Bedömning av miljökonsekvenser för luftkvalitet och risk, detaljplan för del av Haga 4:35, Karolinska Institutet, Solna

Transkript

1 Bedömning av miljökonsekvenser för luftkvalitet och risk, detaljplan för del av Haga 4:35, Karolinska Institutet, Solna Utställningshandling, Jan Wijkmark, White arkitekter AB

2 Innehållsförteckning Aktuell plan...2 Andra berörda planer och projekt...3 Miljöbedömningsprocessen...4 Denna bedömning...4 Förutsättningar...5 Bedömda konsekvenser för luftkvalitet...6 Bedömda konsekvenser avseende risk från farliga transporter...8 Samlad bedömning...9 Aktuell plan Den aktuella planområdet ligger i Karolinska Institutets område intill Solnavägen och består av två delområden med en lucka emellan, vilket möjliggör framtida utveckling av mellanliggande mark. I öster gränsar området mot Solnavägen samt Karolinska sjukhuset och i norr mot Tomtebodavägen. Karolinska Institutets(KI) s område i väster innehåller bland annat Smittskyddsinstitutet, Mikro- och tumörbiologiskt centrum, Medicinska föreningens lokaler och KI s administration. I söder ligger Ludwiginstitutet och Nobel forum. Planens syfte är att möjliggöra byggandet av en aula och ett kontorshus. Aulan kommer att ha plats för ca 1000 besökare innehållande administrativa lokaler, restaurang, och ett medicinhistoriskt bibliotek. Kontorsbyggnaden ska innehålla lokaler för studier och kontor inom folkhälsoforskning. Detaljplanen ska även möjliggöra en länk mellan Nya Karolinska Solna(NKS) och KI genom en förlängning av Akademiska stråket.

3 Bild 1. Illustrationsplan, framtagen till samrådet, 9 sept 2009 (ill. Wingårds). De planerade byggnaderna är mörkmarkerade, med aulan i sydost och kontorsbyggnaden i nordväst. Sedan dess har utformningen av i första hand aulan ändrats något (se bild 2). Andra berörda planer och projekt Inom programområdet för fördjupad översiktsplan för Karolinska - Norra Station tas flera nya detaljplaner fram, nära detaljplaneområdet. Flera byggprojekt kan alltså förutsättas komma att starta i närheten inom genomförandetiden för denna detaljplan. Bland projekten kan nämnas ny Solnabro, Citybanan, tunnelbana, överdäckning samt bebyggelseutveckling på Norra Stationsområdet. Särskild betydelse i detta fall har bebyggelseutvecklingen på Nya Karolinska Solna (NKS) som har sin tyngdpunkt direkt intill det aktuella planområdet, på andra sidan Solnavägen. De planerade nya byggnaderna på NKS finns med i bedömningarna liksom i ovanstående illustration (bild 1) i form av de stora byggnadskropparna mitt emot aulabyggnaden.

4 Miljöbedömningsprocessen Enligt Miljöbalkens (MB) sjätte kapitel och Plan- och bygglagens (PBL) femte kapitel ska detaljplaner miljöprövas för att avgöra om genomförandet av den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bedömningen utgår från kriterier i bilaga 2 och 4 utifrån förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Om planen bedöms medföra betydande miljöpåverkan ska miljöbedömningsprocessen gå vidare med framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Om konsekvenserna inte bedöms vara betydande behövs ingen MKB. De miljökonsekvenser som ändå finns behov att belysa kan utredas i nödvändig omfattning i separat dokument (såsom i detta fall) eller inarbetas i planbeskrivningen. En behovsbedömning med motiverat ställningstagande för aktuell föreslagen plan har tagits fram av Solna stad under sommaren Enligt bedömningen antas genomförandet av planen inte leda till betydande miljöpåverkan då planen har stöd både i översiktsplan och fördjupad översiktsplan samt inte innebär förändring av områdets huvudsakliga användning. Byggnaderna berör inte det närliggande byggnadsminnet. Aktuella miljöfrågor bedöms kunna hanteras inom ramen för planarbetet. Samråd med Länsstyrelsen har hållits (diarienummer ). Länsstyrelsen anser, på redovisat underlag, att planens genomförande inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan, men delar inte helt och fullt de motiveringar som anförts i behovsbedömningen. Frågor kring luftkvalitet och risker i samband med transporter av farligt gods behöver utredas inom planarbetet utifrån platsens förutsättningar, planförslagets innehåll och med hänsyn till andra planerade förändringar längs med Solnavägen. Planens lämplighet bör kunna avgöras i en ordinär planprocess, där adekvat underlag tas fram avseende olika sakfrågor, inom ramen för planarbetet. Länsstyrelsen delar uppfattningen att en särskild miljöbedömning som följer planarbetet inte torde behövas. Dock vill Länsstyrelsen ha de två frågorna luftkvalitet och risk extra belyst i ett yttrande. Planen har under hösten 2009 varit ute på samråd. I samrådsyttrande påtalade Länsstyrelsen, avseende luftkvalité, en önskan om att det tydligare framgår vilka utgångspunkter för beräkningarna avseende framtida trafikmängder. Solnas miljö- och hälsoskyddsförvaltning efterlyser en fönyad bedömning av luftkvalitén längs Solnavägen. Denna bedömning Denna bedömning omfattar av ovan nämnda skäl endast konsekvenser avseende risk och luftkvalitet. Den innehåller inte heller jämförelse mellan olika alternativ och kan således inte likställas med en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken (se ovan). Viktiga underlag för denna bedömning är de separata utredningar för såväl risk som luftkvalité för just det aktuella området vid nedre Solnavägen som tagits fram i samband med detaljplanearbetet för NKS ( ). I dessa utredningar tog man även hänsyn till de planerade förändringarna på KI-området så som de då förelåg (mars 2009). Dessa kan dock inte anses helt tillfyllest för denna plan, då vissa förändringar skett avseende byggnadernas utformning och läge. Detta är skälet till att denna bedömning gjorts. Avseende luftkvalité visade utredningen för NKS att man låg nära gränsen för överskridande av miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 längs nedre Solnavägen. Då aulans utformning och läge förändrats sedan dess har en ny bedömning gjorts av SLB Analys (se nedan samt i bilaga 1). Avseende risk visade NKS-utredningarna att risknivån längs nedre Solnavägen är acceptabel förutsatt att adekvata skyddsåtgärder enligt BBR följs (se vidare nedan). Då förhållandena inte ändrats betydligt bedöms dessa utredningar fortfarande utgöra ett fullgott underlag för denna bedömning. Här har därför endast gjorts ett uttolkande av utredningarna för KI:s del samt ett förtydligande av vilka adekvata riskreducerande åtgärder som bör krävas.

5 Förutsättningar Byggnadernas läge och utformning Jämfört med planeringsläget när underlagsutredningarna gjordes har aulan vridits något så att den står mer parallellt med Solnavägen och så att byggnadens nordöstra hörn närmat sig Solnavägen något (se bild 2). Dessutom har en våning lagts till. I gengäld bedöms platsen mellan aulan och Solnavägen bli något mer öppen då det skapas en glipa mellan aulan och en framtida (ännu ej detaljplanerad) byggnad direkt norr därom vilket inte var fallet i luftkvalitetsutredningen då dessa var hopbyggda. Kontorsbyggnadens läge är i princip oförändrat. Byggnaden är något högre jämfört med mars 2009, (taknivå c:a 27 meter ovanför Solnavägen jämfört med 25 meter) Framtida trafik och omkringliggande planer På grund av det omfattande planarbete både avseende byggprojekt och infrastrukturprojekt som pågår i närområdet råder viss osäkerhet kring områdets framtida utveckling. Osäkerheten gäller inte minst utvecklingen av trafiken på Solnavägen, både avseende farligt gods och övrig trafik. Trafikmängderna som ligger till grund för flera av bedömningarna i detta dokument är av förklarliga skäl endast prognoser, och kan därför ändras om förutsättningarna ändras. Detsamma gäller bebyggelsestruktur mm. Avgränsning i tid Bedömningar och beräkningar utgår från ett och samma målår, för att de olika alternativen ska bli jämförbara. I detta fall är målåret 2015, då aktuella utredningar använt detta målår. Planen bedöms kunna vara i huvudsak genomförd vid denna tidpunkt eller något därefter. Bild 2. Senaste skiss ( ) för placering av aulan i förhållande till Solnavägen. Notera avståndet mellan byggnaden och planområdets gräns norrut.

6 Bedömda konsekvenser för luftkvalitet Förutsättningar Höga halter luftföroreningar kan ge försämrad hälsa, framför allt för allergiker och astmatiker. Föroreningarna bidrar även till försurning av sjöar, hav och mark, samt globalt sett till klimatförändring. Förordningen (2001:527) om utomhusluft anger miljökvalitetsnormer (MKN) för ett antal föroreningar. Enligt plan- och bygglagen får inte planläggning medverka till att MKN överträds. Normerna ska uppfyllas utomhus där människor vistas. Halterna av luftföroreningar kan öka på grund av att föroreningskällor tillkommer, men även på grund av att bebyggelse sluter ett luftrum och utvädringen av föroreningar minskar. De miljökvalitetsnormer som bedömts som mest kritiska för planförslaget är de för partiklar (PM10) från biltrafik. Den norm för PM10 som bedöms kritisk här innebär att halterna inte får överskrida 50 µg/m³ de 36 värsta dygnen under året (s.k. 90-percentil). Övriga föroreningar (inklusive kväveoxider) förekommer i så låga halter i området att risken för överskridande av MKN bedöms vara liten. I beräkningar av luftkvalitet kan emissionerna av kvävedioxid från biltrafik antas minska kommande decennier, på grund av skärpta avgaskrav inom EU. I den av SLB analys utförde luftkvalitetsberäkningen för NKS (2009) användes Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande utsläppsdatabas för år I Stockholmsregionen är trafiken den största källan till luftföroreningar. Partiklar förekommer både som avgaspartiklar och slitagepartiklar. Vägtrafikens utsläpp av avgaspartiklar är beskrivna med utsläppsfaktorer för olika fordons- och vägtyper enligt Vägverkets EVA-modell 2.3. Trafiksammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad beräknas utifrån prognoser för år Slitagepartiklar i trafikmiljö orsakas främst av dubbdäcksanvändning men bildas också vid slitage av bromsar och däck. Längs starkt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. Under perioder med torra vägbanor vintertid kan haltbidraget från dubbdäcken vara % av totalhalten PM10. Utsläppsfaktorer för slitagepartiklar har bestämts utifrån kontinuerliga mätningar på Hornsgatan i centrala Stockholm. Korrektion har gjorts för att slitaget och uppvirvlingen ökar med vägtrafikens hastighet. Utsläppsfaktorer för slitagepartiklar antas vara samma år 2015 som i dagsläget då det inte beslutats om några haltminskande åtgärder. För Stockholmsregionen antas att dagens dubbdäckandel på ca 70 % består till år Trafikflödet på Solnavägen är i nuläget c:a fordon per årsmedeldygn, varav 6 % är tung trafik enligt trafikflödesmätningar på Solnabron år Trafikflödet på Solnavägen år 2015 har hämtats från luftutredningen Intunnling av väg E4/E20 nr LVF 2009:2 där WSP levererat trafikdata och där trafiken på nedre Solnavägen förväntas öka till c:a fordon per årsmedeldygn. Bakgrundshalterna har beräknats med SMHI:s gaussiska spridningsmodell och en vindmodell. PM10- halterna i Solnavägens gaturum har beräknats med två gaturumsmodeller; SMHI:s canyonmodell och SIMAIR-väg. Modellerna har kalibrerats efter uppmätta PM10-halter på Sveavägen i Stockholm.

7 Konsekvensbedömning luftkvalitet och risk, KI Uställningshandling Jan Wijkmark, White arkitekter AB, Konsekvenser I planalternativet möjliggörs förutom tillkommande byggnadsvolymer på båda sidor av Solnavägen (omfattande både KI och NKS), även en överdäckning av E4/E20. Nedan visas de prognoser för PM10 som gjorts för Solnavägen i höjd med aulan, som bedöms vara det mest kritiska avsnittet då det där planeras stor, dubbelsidig bebyggelse. Inom planområdet bedöms inte miljökvalitetsnormen överskridas. Längs Solnavägen bedöms dock halterna ligga nära normvärdet. Halterna PM10 vid Solnavägens sträckning längs med planområdet beräknades vid utredning för NKS uppgå till mellan 44 och 49 µg/m³ de 36 värsta dygnen under året. Bedömningen är gjord med hänsyn till såväl planerad bebyggelse inom planområdet samt utanför planområdet (planerad bebyggelse på KI mellan aulan och folkhälsohuset samt bebyggelsen på östra sidan om Solnavägen inom NKS). En förnyad bedömning utförd av SLB analys i januari 2010 (bilaga 1) drar slutsatsen att halterna PM10 på nedre Solnavägen inte bedöms bli högre än de beräkningar som gjordes inför NKS, trots att aulabyggnaden planeras bli högre samt placeras något närmare vägen, snarare något lägre. Detta beror på den glipa som tillkommit mellan aulan och det planerade huset direkt norr om detta, vilket bedöms förbättra luftomsättningen i gaturummet. Marginalerna är dock fortsatt små, varför det är viktigt att poängtera betydelsen av denna glipa. I bilaga 1 redovisas SLBs förnyade bedömning. Bedömningen omfattar inte hela planområdet, men en tidigare beräkning på samma bebyggelsestruktur visar på jämförbara värden vid kontorsbyggnadens fasad som vid aulan, dvs µg/m³ luft. De marginella förändringar av kontorsbyggnaden som skett sedan dess bedöms inte innebära någon förändring. Den planerade överdäckningen av Norra länken/e4/e20, innebär också att luftmiljön i de södra delarna av planområdet förbättras jämfört med om överdäckning inte sker. Inom här aktuellt planområde bedöms dock halterna vara desamma oavsett om överdäckning sker eller ej. Planförslaget bedöms inte heller leda till betydande påverkan på luftkvalitet utanför planområdet. Åtgärder Genom att området förutsätts få goda förbindelsemöjligheter med kollektivtrafik (tunnelbana, järnväg och bussar) erbjuds personal och besökare till föreslagna verksamheter goda alternativ till bilåkande i de fall biltransport inte är nödvändig på grund av sjukdom eller skada. Påverkan på luftmiljön av planalternativet kommer att bero av individers val av transportmedel till platsen. En mycket viktig faktor till höga partikelhalter från vägtrafik är dubbdäck. En minskad användning dubbdäck i framtiden kan förväntas leda till betydligt lägre partikelhalter. Begränsad hastighet inom området och dess tillfartsvägar, samt plantering av träd och annan grönska kan i någon mån bidra till att förbättra luftkvalitén på området. Utsläpp från eventuella parkeringsbyggnader bör ske på en plats där luftomblandningen är god, och där luftintag till bostäder eller känsliga verksamheter ej finns i närheten. Luftintagen bör ej heller placeras ut mot de större vägarna. Ytterligare åtgärder såsom beläggning av vägarna med dammbindning kan tänkas, men föreslås inte i nuläget.

8 Konsekvensbedömning luftkvalitet och risk, KI Uställningshandling Jan Wijkmark, White arkitekter AB, Bedömda konsekvenser avseende risk från farliga transporter Förutsättningar Planområdet och omgivningen påverkas av ett antal riskfaktorer både inom och i anslutning till området. I denna utredning behandlas dock endast risker förknippade med transport och hantering av farligt gods (bränsle, kemikalier, gas mm) längs Solnavägen, vilket sannolikt också är den största riskfaktorn i området. Solnavägen är sekundär transportled för farligt gods. Bedömningen innefattar såväl individrisk som samhällsrisk. Bedömningen bygger på en fördjupad riskutredning framtagen av WSP ( ) för detaljplanearbetet för NKS. Risken förknippad med farligt gods på E4 bedöms inte vara av avgörande betydelse för det aktuella planområdet. En överdäckning bedöms dessutom leda till att riskbilden i planområdet förbättras. Risker förknippade med verksamheten i omkringliggande områden (t.ex. NKS) eller från genomförandefasen (t.ex. trafikomläggning, överdäckning, schaktning mm) bedöms ej. Risker avseende naturolyckor (ras, skred, översvämningar mm) samt avseende förekomsten av djurlaboratorieverksamhet har i behovsbedömningen inte bedömts vara betydande och berörs ej heller. Detsamma gäller antagonistiska risker (skadegörelse, sabotage). Konsekvenser Riskerna bedöms överlag som låga till måttliga, förutsatt att rimliga riskförebyggande åtgärder vidtas. Risken för enskilda individer (sannolikheten att en enskild individ ska omkomma inom eller i närheten av det aktuella området vid en olycka), är enligt WSP:s fördjupade riskutredning något förhöjd inom området fram till 30 meter från vägkant räknat, för Solnavägen. Risken bedöms dock som acceptabel och faller inom det i risksammanhang använda begreppet ALARP, vilket är ett begrepp som betyder att risken är något förhöjd och att riskreducerande åtgärder därför ska övervägas och vidtas i rimlig omfattning. Några extraordinära åtgärder bedöms dock ej behövas. Bedömningen gäller under antagande att planerade reservkrafts- och spetsvärmeanläggningar på NKS drivs med diesel och är i drift under hela året, vilket genererar ett ökat antal farligt godstransporter jämfört med normalfallet (då de endast beräknas vara i drift någon eller några veckor per år). Om NKS Kraftvärmeverk istället för olja eldas med dimetyleter (DME), ökar individrisken från 30 meter till 45 meter från vägkant men bedöms fortfarande som acceptabel. Under normaldygnet (reservkraftanläggningen drivs ej) är individrisken att betrakta som låg och resultaten skiljer sig endast marginellt mellan beräkningarna för olja och DME. Samhällsrisknivån utmed södra delen av Solnavägen (antal omkomna vid olika scenarios) bedöms också som acceptabel (inom det s.k. ALARP-området). Eftersom också denna beräkning bygger på kontinuerlig drift av energianläggningar på NKS och behandlar den mest persontäta delen av Solnavägen bedöms samhällsrisken inte bli hög i några fall. Detta konservativa angreppssätt ger normalt att kraven på riskreduktion inte bör ställas lika hårda, men att möjliga åtgärder till riskreduktion skall övervägas. Om NKS Kraftvärmeverk istället för olja eldas med dimetyleter (DME) ökar samhällsrisken något men bedöms fortfarande som acceptabel. Under normaldygnet skiljer sig samhällsrisken endast marginellt för olja och DME. Konsekvenser luft & risk, samrådshandling, Detaljplan Karolinska Institutet, del av fastigheten Haga 4:35, Solna stad 8

9 Konsekvensbedömning luftkvalitet och risk, KI Uställningshandling Jan Wijkmark, White arkitekter AB, Åtgärder De vanliga riskreducerande åtgärder som genomförs vid nybyggnation enligt kraven i BBR, bedöms vara tillräckliga för att säkerställa en god säkerhet inkluderat den något förhöjda risknivån på Solnavägen. Högsta brandklass ( Br1 ) enligt BBR förutsätts följas. Krav ställs därigenom på att fasader utförs i obrännbara material, på utformning av utrymningsvägar, på brandsektionering (utformning och materialval i brandceller), brand- och utrymningslarm, sprinkleranläggning osv. Tilluftsdon i fasad mot Solnavägen bör undvikas, både p.g.a. riskskäl och p.g.a. skäl kring inomhusmiljö (inomhusluftkvalité, buller osv.). Samlad bedömning Planens genomförande bedöms - givet att ovan redovisade förutsättningar gäller samt att föreslagna åtgärder genomförs - inte bidra till betydande negativa miljökonsekvenser avseende risk eller luftkvalitet. Detta innefattar även genomförandet av idag kända planer i omkringliggande områden. Halterna av partiklar (PM10) längs Solnavägen bedöms jämfört med nuläget öka något till en nivå strax under miljökvalitetsnormen. Detta beror till övervägande del på faktorer utanför planområdet. Riskbilden avseende farliga transporter bedöms vara tillräckligt låg för att även en mindre justering av planen inte ska ha någon avgörande betydelse. Denna bedömning är framtagen av White arkitekter med uppdragsansvarig Jan Wijkmark på uppdrag av Akademiska hus. Använda underlagsutredningar är: Fredrik Larsson, Hanna Langéen, Johan Lundin, WSP : Detaljerad riskbedömning för detaljplan, Södra Solnavägen Magnus Brydolf och Lars Burman, SLB Analys, mars 2009: Spridningsberäkningar av partiklar, PM10 vid Solnavägen Magnus Brydolf, SLB Analys, januari 2010: Bedömning av PM10-halter längs Solnavägen vid förändrat läge och utformning av aulabyggnad Konsekvenser luft & risk, samrådshandling, Detaljplan Karolinska Institutet, del av fastigheten Haga 4:35, Solna stad 9