Barn- och ungdomspolitiskt program. Barn och ungdomar, väl rustade för framtiden, känner glädje och stolthet över sin uppväxt i Eksjö kommun.

Transkript

1 Barn- och ungdomspolitiskt program Barn och ungdomar, väl rustade för framtiden, känner glädje och stolthet över sin uppväxt i Eksjö kommun. Antaget av kommunfullmäktige

2 2(8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Nuläge juni 2016 och kommande utmaningar... 4 Övergripande mål... 5 Mål... 6 Organisation... 7 Uppföljning och utvärdering... 8

3 3(8) Inledning Eksjö kommuns barn- och ungdomspolitiska program behandlar verksamhet för barn och ungdomar upp till 25 års ålder. I kommunens vision Eksjö kommun Småland som bäst har kommunfullmäktige pekat ut riktningen för hela kommunens utveckling. Kommunfullmäktige har beslutat att uppdra åt barn- och ungdomsnämnden att revidera barn- och ungdomspolitiskt program. Nämndens arbetssätt och referensmaterial presenteras i bilaga 1, Barn- och utbildningsnämndens arbetssätt och underlagsmaterial. Kommunens ansvar beträffande utbildningsverksamheten styrs i mycket hög utsträckning av lagar, förordningar och andra styrdokument. Kommunen har ansvar för att förhållningssätt, prioriteringar och genomförande av verksamheten görs på ett genomtänkt och professionellt sätt så att de nationella målen uppnås. I all verksamhet riktad till barn och ungdomar ska FN:s barnkonvention vara utgångspunkten. Konventionen stipulerar att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras (Artikel 2) Barnets bästa ska komma i första rummet vid alla beslut som rör barn (Artikel 3) Barn har rätt till inflytande och delaktighet i alla beslut som rör dem (Artikel 12) Konventionen signalerar till vuxenvärlden att på ett mer insiktsfullt sätt inkludera barn och unga i beslut som berör deras liv, utveckling och framtid. Det handlar om att ta barn och unga på allvar, lyssna på dem och lära från dem, samt låta dem ha inflytande i frågor som berör unga. 1 Syfte Offentlig verksamhet som berör unga har ett barn- och ungdomsperspektiv. För att lyckas behöver alla sektorer samhandla kring barn- och ungdomspolitiken. Programmet skapar en tydlig målbild med strategier för att skapa en gemensam förståelse hur samtliga verksamheter på alla nivåer kan bidra i arbetet med att skapa goda livsvillkor för barn och ungdomar. Eksjö kommun behöver barn och ungdomars entusiasm, drivkraft och kompetens. Barn och ungdomar ska se Eksjö som en attraktiv kommun där man blir sedd, har möjlighet att påverka, skaffa sig utbildning, arbete och bilda familj. Att satsa på barn och ungdomar är viktigt för de som är unga, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling i kommunen. Målgrupp Alla barn och ungdomar upp 25 års ålder blir berörda av och kan medverka och bidra i det barnoch ungdomspolitiska arbetet. De strategier, handlings- och åtgärdsplaner som blir resultatet av detta program ska vara väl kända av medborgarna. 1 Unicef 2016, Rädda barnen 2016 & Wågman 2009

4 4(8) Nuläge juni 2016 och kommande utmaningar Kunskapsresultat Eksjö kommuns kunskapsresultat har de senaste åren varit något sämre än riket. Pojkarnas resultat är lägre än flickornas. Dessa resultat upplevs inte tillfredsställande. Ett analysarbete är påbörjat med stöd av SKL-skolanalys. Trygghet I senaste LUPP 2 -undersökningen har trygghetskänslan minskat. Nästan 9 av 10 känner sig alltid trygga i sina egna hem. Känslan av trygghet på väg till och från skolan har minskat betydligt under de senaste tre åren. Det har sedan 2012 även skett en drastisk nedgång i trygghetskänsla på arenorna buss, tåg eller liknande, på internet, på ungdomens hus/fritidsgård och på stan. Lust att lära Elevernas lust att lära följs upp via skolinspektionens enkätfrågor och ligger idag nära rikssnittet. Frågan prioriteras i det systematiska kvalitetsarbetet. Delaktighet Ungdomarnas upplevelse av inflytande minskar med ålder och mognad istället för tvärtom vilket är skolans uppdrag. Ett råd från analysen av Luppundersökningen är att stärka delaktigheten i de sammanhang där unga och unga vuxna lever sina vardagliga liv nämligen i skolan. Ett annat råd är att unga i större utsträckning får möta och föra dialog med aktörer, politiker och tjänstemän, i politikens sfär. Övergripande slutsatsen är att unga måste tas på fullt allvar och göras mer delaktiga i skolan och på fritiden Likvärdighet mellan kommunens förskolor och skolor Alla barn och elever har rätt till en bra utbildning. Arbete pågår för att skapa en likvärdig utbildning i Eksjö kommun. Likvärdighet handlar bland annat om rätten till särskilt stöd, tillgång till elevhälsa, behöriga lärare och lärarkontinuitet. Alla skolor ska ha tillgång till specialpedagogisk kompetens och skolbibliotek. Digital kompetens Digital kompetens blir allt viktigare i dagens samhälle. Därför gav regeringen den 24 september 2015 Skolverket i uppdrag att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet. 3 Strategierna ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att den potential som IT har tillvaratas i hela skolväsendet. I Eksjö kommun pågår en digitalisering. Förskolorna har tillgång till surfplattor. En till en datorer är infört på gymnasiet och på försök i vissa klasser i grundskolan. En fortsatt utbyggnad av digitala verktyg planeras liksom kompetensutveckling inom området för all personal. Behovstäckning förskola/pedagogisk omsorg Full behovstäckning, även nattetid, erbjuds i kommunen. 2 Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i syfte att stödja landets kommuner i deras ungdomspolitiska arbete. Eksjö kommun har tillsammans med Kalmar län genomfört enkäten 2009, 2012 och U2015/04666/S

5 5(8) Gymnasieskola Idag är gymnasieskolan konkurrenskraftig vad gäller resultat och lärarkompetens vilket är viktigt att behålla och utveckla. Mottagande av nya barn och ungdomar Förändringar i barn och elevantal i framtiden ställer särskilda krav på en flexibel skolorganisation. Under hösten 2015 ökade flyktingströmmarna till Sverige och även Eksjö fick ta emot nyanlända många barn och ungdomar. Från januari till juni 2016 tog Eksjö emot ett 70-tal nyanlända barn och ungdomar. Kompetensförsörjning Det börjar bli allt svårare att rekrytera behörig personal till kommunens verksamheter. Behöriga pedagoger är en förutsättning för att säkerställa en utbildning med god kvalitet. Rekryteringsstrategier och befintlig lärarkompetens följs kontinuerligt i kompetensförsörjningsplanen. För att säkerställa elevernas valmöjligheter, en kostnadseffektiv verksamhet och tillgång till kvalificerade pedagoger fordras ett starkt samarbete med olika aktörer i regionen och med angränsande kommuner. Hälsa Ungdomars hälsofrämjande levnadsvanor i form av kost, motion och sömn följs via Luppenkäten och elevhälsans hälsosamtal. Generellt uppfattar barn- och ungdomar sin hälsa som i allmänhet god. Trots det upplever ungdomarna ändå olika psykosociala besvär såsom svårigheter att somna, nedstämdhet och känslan av stress. Olika föräldrastödsutbildningar erbjuds inom dessa områden. Ett påbörjat utvecklingsområde är att förbättra barn och ungdomars kondition via daglig pulshöjande aktivitet. Många flickor känner sig stressade på gymnasiet vilket kommer att utredas vidare för att sätta in lämpliga åtgärder. Övergripande mål Relationerna mellan barn, ungdomar och vuxna präglas av tillit. Barn och ungdomar upplever att de är trygga i alla sina vistelsemiljöer. Barn och ungdomar har en god hälsa och meningsfull fritid. Barn och ungdomar känner att de kan påverka. Eksjö kommun har en skola i världsklass där barn och ungdomar lyckas.

6 6(8) Mål A. Kunskap och lärande Alla barn och ungdomar känner lust att lära och har tillgång till god och likvärdig utbildning med hög kvalitet. Utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Pedagoger och skolledare har rätt förutsättningar för att fokusera på det pedagogiska uppdraget. Tidiga insatser i skolan prioriteras så att alla elever får förutsättningar att lära sig läsa, skriva och räkna. Strategi Utbildningen är konkurrenskraftig och genomsyras av en professionell, tydlig och lärande organisation. Undervisningen stimulerar barn och ungdomar att lära sig mera. Verksamhetens organisation sätter det pedagogiska uppdraget i fokus. Detta hanteras så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Undervisningen utgår från skolnära forskning kring framgångsrik undervisning. Läsfrämjande insatser och samverkan mellan folkbibliotek och skolbibliotek prioriteras. Pedagogen har goda ämneskunskaper och är skicklig på att undervisa. Skolledaren tar aktivt ansvar för undervisningens kvalitet, inhämtar kunskap om pedagogernas undervisning och följer upp undervisningens resultat. En långsiktigt hållbar utveckling möjliggörs genom samverkan mellan höglandskommunerna och med omgivande högskolor och universitet. Kommunens kompetensförsörjningsförmåga är hög genom framgångsrik rekrytering och vidareutbildning av befintlig personal. B. Demokrati, tillit, erkännande och delaktighet Barn och ungdomar känner att de kan påverka såväl sina egna liv som kommunens utveckling. Barn och ungdomar har tillgång till mötesplatser för gemenskap. Barn och ungdomar erbjuds en tillgänglig och hälsofrämjande lärmiljö där de är delaktiga både i en gemenskap och i sitt lärande. Strategi När verksamheterna behandlar frågor som rör barn och ungdomar efterfrågas deras synpunkter och deras bästa kommer i första rummet. Vid beslut som rör barn och unga görs en barnkonsekvensanalys. Aktivt samarbete bedrivs för att främja hög skolnärvaro. Barn och ungdomar ges möjlighet att träna socialt samspel i olika sammanhang. Barn och ungdomar ges möjlighet att ta en tydlig plats i frågor som berör samhällets utveckling. Aktiva mötesplatser, där ungdomar uppmuntras att delta, finns för reellt inflytande till exempel elevråd. Alla barn och ungdomar vet vilka forum för inflytande som finns och vad de kan påverka i de olika forumen. Barn och ungdomar erbjuds ett brett urval av tillgängliga fritidsaktiviteter.

7 7(8) C. Barn- och ungdomars livsstil och levnadsvillkor Barn och ungdomar har en hälsofrämjande livsstil Barn och ungdomar känner sig trygga på alla ställen där de vistas, både på fritid och i skolan. Alla barn och ungdomar i behov av stöd får detta utifrån en helhetssyn, med barnet/den unge i fokus. Barn och ungdomar behandlas likvärdigt genom att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling aktivt motverkas. Strategi Barn och ungdomars vistelsemiljöer utformas så att de främjar trygghet, lärande, utveckling och hälsa. Barn och ungdomar får kunskap och strategier för hälsofrämjande levnadsvanor vad gäller mat, motion och sömn. Barn och ungdomar får kunskaper och strategier för att undvika alkohol, narkotika, doping och tobak. Alla som arbetar i Eksjö kommuns verksamheter uppmärksammar och vidtar snabbt nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolan och socialtjänsten bedriver en långsiktig och stabil samverkan och har samsyn rörande situationer och förhållanden som påverkar barn och ungdomars livsvillkor positivt. Föräldrar erbjuds föräldrastödsutbildning. D. Framtid, studier och yrkesval Barn- och ungdomar känner att de har goda möjligheter att skaffa sig utbildning och arbete. Administration och undervisning tar tillvara digitaliseringens möjligheter. Alla berörda aktörer såsom skola, arbets- och föreningsliv samarbetar för att rusta ungdomarna för ett kommande arbetsliv. Strategi Skolas studie- och yrkesvägledning stärker eleverna att kunna göra väl underbyggda val för fortsatta studier och arbete. Utbildningen leder till att eleverna blir behöriga för vidare studier eller redo för arbetsmarknaden Entreprenörskap utvecklas genom att stimulera barn och ungdomars kreativitet, nyfikenhet och självförtroende. De uppmuntras att pröva och omsätta nya idéer till handling och att lösa problem. Samarbetet med Ung företagssamhet utökas. Personal har adekvat digital kompetens. Aktiva mötesplatser finns för samarbete mellan skola och arbetsliv. Organisation En sektorsövergripande barn- och ungdomspolitisk arbetsgrupp inrättas med syfte att vara pådrivande i ett effektivt barn- och ungdomspolitiskt arbete, att verka för att nationella och kommunala mål i det barn- och ungdomspolitiska arbetet implementeras i de olika sektorerna, att följa upp det barn och ungdomspolitiska programmet,

8 8(8) att följa upp barn och ungdomspolitiska mål i kommunstyrelsens styrkort, samt att planera, genomföra och analysera Luppundersökningen. Medverkande Tre politiker varav ett kommunalråd utses av kommunstyrelsen. En tjänsteman från varje sektor utses av respektive sektorschef. Elevråden är rådgivande till arbetsgruppen. Uppföljning och utvärdering Uppföljning Det barn och ungdomspolitiska programmet följs årligen upp med avseende på de övergripande målen. Uppföljningen innebär granskning av vilka styrkortsmål, handlingsplaner och åtgärder som utarbetats i linje med mål och strategier. Barn- och ungdomspolitiska arbetsgruppen gör uppföljningen på kommunstyrelsens uppdrag och redovisar resultatet i samband med bokslutet varje år. Utvärdering Utvärdering sker en gång per mandatperiod. Utvärderingen prövar de övergripande målens giltighet, liksom om mål och strategier målsättningar ännu är relevanta. Hänsyn tas till den omvärldsanalys som genomförs i samband med den aktuella utvärderingen. Indikatorer som används vid uppföljning och utvärdering framgår av bilaga 2, Barn- och ungdomsnämndens arbetssätt och underlagsmaterial. Kommunstyrelsen beslutar vem som ska genomföra utvärderingen.

9 1(1) Bilaga 1, Barn- och ungdomsnämndens arbetssätt och underlagsmaterial Barn och ungdomsnämnden fick uppdraget av kommunfullmäktige våren 2016 att revidera barn och ungdomspolitiskt program. Presidiet och utvecklingsledare har arbetat fram förslag på revidering av mål efter att dessa har diskuterats i barn- och ungdomsnämnden. Ett förslag till revidering av barn- och ungdomspolitiskt program har varit ute på remiss under sommaren och tidig höst. Remissinstanser som har kommit in med synpunkter är elevråd på gymnasiet och grundskola, samtliga chefer på chefsdagen, tjänstemän på sociala sektorn, samhällsbyggnadssektorn, tillväxt- och utvecklingssektorn och barn- och ungdomssektorn, politiker i barn- och ungdomsnämnden. Ett slutgiltigt förslag presenterades på barn- och ungdomsnämnden i november. Referenser Hansén Caroline & Skåmedal, Jo Ungas livssituation i siffror Lupp rapport 2015, Eksjö kommun ( 2015) Dnr2 U2015/04666/S Redovisning av uppdraget att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet Regeringskansliet (2016) Folkhälsa och sjukvård, Region Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 2015, Ungdomars hälsa, levnads- och drogvanor i Jönköpings län (2015) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket. (2011) Skollag (2010:800) Tufvesson, Catrin Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning specialpedagogiska myndigheten Danagård LITHO AB, Andra upplagan, första tryckningen.(2016) Internet Unicef 2016, Rädda barnen 2016 & Wågman 2009 Kommunens eget material Barn- och ungdomspolitiskt program 2010 Eksjö kommun Kulturhandbok för medarbetare inom Eksjö kommun Verksamheternas kvalitetsrapporter Skolenkäten 2016 Årsbokslut med uppföljning av styrkortmål 2015

10 1(1) Bilaga 2, indikatorer för att följa utvecklingen A Kunskap och lärande Skolornas årliga kvalitetsrapport med analys av resultat. Screeningplan och bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling Fk-åk 6 Uppföljning Eksjö kommuns handlingsplan för skolbiblioteket SPSM:s Värderingsverktyg för en tillgänglig utbildning: Skolenkätsfråga: Rektor ser till att arbetssätt förändras om eleverna inte uppnår kunskapskraven. Skolinspektionens observationsmaterial Kartläggning av kompetens på förskolor och skolor. B Demokrati, tillit, erkännande och delaktighet Fråga i Lupp: Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till de som bestämmer i kommunen? Fråga i Lupp: Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka något i kommunen? Fråga i Lupp: Vilken eller vilka är anledningarna till att du inte vill vara med och påverka? (SCB): Förtroendevalda i kommunen efter ålder (18-29 år) Beskrivning och uppföljning av kommunens forum för inflytande för barn- och ungdomar. Uppföljning av dokumentation och rutiner kring barnkonsekvensanalys vid myndighetsbeslut. Fråga i förskolans föräldraenkät: Mitt barns tankar och intressen tas tillvara. Fråga i skolenkäten: På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter. Lupp: Uppföljning av barn- och ungdomars syn på fritidsaktiviteter och mötesplatser för gemenskap Statistik: Skolnärvaro förskoleklass-gymnasiet och ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. SPSM:s Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning C Barn- och ungdomars livsstil och levnadsvillkor Skolenkätfråga: Elevhälsoteamet i min skola frågar oss elever hur vi upplever vår skol- och livssituation. Jag kan gå och prata med skolsyster eller kurator/skolpsykolog om vad jag vill, det måste inte ha hänt något allvarligt. Hälsosamtal åk 8 och gymnasiet. Fråga i Lupp: Elever och lärare bemöter varandra med respekt. Fråga i Lupp: Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev. Fråga i Lupp: Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? Uppföljning av verksamheternas planer mot diskriminering och kränkande behandling: Anmälan om kränkande behandling till huvudmannen. Uppföljning anmälningar till socialtjänsten. Uppföljning samarbete barn- och ungdomssektorn och sociala sektorn kring barn som riskerar att fara illa. D Framtid, studier och yrkesval Kartläggning av skolans digitala kompetens- LIKA, it-tempen för skola och förskola. Verktyget består av indikatorer inom fyra olika områden: Ledning, Infrastruktur, Kompetens och Användning. Andel elever behöriga till ett yrkesprogram Andel elever som erhåller gymnasieexamen efter 3 år Sysselsättningsgrad, inklusive studerande (18-24 år)- arbetsförmedlingen. Skolenkätfråga: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Fråga i Lupp: Hade du ett sommarjobb i somras?