Kvalitetsbokslut 2007

Transkript

1 Kvalitetsbokslut 2007

2 Om SLSO Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) tillhör Stockholms läns landsting och omfattar merparten av den landstingsägda hälso och sjukvården utanför akutsjukhusen. Tillsammans är vi nära medarbetare på cirka 800 vårdenheter inom primärvård, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), geriatrik, vuxenpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri (BUP), beroendevård samt handikapp och habilitering. Vi har även hjälpmedels och dövtolkverksamheter i vår organisation. Kvalitetsbokslut 2007

3 Resultat som stimulerar förbättring en viktig del av vår patientsäkerhetskultur Vår utgångspunkt i sjukvården är att aldrig skada patienten. Vi uppskattar den mänskliga faktorn. Men så länge människor är inblandade finns det risk att något går fel, oavsett avancerad teknologi. När det händer är det ofta till följd av organisatoriska orsaker. SLSOs verksamheter har under 2007 haft drygt patientmöten på våra mottagningar och vi har vårdat patienter dygn på våra vårdavdelningar. Det gör oss till en av de största vårdgivarna i Sverige. För oss innebär det att vi känner stort ansvar för att följa upp och verkligen ta reda på hur resultaten blev för att kunna bli bättre. En hjälp för oss är att i våra kvalitetsbokslut berätta öppet hur det verkligen gått. Det är en viktig del av vår patientsäkerhetskultur. Det finns en önskan om större öppenhet och transparens kring vårdens resultat, från såväl patienter och medborgare som beställare och beslutsfattare. Öppna kvalitetsredovisningar är ett sätt att systematiskt stimulera till lärande, öka motivationen i förbättringsarbetet och stärka den demokratiska processen. Samtidigt vet vi att det finns svagheter. Felaktiga och ofullständiga data kan smyga sig in när olika patientgrupper med olika hälsoläge behandlas vid olika vårdenheter. Det gör jämförelser svåra och slumpfaktorer kan inverka på resultatet. Men det hindrar oss inte från att arbeta vidare med öppna redovisningar trots de svårigheter det innebär. I år presenterar SLSO sitt tredje kvalitetsbokslut. Första året kunde vi redovisa på vårdgrensnivå, förra året på enhetsnivå och i år har vi tagit ett steg vidare i att kunna redovisa medicinska resultat och att försöka nå jämförbarhet med andra vårdgivare. Det som ger oss kunskap om den verkliga förbättringsresan den som har betydelse för patienten, och den som vi är intresserade av är jämförelsen över tid för en och samma enhet. Utmaningen för oss är att fortsätta utveckla mått och metoder så att patienter, medborgare, beställare, beslutsfattare och andra intresserade på ett enkelt sätt kan hitta, utbyta och använda information om vårdens resultat hos oss. Här ska vår organisation vara ett föredöme. Mikael Ohrling Sjukvårdsdirektör Kvalitetsbokslut 2007

4 Innehållsförteckning 1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso och sjukvård... 5 Diagnosregistrering... 5 Kvalitetsregister... 6 Kvalitetskriterier i diabetesvården... 6 Medicinteknisk utrustning på vårdcentralerna... 7 Vaccinationstäckning i barnhälsovården... 7 Skattningsinstrument och screening Screening för MRSA Säker hälso och sjukvård speciellt fokus på patientsäkerhet Följsamhet till landstingets nya hygienrutiner HändelseVis Läkemedel Anmälningsärenden Patientfokuserad hälso och sjukvård Mål i styrkortet Resultat från patientenkäten Effektiv hälso och sjukvård Kloka Listan Vårdplan Jämlik hälso och sjukvård Likvärdig vård Könsaspekter på vårdkonsumtion Vård ur ett könsperspektiv Könsskillnader i patientenkäten Vård i rimlig tid Telefontillgänglighet Besökstillgänglighet Tillgänglighet via internet Förbättrad tillgänglighet inom psykiatrin Fakta om Stockholms läns sjukvårdsområde Bilagor Kvalitetsbokslut 2007

5 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso och sjukvård SLSO har målsättningen att bedriva en välfungerande och säker vård, som har bevisad effekt och som går att följa upp. Här redovisas några fakta som på olika sätt belyser detta. Diagnosregistrering För att ge rätt vård och behandling måste man veta vilken diagnos patienten har. Om man önskar följa upp resultatet av olika behandlingar är det också viktigt att diagnosen registreras. Vi följer därför upp andelen patienter som har en registrerad diagnos och har som mål att öka den andelen varje år. Vuxenpsykiatri Andel aktuella patienter som har en registrerad diagnos. 80% Resultat 2007 För redovisning per klinik se bilaga 1. Resultat 2006 Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Andel patienter som efter fyra besök har en registrerad diagnos. 71% 51% Resultat 2007 Resultat 2006 Primärvård Vårdcentraler År 2007 har vårdcentralerna i Stockholms län i snitt ca 80% diagnossatta besök. Det långsiktiga målet är att uppnå. Diagnosregistreringsgraden i snitt är ungefär lika hög i SLSOs verksamheter som hos övriga vårdgivare i Stockholms län. Spridningen mellan vårdcentralerna är dock stor oavsett driftsform. För redovisning per vårdcentral se bilaga 2. 80% Kvalitetsbokslut 2007, Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso och sjukvård 5

6 Kvalitetsregister De Nationella Kvalitetsregistren gör det möjligt för verksamheterna att följa upp sin effektivitet och den nytta man skapar för specifika patientgrupper. I kvalitetsregistren registreras uppgifter om enskilda patienter, insatta åtgärder och resultat så att data kan sammanställas och analyseras på verksamhetsnivå. Att registren är nationella innebär att det i hela landet finns enighet om vad som indikerar god vård = ca 60 % av patienter med diagnosen bipolär sjukdom Här visas antalet patienter med bipolär sjukdom (tidigare benämnd manodepressiv sjukdom) som är registrerade i kvalitetsregistret BipoläR från vuxenpsykiatrin inom SLSO. För redovisning per klinik se bilaga 1. Kvalitetsindikator i diabetesvården Diabetes är en av de stora folksjukdomarna. Uppföljningen av den medicinska kvaliteten är därför av stor vikt. Vårdcentralerna följer upp behandlingen av diabetespatienter med HbA1c, som är ett mått på medelblodsockret under en viss period. Värdet bör vara högst 7,5. HbA1c Andel diabetespatienter där prov på HbA1c tagits. Enligt Intern enkät med 78 % svarsfrekvens. Andel diabetespatienter med ett HbA1cvärde på högst 7,5. För redovisning per vårdcentral se bilaga 2. Enligt Intern enkät med 68 % svarsfrekvens. 6 Kvalitetsbokslut 2007, Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso och sjukvård

7 Medicinteknisk utrustning på vårdcentralerna För att kunna bedriva säker vård behöver vårdcentralerna ha en ändamålsenlig utrustning. Defibrillator är ett viktigt hjälpmedel vid hjärtlungräddning. Vårdcentralerna bör därför vara utrustade med defibrillator. 100% Andel vårdcentraler som har defibrillator.* För att kunna diagnostisera och följa upp behandlingen av patienter med astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) behöver vårdcentralerna ha tillgång till spirometer. Andel vårdcentraler som har spirometer.* *Enligt intern enkät med 93 % svarsfrekvens. Vaccinationstäckning i barnhälsovården En av de kvalitetsindikatorer för barns hälsa som EU har tagit fram är andelen barn som vaccineras. Barn i Stockholms län födda 2004 har enligt Barnhälsovårdens årsrapport 2006 vaccinerats enligt nedan: 98 % har vaccinerats mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hemophilus typ B. 95 % har vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund före två års ålder, (1 % mer än motsvarande siffra föregående år). 98% 95% Kvalitetsbokslut 2007, Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso och sjukvård 7

8 Skattningsinstrument och screening Ett sätt är att arbeta strukturerat kan vara att använda olika skattningsinstrument och screening vid diagnostik och behandling. Modifierad Nortonskala (MNS) Uppkomst av trycksår är en risk vid långvarigt sängliggande. För att kunna förebygga trycksår görs en riskbedömning av patienterna med MNS inom geriatrik och ASIH (avancerad sjukvård i hemmet). % Danderydsgeriatriken Handengeriatriken Jakobsbergsgeriatriken Stockholmsgeriatriken Geriatrik Södra Stockholms geriatriska klinik ASIH i Nacka ASIH Andel av patienterna som är bedömda avseende risk för trycksår med hjälp av skattningsinstrumentet MNS vid olika enheter inom geriatrik och ASIH. ASIH Järfälla Upplands Bro ASIH Långbro ASIH Solna Sundbyberg Handengeriatriken Stockholmsgeriatriken Södra Stockholms geriatriska klinik Hälsoenkät För att följa upp behandlingseffekter använder sjukgymnaster och arbetsterapeuter inom primärvården hälsoenkäten EQ5D. Andel rehabenheter som använder EQ5D. För redovisning per rehabenhet se bilaga 2. 8 Kvalitetsbokslut 2007, Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso och sjukvård

9 Screening för MRSA Infektioner med bakterier som är okänsliga för antibiotika är ett samhällsproblem. En sådan bakterie är MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus). För att undvika smittspridning inom sjukvården tas odling enligt gällande riktlinjer på riskpatienter inom geriatrik och ASIH (avancerad sjukvård i hemmet). % Danderydsgeriatriken Handengeriatriken Jakobsbergsgeriatriken Stockholmsgeriatriken Södra Stockholms geriatriska klinik ASIH i Nacka ASIH Järfälla Upplands Bro ASIH Långbro ASIH Solna Sundbyberg Geriatrik ASIH Andel riskpatienter som MRSAscreenats inom geriatrik och ASIH. 62 Handengeriatriken Stockholmsgeriatriken Södra Stockholms geriatriska klinik Kvalitetsbokslut 2007, Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso och sjukvård 9

10 2. Säker hälso och sjukvård 2007 speciellt fokus på patientsäkerhet SLSOs Patientsäkerhetsprogram Patientsäkerhetsdialog före införande av HändelseVis Lokala handlingsplaner för patientsäkerhet Utbildning av analysledare/patientsäkerhetssamordnare Årsvis uppföljning/utvärdering Patientsäkerhetsdialoger Införande av HändelseVis Risk och händelseanalyser SLSOs patientsäkerhetsprogram har haft fokus på hygien, avvikelserapportering och läkemedel. Följsamhet till landstingets nya hygienrutiner Under en period hösten 2007 genomfördes en undersökning av hur vårdpersonalen följer rutinerna för hygien. Följsamhet till handhygienrutinerna Observerade personer i SLSO: 452 (observerade personer totalt i SLL: 909) Spritar händerna före patientkontakt SLSO 67% SLL 57% Spritar händerna efter patientkontakt SLSO 79% SLL 74% Följsamhet till klädpolicyn Basdress, kortärmat m m Observerade personer i SLSO: (observerade personer totalt i SLL: 2 291) SLSO SLL 74% 80% Varken klocka eller smycke? SLSO SLL 55% 64% 10 Kvalitetsbokslut 2007, Säker hälso och sjukvård

11 HändelseVis Säker vård bygger på att risker, tillbud och vårdskador rapporteras, analyseras och åtgärdas. För att underlätta detta inför SLSO HändelseVis, ett ITstöd för rapportering av avvikelser. Nedan visas en tabell över antalet medarbetare i SLSO som lärt sig rapportera i HändelseVis under De har tillsammans rapporterat avvikelser som nu analyseras för att öka patientsäkerheten Antal användare/vårdgren Beroendevård (antal användare totalt st dec 2007) Primärvård (antal användare totalt 758 st dec 2007) Psykiatri (antal användare totalt st dec 2007) Geriatrik, ASIH (antal användare totalt st dec 2007) Pilot April Maj September Oktober November December 140 Antal registrerade avvikelser över dygnet Antal Avvikelserna fördelar sig olika över dygnet. Topparna på morgonen och eftermiddagen handlar i nästan hälften av fallen om brister i rutiner och kommunikation. Kvalitetsbokslut 2007, Säker hälso och sjukvård 11

12 Läkemedel Läkemedelsbehandling kan vara förenad med risker som rör information och rutiner. SLSO deltar därför i två projekt: Gemensam Läkemedelslista och Läkemedelsförteckningen. Waran är ett läkemedel som ofta ger upphov till allvarliga biverkningar. För att stödja utformningen av lokala rutiner när det gäller Waranhanteringen har SLSO tagit fram riktlinjer. Orsaker till brister i läkemedelshantering Orsak kan ej anges Gällande rutiner/riktlinjer har ej följts Övriga orsaker Barriärer och skydd Procedurer, rutiner eller riktlinjer 64 Omgivning Teknik, utrustning och apparatur inkl. ITsystem Utbildning och kompetens Kommunikation /information Antal ärenden 12% av de avvikelserapporter som registrerats i HändelseVis under 2007 rör läkemedel. En analys av orsaker till brister i läkemedelshantering redovisas ovan. Den dominerande orsaken till brister i läkemedelshantering är brister i procedurer, rutiner eller riktlinjer. En närmare analys av dessa visar att 64 av 78 ärenden rubriceras som Gällande rutiner/riktlinjer har ej följts. Anmälningsärenden Antal patientärenden inom SLSO som anmälts till Socialstyrelsen enligt Lex Maria, Hälso och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och SLLs Patientnämnd (PaN) under 2007 (2006 års siffror i parantes). Psykiatri Primärvård Geriatrik Lex Maria 91* (77) 19 (28) 2 (3) HSAN 67 (71) 37** (14) 2 (1) PaN 627 (595) 664 (652) 43 (34) * Ökningen beror sannolikt på en utökad anmälningsplikt vid självmord. ** Skillnaden kan delvis förklaras med nya registreringsrutiner från HSAN. När en patient skadas i vården... En checklista som stöd i kontakten med patienter och anhöriga när någon har skadats i vården. 12 Kvalitetsbokslut 2007, Säker hälso och sjukvård

13 3. Patientfokuserad hälso och sjukvård Mål i styrkortet SLSO använder balanserad verksamhetsstyrning (BVS) som styr och uppföljningsinstrument. Fyra av de gemensamma målen under patientperspektivet avser resultaten från de patientenkäter som genomförts under Resultaten redovisas som förbättringsutrymme (FBU). Ett lågt förbättringsutrymme visar att patienterna upplever kvaliteten som god. Ju högre FBU desto större behov av förbättring sett ur patienternas synvinkel. Resultatet från patientenkäterna redovisas genom att några frågor grupperas i ett antal dimensioner. Nedan presenteras hur några av årets mål har uppnåtts. Mål: FBU under 10 / alternativt minska FBU Andel enheter som nådde målet i dimensionen Patientens värdering Andel enheter som nådde målet i dimensionen Tillgänglighet Andel enheter som nådde målet i dimensionen Bemötande 72% 61% Mål: minska FBU Källa: BVSenkät. 61% Andel enheter som nådde målet i dimensionerna Kommunikation och Delaktighet Vår vision: Rätt vård när och där du behöver den Patient & befolkning Medarbetare Process & utveckling Ekonomi Strategiskt mål: Trygg och delaktig patient befolkningens förtroende. Strategiskt mål: Kompetenta, engagerade och stolta medarbetare. Strategiskt mål: Säkra vårdprocesser. Strategiskt mål: Ekonomi med långsiktig balans. Inledande del av SLSOs styrkort. Vår värdegrund: Patienten i fokus Allas lika värde Arbetsglädje Kvalitetsbokslut 2007, Patientfokuserad hälso och sjukvård 13

14 Resultat från patientenkäten patientenkäter har skickats ut under Den genomsnittliga svarsfrekvensen är 61 %. Primärvården har en högre svarsfrekvens än psykiatrin och beroendevården. För jämförelse mellan SLSOs vårdcentraler och övriga vårdcentraler i Stockholms län avseende helhetsbedömning av vården, se bilaga 3. Nedan jämförs resultatet från tre olika frågor i patientenkäten som handlar om information, bemötande och delaktighet. Förutom medelvärde ( ) presenteras skillnaden mellan de mottagningar som har lägst förbättringsutrymme ( ) och de som har högst ( ). Resultatet redovisas som förbättringsutrymme (FBU). Ett lågt förbättringsutrymme visar att patienterna upplever kvalitén som god. Ju högre FBU desto större behov av förbättring, sett ur patienternas synvinkel. FBU Information Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? X Sämst resultat Medelvärde Bäst resultat Vuxenpsykiatri Beroendevård Barn och ungdomspsykiatri* Distriktsläkare Distriktssköterska Närakuter Rehab BVC* *Föräldraenkät För redovisning per enhet se bilaga Kvalitetsbokslut 2007, Patientfokuserad hälso och sjukvård

15 FBU Bemötande Kände du dig bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? X Sämst resultat Medelvärde Bäst resultat Vuxenpsykiatri Beroendevård Barn och ungdomspsykiatri* Distriktsläkare Distriktssköterska Närakuter Rehab BVC* FBU 50 Delaktighet Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? *Föräldraenkät Vuxenpsykiatri Beroendevård Barn och ungdomspsykiatri* Distriktsläkare Distriktssköterska Närakuter Rehab BVC* *Föräldraenkät Kvalitetsbokslut 2007, Patientfokuserad hälso och sjukvård 15

16 4. Effektiv hälso och sjukvård Kloka Listan Stockholms läns landstings expertgrupp i läkemedelsfrågor fastställer årligen en lista över rekommenderade läkemedel Kloka Listan. Följsamhet till Kloka Listan mäts med DU90 (Drug Utilization 90 %) som innebär att man granskar om 90 % av de läkemedel som skrivs ut följer Kloka Listan. Följsamheten till Kloka Listan för vårdcentralerna. Följsamheten till Kloka Listan inom psykiatrin. 70% För redovisning per vårdcentral se bilaga 2. För redovisning per klinik se bilaga 1. Vårdplan En vårdplan är ett skriftligt dokument som ska innehålla mål för vården, ansvariga personer, planerade insatser och tidpunkt för uppföljning och utvärdering. Vårdplanen ska upprättas av patient och behandlare i samverkan. Vuxenpsykiatri Andel patienter i öppenvård som har en skriftlig vårdplan. 55% 50% Resultat 2007 Resultat 2006 För redovisning per klinik se bilaga Kvalitetsbokslut 2007, Effektiv hälso och sjukvård

17 Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Andel patienter som har en vårdplan vid fjärde besöket. 55% 26% Resultat 2007 Resultat 2006 Beroendecentrum Andel patienter som efter tre besök fått en skriftlig vårdplan. 50% 45% Resultat 2007 Resultat 2006 Handikapp & Habilitering Andel brukare som efter tre besök har en habiliteringsplan. 74% 68% Resultat 2007 Resultat 2006 Kvalitetsbokslut 2007, Effektiv hälso och sjukvård 17

18 5. Jämlik hälso och sjukvård Likvärdig vård Vårdprogram Vårdprogram är rekommendationer för vad som är god vård för olika patientgrupper. Följsamhet till vårdprogrammen är en viktig förutsättning för att kunna erbjuda likvärdig vård i hela länet. SLSO har som mål att Alla enheter ska använda sig av aktuella och relevanta vårdprogram. Källa: BVSenkät Andel enheter som uppfyllt målet. 97% Könsaspekter på vårdkonsumtion Kvinnor och män nyttjar olika slags vård i olika grad. Det finns könsskillnader när det gäller risken att drabbas av olika sjukdomar och benägenheten att söka vård. Vilka vårdformer som erbjuds kan ha betydelse liksom vårdens sätt att bemöta och behandla kvinnor och män. 18 Kvalitetsbokslut 2007, Jämlik hälso och sjukvård

19 Man Kvinna Vuxenpsykiatri Besök i öppenvård (totalt ). Vårddagar i slutenvård (totalt ). 38% 62% 50% 50% Kvinnor gör avsevärt fler besök i psykiatrisk öppenvård än män. Däremot vårdas män lika många dagar i slutenvård som kvinnor. Beroendecentrum Besök i öppenvård (totalt ). Vårddagar i slutenvård (totalt ). 69% 31% 67% 33% Inom beroendevården nyttjar män dubbelt så mycket vård som kvinnor, både i öppen och slutenvård. Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Besök i öppenvård (totalt ). Vårddagar i slutenvård (totalt ). 46% 54% 32% 68% Inom BUP gör flickor gör fler besök i öppenvård än pojkar. Endast ett fåtal av av patienterna vårdas i slutenvård och flickor dominerar starkt. Primärvård Besök i öppenvård ( ). Geriatrik Vårddagar i slutenvård ( ). 42% 58% 39% 61% Kvinnor gör fler besök i primärvården än män. Inom geriatriken nyttjar kvinnor mer vård än män. Kvalitetsbokslut 2007, Jämlik hälso och sjukvård 19

20 Vård ur ett könsperspektiv SLSO har som mål att alla enheter analyserar omhändertagande/medicinering avseende en kronisk diagnos utifrån ett könsperspektiv. 36% Andel enheter som uppfyllt målet. Källa: BVSenkät Könsskillnader i patientenkäten Inom vuxenpsykiatrin, beroendevården och närakuterna upplever kvinnor vården som bättre än vad män gör. Män är mer nöjda med primärvården och barn och ungdomspsykiatrin. Tabellen nedan anger hur många procent som svarat utmärkt, mycket bra eller bra på frågan Hur värderar du som helhet den vård och behandling du fått? i patientenkäten. FBU Hur värderar du som helhet den vård och behandling du fått? Vuxenpsykiatri Barn och ungdomspsykiatri Beroendevård Distriktsläkare Distriktssköterska Närakuter Rehab Man Kvinna 20 Kvalitetsbokslut 2007, Jämlik hälso och sjukvård

21 6. Vård i rimlig tid Telefontillgänglighet I jämförelse mellan de SLSOägda vårdcentralerna och övriga vårdcentraler finns ingen markant genomsnittlig skillnad. Spridningen mellan de med hög respektive låg telefontillgänglighet är lika stor för SLSOs vårdcentraler och övriga vårdcentraler. Dock är det betydligt fler privata vårdcentraler som nått målnivån 95 % godkända samtal. Vårdgivarnas telefontillgänglighet mäts kontinuerligt. Kraven på svarstid är: svar inom 1,5 minuter vid direktsvar svar inom 10 minuter med köfunktion svar senast 15 minuter efter utlovad tid vid uppringningsfunktion Vuxenpsykiatri Andel godkända samtal Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Andel godkända samtal Vårdcentraler Andel godkända samtal % 96% För redovisning per enhet se bilaga 4. Kvalitetsbokslut 2007, Vård i rimlig tid 21

22 Besökstillgänglighet Vårdgarantin inom SLL innebär att patienten ska erbjudas besök hos husläkare inom fem dagar (tidigare sju dagar) respektive bedömning i övriga vårdgrenar inom 30 dagar. Vuxenpsykiatri Andel patienter som får tid inom 30 dagar För redovisning per klinik se bilaga 4. Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Andel patienter som får tid inom 30 dagar Handikapp & Habilitering Andel patienter som får tid inom 30 dagar % 78% 75% 69% Beroendecentrum Andel patienter som får tid inom 30 dagar % 2007 Vårdcentraler Andel patienter som får tid inom fem dagar 2007 Tid inom fem dagar 2006 Tid inom sju dagar För redovisning per vårdcentral se bilaga Kvalitetsbokslut 2007, Jämlik hälso och sjukvård

23 Tillgänglighet via internet Mina vårdkontakter är en internetbaserad kommunikationstjänst mellan patienter och vårdgivare, som bidrar till att öka tillgängligheten för patienterna. SLSOs långsiktiga mål är att alla enheter ska erbjuda Mina vårdkontakter. Det finns ett antal olika tjänster inom Mina vårdkontakter. Sedan år 2006 kan patienterna vid samtliga vårdcentraler inom SLSO beställa tid, av och omboka tid samt förnya recept. Andra tjänster som också används är exempelvis kontakta mig, förnya hjälpmedel, och allmän rådgivning. År 2007 är ca 80 specialistmottagningar inom Stockholms län anslutna varav 75 % av mottagningarna tillhör SLSO, dvs Handikapp & Habilitering (20), Beroendecentrum (15), rehabilitering (8), MVC (8), Psykiatri (4) och övriga (5). För ytterligare information, läs på Förbättrad tillgänglighet inom psykiatrin Tillgängligheten i psykiatrin har förbättrats både vad gäller telefonkontakt och besök. En bidragande faktor kan vara det utvecklingsarbete som initierats inom ramen för genombrottsprojektet Psykiatri i förändring. Nedan visas ett diagram över hur de olika teamen som slutförde sitt arbete under 2007 nådde sina uppsatta mål om bland annat ökad tillgänglighet. En självskattningsskala har använts där 5 betyder att alla delmål uppnåtts, 4 att teamet nått minst halvvägs till de uppsatta målen och så vidare Självskattning Team från de medverkande psykiatrimottagningarna i delprojekt 9 Kvalitetsbokslut 2007, Jämlik hälso och sjukvård 23

24 Fakta om Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) Vuxenpsykiatri tar årligen emot ca personer i öppenvård, ca 40% gör tre besök eller färre affektiva tillstånd (t ex depression) och ångestbevär är dubbelt så ofta sökorsak som psykossjukdom nästan personer vårdas i heldygnsvård ca 18 dagar (medianvärde) Beroendecentrum tar emot ca personer i öppenvård/år 70% är män, andelen kvinnor ökar i yngre åldrar 2/3 är alkoholberoende och 1/3 har narkotikaproblem ca 4000 personer vårdas i heldygnsvård i medeltal 6 dygn Barn och ungdomspsykiatri träffar årligen ca barn och ungdomar under 18 år, mer än hälften gör högst fyra besök depression och ångest är vanligt förekommande symtom knappt 2% vårdas i heldygnsvård, de flesta mindre än 1 vecka Psykoterapiinstitutet erbjuder olika former av psykoterapi till ca 800 personer/år utbildar psykoterapeuter i samverkan med KI bedriver forskning och uppföljning Handikapp & Habilitering bistår årligen ca personer med råd och stöd, ca 30% gör tre besök eller färre ca personer har diagnosen Aspergers syndrom Geriatriken vårddagar per år medelvårdtiden är tolv dagar per vårdtillfälle besök i öppenvården Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) vårddagar i hemmet och slutenvård besök i öppenvård Primärvården besök till läkare på vårdcentral (inkl. jour) sköterskebesök (inkl. jour) besök på MVC (inkl. läkarbesök) besök på BVC (inkl. läkarbesök) besök hos sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, kurator i rehabiliteringsverksamheten hemsjukvårdsbesök i basal hemsjukvård (inkl. läkarbesök) Sammanlagt i SLSO slutenvårdsdagar besök 24 Kvalitetsbokslut 2007, Fakta

25 Bilagor På följande sidor finns bilagor med resultatredovisning på enhetsnivå. Bilaga 1 Bilaga 2 Nyckeltal för de psykiatriska klinikerna, barn och ungdoms psykiatrin (BUP), Beroendecentrum samt Handikapp & Habilitering (kapitel 1 och 4) Nyckeltal för vårdcentraler/husläkarmottagningar och primärvårdsrehabenheter. (kapitel 1 och 4) Bilaga 3 Patientenkät 2007 (kapitel 3) Bilaga 4 Telefon och besökstillgänglighet (kapitel 6) Kvalitetsbokslut 2007, Bilaga 25

26 Bilaga 1 Nyckeltal för de psykiatriska klinikerna, barn och ungdomspsykiatrin (BUP), Beroendecentrum samt Handikapp & Habilitering. Samlat resultat presenteras i kapitel 1 och 4. Psykiatriska kliniker Antal patienter Totalt antal besök Besök /patient Diagnos** Vårdplan*** BipoläR**** DU 90***** Psykiatri Nordväst Psykiatri Nordöst Norra Stockholms psykiatri* Psykiatri Södra Stockholm Psykiatri Sydväst Psykiatri Sydöst (8 900) (6 100) (18 500) (15 200) (12 510) (7 100) (95 200) (52 700) ( ) ( ) ( ) (68 000) 10 (11) 9 (9) 13 (12) 10 (10) 10 (8) 11 (10) (73%) (76%) () () 80% (78%) (74%) 29% (31%) 66% (39%) 57% (52%) (73%) 44% (51%) 33% (26%) 61% 61% 61% 64% 58% 65% 68% 71% 67% 74% 70% 73% Totalt (68 310) ( ) 11 (10) (80%) 55% (50%) Källa: LUD***** Källa: LUD***** 62% 70% Källa: HSNf***** Barn och ungdomspsykiatri (18 000) ( ) 7 (7) 71% (51%) 55% (26%) Beroendecentrum (17 885) ( ) 12 (13) 77% 50% (45%) Handikapp & Habilitering (8 934) ( ) 12 (12) 80% 74% (68%) * Exkl Länsakuten. ** Andel patienter som har registrerad diagnos *** Andel patienter som har en skriftlig vårdplan **** Andel patienter med diagnosen bipolär sjukdom (f d manodepressiv) som är registrerade i kvalitetsregistret BipoläR ***** DU 90 (Drug Utilization ) är ett mått på följsamhet till Kloka Listan ***** LUD Leverantörsuppföljningsdatabas HSNf (2006 års siffror i parantes) 20 Kvalitetsbokslut 2006, SLSO styrkort 26 Kvalitetsbokslut 2007, Bilaga 1

27 Bilaga 2 Nyckeltal för vårdcentralerna och rehabenheterna, samlat resultat presenteras i kapitel 1 och 4. Kvalitetsbokslut 2007, Bilaga 2 27 Diagnos* DU 90** HbA1c**** HbA1c > 7,5 Vårdcentral/ husläkarmottagning 73% 80% 95% 71% 61% 80% 76% 73% 72% 74% 76% 96% 64% 71% 80% 76% 73% 74% 79% 46% 66% Akalla Alby Axelsberg Barkarby Björnstigen Bollmora Boo Brandbergen Bredäng Brommaplan Dalarö Djursholm Djurö Ektorp Enebyberg Essingen Fisksätra Fittja Flemingsberg Forum Gröndal Gustavsberg Gärdet Hagalund Hallonbergen Hallunda Handen Hjorthagen Huddinge Husby Huvudsta Hässelby Jakobsberg Johannes Jordbro Järva Kista Korallen Kungsängen Liljeholmen Liseberg Mörby centrum Norrviken Nynäshamn Riksby Rinkeby Rissne Rotebro Råsunda Saltsjöbaden Segeltorp Serafen Sigtuna Skytteholm 77% 80% 79% 77% 78% 95% 98% 97% 100% 98% 75% 100% 96% 95% 95% 97% 68% 100% 73% 73% 73% 74% 97% 69% 78% 68% 78% 71% 73% 76% 97% 78% 95% 60% 64% 70% 80%

28 Bilaga 2, forts Vårdcentral/ husläkarmottagning Skärholmen Spånga St Erik Stocksund Stuvsta Surbrunnsgatan Sätra Tensta Torsvik Traneberg Trollbäcken Trångsund Tullinge Tumba Tureberg Täby Ulriksdal Vallentunadoktorn Valsta Vaxholm Vendelsö Viksjö Vårby Väsby centrum Västra skogen Älvsjö Ösmo Diagnos* DU 90** HbA1c**** 98% 95% 96% 78% 59% 78% 95% 76% 79% 70% 70% 63% 96% 67% 70% 79% 78% 80% 95% 74% 98% Källa: LUD*** Källa: HSNf Källa: Intern enkät HbA1c > 7,5 80% 97% 72% Källa: Intern enkät * Andelen diagnossatta läkarbesök, under september ** DU (Drug Utilization ) är ett mått på följsamhet till Kloka Listan. *** LUD Leverantörsuppföljningsdatabas HSNf **** Andel diabetespatienter under tidsintervallet till där provtagning av HbA1c skett under de senaste tolv månaderna. ***** Andel diabetespatienter med ett HbA1c högst 7,5. Användning av hälsoenkäten EQ5D primärvårdsrehab Använder EQ5D För minst 4 diagnosgrupper Bollmora vårdcentral Handens vårdcentralhanden Lidingö vårdenhet Mörby Centrum vårdenhet Primärvårdsrehab Innerstaden Primärvårdsrehab Järf Uppl Bro Primärvårdsrehab Västra Rehabcentrum Nacka Solna primärvårdsrehab Täby Barnmorske och rehabverks Vallentuna vårdenhet Vaxholm vårdenhet Österåkers vårdenhet Primärvårdsrehab Södra Sundbybergs primärvårdsrehab Primärvård på VärmdöGustavsberg Sigtuna läkarhus Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Källa: Intern enkät 28 Kvalitetsbokslut 2007, Bilaga 2

29 Bilaga 3 Patientenkät Samlat resultat presenteras i kapitel 3. Resultatet redovisas per resultatenhet som förbättringsutrymme (FBU) per dimension. Ju lägre värde desto bättre. Psykiatriska kliniker Psykiatri Nordväst Psykiatri Nordöst Norra Stockholms psykiatri Psykiatri Södra Stockholm Psykiatri Sydväst Psykiatri Sydöst Beroendevård Kände du dig bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Hur värderar du som helhet den vård och behandling du fått? Kände du dig bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Hur värderar du som helhet den vård och behandling du fått? Beroendecentrum Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Kände du dig bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Hur värderar du som helhet den vård och behandling du fått? BUPmålsman Ingen enkätundersökning gjordes Kvalitetsbokslut 2007, Bilaga 3 29

30 Bilaga 3, forts Patientenkät Resultatet redovisas per vårdcentral/husläkarmottagning som förbättringsutrymme (FBU) per dimension. Ju lägre värde desto bättre. Kände du dig bemött med respekt och på ett hän Vårdcentral/ synsfullt sätt? husläkarmottagning Akalla Alby Axelsberg Barkarby Björnstigen Bollmora Boo Brandbergen Bredäng Brommaplan Dalarö Djursholm Djurö Ektorp Enebyberg Essingen Fisksätra Fittja Flemingsberg Forum Gröndal Gustavsberg Gärdet Hagalund Hallonbergen Hallunda Handen Hjorthagen Huddinge Husby Huvudsta Hässelby Jakobsberg Johannes Jordbro Järva Kista Korallen Kungsängen Liljeholmen Liseberg Mörby centrum Norrviken Nynäshamn Riksby Rinkeby Rissne Rotebro Råsunda Kvalitetsbokslut 2007, Bilaga 3 Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Hur värderar du som helhet den vård och behandling du fått?

31 Bilaga 3, forts Patientenkät Resultatet redovisas per vårdcentral/husläkarmottagning som förbättringsutrymme (FBU) per dimension. Ju lägre värde desto bättre. Vårdcentral/ husläkarmottagning Saltsjöbaden Segeltorp Serafen Sigtuna Skytteholm Skärholmen Spånga St Erik Stocksund Stuvsta Surbrunnsgatan Sätra Tensta Torsvik Traneberg Trollbäcken Trångsund Tullinge Tumba Tureberg Täby Ulriksdal Vallentunadoktorn Valsta Vaxholm Vendelsö Viksjö Vårby Väsby centrum Västra skogen Älvsjö Ösmo Kände du dig bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Hur värderar du som helhet den vård och behandling du fått? Kvalitetsbokslut 2007, Bilaga 3 31

32 Bilaga 3, forts Jämförelser mellan SLSOs vårdcentraler och övriga vårdcentraler. Jämförelserna gäller hur patienterna har svarat på frågan Hur bedömer du som helhet den vård och behandling du fått på mottagningen? Procentsiffran anger hur många som svarat Utmärkt, Mycket bra eller Bra på frågan. SLSO Norr om Stockholms stad Övriga vårdgivare Norr om Stockholms stad Stocksunds vårdcentral Djursholms Husläkarmottagning Husläkarmottagningen Korallen Mörby vårdcentral Torsviks Vårdcentral Enebybergs vårdcentral Vallentuna Doktorn Sigtuna Läkarhus Skytteholms vårdcentral Björnstigens vårdcentral Turebergs vårdcentral Täby vårdcentral Huvudsta vårdcentral Ulriksdals vårdcentral Hagalunds vårdcentral Rotebro vårdcentral Jakobsbergs vårdcentral Hallonbergens vårdcentral Norrvikens vårdcentral Viksjö vårdcentral Valsta vårdcentral Kungsängens vårdcentral Råsunda vårdcentral Västra skogens vårdcentral Husläkarmottagningen Vaxholm Rissne vårdcentral Barkarby vårdcentral Vårdcentral Väsby Centrum 100% 98% 97% 96% 96% 95% 95% 78% 75% Munsö husläkarmottagning LidingöDoktorn Vården i Centrum Näsby Parks Husläkarmottagning DjursholmsDoktorn Husläkarna i Österåker Husläkarna i Margretelund Hersby Läkarmottagning Österåkersdoktorn AB Vallentuna Husläkargrupp Täby Kyrkby Husläkarmottagning Täby Centrum Doktorn Runby vårdcentral Husläkarmottagningen Solna läkarmottagning Fem Husläkare Östra vårdcentralen StadshusDoktorn Lidingö Husläkarmottagningen Bennedich & Björk VallatorpsDoktorn Husläkarmottagningen i Täby centrum Vibblaby Husläkarmottagning Stenhamra Hälsocentral Edsbergs vårdcentral Vårdcentralen Kronan VåKro AB Märsta Närvård KvaLita Bro Hälsocentral AB Märsta Läkarhus AB Ekerö vårdcentral (f d Tappströms Hälsocentral) 97% 97% 96% 96% 96% 95% 95% 95% Stockholms stad innerstad Stockholms stad innerstad Hjorthagens Husläkarmottagning Husläkarmottagningen Johannes Kvartersakuten Essingen Husläkarmottagningen Serafen Gärdets vårdcentral Kvartersakuten Surbrunn S:t Eriks vårdcentral 98% Söderdoktorn Curera Hornstull Carema vårdcentral Södermalm Kvartersakuten Tegnérgatan Rosenlunds vårdcentral Kvartersakuten Matteus Husläkarmottagning Kalle Meischner Narvavägens Husläkare Stureplans Husläkarmottagning Familjeläkargruppen Odenplan Kvartersakuten Serafen Hötorgets läkarpraktik Mottagningen Sjöstaden KvaLita Ringens vårdcentral LillJans husläkarmottagning Åsö Medical Åsö Vårdcentral 98% 96% 95% 73% Källa: Vårdguiden 32 Kvalitetsbokslut 2007, Bilaga 3

33 Bilaga 3, forts SLSO Stockholms stad västra förorterna Övriga vårdgivare Stockholms stad västra förorterna Tranebergs vårdcentral Kista vårdcentral Spånga vårdcentral Brommaplans vårdcentral Riksby vårdcentral Tensta vårdcentral Hässelby vårdcentral Järva vårdcentral Husby vårdcentral Rinkeby vårdcentral Akalla vårdcentral 78% 76% 66% 58% Äppelvikens läkarmottagning Västervården Husläkarmottagning Söderberga vårdcentral Råcksta Vällingby Närvårdsmottagning Vårdcentralen BlackebergÄngby 100% Stockholms stad södra förorterna Stockholms stad södra förorterna Lisebergs vårdcentral Gröndals vårdcentral Axelsbergs vårdcentral Älvsjö vårdcentral Liljeholmens vårdcentral Sätra vårdcentral Skärholmens vårdcentral Bredängs vårdcentral Sköndals Husläkarmottagning Stureby vårdcentral Björkhagens vårdcentral AB KvaLita Högdalens vårdcentral Din vårdscentral Bagarmossen KvaLita Hagsätra kvartersmottagning KvaLita Årsta vårdcentral Carema vårdcentral Rågsved Carema vårdcentral Farsta Fruängens vårdcentral Dalens vårdcentral Gubbängens Nya Vårdcentral 80% 79% Söder om Stockholms stad Söder om Stockholms stad Trångsunds vårdcentral Fisksätra vårdcentral Gustavsbergs vårdcentral Saltsjöbadens vårdcentral Ektorps vårdcentral Stuvsta vårdcentral Trollbäckens vårdcentral Tumba vårdcentral Brandbergens vårdcentral Djurö vårdcentral Fittja vårdcentral Boo vårdcentral Dalarö vårdcentral Handens vårdcentral Ösmo vårdcentral Vårby vårdcentral Segeltorps vårdcentral Alby vårdcentral Bollmora vårdcentral Vendelsö vårdcentral Huddinge vårdcentral Tullinge vårdcentral Forums vårdcentral Järna vårdcentral Hallunda vårdcentral Flemingsbergs vårdcentral Nynäshamns vårdcentral Jordbro vårdcentral 95% 79% 71% TelgeakutenRosenborg distriktsläkarmottagning Storvretens vårdcentral Hälsocentralen Akka Sickla Hälsocenter AB TyresöHälsan Husläkare AB Tungelsta Husläkare AB Fornhöjdens vårdcentrum Vidarklinikens husläkarmottagning Carema Vårdcentral Wasa Carema Vårdcentral Skogås Carema vårdcentral Lina Hage ÄltaPraktiken Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje (SNS) Luna vårdcentral, Sjukvården SNS Nykvarns vårdcentral, Sjukvården SNS Salems vårdcentral Tallhöjdens vårdcentral Källa: Vårdguiden 97% 96% 76% 75% 70% 96% Kvalitetsbokslut 2007, Bilaga 3 33

34 Bilaga 4 Mätning av besöks och telefontillgänglighet vid vårdcentraler/husläkarmottagningar samt vid närakuter/jourmottagningar. Samlat resultat presenteras i kapitel 6. Vårdcentral/ husläkarmottagning Besök inom 5 dagar Andel godkända samtal Vårdcentral/ husläkarmottagning Besök inom 5 dagar Andel godkända samtal Akalla Alby Axelsberg Barkarby Björnstigen Bollmora Boo Brandbergen Bredäng Brommaplan Dalarö Djursholm Djurö Ektorp Enebyberg Essingen Fisksätra Fittja Flemingsberg Forum Gröndal Gustavsberg Gärdet Hagalund Hallonbergen Hallunda Handen Hjorthagen Huddinge Husby Huvudsta Hässelby Jakobsberg Johannes Jordbro Järva Kista Korallen Kungsängen Liljeholmen Liseberg Mörby Centrum Norrviken Nynäshamn Riksby Rinkeby Rissne Rotebro Råsunda Saltsjöbaden 80% 76% 99% 96% 96% 73% 72% 98% 51% 78% 96% 60% 80% 95% 68% 63% 100% 80% 67% 78% 61% 79% 96% 68% 95% 66% 76% 80% 74% 77% 60% 79% 72% 72% 75% Segeltorp Serafen Sigtuna Skytteholm Skärholmen Spånga St Erik Stocksund Stuvsta Surbrunnsgatan Sätra Tensta Torsvik Traneberg Trollbäcken Trångsund Tullinge Tumba Tureberg Täby Centrum Ulriksdal Vallentunadoktorn Valsta Vaxholm Vendelsö Viksjö Vårby Väsby centrum Västra skogen Älvsjö Ösmo Genomsnitt SLSO Andel godkända samtal vid närakuter /jourmottagningar. Närakuter/ jourmottagning 80% 99% 72% 59% 98% 97% 95% 95% 96% 100% 98% 76% 79% 58% 66% Källa: SKL Närakuten Handens Närsjukhus Närakuten i Jakobsberg Närakuten Norra Innerstan Närakuten Huddinge Närakuten Brommaplan Jourmottagning Liljeholmens vårdcentral oktober % 78% 80% 73% 80% 78% 61% 71% 73% 53% 48% 67% Källa: HSNf Källa: HSNf oktober % 77% 34 Kvalitetsbokslut 2007, Bilaga 4

35 Bilaga 4, forts Mätning av vårdgarantin och telefontillgänglighet vid psykiatriska kliniker, barn och ungdomspsykiatrin (BUP), Beroendecentrum samt Handikapp & Habilitering. Psykiatriska kliniker Psykiatri Nordväst Psykiatri Nordöst Norra Stockholms psykiatri Psykiatri Södra Stockholm Psykiatri Sydväst Psykiatri Sydöst Totalt Andel patienter som fått tid inom 30 dagar 58% (57%) (100%) 68% (58%) 76% (76%) 100% (58%) 98% (65%) 78% (66%) Källa: SKL Andel godkända samtal () () () () (66%) (64%) (72%) Källa: LUD Barn och ungdomspsykiatri (BUP) 75% (69%) 96% () Beroendecentrum 98% () Handikapp & Habilitering () () (2006 års siffror i parantes) Kvalitetsbokslut 2007, Bilaga 4 35

36 En vanlig dag i SLSO besöker personer våra distriktsläkare besöker personer våra sköterskor inom primärvården görs sjukvårdsbesök hemma hos patienter inom primärvården vårdas 260 personer inom vår avancerade hemsjukvård har vi läkaransvar för omkring personer i särskilt boende besöker personer rehabiliteringsenheter i primärvården besöker personer våra barnmorske och BVCmottagningar besöker personer våra vuxenpsykiatriska mottagningar besöker 924 personer våra mottagningar inom beroendevården besöker 533 personer våra barn och ungdomspsykiatriska mottagningar besöker 287 personer Handikapp & Habilitering vårdas 476 personer i geriatrisk slutenvård Kvalitetsbokslut 2007

37

38 Stockholms läns sjukvårdsområde Box , Stockholm Besöksadress: Folkungagatan 44 Illustrationer: Janette Bornmarker Foto: Alexander Farnsworth och Erja Lempinen Produktion: Verksamhetsstöd Kommunikation februari 2008