Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. På tal om utbildning. Utbildning och forskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. På tal om utbildning. Utbildning och forskning"

Transkript

1 Statistics Sweden På tal om utbildning Utbildning och forskning 2010

2 På tal om utbildning

3 Education in Sweden 2010 Statistics Sweden 2010 Tidigare publicering Fickskolan fr.o.m.1983 Previous publication På tal om utbildning fr.o.m Education in Sweden 2009 Ausbildung in Schweden 2000 Education en Suède 2000 Producent Producer SCB, enheten för statistik om utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and Jobs SE Örebro Förfrågningar Lars-Olov Sundh, Inquiries Om du citerar ur denna publikation, var god uppge källan: Källa: SCB, På tal om utbildning When quoting material from this publication, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Education in Sweden Omslag/Cover: Ateljén SCB, Foto/Photo: Bildbyrå Ekengren.se Foto/Photo: Jan-Aage Haaland, Marit Jorsäter, Arne Orrgård ISSN (online) ISSN (print) ISBN (print) URN:NBN:SE:SCB-2010-UF07BR1001_pdf (pdf) Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

4 Innehåll Utbildning i Sverige 6 Befolkningens utbildning 12 Utbildningskostnader 18 Vägen genom skolan 22 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 24 Förskoleklass 27 Grundskolan 28 Gymnasieskolan 36 Sameskolan, särskolan och specialskolan 44 Sameskolan 45 Särskolan 46 Specialskolan 47 Universitet och högskolor 48 Vuxenutbildning 60 Kommunal vuxenutbildning 63 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 66 Svenskundervisning för invandrare 67 Kvalificerad yrkesutbildning 69 Kompletterande utbildning 70 Arbetsmarknadsutbildning 71 Folkhögskola 73 Studieförbund 74 Personalutbildning 77 Vad händer efter utbildningen? 78 Internationell utblick 86 Ordlista 100 5

5 Utbildning i Sverige Den svenska modellen erbjuder utbildning åt alla...

6 ... och den varar så länge man önskar.

7 Det svenska utbildningssystemet Det svenska utbildningssystemet kan grovt delas in i fem huvudgrupper: barnomsorgen, det offentliga skolsystemet, högre utbildning, det offentliga skolsystemet för vuxna samt övrig vuxenutbildning. Ett uttalat mål för utbildningspolitiken är att Sverige skall var en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. En grundläggande princip är att utbildningen skall vara kostnadsfri, av god kvalitet och tillgänglig för alla, oavsett etnisk, social eller geografisk tillhörighet. Internationellt sett... är svenskarna relativt välutbildade. Den formella utbildningen är inte det enda som bidrar till en välutbildad befolkning. Det finns också en omfattande folkbildningstradition i Sverige sedan lång tid tillbaka. Sveriges medlemskap i EU innebär också en anpassning till EU:s tre gemensamma mål, där EU skall vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Huvudmålen är: Att ge bättre kvalitet och effektivitet i utbildningssystemen Att underlätta tillträdet för alla till utbildningssystemen Att öppna utbildningssystemen mot omvärlden. 8

8 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet Antal elever/deltagare Förskola Pedagogisk omsorg Öppen förskola ingen uppgift Skolbarnsomsorg Fritidshem Pedagogisk omsorg Öppen fritidsverksamhet ingen uppgift Det offentliga skolsystemet Förskoleklass Den obligatoriska skolan Grundskola Sameskola 166 Särskola De frivilliga skolformerna Gymnasieskola Gymnasiesärskola Högre utbildning Universitet och högskolor Kvalificerad yrkesutbildning Övriga eftergymnasiala utbildningar 2 Det offentliga skolsystemet för vuxna Kommunal vuxenutbildning (komvux) Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) Svenskundervisning för invandrare (sfi) Övrig vuxenutbildning Kvalificerad yrksutbildning Kompletterande utbildning Arbetsmarknadsutbildning Folkhögskola (lång kurs) Studieförbund ingen uppgift Personalutbildning Barn i pedagogisk omsorg ( tidigare familjedaghem) delas inte upp efter förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2. Till dessa räknas till exempel Polishögskolans utbildningar, vissa Militära utbildningar och Svenska kyrkans utbildningar. 9

9 Svenskarnas deltagande i utbildning Över hälften av Sveriges befolkning deltar i formell eller icke formell utbildning. Antalet grundskoleelever är cirka 1 miljon. Lägger man därtill antalet studerande i åldrarna 16 år och äldre, innebär det att över 2 miljoner finns i formell utbildning. Detta kan jämföras med Sveriges befolkning som är drygt 9 miljoner. Om man därtill lägger icke formell utbildning som till exempel studiecirklar, personalutbildning och arbetsmarknadsutbildning deltar sex av tio svenskar i någon form av utbildning under ett år. Dagens höga studiedeltagande är ett resultat av ett flertal stora satsningar på utbildning de senaste 50 åren. Under 50- och 60-talet byggdes gymnasieskolan ut kraftigt. Det resulterade i att allt fler blev behöriga för högskolestudier och att antalet studerande på högskolor och universitet mer än tredubblades under 60-talet. Under 90-talet byggdes högskoleutbildningen ut ytterligare och antalet studerande är idag på grundnivå och avancerad nivå. Antalet elever i gymnasieskolan har ökat kontinuerligt sedan Fram till och med 2008 var ökningen studerande. Det är början av den ökning, som är ett resultat av de stora barnkullarna under slutet av 80-talet och början av 90-talet. Från 2006 till och med 2008 var ökningen cirka elever. Under 2009 var antalet studerande i gymnasieskolan. 10

10 Antalet studerande inom Komvux, har efter kunskapslyftet 1 i slutet av 1990-talet minskat med cirka till studerande under Personalutbildning avviker från övriga utbildningsformer genom att den till största delen bekostas av arbetsgivaren. Första halvåret 2008 deltog 2,1 miljoner personer i sammanlagt 3,1 miljoner kurser, konferenser, seminarier eller andra studier. Det är genomgående fler kvinnor än män i de flesta utbildningsformer. I synnerhet dominerar kvinnorna inom kommunal vuxenutbildning där två tredjedelar är kvinnor. Även i folkhögskolan och inom grundläggande högskoleutbildning är kvinnornas andel över 60 procent. Inom kvalificerad yrkesutbildning, KY, hade kvinnorna en något större andel (54 procent) jämfört med männen (46 procent) Antal studerande Avser hösten respektive år Gymnasieskola Högskola/universitet Kommunal vuxenutbildning En femårig satsning på vuxenutbildning med början i juli

11 Befolkningens utbildning Människor som tror dom vet allt är väldigt irriterande för oss som vet allt. Okänd 12

12 Befolkningens utbildning Utbildningsnivån stiger Nu är fler svenskar högutbildade än lågutbildade. Mer än en femtedel, 23 procent, av befolkningen i åldern år har minst treårig eftergymnasial utbildning, medan 15 procent endast har förgymnasial utbildning, dit folkskola och grundskola räknas. Tidigare var det tvärtom. I början av 1990-talet hade en tredjedel av befolkningen högst förgymnasial utbildning medan bara en tiondel hade lång eftergymnasial utbildning. Svenskarnas utbildningsnivå har således stigit kraftigt de senaste åren Utbildningsnivån Procent. Personer i åldern år Gymnasial utbildning 30 Förgymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre

13 Befolkningens utbildning Gymnasieutbildning är vanligast Knappt hälften av Sveriges 4,8 miljoner invånare i åldern år har gymnasial utbildning som högsta utbildning. Den vanligaste utbildningsnivån är gymnasieutbildning kortare än 3 år, drygt 1,3 miljoner personer har det som högsta utbildningsnivå. Denna nivå minskar eftersom de tvååriga gymnasielinjerna avskaffades i början av 1990-talet. Mer än var tredje svensk har någon form av eftergymnasial utbildning, och drygt en femtedel har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Nästan personer är forskarutbildade, den högsta formella utbildningsnivån. Forskarutbildning Eftergymnasial utbildn. 3 år eller längre Eftergymnasial utbildn. kortare än 3 år Gymnasial utbildn. 3 år Gymnasial utbildn. kortare än 3 år Utbildningsnivå 2009 Antal personer i åldern år Förgymnasial utbildn. Uppgift om utbildning saknas Kvinnor Män

14 Befolkningens utbildning Stor skillnad mellan utrikes födda Bland de utrikes födda är det något större andel som endast har förgymnasial utbildning än bland dem som är födda i Sverige. När det gäller lång eftergymnasial utbildning är skillnaden däremot mycket liten. Men skillnaden är stor mellan olika födelseländer och utrikes födda, mycket beroende på att åldersstruktur och skäl för invandring varierar. Exempelvis är 30 respektive 24 procent högutbildade bland personer födda i Iran och Polen, som hör till de vanligaste invandringsländerna, jämfört med 23 procent för personer födda i Sverige. Nästan varannan person som är född i Turkiet är lågutbildad. Även personer födda i Irak och Jugoslavien har en relativt stor andel, 30 procent, med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Utbildningsnivå för utrikes födda från de vanligaste födelseländerna 2009 Antal personer i åldern år Finland Irak Polen Jugoslavien Iran Bosnien-Hercegovina Turkiet Danmark Norge Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Chile

15 Befolkningens utbildning Högst utbildningsnivå i Stockholm län Majoriteten av kommunerna med allra högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö, Täby, Solna, Stockholm, Nacka, Sollentuna och Vaxholm har 30 procent eller mer av befolkningen minst treårig eftergymnasial utbildning. Lund, Lomma, Uppsala, Umeå, Linköping, Göteborg och Mölndal har också mer än 30 procent högutbildade invånare. Den höga utbildningsnivån i Stockholmsområdet förklaras till stor del av en arbetsmarknad med många arbetsplatser för akademiker och högutbildade. Dessutom finns ett stort utbud av högre utbildning och en större andel yngre personer som har en högre formell utbildningsnivå än äldre. Kommunerna med störst andel respektive störst antal invånare med minst treårig eftergymnasial utbildning 2009 Antal personer i åldern år Kommun Andel invånare med minst treårig eftergymnasial utbildning, % Kommun Antal invånare med minst treårig eftergymnasial utbildning Danderyd Lund Lidingö Lomma Täby Uppsala Solna Stockholm Umeå Nacka Riket Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Lund Linköping Umeå Örebro Västerås Nacka Riket

16 Befolkningens utbildning Kvinnorna i vården, männen i verkstaden Teknik, samhällsvetenskap/handel/administration och vård är de vanligaste utbildningsinriktningarna för personer i åldern år med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Det är stora skillnader mellan kvinnor och män. Nästan varannan man har sin högsta utbildning inriktad mot teknik och tillverkning, men bara 6 procent av kvinnorna. Kvinnornas utbildning är i stor utsträckning inriktad mot hälso- och sjukvård samt social omsorg, samhällsvetenskap/ handel/administration och läraryrken. Utbildningsinriktning 2009 för befolkningen med minst gymnasial utbildning Personer i åldern år Teknik och tillverkning Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration Hälso- och sjukvård, social omsorg Pedagogik och lärarutbildning Naturvetenskap, matematik och data Övriga inriktningar Kvinnor Män

17 Utbildningskostnader I skolan fick jag lära mig att pengar inte är allt och att det viktigaste är att var snäll. Så fort mamma fick höra detta satte hon mig i en annan skola. Zsa Zsa Gabor Ungersk-amerikansk skådespelerska 18

18 Utbildningskostnader Den totala kostnaden för utbildningsväsendet i Sverige uppgick till 261 miljarder kronor år 2008, vilket motsvarar 8,7 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i löpande priser. Samtliga kostnader och jämförelser, i detta avsnitt, är beräknade med 2008 som referensår. Index som används är konsumentprisindex (KPI). Totalkostnad för utbildningsväsendet i löpande priser Skol-/utbildningsform/ verksamhet Type of education Grundskola Universitet/Högskola Förskola Gymnasieskola Studiestöd (exkl. lån) Förskoleklass Obligatorisk särskola Komvux Studieförbund Folkhögskolor Centrala kostnader Gymnasial Särskola Arbetsmarknadspolitiska program Svenskundervisning för invandrare Kvalificerad yrkesutbildning Specialskola Kompletterande utbildningar Särvux Svenska utlandsskolor Totala kostnader Miljoner kr Andel i Procent 29,8 19,0 18,5 13,8 7,3 1,7 1,7 1,4 1,4 1,1 1,1 0,9 0,8 0,6 0,5 0,2 0,1 0,1 0,0 100,0 19

19 Utbildningskostnader Grund-, gymnasie- och universitet/högskola stod för 63 procent av den totala kostnaden för utbildningsväsendet i Sverige Grundskolan var den skol-/utbildnings-/verksamhetsform som stod för den högsta kostnaden med 77,9 miljarder, vilket är 30 procent av den totala kostnaden. Universitet/högskola hade en kostnad på 49,5 miljarder, vilket motsvarar närmare 19 procent av den totala kostnaden. Kostnaden för gymnasieskolan var 31 miljarder, närmare 14 procent av den totala kostnaden. Kostnaden för gymnasieskolan ökade med 1 miljard kronor mellan år 2007 och Det är en ökning med 2,8 procent. Mellan 2007 och 2008 ökade kostnaderna för universitet/högskola med 1,7 procent medan kostnaderna för grundskolan minskade något. Total kostnad för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola Miljoner kr Grundskola Universitet/högskola Gymnasieskola

20 Utbildningskostnader Kostnaden per elev varierar mellan olika skol- och utbildningsformer. Den lägsta genomsnittkostnaden per elev har svenskundervisning för invandrare och den högsta kostnaden per elev har specialskolan. Variationerna i kostnader per heltidsstuderande i sfi var stora mellan enskilda kommuner. Den kommunen som hade den högsta kostnaden per heltidsstuderande låg på kronor och kommunen med den lägsta kostnaden låg på kronor. Genomsnittlig kostnad per elev/student fördelad efter skolform i löpande priser Skol-/utbildningsform Specialskola Obligatoriska särskola Gymnasiala särskola Kompletterande utbildning Gymnasieskola Grundskola Universitet/Högskola 1 Kvalificerad yrkesutbildning 2 Förskoleklass Komvux Särvux Svenskundervisning för invandrare 3 Kronor ) Ersättning per helårsstudent. 2) Kostnad per årsstudieplats. 3) Kostnad per heltidsstudent. 21

21 Vägen genom skolan Utbildning åt alla stämmer bra.

22 Över 90 procent går i skolan upp till 19 års ålder. Över 40 procent av dessa går dessutom vidare direkt eller inom några år till en högre utbildning.

23 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Det kan ju en femåring begripa. Så hit med en femåring! Groucho Marx ( ) Komiker från USA 24

24 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet vänder sig till barn från ett år till dess de börjar skolan och bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola. Skolbarnsomsorg vänder sig till barn till och med tolv år som går i skolan (förskoleklass eller obligatorisk skola) och bedrivs i form av fritidshem, pedagogisk omsorg och öppen fritidsverksamhet. Förskolan är det första steget i vårt utbildningssystem och är från och med 1 januari 2003 tillgänglig för alla fyra- och femåringar. Den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem med pedagogisk omsorg i skollagen. Pedagogisk omsorg kan till exempel vara pedagogisk verksamhet för inskrivna barn i anordnarens hem eller olika flerfamiljslösningar. Hösten 2009 var barn inskrivna i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Av dessa var inskrivna i förskolan, inom pedagogisk omsorg och i fritidshem. Inskrivna barn inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskola Familjedaghem/ pedagogisk omsorg Fritidshem Tidsseriebrott. Uppgifter för familjedaghem/ pedagogisk omsorg är ej jämförbara mellan 2008 och

25 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Kvinnor dominerar fortfarande stort i antal då det gäller arbete med barn inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Hösten 2009 var andelen kvinnor 93 procent. Personaltätheten i förskola och i fritidshem fortsätter att minska. Hösten 2009 gick det 5,4 barn per årsarbetare i förskolan jämfört med 5,3 året innan. Antalet barn per årsarbetare i förskolan har ökat med 0,1 årligen sedan 2006 då antalet låg på 5,1. Inom fritidshem ses en än kraftigare ökning av antalet barn per årsarbetare. Hösten 2004 var antalet barn per årsarbetare 18,2 och har stadigt ökat sedan dess. Hösten 2009 var motsvarande uppgift 20,9. Inom pedagogisk omsorg saknas uppgift om antal årsarbetare. Här talas det istället om antal personal. Hösten 2009 var antalet barn per personal inom pedagogisk omsorg 4,9. Personal i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskola Öppen förskola Fritidshem Familjedaghem/pedagogisk omsorg Tidsseriebrott. Uppgifter för familjedaghem/ pedagogisk omsorg är ej jämförbara mellan 2008 och

26 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleklass Förskoleklass, som tillkom läsåret 1998/99, är obligatorisk för kommunerna genom att alla sexåringar ska erbjudas plats under minst 525 timmar. För barnen är deltagandet frivilligt. Läsåret 2009/10 gick ca elever i de skolor med förskoleklass. Andelen 6-åringar, av inskrivna 6-åringar i förskoleklass och grundskola, var ca 97 procent i förskoleklass medan lite mer än 1 procent var inskrivna i grundskolan. Av alla elever i förskoleklass gick 9 procent i en skola med annan huvudman än kommunen. Antalet anställda i förskoleklass, omräknat till årsarbetare, var ca läsåret 2009/10. Personaltätheten var 6,3 årsarbetare per 100 elever. Liksom i förskolan är nästan samtliga anställda kvinnor (94 procent). Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning uppgick hösten 2009 till nästan 84 procent. Antal elever och lärare (årsarbetare) i förskoleklass Läsår 2000/ / / / / / / / / /10 Därav Kommunal Annan Antal elever Antal årsarbetare per 100 elever ,8 8,2 8,0 7,8 7,4 7,1 6,7 6,7 6,5 6,3 6,2 7,5 27

27 Grundskolan Det är lättare att fråga och verka okunnig än att inte fråga och förbli det. Kinesiskt ordspråk 28

28 Grundskolan Antalet elever i grundskolan Elever ökade under hela 90-talet för att kulminera under läsåret 2001/02. Det totala antalet elever läsåret 2005/06 var knappt en miljon, och elevantalet har till läsåret 2009/10 sjunkit till under p.g.a. låga födelsetal under senare tid. Däremot beräknas antalet elever konstant öka under följande år. Eftersom grundskolan är obligatorisk är fördelningen mellan pojkar och flickor jämn, 49 procent flickor och 51 procent pojkar. De allra flesta elever, 89 procent, får sin utbildning i kommunala skolor. Antalet elever i fristående skolor har mer än tredubblats under den senaste tioårsperioden. Antalet i elever i grundskolan 1982/ /10 samt beräknat antal 2010/ / / / / / / /17 29

29 Grundskolan Engelska har varit obligatoriskt... Språk... som främmande språk sedan länge. Skolorna själva har möjligheten att avgöra i vilken årskurs undervisningen i engelska ska starta. Ungefär 94 procent av eleverna i årskurs 9 har de senaste fem åren uppnått målet för lägst betyget godkänd i engelska. Förutom engelska erbjuds eleverna andra språk såsom franska, spanska och tyska (moderna språk inom ramen för språkval). Det är vanligt att eleverna i årskurs 6 provar dessa språk en tid för att sedan eventuellt välja något av språken. Även andra språk kan erbjudas eleverna, t.ex. finska, italienska, samiska och ryska. De kan dessutom välja att läsa ett tredje främmande språk (moderna språk inom ramen för elevens val). Pojkar och flickor gör olika val. Bland de elever som läser tyska är pojkarna i majoritet. Spanska och franska är mer populärt bland flickorna. Antalet elever som väljer spanska har snabbt ökat, och spanska är nu det vanligaste språkvalet. Spanska är också det i särklass vanligaste språket som elevens val. Elever med moderna språk inom ramen för språkval 2009/10 Antal elever i procent av totala antalet flickor/pojkar i respektive årskurs Årskurs Tyska Flickor Pojkar Franska Flickor Pojkar Spanska Flickor Pojkar

30 Grundskolan Modersmålsundervisning erbjuds alla barn där minst en förälder har ett annat modersmål än svenska och där språket används i det dagliga umgänget i hemmet. Modersmålet läses vid sidan av det vanliga schemat eller läses istället för ett annat ämne. Lite mer än 19 procent var under 2009 berättigade till modersmålsundervisning i 140 olika språk. Ungefär 54 % av dessa deltog i modersmålsundervisning. Deltagandet varierar kraftigt mellan olika modersmål. Det är en större andel flickor än pojkar som deltar i modersmålsundervisning. De tio modersmål som har högst antal berättigade är (i fallande ordning) arabiska, bosniska/kroatiska/serbiska, spanska, engelska, somaliska, finska, albanska, persiska, kurdiska/ nordkurdiska och turkiska. Drygt 8 procent av samtliga elever (41 procent av de berättigade eleverna) får undervisning i svenska som andraspråk Antal elever som är deltagare i annat modersmål än svenska Ingen mätning / / / / / / /10 1. Från och med 1993/94 ingår inte asylsökande elever. 31

31 Grundskolan Elevernas slutbetyg sätts... Betyg... utifrån de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. De olika betygen som ges är (G), väl godkänd (VG) och mycket väl godkänd (MVG). En elev som inte uppnått målen för G i ett visst ämne får inget betyg i ämnet. I samtliga ämnen, undantaget idrott, hade flickor bättre betyg än pojkar. Fler flickor hade VG och MVG än pojkar. Det var också fler flickor än pojkar som klarade målen för betyget godkänd. Minsta skillnaderna fanns i engelska, matematik och fysik, medan de största könsskillnaderna fanns i bild Betygsfördelning för elever i årskurs 9 vårterminen 2009 Procent Flickor Pojkar 20 0 Godkänd Väl godkänd Mycket väl godkänd Betyg ej satt 32

32 Grundskolan Behörig till gymnasieskolan blir en elev då eleven uppnått minst betyget godkänd i matematik, svenska/ svenska som andraspråk och engelska. Totalt uppnådde 88,8 procent behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program läsåret 2008/09. Det var något fler flickor än pojkar. För de som saknar behörighet kan studier på det individuella programmet genomföras. Andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen har minskat sedan läsåret 1997/98. Elever helt utan slutbetyg har däremot legat relativt konstant runt en procent av samtliga elever. Elever som ej nått målen i två eller flera ämnen, 15 % Elever som ej nått målen i ett ämne, 8,1 % Elever som avslutat årskurs / / / /07 Elever utan slutbetyg, 1,2 % Elever som fått betyg i alla ämnen, 75,7 % Elever som ej nått målen i två eller flera ämnen, 13,9 % Elever utan slutbetyg, 1,2 % Elever som ej nått målen i ett ämne, 7,9 % Elever som fått betyg i alla ämnen, 77,0 % 33

33 Grundskolan Antalet tjänstgörande lärare... Lärare... i grundskolan uppgick till drygt läsåret 2009/10. Därutöver fanns drygt förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare, skolledare och nästan 900 studie- och yrkesvägledare med tjänstgöring i grundskolan. Könsfördelningen bland lärarna i grundskolan har varit ojämn sedan lång tid tillbaka. Läsåret 2009/10 var tre av fyra lärare kvinnor. I början av 90-talet började andelen kvinnor bland skolledarna öka. För rektorerna var andelen kvinnor 64 procent under läsåret 2009/ Antal tjänstgörande lärare i grundskolan Kvinnor Män / / / / /10 34

34 Grundskolan Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen... har minskat sedan mitten av 90-talet. Den nedåtgående trenden tycks dock ha vänt och andelen har ökat de senaste läsåren. Kommunala skolor hade högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, 87 procent, än fristående skolor, 67 procent. Skillnaderna var också stora mellan kvinnor och män, 88 respektive 76 procent. Bland de olika lärarkategorierna saknade drygt hälften av modersmålslärarna pedagogisk högskoleexamen jämfört med 4 procent av lågstadielärarna. Tjänstgörande lärare i grundskolan Andel i procent och lärartäthet 1992/ / / /10 Kvinnor Lärare med pedagogisk högskoleexamen Lärare med tillsvidareanställning Lärare i fristående skolor Lärartäthet, antal lärare (heltidstjänst per 100 elever) 8,6 7,9 8,4 8,2 35

35 Gymnasieskolan När man är tjugo har man löst världsgåtan, vid tretti börjar man tänka över den, vid fyrti finner man den olöslig. August Strindberg ( ) Svensk författare 36

36 Gymnasieskolan Nästan alla elever går vidare från... Elever... grundskolan till gymnasieskolan. 98 procent av eleverna som lämnade grundskolan vårterminen 2009 återfanns i gymnasiet efterföljande höst. 78 procent av eleverna antogs till den gymnasieutbildning de sökt i första hand. Bland de nationella programmen är Samhällsvetenskapsoch Naturvetenskapsprogrammen populärast, 22,3 respektive 14,3 procent av de som sökt till ett nationellt program hade dessa som sina förstahandsval. Minst andel sökande hade Livsmedelsprogrammet med ca 0,6 procent Antal elever i gymnasieskolan fördelade på kommunala och fristående skolor Kommunala skolor Fristående skolor

37 Gymnasieskolan För första gången sedan början av 2000-talet har elevantalet minskat i gymnasieskolan. Läsåret 2009/10 gick nästan elever i gymnasieskolan, vilket är färre än läsåret innan, men det är ändå nästan fler än läsåret 2007/08. De flesta eleverna läser på något av de nationella programmen. Andelen elever som läser på nationella program har dock minskat de senaste åren, vilket bl.a. beror på att många elever läser på Specialutformade program samt Individuella programmet. Den stora ökningen av fristående skolor har även det bidragit till nedgången på de nationella programmen. Antal elever i gymnasieskolan 1 fördelade på program samt andel med utländsk bakgrund 2009/10 Program Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknikprogrammet (TE) Int. Baccalaureat (IB) Waldorf Inividuella programmet (IV) Specialutformat program (SM) Gymnasieskolan totalt Antal elever Andel elever med utländsk bakgrund 2 14,5 8,6 11,7 8,1 7,9 11,8 21,9 11,3 11,2 10,3 7,8 9,7 3,1 21,7 20,5 17,8 11,3 37,5 13,9 47,8 9,6 16,8 1. Inklusive elever i fristående skolor, elever. 2. Med utländsk bakgrund avses att eleven är född utomlands eller att båda föräldrarna är födda utomlands. 38

38 Gymnasieskolan Val av utbildning följer traditionella mönster på flertalet studievägar. Någon märkbar förändring har inte heller skett sedan mitten av 80-talet. Endast på några av gymnasieprogrammen var könsfördelningen relativt jämn under höstterminen Andel elever i gymnasieskolan fördelade på program och kön 2009/10 Procent Kvinnor Män Hantverk Omvårdnad Livsmedel Barn- och fritid Naturbruk Estetiska Handels- och administration Hotell- och restaurang Int. Baccalaureat Samhällsvetenskap Waldorf Medie Naturvetenskap IVIK IV Teknikprogrammet Industri Fordon Bygg El Energi SM utan specifik inriktning 1 SM riksrekryterande 1 Samtliga program Specialutformat program. 39

39 Gymnasieskolan elever fick... Avgångna /09 slutbetyg från gymnasieskolan. Den genomsnittliga betygspoängen är 14,1 av max 20,0 och andelen med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är 90,3. Motsvarande uppgifter för kvinnor och män är 14,7 respektive 13,4 samt 92,5 respektive 87,9. Elever som läste naturvetenskapsprogrammet (eller närliggande utbildning på en fristående skola eller ett specialutformat program) hade högst genomsnittlig betygspoäng. Dessa elever uppnådde även i högst grad grundläggande behörighet till universitet och högskola, 95,8 procent. På ytterligare fem program uppnådde över 90 procent av eleverna grundläggande högskolebehörighet. Lägst genomsnittlig betygspoäng uppvisade elever på fordonsprogrammet med 11,8. På samtliga nationella program utom Fordonsprogrammet uppvisade kvinnor högre genomsnittlig betygspoäng än män. Skillnaden mellan kvinnor och män var störst på Industri, hantverks- och teknikprogrammen. 40

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

900 000 i utbildningar ovanför grundskolenivån

900 000 i utbildningar ovanför grundskolenivån Utbildningssystemet Den starka uppgången av antalet studerande som ägde rum under 1990- talet fram till 1998 har stannat av. Antalet studerande i komvux är numera tillbaka på samma nivå som före kunskapslyftets

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05

Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 UF 19 SM 0601 Utländsk bakgrund för studerande i grundutbildning och forskarutbildning 2004/05 Undergraduate students and postgraduate students with foreign background 2004/05 I korta drag Andelen nybörjare

Läs mer

Elever i obligatoriska skolan läsåret 2012/13

Elever i obligatoriska skolan läsåret 2012/13 PM Enheten för utbildningsstatistik 27 mars 2013 1 (19) Dnr 71-2013:299 Elever i obligatoriska skolan läsåret 2012/13 I denna promemoria beskrivs Skolverkets statistik om elever i de obligatoriska skolformerna

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968. Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan

Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968. Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968 Foto: Megapix / ACE Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan 196 Specialskolan ger hörsel- och synskadade barn ett eget tal- eller skriftspråk, skolan är alltså

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Statistiska

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare; SFS 2013:830 Utkom från trycket den 19 november 2013 utfärdad den

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Advanced Vocational Education (AVE)

14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Advanced Vocational Education (AVE) 14 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Advanced Vocational Education (AVE) Sida/ Page Tabell/ Table 224 Inledande text Text 226 14.1 Ansökningar och intagna studerande till Number of applicants and students

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har.

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Foto: Zijad Terzic Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Carl Jonas Love Almqvist, 1793 1866 Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik 96 Internationella

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Deltagande i olika former av studier

Deltagande i olika former av studier Deltagande i olika former av studier 9 Vill inte vara med Avsluta intervjun Text i kursiv stil är instruktioner till intervjuarna som skall synas i DATI och behöver bara läsas upp för den intervjuade personen

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Vuxenutbildning Kvalificerad yrkesutbildning. En expert är någon som har begått alla misstag som kan begås, inom ett mycket begränsat område.

Vuxenutbildning Kvalificerad yrkesutbildning. En expert är någon som har begått alla misstag som kan begås, inom ett mycket begränsat område. En expert är någon som har begått alla misstag som kan begås, inom ett mycket begränsat område. Niels Bohr, 1885 1962 Foto: Fredrik Funck / Pressens Bild Vuxenutbildning Kvalificerad yrkesutbildning 352

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken Universitetskanslersämbetet och SCB 82 UF 19 SM 1401 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Statistiken om högskolestuderande med utländsk bakgrund omfattar det totala antalet studenter på grundnivå,

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Temablad 2009:1. Tema: Utbildning. Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) Utbildning och forskning

Temablad 2009:1. Tema: Utbildning. Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) Utbildning och forskning Temablad 2009:1 Tema: Utbildning Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) Utbildning och forskning Temablad 2009:1 Tema: Utbildning Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) Statistiska

Läs mer

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan?

Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Hur kommer den nya gymnasieskolan, Gy 2011, påverka utbildningar på yrkeshögskolan? Vad kan det fjärde året på gymnasieskolans teknikprogram få för betydelsen för yrkeshögskolan? Yrkeshögskolan och Gy

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Årsrapport. Statistik över. yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning

Årsrapport. Statistik över. yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning Årsrapport 2013 Statistik över yrkeshögskoleutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildning Diarienummer: YH 2013/346 Årsrapport 2013 Förord Den viktigaste slutsatsen att dra av

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING Vuxnas deltagande i utbildning 2011/2012 TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING Vuxnas deltagande i utbildning 2011/2012 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:3 Adult participation

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Internationell mobilitet 53

Internationell mobilitet 53 Internationell mobilitet Efter att ha ökat i tio år minskade antalet inresande studenter till Sverige läsåret med nästan 3 procent och det beror framför allt på införandet av studieavgifter. Det är främst

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Barn- och ungdomsutbildning

Barn- och ungdomsutbildning 148 Barn- och ungdomsutbildning Astronaut. För att rymden är så oändlig och det fi nns inget svar på den. Och för att det fi nns liv på planeter som ingen vet om och så Hedvig, 8 år, årskurs 2 Pilot! Jag

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi).

Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi). Dnr 2011/150-UAN 2013-08-28 Barn- och utbildningsförvaltningen Marie Eklund E-post: marie2.eklund@vasteras.se Resultatuppfo ljning - Svenska fo r invandrare (sfi). ID: 2 (18) Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Instruktion till modul om livslångt lärande i AKU 2003

Instruktion till modul om livslångt lärande i AKU 2003 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(12) Instruktion till modul om livslångt lärande i AKU 2003 Inledning Modulen om livslångt lärande genomförs som ett tillägg i arbetskraftsundersökningarna i alla EU:s medlemsstater

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15

Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15 Dnr 30-2013:1933 Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan

TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING. Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING Etablering på tre år efter gymnasieskolan TEMARAPPORT 2015:1 UTBILDNING Etablering på tre år efter gymnasieskolan Statistiska centralbyrån 2015 Report 2015:1 Establishment

Läs mer

Social bakgrund och genomströmning i högskolan

Social bakgrund och genomströmning i högskolan , Rapport 2013:4 Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

Internationell studentmobilitet

Internationell studentmobilitet Internationell studentmobilitet En ökad internationalisering anses vara en förutsättning för en positiv utveckling av världsekonomin. Länder blir mer beroende av varandra och det blir allt viktigare för

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13

Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13 UF 19 SM 1401 Universitet och högskolor Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13 Swedish and foreign background among students and doctoral students in higher education 2012/13

Läs mer

INFORMATION TILL ELEVERNA

INFORMATION TILL ELEVERNA INFORMATION TILL ELEVERNA Klassinformation om vidare utbildningar och studier utomlands SACO-mässan Lunds universitets informationsdag Karriärpaketet rpaketet-intressetest Arbetsmarknadsdag Vägledningssamtal

Läs mer

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Statistiska centralbyrån 2008 Themed papers

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler Tillträdesregler för högskoleutbildningar Om du vill börja läsa en utbildning på grundnivå på universitet eller högskola måste du ha vissa förkunskaper för att kunna antas. Detta kallas för behörighet.

Läs mer

Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands. Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete

Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands. Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete Vidare studier Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete Vuxenutbildningen Behörighetskomplettering saknar en kurs eller fått F Utbyteskomplettering-

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

PUNKT 9 SKOLA OCH UTBILDNING

PUNKT 9 SKOLA OCH UTBILDNING PUNKT 9 SKOLA OCH UTBILDNING Förskoleklass. 1 Från det år barnet fyller sex, har det rätt att börja i så kallad förskoleklass. Det är kommunens ansvar att se till att alla sexåringar får plats i förskoleklass

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer