Minne, trauma och trovärdighet

Transkript

1 Minne, trauma och trovärdighet Barnahusdagen 19 oktober 2017 Emelie

2 Upplägg Kort om minnet Barns minne och utsaga Minne och utsaga i olika åldrar Minne för upprepade händelser Minne och trauma Sociala och emotionella faktorer Målsägandes känslouttryck När kan vi lita på barns utsagor? Sammanfattning

3 Kort om minnet

4 Tre minnesstadier Inkodning Lagring Framplockning Uppmärksamhet, stress Tid, tidigare information, ny information Frågor, strategier

5 Tre minneskomponenter Information som inte uppmärksammats, går förlorad Uppmärksamhet Information går förlorad över tid Lagring Sensoriskt register Millisekunder Korttidsminne (Arbetsminne) Ca. 30 sekunder Långtidsminne Längre tid Information Upprepning Framplockning Baddeley, 1974

6 Minnet: Rekonstruktivt och associativt Våra minnen är inga perfekta inspelningar av händelser, utan snarare rekonstruktioner av dem. Ju mer vi tänker på och berättar om ett minne, desto mer minns vi

7

8 Minne och utsaga i olika åldrar

9 Värdering av utsagor i domstol NJA 2010 s. 671 Utsagan ska vara. Klar, lång, levande, logisk, rik på detaljer, påvisat sanningsenlig i viktiga enskildheter samt fri från felaktigheter, motsägelser, överdrifter, svårförklarliga moment, konstansbrister, dåligt sammanhang eller tvekan i avgörande delar.

10 Värdering av utsagor i domstol NJA 2017 s. 316 Utsagan ska vara. Klar, lång, rik på detaljer

11 Förskoleåren (3 till 6 år) Från 3 års ålder: Barn kan vara tillförlitliga vittnen Förutsatt att frågorna som ställs är åldersadekvata och inte ledande Goodman & Melinder, 2007

12 Förskoleåren (upp till 6 år) Begränsade tekniker för inkodning, lagring och framplockning Fria utsagor blir kortare och mer detaljfattiga Poole et al., 2001; Westcott et al., 2002

13 Förskoleåren (upp till 6 år) Kunskap Bättre minne för sådant vi förstår Viktigt för att kunna beskriva var och när Poole et al., 2001

14 Förskoleåren (upp till 6 år) Språkutveckling Bidrar till minnesutveckling Förståelse för frågorna i barnförhöret Förmågan att strukturera upp en berättelse Goodman & Melinder, 2007; Holiday, 2013; Poole et al., 2001; Westcott et al., 2002

15 Kunskap: Beskriva okända föremål Barn 3 6 år 1. Vuxen läser en saga och introducerar hemlig väska 2. Assistent kommer in och öppnar väskan och råkar förstöra det som ligger i väskan 3. Det kan väl vara vår hemlis 4. Intervju med barnen Magnusson, Landström, Akehurst, & Ernberg, 2017

16 Förskoleåren (upp till 6 år) Vad var det i väskan? Espressomaskin Juicepress En sån sak Jag vet inte, jag har inte ord Och ett får! Magnusson, Landström, Akehurst, & Ernberg, 2017

17 Förskolebarns utsagor Jämfört med utsagor från äldre barn och vuxna, så är förskolebarns utsagor... Kortare Mindre detaljrika (särskilt i svar på öppna frågor) Mindre sannolikt innehållande information om tid (när, hur länge, hur många gånger)

18 Skolåren (7-12 år) Mer korrekta utsagor vid 9 års ålder 9-11 åringar ger längre och mer detaljrika utsagor än yngre barn Fortfarande färre strategier för att söka i minnet Westcott et al., 2002

19 Skolbarns utsagor Jämfört med utsagor från äldre barn och vuxna så är skolbarns utsagor Kortare Mindre detaljrika Ungefär lika korrekta (från 9 års ålder) För vissa barn mindre sannolikt innehållande information om tid

20 Tonåren (13 år och uppåt) Känslig grupp som fram till nyligen uppmärksammats lite i rättspsykologisk forskning Kan vara svårt att bygga tillit hos tonåringar i förhör

21 Tonåren (13 år och uppåt) Först här kan många barn söka i minnet lika väl som en vuxen åringar ger längre och mer detaljrika utsagor än yngre barn Lamb, 2011

22 Tonåren (13 år och uppåt) Men kan vara särskilt ovilliga att dela med sig av känslig information Mer benägna än vuxna och yngre barn att anpassa sitt beteende efter umgänge Brackman, 2017

23 Tonåringars utsagor Jämfört med utsagor från vuxna, så är tonåringars utsagor Ibland kortare och mer detaljfattiga Särskilt gällande känslig information? Ungefär lika korrekta

24 Minne och trauma

25 Minne och trauma Att utsättas för, eller bevittna ett brott, kan vara en traumatisk händelse Barn och vuxna minns ofta trauma väl Försöker glömma, men minns ändå Bättre minne för centrala detaljer Beror delvis på vad man fokuserat på

26 Minne och trauma Berättelser om trauma Är ofta osammanhängande till en början Kan innehålla mycket detaljer och intryck Kan vara väldigt svåra att dela med sig av

27 Minne för upprepade händelser

28 Minne för upprepat våld eller övergrepp Script (beskrivning av hur något brukar gå till) Ex. barn som blir utsatta för samma våld, i samma situation, av samma person

29 Minne för upprepat våld eller övergrepp Detaljfattig och allmän berättelse (särskilt som svar på öppna frågor) Fler detaljer vid specifika frågor, men också fler fel Förskolebarns script innehåller färre detaljer Fråga om särskilda tillfällen Gordon et al., 2011; Poole et al., 2001

30 Sociala och emotionella faktorer

31 Social påverkan Ledande frågor i barnförhör (förskolebarn, tonåringar och individuella skillnader) Oroliga föräldrar / andra vuxna Föräldrars videoinspelningar av egna "förhör" med barnet Kan påverka vittnesmålet men olika personer är olika motståndskraftiga Mindre påverkbara för tydliga, personligt viktiga händelser Mer påverkbara vid osäkerhet för minnet

32 Emotionella faktorer Många barn som utsätts för sexuella övergrepp känner skam och skuld Vanligt att barn i alla åldrar skjuter upp berättandet Många barn utelämnar sexuella detaljer i förhör Leander, Granhag, & Christianson; 2007; London et al., 2005; Magnusson, Ernberg, & Landström, 2017

33 Hemlisar Dessutom Berätta allt som hände i det andra rummet 78% av barnen berättade om hemligheten vid något tillfälle Men bara 20% berättade vid en öppen fråga Magnusson, Landström, Akehurst, & Ernberg (2017)

34 Målsägandes känslouttryck

35 Det känslosamma vittnet Ett vittnesmål om en våldtäkt ges i två versioner Emma berättar neutralt, utan att visa några känslor Emma måste flera gånger avbryta sig för att torka tårarna och uppträder väldigt känslosamt Ask & Landström, 2010

36 Det känslosamma vittnet De deltagare som fick se Emma berätta på ett känslosamt sätt, trodde i högre utsträckning att hon talade sanning Detsamma gäller för barn som berättar om trakasserier såväl som sexuella övergrepp Landström, Ask, Sommar, & Willén, 2013; Ernberg & Landström, 2016

37 Det känslosamma vittnet Tycks bero på vilka förväntningar vi har på ett brottsoffers beteende samt på den utsträckning i vilken vi känner medkänsla med personen Men personer uttrycker sig väldigt olika när de berättar om utsatthet för brott Känslouttryck ingen god indikator på om personen talar sanning eller ej

38 När kan vi lita på barns utsagor?

39 Barns utsagor i domstol Är utsagan rik på detaljer? (NJA 2010 s. 671; NJA 2017 s. 316) Användes i en tredjedel av alla domar med barn 3 6 år mellan för att bedöma barns utsagor i domstol (Ernberg, Magnusson, Landström, & Tidefors, 2017)

40 Barns utsagor: Vad säger forskningen? Kan inte alltid vänta oss särskilt många detaljer Självupplevda utsagor är ofta mer detaljrika Vissa typer av detaljer dock mer vanligt förekommande i utsagor om det självupplevda Vrij, 2015; Volbert & Steller, 2014

41 Barns utsagor: Hur forskar vi? Metoder för att bedöma tillförlitligheten i en utsaga: Reality Monitoring (RM): Minnesforskning Criteria Based Content Analysis (CBCA): Psykologisk erfarenhet Självupplevda utsagor innehåller detaljer som saknas i påhittade utsagor RM: Sensorisk, tidslig och rumslig information, information om känslor CBCA: Överflödiga detaljer, feltolkade detaljer, oväntade komplikationer Vrij, 2015

42 Barns utsagor: Hur forskar vi? Med hjälp av RM och CBCA kan vi skilja mellan självupplevda och påhittade utsagor med 70% korrekthet När vi själva försöker avgöra om en utsaga är påhittad eller självupplevd: 54% korrekthet Men bättre på att identifiera självupplevda än påhittade utsagor RM fungerar sämre för yngre barn Vrij, 2015

43 Barns utsagor: Några exempel Barns utsagor om självupplevda händelser innehåller fler Feltolkade men korrekta detaljer Detaljer som stämmer men som barnet feltolkat Det kom lim ur snoppen Vrij, 2015; Volbert & Steller, 2014

44 Barns utsagor: Några exempel Barns utsagor om självupplevda händelser innehåller fler Oväntade komplikationer Oväntade saker som inträffat under händelsen Han tappade byxorna på väg ut ur rummet Vrij, 2015; Volbert & Steller, 2014

45 Barns utsagor: Några exempel Barns utsagor om självupplevda händelser innehåller fler Överflödiga detaljer Detaljer runtomkring själva övergreppet Jag följde mönstret i tapeten med fingret Jag tyckte mindre om de hårspännen jag hade på torsdagar Vrij, 2015; Volbert & Steller, 2014

46 Att värdera barns utsagor Ingen metod kan skilja självupplevda från påhittade utsagor till 100% Men en viss typ av detaljer mer vanligt förekommande i utsagor om det självupplevda Brist på detaljer, eller avsaknad av dessa detaljer, ska inte tas som en indikation på att barnet inte berättar om något självupplevt

47 Vad händer härnäst? Pågående studier HT 2017: Enkät till åklagare: Åklagares erfarenhet och åtalsbeslut i fall som rör misstänkta sexuella övergrepp mot förskolebarn Kommande studier VT 2018: Enkät till barnförhörsledare: Barnförhörsledares erfarenheter och upplevelser Nya verktyg för förhör med förskolebarn Hur kan vi hjälpa barn att lämna en mer detaljrik utsaga? Tonåringars tankar om att berätta om svåra saker

48 Sammanfattningsvis Från tre års ålder kan barn i allmänhet lämna en tillförlitlig utsaga om vad de varit med om Men barns förmåga att sitta i ett förhör, svara på frågor och lämna en berättelse, varierar kraftigt En rad faktorer, såsom minne, skam och skuld samt social påverkan, påverkar om, vad, hur och när de berättar

49 Sammanfattningsvis Förmågan att lämna en lång och detaljrik berättelse utvecklas lång upp i åldrarna Barn som utsatts för sexuella övergrepp utelämnar ofta sexuella detaljer från sina berättelser Berättelser om upprepad utsatthet blir ofta korta och detaljfattiga, men det kan hjälpa att fråga om särskilda tillfällen Brist på känslouttryck är ingen bra indikator på osanning Även om vi inte kan kräva en detaljrik berättelse, kan vi hålla utkik efter vissa typer av detaljer

50 Tack för att ni lyssnade! Barnahusdagen 19 oktober 2017 Emelie