DET NATURVETENSKAPLIGA ARBETSSÄTTET VAD ÄR VETENSKAP?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "DET NATURVETENSKAPLIGA ARBETSSÄTTET VAD ÄR VETENSKAP?"

Ulla-Britt Lundberg
för 5 år sedan
Visningar:

1 DET NATURVETENSKAPLIGA ARBETSSÄTTET VAD ÄR VETENSKAP?

2 ASTRONOMI ASTROLOGI TRO ELLER VETANDE?

3 ETT GENOMTÄNKT ARBETSSÄTT Upprepade experiment eller observationer som sedan sammanställs Slutsatser dras av resultaten Om uppfattningen är välgrundad kallas den teori en vag idé kallas hypotes Hypotesen måste formuleras så att den kan prövas

4 NÅGRA EXEMPEL Edward Jenner observerade att de som haft den ganska lindriga sjukdomen kokoppor inte fick den dödliga sjukdomen smittkoppor. Darwins observationer under sin tre år långa världsomsegling gav honom underlag för teorin om arternas uppkomst. Ignaz Philipp Semmelweis fann att nyblivna mammors dödlighet i barnsängsfeber minskar om alla som har fysisk kontakt med dem tvättar händerna innan.

5 DRIVKRAFTEN Att försöka förstå världen Att försöka lösa besvärliga problem BLIR VI NÅGONSIN FULLÄRDA?

6 FÖRUTSÄTTNINGAR Det finns en verklig värld för alla som vill undersöka den Vi kan utforska den verkliga världen med mänskligt förnuft VI STÄLLER FRÅGOR OM NATUREN OCH NATUREN GER SVAR

7 HANTVERKET Observation (variation, olikheter, mönster) Modell (teori eller förklaring) Hypotes (förutsägelse från modellen) Behåll nollhypotesen (förkasta hypotesen och modellen) Förkasta nollhypotesen (stöd för hypotesen och modellen) Nollhypotes (hypotesens motsats) Experiment (noggrann undersökning) Tolkning

8 ARBETSPROCESSEN Problemformulering Hypotes FORSKNINGEN MÅSTE DOKUMENTERAS FORSKAREN MÅSTE VARA HEDERLIG Söka fakta Försök Tolkning av resultat Publicering av resultat

9 ETISKA DILEMMAN Djurförsök Försök på människor Genteknik Då vetenskap går emot tro

10 REGLER Granskning Kritiskt förhållningssätt Personligt tyckande eller underbyggd fakta

11 VERKTYGSLÅDAN Allt är matematik Fältstudier Mäta, väga, räkna Förstora Förminska Bilder och bildanalys Dataanalys Allt bättre instrument

VAD ÄR VETENSKAP? HJÄLPMEDEL s ulc e sd uc tu m dic e s a m a r a e, fr Varför och när ska man använda en poster? En posterutställning kan vara ett effektivt sätt att skapa en informell dialog.

En poster upplevs mer lättillgänglig jämfört med den traditionella rapporten. Den ger dig till exempel möjlighet att nå ett större antal läsare och den ger större flexibilitet i framställningen.

12 VAD ÄR VETENSKAP? HJÄLPMEDEL s ulc e sd uc tu m dic e s a m a r a e, fr Varför och när ska man använda en poster? En posterutställning kan vara ett effektivt sätt att skapa en informell dialog. Den erbjuder också många distinkta fördelar mot andra sätt att presentera information. En vetenskaplig rappport kan kännas för tung, och riskerar därför att bli liggande oläst. En poster upplevs mer lättillgänglig jämfört med den traditionella rapporten. Den ger dig till exempel möjlighet att nå ett större antal läsare och den ger större flexibilitet i framställningen. Rekommendationer för en bra poster vetenskapligt vetenskap? ra En poster är en affisch som består av en blandning av text och bilder i en layout som har för avsikt att fånga läsarens intresse och stimulera egna ideer utifrån innehållet. Posters används allt oftare som ett verktyg för kommunikation av vetenskapliga rön. Tidsbrist för muntliga presentationer och det ökande antalet aktiva deltagare vid vetenskapliga möten och konferenser gör postrar till ett effektivt och enkelt sätt att presentera nya upptäckter. En poster med bra design är därför ett utmärkt sätt att redovisa sin information och sina upptäckter. Hur man skriver Vad är aru En bra poster Litt e r Alltsedan människan började kommunicera genom ristade tecken för över år sedan, har vi använt detta uttrycksmedel för olika ändamål. I de flesta kulturer har det skrivna språket varit förbehållet ett visst samhällsskikt, och ofta haft religiösa syften. Idag tar vi det skrivna språket för självklart och som ett villkor för att klara av de flesta vardagliga göromål, såsom att läsa en tidtabell, en bruksanvisning eller dagstidningen. Vi meddelar oss också genom elektroniska plattformar (e-post och SMS), och inom många yrkesgrupper är det en viktig del av vardagen att kunna kommunicera med kollegor eller myndigheter med hjälp av det skrivna ordet. I skolan tränas förmågan att uttrycka sig i skrift i ämnet svenska, men olika discipliner har sina egna formella krav på hur dokumenten skall se ut. Inom naturvetenskapen finns det idag tämligen strikta riktlinjer för hur olika typer av dokument skall vara uppbyggda för att underlätta både för läsaren och för författaren. I denna lilla skrift skall jag försöka ge dig några handfasta tips för att underlätta ditt egna författande, både när det gäller innehåll, form och layout. En allmän diskussion om forskningsmetodik hittar du i dokumentet Vad är kunskap? Vetenskapliga undersökningar har visat..., Nu är det vetenskapligt bevisat..., Undervisning bör ha hög kvalitet och vila på en stadig vetenskaplig grund. Uttryck som dessa ser och hör man dagligen. Varför vill man så tydligt markera och skilja ut vetenskapliga påståenden från andra utsagor? Det finns antagligen en allmän känsla av att mycket som påstås och framförs med stor säkerhet inte går att lita på. Vi vet ju till exempel att politiker, religiösa ledare och reklammakare ständigt utsätter oss för propaganda. Då kan det kännas motiverat att ge en försäkran om att det man påstår verkligen är sant. Men vad är då säker vetenskaplig sanning? När man ska lära sig mer om naturen som på gymnasiets naturvetenskapliga program är det viktigt att man känner till vad som kan anses vara säker kunskap, och hur forskare gör för att nå den. Det är också viktigt att känna till en del om svårigheterna med att studera naturen, och det är viktigt att kunna bedöma och diskutera osäkerheten i påståenden om naturvetenskapliga fenomen. Den viktigaste principen att komma ihåg vid konstruktion av en poster är vara kortfattad, enkel och visuellt attraktiv. Texten är till för att förstärka de grafiska illustrationerna i postern. Postern bör innehålla underrubriker såsom: Titel, Syfte, Introduktion, Metod, Resultat, Konklusion, Referenser. Använd ganska stor grad så att postern kan läsas på håll. Vanligtvis görs postern i storlek 70 x100 cm, stående. Anpassa teckenstorleken efter detta. Titeln ska vara iögonfallande och något som gör postern intressant. Den skall också vara påträngande och bestämd. Använd gärna ett foto för att visa utrustning eller använd teknik. Tabellerna ska inte vara för omfattande och detaljerade. Färgen ska klä postern. För mycket färg distraherar läsaren. Använd sparsamt med färg. Framhäv titel och rubriker med färger. Texten skall innehålla maximalt 1000 ord. Undvik detaljerade metodbeskrivningar eller omfattande tabeller. Organisera textflödet så att det blir naturligt för läsaren, gärna med underrubriker. Antalet teckensnitt bör begränsas. Det räcker ofta med två teckensnitt, ett för rubriker och ett för brödtext. Layouten ska vara konstruerad så att det blir ett logiskt flöde för läsaren. Tonvikten ska läggas på det som är mest betydelsefullt. Gör texten läsbar genom att dela upp den i kolumner separerad med visuella linjer. Gör en handritad skiss av postern innan du börjar jobba i datorn. Av Jonas Arvidsson Av Jonas Arvidsson Djuretik i biologiu n dervisnin gen Sammanfattning Postern skall kunna läsas och förstås på högst 5 minuter. Använd text, grafik och layout till din fördel. Texten skall vara kortfattad och fokuserad. Förklara alltid tabeller och diagram. Använd färger och teckensnitt med måtta. Rubriken skall kunna läsas från 5 meters håll Examensa s ulc e sd tu uc s ra m m e s a m a r a e, fr aru aru dic Litt e r Litt e r ra i allmänna ämnen. ulc e 40 p, till gym nasielärare dsson sd Jonas Arvi dic uc tu rbete, 5 p, på Praktiskpedagogisk utbildning, e s a m a r a e, fr Var kreativ! Jonas Arvidsson, version 1.1 Se också URs utbildningsserie om lärandets idéhistoria. Länk finns på

13 NÅGRA TIPS! Se Hermodsmodellen på Google Drive. Referenser i naturvetenskapliga arbeten görs i stort sett bara enligt Harvardsystemet. Ni SKALL använda detta. Ett arbete med endast internetreferenser godkänns inte! Eftersom ni valt att slå samman kurserna Gymnasiearbete och Naturvetenskaplig specialisering skall inledningen även innehålla en redogörelse för den historiska utvecklingen inom kunskapsområdet.

14 DET FINNS TRE NÖDVÄNDIGA STEG I ALL VETENSKAPLIG FORSKNING PÅBÖRJA DEN, AVSLUTA DEN OCH PUBLICERA DEN. Michael Faraday

15 EN ÖVNING I NATURVETENSKAPLIGT TÄNKANDE Steg 1 Fundera själv. Steg 2 Diskutera med någon/ några andra. Den mystiska dunken Din uppgift är att beskriva hur den mystiska dunken är konstruerad. Grundförutsättningarna som gäller är: 1) När man häller vanligt kranvatten i A, kommer det ut färgat vatten ur B. Färgen förändras inte av mängden vatten som hälls i. 2) När man lutar dunken framåt rinner det inte ut något vatten alls, eller bara några droppar. Börja med att i gruppen förutsättningslöst diskutera olika hypoteser om hur dunken ser ut på insidan. Steg två blir att komma på sätt att testa dessa hypoteser. Ni skall alltså inte direkt kasta er över dunken och börja misshandla den, utan ni skall gå tillväga på ett vetenskapligt sätt. Beskriv kortfattat hur du tror att dunken är konstruerad A Steg 3 Fundera själv igen. Hade den/de du diskuterade med något du kan använda? Steg 4 Formulera din egen hypotes. B Steg 5 Skriv ett PM om hur du tänker att dunken är konstruerad. Jonas Arvidsson, 2002 (Version 1.4)

Relevanta dokument

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder