Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Reviderad Plan mot diskriminering och kränkande behandling MELLBYSTRANDSSKOLAN På Mellbystrandsskolan ska alla barn och vuxna känna sig trygga och må bra.

2 Datum för upprättande av planen: Diarienummer: Skolenhet: Mellbystrand Plan mot diskriminering och kränkande behandling Uppdrag Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar i verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Den ska också innehålla åtgärder med syfte att förebygga och förhindra trakasserier. Enligt 6 kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. De båda ovan angivna krav på att årligen upprätta planer har av barn- och ungdomsnämnden delegerats till förskolechef och rektor. De båda planerna kan sammanföras i en plan. Varje enskild förskole- och skolenhet ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Definitioner: Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I skolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Kränkande behandling Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. o Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. o Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. o Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. o En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. o Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna.

3 Mobbing är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag (begreppet mobbing används inte längre i skolförfattningarna). Kränkningarna kan vara o Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), o Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög), o Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, icke-verbala), o Text- och bildburna (t.ex. sociala medier såsom t.e.x. Facebook, och Instagram. Internetsajter, e-post, sms, mms och klotter, brev mm). Den individuella upplevelsen ska alltid tas på allvar och vara en utgångspunkt vid bedömning av kränkande behandling. Rutiner för när ett barn/en elev känner sig kränkt eller trakasserad Anmälan till förskolechef/rektor samt barn- och ungdomsnämnden 1 Rektor/förskolechef tar emot anmälan från personalen (kan vara muntlig eller skriftlig). Anmälan ska ske omgående. Rektor/förskolchef anmäler händelsen genom att skicka in ett e-post meddelande till en särskild ikon i First Class ( Anmälan kränkande behandling ). Anmälan ska ske omgående. I anmälan ska det anges vad som hänt, när samt var (enhet) händelsen har skett. Av anmälan ska det också framgå vilka barn/elever/personal som är inblandade. En kopia på anmälan som skett via e-post ska läggas i elevens elevakt. Om flera elever är inblandade i ärendet ska en kopia läggas i respektive berörd elevs elevakt. Motsvarande gäller för barn i förskolan. Samtliga rutiner och blanketter finns i First Class under ikonen Kränkande behandling Om ett barn/elev har blivit utsatt av en personal gäller ovanstående med undantag för: Om barnet/eleven upplever sig utsatt av förskolechef/rektor gör biträdande verksamhetschefen anmälan och ansvarar för att e-post meddelande skickas in. ANALYSDEL 1 Rutinerna finns angivna i Riktlinjer gällande åtgärder mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Beslutade i barn- och ungdomsnämnden den 30 januari 2014.

4 Sammanfattning av förra årets behov Den SWOT-analys som gjorts på Mellbystrandsskolan under läsåret 2012/2013 visade att verbala hot, slag, blickar och miner förekom bland barnen. Det framkom vidare att det fanns platser på skolan där vissa av barnen kände sig rädda; vid stora bandyplanen, vid fotbollsplanen och i skogen. Trivselenkäten, som genomfördes med varje enskilt barn visade dock att majoriteten av barnen trivdes väldigt bra på skolan. Samma enkät visade också att barnen med några få undantag hade kamrater att leka med på rasterna och på fritids. I den enkätundersökning som genomfördes med både föräldrar och elever under läsårets vårtermin (2013) framkom att majoriteten av föräldrar och elever är mycket nöjda med hur vi har det i skolan och på fritidshemmet. Mot bakgrund av SWOT-analysen och resultaten i ovanstående enkäter såg vi behov av att fokusera ytterligare på barnens/elevernas känsla av trygghet och säkerhet. Vi enades om att fokusera på följande konkreta åtgärder i det vardagliga pedagogiska arbetet: Att vara mer personal ute bland barnen, både under skoltid och då barnen är på fritids. Att närvara i omklädningsrummen i samband med idrott och alternera mellan pojkarnas och flickornas omklädningsrum. Att fortsätta arbeta i åldersblandade grupper vid vissa aktiviteter i skolan och på fritids. Utöver detta beslutade vi att: Ge information och föra diskussion kring ovanstående på skolrådet. Ge information till föräldrar i samband med föräldramöten, kring vad planen för diskriminering och kränkande behandling samt hur vi arbetar för att motverka detta. Utvärdering av förra årets åtgärder Under läsåret 13/14 har vi, i enlighet med planen, utökat antal personal som rör sig ute bland eleverna på rasterna. Vi har dessutom bytt ut titeln rastvakt till rastvärd för att tydligare belysa att vår roll ute är att stötta eleverna i deras lek. Vi upplever att vi uppnått önskat resultat då vi tycker att det sker färre incidenter där elever hamnat i konflikt med varandra nu än tidigare. Vi känner också att vi snabbare kan komma och hjälpa till om något händer ute på rasten och detta upplever vi att eleverna också känner en ökad trygghet i. På fritids har man gjort en uppdelning i två grupper; stora fritids (åk 2-3) och lilla fritids (åk F-1) och genom att samarbeta mellan dessa bägge grupper har man lyckats öka personaltätheten ute även där. Idrottslärarna försöker övervaka trivseln i omklädningsrummen i den mån de har möjlighet, och stämningen har överlag blivit bättre. Det är färre som känner sig otrygga i omklädningssituationer nu än tidigare. Den främsta anledningen till detta är dock troligtvis att vi nu, i samband med flytten tillbaka till Mellbystrandsskolan har tillgång till fler omklädningsrum än tidigare och uppdelning i fler och mindre grupper är en starkt bidragande orsak till ökad trygghet i dessa situationer.

5 Vi har fortsatt med åldersblandade temadagar både vid läsårsstart och vid andra temadagar under terminerna. Detta har haft fortsatt positiv effekt för de mindre elevernas känsla av trygghet med de större. Skolrådet har inte varit aktivt under läsåret 13/14, detta för att det blivit svårt att lösa med vår lokalisation i Veinge och den tid som krävts för förberedelse och genomförande av flytten tillbaka till Mellbystrand. Skolrådet kommer med stor sannolikhet att återinföras under läsåret 14/15. På föräldramöten pratar vi om hur stämningen är i klassen, om vårt arbete och våra handlingsplaner vid eventuell diskriminering och kränkande behandling. Detta för att medvetandegöra föräldrar om att dokumentationen finns och hålls aktuell samt var de kan ta del av den. Nulägesanalys och behovsinventering Vi har under läsåret 13/14 genomfört vår trivselenkät två gånger, en gång på höstterminen och en gång på vårterminen. Detta eftersom läsåret var speciellt, då vi flyttade tillbaka till Mellbystrandsskolan i Mellbystrand efter ett drygt år i Veinge. Vi hann aldrig göra vårt likabehandlingsarbete på höstterminen och när vi i början av 2014 började analysera enkäterna från höstterminen insåg vi att elevernas trivsel och trygghetskänsla till stor del var beroende av var de rent geografiskt befann sig. En stor del av problematiken kunde härledas till de skolskjutsar som var nödvändiga till och från skolan i Veinge. Vi kände också behov av att förändra vissa av frågeställningarna i enkäten för att göra den tydligare och mer aktuell. Vi beslutade därför att under en arbetsplatsträff låta personal på skolan föra diskussion och komma med förslag på förbättringar av enkäten, efter vilken likabehandlingsgruppen sedan omarbetade den. Eleverna fick sedan svara på den nya aktualiserade enkäten i början av mars Klassföreståndarna i respektive klass sammanställde därefter elevernas svar och likabehandlingsgruppen analyserade skolans samlade trivselenkäter. I stort sett alla elever trivs bra i sina respektive klasser. Vi kan konstatera att samtliga elever anser sig ha någon att vara med på rasterna. Någon enstaka elev menar att han/hon inte har någon att vara med på fritids. Enkäten visar att det finns platser på skolan där vissa elever känner sig otrygga. Ungefär en fjärdedel av eleverna tycker att de ibland blir illa behandlade av andra elever. Ca var tionde elev menar att de ibland själva kunde behandla sina kamrater bättre. Enkäten visar också att det troligen finns elever på skolan som är ensamma eller mår dåligt. De allra flesta eleverna anser dock att de trivs bra och känner sig trygga samt att de har personal på skolan att vända sig till när något händer eller om de vill prata.

6 BESKRIVNING AV DET FORTGÅENDE LIKABEHANDLINGSARBETET Genom en trygghetsenkät, som genomförs under höstterminen görs varje läsår en kartläggning avseende utsatta elever och kränkande behandling. Även skolans/fritidsverksamhetens fysiska miljö kartläggs och riskfyllda platser uppmärksammas. (Skolledning och personal ansvarar för att enkäten genomförs) En föräldra- och elevenkät genomförs vartannat läsår, under vårterminen. Enkätens syfte är att få en uppfattning om hur väl barn och föräldrar trivs med Mellbystrandsskolan och fritidshemmet. (Barn- och utbildningsnämnden och skolledning ansvarar) Mellbystrandsskolan och fritidshemmet har regelbundna klassråd/fritidsråd, där man tillsammans tar upp och diskuterar sådant som är aktuellt i klassen/i fritidsgruppen. Barnen/eleverna ges då bland annat möjlighet att träna konfliktlösning samt att kunna identifiera och sätta ord på känslor. (Personal ansvarar) På Mellbystrandsskolan värdesätts högt ett gott samarbete med elevernas föräldrar. Tillsammans med föräldrarna finns det möjlighet att till exempel uppmärksamma negativa tendenser och diskussioner kan föras kring aktuella problem, riktlinjer, åtgärder och lösningar. Föräldrar involveras kontinuerligt, till exempel i samband med utvecklingssamtal och föräldramöten. (Skolledning och personal ansvarar) Mellbystrandsskolan har elevråd som sammanträder regelbundet och diskuterar bland annat skolans regler och engagerar sig i trivseln på skolan (Elevrådet, skolledning och personal ansvarar). Rastvärdar (personal) finns tillgängliga då eleverna har raster både utomhus och inne i skolbyggnaderna så att eleverna ska kunna känna sig trygga. (Skolledning och personal ansvarar) Eleverna i årskurs 6 är skolans krambjörnar, vilket innebär att de har ett särskilt ansvar för de yngre eleverna. Syftet är att öka känslan av trygghet på skolan samt att de äldre barnen får vara goda förebilder för de yngre. (Skolledning och personal ansvarar) Två av Elevhälsans skolkuratorer besöker varje läsår Mellbystrandsskolans årskurs 3. Under tre sammanhängande tillfällen arbetar man i klassen med Känna ja, känna nej då eleverna får lära sig att känna igen bra och dåliga känslor och beröringar samt lära sig om sin egen säkerhet och hur man bär sig åt om man behöver hjälp. (Skolledning, personal och skolkuratorer ansvarar) ÅTGÄRDER

7 All personal arbetar konkret och aktivt med att påverka attityder i fråga om diskriminering, kränkande behandling och utsatthet. Samtal, vänskapsövningar och jagstärkande övningar ingår som en naturlig del i det vardagliga pedagogiska arbetet. Under läsåret 2014/2015 kommer Mellbystrandsskolan att fortsätta fokusera på att öka barnens/elevernas upplevelse av att behandlas och bemötas på lika villkor. Utöver befintliga åtgärder inom skolan (beskrivna under rubrik Beskrivning av fortgående likabehandlingsarbete ) kommer också följande åtgärder att påbörjas/genomföras: Identifiering av otrygga platser. Utifrån analysen av elevenkäten uppmärksammades det att det finns ställen på skolgården där elever känner sig otrygga. För att göra de platserna mer trygga vill vi se till att rastvärdar alltid finns i närheten av dessa platser. Men först måste vi ta reda på var de platserna är, för det framgick inte av enkäten. Därför kommer följande fråga lyftas i varje klass före vårterminens slut; Finns det någon plats på skolgården där du inte känner dig trygg på rasterna, i så fall, var? Klasslärarna lämnar sedan informationen vidare vid nästa informationsträff. I september utvärderar likabehandlingsgruppen om situationen har förbättrats. Enkäten visade också att flera elever tyckte att det verkade som vissa barn var ensamma på rasterna. För att motverka det behöver vi blåsa nytt liv i vissa av krambjörnarnas ansvarsområden. Dels ska krambjörnarna återigen besöka de yngre barnen på skolan i början av höstterminen för att öka de yngre elevernas känsla av trygghet gentemot de äldre. En gång i veckan anordnar krambjörnarna en lek som alla som vill kan få vara med på. Vi ska dessutom åter måla en Krambjörn ute på skolgården dit man kan gå om man vill leka med någon, den lek som krambjörnarana visade på tisdagsrasten, eller någon annan. Krambjörnen blir då en samlingsplats för de som vill vara med och leka med andra. Svante och Ursula, som är klassföreståndare för åk 6 läsåret 14/15, blir ansvariga för att detta genomförs. Enkäten visade också att flera elever ansåg att de blev illa behandlade av andra elever, och en del ansåg att de också själva kunde behandla sina kamrater bättre. Därför känner vi behov av att jobba mer kontinuerligt med värdegrundsfrågor tillsammans med eleverna än vad vi gör idag. Likabehandlingsgruppen kommer under höstterminen 2014 inventera vilka olika material för värdegrundsarbete som redan finns i de olika klasserna, hur de används och om ytterligare material behöver inhandlas. Målsättningen är att vi under läsåret 2014/2015 ska bestämma vilket/vilka material som ska användas, samt utarbeta en plan för hur värdegrundsarbetet ska genomföras på Mellbystrandsskolan. Likabehandlingsgruppen är ansvarig för att detta genomförs. HANDLINGSPLANER

8 All personal får årligen och vid behov information om Mellbystrandsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Föräldrar delges information om planen och hur man arbetar utifrån den via skolråd och föräldramöten. Föräldrar har i dessa forum möjlighet att vara delaktiga i arbetet med planen. Skol- och fritidspersonal gör barnen/eleverna delaktiga i arbetet med planen samt berättar för dem hur de ska gå tillväga om de känner sig kränkta, diskriminerade eller utsatta på annat sätt. Aktiva och akuta åtgärder vid kränkande behandling 1. Det är alla vuxnas ansvar att vara observanta och agera om någon av eleverna/barnen på Mellbystrandsskolan/fritidshemmet blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Samtliga vuxna ska ta elevernas/barnens berättelser på allvar, lyssna till deras språkbruk samt observera deras kroppsspråk och ansiktsuttryck. 2. Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska en utredning belysa vad som har hänt. Utredningen kan vara alltifrån några enstaka frågor till en längre utredning. Vid utredning ska vårdnadshavare och berörd personal informeras. Om ett barn/en elev upplever sig kränkt eller trakasserad av någon i personalen på skolan/fritids ska utredningen ledas av rektor. 3. I den utredning som genomförs vid kränkning och trakasserier ska åtgärder och uppföljning tydligt redovisas. Det ska också framgå vem som har ansvaret för att åtgärder och uppföljning genomförs. 4. Kontinuerlig och noggrann dokumentation ska föras under hela utredningstiden. I dokumentationen/händelserapporten ska följande framgå: Datum för händelsen/händelserna Plats/platser där det hände Inblandade personer samt deras personnummer Beskrivning av händelsen/händelserna Åtgärder Uppföljning Reflektion och utvärdering Vilka som har tagit del av dokumentationen Vem som har dokumenterat (namn och profession) samt datum för dokumentationen 5. Efter avslutad utredning ska en utvärdering göras, så att det finns möjlighet att lära för framtiden. Utvärdering och revidering av planen

9 Planen utvärderas av elever, föräldrar och skolpersonal i slutet av varje läsår. Vid varje nytt läsårs start upprättas nya planer avseende diskrimineringsfrågor och kränkande behandling. Revidering sker vid behov. Elever och föräldrar görs delaktiga genom remiss till föräldrarepresentanter och elevråd, innan planen slutligen fastställs för kommande läsår. I gruppen som ansvarat för sammanställning och revidering av årets plan har följande lärare ingått, Ronny Holm, Donald Hägerström, Lise-Lotte Hägerström och Catarina Denke. Skolledningen har det yttersta ansvaret för att handlingsplaner upprättas, följs, utvärderas och revideras. Rektorns/förskolechefens underskrift Datum Eva Karlberg X Härmed delegationsanmäls planen mot diskriminering och kränkande behandling