Kommunikationspass. Lekutveckling. plan. Lärandet bor i lusten

Transkript

1 2 Kommunikationspass Lek, bemötande och delaktighet. Maria Attfors Östlind Specialpedagog Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 3 plan Lekutveckling Lekteorier Barns lekutveckling Barns rättigheter Delaktighet Projekt barns delaktighet Ev filmer Lärandet bor i lusten Barn leker för att det är roligt att leka. Om lekens tema är alvarligt, död och skräck kan barn leka med ett leende. Lek ger, glädje, nyfikenhet och intresse att utforska vidare. I leken kan barnet göra allt det som de inte kan på riktigt. Leken skänker en känsla av kompetens och duglighet som bidrar till en god självkänsla.

2 Lek är barns främsta självuttryck, barnet formulerar och gestaltar det som är viktigt just nu. Lekandet bygger upp barnets förmåga att lära och skapa mening, oavsett vilket tema leken kretsar kring. Platon 427 f.kr-347 f.kr. Du får således ej, min bäste vän, med våld leda barnen in på vetandets vägar, utan göra det liksom på lek. Jean-Jaques Rousseau All undervisning ska vara baserad på lek. Barndomen lyfts fram som en viktig del av livet och barnets rätt till lek och utforskning av sin närmiljö betonas. Friedrich Fröbel Betonar att leken är vägen till att bygga kunskap. Introducerar lekgåvor. Ett undervisningsmaterial som innehöll riktlinjer för verksamhet och material ex geometriska former, broderi, sömnad. En vuxen skall närvara i den fria leken. Erik Homburger Eriksson Lek är för barnet vad tänkandet, planerandet och skissandet är för den vuxne, ett försöksuniversum där villkoren är förenklade och metoderna experimenterande, så gjorda misstag kan tänkas igenom och förväntningar prövas. 2

3 Birgitta Olofsson Knutsdotter (929) Leken skall vara i samförstånd, ömsesidig och turtagande. Förutsättning för en djup lek är att man är trygg och inte måste vakta på sig. Min utgångspunkt är att människan behöver utveckla en rad kognitiva förmågor för att bli skickliga på att låtsasleka. I många fall är det samma kognitiva förmågor som ligger till grund för lärande. Mikael Jensen -½ år Undersöker föremål med munnen och händerna. Vänder vrider, bankar, slår och kastar. Intensiv orientering i omgivningen. Plocka i och ur Rita Bygga två klossar Ge och ta lekar Läser pekbok Tittut Rädd för separation från föräldrar. ½-2 år Skjuter ex en vagn framför sig. Ritar mer Bygger torn 4 klossar Pekar ut ögon, näsa, mun på sig själv Läser pekbok själv, benämna bilder, vänder bilden rätt. Rädd för separation från föräldrar. 2-3 år Sparkar sig fram på 3-hjuling. Gillar att bära saker. Ritar, streck klotter, båg klotter och spiral klotter. Vänder ett blad åt gången i bok. Förstår enkla böcker. 3

4 3-4½ år Sorterar färger Klarar grundformer i en formlåda Rädd för separation från föräldrar. Gillar att balansera Ritar huvudfoting Kan stapla 0 klossar och bygga bro. Leker kort stund med andra barn. Benämner några färger rätt Förstår antal Pussel 8-2 bitar 4½ - 6 år Spela enkla färg- och formspel. Frågar varför, fast de redan vet. Gillar rutiner. Börjar gilla stillasittande lekar korta stunder. Aktivitet viktigare än resultat. Vill ofta vara medelpunkt. Kan både se, höra, tala och göra samtidigt. Njuter av att göra krångliga rörelser. Kan sitta stilla länge och ex pyssla. Leker rollekar. Ritar hus, bilar och människor. 6-7 år Börjar skriva sitt namn. Bygger trappa av klossar. Börjar förstå lite av spelregler men ändrar dem till egen fördel. Benämner alla färger. Stort rörelsebehov. Börjar upptäcka likheter och olikheter hos andra. Gillar vilda lekar. Ofta starkt intresse för sand och vatten. Gillar att experimentera. 4

5 7-9 år Intresserar sig för främmande länder, födelse och död. Blir ett påbörjat arbete inte bra förstörs det och barnet börjar om. Gillar att förvränga språket. Klarar siffra antal -0. Magiskt tänkande Rädsla och fantasi få stor plats. Hoppa, cykla, skidor, simma Tänka o fundera Jobba koncentrerat Vill visa sig duktig Kompisar och aktiviteter viktiga Gillar att leka 9- år 9 åringen grubblar Tv och dator Rädsla för at tappa självkontrollen. Rädsla för döden. Kompisar viktiga Barndom-tonår Vill passa in Vill plocka undan leksaker Gosedjur Ändra klädstil Liv och död 2-5 år Ägnar mycket tid åt att fundera och resonera Känsla av osårbarhet och att kunna genomskåda världen. Självkritisk. Byter musiksmak, klädstil och kompisar. 29 Vill inte sticka ut från mängden. Ifrågasätter vuxna. Skolan viktig. Tillgång till internet viktig. Tuff attityd kan dölja rädsla och sårbarhet. 30 5

6 3 6-8 Tänkandet blir mer nyanserat. Kan jämföra alternativ, förstå konsekvenser, analysera samband. Tidsuppfattning Säkrare på sina egna behov. Birgitta Knutsdotter Olofsson En person som inte lekt låtsaslek riskerar en sämre utveckling av en rad förmågor, som social kompetens, minne fantasi, språk, empati, inlevelse och motorik. Forts. Barns rättigheter Livet blir tråkigt och torftigt. Utan lek blir det inga författare, inga konstnärer. Människor som inte kan leka blir trubbiga tråkmånsar! FN:s konvention om barns rättigheter Antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 989. Trädde i kraft som internationell lag 2 sept 990. Är ingen lag i Sverige. Alla länder röstade för barnkonventionens antagande i FN:s generalförsamling 20 nov 989 vilket är unikt och i dag har nästan alla länder ratificerat barnkonventionen. 6

7 Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. Sverige ratificerade barnkonventionen 990, som ett av de första länderna. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 4 är sak artiklar som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Sak artiklarna ska läsas som en helhet. Huvudprinciperna Fyra av sak artiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 2 kallas för De fyra huvudprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med huvudprinciperna som glasögon. FN:s barnkonvention 54 artiklar Artikel 2: att alla barn har lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: att barnets bästa skall komma i första rummet i alla beslut som rör barn. Nätverket för barnkonventionen Artikel 6: att inte bara barns överlevnad utan också deras utveckling skall säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga. Artikel 2: att barn har rätt att uttrycka hur de vill ha det och lyssnas till, det skall tillmätas betydelse, hänsyn skall tas till ålder och mognad. Bildades 99 Samlar över 40 medlemsorganisationer som arbetar för att stärka barns och ungas rättigheter i Sverige. Granskar hur Sverige tillämpar FN:s barnkonvention. 7

8 44 Nätveket forts. Att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till lag. Bland annat anordnas en årlig hearing där barn och ungdomar får skicka med sin egen version av läget i Sverige till FN, som en alternativ version av regeringens officiella rapport. opratat.se finns filmer och berättelser om tankar och känslor man inte pratar om i familjer med barn med funktionsnedsättning. Här finns 8 animerade filmer uppdelade i åtta teman. Filmerna handlar om vad vi inte pratar om och varför. Berättelserna ger exempel på hur man kan göra för att prata. Webbplatsen har tagits fram tillsammans med barn i projektet Det outsagda mellan barn och föräldrar på Funktionsrätt Sverige, tidigare Handikappförbunden. Syftet är förebygga ohälsa. Om vi tar del av varandras tankar förstår vi förhoppningsvis bättre vad vi behöver prata med varandra om. Pratar vi mer kan vi känna igen oss i varandra, vad vi är arga eller ledsna över. 46 Patientlagen SFS 204:82 Tydliggör patientens ställning Tillgänglighet Information Samtycke Delaktighet Individuell planering Val av behandlingsmetod/hjälpmedel När patienten är ett barn Samtycke; barnets inställning till den aktuella vården och behandlingen skall så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning skall tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad Nordiskt nätverk för barn och ungas rätt och behov inom hälso- och sjukvård. NOBAB Bildades 979 på Nordiska Hälsovårdhögskolan i Göteborg Tvärprofessionellt forum som aktivt arbetar för att förbättra förhållanden för barn och unga inom Hälso- och sjukvård. 8

9 Nordisk standard för barn och unga inom hälso- och sjukvård Vad är delaktighet? Är det verkligen meningen att en 3-åring skall bestämma själv om hon skall ta sina mediciner? Tre perspektiv Nej, delaktighet är inte samma sak som att bestämma. Det är så mycket mer! Barn tänker ofta här och nu. Föräldern inställd på framtiden. Känner familjens vardag bäst. Personal, expertkunskap inom sitt område, siktet inställt på framtiden. Fem nivåer av delaktighet. Barn blir lyssnade till. 2. Barn får stöd i att uttrycka sina synpunkter. 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas. 4. Barn involveras i beslutsfattandes processer redan från början. 5. Barn delar makt och ansvar för beslutsfattande. Det är viktigt för alla barn att få säga vad de tycker och bli lyssnade på. Men det är extra viktigt för barn och ungdomar med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. De möter betydligt fler vuxna med åsikter som påverkar barnens vardag. 9

10 Barnperspektiv Vuxnas barnperspektiv, vad vi vet om barn och utgår ifrån i våra bedömningar. Barnets eget perspektiv, vad barnet själva ser och känner, barnets verklighet. Samhällets barnperspektiv, att inför varje beslut överväga om frågan rör barn och på vilket sätt. Barnrättsperspektiv, att samhällsföreträdarna beaktar varje barns rätt att leva och utvecklas. Lyssna på oss! När de frågar mig saker brukar jag tänka efter en stund innan jag svarar. Jag måste få tid att tänka först. (Malin) Vad behövs för att barn skall bli mer delaktiga? Förstå varför barn skall uttrycka sin mening. Ha hög tro till barns kompetens att vara delaktiga. Ha gemensamt förhållningssätt och gemensam syn på hur man kan stödja barns delaktighet i beslut och insatser. Ha insikt om vad barns delaktighet innebär. Förstå vad barn vinner på att vara delaktiga. Förstå vad verksamheten och personalen vinner på att barn och ungdomar är delaktiga. Hur kan barn bli mer delaktiga? I samtal mellan barn-vuxen. Kommer barnet till tals? Är den fysiska miljön anpassad så att barnet känner sig välkommen? (entré, väntrum, receptionist) Finns det tillräckligt med tid för att göra barnet delaktigt? Hur informerar vi barnen om vår verksamhet? (barnbrev) Hur tycker barnen att det har fungerat? (barnenkät) I vår dokumentation, hur synliggör vi barnets åsikter? 0

11 Louise säger Vi som är yngre tänker på ett annat sätt än de som är äldre. Det kan handla om vilken hjälp man behöver och vilken hjälp som är överflödig. Kan vuxna träffas utan barnet? Man har ju ett liv utanför habiliteringsplanen också.(malkom) När vi hälsar sätter vi tonen? Syfte projekt: Barns delaktighet Beskriva, utforma och implementera metoder för att följa den nya patientlagen Metod Kartläggning av vad som finns idag, rutiner, hur gör vi och med vilka metoder/instrumnet? Beskriva ett flödesschema som grund för ett arbetssätt som följer lagen Tillsammans med Melior-gruppen utröna hur dokumentationen skall gå till Implementering testperiod på 6 månader med utvärderingen efteråt. Enkät Hur gör vi i dag för att barnet skall vara delaktig i utredningen/ behandlingen på? Vilka instrument använder vi för att få reda på barns uppfattning? Vilka instrument använder vi för att informera och göra barn delaktiga? Hur dokumenteras barns synpunkter och delaktighet? Hur skulle vi vilja att det fungerade? 66

12 Tack för visat intresse! 2