Kommunikationspass. Lek, bemötande och delaktighet. Maria Attfors Östlind Specialpedagog Regionhabiliteringen
|
|
- Per-Olof Andreasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Lek, bemötande och delaktighet. Maria Attfors Östlind Specialpedagog Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kommunikationspass 1
2 Plan Lekteorier Barns lekutveckling Barns rättigheter Delaktighet Projekt barns delaktighet Ev filmer Lekutveckling 2
3 Lärandet bor i lusten Barn leker för att det är roligt att leka. Om lekens tema är alvarligt, död och skräck kan barn ändå leka med ett leende. Lek ger, glädje, nyfikenhet och intresse att utforska vidare. I leken kan barnet göra allt det som de inte kan på riktigt. Leken skänker en känsla av kompetens och duglighet som bidrar till en god självkänsla. 3
4 Lek är barns främsta självuttryck, barnet formulerar och gestaltar det som är viktigt just nu. Lekandet bygger upp barnets förmåga att lära och skapa mening, oavsett vilket tema leken kretsar kring. 4
5 Platon 427 f.kr-347 f.kr. Du får således ej, min bäste vän, med våld leda barnen in på vetandets vägar, utan göra det liksom på lek. Jean-Jaques Rousseau All undervisning ska vara baserad på lek. Barndomen lyfts fram som en viktig del av livet och barnets rätt till lek och utforskning av sin närmiljö betonas. 5
6 Friedrich Fröbel Betonar att leken är vägen till att bygga kunskap. Introducerar lekgåvor. Ett undervisningsmaterial som innehöll riktlinjer för verksamhet och material ex geometriska former, broderi, sömnad. En vuxen skall närvara i den fria leken. Erik Homburger Eriksson Lek är för barnet vad tänkandet, planerandet och skissandet är för den vuxne, ett försöksuniversum där villkoren är förenklade och metoderna experimenterande, så gjorda misstag kan tänkas igenom och förväntningar prövas. 6
7 Birgitta Olofsson Knutsdotter (1929) Leken skall vara i samförstånd, ömsesidig och turtagande. Förutsättning för en djup lek är att man är trygg och inte måste vakta på sig. Min utgångspunkt är att människan behöver utveckla en rad kognitiva förmågor för att bli skickliga på att låtsasleka. I många fall är det samma kognitiva förmågor som ligger till grund för lärande. Mikael Jensen 7
8 1-1½ år Undersöker föremål med munnen och händerna. Vänder vrider, bankar, slår och kastar. Intensiv orientering i omgivningen. Plocka i och ur Rita Bygga två klossar Ge och ta lekar Läser pekbok Tittut Rädd för separation från föräldrar. 8
9 1½-2 år Skjuter ex en vagn framför sig. Ritar mer Bygger torn 4 klossar Pekar ut ögon, näsa, mun på sig själv Läser pekbok själv, benämna bilder, vänder bilden rätt. Rädd för separation från föräldrar. 2-3 år Sparkar sig fram på 3-hjuling. Gillar att bära saker. Ritar, streck klotter, båg klotter och spiral klotter. Vänder ett blad åt gången i bok. Förstår enkla böcker. 9
10 Sorterar färger Klarar grundformer i en formlåda Rädd för separation från föräldrar. 3-4½ år Gillar att balansera Ritar huvudfoting Kan stapla 10 klossar och bygga bro. Leker kort stund med andra barn. Benämner några färger rätt Förstår antal Pussel 8-12 bitar 10
11 Spela enkla färg- och formspel. Frågar varför, fast de redan vet. Gillar rutiner. Börjar gilla stillasittande lekar korta stunder. Aktivitet viktigare än resultat. Vill ofta vara medelpunkt. 4½ - 6 år Kan både se, höra, tala och göra samtidigt. Njuter av att göra krångliga rörelser. Kan sitta stilla länge och ex pyssla. Leker rollekar. Ritar hus, bilar och människor. 11
12 Börjar skriva sitt namn. Bygger trappa av klossar. Börjar förstå lite av spelregler men ändrar dem till egen fördel. Benämner alla färger. 6-7 år Stort rörelsebehov. Börjar upptäcka likheter och olikheter hos andra. Gillar vilda lekar. Ofta starkt intresse för sand och vatten. Gillar att experimentera. 12
13 Intresserar sig för främmande länder, födelse och död. Blir ett påbörjat arbete inte bra förstörs det och barnet börjar om. Gillar att förvränga språket. Klarar siffra antal Magiskt tänkande Rädsla och fantasi få stor plats. 7-9 år Hoppa, cykla, skidor, simma Tänka o fundera Jobba koncentrerat Vill visa sig duktig Kompisar och aktiviteter viktiga Gillar att leka 13
14 9 åringen grubblar Tv och dator Rädsla för at tappa självkontrollen. Rädsla för döden år Kompisar viktiga Barndom-tonår Vill passa in Vill plocka undan leksaker Gosedjur Ändra klädstil Liv och död 14
15 12-15 år Ägnar mycket tid åt att fundera och resonera Känsla av osårbarhet och att kunna genomskåda världen. Självkritisk. Byter musiksmak, klädstil och kompisar. Vill inte sticka ut från mängden. Ifrågasätter vuxna. Skolan viktig. Tillgång till internet viktig. Tuff attityd kan dölja rädsla och sårbarhet. 15
16 16-18 Tänkandet blir mer nyanserat. Kan jämföra alternativ, förstå konsekvenser, analysera samband. Tidsuppfattning Säkrare på sina egna behov. Birgitta Knutsdotter Olofsson En person som inte lekt låtsaslek riskerar en sämre utveckling av en rad förmågor, som social kompetens, minne fantasi, språk, empati, inlevelse och motorik. 16
17 Forts. Livet blir tråkigt och torftigt. Utan lek blir det inga författare, inga konstnärer. Människor som inte kan leka blir trubbiga tråkmånsar! Barns rättigheter 17
18 FN:s konvention om barns rättigheter Antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Trädde i kraft som internationell lag 2 sept Är ingen lag i Sverige. Alla länder röstade för barnkonventionens antagande i FN:s generalförsamling 20 nov 1989 vilket är unikt och i dag har nästan alla länder ratificerat barnkonventionen. 18
19 Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020 för att ge rättstillämpande myndigheter god tid på sig att förbereda inför den nya lagen. 19
20 Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är sak artiklar som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Sak artiklarna ska läsas som en helhet. Huvudprinciperna Fyra av sak artiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för De fyra huvudprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med huvudprinciperna som glasögon. 20
21 FN:s barnkonvention 54 artiklar Artikel 2: att alla barn har lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: att barnets bästa skall komma i första rummet i alla beslut som rör barn. Artikel 6: att inte bara barns överlevnad utan också deras utveckling skall säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga. Artikel 12: att barn har rätt att uttrycka hur de vill ha det och lyssnas till, det skall tillmätas betydelse, hänsyn skall tas till ålder och mognad. 21
22 Nätverket för barnkonventionen Bildades 1991 Samlar över 40 medlemsorganisationer som arbetar för att stärka barns och ungas rättigheter i Sverige. Granskar hur Sverige tillämpar FN:s barnkonvention. Nätveket forts. Att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till lag. Bland annat anordnas en årlig hearing där barn och ungdomar får skicka med sin egen version av läget i Sverige till FN, som en alternativ version av regeringens officiella rapport. 22
23 Här finns filmer och berättelser om tankar och känslor man inte pratar om i familjer med barn med funktionsnedsättning. Här finns 18 animerade filmer uppdelade i åtta teman. Filmerna handlar om vad vi inte pratar om och varför. Berättelserna ger exempel på hur man kan göra för att prata. Webbplatsen har tagits fram tillsammans med barn i projektet Det outsagda mellan barn och föräldrar på Funktionsrätt Sverige, tidigare Handikappförbunden. Syftet är förebygga ohälsa. Om vi tar del av varandras tankar förstår vi förhoppningsvis bättre vad vi behöver prata med varandra om. Pratar vi mer kan vi känna igen oss i varandra, vad vi är arga eller ledsna över. 23
24 Filmer Stallet Patientlagen SFS 2014:821 Tydliggör patientens ställning Tillgänglighet Information Samtycke Delaktighet Individuell planering Val av behandlingsmetod/hjälpmedel 24
25 När patienten är ett barn Samtycke; barnets inställning till den aktuella vården och behandlingen skall så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning skall tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad Nordiskt nätverk för barn och ungas rätt och behov inom hälso- och sjukvård. 25
26 NOBAB Bildades 1979 på Nordiska Hälsovårdhögskolan i Göteborg Tvärprofessionellt forum som aktivt arbetar för att förbättra förhållanden för barn och unga inom Hälso- och sjukvård. Nordisk standard för barn och unga inom hälso- och sjukvård 26
27 Vad är delaktighet? Är det verkligen meningen att en 3-åring skall bestämma själv om hon skall ta sina mediciner? Nej, delaktighet är inte samma sak som att bestämma. Det är så mycket mer! 27
28 Tre perspektiv Barn tänker ofta här och nu. Föräldern inställd på här och nu samt framtiden. Känner familjens vardag bäst. Personal, expertkunskap inom sitt område, siktet inställt på framtiden. Fem nivåer av delaktighet 1. Barn blir lyssnade till. 2. Barn får stöd i att uttrycka sina synpunkter. 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas. 4. Barn involveras i beslutsfattandes processer redan från början. 5. Barn delar makt och ansvar för beslutsfattande. 28
29 Det är viktigt för alla barn att få säga vad de tycker och bli lyssnade på. Men det är extra viktigt för barn och ungdomar med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. De möter betydligt fler vuxna med åsikter som påverkar barnens vardag. Barnperspektiv Vuxnas barnperspektiv, vad vi vet om barn och utgår ifrån i våra bedömningar. Barnets eget perspektiv, vad barnet själva ser och känner, barnets verklighet. Samhällets barnperspektiv, att inför varje beslut överväga om frågan rör barn och på vilket sätt. Barnrättsperspektiv, att samhällsföreträdarna beaktar varje barns rätt att leva och utvecklas. 29
30 Lyssna på oss! När de frågar mig saker brukar jag tänka efter en stund innan jag svarar. Jag måste få tid att tänka först. (Malin) Vad behövs för att barn skall bli mer delaktiga? Förstå varför barn skall uttrycka sin mening. Ha hög tro till barns kompetens att vara delaktiga. Ha gemensamt förhållningssätt och gemensam syn på hur man kan stödja barns delaktighet i beslut och insatser. 30
31 Ha insikt om vad barns delaktighet innebär. Förstå vad barn vinner på att vara delaktiga. Förstå vad verksamheten och personalen vinner på att barn och ungdomar är delaktiga. Hur kan barn bli mer delaktiga? I samtal mellan barn-vuxen. Kommer barnet till tals? Är den fysiska miljön anpassad så att barnet känner sig välkommen? (entré, väntrum, receptionist) Finns det tillräckligt med tid för att göra barnet delaktigt? 31
32 Hur informerar vi barnen om vår verksamhet? (barnbrev) Hur tycker barnen att det har fungerat? (barnenkät) I vår dokumentation, hur synliggör vi barnets åsikter? Louise säger Vi som är yngre tänker på ett annat sätt än de som är äldre. Det kan handla om vilken hjälp man behöver och vilken hjälp som är överflödig. 32
33 Kan vuxna träffas utan barnet? Man har ju ett liv utanför habiliteringsplanen också.(malkom) När vi hälsar sätter vi tonen? 33
34 Syfte projekt: Barns delaktighet Beskriva, utforma och implementera metoder för att följa patientlagen Metod Kartläggning av vad som finns idag, rutiner, hur gör vi och med vilka metoder/instrumnet? Beskriva ett flödesschema som grund för ett arbetssätt som följer lagen Tillsammans med Melior-gruppen utröna hur dokumentationen skall gå till Implementering testperiod på 6 månader med utvärderingen efteråt. 34
35 69 1 Enkät Hur gör vi i dag för att barnet skall vara delaktig i utredningen/ behandlingen på? Vilka instrument använder vi för att få reda på barns uppfattning? Vilka instrument använder vi för att informera och göra barn delaktiga? Hur dokumenteras barns synpunkter och delaktighet? Hur skulle vi vilja att det fungerade? Resultat Metoder och kunskap finns Men hur formaliserar och dokumenterar vi det vi gör och hur får vi rutin på att alltid göra det? 35
36 Flödesschema Innan Barnet blir informerad om vistelsen med ett barnbrev. Foto och bilder/ text som förklara vad som skall hända. Dokumenteras i melior att det skickas. Inskrivning Om möjligt separat inskrivning av barnet med någon från teamet om vad barnet tycker är viktigt att vi alla vet. (Vem och när bestäms på Nya barn veckan innan). Dokumenteras i melior av den ansvarige. Samtalsmatta kan användas vid detta tillfälle. Finns färdigt. 36
37 Frågor inskrivning 1.Vet du vad du skall göra här på Regionhabilitering en? 2.Hur tycker du att det känns att vara här? 3.Är det något som gör dig orolig/ något du är rädd för? Vad? 4.Vad tycker du om att göra på din fritid? Glad gubbe Varken eller Sur gubbe ja Vet ej nej bra Sådär dåligt Ja Vet ej Nej Ex se nedan 5.Vad behöver vi ta hänsyn till/ tänka på när vi träffar dig? Hur du sitter? Hur du ser? Behöver mamma eller pappa vara med? Hur länge orkar du jobba? Hur säger du till när du behöver gå på toa? Behöver du har någon sak ex gosedjur/ mobil med dig? 6.Något mer du vill berätta för oss? Under tiden Alla yrkesgrupper använder lämpliga självskattningsinstrument och dokumenterar i samband med detta barns åsikter. Viktigt att tydligt skriva hur processen varit i daganteckningar i melior. 37
38 Inför utskrivning Om barnet har förmåga att ta till sig information om resultat ifrån utredningen redovisas resultat av alla yrkesgrupper separat eller av en utvald person som bestäms på behandlingskonf. Barnet får utvärdera vistelsen med hjälp av ex samtalsmatta eller enkät som sedan dokumenteras i melior Ämne - Vet du varför du har varit här på? ja vet inte nej Hur känns det att vara på? bra vet inte dåligt Hur bra har personalen varit på att lyssna på vad du vill? bra vet inte dåligt Hur bra har personalen varit på att berätta vad du ska göra? bra vet inte dåligt Har du haft något att göra är det inte varit något på schemat ja vet inte nej Vad har du tyckt om maten? bra vet inte dåligt Har du lärt dig något nytt? ja vet inte nej Vad? Är det något som varit dåligt? ja vet inte nej Är det något du vill ändra / ha annorlunda ja vet inte nej Vad? 38
39 Jacob utvärderar sin vistelse på Inskrivning Är rädd för att mamma skall lämna mig här. Men det gör hon inte. Spöken och att pappa skall försvinna. Blodprov! Vill helst leka! Dom retar mig i skolan. 39
40 Utvärdering Bra-jobbigt. Besvärligt att ha korsett. 2 v långt, tufft att missa skolan. Väldigt bra. Jag har inte tråkigt. Vill gärna vara i skolan, annars ok! Önskar mer saker att göra på fritiden. Tack för visat intresse! Maria.attfors-ostlind@vgregion.se 40
Kommunikationspass. Lekutveckling. plan. Lärandet bor i lusten
2 Kommunikationspass Lek, bemötande och delaktighet. Maria Attfors Östlind Specialpedagog 70925 Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 3 plan Lekutveckling Lekteorier
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun
ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00
Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum
Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén
Adam i skolan Adam går i skolan. Han använder rullstol. Adam är med på alla lektioner i klassrummet. När klassen ska se på film måste de gå en trappa upp till ett annat rum. Där finns en projektor. Adam
u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek
HUR HJÄLPER JAG DET LILLA BARNET ATT UPPTÄCKA VÄRLDEN? Innehåll u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar
Barnperspektiv på funktionsnedsättning
Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare
Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se VAD? Vad är barnperspektiv? Barnperspektivet i lagen Barnperspektivet
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är
jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn
ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn 1 Åsa Ekman_barnets rätt att göra sin röst hörd - 20 september
Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011
Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna Visby December 2011 Vad vet vi om barns delaktighet? Vad visar forskning och kartläggningar om barns delaktighet i samhällstödet? (Stenhammar,2010) Lyssna
Policy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Inflytande och delaktighet från 2 projekt
Både Inflytande och delaktighet från 2 projekt Individuell delaktighet i frågor som är viktiga i det enskilda barnets liv - Egen växtkraft Generellt inflytande när servicefunktioner som barn brukar behöver
Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018-2019 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola är att barnen
Alla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Introduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare
Introduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se VAD? Vad är barnperspektiv? Barnperspektivet i lagen Barnperspektivet i utredningen
Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201
Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola
Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN
Likabehandlingsplan Förskolan Konvaljen Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 1 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehåll 1.Vision... 3 2. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka,
Handlingsplan Barnkonventionen
2017-06-21 Handlingsplan Barnkonventionen Munkedals kommun 2018-2019 Handlingsplan Barnkonventionen 2018-2019 Dnr: 2017-322 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg
ELEVERS DELAKTIGHET PÅ FRITIDSHEM. Helene Elvstrand, lektor Inriktning fritidshem
ELEVERS DELAKTIGHET PÅ FRITIDSHEM Helene Elvstrand, lektor Inriktning fritidshem Delaktighet som en del av uppdraget Delaktighet framlyfts ofta som något som med automatik skulle finnas mycket av i fritidshem
Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14
Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar
Grundutbildning i barnets rättigheter för personal
Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Hasselbackens förskola Upprättad januari 2019 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,
HANDLEDARSTÖD: BARNKONVENTIONEN
HANDLEDARSTÖD: BARNKONVENTIONEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 3 3 3 4 4 5 6 7 7 Om webbutbildningen Barnkonventionen Förberedelser inför gruppdiskussionen Förberedelser: gruppdiskussionsdagen Få igång ett samtal
Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn
Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Vår pedagogiska grundsyn går som en röd tråd genom vår verksamhet G emenskap A nsvar R eflektion N yfikenhet E mpati T illtro Gemenskap En förutsättning för barns
Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter
Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Pedagogisk omsorg Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Policy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013
Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken
Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21
Sida 1 Presentation Sida 2-8 Förstå andras känslor Sida 9-17 Redo att lära Sida Leka med andra
Innehåll: Sida 1 Presentation Sida 2-8 Förstå andras känslor Sida 9-17 Redo att lära Sida 18-21 Leka med andra Det här materialet är utformat av leg. logoped Julia Andersson för elever som behöver stöd
Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma
Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till
November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling för Pedagogisk omsorg område öst Läsår 18/19
Upprättad 10/2018 Barn och utbildning/ pedagogisk omsorg Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling för Pedagogisk omsorg område öst Läsår 18/19 Detta dokument utgår från Diskrimineringslagen,
HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg
HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Övning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17
161001 Barn-och utbildning/förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen
Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1
Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första
FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,
BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen
Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer
mellan barn och föräldrar Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer Kalle 9 år, expertspanare i projektet Webbplatsen Opratat ett verktyg för att underlätta samtal
Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Heden Läsår 18/19
20181001 Barn- och utbildning Förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Heden Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen
Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1
Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges
Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma
Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma 2008-2013 Barn och ungas inflytande och delaktighet Egen växtkraft: 2 projekt: Individuell delaktighet i frågor som är viktiga i det enskilda
BARNPERSPEKTIV Introduktionsprogram Göteborgs Stad 11 april 2018 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare
BARNPERSPEKTIV Introduktionsprogram Göteborgs Stad 11 april 2018 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se 1) Vad är barnperspektiv? Omsorgsperspektivet Beroende av
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan
Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-06-13 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision: På vår förskola ska inget barn bli diskriminerad,
Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret
Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret 2015-2016 Kvalitetsarbete Vi redovisar årets kvalitetsarbete inom följande områden; Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Normer
Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling
Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2016-201 2017 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola
Lärarhandledning. av Ann Fagerberg
Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter
BARN SOM RÄTTIGHETSBÄRARE - HUR FAMILJEHUSET JOBBAR MED BARNS DELAKTIGHET
BARN SOM RÄTTIGHETSBÄRARE - HUR FAMILJEHUSET JOBBAR MED BARNS DELAKTIGHET FN:s barnkonvention ARTIKEL 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt
Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser
1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder
Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!
Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Ett barn är varje människa under 18 år
barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas
Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se
Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun orebro.se SOCIALFÖRVALTNINGENS VÄRDEGRUND UR ETT BARNPERSPEKTIV: Vi stödjer barn i deras vardag. Vi är till för
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp
Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...
Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten
Barnombudsmannen Cecilia Sjölander
Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för
Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Tisdag den 27 september 2016
Tisdag den 27 september 2016 Att arbeta i projekt Det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon Vad är projektarbete? Ett utforskande arbetssätt
Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år
Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer medforskare, 9 år Pusslet barnets perspektiv 21 medforskande barn och unga har tillsammans med vuxna skapat www.opratat.se
BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet
Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Thomas Jonsland Uppsala 23 september 2016 Inflytande över lättare sjukvård En tioårig pojke med ADHD kommer till skolsköterskan för att genomföra en vaccination.
Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Arbetsplan Violen Ht 2013
Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust
BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING
BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande
Barn med behov av särskilt stöd... 16
Målsättning Innehållsförteckning Verksamhetens innehåll och pedagogiska mål... 3 Normer och värden... 3 Barns utveckling och lärande... 5 Barnens inflytande... 7 Förskola och hem... 9... 15 Barn med behov
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö
Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn
ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn usa har inte ratificerat, skrivit på barnkonventionen sverige
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
LÄSGUIDE till Boken Liten
LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort
Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013
LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN Hösten- 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98/10. Läroplanen är
INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Till föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!
Barn mår bra av att veta Den här berättelsen handlar om habiliteringen. Ditt barn får veta vad habilitering är och höra om barn med olika funktionsnedsättningar. Igenkänning kan ge ditt barn trygghet och
Undra besöker habiliteringen
Barn mår bra av att veta Den här berättelsen handlar om habiliteringen. Ditt barn får veta vad habilitering är och höra om barn med olika funktionsnedsättningar. Igenkänning kan ge ditt barn trygghet och
Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga
Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017
Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt
GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS
GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten
Förskolan Stocksätters plan mot diskriminering och kränkande behandling
2014-10-15 Västra området Förskolan Stocksätters plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen
Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio.
Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter Caroline Sjödell Charlotta Lindell Folkhälsocentrum Skriv texter Vad är Barnkonventionen? Två målgrupper det enskilda barnet som tillskrivs rättigheterna
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg