Bernström akustik. NCC Boende AB Stora Mossens Backe Genomgång av ljudfrågor rev A 1/15. 1 Allmänt

Transkript

1 rev A 1/15 NCC Boende AB Stora Mossens Backe Genomgång av ljudfrågor 1 Allmänt Nedan redovisas genomgång av ljudfrågor för nybyggnad av bostäder vid Stora Mossens Backe, Bromma. Bedömningsunderlag: Planer enligt Nyréns Arkitektkontor och Brunnberg & Forshed Arkitektkontor, BBR 19 (BFS 2011:26) kapitel 7 och ljudklass B och C enligt SS 25267:2004 Förslag till detaljplan för Ulvsunda 1:1, S-Dp , samrådshandling Beräkning av trafikbuller enligt nordisk beräkningsmodell och programmet Cadna Boverkets byggregler (BFS 2011:26) anger som allmänt råd att föreskriftens krav är uppfyllt om de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass C enligt SS 25267:2004 uppnås. Om bättre ljudförhållanden önskas kan ljudklass A eller B väljas. Enligt NCC gäller ljudklass B för lägenhetsskiljande konstruktioner och ljudnivå från installationer. För trafikbuller inomhus gäller ljudklass C. Tyst rum enligt ljudklass B utförs inte i detta projekt. Planbestämmelser om störningsskydd: Bostäder ska utformas så att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får högst 55 dba ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför fönster, Bostäder ska utföras så att ekvivalent ljudnivå i boningsrum inte överstiger 30 dba och maximal ljudnivå inte överstiger 45 dba mellan kl Krav och riktvärden framgår av bilaga 1-2. Föreslagna åtgärder syftar till att uppnå ljudklass B (med ovan nämnda avsteg) om inget annat sägs. BERNSTRÖM AKUSTIK HB HANGVAR BÄCKS 216 TELEFON / BANKGIRO: LÄRBRO TELEFAX

2 rev A 2/15 2 Trafikbuller Området utsätts för trafikbuller från Drottningholmsvägen, Stora Mossens backe samt tunnelbana. Drottningholmsvägen har idag ca fordon per dygn väster om Ulvsundavägen och 000 fordon per dygn öster om Ulvsundavägen, antagen medelhastighet drygt 50 km/h. Stora Mossens backe har ca 30 fordon per dygn, antagen medelhastighet 40 km/h. För tunnelbanan räknas med ca 0 tåg/dygn och 30- km/h (lägst hastighet närmast station Stora Mossen). SLs bullerpolicy anger följande: Vid nybyggnation av bostäder invid SL:s befintliga banor skall 70 dba som maximalnivå klaras vid uteplatser och balkonger. I princip bör ljudnivån även klaras vid byggnadens alla fasader, men här kan bedömningen påverkas av bostadsutrymmenas disposition och de olika rummens användning. Inomhus skall nybyggnadskraven klaras dvs maximalt 45 dba nattetid. Vad gäller balkonger kan inte SL godta att inglasning måste tillgripas för att klara maximalt 70 dba från trafikbuller. Det är inte heller acceptabelt att uteplatser placeras i ogynnsamma lägen. För vibrationer från spårtrafik tillämpas normalt riktvärdet högst 0,1 mm/s vägd hastighet. Beräknad ljudnivå vid fasad redovisas i figurer. Stomljudsisolering av husen med hänsyn till tunnelbanan bedöms inte vara nödvändig. 3 Utformning 3.1 Planlösningar, skärmar på balkonger Alla lägenheter får högst 55 dba ekvivalent ljudnivå utanför minst hälften av boningsrummen med aktuella planlösningar. En lägenhet per våningsplan kräver skärm på balkong (högst 50 % inglasning), se figurer. 3.2 Stomme Planerad byggnadskonstruktion: 240 mm plattbärlag, 200 mm lägenhetsskiljande betongväggar, utfackningsvägg med puts på mineralull. Uppfyller erfarenhetsmässigt ljudklass B om följande punkter beaktas. För ljudklass B bör plattjockleken i våningsskiljande bjälklag ökas till 250 mm.

3 rev A 3/15 Bottenplatta direkt under lägenheter (i förekommande fall) bör vara minst 200 mm, alternativt 150 mm + voter vid lägenhetsskiljande väggar. Utfackningsvägg med stålreglar (i förekommande fall) skall utformas med hänsyn till flanktransmission via fasadväggen. Utreds separat. Utfackningsvägg mot gata (fasad mot N-NO) skall ha 2x13 mm invändigt. 3.3 Innerväggar Gipsväggar runt badrum och wc bör isoleras med mineralull. Tyst sovrum enligt ljudklass B utförs inte i detta projekt. 3.4 Tilläggsisolering av väggar Betongvägg mellan entré - sovrum (i förekommande fall) bör isoleras på sovrumssidan med 45 mm reglar på 10 mm distans och 13 mm gips + mineralull. Ej krav för ljudklass B men minskar risken för ljudstörningar. Betongvägg mellan soprum - sovrum och tvättstuga - sovrum (i förekommande fall) bör isoleras lika ovan. Tilläggsisolering mellan trapphus - sovrum behövs bara på entréplan. 3.5 Dörrar Lägenheter skall ha tamburdörr i klass R w 45 db för att uppnå ljudklass B. Klass 40 db kan accepteras om trapphusen förses med utökad ljudabsorption enligt Fönster Fönster och balkongdörr i bostadsrum skall ha ljudreduktion R w,lab enligt figur 2 för att uppfylla ljudklass C. 3.7 Golv m m Stengolv i entré, trapphus, tvättstuga och soprum (i förekommande fall) kräver stegljudsdämpning t ex flytande golv eller stegljudsmatta under stengolvet. Flytande golv utförs t ex med undanhållning + 2x3 mm Airolen el dyl med uppvik längs kanterna + avjämning + sten + mjukfog mot vägg. Noggrant utförande krävs.

4 rev A 4/15 Alternativt kan stengolv i ovan nämnda utrymmen läggas på t ex stegljudsmatta Sopro TPD 565 (Kakelspecialisten AB), Mapei Mapesonic CR (Rescon Mapei AB), PCI Polysilent (BASF Construction Chemicals AB), Ardex DS 40 (Ardex Arki AB) eller Damtec Ceramic (Christian Berner AB). Mjukfog mot vägg. För soprum / återvinning väljs i första hand Sopro TPD 565. Lägenheter kan ha parkett på Airolen el dyl eller linoleum i lägst stegljudsklass 7 ( L w lägst 17 db). Obs underlagsmatta typ Tuplex skall undvikas på grund av risk för parkettresonans som försämrar luftljudsisoleringen. Klinker i våtrum och små ytor i hallen (högst 1 m 2 ) läggs direkt på betongen. Klinker på större ytor i hallen läggs på ca 10 mm stegljudsmatta t ex Sopro TPD 565 eller PCI Polysilent Plus. Utförandet uppfyller normalt ljudklass C men inte ljudklass B. Klinker i kök och bostadsrum skall undvikas m h t stegljud. Prefab trapplöp och vilplan läggs upp på neoprengummi eller fiberduk. Alternativt kan trapphus och vilplan ha parkett eller linoleum med stegljudsdämpning enligt ovan. 3.8 Undertak Korridorer och trapphus förses med undertak i absorptionsklass A-B på minst % av den horisontella ytan (t ex Ecophon Master Alfa) eller klass C-D (t ex Ecophon Akutex Focus eller slitsad gips + akustikfilt + luftspalt) på hela den horisontella ytan. (Utökad ljudabsorption enligt SS 26267, tamburdörrar kan därmed väljas i klass R w 40 db.) Tvättstuga och soprum (i förekommande fall) bör förses med akustikundertak. 3.9 Luftbehandling Luftbehandling projekteras och inregleras för att uppfylla ljudklass B. Kan t ex innebära behovsstyrda fläktar, låga hastigheter och tryckfall, ljuddämpare, tysta don och noggrann injustering. Tilluftdon i fasad skall ha minst 7 db högre ljudreduktion D n,e,w än fönstrens R w -värde enligt figur 2. Överluftdon i tyst sovrum (i förekommande fall) skall ha D n,e,w lägst 47 db. Ljudnivån till omgivningen från fläktar etc får inte överstiga 50 dba dagtid, 45 dba kvällstid och 40 dba nattetid vid närmaste bostäders fasad.

5 rev A 5/ VVS-installationer Värmeinstallationer skall projekteras och inregleras för att uppfylla ljudklass B. Kan t ex innebära varvtalsstyrda pumpar, tryckreduceringsventiler på stammarna, grova rördimensioner och radiatorventiler med låg ljudalstring. Vattenledningar i undercentral och tvättstuga skall fästas med elastiska gummiplugg typ Rawlplug gummiexpander eller med mjuka upphängningar. Infästningar i tak under lägenheter skall undvikas. Wc-stolar bör stomljudsisoleras med t ex gummilist typ Sylomer och fästas i golv med silikonfog (inte skruvas) med hänsyn till ljudkraven i SS bilaga 1 tabell B1 not f. Gäller även vägghängda wc-stolar. Ett sämre alternativ är att använda skruv + elastiska gummiplugg typ Rawlplug gummiexpander. NCC får bedöma risken för fuktskador etc på längre sikt och eventuellt göra avsteg från kravet i SS Sylomer säljs av Christian Berner AB. Installationer i tvättstuga (lakansträckare, torkskåp m m) fästs elastiskt i vägg med t ex Rawlplug gummiexpander. Ev grovtvättmaskin förses med vibrationsdämpat fundament enligt tillverkarens rekommendationer Hissar Hissar skall upphandlas med ljudkrav enligt ljudklass B. Hissarna bör orienteras så att motorn inte vetter mot sov- eller vardagsrum. BERNSTRÖM AKUSTIK HB Richard Bernström

6 Bernström akustik rev A 6/ Figur 1 a Ekvivalent ljudnivå, dba, högsta värde på någon våning. Med skärm på balkong (svart markering) Figur 1 b Maximal ljudnivå, dba, högsta värde på någon våning. Med skärm på balkong (svart markering)

7 Bernström akustik rev A 7/15 44 db 44 db 39 db 39 db 44 db 39 db 39 db 42 db 39 db 42 db Figur 2 Lägsta ljudreduktion R w,lab för fönster och balkongdörrar för att uppfylla ljudklass C. Omarkerade fasader lägst 33 db.

8 rev A 8/15 Bilaga 1. Ljudklasser enligt SS Ljudklass B Tabell B1 Lägsta tillåtna luftljudsisolering respektive högsta tillåtna stegljudsnivå och ljudtrycksnivå från installationer Utrymme Lägsta luftljudsisolering Högsta stegljudsnivå Högsta ljudtrycksnivå från installationer R w,10m 2 R w R w + L n,w L n,w + LpAeq LpAFmax C Ci, Från utrymme utanför bostad till bostad dock från utrymme för närings- och serviceverksamhet samt gemensamhetsgarage till bostad dock från utrymme inom särskilda boendeformer för äldre till bostad inom särskilda boendeformer för äldre d dock från loftgång och trapphus/korridor eller gemensam balkong/altan/ terrass till bostad 50 a 45 b 55 c dock från hygienrum och förråd till bostad f Inom bostad med fler än 2 rum till minst ett rum I utrymme för sömn, vila och daglig samvaro 40 g e 31 I övriga utrymmen a b c d e f g Kravet gäller för vägg med dörr i normala fall, med undantag enligt noterna b och c, och kan uppfyllas med dörr i klass R w 45 db enligt bilaga A. Dörr i klass R w 40 db kan godtas om absorbentmängden i trapphus utökas och ger en efterklangstid i trapphus motsvarande tabell A5. Kravet gäller för vägg med dörr mot en gemensam och från övriga utrymmen avskild korridor till bostäder inom särskilda boendeformer (till exempel enligt avsnitt 3:211 och 3:212 i BBR), samt till en med dörr avskiljbar hall inom bostad. Kravet gäller för vägg med dörr mot utrymme för sömn, vila och daglig samvaro i direkt anslutning till bostadsdörr, där dörrens ljudisolering väsentligt påverkar möjligheten till avskildhet, exempelvis i entréplan, vid postfack eller hiss eller i andra utrymmen där det förekommer betydande persontrafik utanför bostadsdörren. Gäller vissa typer av boendeformer, t.ex. LSS-boende, där det finns risk för skrik och höga ljud. I utrymme för sömn och vila gäller dessutom LpC 46 db. Kravet kan frångås om man kan verifiera att stomljud från tvättmaskins-, vatten- och sanitetsinstallationer isoleras och inte överstiger de värden som anges för ljud från installationer. Ljudtrycksnivå från WC-stol skall innehålla samma krav minskade med 5 db. Gäller vägg. Dörr godtas i klass R w 25 db enligt bilaga A.

9 rev A 9/15 Tabell B2 Högsta tillåtna ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivå i utrymmen för sömn och vila Frekvensband, Hz 31, Högsta ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivå, Lpeq , Tabell B3 Lägsta tillåtna sammanvägda ljudisolering i ytterväggar och tak (inklusive dörrar, fönster och luftintag) Beräkning utifrån dimensionerande A-vägda ljudtrycksnivåer i utrymmen i byggnad från ljudkällor utomhus Lägsta tillåtna sammanvägda ljudisolering skall fastställas genom beräkning utifrån dimensionerande ljudtrycksnivåer utomhus så att tabellens värden på ljudtrycksnivåer inte överskrids i följande utrymmen: Dimensionerande ekvivalent ljudtrycksnivå från trafik, LpAeq,24h eller andra yttre ljudkällor, LpAeq Dimensionerande maximal ljudtrycksnivå nattetid, LpAFmax - sömn, vila och daglig samvaro matlagning och hygien 31 ANM. 1 En förenklad dimensionering kan göras för vissa typer av ljudkällor med hjälp av spektrumanpassningstermer (C och C tr ) enligt SS-EN ISO I dessa fall får tabell B4 användas för en bedömning av erforderlig ljudisolering. Tabell B4 Lägsta rekommenderade sammanvägda ljudisolering i ytterväggar och tak (inklusive dörrar, fönster och luftintag) mot ljud från trafik och andra ljudkällor utomhus Förenklad dimensionering Typ av ljud Landsvägstrafik > 80 km/tim Järnvägstrafik, normal och hög hastighet Jetflyg på kort avstånd Industrier som utsänder mellan- och högfrekvent buller Höga röster och skrik i innerstadsmiljö, lekplatser etc Lägsta luftljudsisolering Gatutrafik, ca 10% tunga fordon Järnvägstrafik, låga hastigheter Propellerflyg Jetflyg på långt avstånd Industrier som utsänder låg- och mellanfrekvent buller Diskotekmusik Lägsta luftljudsisolering R w+c R w+c R w+ctr R w+ctr I utrymme för sömn, vila LpAeq,ute - LpAFmax,ute - LpAeq,ute - LpAFmax,ute och daglig samvaro 23+10log(3S/V) 38+10log(3S/V) 23+10log(3S/V) 35+10log(3S/V) I utrymme för matlag- LpAeq,ute - LpAFmax,ute - LpAeq,ute - LpAFmax,ute ning och hygien 28+10log(3S/V) 43+10log(3S/V) 28+10log(3S/V) 40+10log(3S/V) ANM. 2 Om planlösningen inte är känd kan termen 10log(3S/V) approximeras till 0 db i rum med 1 fasadyta exponerad mot ljudkällan.

10 rev A 10/15 Tabell B5 Längsta tillåtna efterklangstid, T Utrymme T a (s) trapphus 1,2 korridor 0,8 a För att kraven ska uppfyllas krävs i regel att ljudabsorbenter tillförs. I bilaga E ges vägledning till hur kraven kan hanteras uttryckt i minsta absorbentarea med viss absorptionsklass. Tabell B6 Högsta tillåtna ljudtrycksnivå utanför fönster och på uteplats, LpA Position LpAeq LpAFmax utanför fönster till minst hälften av utrymmena för sömn, vila och daglig samvaro 55 utanför övriga fönster 55 a på uteplats a I undantagsfall kan avsteg från kravet accepteras, exempelvis då bostäder i städers centrala lägen eller andra lägen med god kollektivtrafik av tekniska eller ekonomiska orsaker inte kan utformas så att kravet uppfylls. Då avsteg från kravet accepteras bör krav enligt första eller tredje raden skärpas med 10 db.

11 rev A 11/15 Ljudklass C Tabell C1 Lägsta tillåtna luftljudsisolering respektive högsta tillåtna stegljudsnivå och ljudtrycksnivå från installationer Utrymme Lägsta luftljudsisolering Högsta stegljudsnivå Högsta ljudtrycksnivå från installationer R w,10m 2 R w R w + L n,w L n,w + LpAeq LpAFmax C Ci, Från utrymme utanför bostad till bostad dock från utrymme för närings- och serviceverksamhet samt gemensamhetsgarage till bostad dock från utrymme inom särskilda boendeformer för äldre till bostad inom särskilda boendeformer för äldre d dock från loftgång och trapphus/korridor eller gemensam balkong/altan/ terrass till bostad 45 a 40 b 50 c dock från hygienrum och förråd till bostad f I utrymme för sömn, vila och daglig samvaro 30 e 35 I övriga utrymmen a b c d e f Kravet gäller för vägg med dörr i normala fall, med undantag enligt noterna b och c, och kan uppfyllas med dörr i klass R w 40 db enligt bilaga A. Kravet gäller för vägg med dörr mot en gemensam och från övriga utrymmen avskild korridor till bostäder inom särskilda boendeformer (till exempel enligt avsnitt 3:211 och 3:212 i BBR), samt till en med dörr avskiljbar hall inom bostad. Kravet gäller för vägg med dörr mot utrymme för sömn, vila och daglig samvaro i direkt anslutning till bostadsdörr, där dörrens ljudisolering väsentligt påverkar möjligheten till avskildhet, exempelvis i entréplan, vid postfack eller hiss eller i andra utrymmen där det förekommer betydande persontrafik utanför bostadsdörren. Gäller vissa typer av boendeformer, t.ex. LSS-boende, där det finns risk för skrik och höga ljud. I utrymme för sömn och vila gäller dessutom LpC 50 db. Avsteg från detta godtas dock om ljudtrycksnivåer i tabell C2 inte överskrids. Kravet kan frångås om man kan verifiera att stomljud från tvättmaskins-, vatten- och sanitetsinstallationer isoleras och inte överstiger de värden som anges för ljud från installationer. Ljudtrycksnivå från WC-stol skall innehålla samma krav minskade med 5 db.

12 rev A 12/15 Tabell C2 Högsta tillåtna ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivå i utrymmen för sömn och vila Frekvensband, Hz 31, Högsta ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivå, Lpeq , Tabell C3 Lägsta tillåtna sammanvägda ljudisolering i ytterväggar och tak (inklusive dörrar, fönster och luftintag) Beräkning utifrån dimensionerande A-vägda ljudtrycksnivåer i utrymmen i byggnad från ljudkällor utomhus Lägsta tillåtna sammanvägda ljudisolering skall fastställas genom beräkning utifrån dimensionerande ljudtrycksnivåer utomhus så att tabellens värden på ljudtrycksnivåer inte överskrids i följande utrymmen: Dimensionerande ekvivalent ljudtrycksnivå från trafik, LpAeq,24h eller andra yttre ljudkällor, LpAeq Dimensionerande maximal ljudtrycksnivå nattetid, LpAFmax - sömn, vila och daglig samvaro matlagning och hygien 35 ANM. 1 En förenklad dimensionering kan göras för vissa typer av ljudkällor med hjälp av spektrumanpassningstermer (C och C tr ) enligt SS-EN ISO I dessa fall får tabell B4 användas för en bedömning av erforderlig ljudisolering. Tabell C4 Lägsta rekommenderade sammanvägda ljudisolering i ytterväggar och tak (inklusive dörrar, fönster och luftintag) mot ljud från trafik och andra ljudkällor utomhus Förenklad dimensionering Typ av ljud Landsvägstrafik > 80 km/tim Järnvägstrafik, normal och hög hastighet Jetflyg på kort avstånd Industrier som utsänder mellan- och högfrekvent buller Höga röster och skrik i innerstadsmiljö, lekplatser etc Lägsta luftljudsisolering Gatutrafik, ca 10% tunga fordon Järnvägstrafik, låga hastigheter Propellerflyg Jetflyg på långt avstånd Industrier som utsänder låg- och mellanfrekvent buller Diskotekmusik Lägsta luftljudsisolering R w+c R w+c R w+ctr R w+ctr I utrymme för sömn, vila LpAeq,ute - LpAFmax,ute - LpAeq,ute - LpAFmax,ute och daglig samvaro 27+10log(3S/V) 42+10log(3S/V) 27+10log(3S/V) 39+10log(3S/V) I utrymme för matlag- LpAeq,ute - LpAFmax,ute - LpAeq,ute - LpAFmax,ute ning och hygien 32+10log(3S/V) 47+10log(3S/V) 32+10log(3S/V) 44+10log(3S/V) ANM. 2 Om planlösningen inte är känd kan termen 10log(3S/V) approximeras till 0 db i rum med 1 fasadyta exponerad mot ljudkällan.

13 rev A 13/15 Tabell C5 Längsta tillåtna efterklangstid, T Utrymme T a (s) trapphus 1,5 korridor 1,0 a För att kraven ska uppfyllas krävs i regel att ljudabsorbenter tillförs. I bilaga E ges vägledning till hur kraven kan hanteras uttryckt i minsta absorbentarea med viss absorptionsklass. Tabell C6 Högsta tillåtna ljudtrycksnivå utanför fönster och på uteplats, LpA Position LpAeq LpAFmax utanför fönster till minst hälften av utrymmena för sömn, vila och daglig samvaro 55 utanför övriga fönster 55 a på uteplats a I undantagsfall kan avsteg från kravet accepteras, exempelvis då bostäder i städers centrala lägen eller andra lägen med god kollektivtrafik av tekniska eller ekonomiska orsaker inte kan utformas så att kravet uppfylls. Då avsteg från kravet accepteras bör krav enligt första eller tredje raden skärpas med 10 db.

14 rev A 14/15 Bilaga 2. Externbuller Externbuller från installationer och fläktar får inte ge upphov till höga ljudnivåer utanför fasader vid aktuell fastighet eller vid fasader hos intilliggande kvarter. Riktvärdena nedan har hämtats från Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5. Tabell 1. Riktvärden för högsta ljudnivå avseende externt industribuller. Områdesanvändning Ekvivalent ljudnivå i dba Högsta ljudnivå, dba Fast Dag kl Kväll kl samt söndag och helgdag kl Natt kl Momentana ljud nattetid kl Arbetslokaler för ej bullrande verksamhet Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader Om störningen innehåller hörbara toner skall tabellens värden skärpas med 5 db.

15 rev A 15/15 Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från byggplatser NFS 2004:15 Helgfri mån-fre Lör, sön- och helgdag Samtliga dagar Dag Kväll Dag Kväll Natt L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L Aeq L AFmax dba dba dba dba dba dba Bostäder för permanent boende och fritidshus Utomhus (vid fasad) Inomhus (bostadsrum) Vårdlokaler Utomhus (vid fasad) Inomhus Undervisningslokaler Utomhus (vid fasad) Inomhus Arbetslokaler för tyst verksamhet 1 Utomhus (vid fasad) Inomhus ) Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, t ex kontor. I de fall verksamheten pågår endast del av period bör ekvivalenta ljudnivån beräknas för den tid under vilken verksamheten pågår, t ex under en sekvens / cykel för byggaktiviteter med intermittent buller (pålning, spontning, borrning etc.). För verksamhet med begränsad varaktighet, högst två månader, bör 5 dba högre värden kunna tillåtas. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per timme, bör upp till 10 dba högre nivåer kunna accepteras. Detta bör dock inte gälla kvälls- och nattetid. I de fall verksamheten är av begränsad art och även innehåller kortvariga händelser bör höjningen av riktvärdet få uppgå till sammanlagt högst 10 dba. Riktvärdena bör ses som utgångspunkt och vägledning för den individuella bedömning som bör göras i varje enskilt fall. Särskilda skäl kan medföra att man i vissa fall kan göra avsteg från angivna riktvärden, såväl uppåt som nedåt. Enligt skriften Miljöanpassat byggande skall buller och vibrationsstörningar minimeras och produktionsmetoder, produktionstider och transporter anpassas med hänsyn till närboende. Information om planerad störande verksamhet skall lämnas i god tid till närboende.