På tal om utbildning. Utbildning och forskning

Transkript

1 På tal om utbildning Utbildning och forskning 2008

2 På tal om utbildning

3 Education in Sweden 2008 Statistics Sweden 2008 Tidigare publicering Fickskolan fr.o.m.1983 Previous publication På tal om utbildning fr.o.m Education in Sweden 2007 Ausbildung in Schweden 2000 Education en Suède 2000 Producent Producer SCB, enheten för statistik om utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and Jobs SE Örebro Förfrågningar Lars-Olov Sundh, Enquiries Om du citerar ur denna publikation, var god uppge källan: Källa: SCB, På tal om utbildning When quoting material from this publication, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Education in Sweden Omslag/Cover: Ateljén SCB, Foto: Bildbyrå Ekengren.se Foto/Photo: Jan-Aage Haaland, Marit Jorsäter, Arne Orrgård ISSN (online) ISSN (print) ISBN (print) URN:NBN:SE:SCB-2008-UF07BR0801_pdf (pdf) Printed in Sweden

4 Innehåll Utbildning i Sverige 6 Befolkningens utbildning 12 Utbildningskostnader 18 Vägen genom skolan 22 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 24 Förskoleklass 27 Grundskolan 28 Gymnasieskolan 36 Sameskolan, särskolan och specialskolan 44 Sameskolan 45 Särskolan 46 Specialskolan 47 Universitet och högskolor 48 Vuxenutbildning 60 Kommunal vuxenutbildning 63 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 65 Nationellt centrum för fexibelt lärande 66 Svenskundervisning för invandrare 67 Kvalificerad yrkesutbildning 69 Kompletterande utbildning 70 Arbetsmarknadsutbildning 71 Folkhögskola 73 Studieförbund 74 Personalutbildning 76 Vad händer efter utbildningen? 78 Internationell utblick 86 Ordlista 100 5

5 Utbildning i Sverige Den svenska modellen erbjuder utbildning åt alla...

6 ... och den varar så länge man önskar.

7 Det svenska utbildningssystemet Det svenska utbildningssystemet kan grovt delas in i fem huvudgrupper: förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, det offentliga skolsystemet, högre utbildning, det offentliga skolsystemet för vuxna samt övrig vuxenutbildning. Ett uttalat mål för utbildningspolitiken är att Sverige skall var en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. En grundläggande princip är att utbildningen skall vara kostnadsfri, av god kvalitet och tillgänglig för alla, oavsett etnisk, social eller geografisk tillhörighet. Internationellt sett är svenskarna relativt välutbildade. Den formella utbildningen är inte det enda som bidrar till en välutbildad befolkning. Det finns också en omfattande folkbildningstradition i Sverige sedan lång tid tillbaka. Sveriges medlemskap i EU innebär också en anpassning till EU:s tre gemensamma mål fram till 2010, då EU skall vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Bättre kvalitet och effektivitet i utbildningssystemen Underlätta tillträdet för alla till utbildningssystemen Öppna utbildningssystemen mot omvärlden. 8

8 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet Antal elever/deltagare Förskola Familjedaghem Öppen förskola ingen uppgift Skolbarnsomsorg Fritidshem Familjedaghem Öppen fritidsverksamhet ingen uppgift Det offentliga skolsystemet Förskoleklass Den obligatoriska skolan Grundskola Sameskola 150 Särskola De frivilliga skolformerna Gymnasieskola Gymnasiesärskola Högre utbildning Universitet och högskolor Kvalificerad yrkesutbildning Övriga eftergymnasiala utbildningar 2 Det offentliga skolsystemet för vuxna Kommunal vuxenutbildning (komvux) Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) 500 Svenskundervisning för invandrare (sfi) Övrig vuxenutbildning Kompletterande utbildning Folkhögskola (lång kurs) Studieförbund ingen uppgift Personalutbildning Arbetsmarknadsutbildning Barn i familjedaghem delas inte upp efter förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2. Till dessa räknas till exempel Polishögskolans utbildningar, Militära utbildningar och Svenska kyrkans utbildningar. Statistiska. centralbyrån 9

9 Svenskarnas deltagande i utbildning Över hälften av Sveriges befolkning deltar i formell eller icke formell utbildning. Antalet grundskoleelever är cirka 1 miljon. Lägger man därtill antalet studerande i åldrarna 16 år och uppåt innebär det att över 2 miljoner finns i formell utbildning. Detta kan jämföras med Sveriges befolkning som är drygt 9 miljoner. Om man därtill lägger icke formell utbildning som till exempel studiecirklar, personalutbildning och arbetsmarknadsutbildning deltar sex av tio svenskar i någon form av utbildning under ett år. Dagens höga studiedeltagande är ett resultat av ett flertal stora satsningar på utbildning de senaste 50 åren. Under och 1960-talet byggdes gymnasieskolan ut kraftigt. Det resulterade i att alltfler blev behöriga för högskolestudier och att antalet studerande på högskolor och universitet mer än tredubblades under 1960-talet. Under 1990-talet byggdes högskoleutbildningen ut ytterligare och antalet studerande är idag nästan dubbelt så många som då. Antalet elever i gymnasieskolan har ökat kontinuerligt sedan år Det är bara början av den ökning som är ett resultat av de stora barnkullarna under slutet av talet och början av 1990-talet. 10

10 Antalet studerande inom Komvux, kommunal vuxenutbildning, ligger på samma nivå som innan kunskapslyftet 1 genomfördes i slutet av 1990-talet. Den vanligaste utbildningsformen är personalutbildning som var tredje arbetande person deltar i. Kurser och studiecirklar utanför jobbet är betydligt mindre vanligt än formell utbildning och personalutbildning. Det är genomgående fler kvinnor än män i de flesta utbildningsformer. I synnerhet dominerar kvinnorna inom kommunal vuxenutbildning där två tredjedelar av de studerande är kvinnor. Även i folkhögskolan och grundläggande högskoleutbildning är kvinnornas andel över 60 procent. I gymnasieskolan, kvalificerad yrkesutbildning och forskarutbildning har könen däremot i det närmaste lika stort deltagarantal Antal studerande Avser hösten respektive år Gymnasieskola Kommunal vuxenutbildning Högskola/universitet En femårig satsning på vuxenutbildning med början i juli

11 Befolkningens utbildning Människor som tror dom vet allt är väldigt irriterande för oss som vet allt. Okänd 12

12 Befolkningens utbildning Utbildningsnivån stiger och i dag är fler svenskar högutbildade än lågutbildade. Mer än en femtedel, 22 procent, av befolkningen i åldern år har minst treårig eftergymnasial utbildning, medan 16 procent endast har förgymnasial utbildning, dit folkskola och grundskola räknas. Tidigare var det tvärtom. I början av 1990-talet hade en tredjedel av befolkningen högst förgymnasial utbildning medan bara en tiondel hade lång eftergymnasial utbildning. Svenskarnas utbildningsnivå har således stigit kraftigt de senaste åren. 50 Utbildningsnivån Procent. Personer i åldern år 40 Gymnasial utbildning 30 Förgymnasial utbildning 20 Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år 10 Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre

13 Befolkningens utbildning Gymnasieutbildning är vanligast, knappt hälften av Sveriges 4,8 miljoner invånare i åldern år har en gymnasial utbildning som högsta utbildning. Den vanligaste utbildningsnivån är gymnasieutbildning kortare än 3 år, knappt 1,4 miljoner personer har det som högsta utbildningsnivå. Denna nivå minskar eftersom de tvååriga gymnasielinjerna avskaffades i början av 1990-talet. Mer än var tredje svensk har någon form av eftergymnasial utbildning, och drygt en femtedel har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Drygt personer är forskarutbildade, den högsta formella utbildningsnivån. Utbildningsnivå 2007 Antal personer i åldern år Forskarutbildning Eftergymnasial utbildn. 3 år eller längre Eftergymnasial utbildn. kortare än 3 år Gymnasial utbildn. 3 år Gymnasial utbildn. kortare än 3 år Förgymnasial utbildning Uppgift om utbildning saknas Kvinnor Män

14 Befolkningens utbildning Bland de utrikes födda är det en något större andel som endast har förgymnasial utbildning än bland dem som är födda i Sverige. När det gäller högre utbildning är skillnaden däremot liten. Men skillnaden är stor mellan olika födelseländer och invandrargrupper, mycket beroende på att åldersstruktur och skäl för invandring varierar. Exempelvis är 28 respektive 25 procent högutbildade bland personer födda i Iran och Polen, som hör till de vanligaste invandringsländerna, jämfört med 22 procent för personer födda i Sverige. Nästan varannan person som är född i Turkiet är lågutbildad. Utbildningsnivå för utrikes födda från de vanligaste födelseländerna 2007 Antal personer i åldern år Finland Irak Jugoslavien Iran Polen Bosnien-Hercegovina Turkiet Danmark Norge Chile Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning

15 Befolkningens utbildning Majoriteten av kommunerna med allra högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö, Täby, Solna, Stockholm, Sollentuna och Nacka har 30 procent eller mer av befolkningen minst treårig eftergymnasial utbildning. Lund, Lomma, Uppsala, Umeå och Linköping har också mer än 30 procent högutbildade invånare. Den höga utbildningsnivån i Stockholmsområdet förklaras till stor del av en arbetsmarknad med många arbetsplatser för akademiker och högutbildade samt ett stort utbud av högre utbildning. Kommunerna med störst andel respektive störst antal invånare med minst treårig eftergymnasial utbildning 2007 Personer i åldern år Kommun Andel invånare med minst treårig eftergymnasial utbildning, % Kommun Antal invånare med minst treårig eftergymnasial utbildning Danderyd Lund Lidingö Lomma Uppsala Täby Solna Stockholm Umeå Sollentuna Riket Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Lund Linköping Umeå Västerås Örebro Nacka Riket

16 Befolkningens utbildning Kvinnorna jobbar i vården och männen jobbar i verkstäder. Teknik, samhällsvetenskap/handel/ administration och vård är de vanligaste utbildningsinriktningarna för personer i åldern år med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Det är stora skillnader mellan kvinnor och män. Varannan man har sin högsta utbildning inriktad mot teknik och tillverkning, men bara sex procent av kvinnorna. Kvinnornas utbildning är i stor utsträckning inriktad mot hälso- och sjukvård samt social omsorg, samhällsvetenskap/ handel/administration och läraryrken. Utbildningsinriktning 2007 för befolkningen med minst gymnasial utbildning. Antal personer i åldern år Teknik och tillverkning Samhällsvetenskap, juridik, handel och admin. Hälso- och sjukvård, socialomsorg Pedagogik och lärarutbildning Naturvetenskap, matematik och data Övriga inriktningar Kvinnor Män

17 Utbildningskostnader I skolan fick jag lära mig att pengar inte är allt och att det viktigaste är att var snäll. Så fort mamma fick höra detta satte hon mig i en annan skola. Zsa Zsa Gabor Ungersk-amerikansk skådespelerska 18

18 Utbildningskostnader Den totala kostnaden för utbildningsväsendet i Sverige uppgick till 216 miljarder kronor år 2006, vilket motsvarar 7,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP) mätt i löpande priser. Samtliga kostnader och jämförelser, i detta avsnitt, är beräknade med 2006 som referensår. Index som används är konsumentprisindex (KPI). Totalkostnad för utbildningsväsendet i löpande priser Typ av utbildning Type of education Miljoner kr Procent Grundskola Universitet/Högskola Gymnasieskola Studiestöd (exkl. lån) Pedagogisk verksamhet i förskola Särskola Arbetsmarknadspolitiska program Komvux Förskoleklass Studieförbund Centrala kostnader Folkhögskola Svenskundervisning för invandrare Kvalificerad yrkesutbildning Specialskola Kompletterande utbildningar Särvux Svenska utlandsskolor Nationellt centrum för flexibelt lärande Totala kostnader ,3 21,2 14,7 9,3 5,8 2,8 2,4 2,0 1,9 1,6 1,3 1,2 0,5 0,5 0,2 0,2 0,1 0,1 0,0 100,0 19

19 Utbildningskostnader Grund-, gymnasie- och universitet/högskola stod för 70 procent av den totala kostnaden för utbildningsväsendet i Sverige Grundskolan var den skolform som stod för den högsta kostnaden med 74,1 miljarder, vilket är drygt 34 procent av den totala kostnaden. Universitet/högskola hade en kostnad på 45,8 miljarder, vilket motsvarar drygt 21 procent av den totala kostnaden. Kostnaden för gymnasieskolan var 31,8 miljarder, knappt 15 procent av den totala kostnaden. Kostnaden för grundskolan minskade med 605 miljoner mellan år 2005 och Mellan 1996 och 2006 har kostnaden för grundskolan dock ökat med 36 procent. Gymnasieskolans kostnader ökade med 40 procent och universitet/högskola med 43 procent mellan 1996 och Total kostnad för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola. Miljoner kr Grundskola Universitet/högskola Gymnasieskola

20 Utbildningskostnader Kostnaden per elev varierar mellan olika skolformer. Den lägsta genomsnittskostnaden per heltidsstuderande har svenskundervisning för invandrare (sfi) och den högsta genomsnittskostnaden per elev har specialskolan. Variationerna i kostnader per heltidsstuderande i sfi var stora mellan enskilda kommuner. Den kommun som hade den högsta kostnaden per heltidsstuderande låg på kronor och kommunen med den lägsta kostnaden låg på kronor. Elevantalen i specialskolan minskade med drygt 9 procent mellan 2005 och 2006 medan kostnaden per elev ökade med 7,5 procent under samma period. Genomsnittlig kostnad per elev fördelad efter skolform i löpande priser Skolform Kronor Specialskola Särskola Kompletterande utbildning Gymnasieskola Grundskola Universitet/Högskola Kvalificerad yrkesutbildning Förskoleklass Särvux Komvux Svenskundervisning för invandrare ) Ersättning per helårsstudent. 2) Kostnad per årsstudieplats. 3) Kostnad per heltidsstudent. 21

21 Vägen genom skolan Utbildning åt alla stämmer bra.

22 Över 90 procent går i skolan upp till 19 års ålder. Över 40 procent av dessa går dessutom vidare direkt eller inom några år till en högre utbildning.

23 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Det kan ju en femåring begripa. Så hit med en femåring! Groucho Marx ( ) Komiker från USA 24

24 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet vänder sig till barn från ett år till dess barnen börjar skolan och den bedrivs i form av förskola, familjedaghem och kompletterande förskoleverksamhet (öppen förskola). Skolbarnsomsorg vänder sig till barn till och med tolv år som går i skolan (förskoleklass eller obligatorisk skola) och bedrivs i form av fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet. Från och med 1 januari 2003 är förskolan tillgänglig för alla fyraoch femåringar. Hösten 2007 var barn inskrivna i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Av dessa var inskrivna i förskolan, i fritidshem och i familjedaghem. 92 procent av Sveriges 4 5 åringar var inskrivna i förskolan och 5 procent i familjedaghem Antal barn inskriva i barnomsorgen Förskola Fritidshem Familjedaghem Tidsseriebrott under 1998 p.g.a. ny mättidpunkt och införande av förskoleklass. 25

25 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Glesare med personal i förskolor och fritidshem under Åren 2005 och 2006 fick kommunerna ett riktat statsbidrag för att öka antalet anställda i förskolan. Det resulterade i att personaltätheten ökade. Nu har det riktade statsbidraget upphört och detta har lett till att personaltätheten återigen minskar. Hösten 2007 gick det 5,2 barn per årsarbetare i förskolan jämfört med 5,1 barn ett år tidigare. Antalet barn i en genomsnittsgrupp var 16,7 hösten 2007, samma antal som året innan. Andelen barn som går i förskola fortsätter att öka. Ökningen är störst bland de yngsta barnen. År 2007 gick 80 procent av alla 1 5-åringar i förskola. År 2000 var andelen 66 procent. Personaltätheten fortsätter att minska i fritidshemmen. Hösten 2007 gick det 19,5 barn per årsarbetare, jämfört med 18,9 året innan. Samtidigt blir grupperna större. Hösten 2007 fanns det i genomsnitt 33,5 barn i en fritidshemsgrupp, jämfört med 31,7 året innan. Hösten 2007 gick 79 procent av alla 6 9-åringar i fritidshem. År 2000 var andelen 64 procent. Personal i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Avser hösten respektive år Antal årsarbetare i fritidshem Antal årsarbetare i förskola Antal dagbarnvårdare

26 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleklass Förskoleklass, som tillkom läsåret 1998/99, är obligatorisk för kommunerna genom att alla sexåringar ska erbjudas plats under minst 525 timmar. För barnen är deltagandet frivilligt. Läsåret 2007/08 gick elever i de skolor med förskoleklass. Andelen 6-åringar i förskoleklass var 96 procent medan nästan 4 procent var inskrivna i grundskolan. Av alla elever i förskoleklass gick 9 procent i en skola med annan huvudman än kommunen. Antalet anställda i förskoleklass, omräknat till årsarbetare, var läsåret 2007/08. Personaltätheten var 6,9 årsarbetare per 100 elever. Liksom i förskolan är nästan samtliga anställda kvinnor (95 procent). Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning uppgick hösten 2007 till nästan 84 procent. Antal elever och lärare (årsarbetare) i förskoleklass Läsår 2001/ / / / / / /08 Kommunal huvudman Annan huvudman Antal elever Antal årsarbetare per 100 elever ,2 8,0 7,8 7,4 7,1 6,7 6,7 6,8 8,0 27

27 Grundskolan Det är lättare att fråga och verka okunnig än att inte fråga och förbli det. Kinesiskt ordspråk 28

28 Grundskolan Antalet elever i grundskolan Elever ökade under hela 1990-talet för att kulminera under läsåret 2001/02. Det totala antalet elever läsåret 2007/08 var knappt en miljon, och elevantalet beräknas att sjunka ytterligare till under om bara några år p.g.a. låga födelsetal under senare tid. Eftersom grundskolan är obligatorisk är fördelningen mellan pojkar och flickor jämn, 49 procent flickor och 51 procent pojkar. De allra flesta elever, 92 procent, får sin utbildning i kommunala skolor. Antalet elever i fristående skolor har mer än tredubblats under den senaste tioårsperioden. Antalet i elever i grundskolan 1980/ /08 samt beräknat antal 2008/ / / / / / / /15 29

29 Grundskolan Engelska har varit obligatoriskt... Språk... som främmande språk sedan länge. Skolorna själva har möjligheten att avgöra i vilken årskurs undervisningen i engelska ska starta. Ungefär 94 procent av eleverna i årskurs 9 har de senaste fem åren uppnått målet för lägst betyget godkänd i engelska. Förutom engelska erbjuds eleverna andra språk såsom franska, spanska och tyska (moderna språk inom ramen för språkval). Det är vanligt att eleverna i årskurs 6 provar dessa språk en tid för att sedan eventuellt välja något av språken. Även andra språk kan erbjudas eleverna, t.ex. finska, italienska, samiska och ryska. De kan dessutom välja att läsa ett tredje främmande språk (moderna språk inom ramen för elevens val). Pojkar och flickor gör olika val. Bland de elever som läser tyska är pojkarna i majoritet. Spanska och franska är mer populärt bland flickorna. Antalet elever som väljer spanska har snabbt ökat, och spanska är nu det vanligaste språkvalet. Spanska är också det i särklass vanligaste språket som elevens val. Elever med moderna språk inom ramen för språkval 2007/08 Antal elever i procent av totala antalet flickor/pojkar i respektive årskurs Årskurs Tyska Flickor Pojkar Franska Flickor Pojkar Spanska Flickor Pojkar

30 Grundskolan Modersmålsundervisning erbjuds alla barn där minst en förälder har ett annat modersmål än svenska och där språket används i det dagliga umgänget i hemmet. Modersmålet läses vid sidan av det vanliga schemat eller läses istället för ett annat ämne. Nära 17 procent var under 2007 berättigade till modersmålsundervisning i 140 olika språk. Drygt hälften av dessa deltog i modersmålsundervisning. Deltagandet varierar kraftigt mellan olika modersmål. Det är en större andel flickor än pojkar som deltar i modersmålsundervisning. De tio modersmål som har högst antal berättigade är (i fallande ordning) arabiska, bosniska/kroatiska/serbiska, spanska, engelska, finska, albanska, persiska, kurdiska/nordkurdiska, somaliska och turkiska. Drygt 7 procent av samtliga elever (46 procent av de berättigade eleverna) får undervisning i svenska som andraspråk Antal elever som är deltagare i annat modersmål än svenska Ingen mätning /791982/831986/871990/911994/951998/ / /08 1. Från och med 1993/94 ingår inte asylsökande elever. 31

31 Grundskolan Elevernas slutbetyg sätts utifrån de mål som eleverna enligt Betyg kursplanerna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. De olika betygen som ges är (G), väl godkänd (VG) och mycket väl godkänd (MVG). En elev som inte uppnått målen för G i ett visst ämne får inget betyg i ämnet. I samtliga ämnen, undantaget idrott, hade flickor bättre betyg än pojkar. Fler flickor hade VG och MVG än pojkar. Det var också flera flickor än pojkar som klarade målen för betyget godkänd. Minsta skillnaderna fanns i engelska, matematik och teknik, medan de största könsskillnaderna fanns i hem- och konsumentkunskap Betygsfördelning för elever i årskurs 9 vårterminen 2007 Procent Flickor Pojkar 20 0 Godkänd Väl godkänd Myckel väl godkänd Betyg ej satt 32

32 Grundskolan Behörig till gymnasieskolan blir en elev då han/hon uppnått minst betyget godkänd i matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska. Totalt uppnådde 89 procent behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program läsåret 2006/07. Det var något fler flickor än pojkar som var behöriga. För de som saknar behörighet kan studier på det individuella programmet genomföras. Andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen har successivt minskat sedan läsåret 1997/98. Elever helt utan slutbetyg har däremot legat relativt konstant runt en procent av samtliga elever. Elever som avslutat årskurs / /07 Elever som ej nått målen i två eller flera ämnen 12 % Elever som ej uppnått målen i ett ämne 7 % Elever utan slutbetyg 1 % Elever som fått betyg i alla ämnen, 80 % Elever som ej nått målen i två eller flera ämnen 14 % Elever som ej uppnått målen i ett ämne 9 % Elever utan slutbetyg 1 % Elever som fått betyg i alla ämnen, 76 % 33

33 Grundskolan Antalet tjänstgörande lärare... Lärare... i grundskolan uppgick till drygt läsåret 2007/08. Därutöver fanns drygt förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare, knappt skolledare och nästan 900 studie- och yrkesvägledare med tjänstgöring i grundskolan. Könsfördelningen bland lärarna i grundskolan har varit ojämn sedan lång tid tillbaka. Läsåret 2007/08 var tre av fyra lärare kvinnor. Bland skolledarna ökade andelen kvinnor kraftigt under 1990-talet och av rektorerna läsåret 2007/08 var 62 procent kvinnor Antal tjänstgörande lärare i grundskolan Kvinnor Män / / / / / /08 34

34 Grundskolan Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har minskat avsevärt sedan mitten av 1990-talet. Den nedåtgående trenden tycks nu ha vänt och andelen har ökat något de fem senaste läsåren. Mellan kommuntyper varierade andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen en hel del. Den högsta andelen, 87 procent, hade större städer och den lägsta andelen, 83 respektive 82 procent, hade storstäder och förortskommuner. Kommunala skolor hade högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, 85 procent, än fristående skolor, 64 procent. Skillnaderna var också stora mellan olika lärarkategorier. Bland modersmålslärarna saknade hälften pedagogisk högskoleexamen jämfört med 4 procent av lågstadielärarna. Tjänstgörande lärare i grundskolan Andel i procent och lärartäthet 1992/ / /08 Kvinnliga lärare Lärare med pedagogisk högskoleexamen Lärare med tillsvidareanställning Lärare i fristående skolor Lärartäthet, antal lärare (heltidstjänst per 100 elever) 8,6 7,9 8,3 35

35 Gymnasieskolan När man är tjugo har man löst världsgåtan, vid tretti börjar man tänka över den, vid fyrti finner man den olöslig. August Strindberg ( ) Svensk författare 36

36 Gymnasieskolan Nästan alla elever går vidare från... Elever... grundskolan till gymnasieskolan. 99 procent av eleverna som lämnade grundskolan vårterminen 2007 återfanns i gymnasiet efterföljande höst. 80 procent av eleverna antogs till den gymnasieutbildning de sökt i första hand. Bland de nationella programmen är Samhällsvetenskapsoch Naturvetenskapsprogrammen populärast, 21 respektive 13 procent av de som sökt till ett nationellt program hade dessa som sina förstahandsval. Minst andel sökande hade Livsmedelsprogrammet med 0,6 procent Antal elever i gymnasieskolan fördelade på kommunala och fristående skolor Kommunala skolor Fristående skolor

37 Gymnasieskolan Elevkullarna i gymnasieskolan växer sedan flera år tillbaka. Läsåret 2007/08 gick drygt elever i gymnasieskolan, vilket är fler än läsåret innan. De flesta eleverna läser på något av de nationella programmen. Andelen elever som läser på nationella program har dock minskat de senaste åren, vilket bl.a. beror på att många elever läser på Specialutformade program samt Individuella programmet. Den stora ökningen av fristående skolor har även det bidragit till nedgången på de nationella programmen. Antal elever i gymnasieskolan 1 fördelade på program samt andel med utländsk bakgrund 2007/08 Program Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknikprogrammet (TE) Int. Baccalaureate (IB) Waldorf Individuella programmet (IV) Invandrarintroduktion (IVIK) SM 3 utan specifik inriktning SM 3 riksrekryterande Antal elever Andel elever med utländsk bakgrund 2 12,3 6,9 11,4 6,5 7,5 10,3 21,4 10,9 10,8 9,5 7,6 10,5 2,9 20,3 20,6 16,9 10,1 33,3 12,5 26,6 99,6 8,5 4,7 Totalt ,8 1. Inklusive elever i fristående skolor, elever. 2. Med utländsk bakgrund avses att eleven är född utomlands eller att båda föräldrarna är födda utomlands. 3. Specialutformat program. 38

38 Gymnasieskolan Val av utbildning följer traditionella mönster på flertalet studievägar. Någon märkbar förändring har inte heller skett sedan mitten av 1980-talet. Endast på några av gymnasieprogrammen var könsfördelningen relativt jämn under höstterminen Andel elever i gymnasieskolan fördelade på program Procent Kvinnor Kvinnor Män Män Hantverk Omvårdnad Barn- och fritid Livsmedel Estetiska Naturbruk Handels- och administration Hotell- och restaurang International Baccalaureate Waldorf Samhällsvetenskap Medie 1 SM riksrekryterande Naturvetenskap 1 SM utan specifik inriktning Invandrarintroduktion Individuella programmet Teknikprogrammet Industri Fordon Bygg El Energi Samtliga program Specialutformat program. 39

39 Gymnasieskolan elever fick... Avgångna... under läsåret 2006/07 slutbetyg från gymnasieskolan. Den genomsnittliga betygspoängen är 14,1 och andelen med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är 88,9. Motsvarande uppgifter för kvinnor och män är 14,7 respektive 13,4 samt 91,3 respektive 86,4. Elever som läste naturvetenskapsprogrammet (eller närliggande utbildning på en fristående skola eller ett specialutformat program) hade högst genomsnittlig betygspoäng. Dessa elever uppnådde även i högst grad grundläggande behörighet till universitet och högskola, 95,3 procent. På ytterligare tre program uppnådde över 90 procent av eleverna grundläggande högskolebehörighet. Lägst genomsnittlig betygspoäng uppvisade elever på fordonsprogrammet, 11,6. På samtliga nationella program, utom energiprogrammet, hade kvinnor högre genomsnittlig betygspoäng än män. Skillnaden mellan kvinnor och män var störst på industri, naturbruk- och teknikprogrammen. 40

40 Gymnasieskolan Andel elever i gymnasieskolan 2006/07 med grundläggande behörighet till universitetsoch högskolestudier Procent Barn- och fritid Bygg El Energi Estetiska Fordon Handels- och administration Hantverk Hotell- och restaurang Industri Livsmedel Medie Naturbruk Naturvetenskap Omvårdnad Samhällsvetenskap Teknikprogrammet Gymnasieskolan totalt Kvinnor Män

41 Gymnasieskolan Antalet tjänstgörande lärare... Lärare... i gymnasieskolan var drygt läsåret 2007/08. Därutöver fanns knappt skolledare och drygt studie- och yrkesvägledare med tjänstgöring i gymnasieskolan. Nästan 83 procent av lärarna tjänstgjorde läsåret 2007/08 i kommunala skolor, 1,5 procent i landstingskommunala skolor och 16 procent i fristående skolor. Könsfördelningen bland lärarna var mycket jämn. 49,9 procent av lärarna var kvinnor och 50,1 procent var män. Bland skolledarna var knappt 60 procent män och bland studieoch yrkesvägledarna var 76 procent kvinnor. Antal tjänstgörande lärare i gymnasieskolan Män Kvinnor / / / / / /08 42

42 Gymnasieskolan Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har minskat med nästan 20 procentenheter sedan mitten av 1990-talet. Läsåret 2007/08 saknade 28 procent av lärarna pedagogisk högskoleexamen. Andelen varierar en hel del mellan kommuntyperna. Högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen hade storstäder och andra större städer med 80 procent och lägst andel hade glesbygdskommuner med 67 procent. Kommunala skolor hade högre andel med pedagogisk högskoleexamen, 76 procent, än de landstingskommunala skolorna, 63 procent, och de fristående skolorna, 51 procent. Det är också ganska stor skillnad mellan lärarkategorierna. Bland lärare i ADB-ämnen och mediaämnen saknade 58 procent pedagogisk högskoleexamen samtidigt som motsvarande siffra bara var 11 procent för speciallärare/specialpedagoger. Tjänstgörande lärare i gymnasieskolan Andel i procent och lärartäthet 1992/93 Kvinnliga lärare 47 Lärare med pedagogisk högskoleexamen 90 Lärare med tillsvidareanställning 87 Lärare i fristående skolor / / Lärartäthet, antal lärare (heltidstjänst per 100 elever) 7,3 8,2 8,1 43

43 Sameskolan, särskolan och specialskolan Sameskolan, särskolan och specialskolan Detta är vad lärande innebär: Man förstår plötsligt något som man förstått i hela sitt liv, fast på ett nytt sätt. Doris Lessing (1919 ) Brittisk författare 44

44 Sameskolan Sameskolan, särskolan och specialskolan Sameskolan är en skolform som motsvarar de första sex åren i grundskolan. Utöver de vanliga ämnena ska sameskolan ge en utbildning som tillvaratar och utvecklar såväl det samiska språket som kulturarvet. Undervisningen sker på samiska (nord-, lule eller sydsamiska) och svenska. Ämnet samiska skall förekomma i samtliga årskurser. I årskurserna 7 9 går eleverna i grundskolan, där de om de önskar kan få en integrerad samisk undervisning vid sin grundskola. Läsåret 2007/08 fanns det totalt 150 elever vid de sex skolor där sameskolan bedrevs. Samiska är Sveriges nationella minoritetsspråk. Det innebär att samiska elever har rätt till modersmålsundervisning, även om inte samiska är ett dagligt umgängesspråk i hemmet. Alla samiska elever har rätt till undervisning i modersmålet oavsett gruppens storlek. 45

45 Sameskolan, särskolan och specialskolan Särskolan Särskolan är till för utvecklingsstörda elever som inte kan gå i den ordinarie grund- och gymnasieskolan. Antalet elever i gymnasiesärskolan fortsätter att öka, medan antalet elever i den obligatoriska särskolan 1 minskat något de senaste åren. Läsåret 2007/08 uppgår antalet elever i särskolan till Av dessa går i någon av de 722 obligatoriska särskolorna och i någon av de 265 gymnasiesärskolorna. Av alla elever i det obligatoriska skolväsendet har andelen elever i den obligatoriska särskolan nästan fördubblats (från 0,8 procentandelar i början på 1990-talet till 1,4 procentandelar läsåret 2007/08). Var sjätte elev i den obligatoriska särskolan var integrerad, dvs gick i grundskolan läsåret 2007/08. Sedan slutet av 1990-talet är en allt större andel särskolelever integrerade i grundskolan. Andelen flickor i den obligatoriska särskolan har sedan mitten av 1990-talet successivt minskat och var knappt 40 procent läsåret 2007/08. Lärartätheten är 26 lärare per 100 elever. Antal elever i obligatorisk särskola och gymnasiesärskola Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola / /981999/ / / / /08 1. Obligtoriska särskolan står för grundsärskolan och träningsskolan. 46

46 Specialskolan Sameskolan, särskolan och specialskolan Specialskolan är till för gravt syn-, hörsel- eller talskadade barn och ungdomar och flertalet får sin utbildning med hjälp av specialundervisning inom den vanliga grundskolan. Antalet elever har successivt minskat under 2000-talet och uppgick läsåret 2007/08 till 514. Flertalet (88 procent) var döva eller hörselskadade. Av de 514 eleverna i specialskolan var 239 flickor. Antal tjänstgörande lärare uppgick läsåret 2007/08 till 269 varav 216 var kvinnor. Andelen lärare med en specialpedagogisk högskoleutbildning var 36 procent och har minskat med 17 procentenheter under de senaste åtta åren. Antalet elever och tjänstgörande lärare i specialskolan Antal elever Antal lärare / / / /08 47

47 Universitet och högskolor Jag känner mig fortfarande lika förvirrad, men numera på en högre nivå. 48 Hjalmar Mehr ( ) Borgarråd i Stockholm

48 Universitet och högskolor Totalt sökte personer... Sökande... till universitet och högskolor 1 hösten Av dessa sökande antogs 66 procent. Närmare en tredjedel av de sökande, , hade inte tidigare studerat på högskolan. Det är en ökning med eller 3 procent jämfört med föregående hösttermin. Till stor del beror ökningen på att fler 19-åringar har sökt. Jämfört med i fjol har antalet sökande utan tidigare högskolestudier ökat i alla åldersgrupper förutom bland sökande i åldern 24 och 26 år. Av de sökande utan tidigare högskolestudier var 60 procent kvinnor och 40 procent män. Fördelningen mellan könen har varit densamma under den senaste tioårsperioden. Av de sökande utan tidigare högskoleutbildning antogs 55 procent hösten Andelen antagna har varit densamma under de senaste två åren. Sett ur ett längre perspektiv har andelen antagna ökat Antal sökande till högskolan utan tidigare högskoleutbildning Kvinnor Män Från och med hösten 2002 redovisas endast sökande med fullständiga personnummer 49

49 Universitet och högskolor Fortsatt minskning av antalet studenter... Studenter... för tredje året i rad. Antalet studenter uppgick till drygt läsåret 2006/07. Det är en minskning med över jämfört med 2003/04. Detta kan jämföras med att antalet studenter ökade med närmare under läsåren 1997/ /03. Under denna period var det främst kvinnor som ökade i högskolan. Flest studenter läsåret 2006/07 hade universiteten i Stockholm, Göteborg och Lund, med mellan och vardera. Antal studenter i grundläggande högskoleutbildning Kvinnor Män / / / /07 50

50 Universitet och högskolor Antal högskolenybörjare studenter som för första gången bedriver högskolestudier i Sverige ökade under läsåren 1997/ /03. Därefter har både kvinnor och män minskat något. Antalet inresande studenter har ökat från 10 procent till 24 procent av högskolenybörjarna under läsåren 1997/ /07. Ökningen av inresande studenter har varit större bland männen än bland kvinnorna. Utan denna ökning av de inresande studenterna skulle nedgången av antalet högskolenybörjare sedan 2002/03 varit ännu större. Högskolenybörjare och därav inresande studenter Kvinnor Män / / / /07 Inresande studenter / / / /07 Övriga högskolenybörjare 51

51 Universitet och högskolor Ingen ökning av andelen 25-åringar som påbörjat högskoleutbildning till och med 25 års ålder under Den tidigare utbyggnaden av högskolan ledde till att allt fler av en årskull börjat i högskolan. Andelen med påbörjade högskolestudier till och med 25 års ålder, inklusive dem som fått studiemedel för studier utomlands, ökade från 37 till 44 procent under åren För 25-åringar under 2006 låg andelen kvar på ungefär samma nivå. Andelen med påbörjad högskoleutbildning har ökat mer för kvinnor än för män sedan Andel 25-åringar som påbörjat svensk och/eller utländsk högskoleutbildning till och med 25 års ålder Procent Kvinnor Totalt Män

52 Universitet och högskolor Ökningen av högskolenybörjare från arbetarhem har avstannat de senaste åren. Under utbyggnaden av högskolan 1996/ /03 ökade andelen högskolenybörjare som var under 35 år med arbetarbakgrund från 21 till 24 procent. Därefter, läsåren 2003/ /06, låg andelen kvar på ungefär samma nivå. Ett grovt mått på den sociala snedrekryteringen är att jämföra andelen högskolenybörjare med arbetarbakgrund med motsvarande andel i befolkningen. I årskullarna födda under 1970-talet hade var tredje arbetarbakgrund jämfört med ungefär var fjärde bland högskolenybörjarna i samma åldersgrupp. Lägst andel, under tio procent, med arbetarbakgrund fanns på utbildningarna till läkare och arkitekt. Social bakgrund 1 för högskolenybörjare under 35 år Procent Högre tjänstemän Tjänstemän, mellan Arbetare Lägre tjänstemän Företagare/lantbrukare / / / / / /06 1. Uppgifter om social bakgrund (SEI) är hämtad från Folk- och bostadsräkningen

53 Universitet och högskolor Andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund har ökat. Läsåret 2006/07 hade 13 procent av högskolenybörjare utländsk bakgrund. Om man dessutom tar bort inresande studenter och okänd bakgrund från det totala antalet nybörjare uppgår andelen med utländsk bakgrund till 17 procent. Andelen med svensk bakgrund som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder var betydligt högre än andelen med utländsk bakgrund. Av 25-åringarna med svensk bakgrund hade 46 procent påbörjat högskolestudier. Motsvarande siffra för gruppen med utländsk bakgrund var 35 procent. Skillnaden mellan olika invandrargrupper och utbildningar är dock stor. Andel av högskolenybörjare med utländsk bakgrund 1 Procent Svensk bakgrund Totalt Utländsk bakgrund, född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utländsk bakgrund, utrikes född Med utländsk bakgrund avses personer som är födda utomlands och personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. För personer som är adopterade har adoptivföräldern prioriterats före den biologiska föräldern. 54

54 Universitet och högskolor Det utfärdades examina... Examinerade... i grundläggande högskoleutbildning läsåret 2006/07 vilket är en minskning med 2 procent jämfört med föregående läsår men 64 procent fler än tio år tidigare. Två tredjedelar av alla examina togs ut av kvinnor. Många studenter avlägger mer än en examen under ett och samma läsår. Antalet personer som examinerades under läsåret 2006/07 var De flesta examina som utfärdades läsåret 2006/07 för kvinnor, tillhörde ämnesområdena samhällsvetenskap och vård. För männen utfärdades flest examina inom teknik och samhällsvetenskap. Antal examina i grundläggande högskoleutbildning Totalt Kvinnor Män / / / /07 55

55 Universitet och högskolor Inte alla studenter avslutar högskoleutbildningen med examen Högskolenybörjarna 1 kan delas in i programstudenter och kursstudenter. För examen krävs normalt minst 120 poäng, vilket motsvarar sex terminers heltidsstudier. Det var betydligt vanligare att programstudenterna jämfört med kursstudenterna hade varit registrerade minst sex terminer i högskolan. Efter sju år från start har 80 procent av programstudenterna examinerats eller uppnått 120 poäng utan att ha tagit ut examen. Bland kursstudenter var motsvarande andel 20 procent. Bland programstudenterna hade kvinnorna en högre examensfrekvensen än männen efter sju år. Bland kursstudenterna var andelen examinerade ungefär lika stor bland kvinnor och män. Examen eller poäng efter sju år för högskolenybörjare 1999/2000 Procent Examen efter poäng Examen inom 7 år Ej examen: Minst 120 poäng poäng poäng 1 19 poäng 0 poäng Summa Programstudenter Kvinnor Män Kursstudenter Kvinnor Män Enbart högskolenybörjare med fullständiga personnummer ingår i redovisningen. Programstudenterna har varit registrerade på något program eller kombinerat kurser och program. Kursstudenterna har enbart varit registrerade på fristående kurser. Ovanstående uppgifter redovisas i den valuta som gällde t.o.m. våren 2007, dvs. 40 poäng motsvarande ett års heltidsstudier. Därefter används valutan högskolepoäng, 60 högskolepoäng motsvarar ett års heltidsstudier.. 56

56 Universitet och högskolor Antalet aktiva doktorander uppgick till drygt hösten Doktorander Efter att andelen kvinnor bland doktoranderna ökat kontinuerligt under några år har andelen nu stabiliserats på samma nivå som föregående år, 49 procent kvinnor och 51 procent män hösten Bland doktorandnybörjarna har andelen kvinnor minskat från 49 procent år 2006 till 46 procent under Andel kvinnor och män bland doktorander Procent Män Kvinnor

57 Universitet och högskolor Andelen kvinnor som avlägger doktorsexamina har ökat anmärkningsvärt, från 32 procent under 1998 till 47 procent under Medicin och teknikvetenskap är de största forskningsämnesområdena. Hälften av samtliga doktorsexamina avlades inom dessa områden under Andelen kvinnor och män inom respektive forskningsämnesområde varierar stort. Inom odontologi är 66 procent av de doktorsexaminerade kvinnor och 34 procent män medan det inom matematik är 24 procent kvinnor och 76 procent män. Antal doktorsexamina Samtliga Män Kvinnor

58 Universitet och högskolor Drygt var anställda vid landets universitet och högskolor i Personal oktober Omräknat till helårspersoner motsvarar detta knappt Den undervisande och forskande personalen utgjorde 62 procent av de anställda. Drygt hälften av de anställda är kvinnor. Vid en studie av respektive tjänstekategori är dock könsfördelningen mycket ojämn. Av professorerna var till exempel 18 procent kvinnor under Av de som arbetade med undervisning och forskning var 57 procent män. Könsfördelning bland högskolans personal efter tjänstekategori under 2007 Procent Professor Lektor Forskarassistent Teknisk personal Annan forskande och undervisande personal Arvodister Gäst- och timlärare Forskarstuderande Adjunkt Bibliotekspersonal Administrativ personal Kvinnor Män Lokalvårdare

59 Vuxenutbildning På 70-talet växte den första unga generationen upp där de flesta hade 11 till 12 års utbildning bakom sig och ett ökande antal även skaffade sig en högskoleutbildning.

60 Den äldre generationen har kunnat satsa på vuxenutbildning. Utbudet på utbildningar och kurser är i dag överväldigande. Varje år deltar ungefär halva den vuxna befolkningen i någon form av vuxenutbildning.

61 Vuxenutbildning Jag tycker verkligen att TV är allmänbildande. Så fort den slås på, går jag in i biblioteket och läser en bok. Groucho Marx ( ) Filmkomiker från USA 62

62 Kommunal vuxenutbildning (komvux) Vuxenutbildning Den kommunala vuxenutbildningen, komvux, består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Över 80 procent av eleverna läser på gymnasial nivå. Det var också den gymnasiala utbildningen som ökade kraftigast i slutet på 1990-talet. Den stora uppgången inträffade läsåret 1997/98 i samband med Kunskapslyftet regeringens satsning på utbildning för arbetslösa och kortutbildade Antal studerande i komvux Gymnasial vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning Påbyggnadsutbildning / / / / / /07 63

63 Vuxenutbildning Antalet studerande minskar kraftigt i komvux och har under flera år varit relativt konstant. Men läsåret 2006/07 minskade elevantalet med ungefär tio procent. Det beror dels på minskade statsbidrag, men även på den starka konjunkturen. Andelen elever som är födda utomlands har ökat stadigt för varje läsår. Den största andelen finns i storstäderna. I landet som helhet är 39 procent av eleverna i komvux födda utomlands. I grundläggande vuxenutbildning är 86 procent av eleverna födda utomlands Antal studerande i komvux Elever Elever födda utomlands / / / / /07 64

64 Vuxenutbildning Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) Vuxenutbildning för utvecklingsstörda syftar till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande den som ges i särskolan. Särvux bedrivs på tre nivåer; grundsärskole-, träningsskoleoch gymnasiesärskolenivå. Antalet elever i särvux fortsätter att öka och uppgick läsåret 2007/08 till Av dessa utgjorde kvinnorna något mindre än hälften, 49 procent. Bland särvuxeleverna var medianåldern 36 år och andelen utlandsfödda elever tio procent. Ökningen av antalet elever på gymnasiesärskolenivå fortsätter. Störst andel elever (40 procent) gick dock läsåret 2007/08 på grundsärskolenivå. Det genomsnittliga antalet undervisningstimmar per elev och vecka var totalt 2,9. Bland de 439 lärare som tjänstgjorde inom särvux läsåret 2006/07 var 81 procent kvinnor. Andelen med pedagogisk högskoleexamen var 89 procent Antal elever i särvux Totalt Grundsärskolenivå Träningsskolenivå Gymnasiesärskolenivå / / / / / / /08 65

65 Vuxenutbildning Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) Centrum för flexibelt lärande erbjuder distansundervisning som kompletterar kommunernas utbud genom att ordna sådana kurser som inte kan ordnas inom den kommunala vuxenutbildningen. Läsåret 2006/07 var sista året denna undervisning pågick, så elevantalet var lågt. Liksom inom komvux var andelen kvinnor högre än männens. Läsåret 2006/07 var andelen kvinnor 56 procent. Andelen födda utomlands uppgick till 21 procent. Elevernas medianålder var 29 år. Samtliga elever läste på gymnasial nivå. Mer än var tredje elev hade en treårig gymnasial utbildning som högsta utbildning. Lite mer än var fjärde elev hade tidigare studerat på högskolan Antal elever i CFL Totalt Kvinnor Män / / / / /07 66

66 Svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildning Svenskundervisning för invandrare ska ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Antalet elever i sfi har ökat kraftigt sedan förra läsåret, beroende på den ökade invandringen. Läsåret 2006/07 deltog ungefär elever i sfi. Antalet kommuner där undervisning anordnades var 251. Av samtliga elever 2006/07 var 29 procent flyktingar. Bland eleverna var arabiska det vanligaste modersmålet. Drygt hade arabiska som modersmål. Därefter kom thailändska och somaliska elever med respektive elever. Av det totala antalet elever läsåret 2006/07 var 57 procent kvinnor och 43 procent män. Elevernas medianålder var 32 år. Ungefär 60 procent av eleverna 2006/07 hade en minst tioårig tidigare utbildning. Antal elever i sfi Totalt Kvinnor Män / / / / /07 67

67 När folk är överens med mig har jag alltid en känsla av att jag måste ha fel. Oscar Wilde ( ) Irländsk författare 68

68 Vuxenutbildning Kvalificerad vuxenutbildning (KY) Kvalificerad yrkesutbildning är sedan en reguljär utbildningsform på eftergymnasial nivå. Utbildningen är arbetslivsnära, anpassad till behovet i arbetslivet och en flexibel utbildningsform. KY anordnas av kommuner, företag, organisationer och högskolor och stiftelser. Utbildningen skall till en tredjedel var förlagd till arbetslivet. Flertalet utbildningar omfattar 80 poäng, vilket motsvarar två års heltidsstudier. Under 2006 anordnades 840 utbildningar. De flesta utbildningarna var inom företagsekonomi, handel och administration, teknisk industri, personliga tjänster och konst och media. Antalet studerande har stadigt ökat sedan införandet 1997 och var under 2006 nästan Antalet helårstudieplatser var under Könsfördelningen inom den kvalificerade yrkesutbildningen har under perioden varit jämn. Antal studerande som under året genomgått en KY-utbildning En person kan ha gått flera utbildningar under ett år. 69

69 Vuxenutbildning Kompletterande utbildning Kompletterande utbildning är utbildning för ungdomar och vuxna som staten stöder men som ligger vid sidan av det offentliga skolväsendet. Hösten 2007 bedrevs 230 olika utbildningar fördelade på 101 skolor. De flesta utbildningarna och eleverna fanns inom områdena konst och hantverk. Totalt återfanns elever i utbildning hösten 2007, varav två av tre var kvinnor. Flest kvinnor återfanns inom design, mode och djurvård, medan männen dominerade inom flyg och teknik. Medelåldern för eleverna hösten 2007 var 28 år. Antal skolor, utbildningar och elever År Antal skolor Antal utbildningar Antal elever Totalt varav kvinnor

70 Arbetsmarknadsutbildning Antal personer som påbörjat en arbetsmarknadsutbildning Vuxenutbildning Målet med arbetsmarknadsutbildning är att underlätta för den enskilde att få eller behålla ett arbete samt att motverka att brist på efterfrågad kompetens uppstår på arbetsmarknaden. Totalt påbörjade nya deltagare arbetsmarknadsutbildning under 2006, att jämföras med drygt år 2001 och år Män var överrepresenterade i arbetsmarknadsutbildningar (63 procent) i förhållande till sin andel av de arbetslösa (53 procent) år De nya deltagarna återfanns i störst utsträckning i åldersklassen år. Sex av tio av de nya deltagarna under 2006 var yngre än 35 år. Männen dominerade i de yngre åldersgrupperna och kvinnorna dominerade i de äldre. Utbildningar inom vård och omsorg fortsatte att minska från 26 procent år 2003 till 13 procent år Industridominerande utbildningar har ökat mest under motsvarande period. År Totalt antal Kvinnor Män % % Under 35 år %

71 Kom inte för sent till det du vill komma i tid till. Nalle Puh A.A. Milne 72

72 Vuxenutbildning Folkhögskola Folkhögskolans kurser varierar i längd från ett par dagar till tre år. Dessa kan vara allmänna eller inriktade på ett speciellt ämne; färg och form, idrott, musik, drama, media, livsåskådning eller miljö/natur för att nämna några exempel. Kurser kan vara teoretiska och ge behörighet för högskolestudier eller leda till en yrkesutbildning. Under höstterminen 2006 var antalet deltagare i folkhögskolans kurser Från 2000 och fram till och med 2005 hade antalet studerande minskat med Under 2006 ökade antalet med 300 till totalt folkhögskolestuderande. Antal kursdeltagare i folkhögskolan Kvinnor Män En person kan redovisas flera gånger. 73

73 Vuxenutbildning Studieförbund 2,3 miljoner deltog i studiecirklar under Antalet deltagare i studiecirklar nästan fördubblades under 1970-talet. Under tre år i början av talet minskade sedan antalet deltagare med ungefär en tredjedel, vilket delvis var en följd av minskade statsbidrag. Allmänna studiecirklar delas in i nästan 180 ämnesgrupper. Det enskilt vanligaste studiecirkelämnet var föreningskunskap, följt av improvisatorisk musik samt sång och musik i grupp (t. ex. körsång). Studiecirkelverksamheten per invånare är klart högre i glesbygdsområden än i storstadsområden. Det statliga bidraget under 2006 för studiecirkelverksamhet var nästan 1,4 miljarder kr. En studiecirkel består av minst tre deltagare vid tre sammankomster. Antal deltagare i studiecirklar En person kan ha deltagit i flera studiecirklar och kan därför redovisas flera gånger. 74

74 Vuxenutbildning Förutom studiecirklar arrangerar studieförbunden också kulturprogram. Kulturprogram framförs inför en publik. Det kan vara till exempel föreläsningar, konserter, teater, konst eller dans. Antalet kulturprogram har ökat från början av 1990-talet och var under Föreläsningar är den mest populära med drygt arrangemang, med ett deltagarantal av 3 miljoner personer, där den största andelen deltagare är åhörare. Sång och musik i grupp hade det högsta deltagarantalet under 2006 med drygt 6,6 miljoner. Kulturprogrammen hade under 2006 totalt 15,6 miljoner deltagare 3. Litteratur var den kategori som lockade minst antal deltagare Antal arrangemang inom studieförbundens kulturprogram 1,2, Källa: Kulturrådet. 2. En person kan ha deltagit i flera kulturprogram och kan därför redovisas flera gånger. 3. I kulturprogram inkluderas även publiken för respektive arrangemang. 75

75 Det tog mig femton år att upptäcka att jag inte hade författartalang, men då var det för sent att sluta för då var jag redan berömd. Robert Benchley Amerikansk författare 76