På tal om utbildning. Utbildning och forskning

Transkript

1 På tal om utbildning Utbildning och forskning 2006

2 På tal om utbildning

3 Education in Sweden 2006 Statistics Sweden 2006 Tidigare publicering Education in Sweden 2005 Previous publication Fickskolan 2004 Ausbildung in Schweden 2000 Education en Suède 2000 Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbetsmarknadsstatistik Statistics Sweden, Education and Labour Market Follow-Up Örebro Tfn Förfrågningar Lars-Olow Sundh, tfn Enquiries Om du citerar ur denna publikation, var god uppge källan: Källa: SCB, På tal om utbildning When quoting material from this publication, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Education in Sweden , Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från. Any reproduction of the contents of this publication without prior permission from Statistics Sweden is prohibited by the Act on Copyright in Literary and Artistic Works (1960:729). Omslag: Ateljén SCB, Foto: Bildbyrå Ekengren.se Cover ISSN ISBN ISBN URN:NBN:SE:SCB-2006-UF07ST0601_pdf Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

4 Innehåll Utbildning i Sverige 6 Befolkningens utbildningsnivå 12 Utbildningskostnader 18 Vägen genom skolan 22 Barnomsorg Förskoleklass 24 Barnomsorg 25 Förskoleklass 27 Grundskolan 28 Gymnasieskolan 36 Sameskolan Särskolan Specialskolan 44 Sameskolan 45 Särskolan 46 Specialskolan 47 Universitet och högskolor 48 Vuxenutbildning 60 Kommunal vuxenutbildning m.fl. 62 Kommunal vuxenutbildning 63 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 65 Nationellt centrum för flexibelt lärande 66 Svenska för invandrare 67 Kvalificerad yrkesutbildning m.fl. 68 Kvalificerad yrkesutbildning 69 Kompletterande utbildningar 70 Arbetsmarknadsutbildning 71 Folkhögskolan Studieförbund 72 Folkhögskolan 73 Studieförbund 74 Personalutbildning 76 Vad händer sedan? 78 Internationell utblick 86 Ordlista List of terms 100 5

5 Utbildning i Sverige Den svenska modellen erbjuder utbildning åt alla...

6 ... men det kostar.

7 Det svenska utbildningssystemet Det svenska utbildningssystemet omfattar barnomsorgen, det offentliga skolsystemet, högre utbildning, det offentliga skolsystemet för vuxna samt övrig vuxenutbildning. En grundläggande princip i det svenska utbildningssystemet är att utbildningen ska vara kostnadsfri, av god kvalitet och tillgänglig för alla oavsett etnisk, social eller geografisk tillhörighet. Internationellt sett är svenskarna relativt välutbildade Utbyggnaden av utbildningssystemet har pågått under en jämförelsevis lång tid samtidigt som det finns goda möjligheter att studera som vuxen. Formell utbildning är dock inte det enda som bidrar till en välutbildad befolkning. Det finns en folkbildningstradition i Sverige sedan lång tid tillbaka. Många vuxna deltar i utbildningsaktiviteter av olika slag som inte ger utslag i statistiken men som är en viktig del av lärandet. 8

8 Barnomsorg Antal elever/deltagare Förskoleverksamhet Förskola Familjedaghem Öppen förskola ingen registrering av barn Skolbarnsomsorg Fritidshem Familjedaghem Öppen fritidsverksamhet ingen registrering av barn Det offentliga skolsystemet Förskoleklass Den obligatoriska skolan Grundskola Sameskola 140 Särskola Specialskola 600 De frivilliga skolformerna Gymnasieskola Gymnasiesärskola Högre utbildning Universitet och högskolor Kvalificerad yrkesutbildning Andra eftergymnasiala utbildningar 2 Det offentliga skolsystemet för vuxna Kommunal vuxenutbildning (komvux) Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) Svenska för invandrare (sfi) Övrig vuxenutbildning Kompletterande utbildning Folkhögskola Studieförbund ingen registrering av individer Personalutbildning Arbetsmarknadsutbildning (långa kurser) 1. Barn i familjedaghem delas inte upp efter förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2. Till dessa räknas till exempel Polishögskolans utbildningar, Militära utbildningar och Svenska kyrkans utbildningar. 9

9 Över hälften av Sveriges Svenskarnas befolkning deltar i utbildning deltagande i Antalet grundskoleelever är utbildning ca 1 miljon. Lägger man därtill antalet studerande i åldrarna 16 år och uppåt innebär det att över 2 miljoner personer finns i formell utbildning. Detta kan jämföras med Sveriges befolkning som är 9 miljoner. Om man därtill lägger icke formell utbildning som till exempel studiecirklar, personalutbildning och arbetsmarknadsutbildning deltar sex av tio svenskar i någon form av organiserad utbildning under ett år. Dagens höga studiedeltagande är ett resultat av ett flertal stora satsningar på utbildning de senaste 50 åren. Under 50- och 60-talet byggdes gymnasieskolan ut kraftigt. Det resulterade i att alltfler var behöriga för högskolestudier och antalet studerande på högskolor och universitet mer än tredubblades under 60-talet. Under 90-talet byggdes högskoleutbildningen ut ytterligare och antalet studerande är idag nästan dubbelt som många som år Antalet elever i gymnasieskolan har ökat kontinuerligt sedan år Det är bara början av den ökning som är ett resultat av de stora barnkullarna under slutet av 80- och början av 90-talet. Antalet studerande inom Komvux, kommunal vuxenutbildning, ligger åter på samma nivå som innan Kunskapslyftet genomfördes i slutet av 90-talet. 10

10 Den vanligaste utbildningsformen är personalutbildning som var tredje person deltar i. Kurser och studiecirklar utanför jobbet är betydligt mindre vanligt än formell utbildning och personalutbildning. Det är genomgående fler kvinnor i de flesta utbildningsformer. I synnerhet dominerar kvinnorna till antalet inom den kommunala vuxenutbildningen där två tredjedelar av de studerande är kvinnor. Även i folkhögskolan och grundläggande högskoleutbildning är kvinnornas andel över 60 procent. I gymnasieskolan, kvalificerad yrkesutbildning och forskarutbildning har könen däremot i det närmaste lika stort deltagarantal. Antal studerande Gymnasieskola Högskola/universitet Kommunal vuxenutbildning 11

11 Befolkningens utbildningsnivå De som tror att de kan allt är väldigt irriterande för oss som redan kan allt. Okänd 12

12 befolkningens utbildningsnivå Utbildningsnivån stiger Cirka 20 procent av svenskarna i åldern år har minst en treårig eftergymnasial utbildning, medan 17 procent endast har förgymnasial utbildning, dit grundskola och folkskola räknas. Det betyder att fler svenskar nu är högutbildade än lågutbildade 1. Tidigare var det tvärtom. I början av 90-talet hade tre av tio personer högst förgymnasial utbildning medan bara en av tio hade lång eftergymnasial utbildning. Svenskarnas utbildningsnivå har med andra ord stigit kraftigt de senaste åren. Utbildningsnivå Andel i procent. Personer i åldern år Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre 1. Med högutbildad avses en person med minst en treårig eftergymnasial utbildning. Med lågutbildad avses en person med högst en förgymnasial utbildning. 13

13 Utbildning i Sverige Den vanligaste utbildningsnivån är fortfarande tvåårig gymnasieutbildning. Denna nivå minskar dock snabbt eftersom de tvååriga gymnasielinjerna avskaffades i början av 90-talet. Hälften av Sveriges 4,8 miljoner invånare i åldern år har gymnasial utbildning som högsta utbildning. Mer än var tredje svensk har någon form av eftergymnasial utbildning, och var femte har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Nästan personer är forskarutbildade, den högsta formella utbildningsnivån. Utbildningsnivå 2005 Antal personer i åldern år Kvinnor Män 14

14 befolkningens utbildningsnivå De utrikes födda har ungefär samma utbildningsbakgrund som inrikes födda. Bland de utrikes födda är det något större andel med endast förgymnasial utbildning jämfört med dem som är födda i Sverige. När det gäller högre utbildning är skillnaden liten. Skillnaden är däremot stor mellan olika födelseländer och invandrargrupper, mycket beroende på att åldersstruktur och skäl för invandring varierar. Exempelvis är 26 procent högutbildade bland personer födda i Iran och Polen, vilka hör till de vanligaste invandringsländerna. Motsvarande andel för personer födda i Sverige är 20 procent. Nästan varannan person som är född i Turkiet är lågutbildad. Utbildningsnivå för utrikes födda från de tio vanligaste födelseländerna 2005 Antal personer i åldern år Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre 15

15 Utbildning i Sverige Stockholms län har den högsta utbildningsnivån Majoriteten av kommunerna med allra högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö, Täby, Stockholm, Solna, Nacka och Sollentuna har 30 procent eller mer av befolkningen minst treårig eftergymnasial utbildning. Lund, Uppsala, Lomma och Umeå har också mer än 30 procent högutbildade 1 invånare. Den höga utbildningsnivån i Stockholmsområdet förklaras till stor del av en arbetsmarknad med många arbetsplatser för akademiker och högutbildade samt ett stort utbud av högre utbildning. Kommuner med störst andel högutbildade Andel i procent. Personer i åldern år Kommuner med störst antal högutbildade Andel i procent. Personer i åldern år Danderyd Lund Lidingö Uppsala Täby Lomma Stockholm Solna Umeå Nacka Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Lund Linköping Umeå Västerås Örebro Nacka Riket 20 Riket Med högutbildad avses en person med minst treårig eftergymnasial utbildning. 16

16 befolkningens utbildningsnivå Kvinnorna vårdar och undervisar Teknik och tillverkning är den absolut vanligaste utbildningsinriktningen för personer i åldern år med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Därnäst kommer Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration, där ekonomi och handel står för mer än hälften. Det är stora skillnader mellan kvinnor och män. Varannan man har sin högsta utbildning inriktad mot Teknik och tillverkning men bara var tjugonde kvinna. Kvinnornas utbildning är i störst utsträckning inriktad mot Hälso- och sjukvård, social omsorg, Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration och Pedagogik och lärarutbildning. Utbildningsinriktning 2005 Antal personer i åldern år med minst gymnasial utbildning Kvinnor Män 17

17 Utbildningskostnader I skolan fick jag lära mig att pengar inte är allt och att det viktigaste var att vara snäll. Så fort mamma fick veta det satte hon mig i en annan skola. Zsa Zsa Gabor (1917 ) Ungersk-amerikansk skådespelerska 18

18 utbildningskostnader Den totala kostnaden för utbildningsväsendet i Sverige uppgick till knappt 206 miljarder kronor år Detta motsvarar 8 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (bnp) Totalkostnad för utbildning 2004 Kostnad i miljoner kronor Andel i procent av totalkostnaden Pedagogisk verksamhet i barnomsorg Förskoleklass Grundskola Särskola Specialskola Gymnasieskola Universitet/Högskola Kommunal vuxenutbildning Centrum för flexibelt lärande Vuxenutbildning för utvecklingsstörda Svenska för invandrare Kompletterande utbildningar Kvalificerad yrkesutbildning Folkhögskola Arbetsmarknadsutbildning Studieförbund Svensk utbildning i utlandet Studiestöd (exklusive lån) Centrala kostnader Totala kostnader ,0 1,9 35,0 2,5 0,2 13,8 21,7 2,2 0,0 0,1 0,4 0,1 0,4 1,5 2,2 1,7 0,1 10,1 1,1 100,0 19

19 Utbildning i Sverige Grundskolan är den i särklass största skolformen och svarade för drygt en tredjedel av den totala kostnaden, 72 miljarder år Universitet och högskolor stod för knappt en femtedel, 45 miljarder, och gymnasieskolan för en sjundedel, 28 miljarder av de totala kostnaderna år Kostnaderna, i fasta priser, har ökat kontinuerligt för de tre största skolformerna mellan åren 1996 och Den största ökningen har universitet och högskolor stått för med 42 procent. Grundskolan och gymnasieskolan har ökat sina kostnader med 34 respektive 27 procent under tidsperioden. Totala kostnader för de tre största skolformerna Kostnader i miljoner kronor i fasta priser, KPI Grundskola Universitet och högskola Gymnasieskola 20

20 utbildningskostnader Undervisning samt lokalkostnader är de största enskilda kostnadsposterna för alla utbildningsformer. Inom grundskolan står dessa kostnader för 50 respektive 19 procent av totalkostnaden per elev. Kostnaden per elev skiljer sig åt mellan olika huvudmän men också mellan landets kommuner. För grundskolan har 10 procent av skolorna en kostnad per elev som är högre än kronor och en lika stor andel en kostnad under kronor. Dyrast är grundskolan i storstäder och i glesbygden. Genomsnittskostnad 1 per elev efter skolform 2004 Förskoleklass Kommunal grundskola Fristående grundskola Särskolan Specialskola Kommunal gymnasieskola Fristående gymnasieskola Universitet och högskola För Universitet och högskola anges ersättning per helårsstudent. 21

21 Vägen genom skolan Utbildning åt alla stämmer ganska bra.

22 Över 90 procent av alla barn och ungdomar i Sverige går, upp till 19 års ålder, i de vanligaste skolformerna som erbjuds. Över 40 procent av dessa går dessutom vidare direkt eller inom några år till en högre utbildning.

23 Barnomsorg Förskoleklass Det här kan ju en femåring begripa. Så hit med en femåring då! Groucho Marx ( ) Filmkomiker från USA 24

24 barnomsorg förskoleklass Barnomsorg Barnomsorg är den samlande benämningen för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg för barn upp till tolv år. Förskolan är det första steget i vårt utbildningssystem och är från och med 1 januari 2003 tillgänglig för alla fyra- och femåringar. Barnomsorgen har byggts ut kraftigt under de senaste decennierna. Utbyggnaden har framförallt gällt förskolor och fritidshem. Höga födelsetal och kommunernas ökade ansvar har bidragit till den kraftiga ökningen av platser. Hösten 2005 var barn inskrivna i förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg. Av dessa var 51 procent inskrivna i förskolan, 44 procent i fritidshem och 5 procent i familjedaghem. Nio av tio 4 5-åringar var inskrivna i förskolan och 6 procent i familjedaghem. Antal inskrivna barn i barnomsorg 1 Förskola Fritidshem Familjedaghem 1. Tidsseriebrott 1998 på grund av ny mättidpunkt och införande av förskoleklass. 25

25 Vägen genom skolan Barnomsorg i enskild regi, framförallt förskolor, ökade kraftigt under 90-talet. Andelen barn i enskilda daghem/ förskolor ökade från 5 procent 1991 till 17 procent Under 2000-talet har andelen legat kring 17 procent. Personalen i förskolor och fritidshem är i allmänhet välutbildade. Hösten 2005 hade 95 procent av personalen i förskolan en utbildning för arbete med barn. Mer än varannan (51 procent) hade en pedagogisk högskoleexamen. I fritidshemmen hade 57 procent en pedagogisk högskoleexamen hösten Mellan 1990 och 1998 ökade antalet barn per årsarbetare 1 i förskolan från 4,4 till 5,7 barn. Mellan har antalet barn per årsarbetare varit 5,4. Personaltätheten ökade under 2005 då antalet barn per årsarbetare var 5,2. I fritidshemmen gick det 18,6 barn per årsarbetare hösten 2005, det högsta någonsin och dubbelt så många som i början på 90-talet. Antal personal i barnomsorgen Förskola 1 Fritidshem 1 Dagbarnvårdare på familjedaghem 1. Antal årsarbetare. Exempel: En anställd som har en överenskommen sysselsättningsgrad på 30 procent och en anställd som har en överenskommen sysselsättningsgrad på 70 procent utgör tillsammans en årsarbetare. 26

26 barnomsorg förskoleklass Förskoleklass Förskoleklass, som tillkom läsåret 1998/99, är obligatorisk för kommunerna. Alla sexåringar ska erbjudas plats under minst 525 timmar per år. För barnen är deltagandet frivilligt. Läsåret 2005/06 gick elever i de skolorna som hade förskoleklass. Andelen 6-åringar i förskoleklass var 95 procent medan 3 procent var inskrivna i grundskolan. Av alla elever i förskoleklass gick drygt 7 procent i en skola med annan huvudman än kommunen. Antalet anställda i förskoleklass, omräknat till årsarbetare, var läsåret 2005/06. Liksom i förskolan är nästan samtliga anställda kvinnor (95 procent). Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen uppgick hösten 2005 till 84 procent. Antal elever och lärare (årsarbetare) i förskoleklass Elever Antal Årsarbetare Antal per 100 elever 2000/ / / / / ,8 8,2 8,0 7,8 7,4 2005/06 därav Kommunal regi Annan regi ,1 7,1 7,9 27

27 Grundskolan Det är bättre att fråga och verka okunnig än att inte fråga och förbli det. Kinesiskt ordspråk Foto: Ina Agency Press AB/Stock image 28

28 grundskolan Antalet elever i grundskolan ökade under hela 90-talet för att kulminera Elever under läsåret 2001/02. Det totala antalet elever läsåret 2005/06 var knappt en miljon, och elevantalet beräknas sjunka ytterligare till under om bara några år på grund av lägre födelsetal under senare tid. Eftersom grundskolan är obligatorisk är fördelningen mellan pojkar och flickor jämn, 49 procent flickor och 51 procent pojkar. De allra flesta elever, 92 procent, får sin utbildning i kommunala skolor. Antalet elever i fristående skolor har dock mer än tredubblats under den senaste tioårsperioden. Antal elever i grundskolan 1980/ /06 samt beräknat antal 2006/ /13 29

29 Vägen genom skolan Engelska har varit obligatoriskt som främmande språk sedan länge. Skolorna själva har möjlighet att avgöra i vilken årskurs undervisningen i engelska skall starta. De senaste fem åren har 94 procent av eleverna i årskurs 9 uppnått målet för lägst betyget godkänd i engelska. Språk Spanska är idag det vanligaste språkvalet Förutom engelska erbjuds eleverna andra språk såsom franska, spanska och tyska (de kallas moderna språk inom ramen för språkval). Antalet elever som väljer spanska har ökat kraftigt de senaste tio åren och blev läsåret 2002/03 vanligare än franska och två år senare vanligare än tyska. Tyska är det enda språket där andelen pojkar är högre än andelen flickor. Även andra språk kan erbjudas eleverna, t.ex. finska, italienska, samiska och ryska. Man kan dessutom välja att läsa ett tredje främmande språk (moderna språk inom ramen för elevens val). Elever med moderna språk inom ramen för språkval 2005/06 Andel elever i procent av totala antalet flickor/pojkar i respektive årskurs Årskurs Tyska Flickor Pojkar Franska Flickor Pojkar Spanska Flickor Pojkar

30 grundskolan Modersmålsundervisning erbjuds alla barn där minst en förälder har ett annat modersmål än svenska och där språket används i det dagliga umgänget i hemmet. Det läses vid sidan av det vanliga schemat eller läses istället för ett annat ämne. Av alla elever var nära 15 procent berättigade till modersmålsundervisning i 134 olika språk. Drygt hälften av dessa deltog i modersmålsundervisning. Deltagandet varierar kraftigt mellan olika modersmål. Det är en större andel flickor än pojkar som deltar i modersmålsundervisning. De tio modersmål som har högst antal berättigade är (i fallande ordning) arabiska, bosniska/kroatiska/serbiska, finska, spanska, albanska, engelska, persiska, turkiska, kurdiska (nordkurdiska) och somaliska Antal elever som är deltagare i annat modersmål än svenska Ingen mätning / / / / / /06 1. Från och med 1993/94 ingår inte asylsökande elever. 31

31 Vägen genom skolan Elevernas slutbetyg sätts utifrån de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. De olika betygen som ges är godkänd (g), väl godkänd (vg) och mycket väl godkänd (mvg). En elev som inte uppnått målen för g i ett visst ämne får inget betyg i det ämnet. Betyg I samtliga ämnen, undantaget idrott, hade flickor bättre betyg än pojkar. Flickor hade fler vg och mvg än pojkar och det var också fler flickor som klarade de uppställda målen för att få betyget godkänd. Minsta skillnaderna fanns i engelska, matematik och teknik, medan de största skillnaderna mellan könen fanns i hemoch konsumentkunskap. Betygsfördelning för elever 1 i årskurs 9 vårterminen 2005 Andel i procent Flickor Pojkar 1. Elever som saknade slutbetyg i alla ämnen ingår ej. 32

32 grundskolan Behörig till gymnasieskolan blir en elev då han/hon uppnått minst betyget g i ämnena matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska. Totalt uppnådde 89 procent av eleverna behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program läsåret 2004/05. Det var något fler flickor än pojkar. För de elever som saknar denna behörighet finns möjligheten att studera på det individuella programmet. Andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen har minskat sedan läsåret 1997/98. Den första kullen med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet fick slutbetyg det året. Elever helt utan slutbetyg har däremot legat relativt konstant runt en procent av samtliga elever. Elever som avslutat årskurs 9 Andel i procent 1997/ /05 Elever som ej nått målen i fler än ett ämne 12 % Elever som ej nått målen i ett ämne 7 % Elever utan slutbetyg 1 % Elever som uppnått målen i alla ämnen 80 % Elever som ej nått målen i fler än ett ämne 14 % Elever som ej nått målen i ett ämne 9 % Elever utan slutbetyg 1 % Elever som uppnått målen i alla ämnen 76 % 33

33 Vägen genom skolan Antalet tjänstgörande lärare i grundskolan uppgick till nära Lärare läsåret 2005/06. Därutöver fanns det drygt 9000 förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare, drygt 6000 skolledare och ca 1000 studie- och yrkesvägledare. Könsfördelningen bland lärarna i grundskolan har varit ojämn sedan lång tid tillbaka. Nästan tre av fyra lärare var kvinnor och ännu högre var andelen i de lägre skolåren. Bland skolledarna ökade andelen kvinnor kraftigt under 90-talet och av rektorerna var 62 procent kvinnor läsåret 2005/06. Antal tjänstgörande lärare i grundskolan Kvinnor Män 34

34 grundskolan Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har minskat med nästan 10 procentenheter sedan mitten av 90-talet. Den nedåtgående trenden tycks nu ha vänt och andelen har ökat något de tre senaste läsåren. Mellan kommunerna varierade andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen en hel del. Den högsta andelen, 87 procent, hade större städer och den lägsta andelen, 81 procent, hade förortskommuner. I kommunala skolor hade 84,5 procent av lärarna en pedagogisk högskoleexamen. I fristående skolor var motsvarande andel 62 procent. Skillnaderna var också stora mellan olika lärarkategorier. Bland modersmålslärarna saknade nästan varannan pedagogisk högskoleexamen jämfört med 4 procent av lågstadielärarna. Tjänstgörande lärare i grundskolan Andel i procent samt lärartäthet Kvinnliga lärare Lärare med pedagogisk högskoleexamen Lärare med tillsvidareanställning Lärare i fristående skolor 1992/ / Lärartäthet, antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 8,6 8,1 35

35 Gymnasieskolan När man är tjugo år, har man löst världsgåtan, vid trettio börjar man tänka över den, och vid fyrtio finner man den olöslig. August Strindberg ( ) Svensk författare 36

36 gymnasieskolan Nästan alla elever går vidare från grundskolan till gymnasieskolan. Elever Totalt antogs 55 procent av eleverna på den gymnasieutbildning de sökt i första hand inför hösten Betydligt större andel, 85 procent, blev senare slutligt antagna på förstahandsvalet per den 1 juli Bland de nationella programmen är Samhällsvetenskaps- och Naturvetenskapsprogrammen populärast, 24 respektive 13 procent hade dessa program som sina förstahandsval. Antalet elever vid fristående skolor har ökat markant sedan mitten av 90-talet och i synnerhet under senaste läsåren. Hösten 2005 har 13 procent av eleverna sökt en utbildning i en fristående skola i första hand. Fördelningen mellan könen är, liksom i grundskolan, mycket jämn, 49 procent kvinnor och 51 procent män Antal elever i gymnasieskolan Respektive hösttermin Kommunala skolor Fristående skolor

37 Vägen genom skolan Elevkullarna i gymnasieskolan växer sedan flera år tillbaka. Läsåret 2005/06 gick elever i gymnasieskolan, vilket är drygt fler än läsåret innan. De flesta eleverna läser på något av de nationella programmen. De senaste åren har dock andelen elever som läser på nationella program minskat. Samtidigt har andelen elever som läser på andra program eller på utbildningar vid fristående skolor ökat. Högst andel elever med utländsk bakgrund fanns inom det individuella programmet. Antal elever i gymnasieskolan 1 läsåret 2005/06 Program Barn- och fritid Bygg El Energi Estetiska Fordon Handels- och administration Hantverks Hotell- och restaurang Industri Livsmedel Medie Naturbruk Naturvetenskap Omvårdnad Samhällsvetenskap Teknik Specialutformade Individuella Samtliga program Elever Därav andel elever med utländsk bakgrund Exklusive elever i fristående skolor, drygt elever, och elever som läser International Baccalaurate, nästan elever. 2. Med utländsk bakgrund avses att eleven är född utomlands eller att båda föräldrarna är födda utomlands.

38 gymnasieskolan Val av utbildning följer traditionella mönster på flertalet studievägar. Någon märkbar förändring har inte skett sedan mitten av 80-talet. Endast på några av gymnasieprogrammen var könsfördelningen relativt jämn under läsåret 2005/06. Andel elever i gymnasieskolan 1 efter program läsåret 2005/06 Andel i procent Kvinnor Män 1. Exklusive elever i fristående skolor, drygt elever. 39

39 Vägen genom skolan elever avgick från gymnasieskolan läsåret 2004/05. Nästan av dessa avgick från något av de nationella programmen och från specialutformat program. Av de nationella programmen avgick de flesta från samhällsvetenskapsprogrammet, ca elever, följt av naturvetenskapsprogrammet, drygt elever. Från teknikprogrammet avgick nästan elever. Elever som läste naturvetenskapsprogrammet hade högst genomsnittlig betygspoäng. Dessa elever uppnådde även i högst grad grundläggande behörighet till universitet och högskola, 95 procent. På ytterligare fem nationella program uppnådde över 90 procent av eleverna grundläggande högskolebehörighet. Lägst genomsnittlig betygspoäng uppvisade elever på fordonsprogrammet. På samtliga nationella program utom fordonsprogrammet uppvisade kvinnor högre genomsnittlig betygspoäng än män. Skillnaden mellan kvinnor och män var störst på industri-, hantverks- och teknikprogrammen. Avgångna 40

40 gymnasieskolan Andel elever i gymnasieskolan 2004/05 med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier Andel i procent Kvinnor Män 41

41 Vägen genom skolan Antal tjänstgörande lärare i gymnasieskolan var drygt Lärare läsåret 2005/06. Därutöver fanns knappt 1800 skolledare och drygt 1000 studie- och yrkesvägledare med tjänstgöring i gymnasieskolan. Knappt 86 procent av lärarna tjänstgjorde läsåret 2005/06 i kommunala skolor, knappt 2 procent i landstingskommunala skolor och nästan 13 procent i fristående skolor. Könsfördelningen bland lärarna var jämn. 49 procent av lärarna var kvinnor och 51 procent var män. Bland skolledarna var 60 procent män och bland studie- och yrkesvägledarna var 75 procent kvinnor. Antal tjänstgörande lärare i gymnasieskolan Män Kvinnor 42

42 gymnasieskolan Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har minskat med mer än 15 procentenheter sedan mitten av 90-talet. Läsåret 2005/06 saknade 27 procent av lärarna pedagogisk högskoleexamen. Andelen varierar en hel del mellan kommunerna. Högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen hade storstäder med 80 procent och lägst andel hade glesbygdskommuner med 67 procent. Kommunala skolor hade högre andel med pedagogisk högskoleexamen, 77 procent, än de landstingskommunala skolorna, 62 procent, och de fristående skolorna, 49 procent. Det är också ganska stor skillnad mellan lärarkategorierna. Bland lärare i adb-ämnen och mediaämnen saknade 61 procent pedagogisk högskoleexamen samtidigt som motsvarande andel bara var 11 procent för speciallärare/specialpedagoger. Tjänstgörande lärare i gymnasieskolan Andel i procent samt lärartäthet Kvinnliga lärare Lärare med pedagogisk högskoleexamen Lärare med tillsvidareanställning Lärare i fristående skolor 1992/ / Lärartäthet, antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 7,3 8,1 43

43 Vägen genom skolan Sameskolan Särskolan Specialskolan Detta är vad lärande innebär: Man förstår plötsligt något som man har förstått i hela sitt liv, fast på ett nytt sätt. Doris Lessing (1919 ) brittisk författare Foto: Zijad Terzic 44

44 sameskolan särskolan specialskolan Sameskolan Sameskolan är en skolform som motsvarar de första sex läsåren i grundskolan. Utöver de vanliga ämnena ska sameskolan ge en utbildning som tillvaratar och utvecklar såväl det samiska språket som kulturarvet. Undervisningen sker på samiska (nord-, lule- eller sydsamiska) och svenska. Ämnet samiska ska förekomma i samtliga årskurser. I årskurserna 7 9 går eleverna i grundskolan, där de om de önskar kan få en integrerad samisk undervisning vid sin grundskola. Läsåret 2005/06 fanns det totalt 138 elever vid de sex skolor där sameskolan bedrevs. Samiska är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Det innebär att samiska elever har rätt till modersmålsundervisning även om samiska inte är ett dagligt umgängesspråk i hemmet. Alla samiska elever har rätt till undervisning i modersmålet oavsett gruppens storlek. 45

45 Vägen genom skolan Särskolan Särskolan är till för utvecklingsstörda barn och ungdomar som inte kan gå i den ordinarie grund- och gymnasieskolundervisningen. Den bedrivs dock i grundskolan och gymnasieskolan, ibland i samma klasser. Av alla elever i det obligatoriska skolväsendet har andelen elever i den obligatoriska särskolan nästan fördubblats, från 0,8 procentandelar i början på 90-talet till 1,4 procentandelar läsåret 2005/06. Läsåret 2005/06 uppgick antalet elever i särskolan till Av dessa gick 65 procent i någon av de 744 obligatoriska särskolorna och resten i någon av de 266 gymnasiesärskolorna. Lärartätheten har legat relativt konstant, mellan 25 till 27 lärare per 100 elever, sedan slutet av 90-talet i de båda skolformerna. Antal elever i obligatorisk särskola 1 och gymnasiesärskola Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola 1. Obligatoriska särskolan står för grundsärskolan och träningsskolan. 46

46 sameskolan särskolan specialskolan Specialskolan Specialskolan är till för de gravt syn-, hörsel- eller talskadade barn och ungdomarna Flertalet av dessa får sin utbildning med hjälp av specialundervisning inom den vanliga grundskolan. Antalet elever har successivt minskat under 2000-talet och uppgick läsåret 2005/06 till 603. Av de 603 eleverna i specialskolan var 44 procent flickor. Flertalet (88 procent) var döva eller hörselskadade. Antal tjänstgörande lärare uppgick läsåret 2005/06 till 289 varav 231 var kvinnor. Andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen var 39 procent och har minskat med 16 procentenheter under de senaste sju åren. Antal elever i och tjänstgörande lärare i specialskolan Elever Lärare 47

47 Universitet och högskolor Jag känner mig fortfarande lika förvirrad, men numera på en högre nivå. Hjalmar Mehr ( ) borgarråd i Stockholm Foto: Ina Agency Press AB/BE&W 48

48 universitet och högskolor Totalt sökte personer till universitet och högskolor hösten Av dessa sökande antogs 61 procent. Drygt en tredjedel av de sökande, , hade inte tidigare studerat på högskolan. Den här gruppen av sökande, utan tidigare högskoleutbildning, ökade med 5 procent jämfört med hösten Till stor del beror ökningen på att fler 19-åringar vill studera på högskolan. Ökningen kan delvis förklaras av att antalet personer i årskullen 19 år är fler än i fjol men även på att en större andel av dem söker till högskolan. Sett ur ett längre perspektiv har dock andelen sökande 19-åringar minskat hösten 1997 var det 30 procent av 19-åringarna i Sverige som sökte och hösten 2005 var det 22 procent. Det har dock skett en återhämtning de senaste två höstterminerna, särskilt för männen. Sökande Antal sökande till högskolan utan tidigare högskoleutbildning Respektive hösttermin Kvinnor Män 49

49 Vägen genom skolan Antalet studenter har minskat för första gången på tjugo år och uppgick till närmare läsåret 2004/05. Det var en minskning med jämfört med föregående år. Detta kan jämföras med att antalet studenter ökade med över under läsåren 1995/ /04. Andelen kvinnor ökade från 57 till 60 procent under denna period. Förutom en utbyggnad av antalet platser i högskolan berodde expansionen på att studenterna var kvar längre eller återkom efter viss tids frånvaro till högskolan. Antalet studenter som läser på distans har tredubblats de senaste tio åren. Flest studenter, över vardera, hade universiteten i Lund, Göteborg och Stockholm. Studenter Antal studenter i grundläggande högskoleutbildning Totalt Kvinnor Män 50

50 universitet och högskolor Antal högskolenybörjare studenter som för första gången bedriver högskolestudier i Sverige ökade kraftigt under läsåren 1995/ /03 från till Följande två år minskade antalet och 2004/05 fanns högskolenybörjare, varav 57 procent var kvinnor. Utbytesstudenter som kommer till Sverige för att studera en eller ett par terminer har bidragit till en del av ökningen i gruppen högskolenybörjare. Andelen högskolenybörjare under 22 år har minskat för både kvinnor och män. Andelen som är över 34 år när högskolestudierna påbörjas är betydligt högre för kvinnor än för män. Högskolenybörjare Andel i procent Ålder Kvinnor 1995/ /05 Män 1995/ /05 21 år år år år 35 år Totalt Totalt antal

51 Vägen genom skolan Männen sackar efter kvinnorna i påbörjad högskoleutbildning vid 25 års ålder. Genom utbyggnaden av högskolan har allt fler av en årskull börjat i högskolan. Andelen med påbörjade högskolestudier till och med 25 års ålder, inklusive dem som fått studiemedel för studier utomlands, har ökat från 37 till 44 procent under åren 1998 till Männen har legat på ungefär samma nivå, procent, under de senaste fyra åren. För kvinnorna har andelen ökat mer kontinuerligt från 42 till 51 procent. Detta innebär att de nu är i nivå med Regeringens mål att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Andel 25-åringar som påbörjat svensk och/eller utländsk högskoleutbildning Andel i procent Kvinnor Totalt Män 52

52 universitet och högskolor Antal högskolenybörjare under 35 år från högre tjänstemannahem har minskat under de senaste tio åren, vilket lett till att deras andel minskat från 32 procent till 28 procent. Samtidigt har andelen från arbetarhem ökat i motsvarande grad från 19 till 24 procent. För övriga grupper ligger andelarna kvar på samma nivåer. Ett grovt mått på den sociala snedrekryteringen är att jämföra andelen av högskolenybörjarna med arbetarbakgrund med motsvarande andel i befolkningen. I årskullarna födda under 70-talet hade var tredje arbetarbakgrund jämfört med ungefär var fjärde bland högskolenybörjarna i samma åldersgrupp. Störst var den sociala snedrekryteringen på utbildningarna till läkare och arkitekt med mindre än 10 procent av nybörjarna från arbetarhem. Social bakgrund 1 för högskolenybörjare under 35 år Andel i procent Högre tjänstemän Tjänstemän, mellan Arbetare Lägre tjänstemän Företagare/Lantbrukare 1. Uppgifter om social bakgrund (SEI) är hämtad från Folk- och bostadsräkningen

53 Vägen genom skolan Antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund har ökat. Läsåret 2004/05 hade 13 procent av högskolenybörjare utländsk bakgrund. Om man dessutom tar bort inresande studenter och okänd bakgrund från det totala antalet nybörjare uppgår andelen med utländsk bakgrund till 16 procent. Andelen med svensk bakgrund som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder var betydligt högre än andelen med utländsk bakgrund. Av 25-åringarna med svensk bakgrund hade 45 procent påbörjat högskolestudier. Motsvarande siffra för gruppen med utländsk bakgrund var 32 procent. Skillnaden mellan olika invandrargrupper och utbildningar är dock stor. Andel av befolkningen med påbörjad högskoleutbildning vid 25 års ålder efter bakgrund Andel i procent Svensk bakgrund TotaltUtländsk bakgrund: född i Sverige med två utrikes födda föräldrar Utländsk bakgrund: Utrikes född 1. Med utländsk bakgrund avses att eleven är född utomlands eller att båda föräldrarna är födda utomlands. Till utrikes född räknas inte adoptivbarn. För personer som är adopterade har adoptivföräldern prioriterats före den biologiska föräldern. 54

54 universitet och högskolor Drygt examina togs ut i grundläggande Examinerade högskoleutbildning läsåret 2004/05, vilket är 77 procent fler än tio år tidigare. Två av tre examina tas ut av kvinnor. Många studenter tar ut mer än en examen under ett läsår. Antalet examinerade personer var läsåret 2004/05. Två områden med många examina är juridik/samhällsvetenskap och teknik. Inom teknikområdet har kvinnornas andel av examina ökat kraftigt, från 19 till 30 procent de senaste tio åren. Antal examina inom juridik/samhällsvetenskap och teknik i grundläggande högskoleutbildning Juridik/Samhällsvetenskap Kvinnor Teknik Män Juridik/Samhällsvetenskap Män Teknik Kvinnor 55

55 Vägen genom skolan Vissa studenter har för avsikt att skaffa sig en hel utbildning som avslutas med eller utan examen medan andra har avsikten att enbart läsa någon/några kurser. Nybörjarna kan delas in i programstudenter och kursstudenter. Ungefär 85 procent av programstudenterna mot endast 25 procent av kursstudenterna har varit registrerade minst sex terminer i högskolan. För examen krävs normalt minst 120 poäng, vilket motsvarar sex terminers heltidsstudier. Efter sju år från start har 54 procent av programstudenterna examinerats och ytterligare 24 procent har uppnått 120 poäng utan att ha tagit ut examen. Bland kursstudenter har endast 10 procent examinerats inom sju år och en ungefär lika stor andel har uppnått minst 120 poäng utan att avlägga examen. Det är vanligare att kvinnorna tar ut examen än att män gör det. Av programstudenterna hade 60 procent av kvinnorna jämfört med 47 procent av männen examinerats inom sju år. Examen eller poäng efter sju år för högskolenybörjare 1997/98 1 Andel i procent Examen eller poäng Totalt Programstudenter Kursstudenter Examen inom 7 år Minst 120 poäng poäng poäng 1 19 poäng 0 poäng Totalt Enbart högskolenybörjare med fullständiga personnummer ingår i redovisningen. Programstudenterna har varit registrerade på något program eller kombinerat kurser och program. Kursstudenterna har enbart varit registrerade på fristående kurser. 56

56 universitet och högskolor Nästan hälften av alla doktorander är kvinnor. Av Doktorander landets totalt doktorander är nu 48 procent kvinnor och 52 procent män. Det har skett en stor ökning av andelen kvinnor under den senaste tioårsperioden. Bland doktorandnybörjarna var könsfördelningen ännu mer jämn, 49 procent kvinnor och 51 procent män. Totalt antogs under 2005 ca nybörjare på de 21 universitet och högskolor som har forskarutbildning i Sverige. Andel kvinnor och män bland doktorander Andel i procent. Respektive hösttermin Män Kvinnor 57

57 Vägen genom skolan Medicin och teknikvetenskap är de största forskningsområdena. Hälften av samtliga doktorander finns inom något av dessa områden. Samhällsvetenskap, naturvetenskap samt humaniora och religionsvetenskap är också stora forskningsområden. Hälften av doktoranderna försörjde sig genom en doktorandtjänst och medelåldern var 32 år bland doktoranderna höstterminen Doktorander efter nationellt forskningsområde höstterminen 2005 Totalt Kvinnor Män Humaniora och religionsvetenskap Rättsvetenskap/juridik Samhällsvetenskap Matematik Naturvetenskap Teknikvetenskap Skogs- och jordbruksvetenskap samt landskapsplanering Medicin Odontologi Farmaci Veterinärmedicin Övriga forskningsområden Totalt

58 universitet och högskolor Drygt var anställda vid landets universitet och högskolor i oktober Omräknat till heltidspersoner motsvarar detta drygt Den undervisande och forskande personalen utgjorde 63 procent av de anställda. Drygt hälften av personalen är kvinnor. Vid en studie av respektive tjänstekategori är könsfördelningen dock mycket ojämn. Av professorerna var till exempel 17 procent kvinnor år Av de som arbetade med undervisning och forskning var 58 procent män. Personal Könsfördelning bland högskolans personal efter tjänstekategori 2005 Kvinnor Män 59

59 Vuxenutbildning På 70-talet växte den första unga generationen upp där de flesta hade 11 till 12 års utbildning bakom sig och ett ökande antal även skaffade sig en högskoleutbildning.

60 Detta skapade en stor klyfta mellan generationerna. För att överbrygga denna har vuxenutbildningen expanderat kraftigt de senaste decennierna. Utbudet på utbildningar och kurser är idag överväldigande. Varje år deltar ungefär halva den vuxna befolkningen i någon form av vuxenutbildning.

61 Kommunal vuxenutbildning Vuxenutbildning för utvecklingsstörda Nationellt centrum för flexibelt inlärande Svenska för invandrare Jag tycker verkligen att TV är väldigt allmänbildande. Så fort den slås på går jag in i biblioteket och läser en god bok. Groucho Marx ( ) Filmkomiker från USA Foto: Anna Holmqvist 62

62 kommunal vuxenutbildning m.fl. Kommunal vuxenutbildning Den kommunala vuxenutbildningen, komvux, består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Över 80 procent av eleverna läser på gymnasial nivå. Det var också den gymnasiala utbildningen som ökade kraftigast läsåret 1997/98 i samband med Kunskapslyftet regeringens satsning på utbildning för arbetslösa och korttidsutbildade. Under 2000-talet har antalet elever stadigt minskat förutom det senaste året. Däremot har antalet kursdeltagare minskat även det sista året, vilket betyder att Antal elever i kommunal vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning eleverna läser mindre antal kurser i genomsnitt. Grundläggande vuxenutbildning Påbyggnadsutbildning 63

63 Vuxenutbildning Andelen elever som är födda utomlands varierar mellan olika kommuner. Den största andelen finns i storstäderna. I landet som helhet är 34 procent av eleverna i komvux födda utomlands. I grundläggande vuxenutbildning är motsvarande siffra 80 procent. Antalet kvinnor har under lång tid varit dubbelt så hög som antalet män i komvux. Många kommuner genomför därför riktade insatser för att nå fler män. Fördelningen mellan kvinnor och män skiljer sig åt mellan de olika nivåerna inom komvux. Den högsta andelen kvinnor, 66 procent, återfanns inom gymnasial utbildning 2004/05. På den grundläggande nivån var andelen kvinnor 64 procent, medan kvinnorna på påbyggnadsutbildningarna utgjorde 59 procent av eleverna. Antal elever i gymnasial vuxenutbildning 2004/05 Kvinnor Män 64

64 kommunal vuxenutbildning m.fl. Vuxenutbildning för utvecklingsstörda Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) syftar till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande den som ges i särskolan. Särvux bedrivs på tre nivåer; grundsärskole-, träningsskole- och gymnasiesärskolenivå. Antalet elever i särvux uppgick läsåret 2004/05 till Av dessa utgjorde kvinnorna något mindre än hälften, 49 procent. Störst andel elever (42 procent) gick på grundsärskolenivå. Antalet elever på gymnasiesärskolenivå har nästan fyrdubblats den senaste 10-årsperioden. Bland särvuxeleverna var medianåldern 36 år och andelen utlandsfödda elever 9 procent. Bland de 408 lärare som tjänstgjorde inom särvux läsåret 2004/05 var 81 procent kvinnor. Antal elever i särskolan Totalt Grundsärskolenivå Träningsskolenivå Gymnasiesärskolenivå 65

65 Vuxenutbildning Nationellt centrum för flexibelt lärande Centrum för flexibelt lärande (CFL) erbjuder distansundervisning som kompletterar kommunernas utbud genom att ordna sådana kurser som inte kan ordnas inom den kommunala vuxenutbildningen. Antalet elever har minskat kraftigt de senaste tio åren och uppgick läsåret 2004/05 till knappt Liksom inom komvux var andelen kvinnor högre än andelen män. Läsåret 2004/05 var andelen kvinnor 58 procent. Andelen födda utomlands var 17 procent. Elevernas medianålder var 29 år. Nästan samtliga, 96 procent, läste på gymnasial nivå. Mer än var tredje elev, 35 procent, hade en treårig gymnasial utbildning som högsta utbildning. Var fjärde elev hade tidigare studerat på högskolan. Antal elever i CFL Totalt Kvinnor Män 66

66 kommunal vuxenutbildning m.fl. Svenska för invandrare Svenska för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Antalet elever ökade kraftigt under början av 2000-talet. Läsåret 2003/04 deltog elever i sfi. Av dessa var 27 procent flyktingar. Bland eleverna var arabiska det vanligaste modersmålet. Därefter kom spanska och bosniska/kroatiska/ serbiska. Av det totala antalet elever läsåret 2003/04 var 59 procent kvinnor och 41 procent män. Elevernas medianålder var 32 år. Kvinnorna var i genomsnitt yngre än männen. Hälften av sfi-eleverna 2003/04 hade en minst tidigare utbildning som var minst tolv år. Var tionde elev hade en tidigare utbildning som var högst 3 år. Antal elever i svenska för invandrare Totalt Kvinnor Män 67

67 Kvalificerad yrkesutbildning Kompletterande utbildningar Arbetsmarknadsutbildning När folk är överens med mig har jag alltid en känsla av att jag måste ha fel. Oscar Wilde ( ) Irländsk författare 68

68 kvalificerad yrkesutbildning m.fl. Kvalificerad yrkesutbildning Kvalificerad yrkesutbildning (KY) är sedan en reguljär utbildningsform. ky är en eftergymnasial utbildning. Utbildningen är arbetslivsnära, anpassad till behovet i arbetslivet och en flexibel utbildningsform. ky får anordnas av kommuner, företag, organisationer och högskolor. Utbildningen ska till en tredjedel vara förlagd till arbetslivet. Flertalet utbildningar omfattar 80 poäng, vilket motsvarar två års heltidsstudier. Antalet studerande har stadigt ökat sedan införandet av studieformen 1997 och var år Drygt per år avslutade ky med examen eller utbildningsbevis. De flesta studerade inom it-området inklusive multimedia och grafisk industri. Könsfördelningen har sedan utbildningsformens början varit mycket jämn. År 2004 var 50 procent kvinnor. Antal studerande 1 i KY 1. Har en person deltagit i flera utbildningar räknas personen med endast en gång i totalen. 69

69 Vuxenutbildning Kompletterande utbildningar Kompletterande utbildningar är utbildningar för ungdomar och vuxna som får statligt stöd men som ligger vid sidan av det offentliga skolväsendet. Kännetecknande för dessa skolor är att de har en enskild huvudman (ägare). Antal skolor som hade kompletterande utbildningar under statlig tillsyn uppgick hösten 2005 till 90. Antalet utbildningar uppgick till 203. De flesta utbildningarna och elever fanns inom konst, hantverk samt dans, teater och musik. Antal elever uppgick hösten 2005 till och medelåldern var 29 år. Fördelningen mellan kvinnor och män var relativt ojämn då mer än två av tre elever var kvinnor. Högst andel kvinnor fanns inom utbildningar med inriktning mot design/mode samt djurvård. Hög andel män fanns främst i utbildningar med inriktning mot flyg och teknik. Antal skolor, utbildningar och elever i kompletterande utbildningar Avser hösten respektive år Antal skolor Antal utbildningar Antal elever Totalt därav kvinnor

70 kvalificerad yrkesutbildning m.fl. Arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadsutbildningens mål är att underlätta för den enskilde att få eller behålla ett arbete samt att motverka att brist på arbetskraft uppstår på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutbildning avser fr.o.m enbart yrkesinriktad utbildning. De yrkesinriktade utbildningarna är i nivå med gymnasiala eller eftergymnasiala utbildningar. Antalet personer som påbörjar en arbetsmarknadsutbildning har minskat till nästan hälften under talet. Män är överrepresenterade i arbetsmarknadsutbildningar i förhållande till sin andel av de arbetslösa. Av de nya deltagarna i arbetsmarknadsutbildningar år 2004 var 64 procent män. De nya deltagarna återfanns i störst utsträckning i åldersklassen år. Drygt hälften av de nya deltagarna under 2004 var yngre än 35 år. Männen dominerar i de yngre åldersgrupperna medan kvinnor i de äldre. Antal och andel elever som påbörjat en arbetsmarknadsutbildning Andel i procent Antal elever Totalt därav kvinnor Andel elever Under 35 år