Skånes vindkraftsakademi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skånes vindkraftsakademi www.vindkraftsakademin.se"

Transkript

1 En seminarieserie om vindkraft Skånes vindkraftsakademi

2 Om seminarieserien: I samband med att de reviderade riksintressena för vindkraft presenteras, bjöd Skånes vindkraftsakademi, med stöd från Energimyndigheten och i samarbete med Energikontoret Skåne genom EU-projektet RES-Chains, in de skånska kommunerna till en seminarieserie om vindkraft. Seminarieserien syftade till att vara kunskapshöjande och fokusera på kommunikation kring vindkraft. Vi började med att titta närmare på hur svensk energiförsörjning ser ut, även efter 2020, och vilken roll vindkraft kan spela. Vi tog upp förutsättningar för vindkraft i de skånska kommunerna, Boverkets arbete med översiktsplaner och Sveriges mål för vindkraft. Kan vindkraft hjälpa till att göra medborgaren involverad i energisystemet? Vilken är kommunens roll gentemot medborgaren i den demokratiska processen kring vindkraft? Hur bildas attityder och hur uppfattar vi förändringar? Detta är exempel på frågeställningar som seminarieserien lyfter. Vi avslutade med att bjuda in olika intresseorganisationer och lät samtalet med dem bli ett avstamp för det fortsatta arbetet. Ett kortfattat PM finns att ladda ner på PM:et är en sammanställning eller direktanvändning av föreläsarnas presentationer. Eventuella fel i återgivelsen av presentationerna ansvarar Skånes vindkraftsakademi för, och vi ber på förhand om ursäkt om några sådana finns. Seminarieserien är delfinansierad av: 1(14)

3 PM från seminarium 1 av 4: Vad bestämmer om vi behöver vindkraft? Hässleholm 24 april 2013 Program 12:00 13:00 Registrering 12:15 Lunch för den som önskar 13:00 Introduktion Joakim Nordqvist, Skånes vindkraftsakademi/miljöförvaltningen Malmö stad 13:10 Utmaningar inom energi och planering i kommunerna Anders Nylander, Energikontoret Skåne 13:20 Energisystemet efter 2020 vilken roll kan havsbaserad vindkraft ha Staffan Jacobsson, Chalmers 13:45 Planeringsstödets betydelse Anne-Lie Mårtensson, Sweco 14:05 Hur står sig vindbruksplanerna vid beslut? Karin Kallioniemi, Länsstyrelsen Skåne 14:30 Paus 14:55 Vad innebär de reviderade riksintressena för vindbruk? Matilda Schön, Energimyndigheten 15:20 Reflektion över de skånska riksintressena Karin Kallioniemi, Länsstyrelsen Skåne 15:35 Man dör av vindkraft, eller, låt oss cementera hela Norrland Stand-up: Elin Nordén, norrlänning som bor i Skåne 16:00 Avslutning 2(14)

4 Genom samhällsplaneringen ska Sverige skapa förutsättningar för en årlig produktion av el från vindkraft. Kommunerna har bestämmanderätten för mark- och vattenanvändningen inom kommunens gränser, men de ska också, med insyn från Länsstyrelsen, tillgodose riksintresseområden i sin översiktliga planering. 1. Vad bestämmer om vi behöver vindkraft? - Anna Tibbelin, Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening som sedan 2009 arbetar med kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring vindkraftsfrågor i Skåne. Föreningen försöker arbeta på ett balanserat med vindkraftsfrågan genom att anordna bl.a. seminarier där olika intressenter får tillfälle att höras. Via brev framför föreningens ordförande, Joakim Nordqvist, sina reflektioner i vindkraftsfrågan. Han framhåller bland annat att vindkraften kan bidra till den lokala arbetsmarknaden, speciellt i glesbyggda områden och att den bidrar till lokal hållbarhet genom produktionen av förnybar energi. Vidare pekar han på att Skåne har goda förhållanden för vindkraft och att det är viktigt att frågan diskuteras på ett sakligt sätt och över kommungränserna. Anna visar sedan en karta över var vindkraftverken står i Skåne. Befintliga vindkraftverk är ojämnt placerade i Skåne och det finns i dagsläget stora skillnader mellan antalet verk i olika kommuner. 2. Utmaningar inom energi och planering i kommunerna Anders Nylander, Energikontoret Skåne (moderator) Vindkraftfrågan är laddad, men det är en viktig fråga som behöver lyftas. Speciellt eftersom vi står inför stora utmaningar inom energiområdet. Fossilbränslefritt Skåne 2020 är en utmaning som 11 skånska kommuner redan har skrivit på, det innebär att de ska jobba mot att bli fria från fossila bränslen i elanvändningen, transporter och energianvändning till (14)

5 Kommuner behöver se över sin energianvändning och energitillförsel. Det är dock viktigt att kommuner inte ser sin energibalans som en isolerad enhet, utan ser att den är ihopkopplad med andra kommuner, län och länder. Det är också dags att seriöst fundera över hur våra beslut påverkar i ett större perspektiv, t.ex. påverkan på naturen, tredje världen och den ofödda generationen. I den här typen av frågor är det viktigt att väga in alla intressenter i frågan. Det är också viktigt att väga de olika argumenten mot varandra. Vindkraft kan bidra till lokal lönsamhet och bidra till ett hållbart samhälle, samtidigt som det väcker många känslor. Det är viktigt att se vilka intressen de olika intressenterna har i frågan och hur de påverkas. Samtidigt är det viktigt att tänka på hur olika argument värderas i förhållande till varandra. Frågor Kan du ge ett exempel på lokal lönsamhet? Kan man inte se bygdepeng som en muta? Upplever ni i kommunerna att bygdepengsfrågan är något som behöver diskuteras mer? 3. Energisystemet efter 2020 vilken roll kan havsbaserad vindkraft ha? - Staffan Jacobsson, Chalmers EU:s mål är att vi till 2050 ska ha minskat våra utsläpp av växthusgaser med 95 %. Detta innebär att alla utsläpp från kraftproduktion måste bort och att vi samtidigt måste ersätta vår användning av naturgas. Om vi inte blir väldigt duktiga på att energieffektivisera kommer behovet av andra typer av elproduktion vara väldigt stort. Kärnkraft är en del av EU:s plan för att klara elproduktion utan fossila bränslen. Framtiden för kärnkraftverk är dock tveksam, många verk är gamla och kommer att pensioneras inom de närmaste decennierna. Samtidigt som intresset för att bygga nya är litet. Vi står alltså inför en stor utmaning att klara av att fylla det elproduktionsgap som kommer uppstå och behöver redan nu börja bygga för att klara av det. Havsbaserad vindkraft kan bidra till att fylla produktionsgapet. Det kan byggas till ett rimligt pris och möjliggör produktion av stora mängder el, uppskattningsvis 115 TWh. Förutom den ökade produktionen av el kan havsbaserad vindkraft också leda till tillväxt i näringslivet, genom nya jobb men också genom bland annat utveckling av ny och förbättrad teknik. Vi behöver starta nu! Vi behöver en vision, samt gå igenom vilka problem som finns. Det behövs också en allians med företag, kommuner etc. som kan driva frågan politiskt. Vidare behöver kapitaltillgångar säkras och tillståndsprocessen måste kraftigt kortas ner. 4(14)

6 Frågor Till vem ska du rikta det här budskapet med havsbaserad vindkraft? Hur ska havsbaserad vindkraft finansieras? 4. Planeringsstödets betydelse - Anne-Lie Mårtensson, Sweco 75 % av alla svenska kommuner sökte boverkets stöd till planeringsinsatser för vindkraft. Stödet har främst använts för att ta fram översiktplaner och planeringsunderlag. Resultatet visade bland annat att kommunerna kan bygga vindkraft som producerar 100 TWh. Vid en utvärdering av planeringsstödets betydelse har vindkraftsbranschen, landets miljöprövningsdelegationer samt kommunerna tillfrågats om hur användbara de framtagna översiktsplanerna är vid planering och etablering av vindkraft. Sammanfattningsvis kom man bland annat fram till att planeringsstödet har varit effektivt, men kvalitén på översiktsplanerna har varit varierad, samma sak gäller de utpekade områdena. Tyvärr har inte vindkraftsexploatörerna varit involverade i kommunernas vindkraftsplaner i någon större utsträckning. Övriga slutsatser som har dragits är exempelvis att det kommunala intresset för vindkraft är avgörande och att kommunernas kompetens inom området har ökat, men behöver fortfarande ökas ytterligare. Vidare behöver översiktsplanens status tydliggöras och en bättre planering av elnätet behövs. Inte bara på regional nivå utan också på en europeisk nivå. Frågor: Hur många kommuner har blandat in intressenterna i sina vindkraftsplaner? Känner ni att det gav er fördelar att ni involverade intressenter när ni väl skulle dra igång utbyggnaden? Vilka problem med landbaserad vindkraft tror du blir mest akuta med tanke på planeringen som har gjorts? 5. Hur står sig vindbruksplanerna vid beslut? - Karin Kallioniemi, Länsstyrelsen Skåne Väldigt många olika faktorer styr om det blir vindkraft eller inte. Planeringen är långt ifrån allt, det finns många tillstånd för vindkraft i Skåne som inte är utbyggda än. Marknadskrafter och beslut från staten styr mycket. Översiktsplanen är till för att avväga olika delar. För att den ska fungera behöver den redovisa olika intressen och sen ska den ge vägledning. Det finns rättsfall som visar att en väl underbyggd översiktsplan har stor betydelse vid prövning. Har man däremot en översiktsplan utan bra argument har den mindre betydelse. Även med en bra underbyggd översiktsplan kan 5(14)

7 det ändå dyka upp försvårande omständigheter i senare skeden som exempelvis skyddade arter. 6. Vad innebär de reviderade riksintressena för vindbruk? - Bengt Gustavsson, Energimyndigheten Energimyndigheten har studerat var det finns bra förutsättningar för vindkraft. Första gången det kom ett utpekande av riksintressen för vindbruk var 2004, det kom en ny uppdatering Av de utpekade riksintressena för vindbruk förväntas en tredjedel fungera i slutänden efter att man har gått igenom tillståndsprocessen. Processen inleds med att lämpliga områden märks ut, sedan plockas olika buffertzoner bort t.ex. för bebyggelse, kyrkor och nationalparker. Närheten till elnät vägs också in. Elnätskriteriet är problematiskt, om stora vindkraftsparker byggs kan det vara befogat att bygga ut elnätet i det området. I den senaste revideringen har vissa förändringar gjorts; höjdkriteriet har ändarts eftersom det nu är möjligt att bygga på högre höjd, buffertzonen till bebyggelse har utökats vilket gör att visa ytor nu faller bort och bottendjupet för havsbaserad vindkrafts har ökat 5 m vilket gör att detta område har utökats. Fråga: Hur väger man konkurerande intressen? 7. Reflektion över de skånska riksintressena - Karin Kallioniemi, Länsstyrelsen Skåne Det finns olika typer av problematik vid olika typer av riksintressen. Tar man t.ex. bort kulturhistoriska byggnader eller biologiskt intressanta områden är de borta, de kan inte återfinnas på ett annat ställe. När det gäller vindbruk ser man till summan för hela landet. Om man har alla verk placerade på ett ställe eller på många olika platser spelar i detta fall inte samma roll. Frågor: Kan du fördjupa ditt resonemang om olika typer av riksintressen? Om det är så att översiktsplanen är det bästa verktyget vad blir länsstyrelsens roll mot kommunerna? Vilka är era viktigaste verktyg för att främja skydd av naturintressen? Problem med att försvarsmakten spelar med dolda kort 6(14)

8 Karin Kallioniemi från Länsstyrelsen i Skåne reflekterar över de skånska riksintressena. Alla presentationer finns att ladda ner i PDF-format på 7(14)

9 PM från seminarium 2 av 4: Kan energi skapa engagemang? Lund 14 maj 2013 Program 12:00 13:00 Registrering 12:00 Lunch för den som önskar (Specificera detta vid anmälan) 13:00 Introduktion Skånes vindkraftsakademi och Energikontoret Skåne 13:15 Att intressera medborgare för sopsortering Christina Rydholm, kommunikatör VA Syd 13:45 Samsø energiön som bygger på engagemang Søren Hermansen, VD Samsø Energiakademi 14:30 Paus med kaffe och fika 15:00 Vindkraftsengagemang i Malmö stad Joakim Nordqvist, Miljöförvaltningen Malmö stad 15:30 Vindkraftsläget i Skåne Lennart Värmby, Nationell vindkraftssamordnare Näringsdepartementet 15:55 Avslutning 8(14)

10 Beteenden påverkar hur vårt framtida energisystem ser ut. Men hur får vi medborgare att intressera sig för något som vi inte kan se eller som vi tar för givet? 1. Skånes vindkraftsakademi och Energikontoret Skåne - Anna Tibbelin, Skånes vindkraftsakademi Seminariet arrangeras av Skånes vindkraftsakademi, och Energikontorets EU-projekt RES- Chains. Skånes vinkraftsakademi bildades 2009 och är en ideell förening som ska verka för att på ett balanserat sätt öka utbytet av kunskap och erfarenhet mellan olika aktörer inom vindkraftsområdet i Skåne. Föreningen har idag 30 medlemmar och fungerar som en plattform för diskussioner kring vindkraft i Skåne. Målet är att samla intressenter för att tillsammans skapa ett rationellt samtal om vindkraften så att den kan utvecklas i samverkan med dem. Energikontoret Skåne är ett regionalt energikontor som bildades 1998, med ekonomiskt stöd från EU. Verksamheten är en enhet inom Kommunförbundet Skåne och ska verka för energieffektivisering och ökad andel förnybar energi i energisystemet. RES Chains är ett Södra Östersjöregionen - projekt och ett EU-projekt med partners från Danmark, Litauen, Tyskland, Polen och Sverige. Projektets ambition är att öka andelen förnybar energiproduktion i regionen, genom studieresor, workshops, utställningar och studier av anläggningar. Dagens träff tar upp: Beteenden påverkar hur vårt framtida energisystem ser ut. Men hur får vi medborgare att intressera sig för något som vi inte kan se eller som vi tar för givet? Anna citerar Skånes vindkraftsakademis ordförande Joakim Nordqvist från Malmö stad: Det är av betydelse att samtalen och resonemangen kan föras tillsammans, över kommungränserna, med länet som helhet i blickfånget. Förståelse och samordning är viktig, även om vi inte nödvändigtvis ska eftersträva samsyn i allt. En komplikation utgörs av att frågor om vindkraft hos många personer har en tendens att slå an starkt emotionella strängar. Därför tenderar sakligheten som horisontlinje lätt att tappas ur sikte i en allmän diskussion. Förmågan att lyfta tillbaka en diskussion, ett samtal, en diskurs till ett sakligt plan blir då en extra svår uppgift för de tjänstemän som har att hantera frågan. Den kräver goda kunskaper och förtrogenhet med de olika perspektiven. 9(14)

11 Den här seminarieserien syftar till att vara kunskapshöjande och fokuserar på kommunikation kring vindkraft. För tre veckor sedan tittade flera av oss närmare på hur svensk energiförsörjning ser ut, även efter 2020, och vilken roll vindkraft kan spela. Vi tog upp förutsättningar för vindkraft i de skånska kommunerna, Boverkets arbete med översiktsplaner och Länsstyrelsens samt Sveriges mål för vindkraft. Artiklar om vindkraft syns flera gånger per vecka i olika tidningar. Det är inte ovanligt att artiklarna speglar negativa åsikter eller är byggda på dem. Givetvis finns det undantag och positiva åsikter om vindkraft speglas också. Exempel på tidningsrubriker är Vindkraften möter massivt motstånd, Vi kommer att slåss för vår bygd eller Vill ha ännu mer vindkraft. Exempel på artiklar ur Norra Skåne, Sydsvenska Dagblad, Trelleborgs Allehanda, Skånska Dagbladet, Ystads Allehanda, Helsingborgs Dagblad. Vi har mycket vindkraft i Skåne och vi vet om att det finns mycket negativt engagemang. Men kan vi skapa positivt engagemang kring vindkraft? Vad kan vi lära oss från sopsorteringskampanjer? Dagens fyra föreläsare är här för att inspirera oss. 2. Att intressera medborgare för sopsortering - Christina Rydholm, VA SYD För 1,5 år sedan infördes obligatorisk matinsamling i Malmö. VA SYD inför matsortering i en stadsdel i taget och målet är att 40 % av matavfallet ska samlas in till I dagsläget ligger det på 22 %. Attityden till att sortera matavfall är positiv, med det är svårt att göra mätningar eftersom alla invånare inte har börjat sortera än. Sorteringsstarten en uppdelat i områden och startdatumen är mellan maj 2012 september En genomsnittlig Malmö- eller Burlövsbo lämnar 507 kg avfall per år. Det finns forskning som pekar på att mängderna kommer att tredubblas till år Nationellt sett så går drygt hälften 10(14)

12 till energiåtervinning, ca en tredjedel materialåtervinns och ca 15 % går till biologisk återvinning. VA SYD har kommunicerat ut information om matsortering på en mängd olika sätt och på olika språk då befolkningsgruppen de ska nå ut till är väldigt varierad. De har tagit fram en kommunikationsplan för hur informationsarbetet ska gå till. Informationssätten som de har använt är alltifrån direktreklam och artiklar i lokaltidningar till event och torgmöten. Direktreklamen Sorterat kommer ut åtta gånger per år, och visar hur man kan slänga avfall på rätt sätt, öppettider för återvinningscentralerna och hur mycket matavfall som har sorterats in. Direktreklamen Sorterat. Bild från VA SYD VA SYD har kommit fram till att det är bra att kommunicera ut sitt budskap i många olika typer av media. Samt att informationsbehovet aldrig tar slut. De behöver fortsätta att informera hela tiden. Informationen ska gå snabbt att hitta och vara enkel att förstå, särskilt på hemsidan. VA SYD försöker svara på alla tidningsinsändare och frågor kring matsorteringen. 11(14)

13 Information om sortering ska vara enkel och lättillgänglig. Bild från VA SYDs hemsida. Genom samarbeten med andra organisationer, t.ex. MKB, lyckas VA SYD nå ut till en bredare publik. De upplever att de har haft mycket hjälp i och med att beslutet om att börja matsortera är ett politiskt beslut och att det är obligatoriskt. Christina Rydholm poängterar hur viktigt det är att följa upp hur arbetet går och att kommunicera ut det. Det är också viktigt att så tidigt som möjligt entusiasmera och engagera hela den egna organisationen, från insamlingspersonal till ledning och beslutsfattare. Dessutom kan det vara en god idé att kartlägga nyckelpersoner och organisationer som kan vara viktiga att samarbeta/kommunicera med. Grunden är viktigt för en lyckad matinsamling, likaså en väl förankrad målsättning. Frågor: - Ser ni att det finns behov av olika typer av kommunikation till olika områden? - Ser ni vikten av pengar som incitament? - Information om vindkraft är ofta svårtillgänglig på kommuners hemsidor. Kan man som kommun använda sig av samma tankesätt som VA SYD fast vid kommunikation om vindkraft på den egna kommunhemsidan? - Är det en idé att kommunen blir mer tillgänglig i kommunikationen kring vilken typ av vindkraft och var den finns i kommunen? 12(14)

14 3. Samsø energiön som bygger på engagemang - Sören Hermansen, VD Samsö Energiakademi Samsø är en dansk ö som idag är helt självförsörjande och enbart använder förnybar energi. Denna förändring skulle ske på 10 år. Som samhälle gjorde de det för att överleva, för att skapa fler jobb, för den lokala ekonomin och för självständigheten det innebar. Sören Hermansen framhåller vikten av kommunikation och gemenskap. Ingen på bygden på Samsø kände ansvar för energiförbrukningen, innan förändringsarbetet påbörjades. I Danmark var det generellt svårt att få folk engagerade för energifrågor, och känslan var att man inte ville ta ansvar för någon annans elanvändning och elproduktion. På Samsø hade den lokala demokratin svårigheter eftersom det fanns tillhörighet till en viss del av ön trots mycket korta avstånd. Sören framhåller att det inte alltid fungerar med de stora intellektuella argumenten om varför vi behöver investera i förnybar energi. Det är viktigt att ta med de mer primitiva argumenten i diskussioner. Angår det mig? Kostar det något för mig? Får jag något för det? På Samsø bestämdes det att de skulle satsa på 100 % egen förnybar produktion. Först började man småskaligt, bl.a. med närvärmeanläggningar, för att sedan satsa på större produktion. Sören menar att man på så sätt undvek folkstorm. För att lyckas engagera kommuninvånarna i större investeringar i kommunen samlade man medborgarna kring idén att alla skulle vara med och äga en andel i vindkraftverken som sattes upp. Alla invånare tillfrågades. Andelarna i vindkraftverken skapade en känsla av tillhörighet. Sören understryker att det är viktigt att inte göra de första projekten för stora utan att börja med små steg och små projekt. Då samlar man på sig självförtroende på vägen och när man sedan kommer till de stora projekten har man med sig självförtroende och kunskap och de projekten känns inte så oövervinnerliga längre. Inför lokala möten är det viktigt att hitta smeden i byn, dvs. den som har en stark röst och som andra lyssnar på. Den personen behöver man föra en dialog med. På lokala möten behöver man också visa upp kostnadsbilden och jämföra investeringskostnader och löpande kostnader med andra förnybara energislag. Återigen är det viktigt att fokusera på frågorna: Angår det mig? Kostar det något för mig? Får jag något för det? 13(14)

15 Bakgrund och organisering inför förändringsarbetet på Samsö. Bild från Samsö Energiakademi Den lokala planen för hur förändringsarbetet skulle gå till väga. Bild från Samsö Energiakademi. 420 miljoner danska kronor har investerats i energiutveckling under 10 år. Av dessa kommer 360 miljoner från privata hushåll, företag och Samsö kommun. 60 miljoner är bidrag från EU. 14(14)

16 Lokala ägare lokala hjältar. Bild från Samsö Energiakademi. Idag på Samsö talar de som fått jobb inom förnybar energi väldigt positivt och förändringsarbetet på Samsö. Frågor: - Ni är ju en kommun, mycket måste vara eftersatt som det är för alla. Hur hanterar ni det samtidigt? - Hur många personer bor på Samsø? - Hur stor är den totala energiförbrukningen? - Tror ni inte att ni kommer behöva tillföra mer energiproduktion? - Är det fler kommuner i Danmark som är på väg åt samma håll som er? 4. Vindkraftsengagemang i Malmö Stad - Joakim Nordqvist, Miljöförvaltningen Malmö stad Det finns politiskt beslut om att Malmö ska äga vindkraft och producera för eget bruk. Malmö är en stor energianvändare och de resonerar att det finns mycket pengar att spara genom att producera egen el. Det finns ett stort vindkraftengagemang inom vissa delar av kommunen, men de flesta i befolkningen har troligtvis inget engagemang. Malmö stad har ett brett politiskt förankrat miljöprogram. Programmet säger att till 2030 ska stadens energiförsörjning komma från förnybar energi, samt att så stor del som möjligt ska vara lokalproducerad. Det är dessutom viktigt att miljöprogrammet är spritt till alla förvaltningar i kommunen så att alla känner till hur kommunen jobbar med miljöfrågor. Det 15(14)

17 kan ibland vara svårt att förankra olika program i hela verksamheten, det gäller i de flesta stora kommuner. Joakim Nordqvist jobbar med utbyggnadsområdet i Hyllie. De har satt sig ner med E.ON och VA SYD och har tillsammans tecknat en gemensam överenskommelse som säger att ska nå 2030-målen för Hyllie redan I och med detta hoppas de att Hyllie kan var en förebild för resten av Malmö. Precis som Samsø är i Danmark. Malmö stad har räknat på potentialen för förnybar energi i Malmö, med speciellt fokus på el. Vindkraft var det som visade sig ha störst potential. De har därför gjort ett planeringsunderlag för vindkraft, där lämpliga områden för vindkraft har markerat ut på den nya översiktsplanen. Samtliga vindkraftverk kan dock inte stå i Malmö stad, utan behöver spridas ut geografiskt över Sverige. På så sätt undviker man att elen genereras samtidigt, och att produktionen blir större än konsumtionen vilket annars skulle leda till att kommunen blir energiproducent, och det är inte tanken. Frågor: - Är det inte rätt dyrt att bygga vindkraft? Någon sa att det kostar runt 30mkr för ett 2 MW verk. - Det finns en skillnad mellan Malmö och Samsø. Invånarna är involverade på Samsø. - Vindkraftverket till Hyllie, kommer det att vara Malmö stads? - Hur tänker man kring solel, eller uppvärmning med geoenergi etc.? Kvarstår ändå behovet av vindkraft? - Hur mkt energieffektivisering av det kommunala beståndet funderar man på? 5. Vindkraftsläget i Skåne - Lennart Värmby, Nationell vindkraftssamordnare Näringsdepartementet Riksdagens energipolitik syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. De 16 miljökvalitetsmålen ger en tydlig signal till alla samhällets aktörer om vad regering och riksdag vill uppnå med miljöpolitiken. Arbetet involverar olika aktörer i hela samhället och kallas ibland med rätta för Sveriges största samarbetsprojekt. 16(14)

18 De 16 miljökvalitetsmålen. Bild från Näringsdepartementet. Sveriges mål för energioch klimatpolitik. Bild från Näringsdepartementet. 17(14)

19 Avgörande för ny investering i elproduktion är elpriset, och därtill för förnybar elproduktion priset på elcertifikat. För vindkraften spelar dessutom vindläge, nätuppkopplingsmöjlighet, tillstånd och kapitalbehov roll. Om man tittar på vindkraften idag så finns de flesta verken i södra Sverige, men stora planer för utbyggnad finns i Norrland. I dagsläget finns den största installerade effekten vindkraft i Västra Götaland, med Skåne som nummer två. Planeringsramen för vindkraft i Sverige är 30 TWh, dvs. ca MW. Antal planerade/förfrågningar på vindkraftsprojekt är MW dvs. ca 112 TWh fanns det MW installerad vattenkraft (66 TWh) i Sverige och MW installerad kärnkraft (58 TWh). På Vindbrukskollen.se kan man följa hur totalsumman av ärendehandläggning av vindkraft, samt vilken fas de är i (exv. antal samrådsärenden, förhandsbesked) ändras. Svenska Kraftnät kommer under de kommande åren att göra omfattande utbyggnad och förstärkning av stamnätet. Svenska Kraftnäts stora utbyggnadsprojekt (planerad drifttagning). Bild från Näringsdepartementet. Ska vi investera i vindkraft? Vinden är en naturlig resurs liksom sol, vatten och biomassa. Miljöoch energiomställningen är nödvändig. Vi ska självklart energieffektivisera, men vi kommer fortsatt ha ett behov av energi. Förutom miljöaspekten finns det en fördel med att man har mer småskalighet vid produktionen av förnybar energi. Vid utspridning av produktionen 18(14)

20 sprider man också ut riskerna. Det finns ett stort problem med storskalig produktion av energi som med kärnkraft, man får väldiga problem den dagen som det inte fungerar. Man bör titta på var elkonsumtion och produktion skiljer sig åt och bygga flest nya verk där. Dessvärre finns det mindre utrymme i söder och motståndet mot vindkraft upplevs också som större. Försvaret är också en stor motståndare till vindkraft på många ställen. Trots detta finns det i Sverige flera kommuner som investerar i egen vindkraft. Tankesmedjan Timbro gjorde nyligen en rapport som beskrev ett urval av de svenska kommunernas vindkraftsinvesteringar. Slutsatsen i rapporten var att vindkraft var en mycket tveksam investering att försvara för en kommun. Strax efter rapporten gick Upplands-Väsby, Sigtuna och Sollentuna ut och försvarade sina vindkraftinvesteringar i tidningen Dagens Samhälle. Lokalt vindkraftsengagemang hittar man också bland de medlemmarna som finns i kooperativa vindkraftföreningar. Andelsföreningar, kooperativ och lokala bolag ger möjlighet för medborgarna att få del av vinsterna. Ett exempel är Vallerstad, Värnamo. Blekinge Offshore har engagerat svensk industri. Anläggningen förväntas producera lika mycket som Barsebäck gjorde på årsbasis. Parken har fått tillstånd från miljödomstolen och nu är det upp till regeringen att behandla ärendet. För att kommuner ska kunna sprida ut sin elproduktion från vindkraft, så som Joakim Nordqvist nämner, så kan kanske kommunerna köpa in sig i en vindkraftspark, som Blekinge Offshore. Alla presentationer finns att ladda ner i PDF-format på 19(14)

21 PM från seminarium 3 av 4: Vi uppfattar saker på olika sätt, men hur och varför? Malmö 8 oktober 2013 Program Facilitator: Anna Ranger, Reflekta Verksamhetsutveckling 09:00 Introduktion Anna Tibbelin, Skånes vindkraftsakademi och Energikontoret Skåne Workshop Anna Ranger, Reflekta Verksamhetsutveckling Vindkraft, planering och attityder Jamil Khan, Miljö- och energisystem, Lunds universitet Erfarenheter från kommunikation av Hallandsås-projektet och vindkraft Mattias Hennius, E.ON Workshop Anna Ranger, Reflekta Verksamhetsutveckling 11:45 Avslutning 20(14)

22 En förändring i vår närhet kan ge upphov till starka känslor hos oss människor. Varje persons uppfattning är unik och bygger på erfarenhet och kunskap, och vilken relation personen har till landskapet. 1. Inledning Anna Tibbelin, Skånes vindkraftsakademi och Energikontoret Skåne Seminariet arrangeras av Skånes vindkraftsakademi med bidrag från Energimyndigheten, i samarbete med Energikontoret Skånes EU-projekt RES-Chains. Skånes vindkraftsakademi bildades 2009 och är en ideell förening som ska verka för att på ett balanserat sätt öka utbytet av kunskap och erfarenhet mellan olika aktörer inom vindkraftsområdet i Skåne. Föreningen har idag 30 medlemmar och fungerar som en plattform för diskussioner kring vindkraft i Skåne. Målet är att samla intressenter för att tillsammans skapa ett rationellt samtal om vindkraften så att den kan utvecklas i samverkan med dem. Energikontoret Skåne är ett regionalt energikontor som bildades 1998, med ekonomiskt stöd från EU. Verksamheten är en enhet inom Kommunförbundet Skåne och ska verka för energieffektivisering och ökad andel förnybar energi i energisystemet. RES Chains är ett Södra Östersjöregionen-projekt med partners från Danmark, Litauen, Tyskland, Polen och Sverige. Projektets ambition är att öka andelen förnybar energiproduktion i regionen, genom studieresor, workshops, utställningar och studier av anläggningar. Vid årsskiftet 2012 hade Skåne län 377 vindkraftverk med en installerad effekt på knappt 490 MW. Länet har därmed näst mest installerad effekt bland alla svenska län, störst installerad effekt fanns i Västra Götaland. Totalt produceras GWh el från vindkraft, jämfört med GWh under Skåne län har därmed nästan 14 % av den installerade effekten i Sverige år 2012 och 16,5 % av den totala elproduktionen från vindkraft. År 2011 hade Skåne län över 16 % av den installerade effekten och 17,7 % av den totala elproduktionen från vindkraft. Flest vindkraftverk fanns fortsatt i Malmö stad, tätt följt av Eslövs kommun och därefter Kristianstad kommun. 48 av Malmö stads 50 vindkraftverk finns i vindkraftsparken Lillgrund i Öresund. 21(14)

23 Totalt under 2012 byggdes 25 nya vindkraftverk i Skåne. De hade en totalt installerad effekt på 38 MW. Bjuv, Höganäs, Klippan, Landskrona, Simrishamn, Staffanstorp, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Trelleborg, Svedala och Kristianstad tog nya vindkraftverk i bruk under I Örkelljunga, Vellinge, Perstorp, Osby, Lomma, Burlöv och Bromölla fanns inga vindkraftverk (som är anslutna till elcertifikatsystemet.) år Svensk vindkraft producerade i slutet av september 2012 för första gången över 7 TWh vindkraft. Så här ser det ut i Skånsk media varje vecka. Tidningsartiklar fulla med information om vindkraft. Det är engagerade människor som går samman, det är stora organisationer som trycker på eller kämpar emot. Det som framförallt kommer fram i skånsk media är de som går samman för att berätta att vindkraften inte passar in. Vindkraften möter massivt motstånd, Vi kommer att slåss för vår byggd är bara två exempel. Men ibland dyker positiva röster från engagerade individer som vill inspirera till mer vindkraft upp som artikeln Vill ha ännu mer vindkraft I allt detta sitter handläggare runt om i Skåne och handlägger vindkraftsärenden. Det sitter politiker och överlägger vindbruksplaner. Och strateger som funderar på hur deras kommun ska bidra till att stoppa klimatförändringarna. Så här ser det ut på Energimyndighetens karttjänst Vindbrukskollen. De gula prickarna är vindkraftverk som handläggs. Hur navigerar man genom alla åsikter? 22(14)

24 Det här projektet började med att det var svårt att hitta information om vindkraft på kommunernas hemsidor. Policys, antal verk, planerade verk, kontaktperson. Ja allt var svårt att hitta. Men några kommuner stack ut, bl.a. Hörby kommun. Under fliken Bo och Bygga hittar man enkelt en vindkraftsflik. I Hörby kommun finns 8 vindkraftverk. Kommunen handlägger ungefär 2 ärenden per år. De får en hel del samtal om vindkraft. På deras hemsida finns information om prövning enligt Miljöbalken och enligt Plan- och bygglagen. Vindbrukspolicyn finns upplagd och likaså information om vad en ärendeanmälan ska innehålla. I en separat flik hittar man pågående ärenden. Där lägger de ut alla handlingar gällande ärendet, och kan därför skicka ut ett enkelt brev till berörda då de får in ärenden till handläggning. Enligt kommun sparar detta tid och på miljön, och de kan enkelt hänvisa telefonsamtal till hemsidan. De får förmodligen in fler kommentarer kring nya vindkraftsärenden eftersom ärendena är mer tillgängliga, men Hörby kommun tycker att det främjar demokratin kring vindkraft. Vindkraftshemsidor kanske är något för din kommun? 2. Workshop Anna Ranger, Reflekta Verksamhetsutveckling En förändring i vår närhet kan ge upphov till starka känslor hos oss människor, varje persons uppfattning är unik och bygger på erfarenhet och kunskap, och vilken relation personen har till landskapet. Vi ska gemensamt identifiera hur känslor och kommunikation hänger ihop när vi jobbar med vindkraft. Vi ska lyssna på Jamil Khan, forskare vid LTH och till Mattias Hennius, 23(14)

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se VÄLKOMNA Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se Vi uppfattar saker på olika sätt, men hur och varför? En förändring i vår närhet kan ge upphov till starka känslor hos oss människor, varje

Läs mer

Vindkraft, planering och attityder

Vindkraft, planering och attityder Vindkraft, planering och attityder Jamil Khan Miljö- och energisystem, Lunds universitet Seminarium om vindkraft, 8 oktober 2013, Malmö Miljö- och energisystem Tvärvetenskaplig avdelning vid LTH Forskning

Läs mer

Vad bestämmer om vi behöver vindkraft?

Vad bestämmer om vi behöver vindkraft? PM från seminarium 1 av 4: Vad bestämmer om vi behöver vindkraft? Hässleholm 24 april 2013 Program 12:00 13:00 Registrering 12:15 Lunch för den som önskar 13:00 Introduktion Joakim Nordqvist, Skånes vindkraftsakademi/miljöförvaltningen

Läs mer

Vi uppfattar saker på olika sätt, men hur och varför?

Vi uppfattar saker på olika sätt, men hur och varför? PM från seminarium 3 av 4: Vi uppfattar saker på olika sätt, men hur och varför? Malmö 8 oktober 2013 Program Facilitator: Anna Ranger, Reflekta Verksamhetsutveckling 09:00 Introduktion Anna Tibbelin,

Läs mer

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2013-2014

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2013-2014 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2013-2014 VERKSAMHETSPLAN 2013-2014 Inledning Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Chalmers 2011-05-04 Vindkraften en folkrörelse Historik Vindkraft gör skillnad, men är inte hela lösningen Ett vindkraft- verk försörjer 1 200 hushåll med el Lillgrund och Öresundsbron

Läs mer

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi 2015-2020

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi 2015-2020 FÄRDPLAN Skånes vindkraftsakademi 2015-2020 Färdplan 2015-2020 Skånes vindkraftsakademi Inledning Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för att öka utbytet

Läs mer

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Inledning Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Energiting Sydost 2011-05-05 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB VKÖ-träff, program 22 maj, Lindesberg 09.00 Samling, kaffe & smörgås 09.30 Inledning, syfte med dagen, deltagarpresentation

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Vision och verklighet

Vision och verklighet Vision och verklighet Falköping 2010-02-19 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö Energis

Läs mer

Vindkraften og befolkningen hvordan sikres lokal opbakning til projekter? Johan Risholm, Stadsbyggnadskontoret Falkenberg

Vindkraften og befolkningen hvordan sikres lokal opbakning til projekter? Johan Risholm, Stadsbyggnadskontoret Falkenberg Vindkraften og befolkningen hvordan sikres lokal opbakning til projekter? Johan Risholm, Stadsbyggnadskontoret Falkenberg Vindkraften og befolkningen hvordan sikres lokal opbakning til projekter? jan-ake.jacobson@telia.com

Läs mer

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSRAPPORT Skånes vindkraftsakademi 2013-2014

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSRAPPORT Skånes vindkraftsakademi 2013-2014 VERKSAMHETSRAPPORT Skånes vindkraftsakademi 2013-2014 Verksamhetsrapport 2013-2014 Skånes vindkraftsakademi Offentlig version 2014-09-18 Sammanställd av Anna Tibbelin 2 VERKSAMHETSRAPPORT 2013-2014 Skånes

Läs mer

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 1 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv

Läs mer

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt. 2013 Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks LRF:s vision Vi får landet att växa. De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk Till Energimyndigheten Er referens 2010-5138 Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk En fortsatt utbyggnad av vindkraften är central om

Läs mer

Karin Hammarlund. karin.hammarlund@ltj.slu.se

Karin Hammarlund. karin.hammarlund@ltj.slu.se Karin Hammarlund karin.hammarlund@ltj.slu.se Vindkraft i människors Landskap Planeringsmålet Det nya planeringsmålet för vindkraft föreslår att öka produktionen av vindkraftsel betydligt från 10 TWh år

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå Program 24 april 09.30 Samling Deltagarpresentation 10.00 Presentation projekt Vindkraft Öst 10.10 Nulägesbild

Läs mer

Boverket och vindkraften

Boverket och vindkraften Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att

Läs mer

Uppförandekod för vindkraftprojektörer

Uppförandekod för vindkraftprojektörer Uppförandekod för vindkraftprojektörer Fredrik Lindahl Ordförande Svensk vindkraftförening VD Slitevind AB 2011-01-29 2 Svensk Vindkraftförening Ideell och politiskt obunden Öppen för alla Bildades 1986

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Vind dialogen Bengt Larsén, Ted Kransby

Vind dialogen Bengt Larsén, Ted Kransby Vind dialogen 2011 Bengt Larsén, Ted Kransby Innehåll Politiken bakom satsningen Planeringsstödet Vad har planerats? Nya PBL, begrepp och definitioner Elnät och nationell havsplanering Vad händer under

Läs mer

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra.

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra. Till DIG som är boende i västra Edseleområdet Karta från www.vindkraftnorr.se Från Sollefteå kommun och Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun 1 Den här informationen vänder sig till DIG

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överenskommelse Kommun Länsstyrelse Hälsosamtal Region Skåne EBO eller ABO, MiV Asylsökande - Bosättning Af MiV - Etableringsplanering Af - Etableringsersättning

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

Vindkraft i Örebro län

Vindkraft i Örebro län Vindkraft i Örebro län 2011-11-10 Lars Thomsson Vindkraftssamordnare Region Mitt Gotlands kommun, kommunalråd samhällsbyggnad 2006-2010 Gotlands kommun, byggnadsnämndens ordförande 2006-2010 Partistyrelsen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) jáäà Ñ êî~äíåáåöéå Datum 2006-01-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Planeringsunderlag för utbyggnad

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Samarbete om dricksvatten i Skåne

Samarbete om dricksvatten i Skåne Samarbete om dricksvatten i Skåne Behövs en regional dricksvattenstrategi? Enhetsplan 2014 har vi gjort en sån? Finns vattenskyddsområden där det behövs i din kommun? Enhetsplan 2014 har vi gjort en sån?

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

40 70 m. 110 m 160 m Vinglängd. 25 m. 45 65 m Effekt. 3 7 MW Årsproduktion 0,8 MW. 1,5 GWh. 8 20 GWh El-villa 25 000 kwh. 60 st

40 70 m. 110 m 160 m Vinglängd. 25 m. 45 65 m Effekt. 3 7 MW Årsproduktion 0,8 MW. 1,5 GWh. 8 20 GWh El-villa 25 000 kwh. 60 st Prövning av vindkraft Lena Niklasson Miljöskyddsenheten Tornhöjd 40 50 m 40 70 m 80 105 m 110 m 160 m Vinglängd 15 m 25 m 45 50 m 45 65 m Effekt 0,3 MW 0,8 MW 2-3 MW 3 7 MW Årsproduktion 0,3 GWh 1,5 GWh

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.

Läs mer

Gråtanliden vindkraftsprojekt. Samrådsmöte enligt 6 kap 4 miljöbalken , Järjagården

Gråtanliden vindkraftsprojekt. Samrådsmöte enligt 6 kap 4 miljöbalken , Järjagården Gråtanliden vindkraftsprojekt Samrådsmöte enligt 6 kap 4 miljöbalken 2016-04-21, Järjagården 1 Välkomna! till GHGs samråd för vindkraftsprojektet Gråtanliden! Viktigt: Samrådet ikväll är en del av den

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Sveriges Ornitologiska Förening

Sveriges Ornitologiska Förening s Ornitologiska Förening Energimyndigheten YTTRANDE Att. Matilda Schön Datum Dnr Tillväxtavdelningen 2013-03-01 2010-5138 Vindenheten Yttrande Remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk s Ornitologiska

Läs mer

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

Vindkraftens affärshemligheter

Vindkraftens affärshemligheter Vindkraftens affärshemligheter Omställningen till ett förnybart energisystem och fokus på klimatsituationen har bidragit till en snabb utveckling av vindkraft i landet. Efterfrågan på förnybar energi ökar

Läs mer

Summering av gruppdiskussionerna

Summering av gruppdiskussionerna 2008-03-19 Summering av gruppdiskussionerna Energiseminarium 5 mars Temagrupper: Energieffektivisering Förnybar Energi Planering, kunskap, forskning och näringsliv 1-1 Energieffektivisering 1(6) Vad ser

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY

VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY PÖYRY POWERPOINT 2010 TEMPLATE 1 17 JANUARY 2012 VÄLKOMMEN TILL SAMRÅD OM VINDKRAFTSPROJEKT HÄLSINGESKOGEN Bergvik Skog är

Läs mer

Energi, klimat och miljö

Energi, klimat och miljö Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén Från turnén i Värmland våren 2014 Värmlandsstrategin

Läs mer

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB Datum Beteckning 2015-10-07 Dnr 15-2-8 Yttrande Dnr N2015/5036/PUB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Skåne Nordväst Syfte och mål Uttrycker samsyn kring gemensamma fysiska utvecklingsfrågor och ställningstaganden.

Läs mer

Jordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin

Jordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin Jordbruk och recipientkontroll Malmö 2015-11-12 Lars Collvin Miljöproblemet övergödning Preliminär ekologisk status för 2015 VF med övergödningsproblem Mål: Uppnå miljökvalitetsnormen God ekologisk status

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Välkomna till vårens Geodataseminarium

Välkomna till vårens Geodataseminarium Välkomna till vårens Geodataseminarium Info från GDSS Styrgrupp den 18 mars Enkäten om våra träffar Resultat Slutsatser Möten med Lantmäteriet Allmän info/diskussioner Arbetet med Nationellt/Regionalt

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER APRIL 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på april 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-april 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Copyright Studio e. Gästnätter i Skåne

Copyright Studio e. Gästnätter i Skåne Copyright Studio e Gästnätter i Skåne Rapport januari december 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bättre än rikssnittet... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5 4

Läs mer

PRIO Hur gick det i Skåne?

PRIO Hur gick det i Skåne? PRIO 2015 Hur gick det i Skåne? Tabell 5. Kommuner som inte uppfyller grundkraven Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Bjurholm Ej skickat underlag Ej skickat underlag Båstad Ej skickat underlag Ej skickat

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

TEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI

TEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI ENERGI Övergripande mål med anknytning till energi EU:s klimatmål till 2020 Nationella energimål Regionala energimål Regionala energi och klimatmål för Skåne TOMELILLA KOMMUN Fossilbränslefritt Förutom

Läs mer

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Koll på Läkemedel är ett samarbetsprojekt mellan: SPF Seniorerna, PRO och Apoteket AB Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Skånes Klimat- och energistrategi

Skånes Klimat- och energistrategi Skånes Klimat- och energistrategi Social hållbarhet Johannes Elamzon Klimat - och energistrateg johannes.elamzon@lansstyrelsen.se Foto: Bertil Hagberg Länsstyrelsens uppgifter inom klimatområdet enligt

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Copyright Sven Persson. Gästnätter i Skåne

Copyright Sven Persson. Gästnätter i Skåne Copyright Sven Persson Gästnätter i Skåne Rapport januari oktober2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne utvecklas bättre än rikssnittet... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5

Läs mer

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Mångfaldskonferensen 2008 Seminarium: Kumulativa effekter Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Inledning Med kumulativa effekter avses den samlade effekten

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Utvecklingsavdelningen Björn Wadefalk Telefon: 366 40 19 E-post: bjorn.wadefalk@vastra.goteborg.se Remiss Vindplats Göteborg Vinga Vind

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Foto: Joakim Lloyd Raboff. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport Mars

Foto: Joakim Lloyd Raboff. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport Mars Foto: Joakim Lloyd Raboff Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport Mars 2016 2016-06-15 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsatt starkast utveckling i jämförelse med storstadsregionerna...

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta

Läs mer

Företagsklimat Ranking Malmö

Företagsklimat Ranking Malmö Företagsklimat Ranking 2012 Malmö 2012 04 23 Varför är företagsklimatet viktigt? Bättre företagsklimat Fler och växande företag Fler jobb arbetsmarknaden vidgas Grupper som stängs ute kommer in 1 Unga

Läs mer

Gästnätter i Skåne Månadsrapport augusti 2016

Gästnätter i Skåne Månadsrapport augusti 2016 Gästnätter i Skåne Månadsrapport augusti 2016 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne har bäst utveckling av storstadsregionerna... 4 3 De utländska gästnätterna ökar mer än de svenska... 5 4 Hotell ökar

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

ERFARENHETER AV VINDKRAFTSETABLERING Förankring, acceptans och motstånd. Åsa Waldo Sociologiska institutionen, Lunds universitet asa.waldo@soc.lu.

ERFARENHETER AV VINDKRAFTSETABLERING Förankring, acceptans och motstånd. Åsa Waldo Sociologiska institutionen, Lunds universitet asa.waldo@soc.lu. ERFARENHETER AV VINDKRAFTSETABLERING Förankring, acceptans och motstånd Åsa Waldo Sociologiska institutionen, Lunds universitet asa.waldo@soc.lu.se NATIONELLA VINDKRAFTSKONFERENSEN 2009 7-8 maj i Kalmar

Läs mer

Välkomna till informationsmöte Norra Gotland 2017

Välkomna till informationsmöte Norra Gotland 2017 Välkomna till informationsmöte Norra Gotland 2017 18.00 Dörrarna öppnar 18.30 Välkommen önskar Siral med bakgrund till satsningen och visionen med projektet. Triventus Consulting beskriver sedan processen

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag

Läs mer