SLUTRAPPORT FÖR EN SEMINARIESERIE OM VINDKRAFT I SKÅNE

Transkript

1 Man kan ha en bra dialog även om man tycker olika SLUTRAPPORT FÖR EN SEMINARIESERIE OM VINDKRAFT I SKÅNE

2 Bristande regional kommunikation och samverkan har identifierats som ett hinder för en väl förankrad utbyggnad av vindkraften i Skåne. Enligt studien Vindkraft i Skånes kommuner Kommuners attityd till och planering för en stundande vindkraftsutbyggnad (C.Bladh, 2011) har de skånska kommunerna god medvetenhet om vindkraft, men djupa intressekonflikter gör dem i regel försiktiga. Samtidigt har motståndet för vindkraft vuxit sig starkare på senare år. Med denna bakgrund bjöd Skånes vindkraftsakademi, med stöd från Energimyndigheten och i samarbete med Energikontoret Skåne genom Södra Östersjö-projektet RES-Chains, in de skånska kommunerna, Länsstyrelsen och Region Skåne till en seminarieserie om vindkraft med fokus på kommunikation. Genom seminarieserien fick deltagarna möta bl.a. andra skånska kommuner, Länsstyrelsen, myndigheter, företag, universitet, medborgarorganisationer, intresseorganisationer, inspiratörer och branschorganisationer. Det övergripande målet med seminarieserieprojektet var att förenkla dialogen mellan företag, medborgare och kommun i frågor som uppfattades som problematiska för att skapa förutsättningar för bättre förankring vid eventuellt nya vindkraftsetableringar i Skåne. VINDKRAFT I SKÅNEREGIONEN Skåne har varit en av de ledande regionerna av utbyggnad av vindkraft. Regionen har näst mest (2012) installerad effekt i Sverige, men fördelningen mellan kommuner har varit olika. Några av de skånska kommunerna har flest vindkraftverk per kommun i Sverige. Andra har precis fått in sina första handläggningsärenden eller arbetar med att revidera sina vindbruksplaner. Utbyggnaden har lett till lokalt starka åsikter som ifrågasätter nyetableringar. Den här rapporten är en sammanställning av den kunskap, tankar och frågor som kom fram under de fyra seminarierna som hölls under år Det är av betydelse att samtalen och resonemangen kan föras tillsammans, över kommungränserna, med länet som helhet i blickfånget. Förståelse och samordning är viktig, även om vi inte nödvändigtvis ska eftersträva samsyn i allt. En komplikation utgörs av att frågor om vindkraft hos många personer har en tendens att slå an starkt emotionella strängar. Därför tenderar sakligheten som horisontlinje lätt att tappas ur sikte i en allmän diskussion. Förmågan att lyfta tillbaka en diskussion, ett samtal, en diskurs till ett sakligt plan blir då en extra svår uppgift för de tjänstemän som har att hantera frågan. Den kräver goda kunskaper och förtrogenhet med de olika perspektiven. Joakim Nordqvist ordförande Skånes vindkraftsakademi DELTAGARE Burlövs kommun Båstad kommun Hässleholms kommun Höganäs kommun Hörby kommun Höörs kommun Klippans kommun Kristianstads kommun* Landskrona stad Lunds kommun Länsstyrelsen* Malmö stad Osby kommun Region Skåne Simrishamns kommun Sjöbo kommun* Svedala kommun Söderåsens Miljöförbund Trelleborgs kommun Åstorps kommun Ängelholms kommun *Via uppföljning efter seminarium

3 SEMINARIUM 1 24 APRIL 2013 Vad bestämmer om vi behöver vindkraft? Riksdagen har satt upp en planeringsram att det år 2020 ska vara möjligt att få 30 TWh elproduktion från vindkraft. Genom samhällsplaneringen ska Sverige skapa förutsättningar för en årlig produktion av el från vindkraft. Föreläsare: Chalmers, Sweco, Energimyndigheten och Länsstyrelsen. Dagen började med att se till vårt framtida energisystem, med betoning på vad som händer efter Framtiden för kärnkraftverk är tveksam, många verk är gamla och kommer att pensioneras inom de närmaste decennierna. Samtidigt som intresset för att bygga nya är litet. Vi står alltså inför en stor utmaning att klara av att fylla det elproduktionsgap som kommer uppstå och behöver redan nu börja bygga för att klara av det. Kommunerna har bestämmanderätten för mark- och vattenanvändningen inom kommunens gränser, men de ska också, med insyn från Länsstyrelsen, tillgodose riksintresseområden i sin översiktliga planering. Skåne har goda förhållanden för vindkraft och därför är det viktigt att vindkraft diskuteras på ett sakligt sätt och över kommungränser. Det är viktigt att väga in alla intressenter i frågan. Vindkraft kan bidra till lokal lönsamhet och bidra till ett hållbart samhälle, samtidigt som det kan väcka många känslor. Det är viktigt att se vilka intressen de olika intressenterna har i frågan och hur de påverkas. Samtidigt är det viktigt att tänka på hur olika argument värderas i förhållande till varandra. Översiktsplanen är till för att avväga olika delar. För att den ska fungera behöver den redovisa olika intressen och sen ska den ge vägledning. Det finns rättsfall som visar att en väl underbyggd översiktsplan har stor betydelse vid prövning. Har man däremot en översiktsplan utan bra argument har den mindre betydelse. Även med en väl underbyggd översiktsplan kan det ändå dyka upp försvårande omständigheter i senare skeden som exempelvis skyddade arter. Vid en utvärdering av planeringsstödets betydelse har vindkraftsbranschen, landets miljöprövningsdelegationer samt kommunerna tillfrågats om hur användbara de framtagna översiktsplanerna är vid planering och etablering av vindkraft. Sammanfattningsvis kom man bland annat fram till att planeringsstödet har varit effektivt, men kvalitén på översiktsplanerna har varit varierad, samma sak gäller de utpekade områdena. Vindkraftsexploatörerna har inte varit involverade i kommunernas vindkraftsplaner i någon större utsträckning. Övriga slutsatser som har dragits är exempelvis att det kommunala intresset för vindkraft är avgörande och att kommunernas kompetens inom området har ökat, men behöver ökas ytterligare. Det finns olika typer av problematik vid olika typer av riksintressen. Tar man t.ex. bort kulturhistoriska byggnader eller biologiskt intressanta områden, är det borta, de kan inte återfinnas på ett annat ställe. När det gäller vindbruk ser man till summan för hela landet. Om man har alla verk placerade på några få ställen eller på många olika platser spelar i detta fall inte samma roll. Men olika riksintressen ska kunna samexistera. Det är viktigt att ta stor hänsyn även till de mest kritiska rösterna. Även tala om för invånarna att det finns alternativa energiresurser och vilka det är så att berörda kan fatta ett beslut som inte påverkats av privata intressen.

4 SEMINARIUM 2 14 MAJ 2013 Kan energi skapa engagemang? Beteenden påverkar hur vårt framtida energisystem ser ut. Men hur får vi medborgare att intressera sig för något som vi inte kan se eller som vi tar för givet? Kan vi skapa ett positivt engagemang kring vindkraft? Föreläsare: VA Syd, Malmö stad, Samsø Energiakademi, Näringsdepartementets Vindkraftssamordnare. Dagen framhöll vikten av kommunikation och gemenskap. Det fungerar inte alltid med de stora intellektuella argumenten om varför vi behöver investera i förnybar energi. Det är viktigt att ta med de mer primitiva argumenten i diskussioner. Angår det mig? Kostar det något för mig? Får jag något för det? Samsø är en dansk ö som idag enbart använder förnybar el och är självförsörjande på detta. Ingen på Samsø kände ansvar för energiförbrukningen innan förändringsarbetet mot förnybart påbörjades år Den lokala demokratin hade svårigheter eftersom det fanns tillhörighet till en viss del av ön, trots mycket korta avstånd mellan olika delarna av ön. Inför lokala möten om bl.a. vindkraftsutbyggnad har det varit viktigt att hitta smeden i byn, den som har en stark röst och som andra lyssnar på. Det är smeden som man till en början behöver föra en dialog med. VA Syds kommunikationsarbete skulle kunna tillämpas på flera områden i vår kommun eftersom de jobbar proaktivt med information till allmänheten kring deras verksamhet på ett sätt som vi inte gör idag. I Danmark är det generellt svårt att få folk engagerade för energifrågor, och känslan har varit att man inte vill ta ansvar för någon annans elanvändning och elproduktion. Energiansvar kan jämföras med ansvar för insamling av matavfall. VA Syd erfar att det är viktigt att så tidigt som möjligt entusiasmera och engagera hela den egna organisationen, från insamlingspersonal till ledning och beslutsfattare. Dessutom kan det vara en god idé att kartlägga nyckelpersoner och organisationer som kan vara viktiga att samarbeta/kommunicera med. Grunden är viktigt för en lyckad matinsamling, likaså en välförankrad målsättning. Genom samarbeten med andra organisationer, t.ex. MKB, har VA SYD lyckats nå ut till en bredare publik än vad man hade klarat av själv. Det är viktigt att miljöprogrammet är spritt till alla förvaltningar i kommunen så att alla känner till hur kommunen jobbar med miljöfrågor. Det kan ibland vara svårt att förankra olika program i hela verksamheten, det gäller i de flesta stora kommuner. VA SYD har kommit fram till att det är bra att kommunicera ut sitt budskap i många olika typer av media. Samt att informationsbehovet aldrig tar slut. De behöver fortsätta att informera hela tiden. Informationen ska gå snabbt att hitta och vara enkel att förstå, särskilt på hemsidan. Det är dessutom viktigt att följa upp hur arbetet går och att kommunicera ut det. Hur kan man praktiskt få till en rutin på kommunikation med berörda och närboende? I Hörby kommun har man arbetat mycket med en hemsida som behandlar vindkraft. Där finns information om hur ärendeprocesser går till, länk till vindbrukspolicy och hur man anmäler ett ärende. Aktuella ärenden med handlingar läggs även ut där, vilket minimerar pappershanteringen för kommunen. Nästan alla skånska kommuner har svårtillgänglig eller ingen information om vindkraft på sina hemsidor.

5 SEMINARIUM 3 8 OKTOBER 2013 för mycket och som medborgare är vi dåliga på att väcka planeringsprocesser. Det är först när media gör det som det bränner till. Vi uppskattar saker på olika sätt, men hur och varför? En förändring i vår närhet kan ge upphov till starka känslor hos oss människor. Varje persons uppfattning är unik och bygger på erfarenhet och kunskap, och vilken relation personen har till landskapet. Föreläsare: Reflekta Verksamhetsutveckling, LTH, E.ON Dagen handlade om att gemensamt identifiera hur känslor och kommunikation hänger ihop när vi jobbar med vindkraft. Vi behöver skapa förutsättningar för förtroende för processen. Information är en jätteviktig del av detta. Vindval, som är ett samarbete mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten, har tagit fram flera rapporter om hur vindkraften samspelar med människor, djur och natur. Där kan vi läsa att människor har behov av att prata om sina värderingar och använder ofta olika nätverk för detta. Sådana nätverk blir allt viktigare ju mer abstrakt och motsägelsefull den information som ges är eller blir. Vindval skriver att forskningen har i stor utsträckning kommit att betrakta planeringsprocessen som ett problem som hindrar, snarare än hjälper, vindkraftsutvecklingen. Det handlar om brister i planeringssystemet och om svårigheter att hantera olika intressen och aktörer i planeringen. Deltagarna om svåra jobbsituationer: > Behöver vi bygga ut mer? Det finns en reell konflikt som inte går att snacka bort. > Hur representativa är de särintressen som kommer fram? Svårt att skilja på fakta och det man hört på bygden. > Vad är saklig information och var kan man söka vidare? Närboende och grannkommuner får ta mycket miljöpåverkan utan att tjäna på det själva, och utan att ha formell rätt att påverka. > Språkförbistringar mellan olika grupper. Tekniska förklaringar är svåra att förstå. > Rätten att få vara negativ även om man inte harformell rätt att delta i processen. Den Europeiska Landskapskonventionen som blev lag i Sverige år 2011 förbinder oss till att arbeta med landskapet enligt definitionen ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Konventionen har aktualiserat behovet av den lokala värderingen av landskapet, och landskapsanalysen kan hjälpa oss att få fram dessa värderingar på ett strukturerat sätt. Alla projekt är unika och involvering ska ses som en nyckel till att få bättre beslut. Man ska inte se deltagande som ett medel till acceptans. Vi nonchalerar översiktsplanerna Vid ett samråd är det svårt att ha ett samtal med berörda när alla ansvariga inte är där. Kommunen måste stå för planarbetet, den nationella vindkraftssamordnaren för statens riktlinjer och markägaren för viljan att använda sin mark. Samrådsprocessen innebär att försöka hitta lösningar för de som verkligen påverkas, ofta en liten grupp som är riktigt arg. Med sig behöver man ha ett stringent budskap och mycket material. Alla frågor kan komma, så man måste vara påläst. Kunniga och förberedda personer skapar förtroende.

6 SEMINARIUM 4 8 OKTOBER 2013 Fri Horisont Österlen bildades då ett samrådsbrev kom. Då man inte kände till vad ett samråd var gick man ihop i en förening. Vi är alla intressenter, låt oss kommunicera! Vindkraften väcker mycket känslor, både positiva och negativa. Hur kan vi förbättra förståelsen och kontakten mellan olika intressenter? Föreläsare: Fri Horisont Österlen, Försvarsmakten, Lantbrukarnas Riksförbund, Mannheimer Swartling, Skånes Ornitologiska Förening, Skånes vindkraftsakademi, Svensk Vindenergi, Svensk Vindkraftförening, Svenskt Landskapsskydd. Svenskt Landskapsskydd anser att vindkraftverksetableringen blev fel från början. Man skulle ha börjat längre från bostäder och värnat om livsmiljö, boende och landskap. Samråd är en skendemokrati. Grannarna kommer sent in i processen med bara tre veckors svarstid. De har svårt att sätta sig in i ärendet och det skapar en obalans i processen. Man hör från en vindkraftsprojektör under samrådet, men inget därefter. I de fall Skånes Ornitologiska Förening är positiv till etableringar nämns detta oftast i beslutsprocesserna. I de fall de är negativa till etableringar förbigås synpunkterna däremot ofta med tystnad och marginalisering. Med några få undantag är dialogen med vindkraftsintressenter försumbar. Med olika kunskap och erfarenhet ser vi vindkraft ur olika perspektiv. Gruppen beskriver landskap bl.a. som: andas, horisont, naturupplevelse, produktionsmiljö, jordbruk, hemhörighet, öppet, E22, Söderåsen, variation, urbant, symbios, vyer, kretslopp. Aspekter samspelar inte alltid. Vi bör fundera på våra olika perspektiv, ta ett steg tillbaka och prata generellt. Detta är ett utdrag av de tankar som kom fram från föreläsarna när de blev tillfrågade hur kommunikationsarbetet fungerar och vad som kan förbättras: Skånes vindkraftsakademi: en diskussion om vindkraft behövs. Vi behöver få förståelse för olika perspektiv. Men vindkraft är ett känsloladdat fält. Det är inte alltid enkelt att utröna vad som är saklig information och vad som är sägen. Vindkraft ställer ett stort krav på kommunerna. Försvarsmakten ansvarar för statens tunga kommunikationsinfrastruktur där samhällsviktig information skickas t.ex. all säkerhetsdata till kärnkraftsindustrin och räddningstjänst. Det är nolltolerans mot bortfall i överföringen och radiolänksstråket måste upprätthållas. Försvarsmakten hjälper till att hitta alternativa positioner till verk som hamnar för nära radiolänksstråket, men ibland finns inte alternativ. Två års-fristen handlar om att kunna ta hänsyn till förändringar i infrastruktur. Svensk Vindkraftförening och Svensk Vindenergi har en uppförandekod som grund i arbetet. Den ska fungera som en kvalitetsstämpel, vara en möjlighet för aktörer i branschen att också formellt ta ansvar utöver vad lagen kräver, samt inspirera aktörer till att ansvara för och utveckla sin intressenthantering på ett respektfullt och dynamiskt sätt. LRF började arbeta med vindkraft ca år 2008 och då fanns inte mycket kunskapsunderlag att tillgå. Vindkraft var ett nytt affärsområde för många, man visste inte att nyetableringar skulle påverka så många publicerades LRF:s vindkraftspolicy med utgångspunkt att ett vindkraftsprojekt ska bygga på dialog, ansvarstagande och öppenhet. Mannheimer Swartling erfar att Miljökonsekvensbeskrivningar har vuxit i omfattning de senaste åren. Det krävs betydligt mer underlag. Kommuner har många gånger inte förutsättning att hantera anmälningspliktiga ärenden på grund av mängden information som måste hanteras.

7 UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJANDE INTERVJUER Politiker och tjänstemän i de skånska kommunerna, Länsstyrelsen och Region Skåne var inbjudna till seminarierna. 19/33 skånska kommuner, Länsstyrelsen och Region Skåne har tagit del av seminarierna. Utvärderingar visar att seminarierna var mycket eller ganska relevanta för fortsatt arbete. Flera ansåg att det är önskvärt med fördjupningar i ämnet. Jag har fått en bredare förståelse för hur vindkraft fungerar ur ett samhällsperspektiv. Det var intressant att höra hur andra organisationer, särskilt medborgarorganisationerna, ser på arbetet som vi kommuner bedriver. En vanlig missuppfattning från allmänhetens sida när det gäller bygglov är att de tror att de kan tycka till och påverka mer än vad lagen ger möjlighet till. Ofta är de inledande förutsättningarna för ett vindkraftverk redan utredda i en översiktsplan eller detaljplan (där också allmänheten har möjlighet att tycka till om planeringen), vilket gör det svårare att ändra dessa förutsättningar i det senare bygglovskedet, även ifall möjlighet finns. Kommunens uppgift är i första hand att avväga allmänna och enskilda intressen utifrån de uppgifter som byggherren lämnar in. Byggherren ansvarar sedan för att de uppgifter som lämnas in är korrekta och att verket uppförs enligt gällande bestämmelser. Skulle någon uppgift vara felaktig så är det upp till byggherren att rätta till detta på kommunens inrådan. Flera ansåg också att det är viktigt att sätta in vindkraften i ett totalförsörjningssammanhang, och tala om den senaste utvecklingen i regionen. Utvärderingen visade att många vill fördjupa dialogen med Svensk Vindenergi, följt av Svenskt Landskapsskydd, Lantbrukarnas Riksförbund och Skånes Ornitologiska Förening. Det fanns också ett stort behov av att stärka den lokala, demokratiska förankringen av vindkraft. I min kommun borde djupare dialoger med bl.a. medborgare och organisationer skett om vindbruksplanen i planens inledningsskede. Då kunde man ha diskuterat ämnet mer generellt med intressenter: både de som är positiva och de som är negativa. Det är bra att få mer bakgrund till yttranden genom att lära känna organisationer, så som det sista seminariet tilllät. Vad ser deltagarna är nästa steg och vilka behov finns? KOMMUNIKATION > Boverket och Naturvårdsverkets föreskrifter och råd för vindkraftplaceringar behöver inventeras, samordnas och tydliggöras. Vilka avsteg kan man göra? > Hur bilar man upp cementerat tänkande och automatiserade reaktioner? Vi förefaller instinktivt (eller genom långvarig exponering/efterhärmning) välja debatt även när tillfälle finns för dialog. > Som kommun är det viktigt att sätta tydliga mål gällande vindkraft, analysera och var så ärlig som möjligt. DEMOKRATI > Hur ska en bra medborgarprocess se ut? Vem ska delta och när? Vad ska diskuteras? Vad kan vi göra inom dagens lagstiftning och vad skulle kräva en förändrad lagstiftning? > Vi behöver bättre medborgardialog i nästa ÖP-process. Tematiska möten om t.ex. vindkraft där Skånes vindkraftsakademi, företag, föreningar etc. bjuds in.

8 Skånes vindkraftsakademi SKÅNES VINDKRAFTSAKADEMI Nordenskiöldsgatan Malmö I samarbete med: Tryck 2013 / Design M.vision Delfinansierat av: