Skånes vindkraftsakademi

Transkript

1 En seminarieserie om vindkraft Skånes vindkraftsakademi

2 Om seminarieserien: I samband med att de reviderade riksintressena för vindkraft presenteras, bjöd Skånes vindkraftsakademi, med stöd från Energimyndigheten och i samarbete med Energikontoret Skåne genom EU-projektet RES-Chains, in de skånska kommunerna till en seminarieserie om vindkraft. Seminarieserien syftade till att vara kunskapshöjande och fokusera på kommunikation kring vindkraft. Vi började med att titta närmare på hur svensk energiförsörjning ser ut, även efter 2020, och vilken roll vindkraft kan spela. Vi tog upp förutsättningar för vindkraft i de skånska kommunerna, Boverkets arbete med översiktsplaner och Sveriges mål för vindkraft. Kan vindkraft hjälpa till att göra medborgaren involverad i energisystemet? Vilken är kommunens roll gentemot medborgaren i den demokratiska processen kring vindkraft? Hur bildas attityder och hur uppfattar vi förändringar? Detta är exempel på frågeställningar som seminarieserien lyfter. Vi avslutade med att bjuda in olika intresseorganisationer och lät samtalet med dem bli ett avstamp för det fortsatta arbetet. Ett kortfattat PM finns att ladda ner på PM:et är en sammanställning eller direktanvändning av föreläsarnas presentationer. Eventuella fel i återgivelsen av presentationerna ansvarar Skånes vindkraftsakademi för, och vi ber på förhand om ursäkt om några sådana finns. Seminarieserien är delfinansierad av: 1(46)

3 PM från seminarium 1 av 4: Vad bestämmer om vi behöver vindkraft? Hässleholm 24 april 2013 Program 12:00 13:00 Registrering 12:15 Lunch för den som önskar 13:00 Introduktion Joakim Nordqvist, Skånes vindkraftsakademi/miljöförvaltningen Malmö stad 13:10 Utmaningar inom energi och planering i kommunerna Anders Nylander, Energikontoret Skåne 13:20 Energisystemet efter 2020 vilken roll kan havsbaserad vindkraft ha Staffan Jacobsson, Chalmers 13:45 Planeringsstödets betydelse Anne-Lie Mårtensson, Sweco 14:05 Hur står sig vindbruksplanerna vid beslut? Karin Kallioniemi, Länsstyrelsen Skåne 14:30 Paus 14:55 Vad innebär de reviderade riksintressena för vindbruk? Matilda Schön, Energimyndigheten 15:20 Reflektion över de skånska riksintressena Karin Kallioniemi, Länsstyrelsen Skåne 15:35 Man dör av vindkraft, eller, låt oss cementera hela Norrland Stand-up: Elin Nordén, norrlänning som bor i Skåne 16:00 Avslutning 2(46)

4 Genom samhällsplaneringen ska Sverige skapa förutsättningar för en årlig produktion av el från vindkraft. Kommunerna har bestämmanderätten för mark- och vattenanvändningen inom kommunens gränser, men de ska också, med insyn från Länsstyrelsen, tillgodose riksintresseområden i sin översiktliga planering. 1. Vad bestämmer om vi behöver vindkraft? - Anna Tibbelin, Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening som sedan 2009 arbetar med kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring vindkraftsfrågor i Skåne. Föreningen försöker arbeta på ett balanserat med vindkraftsfrågan genom att anordna bl.a. seminarier där olika intressenter får tillfälle att höras. Via brev framför föreningens ordförande, Joakim Nordqvist, sina reflektioner i vindkraftsfrågan. Han framhåller bland annat att vindkraften kan bidra till den lokala arbetsmarknaden, speciellt i glesbyggda områden och att den bidrar till lokal hållbarhet genom produktionen av förnybar energi. Vidare pekar han på att Skåne har goda förhållanden för vindkraft och att det är viktigt att frågan diskuteras på ett sakligt sätt och över kommungränserna. Anna visar sedan en karta över var vindkraftverken står i Skåne. Befintliga vindkraftverk är ojämnt placerade i Skåne och det finns i dagsläget stora skillnader mellan antalet verk i olika kommuner. 2. Utmaningar inom energi och planering i kommunerna Anders Nylander, Energikontoret Skåne (moderator) Vindkraftfrågan är laddad, men det är en viktig fråga som behöver lyftas. Speciellt eftersom vi står inför stora utmaningar inom energiområdet. Fossilbränslefritt Skåne 2020 är en utmaning som 11 skånska kommuner redan har skrivit på, det innebär att de ska jobba mot att bli fria från fossila bränslen i elanvändningen, transporter och energianvändning till (46)

5 Kommuner behöver se över sin energianvändning och energitillförsel. Det är dock viktigt att kommuner inte ser sin energibalans som en isolerad enhet, utan ser att den är ihopkopplad med andra kommuner, län och länder. Det är också dags att seriöst fundera över hur våra beslut påverkar i ett större perspektiv, t.ex. påverkan på naturen, tredje världen och den ofödda generationen. I den här typen av frågor är det viktigt att väga in alla intressenter i frågan. Det är också viktigt att väga de olika argumenten mot varandra. Vindkraft kan bidra till lokal lönsamhet och bidra till ett hållbart samhälle, samtidigt som det väcker många känslor. Det är viktigt att se vilka intressen de olika intressenterna har i frågan och hur de påverkas. Samtidigt är det viktigt att tänka på hur olika argument värderas i förhållande till varandra. Frågor Kan du ge ett exempel på lokal lönsamhet? Kan man inte se bygdepeng som en muta? Upplever ni i kommunerna att bygdepengsfrågan är något som behöver diskuteras mer? 3. Energisystemet efter 2020 vilken roll kan havsbaserad vindkraft ha? - Staffan Jacobsson, Chalmers EU:s mål är att vi till 2050 ska ha minskat våra utsläpp av växthusgaser med 95 %. Detta innebär att alla utsläpp från kraftproduktion måste bort och att vi samtidigt måste ersätta vår användning av naturgas. Om vi inte blir väldigt duktiga på att energieffektivisera kommer behovet av andra typer av elproduktion vara väldigt stort. Kärnkraft är en del av EU:s plan för att klara elproduktion utan fossila bränslen. Framtiden för kärnkraftverk är dock tveksam, många verk är gamla och kommer att pensioneras inom de närmaste decennierna. Samtidigt som intresset för att bygga nya är litet. Vi står alltså inför en stor utmaning att klara av att fylla det elproduktionsgap som kommer uppstå och behöver redan nu börja bygga för att klara av det. Havsbaserad vindkraft kan bidra till att fylla produktionsgapet. Det kan byggas till ett rimligt pris och möjliggör produktion av stora mängder el, uppskattningsvis 115 TWh. Förutom den ökade produktionen av el kan havsbaserad vindkraft också leda till tillväxt i näringslivet, genom nya jobb men också genom bland annat utveckling av ny och förbättrad teknik. Vi behöver starta nu! Vi behöver en vision, samt gå igenom vilka problem som finns. Det behövs också en allians med företag, kommuner etc. som kan driva frågan politiskt. Vidare behöver kapitaltillgångar säkras och tillståndsprocessen måste kraftigt kortas ner. 4(46)

6 Frågor Till vem ska du rikta det här budskapet med havsbaserad vindkraft? Hur ska havsbaserad vindkraft finansieras? 4. Planeringsstödets betydelse - Anne-Lie Mårtensson, Sweco 75 % av alla svenska kommuner sökte boverkets stöd till planeringsinsatser för vindkraft. Stödet har främst använts för att ta fram översiktplaner och planeringsunderlag. Resultatet visade bland annat att kommunerna kan bygga vindkraft som producerar 100 TWh. Vid en utvärdering av planeringsstödets betydelse har vindkraftsbranschen, landets miljöprövningsdelegationer samt kommunerna tillfrågats om hur användbara de framtagna översiktsplanerna är vid planering och etablering av vindkraft. Sammanfattningsvis kom man bland annat fram till att planeringsstödet har varit effektivt, men kvalitén på översiktsplanerna har varit varierad, samma sak gäller de utpekade områdena. Tyvärr har inte vindkraftsexploatörerna varit involverade i kommunernas vindkraftsplaner i någon större utsträckning. Övriga slutsatser som har dragits är exempelvis att det kommunala intresset för vindkraft är avgörande och att kommunernas kompetens inom området har ökat, men behöver fortfarande ökas ytterligare. Vidare behöver översiktsplanens status tydliggöras och en bättre planering av elnätet behövs. Inte bara på regional nivå utan också på en europeisk nivå. Frågor: Hur många kommuner har blandat in intressenterna i sina vindkraftsplaner? Känner ni att det gav er fördelar att ni involverade intressenter när ni väl skulle dra igång utbyggnaden? Vilka problem med landbaserad vindkraft tror du blir mest akuta med tanke på planeringen som har gjorts? 5. Hur står sig vindbruksplanerna vid beslut? - Karin Kallioniemi, Länsstyrelsen Skåne Väldigt många olika faktorer styr om det blir vindkraft eller inte. Planeringen är långt ifrån allt, det finns många tillstånd för vindkraft i Skåne som inte är utbyggda än. Marknadskrafter och beslut från staten styr mycket. Översiktsplanen är till för att avväga olika delar. För att den ska fungera behöver den redovisa olika intressen och sen ska den ge vägledning. Det finns rättsfall som visar att en väl underbyggd översiktsplan har stor betydelse vid prövning. Har man däremot en översiktsplan utan bra argument har den mindre betydelse. Även med en bra underbyggd översiktsplan kan 5(46)

7 det ändå dyka upp försvårande omständigheter i senare skeden som exempelvis skyddade arter. 6. Vad innebär de reviderade riksintressena för vindbruk? - Bengt Gustavsson, Energimyndigheten Energimyndigheten har studerat var det finns bra förutsättningar för vindkraft. Första gången det kom ett utpekande av riksintressen för vindbruk var 2004, det kom en ny uppdatering Av de utpekade riksintressena för vindbruk förväntas en tredjedel fungera i slutänden efter att man har gått igenom tillståndsprocessen. Processen inleds med att lämpliga områden märks ut, sedan plockas olika buffertzoner bort t.ex. för bebyggelse, kyrkor och nationalparker. Närheten till elnät vägs också in. Elnätskriteriet är problematiskt, om stora vindkraftsparker byggs kan det vara befogat att bygga ut elnätet i det området. I den senaste revideringen har vissa förändringar gjorts; höjdkriteriet har ändarts eftersom det nu är möjligt att bygga på högre höjd, buffertzonen till bebyggelse har utökats vilket gör att visa ytor nu faller bort och bottendjupet för havsbaserad vindkrafts har ökat 5 m vilket gör att detta område har utökats. Fråga: Hur väger man konkurerande intressen? 7. Reflektion över de skånska riksintressena - Karin Kallioniemi, Länsstyrelsen Skåne Det finns olika typer av problematik vid olika typer av riksintressen. Tar man t.ex. bort kulturhistoriska byggnader eller biologiskt intressanta områden är de borta, de kan inte återfinnas på ett annat ställe. När det gäller vindbruk ser man till summan för hela landet. Om man har alla verk placerade på ett ställe eller på många olika platser spelar i detta fall inte samma roll. Frågor: Kan du fördjupa ditt resonemang om olika typer av riksintressen? Om det är så att översiktsplanen är det bästa verktyget vad blir länsstyrelsens roll mot kommunerna? Vilka är era viktigaste verktyg för att främja skydd av naturintressen? Problem med att försvarsmakten spelar med dolda kort 6(46)

8 Karin Kallioniemi från Länsstyrelsen i Skåne reflekterar över de skånska riksintressena. Alla presentationer finns att ladda ner i PDF-format på 7(46)

9 PM från seminarium 2 av 4: Kan energi skapa engagemang? Lund 14 maj 2013 Program 12:00 13:00 Registrering 12:00 Lunch för den som önskar (Specificera detta vid anmälan) 13:00 Introduktion Skånes vindkraftsakademi och Energikontoret Skåne 13:15 Att intressera medborgare för sopsortering Christina Rydholm, kommunikatör VA Syd 13:45 Samsø energiön som bygger på engagemang Søren Hermansen, VD Samsø Energiakademi 14:30 Paus med kaffe och fika 15:00 Vindkraftsengagemang i Malmö stad Joakim Nordqvist, Miljöförvaltningen Malmö stad 15:30 Vindkraftsläget i Skåne Lennart Värmby, Nationell vindkraftssamordnare Näringsdepartementet 15:55 Avslutning 8(46)

10 Beteenden påverkar hur vårt framtida energisystem ser ut. Men hur får vi medborgare att intressera sig för något som vi inte kan se eller som vi tar för givet? 1. Skånes vindkraftsakademi och Energikontoret Skåne - Anna Tibbelin, Skånes vindkraftsakademi Seminariet arrangeras av Skånes vindkraftsakademi, och Energikontorets EU-projekt RES- Chains. Skånes vinkraftsakademi bildades 2009 och är en ideell förening som ska verka för att på ett balanserat sätt öka utbytet av kunskap och erfarenhet mellan olika aktörer inom vindkraftsområdet i Skåne. Föreningen har idag 30 medlemmar och fungerar som en plattform för diskussioner kring vindkraft i Skåne. Målet är att samla intressenter för att tillsammans skapa ett rationellt samtal om vindkraften så att den kan utvecklas i samverkan med dem. Energikontoret Skåne är ett regionalt energikontor som bildades 1998, med ekonomiskt stöd från EU. Verksamheten är en enhet inom Kommunförbundet Skåne och ska verka för energieffektivisering och ökad andel förnybar energi i energisystemet. RES Chains är ett Södra Östersjöregionen - projekt och ett EU-projekt med partners från Danmark, Litauen, Tyskland, Polen och Sverige. Projektets ambition är att öka andelen förnybar energiproduktion i regionen, genom studieresor, workshops, utställningar och studier av anläggningar. Dagens träff tar upp: Beteenden påverkar hur vårt framtida energisystem ser ut. Men hur får vi medborgare att intressera sig för något som vi inte kan se eller som vi tar för givet? Anna citerar Skånes vindkraftsakademis ordförande Joakim Nordqvist från Malmö stad: Det är av betydelse att samtalen och resonemangen kan föras tillsammans, över kommungränserna, med länet som helhet i blickfånget. Förståelse och samordning är viktig, även om vi inte nödvändigtvis ska eftersträva samsyn i allt. En komplikation utgörs av att frågor om vindkraft hos många personer har en tendens att slå an starkt emotionella strängar. Därför tenderar sakligheten som horisontlinje lätt att tappas ur sikte i en allmän diskussion. Förmågan att lyfta tillbaka en diskussion, ett samtal, en diskurs till ett sakligt plan blir då en extra svår uppgift för de tjänstemän som har att hantera frågan. Den kräver goda kunskaper och förtrogenhet med de olika perspektiven. 9(46)

11 Den här seminarieserien syftar till att vara kunskapshöjande och fokuserar på kommunikation kring vindkraft. För tre veckor sedan tittade flera av oss närmare på hur svensk energiförsörjning ser ut, även efter 2020, och vilken roll vindkraft kan spela. Vi tog upp förutsättningar för vindkraft i de skånska kommunerna, Boverkets arbete med översiktsplaner och Länsstyrelsens samt Sveriges mål för vindkraft. Artiklar om vindkraft syns flera gånger per vecka i olika tidningar. Det är inte ovanligt att artiklarna speglar negativa åsikter eller är byggda på dem. Givetvis finns det undantag och positiva åsikter om vindkraft speglas också. Exempel på tidningsrubriker är Vindkraften möter massivt motstånd, Vi kommer att slåss för vår bygd eller Vill ha ännu mer vindkraft. Exempel på artiklar ur Norra Skåne, Sydsvenska Dagblad, Trelleborgs Allehanda, Skånska Dagbladet, Ystads Allehanda, Helsingborgs Dagblad. Vi har mycket vindkraft i Skåne och vi vet om att det finns mycket negativt engagemang. Men kan vi skapa positivt engagemang kring vindkraft? Vad kan vi lära oss från sopsorteringskampanjer? Dagens fyra föreläsare är här för att inspirera oss. 2. Att intressera medborgare för sopsortering - Christina Rydholm, VA SYD För 1,5 år sedan infördes obligatorisk matinsamling i Malmö. VA SYD inför matsortering i en stadsdel i taget och målet är att 40 % av matavfallet ska samlas in till I dagsläget ligger det på 22 %. Attityden till att sortera matavfall är positiv, med det är svårt att göra mätningar eftersom alla invånare inte har börjat sortera än. Sorteringsstarten en uppdelat i områden och startdatumen är mellan maj 2012 september En genomsnittlig Malmö- eller Burlövsbo lämnar 507 kg avfall per år. Det finns forskning som pekar på att mängderna kommer att tredubblas till år Nationellt sett så går drygt hälften 10(46)

12 till energiåtervinning, ca en tredjedel materialåtervinns och ca 15 % går till biologisk återvinning. VA SYD har kommunicerat ut information om matsortering på en mängd olika sätt och på olika språk då befolkningsgruppen de ska nå ut till är väldigt varierad. De har tagit fram en kommunikationsplan för hur informationsarbetet ska gå till. Informationssätten som de har använt är alltifrån direktreklam och artiklar i lokaltidningar till event och torgmöten. Direktreklamen Sorterat kommer ut åtta gånger per år, och visar hur man kan slänga avfall på rätt sätt, öppettider för återvinningscentralerna och hur mycket matavfall som har sorterats in. Direktreklamen Sorterat. Bild från VA SYD VA SYD har kommit fram till att det är bra att kommunicera ut sitt budskap i många olika typer av media. Samt att informationsbehovet aldrig tar slut. De behöver fortsätta att informera hela tiden. Informationen ska gå snabbt att hitta och vara enkel att förstå, särskilt på hemsidan. VA SYD försöker svara på alla tidningsinsändare och frågor kring matsorteringen. 11(46)

13 Information om sortering ska vara enkel och lättillgänglig. Bild från VA SYDs hemsida. Genom samarbeten med andra organisationer, t.ex. MKB, lyckas VA SYD nå ut till en bredare publik. De upplever att de har haft mycket hjälp i och med att beslutet om att börja matsortera är ett politiskt beslut och att det är obligatoriskt. Christina Rydholm poängterar hur viktigt det är att följa upp hur arbetet går och att kommunicera ut det. Det är också viktigt att så tidigt som möjligt entusiasmera och engagera hela den egna organisationen, från insamlingspersonal till ledning och beslutsfattare. Dessutom kan det vara en god idé att kartlägga nyckelpersoner och organisationer som kan vara viktiga att samarbeta/kommunicera med. Grunden är viktigt för en lyckad matinsamling, likaså en väl förankrad målsättning. Frågor: - Ser ni att det finns behov av olika typer av kommunikation till olika områden? - Ser ni vikten av pengar som incitament? - Information om vindkraft är ofta svårtillgänglig på kommuners hemsidor. Kan man som kommun använda sig av samma tankesätt som VA SYD fast vid kommunikation om vindkraft på den egna kommunhemsidan? - Är det en idé att kommunen blir mer tillgänglig i kommunikationen kring vilken typ av vindkraft och var den finns i kommunen? 12(46)

14 3. Samsø energiön som bygger på engagemang - Sören Hermansen, VD Samsö Energiakademi Samsø är en dansk ö som idag är helt självförsörjande och enbart använder förnybar energi. Denna förändring skulle ske på 10 år. Som samhälle gjorde de det för att överleva, för att skapa fler jobb, för den lokala ekonomin och för självständigheten det innebar. Sören Hermansen framhåller vikten av kommunikation och gemenskap. Ingen på bygden på Samsø kände ansvar för energiförbrukningen, innan förändringsarbetet påbörjades. I Danmark var det generellt svårt att få folk engagerade för energifrågor, och känslan var att man inte ville ta ansvar för någon annans elanvändning och elproduktion. På Samsø hade den lokala demokratin svårigheter eftersom det fanns tillhörighet till en viss del av ön trots mycket korta avstånd. Sören framhåller att det inte alltid fungerar med de stora intellektuella argumenten om varför vi behöver investera i förnybar energi. Det är viktigt att ta med de mer primitiva argumenten i diskussioner. Angår det mig? Kostar det något för mig? Får jag något för det? På Samsø bestämdes det att de skulle satsa på 100 % egen förnybar produktion. Först började man småskaligt, bl.a. med närvärmeanläggningar, för att sedan satsa på större produktion. Sören menar att man på så sätt undvek folkstorm. För att lyckas engagera kommuninvånarna i större investeringar i kommunen samlade man medborgarna kring idén att alla skulle vara med och äga en andel i vindkraftverken som sattes upp. Alla invånare tillfrågades. Andelarna i vindkraftverken skapade en känsla av tillhörighet. Sören understryker att det är viktigt att inte göra de första projekten för stora utan att börja med små steg och små projekt. Då samlar man på sig självförtroende på vägen och när man sedan kommer till de stora projekten har man med sig självförtroende och kunskap och de projekten känns inte så oövervinnerliga längre. Inför lokala möten är det viktigt att hitta smeden i byn, dvs. den som har en stark röst och som andra lyssnar på. Den personen behöver man föra en dialog med. På lokala möten behöver man också visa upp kostnadsbilden och jämföra investeringskostnader och löpande kostnader med andra förnybara energislag. Återigen är det viktigt att fokusera på frågorna: Angår det mig? Kostar det något för mig? Får jag något för det? 13(46)

15 Bakgrund och organisering inför förändringsarbetet på Samsö. Bild från Samsö Energiakademi Den lokala planen för hur förändringsarbetet skulle gå till väga. Bild från Samsö Energiakademi. 420 miljoner danska kronor har investerats i energiutveckling under 10 år. Av dessa kommer 360 miljoner från privata hushåll, företag och Samsö kommun. 60 miljoner är bidrag från EU. 14(46)

16 Lokala ägare lokala hjältar. Bild från Samsö Energiakademi. Idag på Samsö talar de som fått jobb inom förnybar energi väldigt positivt och förändringsarbetet på Samsö. Frågor: - Ni är ju en kommun, mycket måste vara eftersatt som det är för alla. Hur hanterar ni det samtidigt? - Hur många personer bor på Samsø? - Hur stor är den totala energiförbrukningen? - Tror ni inte att ni kommer behöva tillföra mer energiproduktion? - Är det fler kommuner i Danmark som är på väg åt samma håll som er? 4. Vindkraftsengagemang i Malmö Stad - Joakim Nordqvist, Miljöförvaltningen Malmö stad Det finns politiskt beslut om att Malmö ska äga vindkraft och producera för eget bruk. Malmö är en stor energianvändare och de resonerar att det finns mycket pengar att spara genom att producera egen el. Det finns ett stort vindkraftengagemang inom vissa delar av kommunen, men de flesta i befolkningen har troligtvis inget engagemang. Malmö stad har ett brett politiskt förankrat miljöprogram. Programmet säger att till 2030 ska stadens energiförsörjning komma från förnybar energi, samt att så stor del som möjligt ska vara lokalproducerad. Det är dessutom viktigt att miljöprogrammet är spritt till alla förvaltningar i kommunen så att alla känner till hur kommunen jobbar med miljöfrågor. Det 15(46)

17 kan ibland vara svårt att förankra olika program i hela verksamheten, det gäller i de flesta stora kommuner. Joakim Nordqvist jobbar med utbyggnadsområdet i Hyllie. De har satt sig ner med E.ON och VA SYD och har tillsammans tecknat en gemensam överenskommelse som säger att ska nå 2030-målen för Hyllie redan I och med detta hoppas de att Hyllie kan var en förebild för resten av Malmö. Precis som Samsø är i Danmark. Malmö stad har räknat på potentialen för förnybar energi i Malmö, med speciellt fokus på el. Vindkraft var det som visade sig ha störst potential. De har därför gjort ett planeringsunderlag för vindkraft, där lämpliga områden för vindkraft har markerat ut på den nya översiktsplanen. Samtliga vindkraftverk kan dock inte stå i Malmö stad, utan behöver spridas ut geografiskt över Sverige. På så sätt undviker man att elen genereras samtidigt, och att produktionen blir större än konsumtionen vilket annars skulle leda till att kommunen blir energiproducent, och det är inte tanken. Frågor: - Är det inte rätt dyrt att bygga vindkraft? Någon sa att det kostar runt 30mkr för ett 2 MW verk. - Det finns en skillnad mellan Malmö och Samsø. Invånarna är involverade på Samsø. - Vindkraftverket till Hyllie, kommer det att vara Malmö stads? - Hur tänker man kring solel, eller uppvärmning med geoenergi etc.? Kvarstår ändå behovet av vindkraft? - Hur mkt energieffektivisering av det kommunala beståndet funderar man på? 5. Vindkraftsläget i Skåne - Lennart Värmby, Nationell vindkraftssamordnare Näringsdepartementet Riksdagens energipolitik syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. De 16 miljökvalitetsmålen ger en tydlig signal till alla samhällets aktörer om vad regering och riksdag vill uppnå med miljöpolitiken. Arbetet involverar olika aktörer i hela samhället och kallas ibland med rätta för Sveriges största samarbetsprojekt. 16(46)

18 De 16 miljökvalitetsmålen. Bild från Näringsdepartementet. Sveriges mål för energioch klimatpolitik. Bild från Näringsdepartementet. 17(46)

19 Avgörande för ny investering i elproduktion är elpriset, och därtill för förnybar elproduktion priset på elcertifikat. För vindkraften spelar dessutom vindläge, nätuppkopplingsmöjlighet, tillstånd och kapitalbehov roll. Om man tittar på vindkraften idag så finns de flesta verken i södra Sverige, men stora planer för utbyggnad finns i Norrland. I dagsläget finns den största installerade effekten vindkraft i Västra Götaland, med Skåne som nummer två. Planeringsramen för vindkraft i Sverige är 30 TWh, dvs. ca MW. Antal planerade/förfrågningar på vindkraftsprojekt är MW dvs. ca 112 TWh fanns det MW installerad vattenkraft (66 TWh) i Sverige och MW installerad kärnkraft (58 TWh). På Vindbrukskollen.se kan man följa hur totalsumman av ärendehandläggning av vindkraft, samt vilken fas de är i (exv. antal samrådsärenden, förhandsbesked) ändras. Svenska Kraftnät kommer under de kommande åren att göra omfattande utbyggnad och förstärkning av stamnätet. Svenska Kraftnäts stora utbyggnadsprojekt (planerad drifttagning). Bild från Näringsdepartementet. Ska vi investera i vindkraft? Vinden är en naturlig resurs liksom sol, vatten och biomassa. Miljöoch energiomställningen är nödvändig. Vi ska självklart energieffektivisera, men vi kommer fortsatt ha ett behov av energi. Förutom miljöaspekten finns det en fördel med att man har mer småskalighet vid produktionen av förnybar energi. Vid utspridning av produktionen 18(46)

20 sprider man också ut riskerna. Det finns ett stort problem med storskalig produktion av energi som med kärnkraft, man får väldiga problem den dagen som det inte fungerar. Man bör titta på var elkonsumtion och produktion skiljer sig åt och bygga flest nya verk där. Dessvärre finns det mindre utrymme i söder och motståndet mot vindkraft upplevs också som större. Försvaret är också en stor motståndare till vindkraft på många ställen. Trots detta finns det i Sverige flera kommuner som investerar i egen vindkraft. Tankesmedjan Timbro gjorde nyligen en rapport som beskrev ett urval av de svenska kommunernas vindkraftsinvesteringar. Slutsatsen i rapporten var att vindkraft var en mycket tveksam investering att försvara för en kommun. Strax efter rapporten gick Upplands-Väsby, Sigtuna och Sollentuna ut och försvarade sina vindkraftinvesteringar i tidningen Dagens Samhälle. Lokalt vindkraftsengagemang hittar man också bland de medlemmarna som finns i kooperativa vindkraftföreningar. Andelsföreningar, kooperativ och lokala bolag ger möjlighet för medborgarna att få del av vinsterna. Ett exempel är Vallerstad, Värnamo. Blekinge Offshore har engagerat svensk industri. Anläggningen förväntas producera lika mycket som Barsebäck gjorde på årsbasis. Parken har fått tillstånd från miljödomstolen och nu är det upp till regeringen att behandla ärendet. För att kommuner ska kunna sprida ut sin elproduktion från vindkraft, så som Joakim Nordqvist nämner, så kan kanske kommunerna köpa in sig i en vindkraftspark, som Blekinge Offshore. Alla presentationer finns att ladda ner i PDF-format på 19(46)

21 PM från seminarium 3 av 4: Vi uppfattar saker på olika sätt, men hur och varför? Malmö 8 oktober 2013 Program Facilitator: Anna Ranger, Reflekta Verksamhetsutveckling 09:00 Introduktion Anna Tibbelin, Skånes vindkraftsakademi och Energikontoret Skåne Workshop Anna Ranger, Reflekta Verksamhetsutveckling Vindkraft, planering och attityder Jamil Khan, Miljö- och energisystem, Lunds universitet Erfarenheter från kommunikation av Hallandsås-projektet och vindkraft Mattias Hennius, E.ON Workshop Anna Ranger, Reflekta Verksamhetsutveckling 11:45 Avslutning 20(46)

22 En förändring i vår närhet kan ge upphov till starka känslor hos oss människor. Varje persons uppfattning är unik och bygger på erfarenhet och kunskap, och vilken relation personen har till landskapet. 1. Inledning Anna Tibbelin, Skånes vindkraftsakademi och Energikontoret Skåne Seminariet arrangeras av Skånes vindkraftsakademi med bidrag från Energimyndigheten, i samarbete med Energikontoret Skånes EU-projekt RES-Chains. Skånes vindkraftsakademi bildades 2009 och är en ideell förening som ska verka för att på ett balanserat sätt öka utbytet av kunskap och erfarenhet mellan olika aktörer inom vindkraftsområdet i Skåne. Föreningen har idag 30 medlemmar och fungerar som en plattform för diskussioner kring vindkraft i Skåne. Målet är att samla intressenter för att tillsammans skapa ett rationellt samtal om vindkraften så att den kan utvecklas i samverkan med dem. Energikontoret Skåne är ett regionalt energikontor som bildades 1998, med ekonomiskt stöd från EU. Verksamheten är en enhet inom Kommunförbundet Skåne och ska verka för energieffektivisering och ökad andel förnybar energi i energisystemet. RES Chains är ett Södra Östersjöregionen-projekt med partners från Danmark, Litauen, Tyskland, Polen och Sverige. Projektets ambition är att öka andelen förnybar energiproduktion i regionen, genom studieresor, workshops, utställningar och studier av anläggningar. Vid årsskiftet 2012 hade Skåne län 377 vindkraftverk med en installerad effekt på knappt 490 MW. Länet har därmed näst mest installerad effekt bland alla svenska län, störst installerad effekt fanns i Västra Götaland. Totalt produceras GWh el från vindkraft, jämfört med GWh under Skåne län har därmed nästan 14 % av den installerade effekten i Sverige år 2012 och 16,5 % av den totala elproduktionen från vindkraft. År 2011 hade Skåne län över 16 % av den installerade effekten och 17,7 % av den totala elproduktionen från vindkraft. Flest vindkraftverk fanns fortsatt i Malmö stad, tätt följt av Eslövs kommun och därefter Kristianstad kommun. 48 av Malmö stads 50 vindkraftverk finns i vindkraftsparken Lillgrund i Öresund. 21(46)

23 Totalt under 2012 byggdes 25 nya vindkraftverk i Skåne. De hade en totalt installerad effekt på 38 MW. Bjuv, Höganäs, Klippan, Landskrona, Simrishamn, Staffanstorp, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Trelleborg, Svedala och Kristianstad tog nya vindkraftverk i bruk under I Örkelljunga, Vellinge, Perstorp, Osby, Lomma, Burlöv och Bromölla fanns inga vindkraftverk (som är anslutna till elcertifikatsystemet.) år Svensk vindkraft producerade i slutet av september 2012 för första gången över 7 TWh vindkraft. Så här ser det ut i Skånsk media varje vecka. Tidningsartiklar fulla med information om vindkraft. Det är engagerade människor som går samman, det är stora organisationer som trycker på eller kämpar emot. Det som framförallt kommer fram i skånsk media är de som går samman för att berätta att vindkraften inte passar in. Vindkraften möter massivt motstånd, Vi kommer att slåss för vår byggd är bara två exempel. Men ibland dyker positiva röster från engagerade individer som vill inspirera till mer vindkraft upp som artikeln Vill ha ännu mer vindkraft I allt detta sitter handläggare runt om i Skåne och handlägger vindkraftsärenden. Det sitter politiker och överlägger vindbruksplaner. Och strateger som funderar på hur deras kommun ska bidra till att stoppa klimatförändringarna. Så här ser det ut på Energimyndighetens karttjänst Vindbrukskollen. De gula prickarna är vindkraftverk som handläggs. Hur navigerar man genom alla åsikter? 22(46)

24 Det här projektet började med att det var svårt att hitta information om vindkraft på kommunernas hemsidor. Policys, antal verk, planerade verk, kontaktperson. Ja allt var svårt att hitta. Men några kommuner stack ut, bl.a. Hörby kommun. Under fliken Bo och Bygga hittar man enkelt en vindkraftsflik. I Hörby kommun finns 8 vindkraftverk. Kommunen handlägger ungefär 2 ärenden per år. De får en hel del samtal om vindkraft. På deras hemsida finns information om prövning enligt Miljöbalken och enligt Plan- och bygglagen. Vindbrukspolicyn finns upplagd och likaså information om vad en ärendeanmälan ska innehålla. I en separat flik hittar man pågående ärenden. Där lägger de ut alla handlingar gällande ärendet, och kan därför skicka ut ett enkelt brev till berörda då de får in ärenden till handläggning. Enligt kommun sparar detta tid och på miljön, och de kan enkelt hänvisa telefonsamtal till hemsidan. De får förmodligen in fler kommentarer kring nya vindkraftsärenden eftersom ärendena är mer tillgängliga, men Hörby kommun tycker att det främjar demokratin kring vindkraft. Vindkraftshemsidor kanske är något för din kommun? 2. Workshop Anna Ranger, Reflekta Verksamhetsutveckling En förändring i vår närhet kan ge upphov till starka känslor hos oss människor, varje persons uppfattning är unik och bygger på erfarenhet och kunskap, och vilken relation personen har till landskapet. Vi ska gemensamt identifiera hur känslor och kommunikation hänger ihop när vi jobbar med vindkraft. Vi ska lyssna på Jamil Khan, forskare vid LTH och till Mattias Hennius, 23(46)

25 presschef på E.ON. Vi ska träna genom att tillsammans tillämpa vad vi hört, på det infomaterial som Skånes vindkraftsakademi håller på att ta fram. Vindval som är ett kunskapsprogram med forskning om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. I rapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen (Vindval, maj 2012) står det så här om attityder: en attityd är indelad i en tankemässig del, en känslomässig del och en beteendedel. Enligt Eagly and Chaiken (1993) är en attityd ett psykologiskt tillstånd där man utvärderar en särskild händelse antingen positivt eller negativt. Den Europeiska landskapskonventionen, blev lag i Sverige Landskapet definieras i den Europeiska landskapskonventionen som: ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Konventionen har aktualiserat behovet av den lokala värderingen av landskapet. Det är viktigt att den koppling som finns mellan rädsla för hur landskapet kan komma att förändras och människors minnen, identitet och livskvalitet tas på allvar i samband med vindkraftsetableringar. Pasqualetti et. al. (2002) menar att en förenkling av bakgrunden till motstånd kan göra att olika intressen i landskapet inte kommer fram. Det räcker inte med opinionsundersökningar för att förstå hur människor upplever vindkraft i landskapet, i sin omgivning. Landskapsanalysen kan vara ett verktyg för att kommunicera. Att föra fram ett budskap och samtidigt få deltagarna att känna sig delaktiga, i exempelvis en vindkraftsprocess, kräver strategier. Aspekter som Landskapskonventionen betonar: Strategisk: Arbetet ska utgöra ett planeringsinstrument som ska föregripa och förstå effekten av planerade eller pågående förändringsprocesser. Kartorna eller informationen bör kunna fungera som ett viktigt underlag för planering. Holistisk/Sektorsöverskridande: Hela landskapet ska beskrivas och dess historia kopplat till natur- och bruksvärden ska lyftas fram på ett sätt som belyser hur dessa värden samverkar. Landskapet som resurs: De funktioner, värden och processer som finns i landskapet och de krafter som påverkar och förändrar landskapet ska belysas. Förändringstakten i olika områden är också viktig att belysa. Dialogbaserad: Den Europeiska landskapskonventionen framhåller att landskapsanalyser/bedömningar ska bygga på en dialog med berörda människor, 24(46)

26 intressegrupper och myndigheter och inte som renodlade expertutsagor. Detta kräver en aktiv dialogprocess under hela arbetet (Berglund et al. 2011). Människor har behov av att prata om sina värderingar och använder ofta olika nätverk för detta. Sådana nätverk blir allt viktigare ju mer abstrakt och motsägelsefull den information som ges är eller blir. Hammarlund (2005; 2010) menar att information om vindkraft ofta fokuserar på de regionala och nationella perspektiven, till attribut som; reducerade CO2 utsläpp, förnybarhet, låg miljöpåverkan etc. Vindkraftverk på den lokala nivån kopplas ofta till attribut som; visuell påverkan, buller, skuggor, oro för försämrade fastighetsvärden, negativ inverkan på kultur- och naturlandskap (Hammarlund 2005). Kommunikation äger rum i ett fysiskt, psykologiskt, socialt och kulturellt sammanhang, och det finns en tendens till att försumma det sociala perspektivet. Det fysiska sammanhanget fokuserar sådant som plats, tid och yttre händelser. Det psykologiska sammanhanget handlar om tankar, känslor, erfarenheter, förväntningar, behov, stress och fördomar. Det sociala sammanhanget gäller identitet, relationer, makt roller och eventuella konflikter. Det kulturella sammanhanget utgörs av de värderingar, attityder samt den världsbild och det språk som delas av en grupp människor För att personen ska känna sig trygg i samverkan med andra är det nödvändigt att förstå vad ett deltagande i en vindkraftsprocess innebär och kan leda till. Saknas den förståelsen, och om individen uppfattar att hans eller hennes åsikter inte tas på allvar, så uppstår en förtroendekris. För att känna sig motiverad att delta i samråd och i planeringsprocesser krävs en förståelse för vad dialogen eller samrådet gäller och för vilka förutsättningar som finns att påverka planerings- eller beslutsprocessen (jfr Hallgren 2003). Det behöver finnas en gemensam grund där man vill och kan utbyta olika perspektiv. Hur kan vi skapa så bra möjligheter som möjligt att utveckla en sådan gemensam grund där man kan och vill? Ska jag nå framgång i kommunikationen måste jag veta så pass mycket om mottagarens perspektiv så att jag har något att kroka tag i. Jag måste alltså söka efter något hos mottagaren som jag kan kroka tag i. Ett nej kan vara en sådan krok om det följs av ett Varför tycker du det? Berätta! Landskapsanalysen kan vara det ställe där vi samlar alla dessa berättelser om varför. Annars blir det som att hälla vatten på en gås det man säger för att kommunicera rinner bara av. 25(46)

27 Forskningen studerar vilken effekt deltagande har för förankringen av specifika vindkraftsprojekt. Detta har gett upphov till en mängd nya forskningsfrågor som rör planeringsprocessen för vindkraftsetablering. Exempelvis hur möjligheter för deltagande kan skapas och hur planeringsprocessen bör se ut för att kunna hantera olika intressen. Forskningen har i stor utsträckning kommit att betrakta planeringsprocessen som ett problem som hindrar, snarare än hjälper, vindkraftsutvecklingen. Det handlar om brister i planeringssystemet och om svårigheter att hantera olika intressen och aktörer i planeringen. (Ur Vindkraftens påverkan på människors intressen (Vindval, maj 2012), s 120) Workshopfrågor: Vad är det som väcker känslor? Vilka situationer är svåra? (Diskutera fyra och fyra) Detta kom fram: - Rätten att få vara negativ även om man inte har formell rätt att delta i processen - Hur representativa är de särintressen som kommer fram? - Farhågan att fastighetsvärdet sjunker. - Enormt många människor som har synpunkter. Hur bemöter man utifrån regelverk som finns? Ofta blir det endast fokus på tekniska aspekter. - Vem har bestämt 500 m? Vad är det baserat på? - Språkförbistring mellan olika grupper - Grannar och grannkommuner får ta mycket miljöpåverkan utan att tjäna på det själva och utan att ha formell rätt att påverka. - Lätt att komma i argumentationskrig istället för att fördjupa det gemensamma kunnandet. - Svårt att skilja på fakta och vad man hört på bygden. - Bemöta och förhålla sig till de känslor som väcks. - Det finns en konflikt när man pratar vindkraft - Den mänskliga känsligheten för förändring är stor, minnet är kort, den ser inte den förändring som ständigt sker. 3. Vindkraft, planering och attityder Jamil Khan, Miljö- och energisystem, Lunds universitet Jamil Khan är Lektor, statsvetare, har forskat kring planering av vindkraft, forskar nu kring lokal och nationell energi- och klimatpolitik. Vindkraft är en viktig energikälla som kan ge betydande bidrag till Sveriges och världens elproduktion. Har dock problem (likt alla energikällor). Det är viktigt att uppmärksamma och ta hänsyn till lokal påverkan 26(46)

28 kanske ej lämpligt överallt demokratiska processen är central Allmänna opinionen till vindkraft är positiv och stabil, (Hedberg 2011, 2012), 65-70% vill bygga mer än idag, 15-20% som idag, 5-10% vill inte bygga mer. Mindre positivt i kommuner med mycket vindkraft: 54% ville bygga mer 2011, runt 70 % fram till Lokalt motstånd till vindkraft kan bero på olika saker (Wolsink 1994): 1. Allmänt positiv till vindkraft men negativ till vindkraft i egna närområdet (NIMBY) 2. Kritisk till vindkraft generellt och även till lokala etableringar (5-10% i Sverige) 3. Allmänt positiv till vindkraft; utvecklar en negativ inställning till lokal etablering beroende på: a) brister i projektet, lokal påverkan b) negativ erfarenhet av planeringsprocessen, projektör, myndigheter Flera studier visar på planeringsprocessens betydelse för allmänhetens inställning till vindkraft (Khan 2004, Wolsink 2007, Klintman & Waldo 2008, 2010). Nyckelfaktorer är att involvera människor tidigt och att det finns reella möjligheter att påverka utfallet. Deltagande ska dock inte ses som ett sätt att skapa acceptans utan snarare som en demokratisk rättighet och ett sätt att nå bättre beslut. Alla projekt är unika: Lövstaviken, Falkenberg 5 vindkraftverk vid kusten, 2007, intervjustudie 2003 Lång samrådsprocess där projektet förändrades en del efter dialog och samråd Motstånd från fritids- och permanentboende i närheten Intervjuer visade en lång historia av missnöje med kommunen kring hur området hade utvecklats; gradvis industrialisering, reningsverk Slutsats: Reaktionerna till vindkraftsparken präglades av tidigare relationer mellan kommun och närboende. Biogas, Lund Planer på biogasanläggning mellan Dalby och Lund, stoppades 2000, intervjustudie Förplanering mellan Sysav, kommunen, lantbrukare; alla positiva till projektet Lokalisering presenteras för allmänheten juni 1998 Motstånd från boende i Dalby under Projektet stoppas i byggnadsnämnden januari (46)

29 Slutsats: Polariserade bilder av planeringsprocessen och av motståndarna. Projektören (Sysav): lång och grundlig planering med många parter; öppen planering utan hemligheter; motståndarnas motiv var egoistiska och använde propaganda. Närboende: bristfällig information och samråd; projektören agerade som att beslutet redan var fattat; projektören var ointresserad av närboendes synpunkter. Kommunen har en nyckelroll vid vindkraftsplanering. En studie av vindkraftsplanering i Skånes kommuner (Bladh 2011) visar: Stora skillnader vad gäller inställning till vindkraft, utbyggnad av vindkraft och planeringsberedskap (Bladh 2011) Generellt svalt intresse för en större utbyggnad i många kommuner Brister i deltagande och svårigheter att få till stånd en konstruktiv dialog kring vindkraft Exempel på kommuners planering: Aktivt positiv, liten grad av strategisk planering (Laholm 1990-t, Eslöv?) o Många vindkraftslokaliseringar; risk att den samlade utbyggnaden blir kaotisk, risk att utveckla en negativ opinion till vindkraft Restriktiv (Båstad, Lomma) Avvaktande inställning (Östra Göinge, Klippan) o Låg beredskap när vindkraft blir aktuellt; planer görs inte grundligt; beslutsfattare känsliga för opinioner Vad är en bra planeringsprocess? Man bör skapa legitimitet för processen, men inte nödvändigtvis acceptans. Medborgare nonchalerar planerna för mycket och är dåliga på att väcka planeringsprocesser. Men när media gör det bränner det till. För en bra planeringsprocess behövs en tydlig viljeinriktning från kommunens sida, medborgardeltagande och planering från det större till det mindre: 1. Principdiskussion kring vindkraft i kommunen 2. Vilka områden är lämpliga 3. Projektnivå 4. Erfarenheter från kommunikation av Hallandsås-projektet och vindkraft Mattias Hennius, E.ON Mattias är inbjuden för att dela med sig av sina femton år som kommunikatör. Han har varit med på samrådsmöten runt om i världen och har erfarenhet från bygget av tunneln genom Hallandsås, samt från vindkraftsetablering. 28(46)

30 Man behöver alltid ha med sig ha ett stringent budskap och mycket material. Alla frågor kan komma när man möter allmänheten, så man måste vara påläst. Kunniga och förberedda personer skapar förtroende. Även om det finns regionala skillnader i hur man uppfattar vindkraft så är den lokala diskussionen liknande över allt. Man kan inte fokusera på att projektet är problemet, utan se det som lösning på något annat. Många människor uppfattade Halladsås-tunneln som ett problem, men egentligen var det lösningen på en transportproblematik över Hallandsås. Vid ett samråd är det svårt att ha ett samtal med berörda när alla ansvariga inte är där. Kommunen måste stå för planarbetet, den nationella vindkraftssamordnaren för statens riktlinjer och markägaren för viljan att använda sin mark. Samrådsprocessen innebär att försöka hitta lösningar för de som verkligen påverkas, ofta en liten grupp som är riktigt arg. Fråga: Om man skriver avtal med markägare så borde processen redan vara påverkad? Svar: Svårt att ha samråd utan att ha något att diskutera. Andra grupper kan först komma in efter att ett avtal med markägaren har slutits. 4. Workshop Anna Ranger, Reflekta Verksamhetsutveckling Hur kan vi förebygga de svåra situationer som vi identifierade på workshopen i morse? Ett sätt att informera om vindkraftens förutsättningar i kommunerna är genom informationsblad. Skånes vindkraftsakademi arbetar med att ta fram informationsblad som beskriver vindkraftsläget i alla 33 skånska kommuner. De tar upp innehållet i de senaste översiktsplanerna, informerar om vilka typer av landskap som finns i kommunen, hur mycket det blåser, samt hur mycket information som finns lättillgänglig på kommunernas hemsidor. I grupper om fyra personer diskuterades dessa informationsblad och redovisade sedan vad man tänkte på efter förmiddagens workshops och presentationer. Detta kom fram: Hur förändrar man den demokratiska processen så att fler vill och kan bli delaktiga? Metod att öka demokrati-processen behövs. Vad har kommuner för möjligheter och förutsättningar? Hur ska en bra medborgarprocess se ut? Vem ska delta och när? På vilket sätt? Vad ska diskuteras? Landskapsarkitektoniska rekommendationer för vindkraft: hur är de förankrade i gemene mans tyckande? Bättre medborgardialog kring vindkraft i nästa ÖP-process. Tematiska möten med t.ex. vindkraft. Bjuda in Skånes vindkraftsakademi, företag, föreningar etc. 29(46)

31 Det är bra att vi har ventilerat det viktiga som känslor och tyckande i vindkraftsdebatten, som har så stor makt på om kraftverket byggs eller inte. Samråd/medborgardialog: Hur engagera människor tidigt i processen när de endast är indirekt berörda? Hur fånga intressenter som inte gör sig hörda? Det är viktigt med en bra process och kommunikation med medborgare. Det finns behov av saklig information. Var man kan söka vidare? Samråd tidigt, lyssna på allmänheten, informationsblad från kommunerna. Aktörernas samspel och i interaktion mellan varandra. Vikten av att vara tydlig i sina mål om vindkraft eller annat som kommunen vill ha igenom för sina invånare. Sätt tydliga mål, analysera och var så ärlig som möjligt. Alla presentationer finns att ladda ner i PDF-format på 30(46)

32 PM från seminarium 4 av 4: Vi är alla intressenter, låt oss kommunicera! Malmö 8 oktober 2013 Program Moderator: Catarina Rolfsdotter-Jansson 13:00 Introduktion Anna Ranger, Reflekta Verksamhetsutveckling 15 minuters presentationer av följande organisationer, inklusive tid för frågor. 16:10 Avslutning - Skånes vindkraftsakademi, - Skånes Ornitologiska Förening, - Fri Horisont Österlen, - Svensk Vindkraftförening, - Försvarsmakten, - Svensk Vindenergi, - Svenskt Landskapsskydd, - Lantbrukarnas Riksförbund, - Mannheimer Swartling På seminariet nämndes Vindval som är ett kunskapsprogram med forskning om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. För att säkra hög kvalitet på rapporterna ställer Vindval stora krav vid granskning av redovisade projekt. Forskare granskar dem vetenskapligt och handläggare av vindkraftsärenden ur användarsynpunkt. Först därefter fattas beslut om publicering av rapporterna. Filmer om vindkraftens på verkan på människor, djur och natur: Rapporter om vindkraftens på verkan på människor, djur och natur: 31(46)

33 Aktörer som på något sätt påverkar vindkraftens utveckling i Skåne fick på eftermiddagen den 8 oktober möjlighet att berätta om sin syn på vindkraft. Genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte försökte vi skapa förståelse för varandras intressen och ta ett avstamp till fortsatt arbete. 1. Inledning Anna Ranger, Reflekta Verksamhetsutveckling Vi har olika kunskap och erfarenhet och ser vindkraft med olika perspektiv. Det finns många aspekter som kanske inte alltid samspelar. När vi diskuterar ett specifikt vindkraftsärende så är det viktigt att fundera på vilka våra olika perspektiv är, att ta ett steg tillbaka och prata vindkraft generellt. För att visa hur olika perspektiv vi har fick deltagarna gå upp till white board-tavlan och tänka på ordet landskap och skriva två olika ord som de associerade med detta. Orden nedan visar på några av de saker som skrevs och tydliggör att vi har olika ingångar i samtalet om vindkraft. Vindkraftsplaneringen behöver utgå från hur landskapet uppfattas av oss människor. Andas, horisont, djur, naturupplevelse, produktionsmiljö, avslappnande, jordbruk, hemhörighet, öppet, E22:an, kullar och träddungar, Söderåsen, småstad, variation, urbant, symbios, vyer, kretslopp. 2. Skånes vindkraftsakademi Joakim Nordqvist, ordförande i Skånes vindkraftsakademi SkV bildades för att vara en plattform för diskussion där man kunde få svar. Tanken var att kunna ta reda på vad vi vet om vindkraft, utan att hamna i ett ställningskrig. Oavsett vad man tycker om vindkraft är man välkommen i föreningen, men förutsättningen är att man är villig att ta reda på saker tillsammans. Man måste kunna släppa in perspektiv och ge en möjlighet för tillit till samtal. Ordet akademi i föreningens namn går tillbaka till föreställningen om ett forum för diskussion som har högt i tak. Föreningen vill vara inkluderande och försöker inte skapa samsyn eller acceptans, utan legitimitet. Det är inte bra att alla tycker lika. Det behövs en diskussion om vindkraft. Vi behöver få förståelse för olika perspektiv. Men vindkraft är ett känsloladdat fält. Det är inte alltid enkelt att utröna vad som är saklig information och vad som är hörsägen. Vindkraft ställer ett stort krav på kommunerna. 32(46)