NSPH/RSMH BRUKARREVISION. Brukarrevisorer: Tova Sjödin, Evelina Östlund & Robin Östin

Transkript

1 NSPH/RSMH BRUKARREVISION Brukarrevisorer: Tova Sjödin, Evelina Östlund & Robin Östin Brukarrevision på Kristinehamns kommun, boendestödet BORIS September Anna Broström Teamledare

2 Innehåll 1. Vad är brukarrevision? Varför brukarrevision? Fördelar med brukarstyrd brukarrevision Uppdraget om revision på Kristinehamns kommun Metod, material och arbetssätt Rapportens innehåll Etiska principer och tystnadsplikt Om boendestöd i Kristinehamns kommun Sammanfattning av resultat Sammanfattning/ trafikljus Aktiviteter och trivsel Innehållet i stödet Planering och samverkan Bemötande och kompentens Övriga frågor Brukarrevisorernas kommentarer Utvecklingsförslag Bilagor Intervjumall Inbjudan till intervju för brukare Talong med frankerat kuvert till brukare Tystnadsplikt Verksamhetsbeskrivning Borisgruppen... 25

3 1. Vad är brukarrevision? Brukarrevisionsprojektet ägs av NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) och drivs av RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) med medel från Allmänna Arvsfonden. Projektet förväntas pågå från januari 2015 till januari Brukarinflytande innebär att den som använder en samhällsfunktion också har inflytande över den. Citatet den som har skorna på fötterna vet var de skaver beskriver begreppet bra. För att nå brukarinflytande behöver olika metoder tas fram och implementeras. En sådan metod är brukarrevision. En brukarrevision kan enligt Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) och Schizofreniförbundet förklaras som en granskning av en enhet eller verksamhet som ger vård, stöd eller service till personer med psykiska funktionshinder som utförs av brukare och/eller närstående. En brukarrevision är alltså en granskning av en verksamhet som utförs av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa (kallade brukarrevisorer). Dessa kommer fram till vad som ska undersökas, de utför intervjuer och tar fram en rapport. Rapporten ska sammantaget beskriva vad som är bra, något som är mindre bra och föreslå ett antal utvecklingsförslag. Alla som arbetar som brukarrevisorer har genomgått en utbildning i bland annat etiska frågor och sekretess, intervjuteknik och analys av kvalitativa data. Resultatet som framkommit när rapporten har färdigställts återkopplas sedan till verksamhetens ledning och personal. 1.2 Varför brukarrevision? Syftet med en brukarrevision är att identifiera tillgångar, svagheter och utvecklingsmöjligheter i en psykiatrisk verksamhet. Enkelt uttryckt för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa har kunskap om dessa typer av verksamheter och har därmed ett unikt egenupplevt perspektiv, det ger en brukarstyrd brukarrevision.

4 1.3 Fördelar med brukarstyrd brukarrevision I en brukarstyrd brukarrevision är det brukarrevisorernas kunskaper och erfarenheter som ger ett nytt perspektiv när det gäller att ta fram frågor, ställa bra följdfrågor och underlätta ett jämställt möte. Det kan också bidra till en annan förståelse och analys av intervjumaterialet än om personal eller forskare skulle göra undersökningen. Brukarrevisorernas olika erfarenheter kan skapa trovärdighet i mötet med brukarna som ska intervjuas och underlätta samtal kring frågor som kan upplevas som känsliga eller svåra att prata om. En annan fördel med brukarrevision är att brukarrevisorer som är återhämtade kan bidra till återhämtning hos de intervjuade. Erfarenhet visar att brukare ger andra svar när brukarrevisorer intervjuar brukare än om personal ställer samma frågor. Man kan i sammanhanget konstatera att det finns ett annat maktförhållande beroende på vem som ställer frågorna. En viktig aspekt av brukarrevisioner är också att den är oberoende av verksamheten vilket ger en högre trovärdighet än undersökningar som görs av verksamheten själv. Eftersom brukarna garanteras anonymitet i förhållande till både kommunen och hälso- och sjukvården kan det upplevas lättare att framföra kritik utan rädsla för att drabbas av repressalier. Svaren blir mer rättvisande och förbättringsområden kan fångas upp samtidigt som personal kan stärkas av den positiva feedback som lyfts fram. Sammanfattningsvis är en brukarstyrd brukarrevision en undersökning där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa skriver frågorna, genomför intervjuerna, analyserar resultatet, sammanställer rapporten och återkopplar till verksamheten. En process som från början till slut leds av brukare är ett unikt sätt att samla information och ta del av erfarenheter av en verksamhet som ger vård och stöd. 1.4 Uppdraget om revision på Kristinehamns kommun Kontrakt om brukarrevision upprättades med Kristinehamns kommun om två brukarrevisioner: gruppboendet Nya Utsikten och boendestödet BORIS. Den här rapporten omfattar brukarrevision på boendestödet BORIS.

5 1.5 Metod, material och arbetssätt Metoden är kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer. Denna rapport är resultatet av sju intervjuer genomförda under juni till september 2016 med brukare som nyttjar Kristinehamn kommuns boendestöd BORIS. Brukarrevisorerna var Tova Sjödin, Robin Östin och Evelina Östlund som alla genomfört brukarrevisionsutbildningen (RSMH Utbildning) i Värmland april Ansvarig teamledare i brukarrevisionen var Anna Broström (Brukarrevisionsprojektet NSPH/RSMH). Första steget i revisionen: Brukarrevisorerna träffades den 30 maj 2016 för att formulera frågor och skapa en intervjumall med fem teman som användes under samtliga intervjuer (intervjumall bifogad). De teman som fick utgöra stommen till intervjumallen var; 1. Aktiviteter och trivsel 2. Innehållet i stödet 3. Planering och samverkan 4. Bemötande och kompentens 5. Övriga frågor (sammanfattning) Intervjuerna bokades in efterhand med hjälp av samordnaren Anna Henriksen på Kristinehamns kommun. Brukarna fick information om revisionen (se bifogad inbjudan) och fick anmäla sitt intresse om att bli intervjuad till personalen. Därmed var boendestödjarna och samordnaren på kommunen en viktig länk mellan teamledaren, brukarrevisorerna och de intervjuade. Efter ett par månader insåg vi att det var svårt att rekrytera intervjupersoner och delade då istället ut en talong med frankerat kuvert. Tanken med att dela ut en talong var för att brukarna själva i lugn och ro avgöra om de ville vara med och på vilket sätt. Kontaktinformationen var fortfarande ställd till Anna Broström (teamledare) med olika alternativ (talong bifogad). När brukarna anmält sitt intresse till teamledaren förmedlades deras kontaktuppgifter till brukarrevisorerna som sinsemellan gjorde upp om vem som kunde åka på intervjun. Brukaren kontaktades, och tillsammans med brukarrevisorn bestämdes datum, tid och plats för intervjun. På grund av sena anmälningar genomfördes två intervjuer via telefon. Brukarrevisorn kontaktade brukaren och gemensamt bestämdes en tid då brukarrevisorn kunde ringa tillbaka och genomföra en intervju. Brukarrevisorn som

6 genomförde de två telefonintervjuerna upplevde en skillnad då det vid samtal via telefon är svårt att läsa av den andres kroppsspråk och på så vis kanske utläsa mer information. Brukarrevisorn upplevde även en skillnad då flera frågor fick upprepas flera gånger och fler följdfrågor fick ställas innan ett förmodat rätt svar uppfattades. Intervjuerna genomfördes i brukarens lägenhet eller annan plats av två revisorer åt gången. När intervjuerna var klara sammanställde vi svaren och analyserade dem tematiskt. 1.6 Rapportens innehåll Innehållet bygger huvudsakligen på sju intervjuer och informationen som framkom där. En annan viktig aspekt är brukarrevisorernas kommentarer och synpunkter som tas med under varje tema och i en sammanfattning i slutet. Att lägga till brukarrevisorernas kommentarer och utvecklingsförslag är en del i att brukarrevisionen är brukarstyrd. 1.7 Etiska principer och tystnadsplikt De etiska överväganden som gjordes var; samtyckeskravet, informationskravet, konfidenttialitet- och nyttjandekravet. Att delta i intervjuer var frivilligt, de kunde dra sig ur eller avbryta intervjun närsomhelst. Det stod dem fritt att efter intervjun be brukarrevisorerna att ta bort deras svar. Alla brukarrevisorer har skrivit under ett avtal om tystnadsplikt och sekretess råder inom det aktuella revisionsteamet. Dokument och inspelade intervjuer förstörs efter att de analyserats och sprids inte på något sätt under några omständigheter efter sammanställandet av denna rapport (se bilaga Tystnadsplikt). 1.8 Om boendestöd i Kristinehamns kommun Boendestöd är ett stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper, bland annat personer med psykisk funktionsnedsättning. Stödet kan vara både praktiskt och socialt, och syftet är att stärka förmågan att klara vardagen i bostaden och ute i samhället. (Socialstyrelsen 2011) Borisgruppen i Kristinehamn startade 2014 för att effektivisera öppenvården. Verksamheten har sin bas på Stenstaliden 17 och har som syfte att erbjuda högkvalitativ öppenvård med insatser som är anpassade efter klientens behov. I sin verksamhetsbeskrivning skriver Kristinehamns kommun bland annat att: 1. Borisgruppen ska genomsyras av delaktighet för att öka individens självständighet.

7 2. Borisgruppen ska ha resurser att möta ett samhälle med mångfald gällande kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning med mera. (Att medarbetarna har kunskaper inom mångfald, jämställdhet och hbtq-områdena.) 3. Borisgruppen genomför uppföljningar med klienter som sker löpande genom uppföljning av genomförandeplanen. 2. Sammanfattning av resultat 2.1 Sammanfattning/ trafikljus Grönt ljus Positivt, saker som bör lyftas upp. Boendestödjarna beskrivs överlag av brukarna som mycket positiva och engagerade, de är intresserade av dem som personer och villiga att både lära ut och lära sig själva. Man känner sig trygg med att om det uppstår konflikter eller problem så kan man prata med boendestödjarna och genomföra ändringar De flesta upplever boendestöjdarna som flexibla och villiga att hjälpa till med saker utöver deras ordinarie arbetsuppgifter som skjuts till läkare eller bärhjälp. Flera av de tillfrågade talar om någon förändring som nyligen ska ha gjorts, vilket lett till en klar förbättring i boendestödet. Rött ljus Negativt, saker som kan förbättras. Genomförandeplan merparten av de tillfrågade vet inte om de har en genomförandeplan eller vad en sådan bör innefatta. Eftersom denna utgör grunden för deras stöd tycker vi att detta bör lyftas upp. Brukarna är nöjda med antalet besök ifrån boendestödjarna, men man tycker att tiden per besök är något kort det sociala får gå bort till fördel för praktiska saker som mathandel. Man saknar en del sakkunskap om diagnoser och psykisk ohälsa ifrån boendestödjarna - man önskar att de hade mer kunskap kring vanliga diagnoser för att bättre förstå brukarna på ett professionellt plan.

8 Man uttrycker oro för vikarier dels på grund av förändringen men många upplever också en drastisk sänkning i kvaliteten hos stödet under tiden. Många upplever vikarierna som rent ut otrevliga ( En del av dem hälsar, som en av brukarna uttryckte det). 2.2 Aktiviteter och trivsel 1. Har du arbete, studier, praktik eller någon annan typ av formell sysselsättning? Sex utav de sju tillfrågade saknade någon typ av formell sysselsättning, men vid närmare efterfrågning kom revisorerna fram till att intresset för att få någon sådan sysselsättning var mycket liten. Frånsett fallen där det helt enkelt inte fanns intresse berodde detta oftast på att man kände sig fysiskt eller psykiskt inkapabel till det. Det förekom dock en önskan att bara få komma tillbaka till arbetet så fort som möjligt. 2. Brukar du besöka något aktivitetshus, förening eller liknande mötesplats? Även här var det en majoritet som svarade nej, men det fanns däremot ett intresse. För att nämna ett par citat så sades bland annat att det vore trevligt med arbetsterapi och en önskan att boendestödjarna fick med mig på mer saker. Rent konkret innebar detta för många skjuts och hjälp att faktiskt komma iväg till aktiviteterna att komma ut på aktiviteter med sina hundar var ett extra vanligt exempel på sådan aktivitet. Många kände även ett tvång att fokusera på handlandet för att de inte hade tid att både komma ut på saker och få hjälp med detta. Slutligen så nämndes även en önskan att få hjälp med att lära sig matlagning då man upplevde att detta inte skulle vara ett problem om man bara fick hjälp att lära sig. 3. Har du så mycket social kontakt som du önskar, t.ex. med vänner eller familj? De flesta uppgav att de har tillräcklig social kontakt, endast ett par av de tillfrågade uppgav något tveksamma svar. Inga raka nej förekom, med andra ord. När de boende tillfrågades huruvida boendestödjarna hjälper dem att få mer social kontakt var svaren mer varierade Bland annat: Nej inte alls, Ja, hen drar ut mig på allt möjligt, De ger mig olika idéer och frågar hur det går. När de istället fick frågan om de vill ha mer hjälp blev svaret nästan uteslutande nej eller de har gjort allt de kan.

9 Brukarrevisorernas kommentar: Det fanns klar korrelation mellan de som gav mycket klara ja -svar på den första frågan angående tillräcklig social kontakt och nej -svaren på den följande om ifall de får hjälp med att få mer kontakt De som upplever att de inte får hjälp på den här frågan kan med andra ord antas vara de som inte heller behöver hjälp med den sociala kontakten (vilket även förklarar att man trots detta nästan unisont svarat nej på den tredje frågan). 4. Hur trivs du med dina boendestödjare? Överlag var svaren positiva, tre av de tillfrågade utbrast jättebra!. Vi kan dock förstå att det upplevs ha varit en förbättring nyligen, när det handlar om kontinuitet med vilka boendestödjare som kommer till en viss brukare. En av de intervjuade sade rakt ut att det inte varit bra tidigare även om det var mycket bra boendestöd nu. Boendestödjarna beskrevs som väldigt positiva och engagerade, de tillfrågade gav alltså inte mycket kritik på individplan. Det fanns dock andra saker man var osäker på eller ville lyfta upp: Semestervikarier Många av de tillfrågade kände sig osäkra på sommarvikarier och upplevde att de ofta tycktes okunnigare eller rentav otrevliga jämfört med den ordinarie personalen ( En del av dem hälsar, som en av de tillfrågade uttryckte det). Regelbundenhet Överlag så fanns en önskan att få stödet så regelbundet som möjligt, man ville i största möjliga mån få samma personer på samma tider. Kort tid Som tidigare nämndes så upplevde många att tiden helt enkelt inte räckte till, aktiviteter och annan hjälp som hjälp vid städning fick helt enkelt gå bort till fördel för hjälp med handeln. 2.3 Innehållet i stödet 1. När du ansökte om boendestöd; upplevde du att du blev lyssnad på? Endast två utav de tillfrågade uppger att de själva har ansökt om boendestöd, med hjälp av till exempel kontaktperson av resterande fem som då blev erbjudna boendestöd var det bara en som upplevde att det varit frivilligt. Fyra av sju upplever alltså att det hela skett över huvudet på dem och att de i stort sett blivit tvingade till det av psykiatrin/socialtjänsten/läkare. Brukarrevisorernas kommentar: Brukarna verkar överlag inte medvetna om hur processen kring boendestöd fungerar, upplevandet av maktlöshet i frågan kan med andra ord ha att göra med att de faktiskt inte varit medvetna om när de accepterade stödet.

10 2. Har du och dina boendestödjare gjort någon genomförandeplan ihop? Endast två av sju förstår vad vi pratar om och uppger att de har en genomförandeplan. Resterande fem tycks inte förstå vad en genomförandeplan är eller vad den ska innebära för deras stöd trots försök att förklara vad det är. De minns inte att de har gjort någon sådan plan, men i vissa av fallen förväxlas genomförandeplanen med schemaläggning. 2b. Om ja: i hur stor utsträckning upplever du att boendestödjarna följer den? De två tillfrågade som uppger att de har en genomförandeplan anser att det har fungerat och att planen följs. Det nämns dock en önskan att boendestödjarna är aningen mer konsekventa och säger till på skarpen när de säger till om städning så att den verkligen blir av. 3. Får du det stöd från boendestödet som du behöver i vardagen? Det största behov som nämns är handlandet, vilket man upplever att man får hjälp med En del får till och med hjälp att bära om de ber om det fast det inte ingår i boendestödjarens jobb. Man upplever även att boendestödjarna är mycket flexibla och har möjlighet att pussla med schemat om man behöver särskild hjälp med till exempel skjuts till läkare. 3b. Om nej: vad saknar du? Som nämnts tidigare så talas det om stöd med matlagning i hemmet som ett sätt att bli mer självständig. Man önskar även mer tid med boendestödjarna för att hinna med mer än bara handlandet. 4. Känner du att tiden som boendestödjarna är hos dig är tillräcklig? Återigen så nämner de tillfrågade överlag att tiden inte är helt tillräcklig, framförallt inte vid handlingstillfällen Man vill ha mer tid med boendestödjarna för att hinna med mer än det rent praktiska. 5. Om ditt behov av stöd skulle ändras, om du t ex skulle behöva mer eller annan typ av stöd från dina boendestödjare, vet du då hur du gör för att påverka detta? Överlag så verkar inte brukarna ha någon erfarenhet av att ändra stödet, men brukarrevisorerna uppfattar det som att kunskaper i frågan saknas. Detta eftersom många av de tillfrågade verkar ha önskningar eller frågor som de vill ta upp om de bara visste vart de

11 skall vända sig (endast en av sju känner sig säker på vart de skall vända sig för att få hjälp). Ett par av de tillfrågade känner sig trygga med att ta upp det med sina boendestödjare men uppger sig inte veta vem som i slutändan har hand om frågan. Brukarrevisorernas kommentar: Det kanske vore bra att informera brukarna om den här frågan så att de kan känna sig säkra på vem de skall vända sig till om de får problem, samt hur de kommer i kontakt med den här personen? 2.4 Planering och samverkan 1. Får du reda på planerade besök i god tid? De flesta av de tillfrågade uppger sig ha fasta tider. En del gör även upp med boendestödjarna under besöken när nästa skall inträffa. 1b. Om ja: hur ser kommunikationen ut? Kommunikationen sker via telefon frånsett den/de som föredrar att ta det muntligt på plats. 2. Får du boendestöd de tider du behöver det? Brukarna uppger här att tiderna de får är tillräckliga, men av ovanstående frågor kan utläsas att själva besökstiden är problemet snarare än mängden besökstillfällen. 3. Får du lov att ändra tider när du behöver det? Överlag finns kunskap om att det går att byta tider vid behov, men några av de tillfrågade uppger en oro för att bli utan boendestöd om man försöker ändra tiderna (endast en av sju uppger att detta faktiskt har hänt). Ett par av de tillfrågade uppger dock att det är lätt att byta tid. 4. I hur stor utsträckning kan du påverka vilka boendestödjare som ska hjälpa dig? De flesta upplever att de boendestödjare de har är bra, ordinarie och ersättare eller två ordinarie annars verkar det röra sig om en pool. Några av de tillfrågade uppger att de inte bryr sig vilka som kommer. Även här finns dock tveksamhet om vart man ska vända sig om man har frågor eller vill ändra boendestödjare, så mer information i frågan rekommenderas. 5. Hur går du tillväga om det uppstår konflikter och du skulle vilja byta boendestödjare?

12 Fyra av brukarna känner sig säkra på vart de kan vända sig om konflikter uppstår, en av dessa har faktiskt genomfört en ändring ingen av dessa är dock densamma utan samtliga har egna versioner av hur processen skulle/har gått till. Mer information om vart man bör vända sig om det uppstår konflikt är med andra ord önskvärt. Det skall dock nämnas att många inte upplever att det skulle vara något problem att byta, man är bara inte helt säker på vem det skall tas upp med. 6. Upplever du att du kan be boendestödjarna om annan/extra hjälp om/när du behöver det? Fyra av sju är glasklart positiva och uppger att de fått hjälp med skjuts till bland annat läkarbesök, optiker, medicinuthämtning, m.m. Man uppger dock överlag att boendestödjarna är flexibla och mycket villiga att hjälpa till med saker utöver ordinarie arbetsuppgifter i mån av tid. 7. I vilken mån upplever du att boendestödjarna lyssnar på dig om det blir problem? De är duktiga på att lyssna och kommer alltid ihåg mina problem, sen följer de upp också. De är helt toppen. Brukarna tolkade den här frågan på två olika sätt Vissa uppfattade det som problem med boendestödjarna medans andra tog det som personliga problem. Brukarna som uppfattade frågan som rörande personliga problem uppger att boendestödjarna är mycket omtänksamma och lyhörda. De som uppfattade frågan som rörande problem med boendestödjarna uppgav helt enkelt att det inte förekommit några problem. 8. I vilken mån upplever du att boendestödjarna och sjukvården, t ex psykiatrin, samarbetar för att hjälpa dig? Endast i något enstaka fall uppges en plan mellan psykiatri, kommun och sjukvård. (En del av de tillfrågade svarar positivt på frågan men det framkommer att dessa uppfattar skjuts till möten och liknande som samarbete.) Brukarrevisorernas kommentar: Alla utom en av de som svarade negativt på frågan svarade helt enkelt att de inte visste om något samarbete (en svarade helt enkelt att det inte fanns något samarbete) Det är mycket möjligt att det finns ett samarbete instanserna emellan kring brukarna som de inte själva är

13 medvetna om. 2.5 Bemötande och kompentens 1. Hur upplever du boendestödjarnas bemötande? Brukarna svarar med många superlativ om ett bra bemötande, till exempel Superbra, artiga och intresserade av mig och min vardag och hur det fungerar. I ett fall besvarade en brukare till och med frågan med att varmt säga Omtänksamt. I ett fall påminns vi om att bemötandet innan de nyligen införda ändringarna inte varit bra. 1b. Vad är det som är bra eller mindre bra? Man uppskattar att boendestödjarna ser brukaren som individ och inte bara genom sin problematik. De tar därför snabbt till sig individuella egenheter och anpassar sig till dem på ett bra sätt. 2. I hur stor utsträckning upplever du att boendestödjarna har tillräcklig kunskap om dina behov för att hjälpa dig? Boendestödjarna tycks som sagt ha bra koll på vad varje individuell brukare behöver hjälp med, men vissa av brukarna anser att boendestödjarna behöver mer kunskap om diagnoser för att kunna hjälpa dem på bästa sätt. Jag får lära dom, både om min personliga diagnos och mina personliga egenheter., sade en av brukarna för att poängtera detta (hen var dock nöjd med att hur boendestödjarna tagit till sig informationen efter att ha pratat med dem) 3. I vilken mån känner du dig förstådd av dina boendestödjare? Brukarna känner sig förstådda på ett personligt plan, men vissa nämner återigen att de inte alltid känner sig förstådda på ett sakligt plan, dvs när det gäller kunskaper om deras problematik. 3b. Kan du ge några exempel på situationer där de förstår/inte förstår dig? Om jag säger något negativt mot mig själv, så säger de att det inte är något fel med mig, alla är som alla är. Boendestödjaren gör det jag tycker är negativt med mig själv till något positivt. De tycker inte att jag ska se ner på mig själv.

14 En situation där flera brukare slagit ihop sina timmar för att göra något tillsammans lyfts upp, där de fått besöka ett stort varuhus. Detta hade inte slutat väl då dessa brukare inte fullt uppskattat att vistas på en sådan överbefolkad plats. Möjligheten till liknande sammanslagningar för aktiviteter uppskattas men till rätt aktiviteter mer kunskap om brukarnas personliga egenheter för att hitta rätt aktivitet till rätt brukare. Brukarrevisorernas kommentar: Just sakkunskapsfrågan är en röd tråd genom hela den här delen av revisionen ingen har något negativt att säga om bemötande och personligt engagemang hos boendestödjarna men man tycks uppleva att de inte alltid förstår ens problematik. 4. Tycker du att boendestödjarna stöttar dig tillräckligt när det kommer till din personliga omvårdnad? De flesta uppger att de är självständiga och tar hand om sin egen personliga hygien. Någon uppger att de skulle behöva en extra push för att komma igång med till exempel dusch medans någon uppger att det inte fungerar alls då boendestödjaren låter dem sköta det på egen hand, vilket inte uppskattas. Vissa av de tillfrågade nämner mat i den här frågan en efterfrågar hjälp om att reglera matintaget medans flera nämner en önskan att få hjälp med matlagning och måltidsplanering (något som förekommit tidigare i intervjun hos dessa personer). 2.6 Övriga frågor 1. Sammanfattningsvis, vad tycker du om ditt boendestöd, fungerar det som du förväntat dig? Utveckla! Fasta tider på fasta dagar både efterfrågas och lyfts upp som viktiga på den här punkten brukarna vill helt enkelt veta när boendestödjarna kommer och helst även vilken boendestödjare de kan förvänta sig när denne kommer. Mer information om och till vikarier det finns mycket osäkerhet kring när dessa kommer att dyka upp och vad man kan förvänta sig när de gör det. Så mycket kontinuitet som möjligt bör finnas trots att ordinarie personal är frånvarande. Bland de flesta som upplever sig som tvingade till boendestöd ges svar som är likgiltiga men överlag ändå positiva - Eftersom jag inte fick Boendestöd frivilligt hade jag inga förväntningar. Men jag tycker det fungerar mycket bra.

15 2. Är det något annat du vill tillägga? Flera av de tillfrågade anger att det varit skönt att få göra en sådan här personlig undersökning istället för enkäter och liknande opersonliga undersökningar. 3. Brukarrevisorernas kommentarer Genom intervjuerna och analysprocessen har vi brukarrevisorer uppfattat att de brukare vi mött och intervjuat överlag är mycket nöjda med sina boendestödjare. Vi ser det som mycket positivt att många brukare använder sig av superlativ och mycket positiva uttalanden när vi ber dem beskriva sina boendestödjare. Att de flesta av brukarna upplever boendestödjarna som flexibla och hjälpsamma upplever vi som mycket positivt då det leder till att brukarna inte behöver vara oroliga för att vara till besvär om de till exempel skulle behöva skjuts någonstans. Nästintill alla intervjuer genomsyras av att det verkar ha skett en förändring under senaste tiden. En av brukarna säger det har inte vart bra tidigare, men nu är det mycket bra. Vi brukarrevisorer vet inte om, eller hur, det har skett en förändring i boendestödet. Men om det har gjort det så verkar det vara lyckat. Som vi kan förstå det så har den antagna förändringen lett till mer kontinuitet i vilka boendestödjare som kommer till vilken brukare. Just kontinuiteten är någonting som flertalet av brukarna tagit upp i sina intervjuer. De önskar att de på förhand visste vilka boendestödjare som skall komma och de önskar boendestöd på fasta tider. Även när det handlar om vikarier vill vi lyfta ordet kontinuitet. Många av de tillfrågade brukarna har uppgett att de känner en viss oro inför vikarier, eftersom de inte vet om de kommer eller vilka de är. Det var en brukare som till och med uppgav att vikarierna i vissa fall inte ens hälsar och presenterar sig när de kommer. Vi som brukarrevisorer önskar att det fanns mer information om vikarier till brukarna och med information till vikarierna om brukarna, för att undvika missförstånd dem emellan. Att brukarna upplever en brist på information är något vi brukarrevisorer upplevt under intervjuerna och analysprocessen. Många brukare är osäkra på vad boendestödet innebär och vad det innehåller. Flertalet är inte ens medvetna om att, eller när, de ens har tackat ja till boendestöd. En annan, mycket viktig, punkt vi brukarrevisorer vill ta upp när vi pratar om brist på information är genomförandeplanen. När vi har frågat brukarna om de har en genomförandeplan är det endast två av sju tillfrågade som ens förstår vad vi pratar om. Med

16 tanke på att det står i Borisgruppens verksamhetsbeskrivning att genomförandeplanen är någonting som utvärderas och följs upp tillsammans med brukarna tycker vi detta verkar konstigt. Vi tycker det är bra att brukarna får vara med och utvärdera sin genomförandeplan, men vi undrar ändå hur det går till. Det kanske bara är en missuppfattning i kommunikationen, kanske genomförandeplanen kanske kallas något annat när den diskuteras med brukarna? Vi skulle önska att brukarna fick mer information om genomförandeplanen, vad den är och varför den görs. Även vid frågan om brukarna upplever att boendestödet och sjukvården samarbetar upplever vi en informationsbrist. När denna fråga ställs tror många av brukarna att vi frågar om boendestödjarna skjutsar dem till och från läkarbesök. Information till brukarna om eventuella samarbeten skulle vara önskvärt, så att de inte upplevs som att det sköts över huvudet på brukarna. När vi har ställt frågor till brukarna som handlar om mer administrativa frågor om boendestödet (till exempel frågor som rör byte av boendestödjare och ändra sitt stöd) är många av brukarna positiva. De flesta av de tillfrågade brukarna, även om de inte försökt själva, är mycket positiva till att det skulle gå att genomföra en ändring om de skulle behöva det. Detta anser vi vara positivt, det verkar som att brukarna känner en stor tilltro till sitt boendestöd och upplever att boendestödet ställer upp för dem. Dock kan vi vidare i intervjuerna utläsa att flera av brukarna inte vet hur de skulle gå tillväga om de skulle behöva ändra sitt stöd eller boendestödjare. Så även här önskar vi alltså mer information till brukarna, för att förenkla en sådan eventuell process för dem. I intervjuerna framkommer det att många brukare är nöjda med antalet besök de får av boendestödjarna, men många upplever att det är för kort tid per gång. En del brukare har uppgett att de tycker det är synd att de måste välja en aktivitet som att till exempel åka och handla framför en annan aktivitet de kanske hellre skulle vilja göra bara för att tiden inte räcker till båda. Tyvärr verkar de tillfällen där det är tänkt att brukaren ska åka och handla bara räcka till just det. Någon brukare har uppgett att denne i vissa fall väljer bort att städa för att hen ska hinna handla tillsammans med sina boendestödjare. När det gäller bemötandet som brukarna får av sina boendestödjare är svaren mycket positiva. Brukarna verkar vara mycket nöjda med boendestödjarnas bemötande. De upplevs som trevliga, hjälpsamma och omtänksamma. Några brukare har fått slå ihop sina timmar för att kunna åka iväg och göra något speciellt. I de fall där detta har hänt är det både positiva och negativa upplevelser som brukarna förmedlar. Vi brukarrevisorer tycker att det är mycket

17 positivt att möjligheten att slå ihop timmar finns, men tycker även att boendestödjarna bör ta hänsyn till brukarnas speciella egenheter så det blir rätt aktivitet till rätt brukare. En del brukare har lyft att boendestödjarna har bra koll på vad varje enskild brukare behöver, men en viss sakkunskap om diagnoser saknas. En brukare menar att hen ibland måste berätta och informera sina boendestödjare. I de fall som brukaren får informera och lära sina boendestödjare har dessa lyssnat och lärt. Men vi brukarrevisorer önskar en viss höjning i sakkunskap, för att underlätta för brukarna. När det gäller personlig hygien är det vissa brukare som klarar sig mycket bra, men vissa behöver hjälp att till exempel duscha. Här har en brukare sagt att hen behöver bli tillsagd på skarpen. Vi brukarrevisorer föreslår även här att boendestödjarna tillsammans med brukarna kommer fram till hur just denne vill bli hjälpt. Till sist kommer frågan om matlagning upp. Många av de brukare vi träffat har framfört en önskan om att få lära sig laga mat och att planera sin mat. Vi brukarrevisorer anser att det skulle vara en bra idé om brukarna fick tiden att lära sig detta, då det skulle stärka deras självförtroende och samtidigt öka deras självständighet.

18 3.1 Utvecklingsförslag Vi har tagit fram några punkter vi anser är viktiga för verksamheten att utveckla. Mer sakkunskap om diagnoser hos boendestödjarna. Vi föreslår ett samtal mellan boendestödjare och brukare för att få reda på vad just den brukaren behöver. Mer förklaring och information till brukarna om vad boendestödet innefattar och innebär. Så att varje individuell brukare får samma hjälp av alla sina boendestödjare Mer information till brukarna om hur de går tillväga ifall det uppstår problem. Många är idag övertygade om att det går att lösa men de vet inte hur de gör. Mer information om genomförandeplan! Många av brukarna vet idag inte ens att de har en. Vi föreslår att varje brukare har en genomförandeplan-light samt en att-göra-lista uppsatt på samma ställe i bostaden, till exempel på insidan av ytterdörr eller på insidan av ett städskåp. Detta för att brukare och boendestödjare kan hänvisa till dessa papper, då det ibland uppstår frågor om vad som ska göras eller vad som ingår i den enskilde brukarens boendestöd. Dessa listor kan även fungera för att underlätta den tid då vikarier kommer till brukarna. Mer information till brukarna om vikarier, framförallt i semestertider. Samt mer och lättillgänglig information till vikarierna om brukarna. För att undvika missförstånd och nervositet inför stödet. Hjälp med matlagning i hemmet. Ett tillfälle någon gång ibland att laga enklare mat tillsammans.

19 4. Bilagor 4.1 Intervjumall 1. Aktiviteter och trivsel 1.1 Har du arbete, studier, praktik eller någon annan typ av formell sysselsättning? b. Om nej: skulle du vilja ha någon formell sysselsättning? 1.2 Brukar du besöka något aktivitetshus, förening eller liknande mötesplats? b. Om nej: skulle du vilja göra det? c. Skulle du behöva någon typ av stöd för att genomföra fritidsaktiviteter? 1.3 Har du så mycket social kontakt som du önskar, t.ex. med vänner eller familj? b. Stöttar boendestödjarna dig för att få mer social kontakt? c. Om nej: Skulle du vilja att boendestödjarna stöttar dig mer för att få mer social kontakt? 1.4 Hur trivs du med dina boendestödjare? b. Vad är det som fungerar bra eller mindre bra? 2. Innehållet i stödet 2.1 När du ansökte om boendestöd; upplevde du att du blev lyssnad på? 2.2 Har du och dina boendestödjare gjort någon genomförandeplan ihop? b. Om ja: Upplever du att personalen följder den? c. Har man personalen lyssnat på dig och tagit hänsyn till dina önskemål när planen gjordes? 2.3 Får du det stöd från boendestödet som du behöver i vardagen? b. Om nej: Vad saknar du? 2.4 Känner du att tiden som boendestödjarna är hos dig är tillräcklig? b. Om nej: hur skulle du vilja ha det?

20 2.5 Om ditt behov av stöd skulle ändras, om du t.ex. skulle behöva mer stöd eller annan typ av stöd från dina boendestödjare, vet du då hur du gör för att påverka detta? 3. Planering och samverkan 3.1 Får du reda på planerade besök i god tid? 3.2 Får du boendestöd de tider när du behöver det? 3.3 Får du lov att ändra dina tider när du behöver det? b. Har du försökt byta tid någon gång? Hur gick det? 3.4 Kan du påverka vilka boendestödjare som ska hjälpa dig? 3.5 Vet du hur du ska gå tillväga om det uppstår konflikter och du skulle vilja byta boendestödjare? 3.6 Upplever du att du kan be boendestödjarna om annan/extra hjälp om/när du behöver det? 3.7 Lyssnar boendestödjarna på dig om det blir problem? 3.8 Upplever du att boendestödjarna och sjukvården, t.ex. psykiatrin, samarbetar för att hjälpa dig? 4. Bemötande och kompetens 4.1 Hur upplever du boendestödjarnas bemötande? b. Vad är det som fungerar bra eller mindre bra? 4.2 upplever du att boendestödjarna har tillräcklig kunskap om dina behov för att kunna hjälpa dig? 4.3 Känner du dig förstådd av dina boendestödjare? b. Om nej: kan du ge något exempel på situationer där boendestödjarna inte förstår dig?

21 4.4 Skulle du vilja att boendestödjarna stöttar dig mer i att ta hand om din personliga omvårdnad, t.ex. intimhygien, än vad de gör idag? 5. Övriga frågor 5.1 Sammanfattningsvis, vad tycker du om ditt boendestöd, fungerar det som du förväntat dig? Utveckla! 5.2 Är det något annat du vill tillägga?

22 4.2 Inbjudan till intervju för brukare Vad tycker du om ditt boendestöd? Det vill vi gärna veta! Vi ska göra en brukarrevision på boendestödsverksamheten BORIS i Kristinehamn. En brukarrevision går ut på att ta reda på vad som fungerar bra, vad som fungerar mindre bra och om det finns förslag på hur boendestödet kan förbättras. Din åsikt är viktig! Vi skulle vilja intervjua dig och veta vad du tycker. Intervjun kan ske på en neutral plats eller hemma hos dig och tar cirka en timme. Alla svar behandlas anonymt och vi har tystnadsplikt. Resultatet kommer att sammanställas och presenteras i en rapport. Vi som gör brukarrevisionen har alla egen erfarenhet av psykisk ohälsa och/eller är anhöriga. Din medverkan är frivillig och du kan när som helst avbryta intervjun. Sista dagen för att anmäla sitt intresse är 13 juni. Intervjuerna bokas sedan in efter överenskommelse. Brukarrevisionsteamet Värmland. Från vänster: Evelina, Susanne, Anna, Tova och Robin För att boka en intervju, kontakta teamledare Anna Broström på eller anna.brostrom@rsmh.se Tack!

23 4.3 Talong med frankerat kuvert till brukare Vad tycker du om att ha boendestöd? Det vill vi gärna veta och skulle därför vilja intervjua dig om vad du tycker är bra, mindre bra och om det finns saker i ditt boendestöd som kan förbättras? Vi som ska göra de här intervjuerna jobbar för RSMH/NSPH i Brukarrevisionsprojektet. Vi har alla egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Dina svar är mycket viktiga för oss och kommer att presenteras i en rapport om boendestödet i Kristinehamn. Du är anonym och vi som intervjuar har tystnadsplikt. En intervju tar inte mer än en timme och kan utföras hemma hos dig, på café eller i telefon. Som tack för din medverkan får du fika och ett presentkort efter avslutad intervju. Anmäl ditt intresse på ett av detta sätt: Ring Anna Broström (teamledare) Mejla anna.brostrom@rsmh.se Fyll i talongen och posta med det förfrankerade kuvertet Ja, jag vill gärna bli intervjuad och berätta om boendestöd Underskrift Telefon Namnförtydligande Hur vill du intervjuas Hemma Telefon Annan plats:

24 4.4 Tystnadsplikt Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Denna försäkran gäller för brukarrevisorer inom RSMH, Härmed intygar jag att jag har tagit del av och förstått bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (bilaga) om vad som gäller för mig utifrån det uppdrag jag har för RSMH. Jag försäkrar att jag inte talar om eller på annat sätt för vidare sådant som jag under uppdraget får reda på rörande enskilda personers personliga förhållanden så som till exempel enskilds hälsotillstånd. Jag för inte heller vidare information jag får under uppdraget som gäller förhållanden i de verksamheter jag reviderar på uppdrag av RSMH. Jag har förstått att det gäller under den tid jag är uppdragstagare och för all tid därefter. Jag försäkrar att jag kommer att återlämna alla dokument och all annan information när mitt uppdrag är slutfört. Jag är medveten om att jag bryter mot tystnadsplikten i sekretesslagen om jag inte följer sekretessbestämmelserna på rätt sätt. Jag vet att brott mot bestämmelserna kan leda till åtal för brott mot tystnadsplikten. Jag är vidare medveten om att jag vid brott mot tystnadsplikten omgående mister mitt uppdrag för RSMH och att kvarvarande ersättning kan komma att ej betalas ut.... Ort och datum... Uppdragstagares namn och namnteckning... Uppdragstagares personnummer Bevittnat av företrädare för RSMH

25 Bilaga 1 Sekretessbelagd information och företagshemligheter Förhållandet mellan uppdragsgivare och uppdragstagare grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Uppdragstagare ska under sitt uppdrag, likväl som efter att detta upphört, iaktta diskretion rörande organisationens angelägenheter samt iaktta sekretess beträffande uppgifter som uppdragstagaren till följd av sitt uppdrag fått kännedom om och vars yppande kan medföra men för organisationen, dess medlemmar eller andra enskilda personer. Uppdragstagare för RSMH kan under uppdragets fullgörande komma att få tillgång till information som är sekretessbelagd enligt bestämmelserna i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Av särskild betydelse är den sekretess som gäller till skydd för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i till exempel vårdens eller socialtjänstens verksamhet. Den som behöver service, vård och hjälp ska kunna vara trygg och säker på att inga känsliga uppgifter lämnas vidare till obehöriga. Muntliga uppgifter eller skrivna handlingar får inte lämnas vidare till utomstående. Observera att utomstående i detta sammanhang även innefattar din familj och dina vänner. Anställda/Ansvariga i verksamheten eller andra uppdragstagare, som inte behöver uppgiften för sitt eget arbete räknas också som utomstående. Det är av största vikt att sekretessbelagda uppgifter inte sprids vid tillfällen där dessa uppgifter inte ska tas upp eller obehöriga personer kan lyssna. Detta kan gälla på tåget, bussen eller andra platser dit allmänheten har tillträde. Observera att ovanstående även gäller sekretessbelagd information som man har fått inför ett uppdrag. Vidare kan anställd/uppdragstagare vid RSMH få del av sådan information som berör affärseller driftförhållanden i verksamheter som får anses näringsdrivande och som huvudmannen för denna belagt med sekretess; se lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Sådan information får självklart inte heller spridas i en vidare krets än vad som är nödvändigt för uppdragets fullgörande.

26 Datum Sida 25(27) 4.5 Verksamhetsbeskrivning Borisgruppen Boende och resurser i samverkan Bakgrund: Borisgruppen startar under hösten 2014 för att utveckla och effektivisera öppenvården inom Ifo. Syftet är att öppenvården och organisationen ska uppnå en större flexibilitet, samsyn hos utförarna, ett bredare utbud av insatser, bättre effektivitet och kompetensutveckling hos medarbetarna. Verksamheten samlokaliseras på Stenstalid 17 Samtliga medarbetare som arbetar med beviljade öppna insatser inom Ifo ingår i Borisgruppen. Ide och syfte med verksamheten: Att erbjuda högkvalitativ öppenvård med insatser som är anpassade efter klienternas behov. Genom att samla olika kompetenser i en arbetsgrupp kan vi arbeta i intern och extern samverkan inom fler områden och anpassa utifrån de behov som föreligger. Målgrupp: Invånare i Kristinehamns kommun som beviljats bistånd i form av öppna insatser för att klara sitt dagliga liv och fungera som självständiga individer i samhället. Mål och resultat Borisgruppen ska genomsyras av delaktighet för att öka individens självständighet Indikatorer: Samtliga klienter med beviljade insatser har en egen genomförandeplan utifrån biståndsbeslut med mål och syfte som de själva är med och utformar. Aktiviteter: Rutiner och mallar ska utformas och finnas med i kommunens kvalitetsledningssystem. Borisgruppen ska ha resurser att möta ett samhälle med mångfald gällande kön, etniskt tillhörighet, sexuell läggning etc. Indikatorer: Att medarbetarna har kunskaper inom mångfald, jämställdhet och hbtq (homo,bi,trans,quer) områdena. Aktiviteter: Att hålla frågan levande och att vi beaktar de personer vi möter utifrån en mångfaldsperspektiv. Under året ska medarbetarna utbildas i kön/genus, mångfald och hbtq.

27 Den som behöver hjälp och stöd av Borisgruppen ska uppleva trygghet i kontakten och mötet med verksamhetens företrädare Indikatorer: Resultatet av brukarundersökningar, antal klagomål från klienterna. Aktiviteter: Använda Vägledande samspel ( ) som ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med klienter, samverkanspartners och inom arbetsgruppen. Säkerställa att personalen har adekvat kompetens och använde evidensbaserade metoder. Borisgruppen ska genomsyras av ett barnperspektiv i samtliga möten med klienter och samverkanspartners. Indikatorer: Arbetet som utförs utgår från barns behov. Aktiviteter: Barn som berörs direkt eller indirekt av Borisgruppens verksamhet ska uppmärksammas och ingå i samtliga genomförandeplaner. Sprida information om barnkonventionen och gällande lagstiftning i arbetsgruppen regelbundet. Genomförande Borisgruppen arbetar med beviljade insatser inom öppenvård. Klienterna kan söka direkt till enheten och har då möjlighet att få upp till fem rådgivande samtal utan att bli registrerade, därefter kan de göra en ansökan för fortsatt bistånd på eget eller Borisgruppens initiativ. Utvärdering, uppföljning och erfarenhetsutbyte Utvärdering av tillgänglighet och bemötande genomförs 1 gång vartannat år genom brukarundersökning Uppföljningar med klienter sker löpande genom uppföljning av genomförandeplanen. Uppföljningar med interna samverkanspartners sker löpande i ledningsgruppen gällande samverkan mellan enheterna och genom ärende och samverkans uppföljningar med beslutande socialsekreterare. Redovisning av uppföljningar sker i verksamhetsberättelse, verksamhetsplan och verksamhetsbeskrivning 1 gång/år Resurser Arbetsgruppen utgår från Stenstaliden 17 samt familjecentralen. Boris består av ca 30 medaberbetare med bred kompetens inom följande områden: Missbruk/Beroendeproblematik Barn och ungdomsvård/familjearbete/föräldrastöd/fältarbete Samsjuklighet och boende för klienter med samsjuklighet Boendestöd för psykiskt funktionshindrade Boendesamordning

28 Kvinnofrid/ våld i nära relationer Gruppverksamhet ( tex växthuset, kidz club, 12-stegsbehandling mm) Ensamkommande ungdomar integrationsarbete