Uppföljning social hållbarhet. Välfärdsbokslut 2016

Transkript

1 Uppföljning social hållbarhet Välfärdsbokslut 2016 Diarienummer: KS2016/0482 Beredande politiskt organ: Råd folkhälsa social hållbar utveckling Handläggare: Lars Berfenhag och Johan Sjöholm Kungälvs kommun

2 Innehåll 1 SAMMANFATTNING INTRODUKTION Bakgrund en social översiktsplan skapas Den sociala översiktsplanen i sitt sammanhang Mål och förväntat resultat av den sociala översiktsplanen Den sociala översiktsplanen som en effektkedja När ska uppföljningen ske Indikatorer Indikatorer på prestationer Indikatorer på organisations- och professionsnivå Indikatorer på målgruppsnivå kort sikt Indikatorer på målgruppsnivå lång sikt Indikatorer på struktur- och samhällsnivå Läsanvisning ARBETET MED SOCIAL HÅLLBARHET Omvärldsanalys Vidtagna åtgärder för styr- och ledningsstrukturen Styr- och ledning social hållbarhet Samhällskontrakt Plan för uppföljning och utvärdering social översiktsplan Kommunikationsplan Så här går vi vidare Uppföljning av temat minskad segregation Planerade och genomförda insatser Eventuella indikatorer Analys

3 3.3.4 Så här går vi vidare Uppföljning av temat arbete och sysselsättning Planerade och genomförda aktiviteter Eventuella indikatorer Analys Så här går vi vidare Uppföljning tema Tidiga insatser Planerade och genomförda aktiviteter Eventuella indikatorer Analys Så här går vi vidare Uppföljning tema Hälsofrämjande Planerade och genomförda aktiviteter Eventuella indikatorer Analys Så här går vi vidare Uppföljning tema Trygghet Planerade och genomförda aktiviteter Eventuella indikatorer Analys Så här går vi vidare Ekonomisk uppföljning av folkhälsa och social hållbarhet HUR MÅR OCH UTVECKLAS KUNGÄLV? EN BESKRIVNING AV DEN SOCIALA HÅLLBARHETEN I KUNGÄLVS KOMMUN Minskad segregation Arbete, sysselsättning och försörjning Tidiga insatser Hälsofrämjande Trygghet

4 1 Sammanfattning I samband med kommunstyrelsens antagande av steg två social översiktsplan, den 16 december , gavs i uppdrag att en årlig uppföljning ska ske. I dokumentet Uppföljning social hållbarhet Välfärdsbokslut 2016 sker uppföljning av målsättningar social översiktsplan. Dokumentet har arbetats fram med stöd av FoU i Väst/GR och kommer utgöra mall för fortsatt uppföljning av social hållbarhet. Redovisning sker utifrån prioriterade områden; minskad segregation, arbete/sysselsättning, tidiga insatser, hälsofrämjande och trygghet. Indikatorerna ekonomiskt bistånd, barn i hushåll med försörjningsstöd samt ärenden barn och unga socialtjänsten redovisas utifrån geografiska delområden i Kungälvs kommun. Vid jämförelse med 2014 synliggörs när det gäller indikatorerna ekonomiskt bistånd samt barn i hushåll med försörjningsstöd en generell minskning i hela kommunen och en något större minskning i specifika geografiska områden. Dock kvarstår utmaningen, från kartläggningen i steg ett sociala översiktsplan, att utanförskapet är koncentrerat till vissa specifika geografiska områden i Kungälvs kommun. En slutsats i dokumentet är att vid kommande analyser ska utvecklingen kring nyanlända i Kungälvs kommun beaktas. Insatserna under 2016 sammanfattas utifrån tio nedanstående punkter: Den 23 juni tecknades Samhällskontrakt 2020 med 60 olika samhällsaktörer. Via beviljade regionala sociala investeringsmedel har resurser säkerställts för att i samverkan med Kustens Vårdcentral implementera Familjehuset Klippan Ytterby. På olika sätt har analys och mål social översiktsplan implementeras i Kungälvs kommuns portfölj för tillväxt. Tillsammans med Arbetsförmedlingen har Kungälvs kommun startat upp Ungdomshuset, vars syfte är att få fler unga vuxna i utbildning/arbete. Tillsammans med Närhälsan Nordmanna Vårdcentral har förprojektering inletts av en ev. familjecentral i Komarken. Kommunens tre egna sociala investeringar; riktad drogprevention, multikompetent team i förskolan samt teknikstöd i skolan har etablerats. I samverkan med boende i området och olika samverkansaktörer (bostadsbolag, hyresgästföreningar, polis, primärvården, skolan, samhällsbyggnad, socialtjänst, föreningsliv etc.) är områdesbaserat arbete inlett i Komarken och Björkås. Kungälvs kommun har i samverkan med polisen tecknat samverkansavtal och därefter utifrån en gemensam lägesbild inlett framtagande av en handlingsplan. Tillsammans med Närhälsan Nordmanna Vårdcentral, Kustens Vårdcentral och Samordningsförbundet startat upp livsstilsgrupper för riktade målgrupper. En plan kring uppföljning och utvärdering av sociala hållbarhet har arbetats fram med stöd av FoU i Väst/GR. 4

5 2 Introduktion I detta dokument redovisas uppföljningen av arbetet med Kungälvs sociala översiktsplan under Dokumentet utgör den årliga uppföljningen och kan betraktas som ett bokslut för det år som gått, ett Välfärdsbokslut för Kungälvs kommun. Dokumentet syftar till att synliggöra hur arbetet med den sociala översiktsplanen utvecklats under året och på så vis skapa ett diskussionsoch beslutsunderlag för det fortsatta arbetet. 2.1 Bakgrund en social översiktsplan skapas Under 2015 initierades ett arbete med att stärka den sociala hållbarheten i Kungälvs kommun. 1 En nulägesanalys genomfördes 2, där begrepp som utanförskap, segregation och barnfattigdom definierades och sedan användes för att kartlägga situationen i kommunens olika geografiska områden. 3 I denna analys delades Kungälv in i cirka 340 nyckelkodsområden (NYKO) och det konstaterades att vissa områden får ett sämre resultat när det gäller de faktorer som studeras. Fyra nyckelkodsområden bedömdes vara i särskilt behov av insatser. I dessa områden är skolresultat sämre och arbetslöshet, försörjningsstöd och sociala insatser av olika slag mer vanligt förekommande än i kommunens övriga bostadsområden. Idag bor cirka tio procent av Kungälvs invånare i dessa områden och att särskilt rikta insatser mot dessa områden bedömdes relevant för att på lång sikt stärka den sociala hållbarheten i kommunen. När planen var fastlagd preciserades ramar för arbetet. Dels skapades en organisation för ledning och styrning av arbetet, dels identifierades fem fokusområden och ett antal åtgärder i förhållande till varje fokusområde. 4 De fem fokusområdena var följande: Minskad segregation Arbete/sysselsättning Hälsa Trygghet Tidiga insatser barn- och ungdomar 2.2 Den sociala översiktsplanen i sitt sammanhang Idag är portföljstyrning en central del i styrningen av Kungälvs verksamheter. Portföljstyrningsprocessen är tänkt att hjälpa kommunen att systematiskt styra och följa upp alla projekt och säkerställa att de tillsammans är till nytta för kommunens medborgare och 1 Kommunstyrelsen gav inför 2015 förvaltningen i uppdrag att ta fram en social översiktsplan. 2 Omnämns Social översiktsplan steg 1. 3 Faktorer som kartlades är standardinkomst, arbetslöshetstid, försörjningsstöd, meritvärde årskurs 9, utbildningsnivå, sjukskrivningar, allmänna visstidsanställningar och lokalt aktivitetsstöd. 4 Se dokumenten Social översiktsplan steg 2 och Social översiktsplan steg 3 för detaljerad information. 5

6 medarbetare samt bidra till att uppnå förvaltningens strategiska mål. Utav kommunens portföljer avser en området social hållbarhet och därmed arbetet med den sociala översiktsplanen. Vidare har Kungälv också i uppdrag att samarbeta med Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Götalandsregionen inom ramen för den sociala översiktsplanen. Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden har gett koncernstaben i uppdrag att tillsammans med Kungälv utveckla arbetet mot utsatta områden i Kungälv för åldersgruppen upp till 24 år. 2.3 Mål och förväntat resultat av den sociala översiktsplanen Den sociala översiktsplanen i Kungälv utgår från en problemformulering som handlar om ett samhälle som är segregerat och där många lever i vad som uppfattas vara ett utanförskap, utan likvärdiga möjligheter och villkor att delta i samhället. För att möta detta problem ska den sociala översiktsplanen samla kommunens arbete och på så vis stärka den sociala hållbarheten i Kungälvs kommun. För att styra arbetet i önskad riktning har tre övergripande mål formulerats: innan 2020 minska utanförskapet i jämförelse med 2015 med 20 procent innan 2020 halvera utanförskapet i jämförelse med 2015 i de mest utsatta områdena i Kungälvs kommun alla nyanlända vuxna ska, efter avslutad etableringsperiod (två år), finnas i arbete alternativt utbildning. Det finns ingen generellt accepterad definition av utanförskap. Socialt utanförskap bottnar i en rad olika faktorer. Ofta tas utgångpunkten i utanförskapsområden, präglade av olika typer av sociala riskförhållanden. Den inledande nulägesanalysen utgick från följande 13 faktorer: barnfattigdom; inkomststandard; arbetslöshet; sjukskrivningar; försörjningsstöd; meritvärde i årskurs 9; utbildningsnivåer; anlagda utomhusbränder; insatser/ärenden socialtjänsten barn och unga; deltagande i föreningsaktiviteter; brottsutsatthet; valdeltagande samt allmänna visstidsanställningar i kommunen. I den inledande analysen togs det så långt som möjligt fram genomsnittsvärden för dessa faktorer fördelat på kommunens cirka 340 nyckelkodsområden (NYKO). I ett nästa steg undersöktes vilka nyckelkodsområden som hade ett dubbelt så stort/litet värde (beroende på om det är stort/litet värde som visar på ett negativt förhållande) jämfört med genomsnittsvärdet. Slutligen beräknades ett så kallat marginalitetsmått, som visar hur stor andel av befolkningen som uppbär en viss volym av utsatthet inom de identifierade nyckelkodsområdena (enligt ovan) i relation till hur stor andel av befolkningen som bor i dessa områden. Måttet visar alltså på den geografiska koncentrationen av ett visst fenomen, i vilken utsträckning ett visst fenomen är överrepresenterat i vissa områden inom kommunen. 5 Analysen pekade sammanfattningsvis på fyra nyckelkodsområden som skiljer ut sig från kommunens övriga områden genom ett stort antal registrerade negativa data och som därmed 5 Ett exempel är hur fem nyckelkodsområden hyser 67 procent av kommunens samtliga barn med försörjningsstöd trots att barnen i dessa områden inte utgör mer än 17 procent av befolkningen. 6

7 kan beskrivas som socioekonomiskt särskilt utsatta områden. Tre av dessa fyra områden ligger i Komarken och ett i Ytterby Den sociala översiktsplanen som en effektkedja De övergripande målen för arbetet är formulerade på lång sikt och resultatet mäts på en övergripande nivå. För att fånga i tiden mer näraliggande resultat, och förbättra styrningen och uppföljningen av den sociala översiktsplanen, används så kallade effektkedjor. 6 Dessa syftar till att dels tydliggöra vilken mer näraliggande förändring vi kan förvänta oss av arbetet med den sociala översiktsplanen, dels skapa en struktur för hur den sociala översiktsplanen ska följas upp. Effektkedjorna används som utgångspunkt när uppföljningsmått och indikatorer tas fram. I figur 1 visas ett exempel på effektkedja. Här anges först resurser, aktiviteter och prestationer av aktiviteten. Sedan specificeras effekter på fyra nivåer: effekter på organisationer/professioner, effekter på målgruppen på kort sikt, effekter på målgruppen på lång sikt samt effekter på strukturer/samhället. Figur 1: Exempel på effektkedja Resurser som behövs för arbetet Aktiviteter för att stärka den sociala hållbarheten (fem fokusområden) Prestationer ett direkt resultat av aktiviteten (omfattning och spridning) Effekter på organisationsoch professionsnivå Effekter på målgruppen kort sikt (individ) Effekter på målgruppen lång sikt (grupp) Effekter på strukturoch samhällsnivå Exempelvis: Exempelvis: Exempelvis: Exempelvis: Exempelvis: Exempelvis. Exempelvis: Tillräckliga ekonomiska ramar och medarbetare med specialpedagogisk kunskap. Resursförstärkning i form av pedagoger på förskolor i särskilt utvalda nyckelkodsområden som tillhandhåller specialiststöd. Tillräcklig omfattning och spridning av insatsen i nyckelkodsområdet. Personal och föräldrar blir bättre på att möta barnens behov. Barnen får stärkt psykosocial hälsa Barnen får stärkt förmåga att klara av skolan och därmed ökad socialt kapital och anställningsbarhet Minskat utanförskap i det aktuella området Uppföljningen av den sociala översiktsplanen kommer att struktureras med hjälp av idén om effektkedjor. Förväntat resultat och indikatorer kommer alltså att sorteras beroende på vilka delar av effektkedjan som berörs. 7 Antalet planerade aktiviteter, och därmed också förväntade effekter, inom ramen för den sociala översiktsplanen är stort och en detaljerad beskrivning av hela planens innehåll är inte möjlig att redovisa här. Istället presenteras en mer översiktlig och schematisk bild över SÖP i sin helhet i syfte att skapa en övergripande förståelse för innehållet. Horisontellt är den organiserad i enlighet med de fem temana och vertikalt i enlighet med effektkedjans olika delar. Se bild på nästa sida. 6 Detta sätt att beskriva den offentliga verksamheten kallas även bland annat för verksamhetslogik, programteori, förändringshypotes. Se 7 När det gäller målen om att minska utanförskapet (i Kungälv och i särskilda områden) handlar det om effekter på struktur-/samhällsnivå. De beskriver ett önskvärt tillstånd inom två olika geografiska områden (Kungälv som helhet respektive särskilda geografiska områden). När det gäller det tredje målet kan det sägas vara formulerat på målgruppsnivå på lång sikt. Nyanlända ska direkt efter en etableringsperiod om två år befinna sig i arbete eller sysselsättning. 7

8 2.4 När ska uppföljningen ske Den sociala översiktsplanen ska följas upp årligen samt genomgå en mer fördjupa analys vart fjärde år. Den årliga uppföljningen ska: Redovisa de aktiviteter som genomförts för att stärka den sociala hållbarheten under året. Beskriva tendenser och förändringar när det gäller utvecklingen i kommunen som helhet. Beskriva tendenser och förändringar när det gäller utvecklingen i geografiska delområden. Formulera förslag på fortsatt inriktning som tar sin grund i en analys av den beskrivna utvecklingen i Kungälvs kommun. Den djupgående analysen, som sker vart fjärde år, ska både beskriva utvecklingen av den generella välfärden i Kungälvs kommun och skillnaden i socialt utanförskap utifrån geografiska delområden. Dokumentet innefattar även uppföljning av sociala investeringar och andra specifika insatser som genomförts under tidsperioden. Den sammantagna analysen ligger till grund för revidering och fortsatt inriktning kring social hållbarhet i Kungälvs kommun. 2.5 Indikatorer För att beslutsfattare ska ha tillgång till lättillgänglig information om resultatet av arbetet med den sociala översiktsplanen och därmed möjliggöra en effektiv styrning av arbetet, skapas indikatorer för att följa upp arbetet. En indikator är per definition något som utgör ett tecken på något annat. I detta fall söker vi tecken på att de resultat vi förväntar oss av den sociala översiktsplanen har nåtts. Utifrån nivåerna i effektkedjan har olika indikatorer arbetats fram under 2016med stöd av FoU i Väst. I årets uppföljning redovisas indikatorer på struktur- och samhällsnivå (se kapitel 4). Fokus under 2017 är att även utveckla en hållbar uppföljning och redovisning kring indikatorer på övriga nivåer. Nedan följer ett förtydligande kring innebörden av indikatorer på olika nivåer Indikatorer på prestationer Dessa indikatorer ska beskriva aktivitetens genomförande och det direkta resultatet av denna. Denna typ av indikatorer kan endast användas för att bedöma sannolikheten att den önskade förändringen kommer att ske. Exempelvis är information om att en utbildning för kommuninvånare endast nått fem personer ett tecken på att det kan bli svårt att nå ett mål om ökad kunskap bland kommuninvånarna. 8

9 Effektkedja för SÖP - Översiktlig Aktiviteter Prestationer Förväntade effekter Förväntade effekter Förväntade effekter Förväntade effekter som genomförs på organisationsnivå på målgruppsnivå kort sikt på målgruppsnivå lång sikt på strukturell nivå Genomföra aktiviteter inom tema nyanlända. Genomföra aktiviteter inom tema arbete och sysselsättning. Genomföra aktiviteter inom tema tidiga insatser. Antal individer som omfattas, i Kungälv respektive i särskilda NYKO Antal individer som omfattas, i Kungälv respektive i särskilda NYKO Antal individer som omfattas, i Kungälv respektive i särskilda NYKO Aktörernas olika uppdrag, ansvar, roller och rutiner blir tydligare och därmed blir aktörerna mer effektiva De samverkande aktörerna får ett mer gemensamt förhållningssätt och ett individanpassat arbetssätt. Aktörernas förmåga att identifiera o erbjuda tidiga insatser till barn och unga stärks Identifierade målgruppers tillgång till och nyttjande av arbetsmarknadsinsatser stärks Barn och unga får i större utsträckning sina behov tillgodosedda och därmed förbättrad psykisk hälsa Nyanlända får förbättrade förutsättningar att inkluderas i samhället och att komma i arbete eller utbildning Målgruppernas sociala och ekonomiska ställning stärks Exempelvis förbättrade förutsättningar för att alla ungdomar går ut grundskolan med godkända betyg Utanförskapet minskar i specifika delområden och i hela staden. Genomföra aktiviteter inom tema hälsofrämjande. Antal individer som omfattas, i Kungälv respektive i särskilda NYKO Identifierade målgrupper får större tillgång till och ökar sitt användande av hälsofrämjande aktiviteter Ex. förbättrad hälsa i målgruppen. Folkhälsan i Kungälv stärks Genomföra aktiviteter inom tema trygghet. Antal individer som omfattas, i Kungälv respektive särskilda NYKO Ett fördjupat och mer utvecklat samarbete mellan de offentliga aktörerna Invånarna upplever en ökad delaktighet och medskapande i sitt områdes utveckling Tryggheten har ökat och brottsligheten minskar i Kungälv

10 2.5.2 Indikatorer på organisations- och professionsnivå Dessa indikatorer ska beskriva organisatoriska förändringar som är avgörande för att nå förändringar på målgruppsnivå. Det är ofta genom förändringar i organisationer och hos professioner som förändringar på målgruppsnivå kan ske. Även denna typ av indikatorer kan endast användas för att bedöma sannolikheten att den önskade förändringen kommer att ske Indikatorer på målgruppsnivå kort sikt Dessa indikatorer ska beskriva den önskvärda förändringen för de kommuninvånare som verksamheterna finns till för. Det kan handla om förbättrad psykosocial hälsa hos barn och unga som möter kommunens professionella eller förbättrad anställningsbarhet hos arbetslösa i en kommunal arbetsmarknadsinsats. Indikatorn ska avse direkta förändringar hos målgruppen Indikatorer på målgruppsnivå lång sikt Dessa indikatorer ska beskriva den önskvärda förändringen på målgruppsnivå på längre sikt. Här finns ett längre tidsperspektiv och indikatorerna försöker att fånga förändringarnas hållbarhet över tid. Effekten kan avse en större population än den som mötte själva insatsen (logiken är att förändringar kan spridas och få effekter på indirekta målgrupper som finns runt den direkta målgruppen). En något svagare koppling till insatsen gör det svårare att dra säkra slutsatser om vad som orsakat en eventuell förändring Indikatorer på struktur- och samhällsnivå Dessa indikatorer ska beskriva den önskvärda förändringen på än längre sikt och avser i större utsträckning hela populationen (kommunen eller ett särskilt nyckelkodsområde). I detta fall ska indikatorerna fånga de politiska målen som handlar om utanförskap och social hållbarhet. Här blir kopplingen till aktiviteterna ytterligare svagare. På denna nivå finns många faktorer som påverkar utvecklingen i kommunen. Exempelvis har den allmänna konjunkturen stor påverkan på arbetslöshet och därmed på resultatet av den indikator som avser mäta utanförskap. Att kunna dra säkra slutsatser om vad som orsakar en eventuell förändring blir därmed än svårare. 2.6 Läsanvisning Resultatredovisningen utgår från den struktur som angavs ovan, där den sociala översiktsplanen delas in i fem teman. Varje tema analyseras utifrån resultat av indikatorer på struktur- och samhällsnivå. Resultatredovisningen disponeras vidare i enlighet med den struktur som används i kommunens ordinarie kvalitetsuppföljning och har följande rubriker: Beskrivning av planerade och genomförda aktiviteter: Vad har skett under året? Indikatorer på resultat: Hur ser resultatet ut det aktuella året? Har verksamheten utvecklats såsom det var tänkt? Analys: Hur kan vi värdera resultatet i förhållande till det förväntade. Så går vi vidare: Här beskrivs vilka åtgärder som ska vidtas med grund i analysen. Innan uppföljningen av den sociala översiktsplanens fem teman påbörjas inleds resultatredovisningen med en omvärldsanalys samt en beskrivning av vidtagna åtgärder när det gäller styr- och ledningsstrukturer.

11 3 Arbetet med social hållbarhet Omvärldsanalys Välfärden i Kungälvs kommun påverkas av de tre hållbarhetsperspektiven: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Förvaltningen i Kungälvs kommun har tagit fram en omvärldsanalys utifrån dessa tre perspektiv Förberedda för framtiden (Kungälvs kommun, 2016). Sett utifrån dimensionen social hållbarhet framförs fem slutsatser: De stora flyktingströmmarna in i Europa har nått Sverige och kommer att påverka Kungälv både som plats och som organisation de kommande åren. Vi behöver öka framförhållningen både när det gäller bostadssituationen och när det gäller verksamheternas åtaganden. Förståelsen för utmaningarna i samhällsutvecklingen ökar i civilsamhället. Det gör också viljan att ta gemensamt ansvar och bidra med insatser. Kommunens uppgift som möjliggörare blir allt viktigare. Automatiseringen leder och kommer att leda till en förändrad kravprofil på arbetsmarknaden. Utmaningen för Kungälvs kommun är att vidmakthålla den vid jämförelse låga arbetslösheten. Kungälvs kommun har under 2010-talet inlett en process kring att arbeta med sociala investeringar. Hälsa, utbildning och sociala skyddsnät är avgörande faktorer för att stärka ekonomin. För att reducera klyftor i samhället är det mest effektiva att vidta generella/universella insatser som vänder sig till alla men som ges i större doser till dem med störst behov. För att ge människor i utsatta områden en chans till förbättrade levnadsförhållande krävs specifikt platsbundna och identifierade insatser. Utan inbördes prioritering mellan olika bostadsområden finns det en stor risk för att ojämlika socioekonomiska förhållanden permanentas. 3.2 Vidtagna åtgärder för styr- och ledningsstrukturen Här redovisas de aktiviteter som vidtagits på en övergripande nivå i arbetet med den sociala översiktsplanen Styr- och ledning social hållbarhet Under 2016 har en styr- och ledningsstruktur för den sociala översiktsplanen implementerats i Kungälvs kommun. Framtidsgruppen har haft sina första möten. Till rådet för social hållbarhet och folkhälsa sker regelbunden återkoppling av det övergripande arbetet med social översiktsplan. Styrgruppen kring social hållbar utveckling, som leds av sektorchef Arbetsliv och Stöd, har inlett sitt uppdrag att anta en övergripande funktion för det operativa genomförandet av Social översiktsplan Samhällskontrakt Vid Framtidsgruppens möte den 10 maj inbjöds olika representanter från Kungälvsamhället. Gruppernas diskussioner dokumenterades och ett gemensamt förslag till samhällskontrakt formulerades. Via representanter från hälso- och sjukvård, polis, räddningstjänst, arbetsförmedling, bostadsbolag, föreningsliv, kyrkor, och ideella organisationer undertecknades den 23 juni 2016 ett gemensamt samhällskontrakt. Kontraktet ska ses som en gemensam mobilisering utifrån de tre målen i Social översiktsplan. 11

12 3.2.3 Plan för uppföljning och utvärdering social översiktsplan För att skapa legitimitet är uppföljningen av åtgärderna i Social översiktsplan direkt avgörande. Fokus ska vara att mäta samhällsekonomiska effekter på individnivå samt på ett lättförståeligt sätt synliggöra dessa effekter för medverkande aktörer i Samhällskontrakt Prioriterat är även att samköra uppföljning via regionens befintliga data, men även utnyttja befintligt analysstöd vid regionens koncernstab. Tillsammans med FoU i Väst/GR är arbetet inlett med att formulera en plan kring uppföljning av Social översiktsplan. Utifrån planen kommer socioekonomiska uppföljningar att genomföras Kommunikationsplan I samverkan med kommunikationsenheten har en plan kring kommunikation tagits fram. Kungälvs kommun har medverkat vid Almedalen, dessutom har den sociala översiktsplanen presenterats i olika interna- och regionala sammanhang Så här går vi vidare För det fortsatta arbetet under 2017 är det prioriterat att fortsätta integrera Social översiktsplan till ordinarie struktur för styr- och ledning i Kungälvs kommun. Social översiktsplan redovisas årligen till kommunfullmäktige i samband uppföljning av det strategiska målet minskad segregation. Till kommunstyrelsen sker löpande uppföljning i samband med tertialrapporter. Vidare sammanställs årligen en uppföljning och verksamhetsplan som antas av förvaltningsledningen. En mer omfattande kartläggning, uppföljning och analys kommer att sammanställas vart fjärde år. Detta arbete initieras hösten 2017 och redovisas i december Utifrån detta arbete kommer fortsatt övergripande inriktning portfölj social hållbarhet att fastställas. 12

13 3.3 Uppföljning av temat minskad segregation Planerade och genomförda insatser Inom temat Minskad segregation har under året i huvudsak fem typer av aktiviteter genomförts. Åtgärder för att hantera ett ökat flyktingmottagande Med anledning av den rådande flyktingsituationen i världen och den påverkan den har på flyktingmottagningen i kommunen beslutade kommunfullmäktige den 21 april om en strategi för tillväxt utifrån ett ökat flyktingmottagande. I fullmäktiges beslut lyfts de utmaningar och möjligheter ett ökat flyktingmottagande innebär samt val av strategier för det fortsatta arbetet där ekonomiska övervägande och möjlighet till leverans är viktiga faktorer/utgångspunkter. Utifrån strategin har riktlinjer för mottagande av nyanlända tagits fram. Riktlinjen ska gälla fram till Målsättningen framöver är att åtgärder kring flyktingmottagande ska ses som en del i portföljen social hållbarhet. Inom sektor Arbetsliv och Stöd har en verksamhetschef tillsatts med ansvar för sektorns arbete inom hela flyktingområdet och nuvarande funktioner inordnas inom denna. Inom förvaltningen har tillsatts en integrationskoordinator med uppdrag att samordna förvaltningens arbete kring flyktingmottagande. Områdesbaserat arbete Tillsammans med bostadsbolag, hyresgästföreningar, polis, primärvården, skolan, samhällsbyggnad och socialtjänst har områdesbaserat arbete inletts i Komarken och Björkås, för att tillsammans med boende i området mobilisera kring trygghet och hälsa. I bostadsområdet Komarken har ett inledande dialogmöte arrangerats. I Björkås har trygghetsvandringar genomförts tillsammans med polisen, samhällsbyggnad och bostadsbolag. Trygga Ungdomsmiljöer, Friskis och Svettis och Medborgarskolan har initierat ett upplägg med olika tematräffar för kvinnor. I samverkan med sektor Arbetsliv och Stöd har även simskola genomförts för nyanlända och invandrarkvinnor. Socialt hållbart samhällsbyggande Enligt steg två i den sociala översiktsplanen ska kommande utvecklingsprojekt inom den kommunala planeringen beakta den sociala översiktsplanens innehåll. Under 2016 har målsättningarna i den sociala översiktsplanen tillkommit som kriterium vid markanvisningar. Ett arbete är inlett med att utveckla rutiner, där social översiktsplan ska beaktas genom hela planprocessen. Samverkan med bostadsbolagen är intensifierad och konkreta initiativ som sociala hållbarhetsprogram, avsiktsförklaringar och samverkansavtal är genomförda. 13

14 Arbete inom ramen för skolans kompensatoriska uppdrag Kungälvs kommun har under 2016 tagit emot 100 nyanlända barn och ungdomar från förskolenivå upp till gymnasium, vilka har uppehållstillstånd och ska stanna i Kungälv. När det gäller ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl, kom 5 personer under 2016, under 2015 var det 126. Genom insatsen Välkomsten får nyanlända elever följa ett upparbetat program, som innefattar kartläggning och inskrivning. Här stannar eleverna upp till 8 veckor. Därefter placeras de ut till kommunens olika skolor utifrån närhetsprincipen. Vid högstadiet finns förberedelseklasser vid Munkgärdeskolan och Thorildskolan. Vid gymnasiet placeras eleverna i språkintroduktion (SPRI). Därefter går man ut i ordinarie gymnasieprogram. Alla eleverna har studiehandledare som stöttar eleverna i deras studie- alternativt hemspråk Eventuella indikatorer Utifrån indikatorer kring enskilda insatser pågår en dialog med verksamheten samt FoU i Väst/GR. Indikatorerna kommer att följa upp effekter på; prestationer, organisation, målgrupp kort sikt samt målgrupp lång sikt. I kapitel 4.1 redovisas övergripande indikatorer minskad segregation Analys Vissa av de åtgärder som genomförts under året när det gäller temat segregation avser ett organisatoriskt och strategiskt arbete (exempelvis framtagande av en strategi). Effekterna av ett sådant arbete går först att se på längre sikt genom att en större samordning skapar bättre förutsättningar att möta invånarnas behov. Det som hittills går att säga är att arbetet fortlöper enligt plan. När det gäller det områdesbaserade arbetet så är det tänkt att bidra till ökad trygghet och hälsa i området. Under 2016 har 70 personer nåtts i olika mobiliserande aktiviteter, som exempelvis trygghetsvandringar och dialogmöten. Detta ska ses som en god uppstart för att uppnå en reell förändring för området under tidsperioden Ifråga om boende för nyanlända barn och ungdomar är vår bedömning att processen är att inledd. Eventuella målgruppsresultat är för tidigt att kunna mäta. Indikatorerna ekonomiskt bistånd, barn i hushåll med försörjningsstöd samt ärenden barn och unga socialtjänsten redovisas utifrån geografiska delområden i Kungälvs kommun. Vid jämförelse med 2014 synliggörs när det gäller indikatorerna ekonomiskt bistånd samt barn i hushåll med försörjningsstöd en generell minskning i hela kommunen och en något större minskning i specifika geografiska områden. Dock kvarstår utmaningen, från kartläggningen i steg ett sociala översiktsplan, att utanförskapet är koncentrerat till vissa specifika geografiska områden i Kungälvs kommun Så här går vi vidare När det gäller förutsättningarna för nyanlända präglas dessa av snabba förändringar, vilket kräver följsam styr- och ledning. I samband med framtagande av riktlinjer och handlingsplaner kring ökat flyktingmottagande har boendefrågan och arbetslinjen prioriterats. Under 2016 har en verksamhet kring integration startats upp under sektor Arbetsliv och Stöd. Kungälvs kommun har under 2016 tagit emot 144 nyanlända, som har uppehållstillstånd. Under 2017 är prognosen att Kungälvs kommun ska ta emot 195 nyanlända. Enligt bosättningslagen 14

15 måste Kungälv ordna boende för dessa nyanlända. Idag präglas situationen till viss del av tillfälliga lösningar, som innebär bland annat trångboddhet och social isolering. Nyanlända behöver samordnat stöd från samhället när det gäller; boende, utbildning, arbete, sysselsättning samt naturliga ingångar i det svenska samhället. Under 2017 sker fortsatt fokus på boendefrågan, med inriktningen att finna både tillfälliga och permanenta lösningar. Prioriterat är även frågeställningen kring arbete och sysselsättning, samt mobilisera frivilliga- och ideella krafter. Social översiktsplan synliggör att segregationen i Kungälvs kommun har en tydlig dimension till vissa geografiska områden i vår kommun. I samverkan med olika samhällsaktörer är det angeläget att intensifiera det områdesbaserade arbetet. Kommande utvecklingsprojekt inom den kommunala planeringen ska beakta analysen av social översiktsplan. Vid nyproduktion, förtätning eller ändrade upplåtelseformer av bostäder ska det finnas ett tydligt socialt ansvarstagande. Det är särskilt angeläget att investera i de mjuka värdena, såsom livet mellan husen, lekplatser, mötesplatser etc. Via förtätning, olika samhällsutvecklande åtgärder, social mobilisering ska förutsättningar för minskad segregation skapas. Prioriterat är att fortsätta inledd dialog med bostadsbolagen. 15

16 3.4 Uppföljning av temat arbete och sysselsättning Planerade och genomförda aktiviteter Arbete och sysselsättning är avgörande faktorer för bryta människors utanförskap. Under 2016 har fem typer av aktiviteter genomförts under temat arbete och sysselsättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket Under året har en lokal överenskommelse tecknats om samverkan med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket när det gäller bl. a. mottagning, etablering och försörjning. Samverkan syftar till att aktörernas olika uppdrag, ansvar, roller och rutiner ska bli tydligare och därmed göra aktörerna mer effektiva. Ungdomshuset Vid Ungdomshuset samordnas kommunens och arbetsförmedlingens olika insatser i syfte att få fler unga vuxna i utbildning/arbete. Hit genom en väg in ska alla ungdomar och unga vuxna i åldern år när de behöver stöd för att komma i studier och/eller arbete. Målgruppen är ungdomar som inte går igenom grundskola och gymnasiet. Samlokaliseringen ska bidra till att stärka kontaktytorna mellan berörda aktörer och därmed effektivisera stödet. Samlokaliseringen ska omfatta tre redan existerande verksamheter: Utgångspunkten, Navet-gruppen, DUA. Verksamheten ska utveckla verksamhetsidéer och metoder kopplade till ungdomar med psykisk ohälsa samt bedriva uppsökande verksamhet. Ungdomshuset startar upp våren Prioritera barnfamiljer Enligt steg tre Social översiktsplan ska barnfamiljer prioriteras vid stödanställning. Särskilt fokus ska ske utifrån barnfamiljer i utsatta områden. Inom sektor Arbetsliv och Stöd har inledande kartläggningar gjorts kring barnfamiljer i särskilt utsatta områden. Frågan har fortsatt fokus under Sociala hänsyn vid upphandling Av Upphandlings- och inköpspolicy för Kungälvs kommun och dess helägda bolag framgår bland annat att koncernen ska ta sociala hänsyn när detta är möjligt samt att koncernens upphandlingar ska verka för att öka möjligheten till sysselsättning, praktik och utbildning vilket ska ske i samverkan mellan koncern och leverantörer. Under 2016 har portfölj social hållbarhet inte haft fokus på områden social hänsyn vid upphandling. Socialt företagande Sociala företag riktar sig till individer som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Utifrån kommunens perspektiv är sociala företag positivt eftersom det bidrar till minskat utanförskap och minskade bidragskostnader för kommunen. Med stöd av studenter från Sahlgrenska Akademin har en inledande kartläggning gjorts 2016, som ligger till grund för den förstudie som nu görs via Lokala Samordningsförbundet. 16

17 3.4.2 Eventuella indikatorer Utifrån indikatorer kring enskilda insatser pågår en dialog med verksamheten samt FoU i Väst/GR. Indikatorerna kommer att följa upp effekter på; prestationer, organisation, målgrupp kort sikt samt målgrupp lång sikt. I kapitel 4.2 redovisas övergripande indikatorer arbete och sysselsättning Analys Redovisningen av de övergripande indikatorerna i kapitel 4.2 synliggör att Kungälvs kommun har fortsatt låg generell arbetslöshet samt låg arbetslöshet bland ungdomar. Analysen är att ungdomar som, av olika anledningar, står utanför arbete, sysselsättning och utbildning är i behov av ett samlat stöd från samhällets olika resurser, som socialtjänst, skola, arbetsförmedling och hälsooch sjukvård Så här går vi vidare Kungälvs kommun står inför en utmaning, när det gäller att uppnå målet att alla nyanlända efter avslutad etablerings period (två år) ska finnas i arbete alternativt utbildning. Ska Kungälvs kommun vidmakthålla sin låga andel arbetslöshet krävs nya metoder och samverkansformer. Exempel på nya metoder och samverkansformer är utvecklingen av samverkanscentrum och socialt företagande. Syftet med samverkanscentrum är att undvika rundgångsärenden mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, regionen och kommunen. Vidare är fokus under 2017 att fortsätta inledd uppbyggnad av Ungdomshuset. Operativt finns behov, inom Arbetsmarknadsenheten, att utveckla ett brett fungerande nätverk gentemot privata näringslivet. Konkret efterfrågades, att under 2017, tillsammans med övriga näringslivsfunktioner i Kungälvs kommun vidareutveckla plattformen för slussning till arbete och sysselsättning. Internt inom sektor Trygghet och Stöd är målet att effektivisera processen från försörjningsstödsberoende till egenförsörjning. 17

18 3.5 Uppföljning tema Tidiga insatser Planerade och genomförda aktiviteter Under 2016 har ett flertal aktiviteter genomförts under temat tidiga insatser inom tre övergripande områden: Pilotuppdrag 0 24 år inom ramen för Västra hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, sociala investeringar samt Mimers Kulturhus. Pilotuppdrag 0 24 år Västra hälso- och sjukvårdsnämnden har i uppdrag att samverka med Kungälvs kommun för att utveckla gemensamma insatser för åldersgruppen 0-24 år. Fokus för insatserna är geografiskt utsatta områden. Utifrån detta uppdrag har följande aktiviteter genomförts: Förstudie kring Familjecentral 0 6 år i Kungälv har sammanställts, där Komarken föreslås som lokalisering. Genom att knyta ihop verksamheter och professioner syftar familjecentralen till att tillgängliggöra stöd och tjänster till utsatta medborgare på ett enkelt och samordnat sätt. Kungälvs kommun och Kustens vårdcentral har beviljats regionala investeringsmedel för att utveckla Familjehus 7 15 år. Syftet med investeringen är att utveckla ett integrerat och familjeorienterat evidensbaserat arbetssätt. Under projekttiden ska tillsättas ett tvärsektoriellt team, med kompetenser från skolan, socialtjänsten och primärvården. En tredje aktivitet gäller Ung hälsa år, där ett antal berörda aktörer ska utveckla den tvärsektoriella samverkan för att effektivare möta målgruppen unga vuxna. Aktörerna är socialtjänstens utförarenhet, enheten Trygga ungdomsmiljöer, skolan, ungdomsmottagningen, arbetsförmedlingen, BUP. I fokus för de hälsofrämjande aktiviteterna är drogprevention, sexuell hälsa, psykisk hälsa och välbefinnande. Under 2016 har en förstudie initierats, där goda exempel från andra kommuner har samlats in och SWOT-analyser tydliggjort styrkor och svagheter i befintliga verksamheter, där ett utvecklingsområde är förbättrat stöd till unga vuxna med drogproblematik. Sociala investeringar Kungälvs kommun har utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål att minska segregationen avsatt sociala investeringsmedel för tre specifika projekt. Teknikstöd i skolan Projektet ska tillvara de kunskaper och erfarenheter samt den myndighetssamverkan som visat sig leda till framgångsrika resultat i det tidigare genomförda projektet Vägar till arbete. Projektet löper som under 4 år, inleddes i mars 2015 och avslutas senast mars Projektet dokumenteras och följs upp årligen avseende behov, insatser och resultat och sammanställs i särskild rapport. Under 2016 har projektet bibehållit de uppstartade investeringarna vid Mimers Hus Gymnasium samt påbörjat arbetet med en förstudie kring möjlighet att genomföra projektet i grundskolan. En uppföljningsrapport presenterades för berörda parter under mars-april

19 Under hösten 2016 deltog i projektet cirka 50 elever med behov av särskilt stöd eller anpassning i skolarbetet. Insatserna ska följas upp under våren 2017, via en särskild uppföljningsrapport. Preliminära indikationer är att elever som fått teknikstöd också förbättrar sina skolresultat, samt att samarbetet mellan olika aktörer och föräldrar stärker beredskapen att komma ut på arbetsmarknaden. Multikompetent team i förskolan Projektet syftar till att ge ett tidigt stöd till barn i förskoleåldern och deras föräldrar för att förebygga utanförskap. Projektet ska även möjliggöra en kompetens- och resursförstärkning genom delvis nya yrkeskategorier inom förskolan för både det allmänna preventiva arbetet och den riktade preventionen. Insatserna ska koncentreras till de geografiska områden som bedömts i största behov investeringen. Projektet inleddes augusti 2016 och pågår till augusti För att uppnå största möjliga effektiv är en genomgång inledd av möjliga evidensbaserade modeller för föräldrastöd. Utbildningar i lekarbets-metoden och föräldrastödsprogrammet ABC kommer att genomföras. En rad kontakter har tagits med olika aktörer som arbetar med målgruppen barn 0 6 år och deras föräldrar, däribland aktuella förskolor i Komarken och Ytterby, MVC/BVC, vårdcentraler. En kommunikationsplan är under framtagande i vilken ingår planering för information via kommunens hemsida, broschyr till föräldrar och andra målgrupper. Projekt Drogprevention Projektet syftar till att genomföra riktad prevention mot drogbruk i de ungdomsmiljöer där detta förekommer. Projektet ska även utveckla nya metoder kring ett hållbart och samordnat drogpreventivt arbete, där polisen och skolan är nyckelaktörer. Genom investeringen möjliggörs en resursförstärkning av de yrkeskategorier som återfinns inom kommunens ungdomsarbete för målgruppen, som fältverksamhet och riktade insatsgrupper inom Trygga Ungdomsmiljöer (TUM), Toleransprojektet, samt samverkan med kommunens tre högstadieskolor kring olika relationsskapande insatser. Projektet startade i februari 2016 och planeras pågå under fem år med en effektutvärdering efter halva tiden som avgör projektets fortlevnad. Efter fyra år genomförs en slutlig bedömning om behovet är tillfredsställt eller om verksamheten behöver drivas vidare, i projektform eller som en del av linjeverksamheten, alternativt avslutas. Arbetet styrs av genomförandeplanen som revideras vid behov; dokumentation av aktiviteter sker löpande genom en särskild loggbok. Arbetet har under sommaren 2016 varit inriktat på situationsinsatser, att möta ungdomarna utifrån vad de gör på kvällar och helger samt med en förstärkning av insatserna i samband med skolstarten. En insats har varit att i samarbete med polisen, föreningslivet och räddningstjänsten utbilda ett tiotal ungdomar i behov av särskilt stöd till Goda Ambassadörer. Varje högstadieskola har sina två fältarbetare som vistas på skolan för att lära känna ungdomarna och finnas till hands när så behövs. Antagandet för projektets insatser är att minskat drogbruk leder till hälsa, minskat riskbeteende och kriminalitet. Målet är att förebygga förekomst av droger och bruk/missbruk bland specifika ungdomsgrupper. Fokus under 2017 är att ännu effektivare koppla ihop social investering riktad drogprevention med den generella och allmänna drogpreventionen. 19

20 Mimers Kulturhus På nya Mimers Kulturhus ska Kungälvs kommun genom en bred verksamhet med kulturella upplevelser och aktiviteter ge barn och ungdomar en meningsfull tillvaro oavsett socioekonomiska förutsättningar. Målgruppen är barn, ungdomar/unga vuxna i årsåldern. Hösten 2016 invigdes KultLab en öppen och gratis ungdomsverksamhet på Mimers Kulturhus med möjligheter för ungdomar i årskurs 7 och upp till 20 år (del av verksamheten upp till 25 år) att umgås och göra olika typer av aktiviteter (pyssla, spela spel, kolla på film, spela/göra musik, måla, uppträda, delta i kurser och workshops med mera). Ungdomarna inbjuds att påverka verksamhetens innehåll och arrangemang Eventuella indikatorer Utifrån indikatorer kring enskilda insatser pågår en dialog med verksamheten samt FoU i Väst/GR. Indikatorerna kommer att följa upp effekter på; prestationer, organisation, målgrupp kort sikt samt målgrupp lång sikt. I kapitel 4.3 redovisas övergripande indikatorer social översiktsplan Analys Vid jämförelse med övriga regionen och riket har Kungälvs kommun goda skolresultat. Samtidigt bör beaktas att nästan en av tio Kungälvsungdomar efter årskurs 9 saknar behörighet till gymnasiets yrkesprogram och nästan två av tio inte har gymnasieexamen inom 4 år. Ett led för ökad måluppfyllelse bland Kungälvs ungdomar i skolan, är implementering av sociala investeringar. Uppföljningar av social investering teknikstöd i skolan visar att insatsen når målgruppen vid Mimers Hus gymnasieskola. Social investering multikompetent team i förskolan har startat upp under 2016 med fokus att stödja barn och familjer i Komarken. Det är för tidigt att mäta effekter av dessa investeringar. Under 2016 har i samverkan med FoU i Väst/GR indikatorer tagits fram Beträffande indikatorn användande av narkotika synliggörs betydelsen av fortsatt mobiliserande arbete. Resultat från LUPP 2013 och CAN 2016 påvisar speciellt utmaningen kring flickors användande av narkotika, tobak och alkohol. 8 Social investering riktad drogprevention har under 2016 inletts. För att mäta effekter av investeringen har under 2016 indikatorer tagits fram i samverkan med FoU i Väst/Gr Så här går vi vidare De tre beslutade sociala investeringarna har startats upp och inför 2017 är fokus att utveckla en hållbar organisering. Förutsättningar ska undersökas om några av dessa investeringar, inför 2018, kan övergå från projektform till en utvecklad process i ordinarie linjeverksamhet. Inriktning under 2017 är även att implementera familjecentral i Kungälv samt etablera Familjehuset i Ytterby. Under 2017 ska nuvarande avtal med ungdomsmottagningen omförhandlas. Fokus är att utveckla samverkan mellan socialtjänst, skola och ungdomsmottagningen. Vidare är prioriteringen att i 8 Läs mer under se kapitel

21 samverkan med regionala aktörer utveckla ett hållbart upplägg av den öppna mottagningen för ungdomar som har bekymmer med narkotika och/eller alkohol. 21

22 3.6 Uppföljning tema Hälsofrämjande Planerade och genomförda aktiviteter Under 2016 har följande aktiviteter genomförts under temat Hälsofrämjande. Livsstilsgrupper i samverkan med primärvården Kustens Vårdcentral och Närhälsan Nordmanna Vårdcentral har genomfört tre livsstilsgrupper med totalt 20 deltagande kvinnor. Konceptet innefattar enskilda hälsosamtal samt gruppaktiviteter utifrån olika hälsoteman (stress, sömn, fysisk aktivitet etc.) Med stöd av Sahlgrenska akademin har konceptet utvärderats. En övergripande slutsats från utvärderingen är betydelsen av att slussa vidare till olika former av föreningsaktiviteter. I samverkan med Trygga Ungdomsmiljöer har en frivilligverksamhet byggts upp under Verksamheten går under arbetsnamnet Solrosen och bedrivs i samverkan med Friskis & Svettis och Medborgarskolan. Befolkningsinriktat folkhälsoarbete Under 2016 har det pågått ett aktivt utåtriktat arbete. I samverkan med Samordningsförbundet och hälso- och sjukvården har det skett fortsatt utveckling av fysisk aktivitet på recept. I dagsläget medverkar ca 10 föreningar och motionsanläggningar via Aktivitetskalender.se. Även utbildningsinsatser har arrangerats för föreskrivande personal. I samverkan med Kungälvs Orienteringsklubb har upplägget Hittaut.nu spritts till kommunens invånare. Totalt 800 personer har loggat in på hemsidan. Under året har också olika mobiliserande aktiviteter arrangerats, som exempelvis föreläsningar med Susanna Alakoski och Arkan Assad. Vid Mimers Hus Gymnasium genomfördes under hösten den Unga dagen, med utställare från näringsliv och civilsamhälle. I samverkan med Kungälvs sjukhus arrangerades en hälsovecka för personal och allmänhet. Antal deltagare i utåtriktade insatser, som arrangerats i samverkan, var personer. Utifrån det drogförebyggande arbetet sker tillsammans med kommunens träningsanläggningar fortsatta insatser utifrån konceptet Ren Träning. I samverkan med social investering riktad drogprevention har ett pilotarbete kring Goda Ambassadörer inletts. Samverkande aktörer är Polis, Räddningstjänst och Iogt/Nto. Fokus har även varit att implementera Riktlinjer kring drogfria ungdomsmiljöer samt Riktlinjer mot tobak i grundskolan och gymnasiet. Tillsammans med sektor skola har pilotarbete kring hälsoplan implementerats. Riktat mot förskolan har regionenens hygiensjuksköterska genomfört den s.k. hygienveckan. En viktig del av det generella folkhälsoarbetet är även de olika insatser som sker kring äldres hälsa, via exempelvis Seniordag, hemfixare och anhörigstöd. Budbärarna har erbjudit ca åringar information genom hembesök eller en mapp i brevlådan. Hemfixarna genomfört 220 uppdrag. 22

23 3.6.2 Eventuella indikatorer Utifrån indikatorer kring enskilda insatser pågår en dialog med verksamheten samt FoU i Väst/GR. Indikatorerna kommer att följa upp effekter på; prestationer, organisation, målgrupp kort sikt samt målgrupp lång sikt. I kapitel 4.4 redovisas övergripande indikatorer hälsofrämjande Analys Försäkringskassans s.k. ohälsotal har i Kungälvs likt övriga Sverige en negativ utveckling. Skillnaden mellan kvinnor och män är betydande, i Kungälv precis som i riket: 2016 är ohälsotalet i Kungälv 35,1 för kvinnor och 22,6 för män. Vidare noteras, mellan , en ökning av antalet pågående missbruksärenden i Kungälv, personer 21 år och äldre. Bakomliggande orsaker kring ökningen av antalet missbruksärenden måste analyseras mer detaljerat. 9 Resultat av dessa indikatorer belyser betydelsen av olika hälsofrämjande insatser Så här går vi vidare I samverkan med Samordningsförbundet och primärvården fortsätter utvecklingsarbetet kring livsstilsgrupper. Prioriterat är vidmakthålla utåtriktade insatser via fortsatt samverkan med alla de aktörer som skrivit under Samhällskontakt I det drogförebyggande arbetet ska särskilt fokus läggas på att skapa synergier mellan riktad- och allmän drogprevention. Analysen från sektor Trygghet och Stöd synliggör vikten av ett aktivt förebyggande arbete utifrån äldres hälsa. Inlett arbete med anhörigstöd, budbärare och hemfixare ska prioriteras och vidareutvecklas. 9 Se kapitel

24 3.7 Uppföljning tema Trygghet Planerade och genomförda aktiviteter Under 2016 har följande aktiviteter genomförts under temat trygghet. Samverkansavtal med polisen Kungälvs kommun och Polismyndigheten, tecknade i april 2016, en samverkansöverenskommelse (del 1). Syftet med samverkansöverenskommelsen är att fördjupa och utveckla samarbetet mellan parterna för att öka tryggheten och minska brottsligheten i Kungälv. Arbetet leds av en styrgrupp och en arbetsgrupp med samordnare som ansvarar för beredning och genomförande. Medarbetare inom kommun, polis samt medborgare har fått möjlighet att beskriva problem som man identifierat som källor till brottslighet och otrygghet. Ur nulägesbilden har 13 fokusområden identifierats, som ligger till grund för kommande handlingsplan. Våld Den 27 april antog kommunstyrelsen en handlingsplan kring våldbejakande extremism. Beträffande våld i nära relationer har intern utbildningsplan fullföljts. Det tillsatta teamet för våld i nära relationer (specialteamet) har fortsatt sitt arbete med att implementera framtagna rutiner och metoder. Under våren har det kommunövergripande nätverket träffats för att tydliggöra ansvar och uppdrag mellan olika aktörer. I samverkan med Ale kommun har kartläggningen inletts kring befintliga skyddsboenden och kvinnojourer i närområdet. Utifrån hedersrelaterat våld har Kärleken är fri genomförts vid Thorildskolan. Vidare har olika utbildningsinsatser kring heder genomförts mot personal och allmänhet i Kungälvs kommun Eventuella indikatorer Utifrån indikatorer kring enskilda insatser pågår en dialog med verksamheten samt FoU i Väst/GR. Indikatorerna kommer att följa upp effekter på; prestationer, organisation, målgrupp kort sikt samt målgrupp lång sikt. I kapitel 4.5 redovisas övergripande indikatorer social översiktsplan Analys Nivån i Kungälv kommun är lägre jämfört med både länet och riket när det gäller indikatorerna skadegörelse och misshandel. Samtidigt synliggörs, via den framtagna lägesbilden av polisen och kommun, olika konkreta utmaningar i Kungälvs kommun. Utifrån kulturella aspekter finns utmaningar som hedersrelaterad problematik. Oro finns att detta kan leda till ökad polarisering och parallellsamhälle. Vidare finns lokala kriminella nätverk närvarande i lokalsamhället. Narkotika uppmärksammas som ett problem både av polis, skola och socialtjänst. Under 2016 har specifika grupper av ungdomar orsakat kriminell oro. Utifrån ökad polarisering noteras även ökad aktivitet hos högerextremister. Utifrån medborgardialog framkommer att en del fysiska platser i kommunen uppfattas som otrygga. Även trafikrelaterade problem framstår som en faktor till otrygghet. 24

25 Utifrån området trygghet är följande resultat viktigast under 2016: - Kommun och polis har tecknat ett samverkansavtal, därefter har en gemensam kartläggning och handlingsplan tagits fram. - Utifrån tema våld har olika utbildningsinsatser genomförts Så här går vi vidare Tema Trygghet innefattar en bredd av olika aktörer, där samverkan med samhällsbyggnad är prioriterad utifrån det fysiska rummet. Beträffande samverkan med polisen är en ambition att gå ut med ett gemensamt s.k. medborgarlöfte. Vidare ska kommun och polis implementera handlingsplan och tillskapa en gemensam organisation Trygg i Kungälv (TIK). Dessutom ska strukturerad samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid etableras. Utifrån analys social översiktsplan är fortsatt fokus områdesbaserat arbete. Exempel på samverkande aktörer är främst de boende i området men även hyresgästförening, bostadsbolag, lokalt näringsliv, föreningsliv, räddningstjänst, vårdcentral etc. 25

26 3.8 Ekonomisk uppföljning av folkhälsa och social hållbarhet Fördelningsprincipen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen, för det lokala folkhälsoarbetet, är att vardera parten svarar för hälften av folkhälsans budget, inklusive utvecklingsledare folkhälsa och dess kringkostnader. Rådets intäkter för 2016 innefattar: Bidrag Kungälvs kommun kr Bidrag Västra Götalandsregionen kr Övriga intäkter (överförda medel 2016, försäkringskassan, entré etc.) kr Totalt: Utfall 2016 Folkhälsoutvecklare Utvecklingsledare folkhälsa Omkostnader (administration, kostnader, resor, kurser etc.) Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalité Jämlika och jämställda livsvillkor Summa Utfall kr kr kr kr kr kr kr kr kr Utifrån mål Social översiktsplan har Kungälvs kommun även avsatt medel för följande satsningar under 2016: Medfinansiering SIMBA-team, 200 tkr Sociala investeringar 3,6 miljoner kr (0,7 mkr teknikstöd i skolan, 0,6 mkr multikompetent team i förskolan, 1,3 mkr riktad drogprevention samt administration 1 mkr) Samverkansfunktion polis enligt ny organisation, 0,5 mkr Toleransprojekt, 1,475 mkr Feriearbete 2, 513 mkr Särskild verksamhet kring elever med hög skolfrånvaro (Landningsbanan), 1,7 mkr För 2017 kommer arbetet med sociala hållbarhet ske utifrån en särskild styrprocess, vilket innebär att samordna hela kommunens arbete och avsatta resurser kring social hållbarhet. Kungälvs kommuns totala budget uppgår totalt till ca 2 miljarder. 26

27 4 Hur mår och utvecklas Kungälv? En beskrivning av den sociala hållbarheten i Kungälvs kommun I uppföljningens avslutande kapitel sker en uppföljning av den sociala hållbarheten utifrån en struktur- och samhällsnivå. Här ges en beskrivning av hur den sociala hållbarheten utvecklas i Kungälvs kommun. Redovisningen utgår från nedanstående matris, som även denna är under utveckling. Vissa av indikatorer kommer följas upp vid kommande bokslut. Område Indikator Källa Minskad segregation Andel nyanlända i arbete eller studier efter avslutad etableringstid på 2 år. Mäts från Andel ensamkommande i studier/arbete efter avslutat boendeärende. Mäts från Arbetsförmedlingen/ Trygghet och stöd Trygghet och stöd Arbete, sysselsättning och försörjning Diagram studerande på SFI kurs 3D som fått godkänt genomsnittlig tid från kursstart till kursslut Andel åringar som varken studerar eller arbetar svensk- respektive utlandsfödd, Antal hushåll i behov av försörjningsstöd i relation till antalet vuxna invånare *Indikator bryts ner på nyckelkodsområden Andel barn som bor i hushåll i behov av försörjningsstöd, *Indikator bryts ner på nyckelkodsområden Andel barn med behov av åtgärd/insats från socialtjänsten, (unika pågående BoU-ärenden) *Indikator bryts ner på nyckelkodsområden Andel helårspersoner, försörjda med någon form sociala ersättningar och bidrag, (halvår) Andel vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd (minst 10 månader under en 12-månadersperiod) samt andel vuxna biståndsmottagare totalt, Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, år respektive år, som andel av befolkningen i motsvarande ålder, Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, Skolverket (Jämförelsetal) Ung i dag Trygghet och stöd (Treserva) Trygghet och Stöd (Treserva) Trygghet och Stöd (Treserva) SCB (Hushållens ekonomi) Socialstyrelsen (statistikdatabas samt Öppna jämförelser) Arbetsförmedling SCB & Skolverket via Kolada 27

28 Tidiga insatser Gymnasieelever med examen inom fyra år, SCB & Skolverket via Kolada Andel åk9-elever med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, Andel åk9-elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (fullföljd skolgång), Skolfrånvaro i grundskolan. Mäts från Andel elever i gymnasiets år2 som använt narkotika resp SCB & Skolverket via Kolada SCB & Skolverket via Kolada Sektor Skola Lupp, CAN Hälsofrämjande Ohälsotalet, kvinnor och män, Försäkringskassan Trygghet Antal pågående missbruksärenden för personer 21 år och äldre i relation till antalet invånare, Andel högstadie- och gymnasieelever som röker dagligen, 2013 resp Antal anmälda brott om skadegörelse per invånare, Antal anmälda misshandelsbrott mot inomhus av förövare i nära relation respektive utomhus av okänd förövare, per invånare, kvinnor respektive män, Trygghet och Stöd (Treserva) Lupp, CAN BRÅ BRÅ 28

29 4.1 Minskad segregation På Vuxenutbildningens studerar 250 studenter svenska för invandrare (SFI). Av dessa läser ca 20 procent kurs D, som ger studenterna behörighet att bland läsa vidare olika andra kurser på vuxenutbildningen. Sett över tid har antal veckor för att uppnå godkänt ökat. Dock krävs en fördjupad analys kring bakomliggande orsaker till ökningen. Noterbart är att de senaste fem åren skett en markant ökning av SFI-studenter. Diagram Studerande på SFI kurs 3D som fått godkänt genomsnittlig tid från kursstart till kursslut Källa: Skolverket ( Kommentar: Resultaten avser kalenderår. Kursdeltagare med kursstart från tidigare år ingår i beräkningen. Andelen åringar som varken arbetar eller studerar har ökat svagt bland Kungälvs inrikesfödda invånare och ligger 2014 (senast tillgängliga uppgift) på 6,2 procent (diagram 4.2). Det innebär att kommunen nu ligger på samma nivå som riket, där situationen varit stabil under senare år. Andelen är mer än dubbelt så stor i gruppen utrikesfödda, i Kungälv 14,6 procent, strax under rikssnittet. Medan rikstrenden här är vikande saknas tydlig trend i Kungälv. Diagram Andel åringar som varken arbetar eller studerar, Källa: Ung idag, MUCF ( baserat på register som sammanställs av Statistiska Centralbyrån. 29

30 I Kungälv hade 2016 totalt 487 hushåll behov av försörjningsstöd, vilket motsvarar cirka 1,5 hushåll per 100 vuxna invånare 18 år och äldre (diagram 4.3). I delar av kommunen är behovet större. Med fokus på nyckelkodsområden (NYKO) med minst 100 vuxna invånare, är behovet av försörjningsstöd mest utbrett i Västra Orren och Östra Orren, motsvarande 9 10 hushåll per 100 vuxna invånare. Antalet har dock i båda områden minskat sedan 2014, vilket även gäller de övriga tre NYKO med relativt utbrett behov av försörjningsstöd. Det ska noteras att det i andra mindre NYKO finns ett mer utbrett behov relativt sett, och att dessa NYKO återfinns i skilda områden i kommunen. Nästan var tredje hushåll i behov av försörjningsstöd återfinns i något av de fem NYKO som identifierats här (30 procent), en svag nedgång sedan 2014 (diagram 4.4). Denna andel kan sättas i relation till att bara cirka 5 procent av kommunens vuxna invånare bor i dessa områden. Koncentrationen av ekonomisk sårbarhet bland invånarna är alltså fortsatt mycket starkt kopplad till några områden, även om utvecklingen svagt går åt rätt håll. Diagram Antal hushåll i behov av försörjningsstöd i relation till antalet vuxna invånare, Källa: Ärendehanteringssystemet Treserva, Kungälvs kommun. Kommentar: Resultaten avser antalet hushåll med personer 18 år och äldre som har/haft behov av försörjningsstöd i förhållande till antalet invånare i samma åldersgrupp, dvs. en förenklad beskrivning då antalet hushåll på NYKOnivå ej finns tillgängligt. Observera att 2016-resultaten är relaterade till befolkningsuppgifter för 2015 då uppgifter för 2016 ej finns tillgängliga. Diagrammet visar de fem NYKO-områden med störst antal hushåll per 100 vuxna invånare något av de tre åren, begränsat till NYKO-områden med minst 100 vuxna invånare. Ytterligare ett urvalskriterium är att antalet ska uppgå till minst 7 hushåll per 100 vuxna invånare något av åren. 30

31 Diagram Andel av Kungälvs samtliga hushåll med behov av försörjningsstöd som återfinns i fem NYKO-områden, Källa: Ärendehanteringssystemet Treserva, Kungälvs kommun. Kommentar: Resultaten avser andelen av samtliga Kungälvs hushåll som har/haft behov av försörjningsstöd som återfinns i respektive område. Den streckade linjen visar hur stor andel av Kungälvs vuxna invånare, 18 år och äldre, som återfinns i motsvarande områden; 2015: 5 procent (uppgift för 2016 är ej tillgänglig, visas förenklat motsvara den för 2015). I Kungälv bodde 2016 totalt 300 barn upp till 18 år i ett hushåll med ett identifierat behov av försörjningsstöd, motsvarande 3 procent av barnen (diagram 4.5). I delar av kommunen är andelen väsentligt större. Med fokus på de NYKO där det bor minst 100 barn (0 18 år), är andelen allra störst i Västra Orren, 27 procent. Anden har dock minskat sedan föregående år, vilket även gäller för Östra Orren, Björkås och Storken tre andra NYKO som ligger väsentligt över genomsnittet. Beträffande Fasanen, Ripan m.fl. har andelen tvärtom vuxit sedan Det ska noteras att det i andra mindre NYKO finns en större andel barn i hushåll med behov av försörjningsstöd relativt sett, och att dessa NYKO återfinns i skilda delar av kommunen. Vartannat barn i hushåll i behov av försörjningsstöd återfinns i något av de fem NYKO som identifierats här (50 procent), en svag nedgång sedan 2015 (diagram 4.6). Denna andel kan sättas i relation till att bara 7 procent av kommunens barn bor i dessa områden. Koncentrationen av ekonomisk sårbarhet hos Kungälvs barn är alltså fortsatt mycket starkt kopplad till några områden, även om utvecklingen svagt går åt rätt håll. 31

32 Diagram Andel barn som bor i hushåll i behov av försörjningsstöd, Källa: Ärendehanteringssystemet Treserva, Kungälvs kommun. Kommentar: Resultaten avser andelen barn upp till 18 år (i vissa fall upp till 20 år om de går i gymnasiet) som ingår i hushåll som har/haft behov av försörjningsstöd. Befolkningsuppgiften som antalet barn relateras till gäller 0 18 år. Observera att 2016-resultaten är relaterade till befolkningsuppgifter för 2015 då uppgifter för 2016 ej finns tillgängliga. Diagram Andel av Kungälvs samtliga barn som bor i hushåll med behov av försörjningsstöd som återfinns i fem NYKO-områden, Källa: Ärendehanteringssystemet Treserva, Kungälvs kommun. Kommentar: Resultaten avser andelen av samtliga Kungälvs barn upp till 18 år i hushåll som har/haft behov av försörjningsstöd som återfinns i respektive område. Den streckade linjen visar hur stor andel av Kungälvs invånare 0 18 år som bor i motsvarande områden; 2015: 7 procent (uppgift för 2016 är ej tillgänglig, visas förenklat motsvara den för 2015). I Kungälv berörs totalt 488 barn av ett pågående barn- och unga-ärende hos Socialtjänsten, motsvarande 4,5 procent av barnen upp till 20 år (diagram 4.7). Detta är en svag ökning sedan I delar av kommunen är andelen större. Med fokus på de NYKO där det bor minst 100 barn (0 20 år), är andelen störst i Västra Orren och Björkås, procent. När det gäller Västra Orren har andelen vuxit sedan I Skårby Lundby, där andelen var relativt stor 2014 och 2015, har andelen tvärtom minskat. Det ska noteras att det i andra mindre NYKO finns 32

33 större andelar av barn i behov av åtgärd/insats relativt sett, och att dessa NYKO återfinns i skilda delar av kommunen. Ungefär var fjärde barn av samtliga i socialtjänstens barn- och unga-ärenden bor i något av de sex NYKO som identifierats här (24 procent) (diagram 4.8). Denna andel kan sättas i relation till att mindre än var tionde barn i kommunen bor i dessa områden (9 procent). Koncentrationen av barn- och ungdomsproblematik i kommunen som är identifierad av Socialtjänsten är alltså fortsatt starkt kopplad till några områden. Diagram Andel barn med behov av åtgärd/insats från socialtjänsten, Källa: Ärendehanteringssystemet Treserva ( unika pågående BoU-ärenden ), Kungälvs kommun. Kommentar: Resultaten avser andelen (unika) barn upp till 20 år som har/haft behov av åtgärd/insats från socialtjänsten resultaten är relaterade till befolkningsuppgifter för 2015 då uppgifter för 2016 ej finns tillgängliga. Diagram Andel av Kungälvs samtliga barn med behov av åtgärd/insats från socialtjänsten som återfinns i sex NYKO-områden, Källa: Ärendehanteringssystemet Treserva ( unika pågående BoU-ärenden ), Kungälvs kommun. Kommentar: Resultaten avser andelen av samtliga Kungälvs barn upp till 20 år som har/haft behov av åtgärd/insats från socialtjänsten som bor i respektive område. Den streckade linjen visar hur stor andel av Kungälvs invånare 0 20 år som bor i motsvarande områden; 2015: 9 procent (uppgift för 2016 är ej tillgänglig utan visas förenklat motsvara den för 2015). 33

34 4.2 Arbete, sysselsättning och försörjning Om antalet invånare med försörjning genom någon typ av social ersättning eller bidrag räknas om till s.k. helårspersoner eller helårsekvivalenter, motsvarar det för Kungälvs åringar av drygt var tionde invånare (diagram 4.9). 10 Nivån har varit stabil sedan Under denna period har det emellertid skett en förskjutning med en växande andel som får sjukpenning från Försäkringskassan första halvåret 2016 gällde 3,7 procent, mot 2,9 procent 2014 medan en mindre andel får ersättning från Arbetsförmedlingen (arbetslöshetsersättning 0,8 procent, arbetsmarknadsåtgärd 1,1 procent) och från kommunen genom ekonomiskt bistånd (0,8 procent). Oförändrat har störst andel försörjning från Försäkringskassans sjuk- och aktivitetsersättning, 4,6 procent. Diagram Andel helårspersoner år som försörjdes med olika typer av sociala ersättningar/bidrag, * Källa: SCB:s tabeller över helårsekvivalenter (nedladdad ). Kommentar: * Begränsat till första halvåret Sett till hela den vuxna befolkningen, 18 år och äldre, har 1,9 procent av Kungälvs befolkning mottagit ekonomiskt bistånd minst någon gång under 2015, en svag minskning under senaste 5- årsperioden (diagram 4.10; se även avsnittet Segregation ovan). Nivån är lägre jämfört med både länet och riket. Bland biståndsmottagarna har nästan 40 procent mottagit långvarigt ekonomiskt bistånd, minst 10 månader under året. Andelen växte kraftigt mellan 2011 och 2012 och passerade därmed både riks- och länssnittet, och har därefter varierat kring 40 procent. Kungälv har alltså jämfört med riket en mindre andel biståndsmottagare totalt sett men bland dessa personer är det fler som har långvarigt bistånd. 10 En helårsekvivalent motsvarar en person som försörjs med full ersättning ett helt år, det vill säga två personer med försörjning ett halvår var blir en helårsekvivalent. 34

35 Diagram Andel vuxna biståndsmottagare samt andelen av dessa med långvarigt ekonomiskt bistånd, Källa: Socialstyrelsen Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd (andel vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd) samt Statistikdatabasen (andel vuxna invånare som mottagit ekonomiskt bistånd). Kommentar: Kommentar: Långvarigt bistånd avser mottagande minst 10 månader under en 12-månadersperiod. Andel vuxna invånare som mottagit ekonomiskt gäller personer 18 år och äldre som mottagit ekonomiskt bistånd någon gång under året. Den öppna arbetslösheten inklusive sökande i program med aktivitetsstöd ligger i Kungälv för befolkningen år på 2,2 procent år 2016, en succesiv minskning sedan 2013 (diagram 4.11). Minskningen gäller för hela storstadsregionen och länet i övrigt, och i riket men här ligger arbetslösheten högre nivå. Den sjunkande arbetslösheten är emellertid ännu tydligare sett till gruppen unga vuxna, år, där andelen sedan 2013 halverats, från 5,2 till 2,6 procent (diagram 4.12). Diagram Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, år, som andel av befolkningen, Källa: Statistik erhållen från Arbetsförmedlingen , bearbetad av FoU i Väst/GR. Befolkningen avser den kända befolkningen året före det år arbetslöshetsstatistiken avser, enligt Af:s standard. 35

36 Diagram Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, år, som andel av befolkningen, Källa: Statistik erhållen från Arbetsförmedlingen , bearbetad av FoU i Väst/GR. Befolkningen avser den kända befolkningen året före det år arbetslöshetsstatistiken avser, enligt Af:s standard. Av de Kungälvs ungdomar som erhöll ett slutbetyg från gymnasiet 2012 var en tredjedel etablerad på arbetsmarknaden 2014 (diagram 4.13). Trenden är svagt positiv: från 31,9 procent 2010 till 33,2 procent 2014, och nivån ligger över riket (2014: 27,5 procent). Diagram Andel ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, Källa: SCB och Skolverket via Kolada (nedladdat ). Kommentar: Resultaten avser andel av eleverna folkbokförda i kommunen (oavsett skolans huvudman eller studieort) och med erhållet slutbetyg eller motsvarande år T-2 som var etablerade på arbetsmarknaden år T. Uppgifter för riket före 2013 finns ej tillgängliga. 36

37 4.3 Tidiga insatser Drygt 70 procent av Kungälvs gymnasieungdomar (folkbokförda i Kungälv, oavsett var de går i skola) har erhållit en examen inom fyra år, andelen är 71,5 procent både 2015 och 2016, något bättre jämfört med riket (diagram 4.14). Ur det omvända perspektivet har nästan tre av tio gymnasieungdomar i Kungälv ingen examen inom fyra år. Diagram Andel gymnasieelever med examen inom 4 år, Källa: SCB genom Kolada (nedladdad ). Resultat ej tillgängliga för Västra Götalands län eller Göteborgsregionen. Kommentar: Resultaten utgår från elevernas hemkommun. IM-elever ingår. Drygt 80 procent av Kungälvs åk9-ungdomar (folkbokförda i Kungälv, oavsett var de går i skola) har en fullföljd skolgång i det att de har uppnått kunskapskraven i alla ämnen; 2016 var andelen 82,8 procent, en nedgång sedan 2015 men sedan 2012 en positiv trend med ett växande avstånd mot nivån i riket (diagram 4.15). Andelen av ungdomarna som är behöriga till gymnasiets yrkesprogram är lite större, 2016 gäller 91,9 procent., en minskning sedan Även här är Kungälvs resultat bättre jämfört med riket. Ur det omvända perspektivet saknar nästan en av tio Kungälvs ungdomar efter åk9 behörighet till gymnasiets yrkesprogram och nästan två av tio har inte fullföljd skolgång. 37

38 Diagram Andel åk9-elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ( fullföljd skolgång ) respektive är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, Källa: SCB och Skolverket via Kolada (nedladdat ). Kommentar: Fullföljd skolgång avser andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning, beräknat på de elever som fått/skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Behörighet till yrkesprogram avser andelen behöriga elever i årskurs 9 av de elever som fått/skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Resultaten avser elever folkbokförda i Kungälv (oavsett var de går i skola). Elever med okänd bakgrund ingår inte. Uppgift om andelen behöriga till yrkesprogram för riket 2016 finns ej tillgänglig. Enligt CAN-mätningen vårterminen 2016 hade var femte pojke i gymnasiets år 2 någon gång använt narkotika, 20 procent, och detsamma gäller 17 procent av flickorna (diagram 4.16). En liknande, men inte fullt jämförbar, mätning genom Lupp 2013 visade på 13 respektive 11 procent för år2-eleverna på höstterminen, dvs. för ungefär ett halvår yngre ungdomar. Utifrån enbart dessa mätpunkter är det inte möjligt att uttala sig om någon utveckling över tid. Diagram Andel gymnasieelever år 2 som någon gång använt narkotika, 2013 och 2016 Källa: Lupp-undersökningen 2013 och CAN-undersökningen Kommentar: Eleverna i CAN-undersökningen som genomförs på vårterminen är ungefär ett halvår äldre än eleverna i Lupp-undersökningen som genomförs på höstterminen. Därutöver skiljer sig undersökningarna i det att resultaten från Lupp 2013 avser ungdomar som bor i Kungälv men begränsat till dem som går på kommunens egna gymnasium Mimers Hus, medan CAN inkluderar samtliga Kungälvsungdomar som går i någon gymnasieskola i Västra Götalands län exkl. Hulebäcksgymnasiet (då Härryda inte medverkade i undersökningen). Frågemetod skiljer sig också något åt. 38

39 4.4 Hälsofrämjande Utifrån Försäkringskassans s.k. ohälsotal har hälsan hos Kungälvs invånare, år, försämrats sedan 2011 (diagram 4.17). För 2016 överstiger det därmed riksgenomsnittet, men ligger fortfarande lägre än länssnittet även om avståndet minskat. Skillnaden mellan kvinnor och män är betydande, i Kungälv precis som i riket: 2016 är ohälsotalet i Kungälv 35,1 för kvinnor och 22,6 för män. 11 Diagram Ohälsotalet, kvinnor och män, Källa: Försäkringskassan (tabell nedladdad ). Kommentar: Ohälsotalet anger hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalat ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna år. Ersättningar som ingår är sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar. 11 Ohälsotalet anger hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalat ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna år. Ersättningar som ingår är sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar. 39

40 Antalet pågående missbruksärenden i Kungälv, personer 21 år och äldre, ökade kraftigt mellan 2014 och 2015, och under 2016 ökade antalet ytterligare och är nu det dubbla jämfört med 2014: 7,8 mot 3,9 ärenden per invånare i samma åldersgrupp. En av anledningar till ökning är att missbruksenheten blivet en vuxenenhet, vilket innebär att en större målgrupp nås och ansöker om insats. Diagram Antal pågående missbruksärenden, personer 21 år och äldre, i relation till antalet invånare Källa: Ärendehanteringssystemet Treserva, Kungälvs kommun samt SCB:s befolkningsstatistik beträffande antalet invånare i kommunen 21 år och äldre. Då befolkningsuppgift saknas för 2016 har använts en förenklad prognos baserad på förändringen mellan 2014 och Enligt CAN-mätningen vårterminen 2016 rökte 7 procent av flickorna på gymnasiets år 2 dagligen, och 3 procent av pojkarna (diagram 4.19). En liknande, men inte fullt jämförbar, mätning genom Lupp 2013 för år2-eleverna på höstterminen (dvs. när de var ungefär ett halvår yngre) visade inga könsskillnader utan 6 7 procent för både flickor och pojkar. Båda mätningar redovisar för högstadiet i ht åk8 respektive vt åk9 1 3 procents dagliga rökare. Diagram Andel högstadie- och gymnasieelever som röker dagligen, 2013 och 2016 Källa: Lupp-undersökningen 2013 och CAN-undersökningen Kommentar: Eleverna i CAN-undersökningen som genomförs på vårterminen i åk9 är ungefär ett och ett halvt år äldre än eleverna i Lupp-undersökningen som genomförs på höstterminen i åk8; åldersskillnaden för år2-eleverna i gymnasiet begränsar sig till ungefär ett halvår. Därutöver skiljer sig undersökningarna i det att resultaten från Lupp 2013 avser ungdomar som bor i Kungälv men begränsat till dem som går på kommunens egna gymnasium Mimers Hus, medan CAN inkluderar samtliga Kungälvsungdomar som går i någon gymnasieskola i Västra Götalands län exkl. Hulebäcksgymnasiet (då Härryda inte medverkade i undersökningen). Frågemetod skiljer sig också något åt. 40

41 4.5 Trygghet Brottsförebyggande rådet visar sedan 2011 på en vikande trend i Kungälv beträffande antalet anmälda brott om skadegörelse i relation till antalet invånare även om 789 anmälda brott per invånare år 2016 är mer jämfört med 2013 och 2014 (diagram 4.5.1). Nivån i Kungälv är väsentligt lägre jämfört med både länet och riket. Diagram Antal anmälda brott om skadegörelse, per invånare, Källa: Brottsförebyggande rådet (tabell nedladdad ). Kommentar: Avser skadegörelse, grov skadegörelse, åverkan (mordbrand ingår ej). Resultatet för 2016 är preliminärt. Ifråga om anmälda misshandelsbrott skiljer sig sammanhanget generellt stort beroende på om offret är kvinna eller man. I Kungälv 2016 (enligt Brå:s preliminära uppgifter) anmälde 33 kvinnor, 18 år eller äldre, per invånare misshandel som skett inomhus, av någon i en nära relation. För män är motsvarande antal 5 per invånare (diagram 4.5.2). Bland männen anmälde 94 per invånare misshandel som skett utomhus av en okänd förövare, medan för kvinnor gäller 14 per invånare. Trendbilderna varierar för dessa typer av misshandelsbrott och för kvinnor och män. Anmälda misshandelsbrott i nära relationer är 2016 jämfört med början av 2010-talet mindre vanligt hos både kvinnor och män. En jämförelse med länet och riket beträffande kvinnor som anmält misshandeln visar på en jämförbar trendbild, men en väsentligt lägre nivå i Kungälv (diagram 4.5.3). Anmälda misshandelsbrott som skett utomhus, med en okänd förövare, har varierat stort hos män antalet 2016 är större än 2015 men mindre än 2012 (diagram 4.5.2). 41

42 Diagram Antal anmälda brott om misshandel mot kvinnor och män i olika sammanhang, per invånare, Källa: Brottsförebyggande rådet (tabell nedladdad ). Kommentar: Avser misshandel inomhus mot kvinna 18 år eller äldre inomhus, där förövaren är bekant i nära relation. Resultatet för 2016 är preliminärt. Diagram Anmälda brott om misshandel mot kvinna inomhus, i nära relation, per invånare, Källa: Brottsförebyggande rådet (tabell nedladdad ). Uppgift ej tillgänglig för Västra Götalands län Kommentar: Avser misshandel inomhus mot kvinna 18 år eller äldre inomhus, där förövaren är bekant i nära relation. Resultatet för 2016 är preliminärt. 42