEI) Högre tjänstemän Tjänstemän mellannivå Lägre tjänstemän Företagare/Lantbrukare Facklärda arbetare Ej facklärda arbetare 1993/ / Totalt Totalt antal Bortfall SEI Ökningen av bortfallet av sei-uppgifter beror till största delen på ökningen av inresande utbytesstudenter.

44 44 Vägen genom skolan Antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund har ökat. Läsåret 2001/02 hade ca studenter en utländsk bakgrund, vilket motsvarar 13 procent av högskolenybörjarna. Studenter med utländsk bakgrund är dock fortfarande underrepresenterade jämfört med den övriga befolkningen, samtidigt som det är stor skillnad mellan olika invandrargrupper och utbildningar. 18 procent av alla personer med svensk bakgrund mellan år studerar på högskolan. Bland de större invandrargrupperna utmärker sig personer med iransk bakgrund. Av dem studerar hela 21 procent på högskolan. Även invandrargrupper från Polen och Bosnien- Hercegovina har en hög representation 20 respektive 15 procent av ungdomarna studerar vidare. Däremot är övergången till högre studier låg för flera invandrargrupper från Afrika. Av ungdomar med bakgrund från Somalia är det till exempel endast 4 procent som studerar vidare. Irak är ett annat land med låg representation 5 procent. Även invandrargrupper från Turkiet och Libanon har en låg andel studenter, 9 respektive 8 procent. 1. Med utländsk bakgrund avses personer som själva är utrikes födda samt de som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

45 universitet och högskolor 45 Nästan examina togs ut i grund läggande högskoleutbildning läsåret 2002/03, vilket är 40 procent fler än för tio år sedan. Tre av fem examina tas ut av kvinnor. Under den gångna tioårsperioden har antalet examina ökat främst inom juridik/samhällsvetenskap och teknik. Inom teknikområdet har kvinnornas andel av examina ökat kraftigt, från 18 till 29 procent de senaste tio åren. Examinerade Antal examina inom juridik/samhällsvetenskap och teknik i grundläggande högskoleutbildning Juridik/Samhällsvetenskap Kvinnor Teknik Män Juridik/Samhällsvetenskap Män Teknik Kvinnor / / / /03

46 46 Vägen genom skolan Alla har inte för avsikt att avlägga en examen. Speciellt i gruppen som inte läser på program finns många som endast tänkt läsa vissa kurser utan att ta examen. För en examen krävs vanligen minst 120 poäng, vilket motsvarar tre års heltidsstudier. Totalt sett har drygt 40 procent av en grupp högskolenybörjare tagit ut en examen inom sju år. Ytterligare drygt 20 procent har klarat av minst 120 högskolepoäng utan att examineras. Ungefär lika många, drygt 20 procent, har tagit mellan 20 och 119 poäng och 15 procent har färre än 20 poäng efter sju år. Examensfrekvens bland högskolenybörjare 1 Studentens första läsår Antal högskolenybörjare Tog ut en examen inom 3 år 5 år 7 år % % % Kvinnor 1993/ / / / Män 1993/ / / / Enbart högskolenybörjare med fullständiga personnummer ingår i redovisningen, vilket innebär att inresande utbytesstudenter m.fl. inte finns med.

47 universitet och högskolor 47 Antalet nybörjare i forskarutbildning ökade varje år under 90-talet t.o.m. läsåret 1997/98 med en topp på närmare nybörjare. Våren 1998 infördes nya antagningsregler med bl.a. skärpta krav på finansiering, vilket ledde till att antalet nybörjare följande läsår minskade. Därefter har antalet nybörjare åter ökat för varje år. De senaste två åren har det för första gången någonsin varit nästan lika många kvinnor som män som påbörjat en forskarutbildning. Under den senaste tioårsperioden har andelen kvinnor bland nybörjarna ökat från 37 procent läsåret 1993/94 till 48 procent läsåret 2002/03. Doktorander Antal nybörjare i forskarutbildning Män Kvinnor / / / /03 1. Nybörjare i forskarutbildning benämns doktorandnybörjare. Doktorandnybörjare blir man den termin man för första gången rapporteras med en aktivitet om 10 procent eller mer.

48 48 Vägen genom skolan Antalet doktorsexamina har nästan fördubblats under den senaste tioårsperioden. Läsåret 2002/03 avlades ca doktorsexamina, vilket är en ökning med examina sedan läsåret 1993/94. Bland de fem olika vetenskapsområdena är medicinskt vetenskapsområde störst och har flest doktorsexaminerade Antal doktorsexamina efter vetenskapsområde Medicinskt Humanistis kt Samhällsvetenskapligt Tekniskt Naturvetenskapligt Sveriges lantbruksuniversitet / / / /03

49 universitet och högskolor 49 Nästan var anställda vid landets universitet och högskolor i oktober Omräknat till heltidspersoner motsvarar detta drygt Den undervisande och forskande personalen utgör 63 procent av de anställda. Drygt hälften av personalen är män. Vid en studie av respektive tjänstekategori är köns fördelningen dock mycket ojämn. Av professorerna är t.ex. 15 procent kvinnor år Av de som arbetar med undervisning och forskning är 59 procent män. Personal Könsfördelning bland högskolans personal efter tjänstekategori 2003 Professor Lektor Forskarassistent Teknisk personal Annan forskande och undervisande personal Forskarstuderande Arvodister Gäst- och timlärare Adjunkt Bibliotekspersonal Administrativ personal Lokalvårdare 0 50 Kvinnor Män 100

50 50 Vuxenutbildning På 70-talet växte den första unga generationen upp där de flesta hade 11 till 12 års utbildning bakom sig och ett ökande antal även skaffade sig en högskoleutbildning.

51 51 Detta skapade en stor klyfta mellan generationerna. För att överbrygga denna har vuxenutbildningen expanderat kraftigt de senaste decennierna. Utbudet på utbildningar och kurser är idag överväldigande, varje år deltar ungefär halva den vuxna befolkningen i någon form av vuxenutbildning.

52 52 kommunal vuxenutbildning Detta är vad lärande innebär. Man förstår plötsligt något som man har förstått hela sitt liv, fast på ett nytt sätt. Doris Lessing, 1919 Engelsk författare

53 kommunal vuxenutbildning 53 Den kommunala vuxenutbildningen, komvux, består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Över 80 procent av eleverna läser på gymnasial nivå. Det var också den gymnasiala utbildningen som ökade kraftigast. Den stora uppgången inträffade läsåret 1997/98 i samband med Kunskapslyftet regeringens satsning på utbildning för arbetslösa och korttidsutbildade. De senaste årens minskning förklaras bland annat av kunskapslyftets upphörande samt av det förbättrade arbetsmarknads läget. Elever Antal elever i komvux Gymnasial vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning Påbyggnadsutbildning / / / / / /03

54 54 Vuxenutbildning Antalet elever fortsätter att minska och är nere på i stort sett samma nivå som för 6 år sedan. Det totala antalet kursdeltagare minskade procentuellt mer, vilket betyder att eleverna läser mindre antal kurser i genomsnitt. Andelen elever som är födda utomlands varierar mellan olika kommuner. Den största andelen finns i storstäderna. I landet som helhet är 27 procent av eleverna i komvux födda utom lands. I grundläggande vuxenutbildning är 72 procent av eleverna födda utomlands Antal kurs del ta ga re 1, elever 2 och därav utrikes födda elever 3 i komvux Kursdeltagare Elever Därav utrikes födda elever / / / / / / / / /03 1. Kursdeltagare räknas för varje kurs, en elev kan räknas flera gånger. 2. En elev räknas endast en gång oavsett hur många kurser eleven läser. 3. Elever födda utomlands, för läsåren 1986/ /95 ingår även elever med utländskt medborgarskap.

55 kommunal vuxenutbildning 55 Antalet kvinnor har under lång tid varit dubbelt så hög som antalet män i komvux. Många kommuner genomför därför riktade insatser för att nå fler män. Fördelningen mellan kvinnor och män skiljer sig åt mellan de olika nivåerna inom komvux. Den högsta andelen kvinnor, 66 procent, återfanns inom gymnasial utbildning 2002/03. På den grund läggande nivån är andelen kvinnor 63 procent, medan kvinnorna på påbyggnads utbildningarna utgör 56 procent av eleverna. Antal elever i gymnasial vuxenutbildning 2002/ Kvin nor Män Ålder 55

56 56 kvalificerad yrkesutbildning När folk är överens med mig har jag alltid en känsla av att jag måste ha fel. Oscar Wilde ( ) Irländsk författare

57 kvalifi cerad yrkesutbildning 57 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) är sedan en reguljär utbildningsform. Innan dess, sedan 1996, bedrevs ky som försöksverksamhet. ky är en eftergymnasial utbildning. Utbildningen är arbetslivsnära, anpassad till behovet i arbetslivet och en flexibel utbildningsform. ky får anordnas av kommuner, företag, organisationer och högskolor. Utbildningen ska till en tredjedel vara förlagd till arbetslivet. Innehållet i ky hämtas från gymnasieskolan, påbyggnadsutbildningar, högskolan och arbetslivet. Utbildningen ska förena en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Utbildningarnas omfattning anges i poäng. Flertalet utbildningar omfattar 80 poäng, vilket motsvarar två års heltidsstudier Antal studerande 1 i KY Totalt Kvinnor Män Totaluppgifter netto. Har en person deltagit i flera utbildningar räknas personen med endast en gång i totalen.

58 58 folkhögskolan Jag bryr mig inte om mitt utseende, men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg om porträtt av honom själv

59 folkhögskolan 59 Folkhögskolans kurser varierar i längd från ett par dagar till tre år. Dessa kan vara allmänna eller inriktade på ett speciellt ämne; färg och form, idrott, musik, drama, media, livsåskådning eller miljö/natur för att nämna några exempel. Allmänna kurser kan vara teoretiska och ge behörighet för högskole studier eller ge yrkesutbildning. Under höstterminen 2003 var antalet deltagare i folkhögskolekurser nästan Folkhögskolorna har sedan höstterminen 1997 varit en av utbildningsanordnarna inom den nationella satsningen på kunskapslyftet, som inom folkhögskolan går under benämningen särskild utbildningsinsats Antal kursdeltagare i folkhögskolan Deltagare respektive hösttermin Kvinnor Män

60 60 personalutbildning Man går aldrig så långt som när man inte vet vart man är på väg. Johann Wolfgang von Goethe ( )

61 personalutbildning 61 Personalutbildning avviker från övriga utbildningsformer genom att den till största delen finansieras av den egna arbetsgivaren och därmed får den inriktning som arbetsgivaren ser störst nytta av hos sin personal. Med undantag för år 2000 har såväl antalet som andelen förvärvsarbetande som deltagit i personalutbildning ökat under de senaste åren. Under såväl första som andra halvåret år 2003 deltog 2 miljoner personer i 2,8 miljoner kurser. Under första halvåret 2003 var det genomsnittliga antalet utbildningsdagar per deltagare 5,2 dagar. För män 5,0 dagar och för kvinnor 5,3 dagar. 100 Andelen sysselsatta som deltog i personalutbildning Första halvåret respektive år. Sysselsatta i åldern år. Andel i procent Ingen mätning Ingen mätning

62 62 studieförbund Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key ( )

63 studieförbund 63 Antal cirkeldeltagare i studiecirklar ökade markant under 70-talet för att därefter minska kraftigt i början av 80-talet. Mins kningen var delvis en följd av ändringar av statsbidragen. Efter 80-talets nedgång har antalet cirkeldeltagare sakta ökat något. År 2002 deltog 2,6 miljoner personer i studiecirklar. Allmänna studiecirklar delas in i ca 160 ämnesgrupper som i sin tur sammanförs till nio huvudämnesgrupper. Av det totala antalet studiecirklar under 2002 var 41 procent cirklar inom huvudämnesgruppen estetiska ämnen, 20 procent inom samhällsvetenskap och information och 11 procent inom beteendevetenskap och humaniora. 4 Antal studiecirkeldeltagare 1 Miljontal / / / / / / Från och med 1996 avser redovisningen kalenderår.

64 64 Vuxenutbildning Sett till antalet cirkeldeltagare var föreningskunskap den klart populäraste ämnesgruppen med över deltagare. Antalet studiecirkeldeltagare i de 20 största ämnesgrupperna utgjorde 53 procent av det totala antalet deltagare. Andelen kvinnliga deltagare i studiecirklar 2002 uppgick till 58 procent, en andel som dock varierade stort mellan olika ämnesgrupper. Antal studiecirkeldeltagare i de 20 största äm nes gruppe rna år 2002 Föreningskunskap Körsång Sång och musik i grupp Improvisatorisk musik Folklig dans Åkerbruk, husdjursskötsel Information, kommunikation och media Religion Hälso- och sjukvård Övrig textilslöjd Instrumentalmusik ensemble Matlagning Målning Vävning Engelska Skönlitteratur Övrigt konsthantverk Utövande teater Övriga sociala ämnen Historia

65 studieförbund 65 Förutom studicirklar arrangerar studieförbunden också kulturprogram. Kulturprogram framförs inför en publik. Det kan vara föreläsningar, konserter, teaterföreställningar, konstutställningar, dansuppvisningar m.m. Antalet kulturprogram har ökat under 90-talet och år 2002 redovisade studieförbunden genomförda kulturprogram. Sång och musik stod för 34 procent av kulturprogrammen. Kulturprogrammen hade runt 15,6 miljoner besökare. Dansverksamheten besöktes flitigast. Antalet medverkande i kulturprogram översteg 1 miljon vilket i genomsnitt var fem medverkande per arrangemang Antal arrangemang av kulturprogram / / / / Från och med 1996 avser redovisningen kalenderår.

66 66 Vad händer sedan? Vart tar eleverna vägen efter utbildningen?

67 Vad händer sedan? 67 Numera är det inte många som börjar arbeta direkt efter grundskolan. I början av 90-talet, i samband med lågkonjunkturen, minskade antalet som började arbeta året efter examen. På två år, mellan 1991 och 1993 minskade andelen arbetande efter grundskolan från 22 procent till 6 procent. Under resten av 90-talet var andelen arbetande cirka 6 procent, för att under 2000 till 2001 stiga till cirka 10 procent. Drygt 90 procent av de grundskoleavgångna går idag vidare till studier i gymnasieskolan. De som gått ut grundskolan Förvärvsarbete bland avgångna från grund skolan året efter examen Andel förvärvsarbetande i november året efter avgångsåret i procent

68 68 Vad händer sedan? Över hälften får ett jobb året efter examen. Från och med 1991 försämrades arbetsmarknadsläget, med en nedgång i efterfrågan på arbetskraft. Mellan 1991 och 1993 minskade andelen som fick arbete året efter examen från gymnasieskolan med cirka 30 procentenheter. Under 1993 var det ca 40 procent av männen och 55 procent av kvinnorna från yrkesinriktade program som hade ett arbete. Under åren från 1994 till och med 2001 ökade den andelen till något över 70 procent för både män och kvinnor. De som gått ut gymnasieskolan Förvärvsarbete bland avgångna från gymnasie skolan året efter examen Andel förvärvsarbetande i november året efter avgångsåret Yrkesinriktade Studieförberedande Män Kvinnor Kvinnor Män

69 Vad händer sedan? 69 Nästan en av fem påbörjade högskolestudier direkt efter gymnasiet bland avgångna gymnasieelever våren Efter tre år hade 43 procent fortsatt till högskolestudier vilket är en ökning med ca 10 procentenheter jämfört med tio år tidigare. Av de som fortsatte med högskolestudier hade de allra flesta gått något av de naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller Internationella Baccalaureate programmen. Det är stor skillnad mellan kvinnor och män. Inom tre år efter gymnasiet hade 48 procent av kvinnorna och 37 procent av männen fortsatt studera på högskolan. Gymnasieelever som övergår till högskolan inom tre år Andel i procent 50 Kvinnor Samtliga Män / / / /2000 Avgångsår från gymnasiet

70 70 Vad händer sedan? Lika många arbetade före som efter studier i komvux 1. Kvinnorna arbetade i något större utsträckning än männen både före komvuxstudierna och i april De som gått ut komvux Av dem som var arbetslösa innan de började studera i... komvux hade hälften ett arbete i april En sjättedel var fortfarande arbetslösa. Kvinnor i arbete Män i arbete Kvinnor i arbetslöshet Män i arbetslöshet Kvinnor i högskola Män i högskola Kvinnor i komvux Män i komvux Huvudsaklig verksamhet bland nybörjare i komvux före och efter komvuxstudierna Andel i procent Kvinnor i andra studier Män i andra studier Våren 2000 April 2003 Kvinnor i övrig verksamhet Män i övrig verksamhet Enligt en enkätundersökning som scb genomförde våren 2003.

71 Vad händer sedan? 71 Nio av tio arbetade inom ett till två år efter examen. Arbetsmarknadskonjunkturer påverkar i första hand de som har lägre utbildning varför de med högskoleutbildning inte påverkas lika mycket. Lågkonjunkturen i början av 90-talet påverkade dock även de högskoleutbildade. I november 1993 hade 76 procent av männen och 86 procent av kvinnorna, som examinerades läsåret 1991/92, ett arbete. Fram till och med 2001 ökade sedan andelen arbetande till nästan 90 procent för både män och kvinnor. Lättast att få arbete hade de som utbildat sig till ingenjörer, lärare och inom vårdyrken. De som gått ut högskolan 100 Förvärvsarbete bland högs kole ex a mi ne ra de året efter examen Andel förvärvsarbetande i november året efter avgångsåret Kvinnor Män

72 72 Vad händer sedan? Bland de forskarexaminerade arbetade nio av tio tre till fyra år efter examen bland dem som examinerades läsåren 1999/ /01 1. Andelen som arbetade var något högre bland männen än bland kvinnorna, medan kvinnorna var föräldralediga i större utsträckning än männen. Efter examen fortsätter den största delen av de forskarexaminerade att arbeta inom universitetsoch högskolesektorn. Av dem som examinerades läsåren 1999/ /01 arbetade hälften inom denna sektor. Andelen av de forskarexaminerade som arbetade inom den privata sektorn var 30 procent. Arbetsmarknadssektor för de forskarexaminerade läsåren 1999/ /01 med arbete i april Andel i procent Privat sektor 30 % Universitet och högskola 50 % Övrig offentlig sektor 20 % 1. Enligt en enkätundersökning som scb genomförde våren 2003.

73 Vad händer sedan? 73 Bland forskarexaminerade under 1999/ /01 var arbete den klart vanligaste verksamheten under april Omkring 90 procent hade ett arbete och endast 3 procent var arbetslösa. Bland kvinnorna var 10 procent föräldralediga jämfört med 2 procent för männen. Huvudsaklig verksamhet i april 2003 bland forskarexaminerade Andel i procent Examinationsår Arbetade/ Doktorandtjänst/Egen företagare Arbetslös Högskolestudier Forskarstudier Föräldraledig Annat Totalt antal 1999/2000 Totalt /01 Kvinnor Män Enligt en enkätundersökning som scb genomförde våren 2003.

74 74 Internationell utblick Utbildning åt alla är inte en självklarhet det är inte heller en självklar prioritering.

75 Internationell utblick 75 Utbildningsnivån hos den svenska befolkningen är relativt hög vid en jämförelse med övriga oecd-länder. År 2001 hade Utbildningsnivå 81 procent av svenskarna i åldern en gymnasie- eller högskoleutbildning. Motsvarande andel bland oecd-länderna var i genomsnitt 64 procent. I några länder var andelen större än i Sverige. Detta gäller bland annat för usa, Schweiz och Norge där andelen med minst gymnasieskolutbildning översteg 85 procent. Andel med minst gymnasial ut bild ning bland åringar i OECD-länderna Andel i procent USA Schweiz Tjeckien Norge Slovakien Japan Tyskland Kanada Sverige Danmark Österrike Nya Zeeland Finland Ungern Korea Nederländerna Frankrike Storbritannien Belgien Australien Irland Island Luxemburg Grekland Polen Italien Spanien Turkiet Mexiko Portugal OECD Källa: oecd, Education at a Glance 2003.

76 76 Internationell utblick Utbildningsnivån har ökat markant under de senaste decennierna. År 1970 hade bara en av tre svenskar gymnasie- eller högskoleutbildning, jämfört med åtta av tio idag. Skillnaderna i utbildningsnivå mellan generationerna är stor i nästan alla oecd-länder. I Sverige har drygt 90 procent av alla åringar som lägst en gymnasieutbildning, vilket kan jämföras med att motsvarande andel är 65 procent för åringarna. usa är det land som har den minsta skillnaden mellan de olika generationerna. I åldersklassen år har drygt 80 procent gymnasie- eller högskoleutbildning. Andelen med lång högskoleutbildning (minst tre år) bland åringarna var 20 procent i Sverige år Denna andel är något större än genomsnittet för oecd, 18 procent, men klart lägre jämfört med usa och Norge där 30 respektive 35 procent av åringarna har en minst treårig högskoleutbildning. De svenska kvinnorna är välutbildade jämfört med sina medsystrar i övriga oecd-länder. Bland svenska kvinnor i åldersgruppen år har 34 procent en högskoleutbildning. Genomsnittet för kvinnor i motsvarande åldersgrupp inom oecd var 22 procent. Endast Tjeckien, Finland och Irland hade en större andel kvinnor med högskoleutbildning än Sverige.

77 Internationell utblick 77 Norge USA Kanada Korea Japan Nederländerna Spanien Australien Danmark Island Storbritannien Irland Sverige Finland Belgien Frankrike Nya Zeeland Grekland Schweiz Mexiko Polen Luxemburg Ungern Tyskland Italien Tjeckien Slovakien Portugal Turkiet Österrike Andel med minst treårig högskoleut bild ning bland åringar i OECD-länderna Andel i procent OECD Källa: oecd, Education at a Glance 2003.