Protokoll. Arbetsmarknadsutskottet. Samhall, Kurödsvägen 9, kl.08:30-12:00

Transkript

1 Sammanträde Plats och tid Ledamöter Övriga Samhall, Kurödsvägen 9, kl.08:30-12:00 Evy Gahnström (V), Ordförande Carin Raruneskär (M), Vice ordförande Rolf Jonsson (L) Magnus Jacobsson (KD) Stefan Skoglund (S) t.o.m. del av 30 kl. 11:45 Cecilia Sandberg (S) Jarmo Uusitalo (MP) Mattias Ljungdahl, distriktschef Samhall, marknadsområde Syd 24 Pia Strömsholm, chef arbetsmarknadsavdelningen kommunledningskontoret Annette Nyman, utvecklare arbetsmarknadsavdelningen kommunledningskontoret Said Osman, enhetschef arbetsmarknadsavdelningen kommunledningskontoret Maria Kullander, avdelningschef socialtjänsten Ulf Larsson, chef vuxenutbildningen barn och utbildning Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrift sekfeterare ti.a":)+gr-c~ Carin Raruneskär (M) stadshuset : ~ ~~ /1 -.~ rz:::~ ;, ~;~kt- Paragrafer Underskrift ordförande U n derskrift.j.ustettmde slg<-re:,*-."(~ Sammanträde Förvaras hos Anslaget sätts upp Anslaget tas ner Underskrift Justerandes ~tur BEVIS och ANSLAG om justeringens tillkännagivande stadshuset kommunledningskontoret ~ {-- ~ Annica Åberg

2 23 D nr KS Upprop samt val av justerande Carin Ramneskär (M) utses till justerande. Justerandes signatur q ~b

3 24 Dnr KS Företagsinformation Samhall Mattias Ljungdahl, distriktschef, marknadsområde Syd, hälsar välkommen och informerar om Samhall och verksamheten i Uddevalla. Utskottet startar med en rundvandring på företaget. Samhall finns på över 200 orter över hela landet och är indelat i tre marknadsområden; Nord, Mitt samt Syd. Samhall är vidare indelat i 28 distrikt. Distrikt Bohuslän består av Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Lysekil, Strömstad, Mellerud och Bengtsfors kommuner. Samhall startades 1980 och ägs av svenska staten och omsätter årligen cirka sju miljarder kronor. Samhalls huvuduppgift är att skapa utvecklande jobb åt personer med funktionsnedsättning. Riktiga arbeten som skapas i kunduppdrag på marknadsmässiga villkor. Det är Arbetsförmedlingen som avgör vilka som får jobb på SamhalL Runt människor jobbar hos SamhalL Målsättningen är att ska lämna Samhall varje år. I distrikt Bohuslän är målet att 38 personer ska lämna årligen. Samhall erbjuder tjänster inom fastighetsservice, lager och logistik, städ och tvätt, tillverkning, samt äldreservice och tjänster. Det handlar till exempel om gräsklippning, leverera fruktkorgar, receptionistuppdrag, sömnad och montering. I Uddevalla består en stor del av verksamheten av tjänster till olika e-handelsföretag, såsom till exempel orderpackning och leverens till slutkund. Ordförande tackar för informationen. v J des signatur. /

4 25 Dnr KS 2017/00147 Lägesrapport av uppdraget om insatser för ökad anställningsbarheten hos personer med försörjningsstöd Pia Strömsholm, chef arbetsmarknadsavdelningen kommunledningskontoret ger en lägesrapport över uppdraget om insatser för ökad anställningsbarhet hos personer med försörjningsstöd. Syftet med uppdraget är att forumlera ett gemensamt uppdrag för socialtjänsten, arbetsmarknadsavdelningen och vuxenutbildningen rörande insatser och arbetssätt för att öka anställningsbarbeten hos personser med försörjningsstöd. Målet är att få fler personer i sysselsättning och färre personer med försörjningsstöd. Målgruppen är personer med behov av försörjningsstöd och andra stödinsatser från samhället samt en låg anställningsbarhet/ arbetsförmåga. Arbetsgruppen planerar att kunna ge en slutrapport till utskottet i juni. Undersöker samlokaliseringar och samverkan myndigheter emellan. Planen är att ersätta tidigare samverkansavtal med ett nytt. Undersöker finansieringsmöjligheter. Fokus ligger på målgruppens behov och fler insatser. Nya begrepp och tydligare roller (beställer/utförare) diskuteras. Resurser organiseras under arbetsmarknadsavdelningen. Projektledare för implementeringen är anställd. Ordförande tackar för informationen.

5 26 Dnr KS Kostnader efter etableringsperioden Ulf Larsson, chef för vuxenutbildningen på barn och utbildning informerar om kostnader som uppstår för vuxenutbildningen efter etableringsperioden. År Beräknad kostnad, mkr , , , , , ) , , ,1 I kostnadsberäkningen ingår lärare, administrativ personal, studie- och yrkesvägledare, lokaler, IT -utrustning och möbler. Beräkningarna är gjorda utifrån utgångsläget att inga förändringar sker. För att klara att behålla nuvarande nivå/volym anses ett årligt tillskott på 5 mkr behövas. För att öka nivån krävs ytterligare tillskott. Ordförande tackar för informationen. Utdrags bestyrkande

6 27 Dnr KS studiestartsstöd Ulf Larsson, chef för vuxenutbildningen på barn och utbildning informerar om studiestartsstöd. studiestartsstöd är en del av Kunskapslyftet, för personer mellan år som inte har någon grundskola, saknar gymnasieutbildning, inte tagit sig igenom komvux under etableringen. Syftet är att få ner arbetslösheten och fokus ligger mer på arbetsmarknadens behov och mindre på individens behov. Tanken är att det ska vara en startmotor för att börja studera för de som ej har gjort det tidigare. Det handlar om sammanhållna utbildningar, paketerade lösningar på central nivå som kan användas på lokal nivå. Beslut väntas i början av juli. För Uddevallas del handlar det om ca personer som kan vara berörda. Ordförande tackar för informationen. J u~ des signatur ~

7 28 Dnr KS 2017/00284 Arshjul för arbetsmarknadsutskottet Sammanfattning För att få en bättre planering av informationsärenden till arbetsmarknadsutskottet (AMU), så föreslås använda ett årshjul. Ärenderubriken beskriver det aktuella informationsärendet får månaden. Ett liknande årshjul används parallellt av kommundirektörens ledningsgrupp. Denna arbetsordning initierades av arbetsmarknadsavdelningen och diskuterades kort vid mötet med AMU den 12 april. Övriga fårvaltningar som representeras i AMU, har uppmanats att komplettera med punkter, men inga fler har inkommit. Ansvarig får varje enskilt informationsärende, ansvarar får att ärendet är anmält den aktuella månaden till AMU:s sekreterare. Följande informationer är aktuella i årshjulet : Januari: Fördelningsmodellen statsbidraget etableringen Februari: Etableringslagen (2010:197)- Kommunala rutiner Mars: Lag 2009:724 om nationella minoriteter och minoritetsspråk April: Status arbetsmarknadsinsatser Maj: Måtten Utanfårskapsindex och Boendesegregationsindex Juni: Rapport integrationsgruppen SIV (samverkan, integration, verksamhet) Juli: - Augusti:- September: Status mötesplatser Oktober: Status arbetsmarknadsinsatser November: Status projekt December: Rapport integrationsgruppen SIV Beslutsunderlag Kommunledningskontoret tjänsteskrivelse Beslut beslutar att godkänna förslaget till årshjul med anmälda informationsärenden under perioden , med ändringen att "Fördelningsmodellen statsbidraget etableringen" flyttas från januari till december eftersom arbetsmarknadsutskottet inte har något sammanträde... IJanuan. Ju~andes signatur j 6 Utdrags bestyrkande

8 29 Dnr KS Utanförskaps i n d ex Annette Nyman, utvecklare på arbetsmarknadsavdelningen, kommunledningskontoret informerar om utanförskapsindex Kommunfullmäktige har antagit ett mål om att ingen stadsdel skall ha ett index under 65 o/o (100 är max och kommunsnittet är drygt 80 %). Kommunen har tre stadsdelar som utmärkt sig med ett lägre index och det är Dalaberg, Hovhult och Tureborg. Dessa tre områden följs därför i ett gemensamt mått ( 61,4 år 20 17). Närmaste stadsdel över dessa tre, är skogslyekan med ett index på 70,7 %. Målet är att de tre stadsdelamas gemensamma index ska öka till65 till år Det är svårt att påverka utanförskapet i dessa stadsdelar, då de hela tiden fylls på med nya invånare som befinner sig i ett tillfälligt utanförskap, tillsammans med dem som har svårt att ta sig ur utanförskapet. Utanförskapsindex beräknas utifrån: andel förvärvsarbetande år andel förvärvsarbetande kvinnor år som har en utbildningsbakgrund som är minst gymnasieutbildning andelen år som har en utbildningsbakgrund som är minst gymnasieutbildning andelen av de röstberättigade till kommunvalet som deltar i valet. Ett utanförskapsområde kännetecknas av låg andel förvärvsarbetande (speciellt bland kvinnor), låga inkomster, låga skolresultat, låg utbildningsbakgrund, lågt valdeltagande, samt stor ohälsa (speciellt bland kvinnor), många med utländsk bakgrund och många hyresbostäder. Kommungenomsnittet för utanförskapsindex 2017 är 81,2, målet är 64,5. Utanförskapsindex i de tre områdena Dalaberg, Hovhult och Tureborg är 61,4. För Dalaberg och Hovhult kan man se en positiv ökning från 2016 med ca 1,6 %. Index för Tureborg har sedan 2016 sjunkit med 2,1 %. År 20 l 7 ' ) ålder år Kommungenomsnitt Dalaberg Hovhult Tureborg Andel förvärvsarbetande 77,9 54,8 57,2 53,5 Andel förvärvsarbetande kvinnor 77,1 53,2 53,8 49,1 Andel med utbildningsbakgrund 85,9 68,2 68,8 75,8 som är minst gymnasieutbildning Andelen röstberättigade som 83,76 67,35 65,78 69,69 röstade i kommunvalet 2014 Jus~es signatur c[ G

9 forts. 29 segregationsindex är ett mått på skillnaden i bosättningsmönster mellan olika befolkningskategorier. Beräkningen görs här for de utrikes födda. Med hjälp av information om fördelningen av inrikes födda och utrikes fodda beräknas avvikelsen område for område i förhållande till kommunens genomsnitt. Dessa avvikelser summeras sedan till ett index som skalas från O till l 00, där O betyder jämn fördelning över området och l 00 betyder total segregering har Uddevalla ett bostadssegregationsindex på 36,2. En ökning har skett årligen sedan Ordförande tackar for informationen. JusC%:des signatur J; 6

10 30 Dnr KS Nulägesrapport mötesplatserna Said Osman, enhetschef på arbetsmarknadsavdelningen kommunledningskontoret ger en nulägesrapport från mötesplatserna Dalaberg och Tureborg. Mötesplatsernas syfte är att utveckla områden med stort utanförskap. Målet är en väl fungerande integration genom att invånare kan närma sig arbetsmarknaden och leva och bo i ett attraktivt område med bra bostäder, med upplevt trygghet och ett rikt fritidsutbud, där mångfalden blir en tillgång. Uppdraget för mötesplatserna är att arbeta med olika arbetsmarknadsåtgärder samt för en ökad integrering och inkludering, att utjämna skillnader i livsvillkor och att utgå från vägledning, aktiviteter och utveckling. Andra viktiga delar är att involvera medborgarna i de demokratiska processerna, bedriva verksamheterna på ett sätt som förebygger diskriminering och ojämlika förutsättningar för hälsa. Meningen är att medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande, förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka. Övergripande innehåll på mötesplatserna omfattar vägledning, aktiviteter och utveckling. Vägledning i form av exempelvis samhällsinformation, hänvisning, IT -stöd, bostadsinformation, brobyggare/kulturtolk, konsumentvägledare och socialt stöd. Aktiviteter i form av exempelvis cafeverksamhet, kvinnoverksamhet, studiecirklar, söka-jobb-aktiviteter, ungdomssatsning och dialogträffar. Utveckling i form av exempelvis olika projekt med civilsamhället (volontärskap), kultur och integration, idrott och integration, mässor, yrkesvägledning, nätverksbyggande och olika projekt från bland andra hälsopolitiska rådet och Europeiska socialfonden. Det märks på mötesplatserna att det finns ett stort behov av socialt stöd. Med socialt stöd menas i detta sammanhang frågor som kan uppkomma för den enskilde och som inte regleras i lagar, förordningar och andra styrande dokument. Det finns även personer som levt länge i Sverige men som på grund av till exempel språksvårigheter och långvarig arbetslöshet har behov av olika former av socialt stöd. Förr täcktes detta behov av så kallade etableringslotsar, men dessa avvecklades i början av 2015, utan att ha ersatts av något annat. Det är viktigt för en bra etablering att alla har samma tillgång till de kommunala resurserna och att det finns en tydlig information om vart man kan vända sig vid olika frågeställningar. Mötesplatserna finansieras med kommunbidrag, fördelat mellan nämnderna, totalt l,9 mkr för båda mötesplatserna. Finansiering sker också till stor del av schablonbidraget Jus~des signatur o

11 forts. 30 Samhällsvägledare och brobyggare är exempelvis idag finansierat till stora delar av schablonbidraget Det är dock viktigt att tänka på att när antal i etablering minskar framöver, kommer även schablonbidraget att minska. Framtida utmaningar för mötesplatserna: Ansvarsfördelning för socialt arbete gentemot nyanlända, vem ska göra vad och hur kan mötesplatserna vara resurs? Mötesplats Tureborg har ingen bra lokal med en kortsiktig modul. Samtidigt finns ett stort behov av kommunal närvaro på Tureborg. Mötesplatserna i relation till Medborgarcenter, vem ska göra vad? Utanförskapsområde med negativ trend, ett strategiskt helhetsgrepp behövs. Finansiering av mötesplatserna i framtiden. Ordförande tackar för informationen. Jus~?:'t s signatur /j, '\)

12 31 Dnr KS Meddelanden och rapporter Arbetslöshetsstatistik vecka l 7 och mottagande nyanlända. Gemensam dag med Arbetsförmedlingen och näringslivet planeras på arbetsmarknadsutskottet den 13 september. Mer information kommer senare. Justerandes signatur Q\