Vårdval Stockholm 2008

Transkript

1 Vårdval Stockholm 2008 Vårdvalsrapport januari-december 2008 Författare: Anne-Maj Berggren Carolina Sandberg Nadja Bogestam HSN-förvaltningen/mars 2009 Box 6909, Stockholm Tel

2 2(77) Arbetet har sammanställts inom Utvecklingsavdelningen med en arbetsgrupp från respektive enhet inom Närsjukvården och Läkemedelscentum bestående av: Anders Olsson Anne-Maj Berggren Carolina Sandberg Nadja Bogestam Marjaliisa Abrahamsson Gertrud Wahlund Biljana Knezevic Lena Nordgaard Pia Pahlstad, Birgitta Hjelte Britta Larsmark, Gunilla Malmefeldt Lena Franzén Byttner Johan Holmgren Maria Juhasz Haverinen Sten Ronge Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningen Närsjukvård, allmän medicin Närsjukvård, allmän medicin Närsjukvård, allmänmedicin Närsjukvård, allmän medicin Närsjukvård, kvinnor och barn Närsjukvård, rehab-hablitering-hjälpmedel Närsjukvård, rehab-hablitering-hjälpmedel Närsjukvård, geriatrik Närsjukvård, geriatrik Närsjukvård, geriatrik Medicinska staben, läkemedel Läkemedelscentrum / Läkemedelsstatistik

3 3(77) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING SAMMANFATTNING MÖDRAVÅRDCENTRALER, MVC BARNAVÅRDSCENTRAL, BVC LÄKARINSATSER I SÄRSKILT BOENDE RAPPORTENS SYFTE TIDSPERIOD OCH GEOGRAFISK INDELNING KÄLLOR DATAKVALITET HUSLÄKARVERKSAMHET LISTNING DIAGNOSER PSYKOSOCIALA INSATSER LÄKEMEDEL HUSLÄKARVERKSAMHET LOGOPEDI VOLYMER MÅLGRUPPER KOMMANDE RAPPORT BASFAKTA - TABELLBILAGA HUSLÄKARE MVC BVC FOTSJUKVÅRD LOGOPEDI LÄKARINSATSER I SÄRSKILT BOENDE... 66

4 4(77) 1. Inledning Den tredje Vårdvalsrapporten avser uppföljning av hela år Den innehåller fördjupningar beträffande förändringar i listningen, psykosociala insatser och läkemedel inom husläkarverksamheten. Dessutom innehåller den en fördjupad analys av logopedverksamhetens olika patientgrupper (målgrupper). Basfakta redovisas för samtliga auktoriserade verksamheter under år Tidigare vårdvalsrapporter har redovisats i juni 2008 för perioden januari - april och i december 2008 för perioden januari - oktober. Även fortsättningsvis kommer vårdvalet att följas upp inom alla vårdområden där auktorisering och vårdval införts. 2. Sammanfattning 2.1 Husläkarverksamhet Det har förts en diskussion om vårdvalet i sig har lett till en förändring av diagnospanoramat, men en analys av diagnoserna visar inte på någon nämnvärd skillnad mellan åren. Listning Andelen listade på en husläkare/husläkarmottagning är 90 procent av befolkningen i december Listningsandelen har ökat med en procentenhet sedan december Orsaken till den begränsade ökningen är att vårdgivare, inför vårdvalet, började lista nya patienter i redan under hösten Emellertid har det skett en ökning i listningsgrad inom samtliga åldersgrupper med undantag för de äldre. Där har den istället minskat. Detta beror sannolikt på att vårdval för läkarinsatser i särskilt boende trädde i kraft under året och att de boende inte kan vara listade både hos en husläkare och hos läkaren med ansvar för läkarinsatserna i det särskilda boendet. Omval har gjorts av 15 procent av samtliga listade. Vanligast har omval varit inom Stockholm/Ekerö. De flesta har bytt till en annan vårdgivare inom samma kommun/stadsdel. Övriga förändringar i husläkarlistorna består av nyval av husläkare/mottagning. Psykosociala insatser Befolkningens behov av vård på grund av psykisk ohälsa tillgodoses på flera olika sätt och detta för med sig att en heltäckande analys inom området blir komplex. I denna rapport redovisas enbart en analys av husläkarnas psykosociala insatser enligt det uppdrag som beskrivs i Regelboken för husläkarverksamhet. De psykosociala insatserna inom husläkarverksamheten har totalt ökat med ca tio procent. Psykiatriska diagnoser inom husläkarverksamheten har analyserat i syfte att bedöma behovet av psykosociala insatser. Diagnoser med rubriceringen psykiatriska sjukdomar utgör fyra procent av det totala antalet diagnoser hos husläkarmottagningarna i länet. Det motsvarar i genomsnitt 63 vårdkontakter per 1000 invånare. I länsdelarna är variationerna 55 vårdkontakter per 1000 invånare i norra länsdelen, 64 i Stockholm/Ekerö och 66 i den södra länsdelen. År 2008 har besök p g a psykosociala besvär ökat från 40 besök per 1000 invånare till 44 jämfört med år Det har skett en liten utjämning av besöken och andelen psykosociala besök har ökat i de kommuner/ stadsdelar andelen tidigare var låg. En avstämning mellan psykiatriska diagnoser och behovet av psykosociala insatser visar att den största överensstämmelsen torde finnas i den södra länsdelen, eftersom skillnaden mellan antalet

5 5(77) psykosociala besök som tas om hand på en given mottagning och dess andel psykiatriska diagnoser är minst i denna länsdel. Hos flera vårdgivare i södra länsdelen finns sedan tidigare en verksamhet för psykosociala insatser som inte i samma utsträckning funnits i de övriga länsdelarna. Huvudparten av husläkarmottagningarna tar hand som sina listade patienters behov av psykosociala insatser. Mellan 80 och 100 procent av de psykosociala besöken sker på den egna mottagningen. Enstaka mottagningar, främst bland de som startat under 2008, har inte utvecklat denna tjänst utan köper den av andra vårdgivare. Läkemedel Kostnaden för läkemedel per läkarbesök har minskat med åtta procent per läkarbesök samtidigt som antalet läkarbesök på husläkarmottagningarna har ökat med 16 1 procent. Totalt har Stockholms läns landstings kostnader för läkemedel på recept från husläkarmottagningar ökat under 2008 med 4,2 procent, medan volymen receptrader ökat med sex 6 procent. Bortsett från den effekt förändringen av rekommendation har haft är följsamheten till Kloka Listan oförändrad mellan åren. Förskrivningen av antibiotika för sjukdomar i luftvägarna och penicillin har ökat sedan Vårdval Stockholm infördes. För barn i åldern 0-14 år är ökningen på tio procent och förskrivningen av vanligt penicillin har stigit med 17 procent mellan år 2007 och år Ökningen av antibiotika för sjukdomar i luftvägarna kan delvis förklaras av befolkningsökning och av en säsong med fler luftvägsinfektioner än föregående år. Det kan dock noteras en viss överförbrukning av antibiotika och till detta kan den ökade tillgängligheten och betydligt fler patientbesök ha bidragit. Det finns dock inga tecken på att vårdvalet skulle ha ökat förskrivningen av lugnande medel och sömnmedel. 2.2 Logopedi Totalt har besöken hos logopeder i öppenvård ökat med 18 procent jämfört med år Den största ökningen, 37 procent, återfinns i den södra länsdelen. Besöken hos auktoriserade logopeder var till under Den största målgruppen är barn i åldern 0 14 år inom språk- och talstörning samt dyslexiutredning. De prognostiserade väntetiderna för dyslexiutredning har minskat från 29 veckor till 10 veckor. De 58 2 verksamma auktoriseringarna fördelar sig på 49 fysiska mottagningar och detta innebär att antalet mottagningar ökat med 18 mellan 2007 och Mödravårdcentraler, MVC I december 2008 fanns 65 mottagningar med avtal inom mödrahälsovården till skillnad från 57 mottagningar i december Tio mottagningar startade verksamhet under 2008 och de flesta är verksamma inom Stockholms stad. En finns i Nacka och en i Södertälje. Under år 2008 har två mottagningar upphört. Besöksstatistiken är osäker för år 2007 och bör därför användas med stor försiktighet i när man jämför med år Materialet visar att antal besök hos barnmorska, läkare och 1 I landstingets årsredovisning för år 2008 anges besöksökningen till 12 procent. Skillnaden mot siffrorna ovan beror på att det i årsredovisningen endast tagits med besök hos husläkare medan det ovan även ingår andra läkarbesök som registrerats på husläkarmottagningen. 2 I landstingets årsredovisning för år 2008 redovisas antalet auktoriserade mottagningar. Skillnaden är mottagningar som blivit auktoriserade men inte startat verksamheten. Här redovisas bara de som är i drift.

6 6(77) preventivmedelsrådgivning har ökat under Den största ökningen har skett på mottagningar inom Stockholms stad där de flesta nya mottagningar har startat. 2.4 Barnavårdscentral, BVC I december 2008 fanns det mottagningar med avtal inom barnhälsovården. I slutet av år 2007 fanns det 109. Under år 2008 har 12 nya mottagningar startat och några mottagningar har slagits ihop. Två mottagningar är inte auktoriserade utan har valt att fortsätta med sina gamla avtal. 2.5 Fotsjukvård Antalet besök i fotsjukvården uppgick till 41 per 1000 invånare i hela länet. I den södra länsdelen var det 47 besök per 1000 invånare och i ö och den norra länsdelen var det 38. Antalet registrerade besök uppgick till varav tre procent var hembesök. Patienterna gjorde i genomsnitt 3,5 besök per år. Fotsjukvårdsuppdraget riktar sig i första hand till diabetiker och de flesta patienter på fotsjukvårdsmottagningarna hade diagnosen diabetes. Den största andelen besök, 30 procent, görs av personer i åldrarna 70 till 79 år. Kvinnor besöker fotsjukvårdare oftare än män ( respektive besök). 2.6 Läkarinsatser i särskilt boende Vårdval för läkarinsatser i särskilt boende för äldre gäller sedan den 1:a maj Antalet vårdgivare för dessa läkarinsatser är oförändrat sedan den senaste vårdvalsrapporten och totalt finns det 43 vårdgivare. Antalet vårdgivare varierar mellan kommunerna från en till fem. Tolv vårdgivare dominerar marknaden. Ytterligare ett par vårdgivare kommer att ingå i vårdval från och med den 1:a april 2009 då vårdvalet införs i flera kommuner i den norra länsdelen. Totalt har besök genomförts av läkare i särskilt boende. Besöken är uppdelade på fyra besökstyper: läkarbesök med läkemedelsgenomgång, besök läkarbesök med hälsogenomgång, besök läkarbesök med både läkemedelsgenomgång och hälsogenomgång, besök övriga besök, Det finns viss osäkerhet kring besöksrapporteringen, dels på grund av eftersläpning vad gäller inrapporteringen, dels på grund av att alla besök inte rapporteras in. Besöken motsvarar ungefär 50 procent av de fastställda besökstaken på mellan besök per år. Besökstaken är en del i ersättningsmodellen och varierar beroende på typ av boende och antal listade. Antalet listade på särskilda boende har ökat från personer till personer under årets två sista månader. I relation till andelen invånare över 65 år har andelen listade ökat något i Stockholm/Ekerö, nämligen från sex till sju procent. För övrigt har inga större förändringar skett och andel listade av det totala antalet invånare över 65 år är fem procent. 3. Rapportens syfte Syftet med rapporten är att göra en djupare uppföljning av vissa delar av vårdvalet, nämligen listning, diagnoser, psykosociala insatser, läkemedelsförskrivning på husläkarmottagningarna och patientgrupper inom logopedin. Basfakta för samtliga delar redovisas i kapitel I landstingets årsredovisning 2008 anges ett annat antal BVC mottagningar. Skillnaden mot siffran ovan beror på att det i årsredovisningen även filialer.

7 7(77) 4. Tidsperiod och geografisk indelning Rapporten omfattar perioden januari-december 2008 jämfört med samma period 2007 när det gäller besöksstatistiken. Läkarinsatser i särskilda boenden omfattar dock perioden 1 maj 31 dec 2008 då vårdval infördes först den 1 maj. Listningen och vårdutbudet avser den 31 december 2008 jämfört med 31 december För läkarinsatser i särskilt boende avser jämförelsen 31 december och den 30 april Den geografiska indelningen utgår främst från kommun/stadsdel. Det finns dock även en länsindelning som motsvarar sjukvårdsstyrelserna, dva Norr, ö och Söder. Eftersom sjukvården i Norrtälje kommun ingår i TioHundranämnden ingår inte Norrtälje i rapporten. 5. Källor Rapporten baseras på data från befintliga register mestadels från VAL-databasen, dvs Stockholms läns landstings uppföljningsdatabas. Data från mödrahälsovården kommer från Musse, dvs verksamhetsregistreringssystemet för MVC. Dessutom har en lokal databas, upprättad för auktorisation av vårdgivare för läkarinsatser i särskilt boende, använts. 6. Datakvalitet Kvaliteten på vissa inrapporterade data är inte helt säkrad. Därför bör slutsatser utifrån presenterade data dras med försiktighet. 7. Husläkarverksamhet 7.1. Listning Den andel av länets invånare som valt av husläkare/husläkarmottagning i december 2008 är på 90 procent. Det är en ökning på en procentenhet sedan december 2007 då motsvarande värde var 89 procent. Den relativt låga ökningen beror till stor del på att husläkarverksamheterna, inför vårdvalet 2008, startade en listningskampanj under hösten Det fick till följd att andelen listade redan var hög i december Generellt har listningen ökat med ca en procent i alla åldersgrupper utom när det gäller de äldre där den har minskat. Förklaringen är att vårdval för läkarinsatser i särskilda boende startade den 1a maj 2008 och patienterna kunde då inte längre vara listade både os en husläkare och hos den läkare som står för insatserna i särskilda boenden. Främst har denna minskning skett inom ö och den södra länsdelen. I vissa delar av norra länsdelen har vårdvalet avseende läkarinsatser i särskilda boenden inte startat under 2008 eftersom tidigare avtal vara gällande. Dessa avtal övergår till vårdvalsavtal den 1 april Listningsgraden skiljer sig inte mellan könen. Ca 91 procent av kvinnorna och 89 procent av männen är listade såväl 2007 som Omlistning 15 procent av befolkningen har gjort ett eller flera val under De flesta omvalen är registrerade i ö.

8 8(77) Vid en jämförelse mellan kommuner/stadsdelar visar det sig att befolkningen i Nynäshamn har den största omlistningsfrekvensen (30 procent) i hela länet. Detta förklaras av att det 2008 finns en ny vårdgivare i Nynäshamn som aktivt har arbetat för att lista befolkningen. I Stockholm/Ekerö har stadsdelen Spånga-Tensta högsta omlistningen, 28 procent. En förklaringen är att Järva och Tensta vårdcentraler gått samman till en mottagning och då listades samtliga från Järva om till Tensta. Totalt sett har den norra länsdelen minst andel omlistningar. Den största förändringen där har skett i Solna kommun (19 procent). En minskning av andelen listade har skett i de äldsta åldrarna, 85 år och uppåt, vilket förklaras av att vårdvalet för läkarinsatser i särskilt boende trädde i kraft 1 maj Därefter var det inte möjligt att vara dubbelregistrerad. Befolkningen i åldern år är mest benägna att välja om. Det är också den gruppen som i störst utsträckning valt vårdgivare från att tidigare ha varit olistad. Detta har varit mest påtagligt hos kvinnor i åldrarna år. Detta mönster är likartat i länsdelar och kommuner/stadsdelar. Av de drygt som förändrat sin listningsstatus mellan 2008 och 2007 har listat sig hos en annan vårdgivare och listat sig hos en vårdgivare från att tidigare ha varit olistad. En analys har gjorts för att ta reda på om de som har listat om sig har valt vårdgivare inom närområdet eller inte. Utgångspunkten för analysen är ett urval på åtta vårdgivare av dem som har flest antal omlistningar. Urvalet av vårdgivare är fördelade över hela länet. Dessutom har ytterligare ett urval gjorts som baserar sig på de vårdgivare som har tagit emot flest omlistningar, ca 10 vårdgivare. Totalt sett har den största andelen listat om sig inom kommunen/stadsdelen. I de områden där det finns mottagningar som startat under 2008 har dessa tagit emot en stor del av dem som listat om sig. I den norra länsdelen har det generellt skett minst omlistningar. Flest omlistningar har skett inom Stockholm/Ekerö, främst inom Stockholms innerstad Diagnoser I uppdraget Husläkarverksamhet finns kravet att vårdgivaren skall rapportera in diagnoser och vårdkontakter från journalen till GVR (Gemensamt vårdregister) som sedan förs över till Stockholms läns landstings uppföljningsdatabas Val (avidentifierat). Under år 2008 har ett antal vårdgivare inte kunnat rapportera in dessa data p.g.a. tekniska problem. Det pågår ett arbete från förvaltningen för att lösa de tekniska problemen som planeras vara klart under våren Diagnoserna används främst som underlag för analys av vårdkedjor avseende specifika patientgrupper Diagnospanorama Det finns utrymme att rapportera in upp till 15 diagnoser per vårdkontakt till GVR/Val. Det mest vanliga är en registrerad diagnos per inrapporterad vårdkontakt, ca 85 procent. Endast enstaka vårdkontakter har fler än tre registrerade diagnoser. Vid en analys av diagnospanoramat avseende huvuddiagnosen, om det finns fler registrerade diagnoser, är det inte någon nämnvärd skillnad mellan åren.

9 9(77) Tabell 7.2.1: 1 En (huvuddiagnosen) inregistrerad diagnoskod indelat enligt kapitel i Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997, primärvård, KSH97p. Kapitel enl KSH97p Kap XXI Faktorer av betydelse för hälsotillståndet.. 13 % 13 % Kap X Andningsorganens sjukdomar 12 % 12 % Kap XVIII Symtom, sjukdomstecken och onormala klin fynd. 11 % 10 % Kap XIII Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 9 % 9 % Kap IX Cirkulationsorganens sjukdomar 8 % 8 % Kap XII Huden och underhudens sjukdomar 5 % 5 % Kap V Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 4 % 4 % Kap I Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar 4 % 4 % Kap VIII Sjukdomar i örat och mastoidutskottet 4 % 4 % Kap IV Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar 3 % 3 % Kap XIX Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker 3 % 3 % Kap XIV Sjukdomar i urin- och könsorganen 3 % 3 % Kap XI Matsmältningsorganens sjukdomar 2 % 2 % Kap VII Sjukdomar i ögat och närliggande organ 1 % 1 % Kap II Tumörer 1 % 1 % Kap VI Sjukdomar i nervsystemet 1 % 1 % Kap III Sjukdomar i blod och blodbildande orgasn samt vissa rubbningar i immunsystemet 0 % 0 % Kap XVII Medfödda missbildningar. Deformiteter och kromosomavvikelser 0 % 0 % Kap XV Graviditet, förlossning och barnsängstid 0 % 0 % Kap XVI Vissa perinatala tillstånd 0 % 0 % Ej reg 16 % 19 % Totalt Vid en jämförelse mellan länsdelarna är skillnaden inte heller där nämnvärd. Av de vårdgivare som inte finns med i statistiken är de flesta nystartade i Stockholm och norra länsdelen vilket man bör ha i minnet vid jämförelsen, det kan ha betydelse för hur diagnoserna fördelar sig mellan kapitlen. Den norra länsdelen avviker med tre procentenheter från de två andra länsdelarna och mot totalen vad gäller Kap XXI Faktorer av betydelse för hälsotillståndet, diagnoskapitlet som till vardags brukar benämnas Z-diagnoser. I norr är det 11 procent som registrerats med en diagnos ur detta kapitel jämfört med hela länet som är 13 procent. De patienter som besöker mottagningen för läkemedelskontroll (ex vid ordination av Warfarin) registreras vanligtvis en diagnos ur kap XXI: Z54.-P Vårdåtgärder. 100 % 100 %

10 10(77) Tabell 7.2.1:2 De mest förekommande diagnoserna enligt Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997, primärvård, KSH97p år 2008 och 2007 upptill ca 30 procent av samtliga diagnoser registrerade som huvuddiagnos. Diagnos Andel 2008 Ackumulerat Diagnos Andel 2007 Ackumulerat Ej reg 16 % 16 % Ej reg 19 % 19 % J06-P Övre luftvägsinfektion 5 % 5 % J06-P Övre luftvägsinfektion 5 % 5 % I10- Hypertoni 5 % 9 % Z54-Vårdåtgärder 4 % 9 % Z54-Vårdåtgärder 4 % 14 % I10- Hypertoni 4 % 14 % Z03-Medicinsk bedömning för misstänkt sjukdom 3 % Z03-Medicinsk bedömning 17 % för misstänkt sjukdom 2 % 16 % N30-P Cystit 2 % 18 % N30-P Cystit 2 % 18 % J03- Tonsillit 2 % 20 % J03- Tonsillit 2 % 19 % R05- Hosta 2 % 22 % R05- Hosta 2 % 21 % I48- Förmaksflimmer 2 % 23 % F32- Depressiv episod 2 % 23 % F32- Depressiv episod 2 % 25 % J22-P Akut bronkit 1 % 24 % B34-P Virusinfektion 1 % 26 % B34-P Virusinfektion 1 % 25 % J22-P Akut bronkit 1 % 27 % I48- Förmaksflimmer 1 % 26 % M255 Ledvärk 1 % 29 % M255 Ledvärk 1 % 28 % R52- Smärta 1 % Z000 Allmän medicinsk 30 % undersökning 1 % 29 % Z711 Oro för sjukdom 1 % 31 % E14-P Diabetes Mellitus 1 % 30 % E14-P Diabetes Mellitus 1 % 32 % Z711 Oro för sjukdom 1 % 31 % Utifrån tabellen ovan kan konstateras att någon större förändring i diagnospanoramat inte har skett. Det är samma diagnossammansättning bägge åren, vårdvalet har inte påverkat detta Ålder- och könsfördelning Vid en jämförelse av diagnoser registrerade mellan åren 2008 och 2007, ålder och kön finns endast marginella skillnader. För barn i åldern 0-19 år är de mest registrerade diagnoserna 2008 och 2007: Övre luftvägsinfektion, Tonsillit och Hosta. Tabell 8.2.2:1 De tre mest registrerade diagnoserna i åldern 0-19 år per 1000-vårdkontakter Kvinnor Män Totalt Diagnos J06-P Övre luftvägsinfektion J03- Tonsillit R05- Hosta

11 11(77) I åldersgruppen år är de mest registrerade diagnoserna 2008 och 2007: Hypertoni, Medicinsk bedömning för misstänkt sjukdom och Depressiv episod. Tabell 7.2.2:2 De tre mest registrerade diagnoserna i åldern år per 1000-vårdkontakter Kvinnor Män Totalt Diagnos I10- Hypertoni Z03-Medicinsk bedömning för misstänkt sjukdom F32- Depressiv episod I åldersgruppen år är de mest registrerade diagnoserna 2008 och 2007: Hypertoni, Vårdåtgärder och förmaksflimmer. Tabell 7.2.2:3 De tre mest registrerade diagnoserna i åldern år per 1000-vårdkontakter Kvinnor Män Totalt Diagnos I10- Hypertoni Z54-Vårdåtgärder I48- Förmaksflimmer I åldersgruppen 85 år och uppåt är de mest registrerade diagnoserna 2008 och 2007: Vårdåtgärder, Hypertoni och förmaksflimmer. Tabell 7.2.2:3 De tre mest registrerade diagnoserna i åldern 85 år och uppåt per 1000-vårdkontakter Kvinnor Män Totalt Diagnos Z54-Vårdåtgärder I10- Hypertoni I48- Förmaksflimmer Psykosociala insatser Fram till 2008 beställdes verksamhet med psykosociala insatser på olika sätt inom länet. Med psykosociala insatser avsågs främst vård förmedlad av kurator/psykolog. Även andra yrkeskategorier med särskild kompetens (beteendevetenskaplig) kunde ge vården. Vissa husläkarmottagningar hade även innan vårdvalet uppdraget att erbjuda psykosociala insatser. I några geografiska områden beställdes insatserna separat. I ytterligare andra områden beställdes insatserna av allmän psykiatrisk klinik med uppdrag att utföra insatserna på husläkarmottagningen. Nivån på ersättningen av uppdraget varierade över länet så även ersättningsmodellerna. I nuvarande ersättningsmodell i vårdvalet finns ett tak i ersättningarna som innebär att vårdgivarna får fullt betalt, 600 kr per besök, upp till 100 besök per listade. Mellan 100 och 150 besök per 1000 listade är ersättning 400 kr per besök och över 150 besök per 1000 listade erhålles endast patientavgiften.

12 12(77) När vårdvalet infördes beslutades att ansvaret för de psykosociala insatserna skulle utgöra en del av husläkarverksamheten. För många delar av länet innebar detta en förändring särskilt avseende ersättningsmodellen Psykiatriska diagnoser Ungefär 30 procent av dem som söker kontakt med primärvården lider av varierande psykisk ohälsa av varierande svårighetsgrad enligt Socialstyrelsen. I denna rapport görs en analys av diagnoserna i ett försök att relatera behovet till de besök som registrerats som psykosociala insatser. I en praxisstudie avseende primärvård av patienter med depression och ångesttillstånd från 2008 drogs följande slutsatser: att säkra uppgifter om hur många patienter som vårdas för ångest eller depression saknas att diagnoser rörande ångest och depression ställs sällan med användande av etablerade kriterier att systematisk uppföljning av vården dokumenteras sällan att flertalet av patienterna får farmakologisk behandling att typ av förekommande samtalsbehandling dokumenteras sällan i läkarjournalen att få patienter klagar på sin behandling De registrerade psykiatriska diagnoserna kan antas spegla ett slags behov av psykosociala insatser. Av samtliga registrerade diagnoser per vårdkontakt är det fyra procent av befolkningens vårdkontakter som faller inom kapitlet för psykiatriska sjukdomar, bägge åren, 2008 och Det motsvaras av direkta vårdkontakter hos husläkare 2008 och vårdkontakter Det var 63 vårdkontakter per invånare totalt för länet år Denna siffra varierar över länet; i norr är det 55, i ö är det 64 och i söder är det 66 registrerade vårdkontakter per invånare.

13 13(77) Tabell 7.3.1:1 De diagnoser som representerar 90 procent av de registrerade psykiatriska diagnoserna Diagnos Andel 2008 Ackumulerad Andel 2007 Ackumulerad F32- Depressiv episod 35 % 35 % 38 % 38 % F439P Stressreaktion 17 % 52 % 18 % 56 % F419P Ångesttillstånd 13 % 65 % 12 % 68 % F51- Sömnstörning 11 % 76 % 10 % 78 % F410 Paniksyndrom 4 % 80 % 4 % 82 % F03-P Demens 2 % 82 % 2 % 84 % F17- Skadligt bruk av tobak 2 % 84 % 2 % 86 % F411 Generaliserat ångestsyndrom 2 % 85 % 1 % 88 % F102 Alkoholberoende 1 % 87 % 1 % 89 % F33- Recidiverande depression 1 % 88 % 1 % 90 % F431 Posttraumatiskt stressyndrom 1 % 89 % F39-P Förstämningssyndrom 1 % 90 % Formaterat: Norska (Bokmål) Besök inom den psykosociala verksamheten Diagrammet nedan visar antal besök hos kurator/psykolog som befolkningen per kommun/stadsdel gjort under 2008 jämfört med Besöken är beräknade per 1000 invånare i kommunen/stadsdelen och diagrammet är sorterat på 2007 i fallande ordning (de grå staplarna).

14 14(77) Diagram 7.3.2:1 Psykosociala besök per invånare fördelat på kommun/stadsdel Besök/inv 2008 Besök/inv Länssnitt 2008: 44 Länssnitt 2007: Salem Nykvarn Södertälje Rinkeby-Kista Älvsjö Skärholmen Haninge Nynäshamn Norrmalm Hägersten-Liljeholmen Hässelby-Vällingby Kungsholmen Spånga-Tensta Botkyrka Huddinge Bromma Nacka Ekerö Upplands-Väsby Solna Vaxholm Tyresö Österåker Värmdö Sundbyberg Upplands Bro Östermalm Sigtuna Sollentuna Järfälla Vallentuna Lidingö Enskede-Årsta-Vantör Täby Skarpnäck Danderyd Södermalm Farsta Antalet psykosociala besök har ökat från 2007 till Från 40 besök per invånare till 44, som motsvarar ca 10 procent. Antal besök i södra länet är högre 2008, 64 besök per invånare, än för de två länsdelarna ö, 37 besök per invånare, och norr 33 besök per invånare. Motsvarande siffra för 2007 är 54, 40 respektive 28. Det har således skett en ökning mellan åren för södra och norra länsdelarna medan det för ö var en minskning. Om man bortser från besöken av befolkningen i Värmdö kommun 4 har befolkningen i de 19 kommuner/stadsdelar som 2007 hade lägst andel besök per invånare ökat sina besök med ca 20 procent, medan befolkningen i de 18 kommuner/stadsdelar som hade högst andel besök minskat sina besök med ca 1 procent. Det har således skett en utjämning av besöken så att de länsdelar som tidigare hade lägst andel besök nu har fler, även om de kommuner/stadsdelar som har högst andel besök fortfarande har betydligt högre andel än de med lägst. I diagrammet ovan ligger Södermalm och Farsta lågt både år 2008 och Detta förklaras av att de är kommuner/stadsdelar där flera husläkarmottagningar inte är auktoriserade och psykosociala insatser har beställts på annat sätt. Detta gäller även i viss utsträckning Järfälla och Upplands Bro där tre av åtta mottagningar inte är auktoriserade. Noterbart är att antalet besök i stadsdelen Rinkeby-Kista har minskat från en hög nivå år Detta gäller även Nynäshamn och Spånga-Tensta men minskningen är inte lika stor inom dessa två 4 Det har, av misstag, registrerats projekt med annan finansiering på husläkarverksamheten vilket lett till att alltför höga besökstal avseende 2008 har redovisats.

15 15(77) områden. I Rinkeby-Kista har ett team för psykosociala insatser lagts ner vilket är den troliga förklaringen till nedgången i området. En fortsatt uppföljning av vårdgivare som har en låg andel av psykosociala besök krävs för att följa hur de uppfyller kraven i regelboken Besök i jämförelse mot diagnoser Besök avseende psykosociala insatser uppgick till 44 besök per invånare under 2008 jämfört med 40 besök per invånare Vid antagandet att psykiatriska diagnoserna speglar ett slags behov av psykosociala insatser är skillnaden stor inom samtliga områden, söder innehåller Värmdö kommun där siffran på besök per invånare troligen är längre än som registrerats, se förklaring ovan. Största skillnaden är inom ö. En första sambandssökning mellan de psykiatriska diagnoserna som en indikator för behov av psykosociala insatser har gjorts men det behöver granskas mer för att en analys ska vara möjlig Psykosociala besök vid den egna verksamheten Det finns möjligheter för husläkarverksamheterna att organisera den psykosociala vården på olika sätt. I diagrammet nedan framgår i vilken utsträckning vårdgivarna själva tar hand om dessa patienter eller köper tjänsten av andra. Diagrammen nedan avser de listades besök och är därför inte helt jämförbara med tidigare diagrammen innan som redovisar besök i andel av hela befolkningen.

16 16(77) Andel besök som tas om hand vid den egna (valda) husläkarmottagningen redovisas i (den grå) linjen där axeln avläses från höger sida i diagrammet. Totala antalet psykosociala besök av listade är (de blå) staplarna där axeln avläses från vänster sida i diagrammet. Diagram 7.3.4:1 Norra länsdelen % 90% % 150 Besök/1000-listad Andel på egen mott 70% 60% 50% % 30% 50 20% 10% 0 0% Björnstigens vc Djursholms HLM Edsbergs vc Enebybergs vc Famläk i Järfälla hlm Hersby läkarmott Hlm Bennedich & Björk Hlm i Täby centr Hlm Korallen Jakobsbergs vc Kallhälls vc Kungsängens vc LidingöDoktorn Märsta läkarhus Märsta Närvård Mörby vc Norrvikens vc Rissne vc Råsunda vc Skytteholms vc Solna hlm Stadshusdoktorn Stocksunds vc Torsviks vc Turebergs vc Täby C Doktorn Täby Kyrkby hlm Täby vc Ulriksdals vc VallatorpsDoktorn Vallentuna Doktorn Vallentuna hl-grp Valsta vc Vaxholms vc Vc Kronan AB Vården i Centrum Västra Skogens vc Österåkersdoktorn Den nystartade mottagningen i Järfälla har troligen köpt de psykosociala insatserna av annan vårdgivare därav deras låga resultat som ses i linjen i diagrammet ovan. För övrigt är det vårdgivare som har haft avtal under lång tid tillbaka och deras resultat ligger på en hög nivå generellt.

17 17(77) Andel besök som tas om hand vid den egna (valda) husläkarmottagningen redovisas i (den grå) linjen där axeln avläses från höger sida i diagrammet. Totala antalet psykosociala besök av listade är (de blå) staplarna där axeln avläses från vänster sida i diagrammet. Diagram 7.3.4:2 Länsdelen Stockholm/Ekerö % % Besök/1000-listad Andel på egen mott 80% 70% 60% 50% 40% 60 30% 40 20% 20 10% 0 Akalla vc Axelsbergs vc Bagarmossens vc Björkhagens vc Bredängs vc Carema VC Gullmarsplan Curera Söder DoktorKomHem Ekerö VC Engelbrektskliniken Famläkgrp Odenplan Fruängens VC Gröndals vc Gärdets vc Hammarby Sjöstads HL Hlm Johannes Hlm Kalle Meischner Hlm Kista HC Hlm Serafen 1 Husby vc Hässelby vc Kista vc Kva Matteus Kva S:t Erik Kva Surbrunnsg Kva Tegnergatan KvaLita Hagsätra kvm KvaLita Högdalens vc KvaLita Årsta vc Liljeholmens vc Lill-Jans Hlm, hemsjv Lisebergs vc Munsö hlm Quality Care Östermalm Riksby vc Rinkeby vc Råcksta hlm Rågsveds hlm Sibyllekliniken Sinekur läkarmott Skärholmens vc Stenhamra hälsoc Stureplans hlm Sätra vc Taptogatans husläkare Tensta vc Tranebergs vc Vc Blackeberg-Ängby VC i Skarpnäck Åsö vc Älvsjö vc Äppelvikens hlm 0% I ö är det främst fyra nystartade mottagningar som har lägre resultat vad gäller omhändertagandet av psykosociala insatser för de listade. Inom länsdelen finns även några nystartade mottagningar som har till stor del tagit hand om de listades besök hos kurator/psykolog, till exempel Carema vc Gullmarsplan, DoktorKomHem.

18 18(77) Andel besök som tas om hand vid den egna (valda) husläkarmottagningen redovisas i (den grå) linjen där axeln avläses från höger sida i diagrammet. Totala antalet psykosociala besök av listade är (de blå) staplarna där axeln avläses från vänster sida i diagrammet. Diagram 7.3.4:3 Södra länsdelen % % 140 Besök/1000-listad 80% 120 Andel på egen mott 70% % 50% 40% 60 30% 40 20% 20 10% 0 0% Alby vc Bollmora VC Boo VC Brandbergens VC Dalarö/Handens VC Ektorps vc Fisksätra vc Fittja vc Flemingsbergs vc Fornhöjdens vårdcentrum Forums vc Gustavsbergs vc Hallunda vc Huddinge vc Hälsoc Akka Hälsokällan VC Jordbro vc Järna vc Luna vc Nykvarns vc NynäsAkuten Nynäshamns vc Salems vc Saltsjöbadens vc Scania Hälsocenter Segeltorps vc Sickla hälsocenter Skogås nya VC Storvretens vc Stuvsta vc Tallhöjdens vc Telgeakuten-Rosenborg dlm Trollbäckens vc Trångsunds vc Tullinge vc Tumba vc Tungelsta hl Tveta hälsocentral TyresöHälsan Husläkare AB Vendelsö vc Vårby vc ÄltaPraktiken I den södra länsdelen är det en nystartad mottagning, NynäsAkuten, som avviker. De listade har gjort sina besök hos kurator/psykolog hos annan vårdgivare inom området. De vårdgivare där andelen psykosociala besök som tas om hand på den egna (valda) mottagningen är lägst hos några av de nystartade mottagningarna, vilket kan bero på att de inte hunnit bygga upp den verksamheten ännu eller att de fortfarande har få patienter med behov av psykosociala insatser. För de flesta andra vårdgivare är andelen av omhändertagande hög, mellan 80 till 100 procent. Av diagrammen framgår skillnaden mellan antal besök som görs på de olika mottagningarna. I några fall är det felaktigheter i registreringen. Därför ska det inte dras slutsatser kring varje enskild vårdgivare utan vidare analys. För hela länet gäller generellt att förvaltningen kommer att följa de vårdgivare som registrerat få eller inga besök Ålder- och könsfördelning Diagrammet nedan visar fördelning av psykosociala besök på ålder och kön. Resultatet redovisas per länsdel med en total för hela länet.

19 19(77) Diagram 7.3.5:1 Psykosociala besök per invånare fördelat på länsdelar, ålder och kön Kvinnor Män Totalt w w w w Norra ö Södra Totalt SLL Kvinnor 2,5 55,5 86,0 88,6 77,3 37,9 5,9 65,4 82,2 85,8 80,3 36,3 13,0 124,5 170,2 182,5 169,9 76,5 7,2 77,3 106,4 115,2 104,7 47,5 Män 1,0 19,0 19,6 18,9 19,0 11,7 2,7 24,3 26,6 31,2 26,7 16,1 8,2 36,5 46,5 49,5 51,9 32,2 4,0 26,0 30,0 33,2 31,8 19,4 Totalt 1,7 37,0 53,1 53,5 48,4 26,1 4,2 45,4 53,7 58,0 53,4 27,8 10,5 80,0 108,7 114,7 110,2 55,9 5,5 51,9 67,9 73,5 68,1 35,0 Kvinnliga patienter dominerar denna vård. Dominansen är tydlig i hela länet, men något mindre uttalat i den yngsta åldersgruppen. Mellan 75 och 80 procent av patienterna är kvinnor. Vid en jämförelse av ålder och kön är rangordningen lika för de tre grupperna; kvinnor, män och totalt. Den åldersklassen som konsumerar mest avseende psykosociala insatser är gruppen år när man jämför inom samtliga tre grupper: totalt, kvinnor och män. För kvinnor är fördelningen detsamma som på totalen, däremot finns en liten skillnad vad gäller männen. Åldersgrupperna och år avseende män konsumerar denna typ av vård i samma utsträckning. För övrigt följer männen den totala fördelningen. Barn och unga I husläkarverksamheternas uppdrag ingår att vara första linjens vård avseende psykisk ohälsa även för barn och ungdomar. Få barn och ungdomar kommer dock i kontakt med husläkarverksamheternas kuratorer och psykologer. Det är inte kartlagt var dessa patienter tas om hand, det är ett område som kräver vidare analys. Genom statliga stimulansbidrag till landstingen vill Regeringen förbättra kvaliteten i och tillgängligheten till verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa. År 2007 prioriterades inrapportering till register, vårdens kvalitet, tillgängligheten till barn och ungdomspsykiatri samt personalens kompetens. Medel för vård i gruppen barn och ungdomar avseende 2007 år är i Stockholms läns landsting fördelade till olika projekt i enlighet med riktlinjerna års medel avser att användas i enlighet med den handlingsplan som förvaltningen för närvarande tar fram. Fokus för handlingsplanen är att öka tillgängligheten utifrån vårdgarantin.

20 20(77) Äldre Många äldre har kontakt med husläkarverksamheterna, oftast för somatiska besvär. Få av de äldre har kontakt med psykolog/kurator. En anledning till detta kan vara att den äldres psykiska ohälsa inte uppmärksammas i tillräckligt hög utsträckning. Ungefär 15 procent av personer över 75 år anses lida av någon form av psykisk ohälsa. Nationella rehabiliteringsgarantin Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting, SKL, har träffat en överenskommelse om en nationell rehabiliteringsgaranti. Målgrupperna för garantin är personer i åldrarna år med smärta i rygg/nacke eller lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Vården ska ges i form av teaminsats av multimodala team till patienter med smärtproblem och i form av kognitiv samtalsbehandling när det gäller patienter med psykisk ohälsa. Förvaltningen gör för närvarande en kartläggning över tillgången till kompetens enligt ovan. Socialstyrelsen Socialstyrelsen har haft Regeringens uppdrag att utreda och föreslå vilka åtgärder som är nödvändiga för att förstärka den psykosociala kompetensen i primärvården. Socialstyrelsen föreslår (november 2007) bland annat att huvudmännen ska satsa på vidareutbildning för kuratorer och psykologer i primärvården så att evidensbaserad behandling kan ges. Det finns ett starkt stöd för kognitiv beteendeterapi. Vidare föreslås fortbildning som bör innehålla de olika behov som barn/unga, äldre respektive utlandsfödda kan ha. Socialstyrelsen anser vidare att landstingen bör ha tydlig information till medborgarna om vilken psykosocial behandling primärvården kan erbjuda. Riktlinjer för behandling av patienter med depression och ångest Socialstyrelsen utarbetar för närvarande riktlinjer för behandling av personer med depressions- och ångestsjukdomar. Preliminärt prioriterar Socialstyrelsen psykologisk behandling med framför allt kognitiva beteendeinriktade terapier i olika format. Följande komponenter bedömer Socialstyrelsen vara centrala i ett effektivt omhändertagande inom första linjens vård: första bedömning med hög tillgänglighet, aktiv uppföljning av aktuella symptom hos barn och ungdomar, god kontinuitet i hela vårdförloppet och interventioner med sammansatta vårdåtgärder i ett strukturerat program, som är anpassat till den enskildes behov Läkemedel husläkarverksamhet Resultatet avseende läkemedel redovisas specificerat per kommun/stadsdel i relation till vårdvalsenheternas geografiska lokalisering, detta till skillnad mot tidigare avsnitt där utgångspunkten är boendet. För Stockholms kommun redovisas resultatet per stadsdel. Statistiken avser endast patienter folkbokförda i Stockholms län. Under 2008 ökade antalet husläkarmottagningar med 23 till 185. Dessa nya enheter svarade för endast 2,4 procent av SLL-kostnaden för läkemedel från husläkarverksamhet. Då jämförelsedata för 2007 saknas för nya enheter är det ännu inte möjligt att jämföra förändringar mellan åren för denna grupp på ett rättvisande sätt Volym receptrader och SLL-kostnader Totalt ökade SLL-kostnaderna för läkemedel på recept från husläkarmottagningarna i länet med 4,2 procent att jämföra med en total ökning av SLL-kostnaderna för recept med 6,0 procent. Motsvarande volymökning i antal receptrader av läkemedel för vårdvalsenheterna uppgick till 6 procent, med en spridning från 1 till 17 procent per kommun/stadsdel.

21 21(77) Antalet läkarbesök ökade med 16 procent med en variation mellan kommuner/stadsdelar från 3 procent (Farsta) till 36 procent (Järfälla). Samtidigt sjönk såväl läkemedelsvolym räknat i antal receptrader som SLL-kostnad per läkarbesök, med 11 respektive drygt 8 procent. Volymminskningen per besök varierade mellan 1 och 21 procent, (Sigtuna respektive Järfälla). Kostnadsminskningen per läkarbesök varierade mellan -1 (Salem) och -24 procent (Järfälla). Det fanns ett tydligt samband mellan minskad SLL-kostnad för läkemedel per läkarbesök och ett ökat antal läkarbesök. SLL-kostnaden per receptrad för nya vårdvalsenheter var 13 procent lägre än genomsnittet för vårdvalsenheterna, 196 jämfört med 225 kronor/rad. Den lägre kostnaden hos nya vårdvalsenheter kan möjligen förklaras av initialt förhållandevis färre patienter med kroniska sjukdomstillstånd Följsamhet till Kloka Listan samt volymer av specifika läkemedelsgrupper Följsamheten till Kloka Listan sjönk med två procentenheter till 82 procent. Det är i överensstämmelse med utvecklingen totalt i länet och synes i huvudsak bero på att ett antal läkemedel med relativt stora volymer utgick ur Kloka Listan Om dessa effekter exkluderas var följsamheten totalt i länet relativt oförändrad jämfört med föregående år. Därmed kan följsamheten till Kloka Listan bedömas ha varit oförändrad även hos vårdvalsenheterna. Volymen receptrader av luftvägsantibiotika 5 vilka köptes på recept till barn 0-14 år steg med 10 procent jämfört med 6 procent för alla läkemedel till alla åldrar. Variationen mellan kommuner/stadsdelar var avsevärd, från -19 till +159 procent (Salem respektive Nynäshamn 6 ). Volymandelen luftvägsantibiotika 2008 för nya vårdvalsenheter var drygt tre procent av total jämfört med drygt en procent för alla vårdcentraler, en liten överrepresentation. Volymen vanligt penicillin till barn 0-14 år steg totalt mer än genomsnittet för luftvägsantibiotika, +17 procent. Andelen vanligt penicillin till dessa barn var 57 procent hos nya vårdvalsenheter jämfört med 64 procent för alla vårdvalsenheter, således mindre andel än genomsnittet hos nya enheter. Sammantaget skulle dessa fynd kunna tyda på en viss ökad förskrivning av antibiotika från husläkarverksamheterna under 2008 som delvis kan förklaras av befolkningsökning och en säsong med fler luftvägsinfektioner än föregående år. Det finns dock en viss överförbrukning av antibiotika, där vårdvalets ökade tillgänglighet och betydligt fler patientbesök kan ha bidragit till en del av den 17 procentiga ökningen. Volymen av kinoloner vilka används bl.a. mot UVI, urinvägsinfektion, sjönk däremot totalt med 10 procent. Det är ett så kallat Klokt råd från Läksak, läkemedelssakkunnig, att minska förskrivningen på grund av problem med resistensutveckling och kinoloners negativa miljöeffekter. Köpen med recept från vårdvalsenheter av lugnande och ångestdämpande medel 7 ökade i volym med 6 procent. Ökningen motsvarade genomsnittet för alla läkemedel. Volymandelen av totalen var densamma för nya och tidigare etablerade vårdvalsenheter. Sömnmedel 8 ökade i genomsnitt med knappt 6 procent, med variationen från -4 procent (Nykvarn) till 14 procent. (Rinkeby-Kista) och inte heller i det här avseendet skilde sig nya och gamla vårdvalsenheter. 5 Definition enligt Samverkan mot antibiotikaresistens STRAMA förutom att endast cefadroxil har inkluderats av cefalosporiner. 6 Nynäshamn har ökat sin produktion av läkarbesök med 35 procent tack vare nystartade mottagningar vilket kan delvis förklara den stora ökningen. 7 ATC-grupp N05B 8 ATC-grupp N05C

22 22(77) Det finns inga säkra tecken på att Vårdval skulle ha stegrat förskrivningen av lugnande och sömnmedel. 8. Logopedi 8.1. Volymer Besöksstatistiken för logopedi i öppenvården är osäker för år 2007, men antal registrerade besök oavsett var de skett, inom eller utom vårdvalet, har ökat i hela länet från 2007 till Logopedbesök utom vårdvalet omfattar besök på sjukhusens öppenvård, habilitering, stroketeam, DS Talklinik m.fl. Totalt har de registrerade besöken stigit med 18 procent mellan åren. Mest har de ökat inom den södra länsdelen, 37 procent, ö har ökat med 17 procent och den norra länsdelen har en avsevärt mindre ökning, en procent.

23 23(77) Tabell 8.1:1 Antal registrerade besök av länets befolkning hos logopeder i öppenvård, en jämförelse mellan åren 2008 och Besök Länsdel Auktoriserad 2008 Totalt 2008 Per inv Totalt 2007 Per 1000-inv Norr Totalt Skillnad 2 % 0 % ö Totalt Skillnad 17 % 15 % Söder Totalt Skillnad 37 % 35 % Totalt Skillnad 18 % 16 % 8.2. Målgrupper I Regelboken anges de olika målgrupperna som är aktuella för vårduppdraget. Nedan visas en fördelning av befolkningens besök hos auktoriserade logopeder inom dessa målgrupper.

24 24(77) 60,00 Diagram 8.2: 1 Besök per invånare hos auktoriserade logopeder fördelat på målgrupper och ålder, ,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0, Dyslexi Neurologisk språk-och talstörning Röststörning Språk-och talstörning Stamning Övrigt De målgrupper som har flest registrerade besök hos auktoriserade logopeder, av befolkningen är i åldern 0-14 år inom målgruppen språk- och talstörning (60 besök per invånare) och dyslexiutredning (12 besök per invånare). Vid en granskning av logopedi i de tre länsdelarna är besöksmönstret likartat: 0-14 år är den mest förekommande åldern inom språk- och talstörning och dyslexiutredning. Inom språk- och talstörning uppgår antal besök per 1000 invånare i den norra länsdelen till 20 besök, ö 67 besök och den södra länsdelen 90 besök. När det gäller dyslexiutredning uppgår antal besök per invånare till 10, 14 respektive 12 besök. Norra länsdelen ligger mycket lägre än de övriga två länsdelarna vilket till största delen kan förklaras av att en stor vårdgivare, Danderyds talklinik, med motsvarande uppdrag inte är auktoriserad 2008, och därför inte har registrerat målgrupperna på samma sätt som de auktoriserade logopederna. I den tidigare vårdvalsrapporten avseende januari-oktober slogs fast att de prognostiserade genomsnittliga väntetiderna har minskat från 29 veckor den 31:a oktober 2007 till 10 veckor den 31:a oktober Vårdgarantikansliet hade tom oktober 2008 handlagt 65 ärenden som samtliga utförts av auktoriserade logopeder. Detta skall ses mot att de totala besöken har ökat i ovan angiven omfattning. Besöksantalet har således ökat och väntetider minskat vilket är en önskvärd utveckling.

25 25(77) 9. Kommande rapport Förvaltningen har för avsikt att återkomma med uppföljning om vårdvalet. Under 2009 införs vårdval inom flera områden såsom höft- och knäplastik, gråstarr och förlossning. Även dessa kommer att rapporteras. Dessutom kommer rapporter att månadsvis tas fram och presenteras på en uppföljningsportal, som håller på att byggas upp.

26 26(77) 10. Basfakta - tabellbilaga Husläkare Utbudet av husläkarmottagningar Kommun/ stadsdel Driftform Driftform Länsdel Mottagning Djursholms Norr Danderyd husläkarmottagning Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Danderyd DjursholmsDoktorn Ja Privat Ja Privat Ja Auktoriserad Enebybergs Norr Danderyd vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Danderyd Mörby vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Danderyd Stocksunds vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Järfälla Barkarby vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Järfälla Familjemottagningen i Järfälla Nej Ja Privat Ja Norr Järfälla Jakobsbergs vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Järfälla Kallhälls nya VC Ja Privat Ja Privat Ja Norr Järfälla Vibblaby HLM Ja Privat Ja Privat Nej Norr Järfälla Viksjö VC Ja SLSO Ja SLSO Nej Norr Lidingö Capio CityKliniken Ja Privat Ja Privat Ja Norr Lidingö LidingöDoktorn Ja Privat Ja Privat Ja Norr Lidingö StadshusDoktorn Ja Privat Ja Privat Ja Norr Lidingö Torsviks vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Lidingö Vården i Centrum Ja Privat Ja Privat Ja Norr Sigtuna Märsta läkarhus Ja Privat Ja Privat Ja Norr Sigtuna Märsta Närsjukvård Ja Privat Ja Privat Ja Norr Sigtuna Sigtuna läkarhus Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Sigtuna Valsta vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Sollentuna Edsbergs vårdcentral Ja Privat Ja Privat Ja Norr Sollentuna Fem Husläkare Ja Privat Ja Privat Ja Norr Sollentuna Norrvikens vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Sollentuna Rotebro vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Sollentuna Turebergs vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Solna Björnstigens vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Solna Capio Axess Akuten Nej Ja Privat Ja Norr Solna Hagalunds vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Solna Huvudsta vårdcentral Ja SLSO Ja Privat Ja Norr Solna Råsunda vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Solna Skytteholms vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Solna Solna läkarmottagning Ja Privat Ja Privat Ja Norr Solna Ulriksdals vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja

27 27(77) Länsdel Norr Kommun/ stadsdel Solna Mottagning Driftform Driftform Auktoriserad Västra Skogens vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Hallonbergens vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Sundbyberg Norr Sundbyberg Kronans vårdcentral Ja Privat Ja Privat Ja Norr Sundbyberg Rissne vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Husläkarmottagningen Norr Täby Täby Centrum Ja Privat Ja Privat Ja Näsby Parks Norr Täby husläkarmottagning Ja Privat Ja Privat Ja Norr Täby Täby CentrumDoktorn Ja Privat Ja Privat Ja Täby Kyrkby husläkarmottagning Ja Privat Ja Privat Ja Norr Täby Norr Täby Täby vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Täby VallatorpsDoktorn Ja Privat Ja Privat Ja Norr Upplands Bro Hälsocentralen i Bro Ja Privat Ja Privat Nej Norr Upplands Bro Kungsängens vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Upplands Runby vårdcentral Norr Väsby Ja Privat Ja Privat Ja Upplands Veritaskliniken Väsby Norr Väsby Nej Ja Privat Ja Upplands Väsby vårdcentral Norr Väsby Ja SLSO Ja SLSO Nej Upplands Östra vårdcentralen Norr Väsby Ja Privat Ja Privat Ja Norr Vallentuna Husläkarmottagningen Bennedich & Björk HB Ja Privat Ja Privat Ja Norr Vallentuna Korallens vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Norr Vallentuna Vallentuna Husläkargrupp Ja Privat Ja Privat Ja Norr Vallentuna VallentunaDoktorn Ja SLSO Ja Privat Ja Norr Vaxholm Vaxholms vårdcentral Ja SLSO Ja Privat Ja Norr Österåker Husläkarna i Margretelund Ja Privat Ja Privat Ja Husläkarna i Norr Österåker Österåker Ja Privat Ja Privat Ja Norr Österåker ÖsteråkersDoktorn Ja Privat Ja Privat Ja Blackebergs ö Bromma vårdcentral Ja Privat Ja Privat Ja ö Bromma BrommaAkuten Nej Ja Privat Ja ö Bromma Brommaplans vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja ö Bromma Riksby vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja ö Bromma Söderberga vårdcentral Ja Privat Nej ö Bromma Tranebergs vårdcentral Ja SLSO Ja SLSO Ja Äppelvikens ö Bromma Läkarmottagning Ja Privat Ja Privat Ja ö Ekerö Ekerö vårdcentral Ja Privat Ja Privat Ja