Kallelse/föredragningslista Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 16/18 Val av justerare VS /18 Fastställelse av föredragningslista

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista Vårdstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Måndagen den 19 mars 2018, kl. 9:00 17:00 Tid: Regionkontoret Hålltider: Kl. 09:00 Gruppmöten Kl. 11:00 Sammanträdet börjar: Information om tillgänglighet vid Svartbäckens och Gottsunda vårdcentral Verksamhetschefer och förvaltningsdirektör Kl. 13:00 Sammanträdet fortsätter Kaffe Gruppöverläggning och beslutssammanträde Sammanträdet avslutas Beslutande: Ersättare: Malena Ranch (MP), ordförande Håkan Collin (S), 1:e vice ordförande Anna-Karin Klomp (KD), 2:e vice ordförande Petra Söderlund (S) Ann-Britt Litsner (S) Lars Sandberg (S) Fredrik Leijerstam (MP) Neil Ormerod (V) Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Karolina Hilding (L) Aranka Botka Ncomo (C) David Perez (SD) Jan-Åke Olsson (S) Fredric de Afonseca (S) Rolf Samuelsson (MP) Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) Kristina Freerks (C) Petrus Söderling (S) Gun Fjellner (V) Julia Andersson (L)

2 Kallelse/föredragningslista Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 16/18 Val av justerare VS /18 Fastställelse av föredragningslista VS /18 Information till vårdstyrelsen rörande arbete för förbättrad tillgänglighet vid Svartbäckens och Gottsunda vårdcentral VS /18 Information från Patientnämnden VS /18 Månadsrapporter till vårdstyrelsen för februari 2018 VS /18 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för mars 2018 VS /18 Personaluppföljning till vårdstyrelsen 2018 VS /18 Digitala vårdmöten vid Region Uppsalas vårdcentraler VS /18 Förbättrad tillgänglighet till grundläggande hörselrehabilitering VS /18 Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus VS /18 Remittering till psykiatri från primärvård svar på initiativärende VS /18 Anmälan av inkomna skrivelser för mars 2018 VS /18 Anmälan av delegationsbeslut för mars 2018 VS

3 Dagordning Beslutsärenden 16/18 Val av justerare 3 17/18 Fastställelse av föredragningslista vårdstyrelsen mars /18 Information till vårdstyrelsen rörande arbete för förbättrad tillgänglighet vid Svartbäckens och Gottsunda vårdcentral 8 19/18 Information från Patientnämnden 10 20/18 Månadsrapporter till vårdstyrelsen för februari /18 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för mars /18 Personaluppföljning till vårdstyrelsen /18 Digitala vårdmöten vid Region Uppsalas vårdcentraler 66 24/18 Förbättrad tillgänglighet till grundläggande hörselrehabilitering /18 Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus /18 Remittering till psykiatri från primärvård - svar på initiativärende /18 Anmälan av inkomna skrivelser för mars /18 Anmälan av delegationsbeslut för mars

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Anna-Karin Klomp (KD) utses att jämte ordföranden Malena Ranch (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: KOMPLETTERAS Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

5 2 (2)

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Vårdstyrelsen Fastställelse av föredragningslista vårdstyrelsen mars 2018 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Förslag till föredragningslista fastställs. Ärendebeskrivning Vårdstyrelsen föreslås fastställa förslag till föredragningslista för sammanträdet. Bilagor Kallelse och föredragningslista för vårdstyrelsens sammanträde den 19 mars 2018 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr VS

7 Kallelse/föredragningslista Vårdstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Måndagen den 19 mars 2018, kl. 9:00 17:00 Tid: Regionkontoret Hålltider: Kl. 09:00 Gruppmöten Kl. 11:00 Sammanträdet börjar: Information om tillgänglighet vid Svartbäckens och Gottsunda vårdcentral Verksamhetschefer och förvaltningsdirektör Kl. 13:00 Sammanträdet fortsätter Kaffe Gruppöverläggning och beslutssammanträde Sammanträdet avslutas Beslutande: Ersättare: Malena Ranch (MP), ordförande Håkan Collin (S), 1:e vice ordförande Anna-Karin Klomp (KD), 2:e vice ordförande Petra Söderlund (S) Ann-Britt Litsner (S) Lars Sandberg (S) Fredrik Leijerstam (MP) Neil Ormerod (V) Emilie Orring (M) Roger Elsborg (M) Karolina Hilding (L) Aranka Botka Ncomo (C) David Perez (SD) Jan-Åke Olsson (S) Fredric de Afonseca (S) Rolf Samuelsson (MP) Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M) Kristina Freerks (C) Petrus Söderling (S) Gun Fjellner (V) Julia Andersson (L)

8 Kallelse/föredragningslista Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 16/18 Val av justerare VS /18 Fastställelse av föredragningslista VS /18 Information till vårdstyrelsen rörande arbete för förbättrad tillgänglighet vid Svartbäckens och Gottsunda vårdcentral VS /18 Information från Patientnämnden VS /18 Månadsrapporter till vårdstyrelsen för februari 2018 VS /18 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för mars 2018 KOMPLETTERAS VS /18 Personaluppföljning till vårdstyrelsen 2018 VS /18 Digitala vårdmöten vid Region Uppsalas vårdcentraler VS /18 Förbättrad tillgänglighet till grundläggande hörselrehabilitering VS /18 Utvärdering av slutenvårdsplatser utanför sjukhus VS /18 Remittering till psykiatri från primärvård svar på initiativärende VS /18 Anmälan av inkomna skrivelser för mars 2018 VS /18 Anmälan av delegationsbeslut för mars 2018 VS

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Information till vårdstyrelsen rörande arbete för förbättrad tillgänglighet vid Svartbäckens och Gottsunda vårdcentral Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Informationen rörande arbete för förbättrad tillgänglighet vid Svartbäckens och Gottsunda vårdcentral läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Vid dagens sammanträde redogör verksamhetschefer vid Svartbäckens och Gottsunda vårdcentral för hur verksamheten arbetar för förbättrad tillgängligheten utifrån olika patientgruppers behov. Bilagor Bilder visas vid mötet och läggs till protokollet Kopia till Förvaltningsdirektören Primärvård och Hälsa och habilitering Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

10 2 (2)

11 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Information från Patientnämnden Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Informationen från Patientnämnden rörande analys av synpunkter från patienter och närstående avseende privata vårdcentraler läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Patientnämnden har analyserat ärenden utifrån patienters och närståendes synpunkter avseende privata vårdcentraler inom länet under 2017 och sammanställt underlaget i en rapport som biläggs ärendet. Under hösten 2017 skrev Patientnämnden en rapport om offentligt drivna vårdcentraler som då presenterades för styrelsen. Bilagor Rapport från Patientnämnden KOMPLETTERAS Kopia till Patientnämnden Förvaltningschef Patientnämndens kansli Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

12 2 (2)

13 Patientnämndens analys av synpunkter och klagomål 2017 vid privata vårdcentraler Uppsala län Författare; Susanne Svahn Skog Stina Seger

14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Patientnämndens uppdrag Patientnämndens rutiner för synpunkter och klagomål 3 2. BAKGRUND 4 3. SYFTE 5 4. METOD 5 5. RESULTAT Vård och behandling Kommunikation Patientjournal och sekretess Ekonomi Organisation och tillgänglighet Övriga huvudkategorier Avvikelser och Lex Maria SAMMANFATTNING AV RESULTAT REKOMMENDATION 16 2

15 1. INLEDNING 1.1 Patientnämndens uppdrag Patientnämnden är en förvaltning med en politisk tillsatt, fristående och opartisk nämnd i Region Uppsala. Till nämnden finns ett kansli med förvaltningschef och fyra handläggare. Patientnämnden ska vara en länk mellan patienten och vården och är inte ombud för patienten. Patientnämndens arbete regleras i lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården (2017:372). Patientnämnden huvudsakliga uppgift är att hjälpa och stödja patienterna att framföra synpunkter och klagomål till vårdgivaren och bidra till kvalitetsutveckling och ökad patientsäkerhet. Vårdgivaren ska ta emot och besvara patienternas klagomål, förklara vad som inträffat och vidta åtgärder för att händelsen inte ska ske på nytt. Patienterna kan vända sig till vården eller patientnämnden med sina synpunkter. Patientnämnden ska årligen analysera samtliga synpunkter och klagomål och uppmärksamma IVO (Inspektionen för vård och omsorg) på dessa, inför tillsyn. 1.2 Patientnämndens rutiner för synpunkter och klagomål Diarieföring Alla inkomna synpunkter diarieförs på aktuell förvaltning och verksamhetsområde enligt nationell handbok. Patientens synpunkter, handläggarens åtgärder samt resultatet dokumenteras. Ärenden där patienten hänvisas till annan myndighet, till exempel Löf (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag), registreras enbart som samtalsstatistik. Kategorisering Beroende på vad patienten vill framföra så kan en inkommen synpunkt resultera i flera ärenden eller så väljs det som är mest utmärkande i patienten berättelse. Om fler verksamheter är involverade i synpunkten registreras synpunkten inom respektive verksamhet. 3

16 Hantering av synpunkter Synpunkter som kommer till patientnämnden kan avslutas efter första kontakten. Handläggaren kan ta kontakt med berörd verksamhet för mer information som kan återkopplas direkt till patienten eller så hänvisas patienten tillbaka till vården för att till exempel diskutera en pågående behandling. Handläggare kontaktar enheter inom Regionkontoret angående vårdavtal och läkemedels- eller tandvårdsfrågor. Jurist kan konsulteras vid frågor om sekretess. Patienten hänvisas till Patientadministration vid Resurscentrum vid frågor som gäller vårdgaranti och fakturor. Handläggare kan begära ett skriftligt yttrande av verksamhetschefen. Skriftligt yttrande kan ersättas med ett personligt möte eller samtal. Yttrande Då ett yttrande begärs får verksamhetschefen en svarstid på fyra veckor, påminnelser skickas enligt rutin. Om inget yttrande inkommit inom sex veckor anmäls ärendet till chefsläkare. Yttrandet granskas av handläggaren innan det skickas till patienten för att säkerställa att patienten får svar på sina frågor. Yttrandet sammanfattas i resultatet och avslutas. I de fall patienter återkommer med synpunkter på yttrandet så diskuteras fortsatt handläggning. Oavsett om förtydligande begärs eller inte så dokumenteras patientens avvikande uppfattning i ärendet och kommer verksamheten till kännedom. Statistik Varje tertial skickas statistik och sammanfattning av samtliga avslutade ärenden till berörd verksamhet. Synpunkterna är då avidentifierade. Privata vårdgivares statistik skickas till chefsläkare på Regionkontoret som vidarebefordrar statistiken till den enskilda vårdgivaren. 2. BAKGRUND Inför patientnämndsmöte fick varje ledamot tidigare ta del av samtliga avslutade ärenden sedan det senast nämndmötet. Det innebar att varje ledamot behövde läsa och analysera ca 300 sammanfattade ärenden. Mängden ärenden gjorde det svårt att få en samlad bild av klagomålen. Beslut togs på ett nämndmöte i juni 2016 att analysera avslutade ärenden inom en utvald verksamhet, förvaltning eller ett huvudproblem. 4

17 I föreliggande rapport analyseras privata vårdcentraler som har avtal med Region Uppsala. Tio vårdcentraler drivs av tre stora vårdbolag. Resterande tolv vårdcentraler drivs i privat regi av enskilda utförare. Praktikertjänst drev Uppsala närakut fram t.o.m. maj 2017, därefter övertogs mottagningen av Aleris. 3. SYFTE Rapporten ska ge verksamheterna, patientnämndens och regionens politiker en samlad översikt över synpunkter och klagomål som patienterna upplever i kontakten med de privata vårdcentralerna i Uppsala län. Analysen kommer även att delges övriga intressenter inom Region Uppsala, exempelvis Enheten för vårdavtal vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen samt chefsläkare med ansvar för uppföljning av privata vårdgivare. 4. METOD Alla diarieförda ärenden som avslutades 2017 hämtades ur patientnämndens dokumentationssystem. Utifrån data framkom antal ärenden per vårdcentral, huvudproblem, kön och ålder samt antal yttranden. Enheten för vårdavtal kontaktades angående antal vårdkontakter per vårdcentral. Samtliga medarbetare på patientnämnden har läst alla ärenden för att hitta synpunkter som särskilt utmärkte sig. Detta har legat till grund för författarnas fördjupade analys och resultat med fokus på de synpunkter där yttrande har begärts. 5. RESULTAT Totalt 143 ärenden har analyserats. En vårdcentral, vars avtal med Region Uppsala avslutades 2016, har tre ärenden men ingen verksamhet. Sammanlagt har 32 yttranden begärts, fördelade på tolv vårdcentraler. De vårdcentraler där flest yttranden begärdes är; Uppsala närakut (Praktikertjänst och Aleris) - tolv yttranden Bålstadoktorn - fem yttranden 5

18 Vid övriga vårdcentraler har ett eller två yttranden begärts. De flesta yttranden kunde skickas till patienten inom begärd svarstid. Undantag är Familjeläkarna Bålsta där två yttranden dröjde nio respektive tio veckor, och Centrumkliniken där ett yttrande dröjde 13 veckor. Uppsala närakut (Praktikertjänst) hade generellt något längre svarstid än övriga vårdcentraler. Alla yttranden som begärdes av Bålstadoktorn besvarades inom tre veckor. Tabell 1. Antal ärenden och vårdkontakter per vårdcentral avslutade under 2017 Aleris antal ärenden antal vårdkontakter1 Barncentrum och vårdcentral Nyby vårdcentral Uppsala Närakut Aleris Enköpings vårdcentral Liljeforstorgs vårdcentral Sävja vårdcentral Familjeläkarna Bålsta Familjeläkarna Luthagen Bålstadoktorn Husläkargruppen Knivsta läkargrupp Öregrunds vårdcentral Uppsala närakut Capio Familjeläkarna Praktikertjänst Övriga Aros läkarmottagning 1 Gäller samtliga personalkategorier och samtliga kontakter. 6

19 Boländernas vårdcentral 3 - Centrumkliniken Dr Wahlunds läkarmottagning Ekeby hälsocenter Enköpingshälsan Familjedoktorn Dag Gilstring Hälsohuset Kåbohälsan Ture Ålanders läkarpraktik Totalt Kommentarer till tabellen; De vårdcentraler som hade flest antal ärenden i förhållande till vårdkontakter är Centrumkliniken, Bålstadoktorn och Uppsala närakut. Kåbohälsan och Ture Åhlanders läkarpraktik hade inga registrerade ärenden. Tabell 2. Fördelning kön och ålder Kön och ålder Kvinna Man >80 okänd Okänd Kommentarer till diagrammet; i 23 ärenden angavs kön men ingen ålder, tre ärenden saknade båda uppgifterna. Bilden visar att kvinnor är överrepresenterade och att flest ärenden avser patienter i åldersgruppen år. 7

20 5.1 Vård och behandling Inom vård och behandling fanns flest synpunkter registrerade. I samma ärende kunde det även finnas synpunkter på bemötande eller tillgänglighet. Totalt 79 ärenden fanns registrerade och 25 yttranden begärdes. Helhetsansvar Flera ärenden handlade om att patienten eller närstående upplevde att vårdcentralen inte tog något helhetsansvar. Patienten upplevde att de bollades mellan olika vårdgivare. Patienten sökte flera gånger med smärtor i bröstkorgen. Läkaren känner en stor knöl på bröstkorgen vilket läkaren inte tar någon notis om och även en förändring på ena lungan nonchalerades. I yttrandet framkom det att den förändring som fanns inte hade förändrats sedan tidigare undersökning och det fanns en planering för uppföljning. Smärtorna misstänktes vara muskelrelaterade. Läkaren känner inte till diskussionen om en stor knöl. Den förändring som senare visade sig vara en tumör, skulle följas upp av slutenvården. Närstående var inte nöjd med svaret och saknade ett helhetsansvar för patienten. I ett annat ärende där patienten fick diagnosen diabetes kunde inte insulinbehandlingen påbörjas. Patienten behövde en blodsockermätare men då diabetessjuksköterskan hade semester, och ingen ersättare fanns, fick inte patienten någon mätare. Patienten bytte vårdcentral och fick snabb hjälp. Patienten önskade inget yttrande. Bedömning Flertal ärenden handlade om att patienten upplevde att läkaren hade gjort fel bedömning och att deras symtom inte tagits på allvar. Vid kontakt med annan vårdgivare framkom det att första bedömningen varit felaktig. Jag skadade en axel men någon fraktur kunde inte konstateras. Då axeln inte förbättrades sökte jag en annan läkare som konstaterade två avslitna senor och att axeln hoppat ur led. Yttrande har kommit från verksamhetschef som beklagar. Då patienten kunde lyfta armen gjordes bedömningen att det inte rörde sig om någon fraktur eller annan skada. Patienten skadade handen och läkaren bedömde att patienten fått en stukning, ingen röntgen var nödvändig. Senare besökte patienten akutmottagningen på Akademiska sjukhuset, och en 8

21 fraktur konstaterades. I det yttrande som patienten begärde stod läkaren fast vid att den första bedömningen var rätt. I ett annat ärende beskrev patienten att hen besvärades av smärtor i en höft. Patienten fick injektioner i leden och läkaren bedömde patientens tillstånd som gott, tvärtemot patientens bedömning. Patienten bytte vårdkontakt och utredningen visade att patienten hade en allvarlig cancerdiagnos. En läkare medgav att hen kan bli bättre att lyssna på patienten då patienten fick tjata i åtta månader för ett borreliatest, som visade sig vara positivt. Psykisk ohälsa Några patienter berättade att vården fokuserade på den psykiska hälsan även fast besöksorsaken gällde andra symtom. Jag sökte för besvär i en axel under nästan två år och fick att det var psykiskt. När jag bytte vårdcentral och fick en ny läkare upptäcktes det att axeln behövde opereras och efter det har jag blivit bra. Ansvarig chef beklagade att man inte hade uppmärksamma patientens diagnos. Verksamhetens policy är att hjälpa patienten och remittera patienten vidare till specialistsjukvård. En annan patient med flera olika symtom sökte vård vid flera tillfällen. Bedömningen blev då att symtomen berodde på psykisk ohälsa. Patienten bytte till annan vårdcentral och fick diagnos på en kronisk neurologisk sjukdom. I yttrandet framkom att om patienten hade varit mer tydlig att beskriva sina symtom så hade remiss skickats till specialist. Det fanns aldrig någon misstanke om att patienten var inbillningssjuk. Läkemedel Två ärenden handlade om att patienterna i onödan behandlats med antibiotika. Båda patienterna var barn, ett respektive fem år gamla. Andra ärenden gällde ändrad läkemedelsordination där patienten inte hade blivit informerad. Det fanns även exempel på felaktigt ordinerade läkemedel. En patient ordinerades för hög dos smärtstillande läkemedel. Trots att närstående reagerade över att dosen var hög, bekräftades det att dosen var rätt ordinerad. Patienten sökte akutmottagningen på grund av biverkningar, läkaren på akutmottagningen kommenterade hade jag tagit den läkemedelsdosen hade jag dött! Patienten önskade ingen yttrande. 9

22 Närakuten Närakuten utför bara vanlig röntgenundersökning vid akut skada. Vid fortsatt handläggning av skadan, eller vid utebliven förbättring, hänvisades patienten till vårdcentralen. Flera synpunkter visade att patienterna inte förstått närakutens information, istället var det vanligt att patienten tog ny kontakt med närakuten. Tre ärenden gällde patienter med ögonskada eller ögoninfektion. En patient besökte närakuten vid skadetillfället och sedan dagen efter. Patienten fick ingen hänvisning till annan vårdgivare vid första besöket på närakuten. Vid andra besöket fick patienten råd att kontakta ögonspecialist om besvären försämrades. Patienten uppfattade att hen skulle vänta ytterligare någon dag. I yttrandet medgav läkaren att en remiss till ögonspecialist borde ha skrivits vid patientens andra besök på närakuten. Patienten har fått en bestående synnedsättning. En ögonspecialist har sagt till en patient att generellt så borde närakuten remittera patienter med ögonskador eller ögoninfektioner oftare och snabbare. Remisshantering Flera ärenden gällde brister i remisshantering. Vanligast var att remissen hade glömts bort. Jag kontaktade vårdcentralen då remissen inte kommit fram till specialistmottagningen som vi kommit överens om. Verksamhetschef medgav att remissen glömts bort och inte hade uppmärksammats vid utskrift av journalanteckningen. Rutinerna skärptes och beslut togs att markera läkardiktat där remiss ska skickas och att dessa ska prioriteras vid utskrift. Uppföljning av provsvar Patienten behandlades med blodförtunnande läkemedel. Trots att provsvar visade ökade värden korrigerades inte patientens läkemedelsdos och patienten drabbades av kraftig blödning och sökte vård på akutmottagningen. Detta upprepades vid två tillfällen. Fler liknande ärenden fanns registrerade. 5.2 Kommunikation 21 ärenden har registrerats och fem yttranden begärdes. Flera ärenden handlade om att patienten inte upplevde att de inte fick någon bra kontakt med vårdpersonalen och att tiderna för besöken var för korta. 10

23 Bemötande Många patienter har upplevt att det har brustit i bemötandet, i samband med läkarbesök eller annan kontakt. En patient upplevde att en sjuksköterska bemötte hen oprofessionellt och ifrågasatte patientens kunskaper, det är lätt att oroa sig över symtom som man har googlat på. Yttrande begärdes. Sjuksköterskan är vidtalad och medger att bemötandet kan förbättras och att hen skulle tänka på att lyssna, bekräfta och återkoppla patienternas berättelse. Den diagnos patienten misstänkte bekräftades senare av annan vårdgivare. Patientens sjukintyg hade inte godkänts av Försäkringskassan och patienten sökte vård på annan vårdcentral. Patienten blev avbruten och ifrågasatt av läkaren, som sa du ska inte tro att du kan byta vårdcentral för att få som du vill. Yttrande begärdes och berörd läkare vidtalades. En läkare ska ha skrikit din dumma ADHD-människa till en patient, som inte återkom med skriftliga synpunkter. Empati En närstående ansåg att en läkare saknade empati för en yngre patient som drabbats av utbrändhet, bara för att man är trött är man inte hemma från arbetet. Patienten bytte till annan vårdcentral. En patient med självskadebeteende behövde sy ett sår du har gjort det själv så du behöver ingen bedövning. Handläggare fick inte kontakt med patienten och yttrande begärdes inte. En annan patient blev inte tagen på allvar. Yttrandet sa att samtal har hållits med läkaren och de ser en positiv utveckling. Patienten har bytt vårdcentral. Information till patient Närstående fick information per brev att barnet hade födoämnesallergi. Ingen information om allergin, ingen uppföljningsplanering eller erbjudande om kontakt med dietist medföljde brevet. Den närstående är kritisk till vårdcentralens hantering och brister i information. Patienten blev insatt på ett läkemedel och blodprover togs. Patienten informerades inte om provsvaren och kontaktade vårdcentralen. Tre veckor senare hade läkaren fortfarande inte kontaktat patienten. I yttrandet beklagades att patienten inte hade fått information om provsvaren. Läkaren medgav att det brustit i informationen. 11

24 En närstående berättade att patienten, som var deprimerad, nekades sjukintyg då läkaren ansåg att det inte var någon idé att skriva ett intyg eftersom Försäkringskassan ändå inte kommer att godkänna intyget Patientjournal och sekretess Elva ärende har registrerats och ett yttrande begärdes där en patient fick information om andra patienter hemskickat till sig. Patienten valde att polisanmäla händelsen. Verksamhetschefen medger att vårdcentralen brustit i hanteringen av sekretessbelagda uppgifter. Händelsen anmäldes i regionens avvikelsesystem. Dataintrång Närstående önskade ett sjukintyg för att vårda patienten. Sjuksköterskan öppnade då patientens journal. Den närstående ville veta om sjuksköterskan hade rätt till det. Handläggare kontaktar regionjurist som informerade att det inte var sjuksköterskans uppgift att bedöma om den närstående skulle få ett sjukintyg eller inte, därför hade sjuksköterskan inte rätt att läsa patientens journal. Bruten sekretess Fyra ärenden gällde bruten sekretess. Ett ärende gick inte att utreda då det gällde en vårdcentral som avslutat sin verksamhet. En patient hade beställt journalkopior. Kuvertet var inte igenklistrat och journalkopiorna låg inte i kronologisk ordning. Handläggaren kontaktade verksamhetschefen som såg allvarligt på händelsen och en utredning gjordes. Verksamhetschefen kontaktade patienten som var nöjd med samtalet. Utredningens resultat är inte känt. Ett annat ärende gällde att läkaren hade kontaktat handläggare inom socialtjänsten utan patientens medgivande. Regionjurist menade att läkaren inte hade rätt att informera utan patientens medgivande. Patientjournal och loggar De flesta ärenden gällde rättelse av journaldokumentation, där handläggaren hänvisade patienten till berörd läkare eller verksamhetschef för diskussion. Vid frågor om loggar hänvisade 12

25 handläggaren till journalenheten för utvidgad loggrapport. I de flesta fall fanns förklaringar som inte tydde på dataintrång. 5.4 Ekonomi Fem ärenden gällde ersättningsanspråk eller patientavgifter En patient besökte Uppsala närakut men undersökningen kunde inte genomföras då patienten var rullstolsburen och närakuten saknade mobil lift. Patienten hänvisades till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Patienten önskade få tillbaka patientavgiften från närakuten men nekades. Handläggare tog kontakt med verksamhetschefen och patienten fick tillbaka avgiften. En närstående berättade att då patienten frågade läkaren om sjukskrivning, sa läkaren 1000 kronor och patienten frågade under bordet? Patienten fick sjukintyg utan att betala muta. Den närstående sa att hen kontaktat högre chef inom företaget och återkommer inte till patientnämnden. 5.5 Organisation och tillgänglighet 17 ärenden fanns registrerade och ett yttrande begärdes. Många av synpunkterna krävde snabb handläggning och yttrande var inte aktuellt. Flera patienter hade frågor om lång väntan på läkarbesök och fick information om vårdgarantin. Tillgänglighet Flera ärenden gällde brister i telefontillgänglighet, läkarkontinuitet och svårigheter att boka tid till den läkare patienterna var listade hos. Vid en vårdcentral får patienten veta att det är ont om tider till specifik läkare då den har så många patienter listade. En patient var missnöjd över att inte få en akut tid utan hänvisades tillbaka till den vårdcentral där patienten var listad där patienten hade ett bokat läkarbesök. Yttrande begärdes, verksamhetschefen förklarade att sjuksköterskan hade gjort rätt bedömning och att hänvisningen var korrekt. Patienten hade en bokad läkartid för läkemedelsgenomgång. Då patienten kom till vårdcentralen hade tiden avbokats då läkaren bedömde att det vara annan vårdgivares ansvar. 13

26 Patienten hade senare kontakt med verksamhetschefen som bokade patienten till ett läkarsamtal. Moment 22 ett dilemma som saknar lösning2 En patient berättar; jag besvärades av andningssvårigheter och kom till en telefonsvarare "det är mycket att göra just nu, ring senare eller kontakta oss via 1177" vilket patienten gjorde. Två dagar senare meddelade vårdcentralen "Tyvärr kan vi inte erbjuda dig tid eftersom vi behöver kompletterande uppgifter om anledningen till ditt önskade besök. Det bästa är om du ringer vår rådgivningstelefon." Patienten undrade, ska det vara så här? Patienten ville boka en läkartid men det var inte möjligt att komma fram på telefon. Patienten gick då till vårdcentralen för att boka en tid vid receptionen. Patienten får veta att det inte var möjligt utan var tvungen att gå hem och göra nya försök att få kontakt med tidbokningen. Valfrihet En patient ansåg att hen nekades utredning av högt blodtryck vid en vårdcentral där hen inte var listad. Vårdcentralen hävdade att de endast kunde erbjuda blodtryckskontroller. Handläggaren kontaktade utredare vid Enheten för vårdavtal som informerade att patienten har rätt att besöka valfri vårdcentral. E-tjänster Flera patienten kände inte till 1177 e-tjänster och fick information av handläggaren. Trots digital kontakt uppmanades patienten vid flera tillfällen att kontakta vårdcentralen per telefon för kompletterande uppgifter innan ett läkarbesök kunde bokas. Flera patienter hade inte tillgång till dator, saknade e-legitimation eller datakunskap och föredrog telefonkontakt. 5.6 Övriga huvudkategorier Huvudproblemet vårdansvar hade ett registrerat ärende som gällde vilken vårdenhet som har huvudansvaret då patienten träffar flera vårdgivare inom olika specialiteter. Handläggaren informerade att vårdcentralen har det övergripande ansvaret. 2 Wikiquote Moment 22, roman av Joseph Heller. Boken räknas främst som en antikrigsroman men är också kritisk till byråkratin generellt. 14

27 Vad gäller administrativ hantering fanns två ärenden registrerade, ett ärende gällde brister i hantering av intyg. Inga ärenden fanns registrerade gällande omvårdnad. 5.7 Avvikelser och Lex Maria Det framkommer att vården i två fall gjort avvikelser. Det ena ärendet gällde en patient som nekades lokalbedövning i samband med sårskada på ett finger. Det andra ärendet var en händelse där en patient fick sekretessbelagd information skickat till sig som gällde andra patienter. I ett ärende anmäldes händelsen till IVO. Händelsen gällde att patienten fick skador av ett felaktigt utskrivet läkemedel. 6. SAMMANFATTNING AV RESULTAT Antal ärenden var få i förhållande till antal vårdkontakter och innebar i snitt sex ärenden per vårdcentral. I jämförelse hade den offentliga Primärvården under samma period 228 registrerade ärenden, fördelade på 26 vårdcentraler vilket innebar nio ärenden per vårdcentral. Patientnämnden har ingen kännedom om antal synpunkter som framförts direkt till vårdcentralen. De vårdcentraler med flest ärenden var Uppsala närakut, de har även flest vårdkontakter (70 550) och bedriver akutverksamhet. Två andra vårdcentraler som också har ärenden som överskrider snittet är Bålstadoktorn och Ekeby hälsocenter. Två vårdcentraler med färre vårdkontakter men med 16 respektive nio registrerade ärenden var Centrumkliniken och Husläkargruppen. Vid de ärende där patienten begärt yttrande var de flesta nöjd med vårdens förklaring, med några undantag. En patient ansåg att vården gått i försvarsställning. I ett annat ärende hade patienten och verksamhetschefen olika uppfattningar om händelsen och patienten önskade ett nytt yttrande. Handläggaren avrådde från det då ett nytt yttrande inte skulle leda till annan slutsats. En närstående var inte nöjd med vårdens förklaring och anmälde händelsen till IVO. I några ärenden rekommenderade handläggaren att ett yttrande skulle begäras. Patienten återkom dock inte med skriftliga synpunkter trots att handläggaren kontaktade patienten för påminnelse. 15

28 Patienterna har flest synpunkter på vård och behandling, kommunikation och organisation och tillgänglighet. Detta stämmer väl överens med tidigare analysers resultat. 7. REKOMMENDATION Förenkla tillgängligheten för patienten. I flera ärenden framkom det att många patienter inte hade kännedom om 1177 e-tjänster. Om fler patienter kontaktar vårdcentralen via e-tjänster borde det leda tillminskad belastning under vårdcentralernas telefontider. Förenkla även sökning av vårdcentral på 1177 e-tjänster genom att använda det namn som anges på vårdcentralens och region Uppsalas hemsidor. Ökad följsamhet av rutiner för remisshantering för att säkerställa att remissen skrivs och skickas till annan vårdgivare. Bemöt patienten med respekt, lyssna! Om patienten har en historia med psykisk ohälsa men söker vård för kroppsliga symtom bör patientens berättelse tas på allvar. Informationen från Uppsala närakut angående uppföljning kan förbättras. Patienten återkommer ofta till närakuten gällande samma skada eller sjukdom då patienten inte har uppfattat att uppföljning ska ske på den vårdcentral patienten är listad. Informationen finns på närakutens hemsida men behöver återupprepas vid besöket. 16

29 TJÄNSTEUTLÅTANDE Avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling Marie Johansson Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Månadsrapporter för februari 2018 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Vårdstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för februari 2018 läggs till handlingarna enligt bilagor. 2. Uppdra till direktören för Primärvård, Hälsa och habilitering att till vårdstyrelsens sammanträde i april 2018 upprätta en handlingsplan för ekonomi i balans Ärendebeskrivning På total nivå är den ekonomiska prognosen efter två månader +4 miljoner kronor vilket är 4 miljoner kronor bättre än budget. Primärvården, Hälsa och habilitering försämrar sin prognos med 8 miljoner kronor jämfört med budget samtidigt som vårdstyrelsen förbättrar sin prognos med 12 miljoner kronor mot budget. Prognosförändringarna beror på att ersättningarna inom vårdvalet för primärvård varit lägre än vad som budgeterats. Folktandvårdens ekonomiska prognos är oförändrad. Primärvården, Hälsa och habilitering har fortsatt problem med tillgänglighet och produktion och kommer arbeta med en åtgärdsplan med fokus på produktionsplanering, minskade kostnader för hyrpersonal, utbildning av sjuksköterskor och en ny schemamodell inom Folktandvårdens har fortsatt problem med bemanningen framförallt vid kliniker utanför Uppsala. Det är tillgången på tandhygienister som är mest kritiskt. Trots detta är produktionen hög och tillgängligheten god. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

30 2 (2) Bilagor Månadsrapport februari 2018 Primärvården, Hälsa och habilitering Månadsrapport februari 2018 Folktandvården Månadsrapport februari 2018 vårdstyrelsen

31 Månadsrapport februari 2018 vårdstyrelsen BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Resultatet till och med februari uppgår till + 11 miljoner kronor vilket är 8 miljoner över periodens budget. Överskottet beror framförallt på att kostnaderna för köpt vård inom vårdvalen inom primärvård är lägre än budgeterat. Prognosen är justerad på grund av detta och bedömningen efter två månaders utfall är att resultatet för 2018 kommer uppgå till + 12 miljoner kronor för vårdstyrelsens egen verksamhet. Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal Kostnad vårdval Kostnader övrig primärvård Kostnader tandvård Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Ack. utfall 2018 Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos I bilaga 2 redovisas utfallet per vårdval och avtal jämfört med budget. Där framgår att Uppsala Närakut och Ortopedakut haft en hög produktion och ersättning under inledningen av året samtidigt som produktion och ersättning är låg inom upphandlade kiropraktorer och naprapater. Inom vårdvalet är det vårdvalet för vårdcentraler som står för den största avvikelsen där ersättningen till vårdcentralerna varit lägre än vad som budgeterats. Besöken inom vårdvalet för psykoterapi minskar och istället har det blivit fler besök hos psykologer och kuratorer på vårdcentraler. BILAGOR 1. Årsprognos vårdstyrelsen 2. Detaljerad uppföljning vårdstyrelsen

32 2 (3) Bilaga 1 Årsprognos vårdstyrelsen

33 3 (3) Bilaga 2 Detaljerad uppföljning vårdstyrelsen Ack. utfall 2018 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Vårdcentraler kapitering och besök inkl bvc Barnmorskemottagning Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer Summa Kostnader övrig primärvård, tkr Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Summa Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall Ack. utfall Ack. utfall Ack. utfall 2018 Ack. budget Ack. budget Ack. budget Ack. budget Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos Budget Prognos Budget Prognos Budget Prognos Budget Prognos 2018 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård Summa Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ersättning Primärvård och hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Kostnader övrig verksamhet, tkr Närvårdsutveckling Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Ack. utfall Ack. utfall 2018 Ack. budget Ack. budget 2018 Budget 2018 Prognos Budget Prognos

34 Månadsrapport Februari 2018 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Produktionen mätt i antal besök januari till februari ligger mycket bra jämfört mot budget avseende allmäntandvården. Specialisttandvården ligger något över den periodiserade budgeten. Casemixen följer budgeten relativt bra med en liten övervikt mot frisktandvård och barnpatienter. I februari månad överenstämmer det ekonomiska resultatet för Folktandvården med budgeten. En svag januarimånad ger dock en avvikelse gentemot periodiserat resultat. Totalt resultat efter januari och februari är 1,3 mkr mot budget 2,7 mkr. Huvudorsaken till att inte resultatbudgeten för januari nåddes var lägre intäkter som bara till del kompenserades av lägre personalkostnader. Vidare var kostnaderna för medicinskt material högre vilket till stor del beror på minskade inköp i slutet på Verksamhetsutvecklingsarbetet för att öka lönsamheten på specialisttandvården har intensifierats under Bemanningsläget är fortsatt problematiskt för Folktandvården, framförallt i de delar i regionen som ligger långt från Uppsala. Bristen på tandhygienister leder till svårigheter med att upprätthålla en god BEON- och lönsamhetsnivå eftersom tandläkare i ökad omfattning utför arbetsuppgifter som tandhygienister är utbildade för, denna omfördelning är olönsam och inte heller optimal för patienterna. För att delvis kompensera bristen på tandhygienister utbildar Folktandvården tandsköterskor i eget patientarbete i allt större omfattning. Efter 15 januari finns det nu fler möjligheter för tandsköterskor att arbeta med egna patienter tack vare att TLV har lagt till åtgärder för ändamålet i referensprislistan. Att tillgången på tandhygienister ökar genom utökade utbildningsplatser är av största vikt för att Folktandvården ska kunna bibehålla en effektiv vård av patienterna. Andra landsting har börjat finansiera uppdragsutbildningar av tandhygienister för att förbättra kompetensförsörjningen i framtiden. Folktandvården undersöker tillsammans med Regionens HR-direktör om det kan vara möjligt att uppdragsutbilda tandhygienister med hjälp av personalmiljarden i höst. Det finns även stora rekryteringssvårigheter avseende specialisttandläkare vilket återspeglas i både tillgänglighet och ekonomi. Folktandvården ligger efter februari månad kvar med budgeten som prognos för helåret BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, utförd vård inom 3 mån, samtliga patienter inom allmäntandvård, mål 95 % Nuläget Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi Produktion Allmäntandvård, antal besök Produktion Specialisttandvård, antal besök Medarbetare: Sjukfrånvaro => 60 dgr i procent

35 2 (6) Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Inhyrd personal i tusen kronor redovisas endast om utfall om inget utfall så framgår det i tabellen ovan.

36 3 (6) Ekonomi Folktandvården uppvisar ett ackumulerat resultat om 1,3 mkr efter januari och februari. Differensen gentemot den periodiserade resultatbudgeten på 2,7 mkr härrör sig från januari månad. I januari månad hade Folktandvården låga intäkter jämfört mot budget vilket huvudsakligen förklaras av lägre bemmaning än budgeterat. Vidare började inte TLVs taxeuppräkning för tandvården 2018 gälla för än den 15 januari. Det fanns också ett uppdämt behov från klinikerna att köpa in medicinskt material, de kostnaderna översteg de budgeterade med 600 tkr för januari. De övriga kostnaderna blev också högre än budget cirka 250 tkr i januari, en av förklaringarna är IT-kostnader (drift/underhåll). Totalt ligger Folktandvården 1,4 mkr lägre än den periodiserade resultatbudgeten för januari och februari. Specialisttandvården vid Kaniken har dragits med lönsamhetsproblem. Delvis är problemen hänförliga till personalbrist och då främst specialisttandläkare. Stort fokus kommer 2018 att läggas på verksamhetsutveckling för att öka lönsamheten vid specialistmottagningen. Prislisteseminarium, rumsstandardisering, förbättrad klinisk tid, ytterfallsanalys och produktionsplanering är de bärande punkterna i arbetet. Prognosen lämnas oförändrad gentemot budget, men det är troligt att det på kontonivå kommer att ske en viss förändring längre fram liknade det som skedde Då minskade både intäkter och lönekostnader jämfört mot budget succesivt under året. Medarbetare Antalet medarbetare inom Folktandvården ökar stadigt, det är framförallt antalet tandsköterskor som ökar (med 9 årsarbetare sedan fåregående år), bristen på tandhygienister tvingar fram förändrad arbetsfördelning i teamen och tandsköterskor utbildas nu för att i ökad utsträckning utföra eget patientarbete. Även antalet allmäntandläkare har ökat med 5 årsarbetare sedan förra året. Vad gäller tandhygienister och specilisttandläkare så har de minskat med vardera 3 årsarbetare sedan förra året. Vår bedömning är att antalet årsarbetare kommer att fortsätta öka med samma fördelning på per yrkeskategori som tidigare. Detta beroende dels på pensionsavgångar men framförallt beroende på att ett antal nya behandlingsrum kommer att tillkomma under året. Sjukfrånvaron har sjunkit sedan förra året och det är långtidssjukskrivningarna som har minskat från 3,59% till 2,45%. Korttidssjukfrånvaron följer samma relativt låga trend som förra året. TILLGÄNGLIGHET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs ett antal indikatorer upp månadsvis samt ytterligare några mätetal. En indikator är andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Målet för 2018 är 95 procent. Se redovisning ovan. Tabell: Revisionspatienter i allmäntandvård

37 4 (6) Tillgänglighet Totalt inom allmäntandvården har 6687 patienter väntat mer än 3 månader. Totalt antal revisionspatienter i FTV är vilket innebär att 96,3 % får vård inom 3 månader. Antalet som väntat mer än 3 mån har minskat med cirka 1500 patienter jämfört med samma period föregående år. PRODUKTION I tabellen för antal besök ingår inte munhälsobedömningar i utfallet (men i budget) och inte heller tandreglering som utförs i Enköping. Produktion 636 munhälsobedömningar tillkommer i akumulerat utfall i år (finns dock med i budget). Varav 501 specialistbesök och 135 allmäntandvårdsbesök (förvaltningen kan inte få in besöken i SAS ännu, lösning är under framtagande). 713 besök på Enköpings tandreglering tillkommer under specialistvård i utfall och 719 besök tillkommer i budget för tandregleringskliniken (annat journalsystem än resten av FTV som ej kan läsas in i SAS, byte till samma journalsystem som resten av Folktandvården pågår). Sammantaget ligger FTV över produktionsbudgeten både för allmäntandvård och specialisttandvård efter januari och februari. 18 stycken fler specialisttandvårdsbesök och 2652 allmäntandvårdsbesök jämfört mot periodiserad produktionsbudget.

38 5 (6) BILAGOR 1. Årsprognos 2. Årsprognos för externa projekt 3. Investeringsverksamhet Avvikelser ackumulerat utfall jämfört mot ackumulerad budget Not Patientintäkterna har inte nått upp i budgeterad nivå med anledning av att vi haft vakanser Övriga intäkter kommer att närma sig budget senare under året Lönekostnaderna ligger under periodiserad budget på grund av vakanser och sjukdom Minskad kostnad för tandteknik är ett möjligt resultat av att det slutat protetiskt inriktade tandläkare samt större nyttjande av den interna tandtekniken 5. Kostnader för medicinskt material har ökat framförallt med anledning av låga inköp i slutet av Avskrivningarna ligger över budgeten med anledning av IT-investeringar. Vidare kommer investeringarna och den periodiserade budgeten för avskrivningar att öka med anledning av öppnandet av en ny klinik vid stationen i april.

39 6 (6) Investeringarna kommer att öka längre fram under året då Folktandvården öppnar en ny klinik. Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 2018 ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. En felmarginal är införd motsvarande 2 procent åt vardera håll jämfört målet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat mer än 2 procent jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått utöver felmarginalen (eventuellt att det är periodiserat). Inom felmarginalen 2 procent blir det gult. Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 60 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

40 Månadsrapport februari 2018 Primärvård, Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Den nya förvaltningen Primärvård, Hälsa och habiliteringen har ett negativt resultat på -3,1 miljoner kronor per februari Resultat per februari saknar diverse kvartalsintäkter och skulle med dessa inkluderade visa på ett resultat för perioden i balans. Jämfört mot den periodiserade budgeten så har förvaltningen ett underskott per februari på -4,4 miljoner kronor. Per februari 2017 redovisade förvaltningen ett underskott om -4,2 miljoner kronor. Det totala negativa resultatet speglar inte inom samtliga verksamhetsområden utan förklaras främst från vårdcentralsuppdraget. Vårdcentralsuppdraget uppvisar en fortsatt försämrad produktion, en fortsatt förskjutning från besök inom sjukvårdande behandling mot telefonkontakter vilket ger ekonomisk effekt genom lägre besöksersättning än förväntad budget. Helårs prognosen är justerad till -8,2 miljoner kronor, prognosen inkluderar åtgärdsplan för en förbättrad produktion och samtidigt fokus på lägre kostnader för hyrpersonal. Åtgärder för att nå en förbättrad tillgänglighet både för privata och offentliga görs i form av tre utbildningsdagar under våren för befintliga sjuksköterskor. Senare under våren påbörjas utbildning för nyanställda sjuksköterskor. Under hösten fortsätter vi med påbyggnadsutbildningar. Implementering av en ny schemamodell ska förbättra svarstiderna avseende verksamhet 1177 vårdguiden på telefon. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, telefon, offentligt vårdcentraluppdrag Tillgänglighet, besök, offentligt vårdcentraluppdrag Nuläget Årsprognos Obs! Se kriterier för bedömningen sist i anvisningarna. Ekonomi (tkr) Produktion: Läkarkontakter jfr budget Primärvården Produktion: Övriga kontakter jfr budget Primärvården Produktion: Total produktion jfr budget Hälsa och habilitering Medarbetare: Sjukfrånvaro > 60 dgr i procent

41 2 (10) Tkr Verksamhetsområde Vårdcentralsuppdrag Funktionsstöd och hälsa Habilitering länet Habilitering Uppsala Särskild vård och integration Resultat hittills i årbudget hittills i år Diff Utfall vs Budget Medarbetare Närvarotid mätt i årsarbetare Inhyrd personal i tusen kronor Total sjukfrånvaro Kommentarer ekonomi och medarbetare: Vårdcentralsuppdraget förklarar en stor del av resultatet per februari. Vårdcentralsuppdraget per februari visar på en lägre produktion, lägre besöksersättning, än förväntat, vilket till stor del förklarar resultatet. Inom området Funktionsstöd och hälsa så saknas för perioden intäkter avseende Tolkcentralen. Avseende Särskild vård så är det fortsatt utfasning av inhyrd personal. Effekten av den lägre produktionen samt högre sociala avgifter än plan förklarar justering av prognosen till -8,2 miljoner kronor. Ökningen av antal årsarbetare mot föregående år är till stor del relaterad till nya uppdrag och verksamheter, exempel 1177 sjukvårdsrådgivningen, AT/ST enheten, Gränbystaden, mobila närvårdsteamen. Ökningen i närvarotid för inhyrd personal förklaras av Särskild vård och integration, NÄVA. De hade inget utfall i närvarotid för inhyrd personal motsvarande period föregående år, nu är utfallet 6,07 årsarbetare. Utfallet är något lägre än genomsnittet för de senaste 12 månaderna (6,93 årsarbetare). Den andra delen i ökningen jämfört med föregående år ligger på vårdcentralsuppdraget, 13,77 samma period föregående år mot 16,83 i år. Genomsnittet för de senaste 12 månaderna är 16,51, alltså i nivå med utfallet årets första månader. Långtidsfrånvaro, dvs sjukfrånvaro överstigande 60 dagar är lägre jämfört med föregående år. Däremot ses en ökning av korttidsfrånvaron, kopplat mot ovanligt hög säsongsrelaterade sjukdomar exempel, influensa och förkylningar. Åtgärder: Pågående aktivt arbete med bemannings -och schemaförändringar som bedöms minska beroendet av inhyrd personal vid NÄVA.

42 3 (10) TILLGÄNGLIGHET Utifrån de strategiska målen för tillgänglighet följs indikatorerna upp månadsvis. Indikatorerna är andelen patienter som får telefonkontakt1 med vårdcentral samma dag samt andelen patienter som får ett läkarbesök2 inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov). Målet är att värdet ska öka Tillgänglighet vårdcentraler i egen regi: Tillgänglighet vårdcentraler i egen regi, telefontillgänglighet: 1 Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 2018 är ett delmål att värdet ska öka. 2 Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 2018 är ett delmål att värdet ska öka.

43 4 (10) Tillgänglighet vårdcentraler privat regi, läkarbesök:

44 5 (10) Telefontillgänglighet vårdcentraler i privat regi Kommentarer till tillgänglighet: Telefontillgängligheten är lägre jämfört föregående år både för privata (88 procent i februari) och offentliga (87 procent i februari). Besök till läkare inom 7 dagar, nybesök, visar något bättre tillgänglighet för de offentliga aktörerna (83 procent i februari) jämfört föregående år medans de privata uppvisar en något lägre tillgänglighet till nybesöken (87 procent i februari) jämfört februari Under perioden så har tre offentliga vårdcentraler övergått till det nya telefonisystemet Callguide. Åtgärder: Tre utbildningsdagar under våren för befintliga sjuksköterskor, även för privata vårdcentraler. Senare under våren påbörjas utbildning för nyanställda sjuksköterskor. Under hösten fortsätter påbyggnadsutbildningar.

45 6 (10) Sjukvårdsrådgivningen/1177: Svarstider sjukvårdsrådgivningen % % % 70% % 50% % % 20% % 0% 0 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 jan-18 feb-18 Besvarade samtal inom 15 min Inkomna samtal Antal inkomna samtal för februari är stycken jämfört januari stycken, februari visade på en medelväntetid på 29 minuter. Den nedåtgående kurvan gällande statistiken från december är en effekt av underbemanning samt ett större antal sjukskrivningar under perioden. I samband med övergången från Medhelp så valde ett antal medarbetare att inte följa med över till Region Uppsala. Detta har medfört betydande arbetsbelastning på medarbetargruppen. Det faktum att man tagit med sig en gammal schemamodell i övergången, har gjort att medarbetarna fått arbeta på ett mycket komprimerat schema. Det har i sin tur lett till fler sjukskrivningar än normalt. Fokusområden under 2018 för verksamheten är rekrytering, medarbetarskap och sjukfrånvaro. Åtgärder: För att snabbt försöka vända på den negativa spiralen så har ny schemamodell införts, det kommer att innebära bättre täckning under perioder av högtryck. Verksamheten är fortfarande underbemannade och rekrytering pågår. När det gäller sjukfrånvaron som fortfarande är relativt hög har det påbörjats uppföljning på individnivå. Tabell: Indikator3 Nyckeltal Uppfylld andel/antal Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som fått en första bedömning inom 30 dagar Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar 3 Indikator 2018 med mål att andelen ska öka. Antal väntande 93% 8 29%/30% 10/10

46 7 (10) Tid mellan beslut och start av fördjupad utredning samt tid mellan beslut och start av behandling redovisas genom manuell beräkning. Statistik visar att faktiskt antal väntande till fördjupad utredning och behandling inom 30 dagar är till största delen orsakad av förvaltningen och inte genom patientvald väntan. PRODUKTION Primärvården:

47 8 (10) Hälsa och habilitering: Kommentarer till produktionen: Primärvårdens produktion uppnår 84% av budgeterade läkarkontakter och 76% av övriga kontakter. Vi ser en fortsatt förskjutning från besök sjukvårdandebehandling till telefon sjukvårdande behandling, vilket innebär lägre besöksersättning jämfört med budget. Varje profession avviker i snitt med ett besök per (ersatt produktion) per dag i relation till närvarotiden jämfört med budget Åtgärder: En arbetsgrupp har i uppdrag att ta fram ett underlag för snabba åtgärder för en förbättrad produktion. Förvaltningen kommer också med hjälp av statsbidrag ta hjälp av extern konsult för ett framtagande av modell för produktionsplanering. Statistik för Hälsa och habilitering inkluderar Cosmic, TolkC och Hälsoäventyret, vilka även särredovisas i den nedre tabellen. I januari gjorde Hälsoäventyret en studieresa till Etiopien (projektmedel utanför budge- ten) vilket förklarar det lägre antalet klasser. Syftet var att inhämta kunskap, och därigenom skapa ett mer målinriktat och anpassat arbete, om kultur och levnadsförhållanden som de ungdomar som kommer till Sverige har med sig. Tolkcentralen har en viss variation i uppdrag, den variationen möts genom att låta den egna personalen jobba full ut som normalt, medan köpta tjänster från arvodestolkar och upphandlade bolag varierar i samma omfattning. Näva har under februari 97 procent beläggningsgrad jämfört med februari 2017 då beläggningen var 95%. BILAGOR 1. Årsprognos från SAS, reservrutin från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas) 2. Årsutfall för externa projekt - från SAS, i reserv från Excelerator (Avvikelser utfall mot föregående års utfall på mer än 5 procent ska notas). Budget och prognos är noll Investeringsverksamhet Bilaga 1.

48 9 (10) Not budgetavvikelse årsprognos: tkr, ökad anslagsfinansiering, Ungdomsmottagning City från 1 april 2018 samt Akademiskt Primärvårdscenter tkr, tkr, lägre besöksersättning och patientavgifter då produktion inte i nivå med lagd budget tkr övriga intäkter, statsbidrag, rehabiliteringsersättning, ej fakturerade intäkter tkr, vakanser och hyrpersonal genererar ej övriga personalkostnader tkr, kostnad ökade läkemedel möts av ökad läkemedelskapitering tkr, kostnader för medicinsk service, främst lab, inte i nivå med den lägre produktionen tkr, flyttkostnader av ledningskontor samt ökade kostnader kopplade till statsbidrag.

49 10 (10) Bilaga 2. Not externa projekt: Av utfallet så avser 5,4 mnkr projekt som hör till gemensam kunskapsstyrningsnämnd och 1,8 mnkr hör till projektet Utveckling av råd och stöd för barn, ungdomar och vuxna, projekt inom habiliteringen. Förklaringar till bedömningen av nuläget och årsprognosen sid 1: Ekonomi: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om resultatavvikelsen, dvs. ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött. Årsprognosen = grönt om resultatet, dvs. årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Tillgänglighet: Bedömningen görs utifrån målet för indikatorn att värdet för 2018 ska öka. För någon/några indikatorer finns ett specifikt värde angivet. En felmarginal är införd motsvarande 2 procent åt vardera håll jämfört målet. Nuläget = grönt om utfallet har ökat mer än 2 procent jämfört med samma månad föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått utöver felmarginalen (eventuellt att det är periodiserat). Inom felmarginalen 2 procent blir det gult. Annars rött. Årsprognosen = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Produktion: Bedömningen görs utifrån periodiserad budget respektive årsbudget. Nuläget = grönt om ackumulerat utfall i förhållande till periodiserad budget avviker med högst 2 procent. Annars rött om negativ avvikelse är mer än 2 procent. Årsprognosen = grönt om årsbudgeten bedöms uppnås. Annars rött. Medarbetare: Sjukfrånvaro lika eller mer än 60 dagar mäts mot utfall samma period föregående år respektive årsutfall föregående år. Alternativt mot mål om sådant finns. Nuläget = grönt om utfallet har minskat jämfört med samma period föregående år. Om ett specifikt mål finns angivet = grönt om målet är uppnått (eventuellt att det är periodiserat). Annars rött. Årsprognosen = grönt om utfallet bedöms minska jämfört med föregående år. Om specifikt mål finns angivet = grönt om målet bedöms uppnås. Annars rött. Gul markering används endast för årsprognosen om bedömningen är mycket osäker.

50 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Anna Sandström Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för mars 2018 Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Vid mötet ger hälso- och sjukvårdsdirektören en muntlig och skriftlig rapport avseende aktuella frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet som berör vårdstyrelsens ansvarsområde. Vårdstyrelsen föreslås lägga rapporten till handlingarna. Bilagor Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport för mars 2018 KOMPLETTERAS Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

51 2 (2)

52 TJÄNSTEUTLÅTANDE HR-kommunikationsenheten Ingrid Persson Tfn E-post Dnr VS Vårdstyrelsen Personaluppföljning avseende arbetsmiljö Förslag till beslut Vårdstyrelsens beslut Uppföljning av personalstatistik avseende arbetsmiljö läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Uppföljning av personalstatistik avseende arbetsmiljö redovisas utifrån tidigare beslutat årshjul för personaluppföljning. Redovisningen till styrelsen avser: Arbetsskador och tillbud Förekomsten av hot och våld Nyttjande av företagshälsovård Beredning Uppgifter har inhämtats från HR-chef på Folktandvården och Primärvård, Hälsa-och Habilitering. Bilagor Personalstatistik Folktandvården Personalstatistik Primärvård, Hälsa och habilitering Kopia till Förvaltningschef Gunilla Swanholm HR-chef Cecilia Bernström Förvaltningschef Torun Hall HR-chef Maria Wijkström Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

53 Primärvård, Hälsa och habilitering

54 Arbetsskador och tillbud - Primärvård Inträffat (arbetsskada) Kunnat inträffa (tillbud)

55 Arbetsskador- Primärvård Arbetssjukdom Olycksfall Färdolycksfall Smitta

56 Företagshälsovård - Primärvård Kostnad/yrkeskategori 2017 Arbetsmiljöingenjör 2% Företagssköterska 9% BV/Psykolog 25% Företagsläkare 42% Chefscoach/organisationskonsult 18% Fysioterapeut/ergonom 4%

57 Arbetsskador och tillbud Hälsa och habilitering Kunnat inträffa (tillbud) Inträffat (arbetsskada)

58 Arbetsskador- Hälsa och habilitering Arbetssjukdom Olycksfall Färdolycksfall

59 Företagshälsovård Hälsa och habilitering Företagssköterska 8% Kostnad/yrkeskategori 2017 Företagsläkare 37% Fysioterapeut/ergonom 1% Arbetsmiljöingenjör 3% BV/Psykolog 38% Chefscoach/organisationskonsult 13%

60 Kommentarer Den mest utnyttjade tjänsten på båda förvaltningarna är arbetsrelaterade besvär = byggrelaterad ohälsa. Total kostnad för företagshälsovård ca 1,9 Mnkr.

61 Förekomst av säkerhetsavvikelser orsak hot och våld 2017 Primärvård 7 ärenden klassificerade som hot 1 ärende klassificerat som våld Hälsa- och hab 13 ärenden klassificerade som hot 2 ärenden klassificerade som våld

62 Folktandvården - ditt bästa val

63 Arbetsskador och tillbud 2017 Arbetsskador stick och skärskador 6 färdolycksfall 4 fallskador 3 ergonomirelaterade 2 allergireaktioner Tillbud Hot och våld 13 0

64 Företagshälsovård Kostnader för FHV :-