Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 13 maj 2015

Transkript

1 Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 13 maj 2015

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 13 maj 2015 Plats: Sessionssalen, residenset, Vänersborg Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Anpassning av krav- och kvalitetsbok 2015 till gällande patientlag (2014:821) Diarienummer HS Nominering av nya områden för rikssjukvård Diarienummer HS Yttrande över läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Diarienummer HS Yttrande över motion av Nicklas Attefjord (MP) och Göran Larsson (MP) om nollvision för bältning och avskiljning inom barn- och ungdomspsykiatrin, Diarienummer HS Yttrande över motion av Anne-Christine Simonsson (C) om att inrätta ett regionalt kunskapscentrum för barns och ungas hälsa Diarienummer HS Yttrande över motion av Eva Olofsson m fl (V) om utökad subvention av preventivmedel Diarienummer HS Särskild ersättning för ST i allmänmedicin, bordlagt hälso- och sjukvårdsstyrelsen Diarienummer HS Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (2) 8. Satsningar på ökad tillgänglighet inom psykiatrin 2015 (psykiatri- Handl beredningen ) senare Diarienummer HS Anmälningsärenden Diarienummer HS Delegeringsärenden Diarienummer HS Informationer A. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören B. Dialog med patientnämnderna C. Information från smittskyddsverksamheten /Per Follin Eventuella tillkommande ärenden Jonas Andersson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

4 Ärende 1

5 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 1 Västra Götalandsregionen Koncernstab Hälso- och sjukvård Handläggare: Stefan Bengtsson Telefon: E-post: stefan.bengtsson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Anpassning av krav- och kvalitetsbok 2015 till gällande patientlag Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner förändringar i krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård 2015 så att den anpassas till den nya patientlagen. Sammanfattning av ärendet Den nya patientlagen tydliggör att alla ska behandlas lika och innebär att vårdcentraler i VG Primärvård ska kunna lista invånare från andra landsting i Sverige. Den 28 april kommer Västra Götalandsregionens IT-stöd för listning att stödja denna funktion. Därför behöver krav- och kvalitetsboken för 2015 konsekvensändras. Tidigare har invånare från region Halland och Landstinget Värmland, som Västra Götalandsregionen har ett samverkansavtal med, fått gå till vårdcentraler i Västra Götalandsregionen för den lägre patientavgiften som om de vore listade. I och med att de från den 28 april kommer att kunna lista sig är detta inte längre ett nödvändigt undantag. Textförändringarna innebär att alla invånare från andra landsting behandlas lika. Beredning Ärendet har beretts genom avstämning med Västra Götalandsregionens juridiska avdelning. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef Beslutet skickas till Koncernstab Hälso- och sjukvård, Ann Söderström, för kännedom Enhet Primärvård, Håkan Hilmér, för kännedom Enhet Primärvård, Stefan Bengtsson, för utförande Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

6 1 (2) Bilaga Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernstab Hälso- och sjukvård Handläggare: Stefan Bengtsson Telefon: E-post: Bilaga med textändringar i krav- och kvalitetsbok 2015 för att anpassa den till gällande patientlag. Nedanstående texter ur Krav- och kvalitetsbok 2015 för VG Primärvård reglerar hur listning av personer från Region Halland, Landstinget Värmland och invånare folkbokförda i andra landsting genomförs/hanteras. Kap 2.2 KoK 2015 Genom samverkansavtal med Region Halland och Landstinget i Värmland har invånare från dessa landsting/regioner rätt att göra sitt vårdval i Västra Götalandsregionen. Vårdcentralen har skyldighet att ge vård till invånare från dessa landsting/regioner på samma villkor som till invånare i Västra Götaland. Vårdcentralen har möjlighet att utöver invånare från Västra Götaland och landsting/regioner med samverkansavtal ta emot invånare från andra län enligt villkor i Riksavtalet för utomlänsvård och enligt regiongemensamma riktlinjer. Ny text: Vårdcentralen har skyldighet att ge vård till invånare från alla landsting/regioner på samma villkor som till invånare från Västra Götaland, enligt patientlag (2014:821), villkor i Riksavtalet för utomlänsvård och enligt regiongemensamma riktlinjer. Kap 4.1. KoK 2015 Invånare från Halland samt Värmland kan välja vårdcentral i Västra Götaland enligt samverkansavtal mellan regionerna. Vårdval registreras inte i Västra Götalandsregionens vårdvalssystem utan anses genomfört då invånaren besöker vårdenheten. Samma gäller för invånare från Västra Götaland om de söker vård i Region Halland eller i Landstinget i Värmland. Ny text: Texten/kapitlet utgår Fotnot 47, sid 41 KoK 2015 Patienter från andra landsting/regioner ska betala den patientavgift som gäller för besök vid annan vårdcentral. Undantagna är personer från Halland samt Värmland. Vad gäller vård av personer från andra länder hänvisas till kapitel 6.1, patientavgiftshandboken. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

7 Datum Diarienummer HS (2) Ny text: Patienter folkbokförda i andra landsting/regioner ska betala samma patientavgift som gäller för patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen. Vad gäller vård av personer från andra länder hänvisas till kapitel 6.1, patientavgiftshandboken. Bilaga 4.1.sid 55 KoK 2015 Västra Götalandsregionen, har avtal med Region Halland samt Landstinget i Värmland, som innebär att invånare folkbokförda i Västra Götaland äger rätt att välja en vårdcentral inom Region Halland samt Landstinget i Värmland, liksom invånare i Halland samt Värmland äger rätt att välja en vårdcentral i Västra Götalandsregionen. Ny text: Texten/kapitlet utgår Bilaga 4.1. sid 56 KoK 2015 Invånare som är folkbokförda i Västra Götaland, Halland samt Värmland äger rätt att fritt välja vilken vårdcentral som helst som är godkänd av Västra Götalandsregionen. Ny text: Invånare som är folkbokförda i Västra Götaland eller andra landsting/regioner äger rätt att fritt välja vilken vårdcentral som helst som är godkänd av Västra Götalandsregionen. Bilaga 4.1 sid 57 KoK 2015 Vårdcentral som är godkänd och bedriver verksamhet i Västra Götalandsregionen ska utan väntetid verkställa vårdval gjorda av invånare folkbokförda i Västra Götaland. Invånare från Halland samt Värmland betraktas ha gjort sitt val i och med besök på vårdcentral. Ny text: Vårdcentral som är godkänd och bedriver verksamhet i Västra Götalandsregionen ska utan väntetid verkställa/registrera gjorda vårdval.

8 Ärende 2

9 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 2 Västra Götalandsregionen Handläggare: Lars Grip Telefon: E-post: lars.grip@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Nominering av nya områden för rikssjukvård Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att nominera kateterburna interventioner på barn och vuxna med medfödda hjärtfel (GUCH) samt njurtransplantationer som nya områden för rikssjukvård. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Fram till den 15 maj 2015 kan vissa myndigheter och organisationer nominera nya områden för rikssjukvård. Bland myndigheter som kan nominera finns landsting och regioner. Västra Götalandsregionen nominerar kateterburna interventioner på barn och vuxna med medfödda hjärtfel (GUCH) samt njurtransplantationer som nya områden. Fördjupad beskrivning av ärendet Fram till den 15 maj 2015 kan vissa myndigheter och organisationer nominera nya områden för rikssjukvård. Bland myndigheter som kan nominera finns landsting och regioner. Utgångspunkten för att koncentrera viss behandling till en eller ett par platser i landet och bedriva den som rikssjukvård är att förbättra kvaliteten på vården samtidigt som den ska vara kostnadseffektiv. Rikssjukvård förväntas också skapa goda förutsättningar för den forskning som är nödvändig för att utveckla området. Kateterburna interventioner på barn och vuxna med medfödda hjärtfel Västra Götalandsregionen genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset har redan rikssjukvårdstillstånd för hjärtkirurgi på barn och ungdomar samt hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel (GUCH). Undersökningar av hjärtan med katetrar (tunna plastslangar som förs in i hjärtat via blodkärl) för såväl kontraströntgenundersökningar som tryck- och flödesmätningar är viktiga diagnostiska moment i samband med dessa verksamheter. Kateteriseringar kan samtidigt användas till att genomföra ingrepp i hjärta och i många fall innebär kateterburna interventioner lindrigare ingrepp än öppen kirurgi. Det pågår en utveckling där ingrepp som Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

10 Datum Diarienummer HS (2) tidigare utfördes som öppen kirurgi numera kan genomföras som kateteringrepp och även en utveckling där en del av ingreppet genomförs med öppen kirurgi som kan kompletteras av kateterburna ingrepp. Dessa senare kallas hybridingrepp. För att utvecklingen från kirurgi till kateterburna ingrepp skall kunna ske säkert krävs i många fall beredskap att kunna handha eventuella komplikationer eller misslyckanden med kateterburna ingrepp och i stället omedelbart genomföra öppen kirurgi. Detta gör det önskvärt att samlokalisera kateterburna interventioner med öppen kirurgi för barn och vuxna med medfödda hjärtfel. Totalt utförs ca 800 kateterburna undersökningar och ingrepp på barn och ungdomar per år. Dessa är fördelade på tre centra, varav två har samtidig hjärtkirurgisk verksamhet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skånes Universitetssjukhus (Lund). Till detta kommer totalt i landet ca 150 kateterburna interventioner per år på vuxna med medfödda hjärtfel, varav ca en tredjedel utförs på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sahlgrenska Universitetssjukhuset står väl rustat för att bedriva en samlad verksamhet med kirurgiska och kateterburna interventioner på dessa patientkategorier i framtiden. Njurtransplantationer Sammanlagt utförs ca njurtransplantationer i Sverige, delade på fyra centra, Uppsala, Stockholm, Göteborg och Malmö. En centraliserad verksamhet till två centra skulle dels innebära ökade volymer och ökad färdighet för alla inblandade personalkategorier och dessutom mer standardiserade vårdprocesser och ökade förutsättningar för jämlik vård i Sverige. Detta gäller såväl kvalitet som väntetider. Även forskningen skulle stärkas. Västra Götalandsregionen genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset innehar idag rikssjukvårdstillstånd för hjärt-, lever- och lungtransplantationer och är det enda centrat i landet med komplett verksamhet för organtransplantationer. Det finns klara sambandsvinster mellan de olika transplantationsverksamheterna som är samlade i ett transplantationscentrum. Mot bakgrund av detta är Sahlgrenska Universitetssjukhuset väl rustat för en utökad verksamhet. Beredning Nomineringarna är förankrade med Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Lönnroth Avdelningschef Beslutet skickas till Lars Grip, f v b till rikssjukvårdsnämnden Peter Lönnroth

11 Ärende 3

12 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 3 Koncernkontoret Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Anders Carlqvist Telefon: e-post: anders.carlqvist@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen yttrar sig i enlighet med upprättat förslag. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Västra Götalandsregionen (VGR) har getts möjlighet att yttra sig angående läkemedelsverkets utredning av regler för godkännande av homeopatiska och antroposofiska läkemedel och konsekvenser av detta. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avger regionens svar. Regeringen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att utreda konsekvenserna av att införliva europaparlamentets artikel 16.2 i läkemedelsdirektivet i svensk läkemedelslagstiftning. Artikel 16.2 ger medlemsstaterna möjlighet att införa nationella bestämmelser avseende krav på dokumenterad effekt och säkerhet vid godkännande av homeopatiska läkemedel. Av de 4 alternativ som Läkemedelsverket anger så förordar VGR att homeopatiska och antroposofiska läkemedel enbart ska kunna godkännas som receptfria egenvårdsprodukter (alternativ 2). Detta alternativ utesluter godkännande för behandling av svåra sjukdomar och som injektionsläkemedel. För övriga indikationer måste ett godkännande baseras på fullständiga prekliniska studier och kliniska prövningar eller väletablerad medicinsk användning. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Lönnroth Avdelningschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

13 Västra Götalandsregionen 2 (2) Bilaga Yttrande över remiss avseende homeopatiska läkemedel Remissvaret skickas till: Socialdepartementet Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

14 1 (2) Remissyttrande Datum Diarienummer HS Ert diarienummer S2013/8560/FS Socialdepartementet Yttrande över läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Västra Götalandsregionen (VGR) har getts möjlighet att yttra sig angående Läkemedelsverkets utredning av regler för godkännande av homeopatiska och antroposofiska läkemedel och konsekvenser av detta. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avger regionens svar. Regeringen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att utreda konsekvenserna av att införliva artikel 16.2 i läkemedelsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG) i svensk läkemedelslagstiftning. Artikel 16.2 ger medlemsstaterna möjlighet att införa nationella bestämmelser avseende krav på dokumenterad effekt och säkerhet vid godkännande av homeopatiska läkemedel. VGRs åsikt är att alla läkemedel bör behandlas på samma sätt, med samma krav på effekt och säkerhet. Om en produkt inte uppfyller dessa krav men med stor sannolikhet inte har några negativa effekter bör det kunna säljas men inte under benämningen läkemedel. Av de 4 alternativ Läkemedelsverket anger så förordar VGR alternativ 2, dvs. homeopatiska och antroposofiska läkemedel ska enbart kunna godkännas som receptfria egenvårdsprodukter. Detta alternativ utesluter godkännande för behandling av svåra sjukdomar och som injektionsläkemedel. För övriga indikationer måste ett godkännande baseras på fullständiga prekliniska studier och kliniska prövningar eller väletablerad medicinsk användning. Den negativa effekten på läkemedelsbegreppets trovärdighet minimeras med detta förslag och försvårar inte för hälso- och sjukvårdspersonal att utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Övriga alternativ ger enligt VGR större negativ påverkan på den konventionella vården och läkemedelsbegreppets trovärdighet. Alternativ 1 ger möjlighet till godkännande av homeopatiska och antroposofiska läkemedel för svåra sjukdomar, till exempel hjärtsvikt och cancer, vilket leder till att legitimerad Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

15 Remissyttrande från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (2) sjukvårdspersonal måste involveras. Samtliga alternativ utom alternativ 2 ger möjlighet till godkännande som receptbelagt läkemedel vilket kan ge en falsk legitimitet och riskera patientsäkerhet, även om information kring läkemedlets homeopatiska karaktär och relation till gängse terapi ges. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27 Ärende 4

28 1 (3) Datum Ärende 4 Diarienummer RS och HS Till regionstyrelsen Yttrande över motion av Nicklas Attefjord och Göran Larsson (MP) om nollvision för användningen av bältning och avskiljning inom barnoch ungdomspsykiatrin Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Regionfullmäktige uppdrar åt regionstyrelsen att ta fram en handlingsplan för att så långt möjligt minimera användningen av bältesläggning och avskiljning inom barn- och ungdomspsykiatrin i enlighet med en nollvision. 2. Regionstyrelsen får i uppdrag att undersöka om det föreligger brister i följsamheten till de riktlinjer som finns för dokumentation av tvångsvård och tvångsåtgärder i barn- och ungdomspsykiatrin. 3. Motionen är därmed bifallen. Sammanfattning av ärendet Nicklas Attefjord (MP) och Göran Larsson (MP) har skrivit en motion om att anta en nollvision för användningen av bältning och avskiljning inom barn- och ungdomspsykiatrin. Styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset och styrelsen för Skaraborgs sjukhus har båda yttrat sig och menar att det är rimligt att minska användandet av tvångsåtgärder i barn- och ungdomspsykiatrin. Utifrån dessa två yttranden gör hälso- och sjukvårdsstyrelsen bedömningen att motionen bör bifallas. Fördjupad beskrivning av ärendet Nicklas Attefjord (MP) och Göran Larsson (MP) lämnade i oktober 2014 in en motion till regionfullmäktige om att anta en nollvision för användningen av Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

29 Datum Diarienummer RS och HS (3) bältning och avskiljning inom barn- och ungdomspsykiatrin. Motionärerna föreslår, förutom att regionfullmäktige antar en nollvision, att sektorsrådet för psykiatrin tar fram nya regionala riktlinjer för tvångsvården inom barn- och ungdomspsykiatrin. De föreslår också att kompetensen och kontinuiteten inom barn- och ungdomspsykiatrin ska öka så att registreringen och dokumentationen av tvångsåtgärder görs på ett rättssäkert sätt. Motionärerna menar att bältesläggning och avskiljning är metoder som bör fasas ut och ersättas med andra arbetssätt. De menar också och att registrering av tvångsvårdsåtgärder i barn- och ungdomspsykiatrin måste förbättras så att patienters ställning stärks och insynen för patienter förbättras. Regionstyrelsen har remitterat ärendet till styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) och styrelsen för Skaraborgs sjukhus (SkaS). Sammanställning av inkomna yttranden Styrelsen för Skaraborgs sjukhus (SkaS) Styrelsen för SkaS föreslår att regionfullmäktige bifaller motionen. För att en nollvision ska kunna realiseras bedömer SkaS att sektorsrådet för barn- och ungdomspsykiatri behöver få i uppdrag att utreda och föreslå alternativ till bältning och avskiljning. Kring frågan om dokumentation är det viktigaste att se över att verksamheterna följer de regler och riktlinjer som finns. Styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) SUs styrelse tar inte ställning för eller emot en nollvision på området men ger förslag på en rad åtgärder som skulle minska behovet av tvångsåtgärder. Barn- och ungdomspsykiatrin inom SU beskriver tre grupper av patienter. För patientgrupperna ungdomar med självskadebeteende och emotionell instabilitet, ungdomar med utvecklingsrelaterade funktionshinder inom autismspektrum och ungdomar med svåra psykotiska tillstånd används bältesläggning i allt för hög utsträckning. SU menar att metoderna för att reducera tvångsåtgärderna ser olika ut för dessa tre grupper. För att minska behovet av tvång för den första gruppen menar SUs styrelse att det behövs en kompetenshöjning i form av återkommande utbildning och handledning inom framför allt metoderna DBT och MBT. För gruppen ungdomar med utvecklingsrelaterade funktionshinder inom autismspektrum behövs det framför allt bättre omhändertagande både i öppenvård och inom socialtjänsten, och det behöver tydliggöras vem som ska ha huvudansvaret. För ungdomsgruppen med svåra psykotiska tillstånd finns kompetensen inom barn- och ungdomspsykiatrin, men vårdmiljön brister när det är trångt på avdelningarna. Det skulle därför behövas mer ändamålsenliga lokaler. Sammanfattande bedömning Med mer ändamålsenliga lokaler och ökad tillgång på personal med rätt kompetens kan behovet av bältesläggningar och avskiljningar inom barn- och ungdomspsykiatrin minskas.

30 Datum Diarienummer RS och HS (3) Det är viktigt att verksamheterna följer de riktlinjer som finns för registrering av tvångsvård. Det behöver undersökas närmare om det finns brister i registreringen, innan det kan vidtas åtgärder på det området. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga 1. Motionen 2. Yttrande från styrelsen för Skaraborgs sjukhus 3. Yttrande från styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skickas till Regionstyrelsen

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41 Ärende 5

42 Västra Götalandsregionen 1 (4) Yttrande Ärende 5 Datum Diarienummer RS och HS Regionstyrelsen Yttrande över motion av Ann-Christine Simonsson (C) om att inrätta ett regionalt kunskapscentrum för barn och ungas hälsa Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda hur befintliga verksamheter kan förbättra sina samordnings- och samverkansuppdrag. 2. Motionen anses besvarad. Sammanfattning av ärendet Motionärerna föreslår regionfullmäktige besluta att inrätta ett regionalt kunskapscentrum för barns och ungas hälsa. Motionären ser det som en social investering att i samverkan med kommuner och den sociala ekonomin skapa en varaktig kunskap och ett varaktigt stöd i arbetet för ungas hälsa, inte minst kring den psykiska hälsan. I remissvaren finns flera olika förslag och synpunkter som pekar åt olika håll. Helt klart finns redan mycket av detta i regionen men en samordning verkar vara befogad som syftar till att samla data/kunskap och koordinera resurserna. Frågan om var detta i så fall borde ligga och hur det skall organiseras bör utredas vidare. Sammanställning av inkomna yttranden Remissvar har inhämtats från folkhälsokommittén, hälso- och sjukvårdsnämnd Mittenälvsborg och hälso- och sjukvårdsnämnd Göteborg, Hisingen. Folkhälsokommittén ser positivt på förslaget att inrätta ett regionalt kunskapscentrum för barn och ungas hälsa men ser också att uppdraget bör utredas. Syftet med en utredning är att säkra att huvuduppdraget för ett nytt kunskapscentrum för barns hälsa och utveckling Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget, Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

43 Datum (4) Diarienummer RS och HS ska ha ojämlika uppväxtvillkor som utgångpunkt, vilket medför att uppdraget blir en angelägenhet för både hälso-och sjukvården och regionutveckling. Folkhälsokommittén kan åta sig att samordna ett sådant utredningsuppdrag. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker motionärens förslag och anser att det är angeläget att region och kommuner samverkar för att uppnå bättre hälsa och motverka psykisk ohälsa för barn och unga. Nämnden lyfter även att mycket görs idag med t ex satsningar på familjecentraler och ungdomsmottagningar, pågående arbete med att utveckla en regional elevhälsodatabas och ett antal regionövergripande enheter med samma målsättning som i motionärens förslag. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd avslår förslaget om ett regionalt kunskapscentrum då det finns risk för parallella spår med arbetet som bedrivs i regionens egna verksamheter eller i samverkan med kommunerna. Ett ökat fokus på barn och ungas hälsa är prioriterat och ställer krav på samverkan mellan huvudmännen och samordning mellan enheter inom regionen som arbetar med barnfokus. Här finns behov av att ta tillvara och samordna det arbete som bedrivs idag. Nämnden föreslår att avdelningen för data och analys, inom det nya koncernkontoret, får i uppdrag att ha ett ökat fokus på hälsodata och statistik om barn och unga. Synpunkter har även hämtats från medicinska sektorsråden i barnsjukvård och barn- och ungdomspsykiatri. Sektorsrådet i barnsjukvård ställer sig bakom förslaget om ett regionalt kunskapscentrum för barns och ungas hälsa- fysiskt psykiskt och socialt. Det bör bygga på bred samverkan och ha en främjande inriktning med fokus på tidiga insatser. Stora mängder data om barn och unga samlas in i olika datasystem men brister i struktur och samordning i dessa system försvårar möjligheterna att få fram ny kunskap. Ett kunskapscentrum behöver grundas i multiprofessionell forskningsmetodik som innefattar fysisk, psykisk och social hälsa där även medicinsk kompetens rörande barn och unga behöver finnas. Västra Götalandsregionen arbetar redan i dag med dessa frågor men behöver bli bättre. Ett regionalt kunskapscentrum minskar risken för att forskning och utveckling sker i parallella spår eller inte alls. Många av samhällets verksamheter som riktar sig till barn och unga och deras familjer är organiserade under olika huvudmän. Ett kunskapscentrum skulle kunna ha en samordnande funktion både avseende kunskapsinhämtning och stöd till att upprätta och upprätthålla fungerande samverkan mellan olika myndigheter. Redan nu finns flera verksamheter som med fördel kan knytas till ett kunskapscentrum, t.ex. utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter, VKV och Barn som anhöriga. Central Barnhälsovård ska ses som en självklar aktör. Det är mycket viktigt att goda kontakter finns med elevhälsan i kommunerna. En hälsofrämjande inriktning ska som motionären betonar, vara basen. Att bara rikta in sig på de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. För att minska

44 Datum (4) Diarienummer RS och HS den sociala gradienten, måste åtgärder vara universella, men med en omfattning och intensitet som är proportionell till graden av utsatthet, s.k. proportionell universalism. (Michael Marmot), vilket har varit utgångspunkten i Socialstyrelsens vägledningar för Barn- och elevhälsa (2014). Ett kunskapscentrum måste också samla kunskap om och utveckla metoder för att möta barn och familjer i risksituation. Detta kan röra sig om barn med kronisk sjukdom, barn med funktionshinder, barn som lever under socioekonomiskt ogynnsamma förhållanden och där föräldrafunktionen inte räcker till och barn som placerats via socialtjänstens försorg. Det arbete motionären efterlyser finns enligt sektorsrådet i barn- och ungdomspsykiatrin redan i regionen. Samverkansformer och riktlinjer har upparbetats både på nationell, regional och lokal nivå som följer utvecklingen på de olika nivåerna av barn och ungas hälsa. Ansvarsfördelning och samverkan mellan, kommunerna och regionen (Västbus) Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. En accepterad samverkansmetod inom kommunal och regional verksamhet som möter barn och unga i behov av sammansatta stödinsatser från flera aktörer. I Västbuspaketet ingår också riktlinjer för ansvarsfördelning och samverkan mellan elevhälsan och BUP kring barn och unga med särskilda behov i skolan på grund av psykiska symtom eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Samordnad individuell plan Sedan 1 januari 2010 finns i lagstiftningen bestämmelser om att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när ett barn eller ungdom har behov av insatser från båda huvudmännen. På uppdrag av Regionkansliet och VästKom utarbetade en arbetsgrupp, med Västbus som mall, fram en gemensam riktlinje för kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen för upprättande av med samordnade individuella planer Överväganden Tyngdpunkten i förebyggande av ohälsa för barn och unga bör som tidigare vila på regionalt folkhälsoarbete och i primärvården med BVC och UM och i samverkan med elevhälsan. Inom såväl folkhälsokommittén som primärvården pågår flera projekt i enlighet med motionens anda. Samordning mellan sjukvård och barnhälsovård innebär särskilda organisatoriska krav likväl som samverkan mellan huvudmännen. Samordnings- och samverkansuppdrag beskrivs i styrande dokument för nedan enheter i regionen med uppdrag att främja psykisk hälsa och minska skillnader i hälsa inkluderande barnperspektivet. Kunskapscentrum för psykisk hälsa Kunskapscentrum om våld i nära relationer (VKV) Rättighetskommitténs kansli

45 Datum (4) Diarienummer RS och HS I remissvaren finns flera olika förslag och synpunkter som pekar åt olika håll. Helt klart finns redan mycket av detta i regionen men en samordning verkar vara befogad som syftar till att samla data/kunskap och koordinera resurserna. Frågan om var detta i så fall borde ligga och hur det skall organiseras bör utredas vidare. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilagor 1. Motionen 2. Yttrande från folkhälsokommittén 3. Yttrande från Södra hälso- och sjukvårdsnämnden 4. Yttrande från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Beslutet skickas till Regionstyrelsen

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58 Ärende 6

59 Västra Götalandsregionen 1 (2) Yttrande Datum Diarienummer RS och HS Ärende 6 Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande över motion av Eva Olofsson m.fl. (V) om utökad subvention av preventivmedel Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut 1. Regionfullmäktige avslår motionen. Sammanfattning av ärendet Eva Olofsson m.fl. (V) har i en motion föreslagit att regionfullmäktige ska ändra gällande regelverk för subvention till att omfatta samtliga preventivmedel med indikationen antikonception. Regionstyrelsen har remitterat frågan till hälso- och sjukvårdsstyrelsen och till styrelsen för beställd primärvård. Kravet att preventivmedlen ska ingå i läkemedelsförmånen innebär att dessa preparat på nationell nivå har bedömts som kostnadseffektiva. Dessutom prissätts de vilket möjliggör kostnadskontroll för landsting och regioner. En effekt av de gemensamma subventionsreglerna i landet är att flera företag valt att föra in sina produkter i läkemedelsförmånen, vilket var ett av syftena med det gemensamma regelverket. Sammanställning av yttrande Styrelsen för beställd primärvård Styrelsen för beställd primärvård delar motionärernas åsikt att nuvarande regler leder till en ojämlik vård inom VGR och riket och att valfriheten blir mindre. Däremot delar de inte uppfattningen att de preventivmedel som ingår i förmånen är sämre. Primärvårdsstyrelsen föreslår att motionen bifalls med förtydligandet att det ska gälla till 25 års ålder precis som idag och att regionen ska följa SKL rekommendation om prissättning på 100 kronor per år. Överväganden Regionfullmäktiges beslut 26 november 2013 (Dnr RS ) att ansluta sig till Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) rekommendationer om Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

60 Datum (2) Diarienummer RS och HS preventivmedelssubvention var viktigt för att säkra en jämlik tillgång till hormonella preventivmedel i Sverige och kontroll över kostnadseffektiviteten. Skälen som angavs i regionfullmäktiges beslut för att begränsa subventionen till att enbart omfatta preparat inom läkemedelsförmånen är i huvudsak två. För det första har Sverige, via Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), ett system med bedömning av läkemedels kostnadseffektivitet. Detta bör även omfatta hormonella preventivmedel. För det andra bör regelverket utformas så att en god kostnadskontroll möjliggörs. En nationell subvention av samtliga preparat utan krav på läkemedelsförmån skulle möjliggöra en friare prissättning som i sin tur kan leda till kostnadsökningar. Efter att motionen inkommit till regionfullmäktige har flera företag valt att föra in sina produkter i läkemedelsförmånen, vilket var ett av syftena med att inte subventionera andra preparat än de som omfattades av läkemedelsförmån. Den sammantagna bedömningen är att regionfullmäktiges beslut i november 2013 bör fortsätta gälla och att motionen därmed avslås. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilagor 1. Motionen 2. Yttrande från styrelsen för beställd primärvård HS:s beslut skickas till Regionstyrelsen

61

62

63

64

65

66 Ärende 7

67 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Bordlagt HSS Ärende 7 Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Inger Hagqvist Telefon: E-post: inger.hagqvist@vgregion.se Till hälso-och sjukvårdsstyrelsen Särskild ersättning för ST i allmänmedicin Förslag till beslut Hälso-och sjukvårdsstyrelsens förslag till regionstyrelsens beslut: 1. Regionstyrelsen godkänner att den särskilda ST-ersättningen i VG Primärvård under ST-läkares primärvårdstjänstgöring sänks i syfte att möjliggöra att fler får särskild ST-ersättning inom samma budgetutrymme som De nya beloppen fastställs till kr per månad i Göteborg och Västra nämnden och kr per månad i Norra, Östra och Södra nämnden och gäller från 1 januari Regionstyrelsen godkänner i övrigt regelverk för fördelning och hantering av särskild ST-ersättning i enlighet med förslag i tjänsteutlåtande. Sammanfattning av ärendet Det råder obalans mellan tillgång och efterfrågan på specialister i allmänmedicin. Utbildning av fler ST i allmänmedicin ökar på sikt tillgången på specialister och bidrar direkt till ökad läkarbemanning på vårdcentralerna. Avsatta medel för särskild ST-ersättning rymmer idag ca 400 personer. En kösituation för att få särskild ST-ersättning har uppstått då det finns över 400 STläkare och en efterfrågan på fler ST-tjänster i allmänmedicin. Det bedöms möjligt att utbilda minst 425 ST-läkare till specialister i VG Primärvård istället för dagens 400. För att möjliggöra att fler kan få särskild ST-ersättning inom samma budgetutrymme som 2015, föreslås att ersättningen till vårdcentralerna sänks under ST-läkarnas primärvårdstjänstgöring. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

68 Datum Diarienummer HS (7) Fördjupad beskrivning av ärendet Möjligt antal Möjligt antal ST i VG Primärvård bestäms av antal redan anställda ST, nya intresserade av ST i allmänmedicin, vårdcentralernas förmåga att utbilda och behålla samt tillgång på sidotjänstgöringsplatser. Nationellt överstiger efterfrågan tillgången på läkare. I Nationella planeringsstödet 2014, utgivet av Socialstyrelsen skriver man att det i synnerhet gäller specialister i allmänmedicin. I VG primärvård räcker inte antalet specialister i allmänmedicin för att täcka dagens efterfrågan vilket innebär vakanser och användning av bemanningsläkare. På många mindre orter är obalansen mellan tillgång och efterfrågan på specialister i allmänmedicin påtaglig. Ökat vårdåtagande i första linjens hälso-och sjukvård och befolkningstillväxt bidrar till att det kommer att behövas fler specialister i allmänmedicin närmaste åren jämfört med idag. Att utbilda ST-läkare i allmänmedicin i regionen är det bästa sättet att på sikt få fler specialister med kompetens för hela det breda primärvårdsuppdraget och samtidigt ökar läkarbemanningen på vårdcentralerna direkt. De flesta ST-läkarna som utbildas i Västra Götalandsregionen och uppnår specialistkompetens stannar kvar på någon av vårdcentralerna i regionen. ST-utbildning med god kvalitet och goda villkor till vårdcentraler som anställer och utbildar ST-läkare har bidragit till en ökning av antalet ST-läkare i VG Primärvård sedan starten, se tabell. Antal ST-läkare i VG Primärvård september januari sep-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 apr-14 jan-15 Ökningen av antalet intresserade av ST i allmänmedicin som tilltog slutet av 2013, har många förklaringar men grundas i att ST-utbildningen i allmänmedicin i VG Primärvård har gott rykte. En välfungerande studierektorsorganisation och väl beprövade kvalitetskriterier för utbildningen är viktiga faktorer som bidragit till detta. Ett ökat antal utlandsutbildade läkare som rekryterats och sökt sig till allmänmedicin är en annan förklaring. Det bedöms möjligt att utbilda fler än dagens drygt 400 ST-läkare i VG primärvård till specialister med god och bred kompetens. Det finns en efterfrågan

69 Datum Diarienummer HS (7) på fler ST-tjänster i allmänmedicin från unga läkare och vårdcentralerna vill anställa. Hinder för en fortsatt god ST-utbildning i allmänmedicin är brist på sidotjänstgöringsplatser inom den specialiserade vården och brist på handledare. Brist på sidotjänstgöringsplatser inom vissa områden, särskilt gynekologi, är redan nu ett problem i framförallt Storgöteborg. Brist på både handledning med kontinuitet och möjlighet till daglig instruktion är ett problem på flera vårdcentraler på mindre orter. De krav som ställs på handledning av ST-läkare skärps i den nya ST-föreskriften SOSFS 2015:8 som börjar gälla 1 maj I Storgöteborg bedömer studierektorerna att det inte är möjligt, även om bristen på sidotjänstgöringsplatser kan lösas, att utöka antalet ST-utbildningsplatser till fler än ca 250, dagens antal. Säkerställd kvalitet Kvalitet i utbildningen är avgörande för att ST-läkarna ska bli kompetenta specialister men också för att upprätthålla intresset för ST inom allmänmedicin. Att behålla de kvalitetskriterier och tillämpningar i VG Primärvård som gällt sedan före vårdvalets start 2009 och som justerats 2011 är angeläget för att säkerställa god kvalitet. De utgör grunden för att bibehålla en bra utbildningskvalitet med målet att de blivande specialisterna ska ha en god och bred kompetens. Lämpligt antal Beräkningar av lämpligt antal baseras på osäkra data och innehåller flera osäkerhetsfaktorer. Uppgifter om vakanser och pensioneringar bygger på uppgifter från Närhälsans HR. Närhälsan omfattar cirka 2/3 av totala VG Primärvård. Data från privata vårdgivare i VG Primärvård finns inte. Underlag för övriga vårdgivare är därför endast beräkningar och utgår från att de har samma behov och åldersstruktur som Närhälsan. Rörligheten bland specialister i allmänmedicin har ökat sista åren. Personalrörligheten för läkare i Närhälsan är drygt 10 % vilket betyder att efterfrågan och tillgång kan variera betydligt. ST-tjänstgöringen är målstyrd och ska omfatta minst 60 månaders tjänstgöring under handledning. De flesta ST-läkare blir specialister först efter mer än 5 års tjänst beroende på föräldraledigheter och deltidstjänstgöringar. Av 400 ST-läkare beräknas ca 65 bli klara per år. Hänsyn till ett ökat behov av specialister baserat på ett utökat vårdåtagande, förändringar i arbetssätt och tjänstgöringsgrader samt en ökande personalrörlighet finns inte med i beräkningarna. Med reservation för detta kan det enligt beräkningarna möjligen bli balans mellan efterfrågan och tillgång på specialister i allmänmedicin 2018 i VG primärvård. Med fler specialister i allmänmedicin ökar möjligheterna att rekrytera och bemanna alla vårdcentraler, även de utanför städerna. Att utöka antalet ST i allmänmedicin i Västra Götalandsregionen från ca 400 till minst 425 ST/år närmaste åren bedöms mot denna bakgrund vara rimligt.

70 Datum Diarienummer HS (7) År Beräknat antal färdiga ST* Pensioneringar* Närhälsan Vakanser* februari 2015 Närhälsan Beräknat antal vakanser* + pensioneringar* övriga vårdgivare Färdiga ST *minus pensioneringar och vakanser i Närhälsan och övriga vårdgivare Exklusive personalrörlighet Netto*ackumulerat Exklusive personalrörlighet 120???? *Beräkningarna anges i antal personer med utgång från att det behövs 1,2 personer för att täcka en årsarbetare. Översyn av ersättningsmodellen för ST i allmänmedicin inom VG Primärvård. Särskild ST-ersättning 2015 utbetalas med följande belopp: Ersättning för ST i VG Pv kr/månad/heltidstjänstgörande ST i max 45 månader (50 000kr/månad utanför Stor Göteborg) under primärvårdstjänstgöring kr/månad/ heltidstjänstgörande ST i max 20 månader (75 000kr/månad utanför Stor Göteborg) under sidotjänstgöring kr/mån/heltidstjänstgörande ST (75 000kr/månad utanför Stor Göteborg) för utlandsutbildade ST, extra i max 12 månader kr i utbildningsersättning/heltid/st, handhas av studierektor I juni 2014 nåddes budgettaket för särskild ST-ersättning. Sedan dess har vårdcentraler inte direkt vid anställning av nya ST-läkare kunnat få särskild ST-ersättning från Västra Götalandsregionen. Undantag har gjorts för vårdcentraler i Skaraborg där antalet ST-läkare är lågt. Det har bildats en kö för att få ersättning men vårdgivare har haft möjlighet att anställa ST utan ersättning. Kön för att få särskild ST-ersättning har handlagts av chefen för Studierektorenhet primärvård, som drivs av Närhälsan genom en överenskommelse med Hälso-och sjukvårdsavdelningen. Vårdcentraler i områden med flest antal ST-läkare per invånare har fått stå i kö längre. Den budget som 2015 är avsatt för ST-utbildning i VG Primärvård är 203 mkr. För att kunna erbjuda särskild ST-ersättning till fler än budgetutrymmet medger har extra medel avsatts vilket innebär att den kö som finns kan kortas något redan våren Drygt 25 läkare har nu anmält intresse för ST i allmänmedicin i Västra Götalandsregionen. Den särskilda ST-ersättningen behöver ses över för att kunna räcka till fler ST-läkare.

71 Datum Diarienummer HS (7) A. Med nuvarande ersättningsnivåer i den särskilda ST-ersättningen behöver budgeten på 203 mkr utökas med 14 mkr till 217 mkr för att rymma 425 ST. B. Om ersättningen minskar per ST kan fler vårdcentraler få särskild ST-ersättning med oförändrad budget på 203 mkr. Att sänka den särskilda ST-ersättningen för att kunna få fler ST fler bedöms som en rimlig avvägning. En minskning av ersättningen med kr per månad och ST-läkare/heltid under tjänstgöring på vårdcentral föreslås. Oförändrad ersättningsnivå behålls under sidotjänstgöringar vilket ger vårdcentralerna täckning för sina kostnader även när STläkaren inte arbetar på vårdcentralen. Förslag: Ersättning för ST i VG Pv Förslag från kr/månad/heltidstjänstgörande ST i max 45 månader (40 000kr/månad i Norra, Östra och Södra nämnden) under primärvårdstjänstgöring kr/månad/ heltidstjänstgörande ST i max 20 månader (75 000kr/månad i Norra, Östra och Södra nämnden) under sidotjänstgöring kr/mån/heltidstjänstgörande ST (75 000kr/månad i Norra, Östra och Södra nämnden) för utlandsutbildade ST, extra i max 12 månader kr i utbildningsersättning/heltid/st, handhas av studierektor Om 40 % av alla ST-läkare tjänstgör utanför Storgöteborg och 10 % är utlandsutbildade blir den genomsnittliga kostnaden kr/individ/år. En budget på 203 mkr täcker särskild ST-ersättning för upp till ca 440 ST-läkare om särskild ST-ersättning utbetalas enligt förslaget. Regelverk för fördelning av ST-ersättning mellan olika vårdgivare och olika delregioner. ST-ersättningen inom VG Primärvård är sedan april 2012 högre utanför Storgöteborg för att stimulera till rekrytering och anställningar av ST-läkare utanför storstadsområdet. Hur mycket den ökade ersättningen bidragit till anställningar av ST-läkare utanför Storgöteborg är svårt att värdera. Antalet ST-läkare har ökat i alla områden utom i Östra nämndområdet, där antalet varit ungefär samma de senaste åren. Störst är ökningen i Göteborg. Samhällsutvecklingen med en ökande urbanisering påverkar var människor väljer att bo och arbeta. Detta är troligen en viktigare faktor än val av allmänmedicin som specialitet för många unga läkare. Minskas möjligheterna att få ST-tjänst inom allmänmedicin i storstadsområdet riskeras att läkarna istället väljer annan specialitet för att kunna bo kvar. Den högre särskilda ST-ersättningen utanför Storgöteborg bör finnas kvar för att underlätta rekrytering och anställningar då behovet av ST-läkare där är stort. Den högre ersättningen kan till exempel kompensera för högre omkostnader. Den negativa konsekvensen av att ta bort en sedan 2012 införd högre ersättning kan i sig bli stor.

72 Datum Diarienummer HS (7) Högre ersättning föreslås utbetalas till vårdcentraler i samma geografiska områden som tidigare; till vårdcentraler i Norra, Östra och Södra nämndområdena. Om särskilda skäl finns kan ansökan om utökad ST-ersättning för enskild vårdcentral i nämndområde som inte omfattas av den högre ersättningen prövas. Beräknat på antal invånare och 425 ST-läkare kan ett normtal för antal ST tas fram per nämndområde. 425 ST är på kort sikt ett möjligt antal ST, baserat på idag anställda STläkare och läkare intresserade av ST-tjänst i Västra Götalandsregionen. Det normtalet kan sedan ligga till grund för att utjämna antalet ST-läkare inom olika delar av regionen och styra hur en eventuell kö för särskild ersättning fördelas mellan olika nämndområden. Fördelning på mindre områden än nämndområden bedöms inte vara gynnsamt för att få en ökning av antalet ST ST i allmänmedicin januari Norra nämnden Västra nämnden Göteborg Södra nämnden Östra nämnden offentligt anställda privat anställda total jan 2015 normtal vid 425 ST beräknat per invånare Brist på sidotjänstgöringsplatser gör att det finns kvalitets- och utbildningsskäl att inte öka antalet ST i Göteborg och Västra nämnden mer än vad normtalet anger. Om antalet intresserade av ST-tjänst i allmänmedicin ökar och normtalet för alla områden är uppnådda föreslås vid budgetutrymme att särskild ST-ersättning utbetalas till områden utanför Göteborg och Västra nämnden baserat på kötid. Vid eventuell kö för särskild ST-ersättning ska alla ST-läkare på vårdcentraler godkända för utbildning och med ST-utbildningskontrakt ha tillgång till studierektorsstöd, få särskild ST-ersättning under sidotjänstgöring och särskild utbildningsersättning även om inte full särskild ST-ersättning utgår. Ersättning vid sidotjänstgöring för ST-läkare som inte har full ersättning kan utbetalas först efter att ST-läkaren inlett sin tjänstgöring med 18 månader inom primärvård. För att öka spridningen av ST-läkare till fler vårdcentraler kan en vårdcentral högst få full särskild ST-ersättning för 5 samtidigt anställda ST-läkare. De vårdcentraler som anställer fler än 5 ST-läkare får särskild ST-ersättning enbart under ST-läkarens sidotjänstgöring. Alla ST-läkare med ST-utbildningskontrakt på dessa vårdcentraler ska ha tillgång till

73 Datum Diarienummer HS (7) studierektorsstöd och särskild utbildningsersättning för kurser som ingår i utbildningsplanen. Chefen för Studierektorsenhet primärvård förslås utarbeta praktiska rutiner och handha eventuell kö för särskild ST-ersättning. Beredning Ärendet har beretts av hälso- och sjukvårdsavdelningen och HR-strategiska avdelningen tillsammans med studierektorsenhet primärvård. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Staffan Cavefors Avdelningschef HS beslut skickas till Regionstyrelsen RS beslut skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Håkan Hilmér Staffan Cavefors Inger Hagqvist

74 Ärende 8 Handl senare

75 Ärende 9

76 Ärende 9 Datum: Diarienummer HS Sammanställning över anmälningsärenden vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde 13 maj 2015 Förslag till beslut: 1. Sammanställningen över anmälningsärenden läggs till handlingarna. Sammanställning över anmälningsärenden: Regionfullmäktige 1. RF Bokslutsdispositioner. Diarienummer RS RF Årsredovisning 2014 för Västra Götalandsregionen. Diarienummer RS RF Detaljbudget för Västra Götalandsregionen. Diarienummer RS RF Styrdokument visioner och policyer för Västra Götalandsregionen Diarienummer RS RF Representationspolicy. Diarienummer RS RF Reglemente för hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Ändrat av RF Diarienummer RS RF Förslag till reviderad struktur för styrning av IS/IT - upphävande av regionfullmäktiges beslut den september 2011, 158, om styrmodell IS/IT. Diarienummer RS RF Motion av Roland Abwin (SVG) om hälsofrämjande kultursatsningar verktyg för ett friskare liv. Diarienummer RS RF Motion av Jonas Andersson (FP) och Patric Cerny (FP) om ordnat införande av hjälpmedel. Diarienummer RS Samverkansnämnden 10. SAMVN Verksamhetsberättelse 2014 för Regionalt Cancercentrum Väst. Diarienummer RS Under sammanträdet finns handlingarna tillgängliga hos sekreteraren POSTADRESS: Regionens Hus Skövde BESÖKSADRESS: Regionens Hus, Hertig Johans gata 6, Skövde TELEFON: HEMSIDA: E-POST: epost@vgregion.se