Revisorns oberoende- I förhållande till kommersialiseringen av revisorsprofessionen. Charbel Altunkaynak Elin Jeppsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revisorns oberoende- I förhållande till kommersialiseringen av revisorsprofessionen. Charbel Altunkaynak Elin Jeppsson"

Transkript

1 Revisorns oberoende- I förhållande till kommersialiseringen av revisorsprofessionen Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet VT 2016 Datum för inlämning: Charbel Altunkaynak Elin Jeppsson Handledare: Cecilia Lindhom Yuliya Ponomareva 1

2 Sammandrag Revisorns roll är något som med tiden kommit att utvecklats. Från att ha varit en profession där oberoendet är i fokus är det allt vanligare att stora revisionsbyråer också tillhandahåller annan affärsmässig rådgivning vid sidan av den traditionella granskningen. Rollen som revisor har med andra ord kommit att kommersialiseras som ett resultat av större konkurrens på marknaden och en efterfrågan från klienternas sida. Frågan som har undersökts i denna studie är hur revisorer uppfattar och hanterar konflikten som uppstår mellan oberoendet och kommersialiseringen av revisionsbranschen. Detta har studerats genom intervjuer med revisorer från tre av de fyra stora revisionsbolagen och undersökningen visar att det föreligger både teoretiska och praktiska problem i att revisorerna sitter på dubbla stolar och kombinera oberoendet med en mer kommersiell strävan. Nyckelord: Oberoende, kommersialisering, revisorns roll, revisorsprofession. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problematisering Syfte Teoretisk referensram Revisionens funktion i samhället Revisorns roll Revisorns oberoende Kommersialisering av revisionsbranschen Analysmodell Metod Val av revisionsföretag Val av respondenter Datainsamling Bearbetning av data De valda respondenterna Metodkritik Empiri Revisorns funktion och oberoende Kommersialiseringen Affärsmässig rådgivning Långa och nära klientrelationer Resultatdiskussion Allmänt Revisorns funktion och oberoende Kommersialiseringen Affärsmässig rådgivning Långa och nära klientrelationer Diskussion utifrån analysmodellen Förslag på vidare forskning Slutsats Referenser Lagar och förarbeten Bilaga

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund De senaste åren har varit en turbulent tid för revisionsbranschen. Både globalt men även nationellt har en rad olika misslyckanden uppmärksammats där revisorerna spelat en avgörande roll i att företag gått i konkurs genom att revisorerna missbedömt den finansiella situationen (Broberg, Umans, Skog & Theodorsson, 2014). Ett nationellt exempel är den uppmärksammade försumligheten från revisorernas sida som bidrog till Prosolvias konkurs, vilket senare ledde till att revisorerna fick betala ut ett skadestånd på 742,6 miljoner kronor (Marteng, 2013). Att det för närvarande på grund av olika faktorer och i spåren av olika kriser talas om en brist på förtroende för revisorer är inget kontroversiellt påstående (Öhman, 2016). En sådan faktor är kommersialiseringen av revisionsyrket, vilket inneburit att flera stora revisionsbyråer vid sidan av revisionen erbjuder andra rådgivningstjänster (Brierley & Gwilliam, 2003). Sådana tjänster kan exempelvis vara skatterådgivning, corporate finance och management consulting. Att revisionsbyråer erbjuder affärsmässig rådgivning samtidigt som de förväntas utföra revisioner och vara oberoende i förhållande till klienterna ingjuter på intet sätt förtroende i allmänhetens ögon (Quick & Warming-Rasmussen, 2005). En annan faktor som bidragit till att förtroendet för revisionsbyråer ifrågasatts är att dessa fram tills idag kunnat revidera samma klient under en obegränsad tid, vilket lett till att de uppfattas som affärspartners lierade med klienten (Proposition 2015/16:162, s. 169). Kommersialiseringen av revisorsbranschen sägs vara driven av en allt mer globaliserad och konkurrensbetonad bransch (Brierley & Gwilliam, 2003). För att revisionsbyråerna ska kunna överleva och fortsätta vara lönsamma måste de anpassa sig efter kundens behov och även erbjuda annan rådgivning (Carrington, Johed & Öhman, 2011). En intressant aspekt som är av stort intresse för revisorsprofessionen och förtroendet för professionen är hur kommersialiseringen samspelar med den strävan som finns hos revisorerna att upprätthålla ett oberoende i förhållande till sina kunder. Det kan diskuteras om det överhuvudtaget går att förena ett kommersiellt tänk där huvudfokus ligger i att skapa kundrelationer och sälja tjänster, samtidigt som revisorerna förväntas vara oberoende. 4

5 1.2 Problematisering Även om revisorns roll blir allt mer kommersiell har revisorsprofessionen historiskt sett präglats av normer såsom oberoende (Larsson, 2007). Med oberoende avses en strävan från revisorernas sida att upprätthålla objektivitet och integritet i sitt arbete, vilket innebär att revisorerna ska kunna stå emot påtryckningar från klienten och ha mod nog att rapportera brister som identifierats i granskningen (Dunmore & Falk, 2001). Om revisorerna inte är oberoende finns det en risk att revisorerna uppfattas som affärspartners lierade med klienten (Proposition 2015/16:162, s. 169). Om revisorerna uppfattas som lierade med klienten är risken att allmänheten inte litar på informationen som ges eftersom revisorerna då ses som företagsledningens förlängda arm och inte en extern granskare (Broberg, Umans, Skog & Theodorsson, 2014). Bristen på oberoende skulle därför också förta en del av funktionen som revisionen har, nämligen att för allmänheten utgöra en försäkran om att informationen som ges är korrekt (Carrington, 2014). Därför är det av avgörande vikt att revisorerna inte enbart är oberoende, utan att de även uppfattas som det i allmänhetens ögon. I rollen som revisor ingår det att på ett oberoende sätt kritiskt granska företagets ekonomiska ställning och företagsledningens agerande för aktieägarnas räkning (Carrington, 2014). Samtidigt ligger det i yrkets natur att ett absolut oberoende är omöjligt att upprätthålla eftersom revisorerna är anlitade av och också får betalt av företaget som ska granskas. Detta gör också att en nära kontakt upprätthålls mellan revisorn och det granskade företaget vilket försvårar för revisorerna att vara helt och hållet oberoende. (Broberg, Umans, Skog & Theodorsson, 2014). Kommersialiseringen av revisionsbranschen har kommit att förstärka problematiken kring revisorn och dennes oberoende i förhållande till kunden som granskas (Broberg, Umans, Skog & Theodorsson, 2014). Genom att revisionsbyråerna tillhandahåller både revisionstjänster och affärsmässig rådgivning till en och samma klient finns en risk att revisorerna i rädsla av att förlora en viktig inkomstkälla inte rapporterar brister som upptäcks i granskningen (Sori, Karhbari & Mohamad, 2010). Detta skapar således en beroendeställning vilket riskerar att hota revisorns möjligheter att agera på ett sätt som säkerställer deras integritet och objektivitet (Tepalagul & Lin, 2015). Denna risk förstärks av det faktum att stora revisionsbyråer verkar inom en konkurrensutsatt marknad där tillhandahållandet av affärsmässig rådgivning blir allt viktigare för att upprätthålla en tillräcklig lönsamhet (Sori, Karhbari & Mohamad, 2010). Det kan härmed uppstå problematiska situationer där revisorernas egenintresse av att sälja andra 5

6 tjänster än revision kan hamna i konflikt med granskningen som ska ske i bolaget (Broberg, Umans, Skog & Theodorsson, 2014). Det intressanta är huruvida det finns en konflikt mellan revisorernas professionalism, vilket har en stark grund i oberoendet och å andra sidan kommersialismen, vilket bottnar i intresset av att sälja ytterligare rådgivning. Det är inte säkert att så är fallet eftersom professionalismen och kommersialismen är två normer som revisorerna insocialiseras i genom sitt arbete på revisionsbyråerna och därför konkurrerar dessa normer inte med varandra (Dermarkar, 2011). Vad som däremot kan uppstå är spänningar mellan revisorernas oberoende och deras lojalitet gentemot klienterna. (Öhman, Carrington, Johansson & Johed, 2014) I slutändan handlar det om att revisorerna måste balansera dessa två faktorer, annars riskerar förtroendet för branschen att gå förlorat. Som vi ser det utgör en allt mer kommersialiserad bransch ett hot mot revisorns oberoende. Möjligtvis ser revisorerna själva inte problematiken på samma vis då det kommersiella tänket är en faktor som starkt präglar revisorer, särskilt på större revisionsbyråer. En intressant fråga skulle därför vara att undersöka hur revisorerna ser på konflikten mellan oberoendet och kommersialiseringen samt hur de hanterar en eventuell konflikt. Enligt vår uppfattning är en stor del av förtroendekrisen som råder idag också kopplad till revisorernas till synes brist på oberoende i förhållande till sina kunder. En faktor som påverkar oberoendet negativt är enligt vår mening kommersialiseringen av branschen och då särskilt faktorer såsom affärsmässig rådgivning vid sidan av granskningen samt långa och nära kundrelationer. Problematiken som här målas upp är inte ny på något vis då revisionsbyråer under en längre tid erbjudit sina kunder affärsmässig rådgivning. Samtidigt har revisionsbyråer också bedrivits i vinstdrivande former sedan dess tillkomst och ökade betydelse för samhället. (Agevall & Jonnergård, 2013). Kommersialismen kan därför sägas vara en stark del av den professionella identiteten hos revisorer. Det som däremot gör frågan aktuell att undersöka är att det nyligen kommit nya regler som begränsar i vilken utsträckning revisionsbyråerna kan erbjuda affärsmässig rådgivning parallellt med revisionsuppdragen (Proposition 2015/16:162, s. 162). Detta talar enligt vår uppfattning för att den affärsmässiga rådgivningen blir allt mer vanlig på marknaden, vilket förstärker problematiken ännu mer och gör frågan väldigt intressant att undersöka (Carrington, Johed & Öhman, 2011). 6

7 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer uppfattar och hanterar konflikten som råder mellan oberoendet och kommersialiseringen av revisionsbranschen. 7

8 2. Teoretisk referensram Målet med detta kapitel är att introducera rådande teoribildning på området relaterat till syftet. Inledningsvis avser vi redogöra för revisionens funktion i samhället och vilken betydelse förtroendet har för revisionen och revisorsprofessionen. Därefter kommer vi diskutera revisorns roll och fördjupa oss i konflikten som råder mellan oberoendet och kommersialismen. 2.1 Revisionens funktion i samhället Enligt Carrington (2014) förklarar revisionsforskningen inom det nationalekonomiska området revisionens roll och funktion utifrån tre olika teorier. Den första är synen på revisionen som en försäkring. Med detta synsätt ersätts eventuell skada på grund av felaktig redovisning av revisorn och denne fungerar därför som en försäkring för investerare. Revisionen blir därmed en garanti för investerare men minskar inte riskerna för att företagsledningen agerar bedrägligt. (Nilsson 2016, s. 38) Det andra synsättet är revisionen som förbättring inom vilket revisorns uppgift blir att reducera informationsasymmetri mellan företaget och dess omgivning (Carrington, 2014). Revisionen blir inom detta synsätt en förmedlare av information rörande företaget vilket ska leda till en effektiv informationsmiljö (Nilsson, 2016, s. 38). Genom att revisorerna är oberoende ger detta en tillförlitlighet åt de finansiella rapporterna och bidrar därmed till en effektiv kapitalmarknad (Young, 2007). Det tredje och sista synsättet är revisionen som försäkran vilket hänger ihop med principal agentförhållandet som uppstår mellan aktieägarna och företagsledningen (Nilsson, 2016, s. 38). Revisionens roll blir här att minska riskerna för aktieägarna genom att försäkra att företagets finansiella redovisning och det som företagsledningen kommunicerar stämmer. Revisorn fungerar härvid som en övervakande mekanism för att säkerställa att ledningen inte handlar i sitt egenintresse (Watts & Zimmerman, 1986). Det teoretiska perspektiv som har kommit att prägla lagstiftningen som mest är revisionens funktion som försäkran och förbättring (Carrington, 2014). Sammanfattningsvis kan det konstateras att oavsett vilken teori som väljs för att förstå revisorns funktion, så är det gemensamma för alla teorier att revisionen stärker aktieägarnas, marknadsaktörernas och det omgivande samhällets förtroende för företagets information och ledning (Larsson, 2007, s. 10). En grundläggande förutsättning för att revisorn ska kunna fullgöra sin roll är att allmänheten har ett förtroende för revisorn. Om ett förtroende inte finns för revisorn kommer allmänheten 8

9 inte lita på informationen som ges och då kan revisorn heller inte fullgöra sin roll i att försäkra eller förbättra informationen som ges. (Larsson, 2007) Förtroendet kan delas upp i två olika kategorier, det personliga och det opersonliga (Larsson, 2007). Det opersonliga förtroendet bygger på en förväntan om att institutioner och organisationer producerar förutsebara resultat på grund av institutionaliserade rutiner, roller och förväntningar (Pixley, 1999). Detta förtroende knyter ofta an till olika typer av professioner, såsom revisorer (Zucker, 1986). Att revisorsbranschen är en starkt professionaliserad bransch är ett vanligt förekommande påstående (Agevall & Jonnergård, 2013). Detta kan förklaras med den allt större betydelse som revisionsbranschen har för samhällsekonomins funktion. Vidare kan professionernas framväxt förklaras med den allt mer komplexa värld vi lever i där expertkunskaper blir allt mer nödvändiga. (Abbott, 1988) En profession karakteriseras enligt Abbott (1988) av att det föreligger en yrkesgrupp som med exklusivitet utövar en något abstrakt kunskap i särskilda situationer. Brante (2009, s. 28) i sin tur menar att professioner utöver det nämnda kännetecknas av att det i något avseende är organiserade, relativt autonoma bärare och förmedlare av samhälleligt sanktionerade, abstrakta kunskapssystem som ger dem förmågan att utföra handlingar som uppfattas som svåra, skickliga och värdefulla av allmänheten eller klienten. Det är vanligt att allmänheten förväntar sig att professioner förhåller sig till vissa typer av normer både som individer och som kollektiv. För revisorerna är detta inget undantag eftersom dessa genom sin yrkesroll har etiska riktlinjer att följa och förhålla sig till. De normer som ofta förknippas med revisorerna är förväntningar om kompetens, tystnadsplikt och oberoende vilka följer av FARs (2003) olika riktlinjer som utfärdas inom ramen för deras verksamhet. Dessa värderingar ses som grundläggande förutsättningar för att allmänheten ska ha ett förtroende för revisorerna (Wines, 2011). Något som emellertid ofta glöms bort när det talas om professioner är att dessa också i hög utsträckning är kommersiella i sin verksamhet. (Larsson, 2007, s. 14). Som en följd av att professionen karakteriseras av starka normer är det sannolikt att personer som ingår i professionen med tiden socialiseras in i den professionella gemenskapen och i allt högre utsträckning identifierar sig med normerna (Herda & Martin, 2016). Detsamma gäller även normer som kan råda inom en organisation, såsom kommersialismen som finns på de stora revisionsbyråerna (Broberg & Umans, 2014). Detta innebär att en konflikt kan uppstå mellan normerna som råder inom professionen och normerna som råder inom organisationen, exempelvis kommersialismen mot professionalismen. Däremot finns det studier som visar att 9

10 det inte finns en konflikt mellan vad revisorerna väljer att identifiera sig med, eftersom hur revisorn förstår sin profession är något som lärs och upprätthålls inom den organisation dessa verkar inom och därför sammanfaller båda kategorierna (Öhman, Carrington, Johansson & Johed, 2014). Vad studien däremot visar är att det kan finnas en spänning mellan två underordnade begrepp, revisorernas oberoende och deras lojalitet gentemot sina klienter (Öhman, Carrington, Johansson & Johed, 2014). 2.2 Revisorns roll Ett sätt att förklara revisorns roll och funktion är utifrån principal agent-teorin. Målet med teorin är att förklara förhållandet som uppstår när en part (principalen) delegerar en uppgift till en annan part (agenten) och vilka risker det finns i ett sådant förhållande. Grundantagandet är att båda parterna har en strävan av att maximera sitt egenintresse vilket innebär att en intressekonflikt uppstår. Därför finns det en risk att agenten agerar opportunistiskt, det vill säga utifrån sitt egenintresse. (Jensen & Meckling, 1976) För att säkerställa att agenten inte agerar opportunistiskt utan istället i enlighet med principalens intresse kan principalen ge agenten ekonomiska incitament som medför att bådas intressen sammanfaller. Vidare kan principalen också övervaka agenten för att se till att denne inte handlar utifrån sitt egenintresse. (Dunn, 1991) Förhållandet mellan aktieägarna och företagsledningen i ett aktiebolag är ett exempel på en situation där ett agentförhållande uppstår (Berle & Means, 1932). En grundläggande förutsättning för att det ska uppstå är att ägandet och förvaltningen av bolaget är separerat. Eftersom aktieägarna lämnat över bolagets förvaltning och därmed inte har direkt kontroll över den dagliga verksamheten har företagsledningen ett informationsövertag gentemot aktieägarna. Företagsledningen är anställda av bolaget och har därför en skyldighet att agera i bolagets intresse, vilket i förlängningen är att agera i aktieägarnas intresse. Fastän företagsledningen har en lagstadgad skyldighet enligt aktiebolagslagen 3:3 (SFS 2005:551) att agera i aktieägarnas intresse finns det en risk att ledningen utifrån egna mål och motiv agerar i sitt egenintresse. Risken är särskilt aktuell med tanke på att aktieägarna ofta saknar en insyn i bolaget. Av denna anledning finns det en lagstadgad skyldighet för aktiebolag att anlita en revisor vars uppgift är att kontrollera företagsledningen och förvaltningen av bolaget enligt aktiebolagslagen 10:1 (SFS 2005:551). För att möjliggöra en övervakning av företagsledningen och därmed också säkerställa att dessa inte agerar opportunistiskt spelar revisorn en avgörande roll. (Diamant, 2004) Visserligen är revisorn anlitad av bolaget och får även betalt av bolaget, men revisorns 10

11 uppgift är att i första hand tillvarata aktieägarnas intresse och i andra hand externa intressenters intresse. (Bergström & Samuelsson, 2001) 2.3 Revisorns oberoende Kravet på revisorns oberoende återfinns i revisorslagen 20 (SFS 2001:8), vari anges att revisorn ska utföra uppdraget med opartiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställningstaganden. I förarbetena till revisorslagen förklaras att kravet på opartiskhet och självständighet avser revisorns förmåga att ta hänsyn till samtliga omständigheter som är av betydelse för granskningsuppdraget (Proposition 2000/2001:146, s. 57). För att revisorns granskning ska fylla en självständig funktion vid sidan av den information som företagsledningen ger är det avgörande att revisorn är oberoende i förhållande till företagsledningen (Diamant, 2014, s. 162). Om revisorn inte är oberoende kommer allmänheten heller inte förlita sig på informationen som ges, och därför kan oberoendet ses som en förtroendeskapande mekanism (Agevall & Jonnergård, 2013, s. 17). Oberoendet är ett mångfacetterat begrepp som saknar en entydig definition inom den företagsekonomiska forskningen (Beattie & Fearnley, 2002). Hållpunkter som återkommer vid de olika försöken att definiera oberoendet är vikten av objektivitet och integritet (Dunmore & Falk, 2001). Med objektivitet avses revisorns förmåga att undertrycka påverkan från klienten och med integritet menas en villighet att uttala det som sanningsenligt reflekterar vad som framkommit vid revisionen (Beattie & Fearnley, 2002). Svanström (2008) menar vidare att oberoendet innebär att revisorn ska kunna agera utan att påverkas av andra intressen än de som är relevanta för uppdraget. Ett problem med revisorernas oberoende är att det finns svårigheter att veta om revisorerna faktiskt är oberoende vid en granskning (Beattie & Fearnley, 2002). Därför konstateras inom forskningen att det inte enbart är viktigt att revisorerna faktiskt är oberoende, utan att de också uppfattas som oberoende i allmänhetens ögon (Beattie & Fearnley, 2002). Med detta avses att det inte får föreligga några omständigheter som orsakar omvärlden att ifrågasätta revisorns förmåga till objektivitet (Wines, 2011). Sådana omständigheter skulle kunna vara ekonomiska engagemang hos revisionsklienter eller att revisorn utför andra parallella tjänster vid sidan av uppdraget (Proposition 2000/2001:146, s. 57). 11

12 Det kan ifrågasättas om det överhuvudtaget är möjligt för en revisor att vara helt och hållet oberoende vid en revision. Genom revisionen upprättas en nära kontakt med klienten och inledningsvis är det också vanligt förekommande att andra tjänster utförs vid sidan av revisionen. Rimligtvis bör kravet på oberoende inte ses som något absolut, utan istället som en strävan som uppfylls i olika hög grad och där en bedömning bör göras i varje enskilt fall. (Bartlett, 1993) Att det utgör en gradfråga medför därför svårigheter för revisorerna att själva veta i vilka fall de uppfyller kravet på oberoendet. För att säkerställa revisorns oberoende i praktiken används den så kallade analysmodellen, revisorslagen 21 (SFS 2001:8). Regeln ålägger revisorer att i varje uppdrag särskilt granska förekomsten av förhållanden som kan rubba förtroendet för revisorns oberoende (Proposition 2000/2001:146, 59). Om det vid en sådan granskning visar sig att det finns omständigheter som skadar förtroendet, är revisorns skyldig att avsäga sig uppdraget (Proposition 2015/16:162, 98). Ett hot mot revisorns oberoende är långa klientrelationer (Mautz & Sharaf, 1961). Relationer som pågår under en längre tid mellan revisor och företag leder till ett personligt och fördjupat förhållande, vilket skapar en nära klientrelation som i sin tur kan hota revisorns oberoende (Ping, Carson & Simnett, 2006). Långa och nära klientrelationer är ett hot som diskuterats särskilt mycket den senare tiden (Proposition 2015/16:162). Av den anledningen infördes nyligen ett krav, byrårotation, som innebär att börsbolag och de mest betydande finansiella företagen måste byta revisionsbyrå vart tionde år, vilket följer av revisorsförordningen artikel 17 (537/2014 EG). Målet med reformen är att stärka revisorernas oberoende och därmed också öka allmänhetens förtroende för branschen (Proposition 2015/16:162, s. 169). Det är inte självklart att byrårotation är en lämplig lösning för att stärka oberoendet och att i längden komma tillrätta med förtroendekrisen som råder eftersom forskningen inte är entydig på området (Casterella & Johnston, 2013). Redan idag finns ett krav på obligatorisk revisorsrotation, som möjligtvis också tillgodoser samma syfte, aktiebolagslagen 9:21 (SFS 2005:551). Visserligen innebär byte av revisionsbyrå att all personal som granskar företaget byts ut och inte bara påskrivande revisor, vilket har en större effekt än om enbart revisorn byts ut. Vissa forskare motsätter sig dock att långa klientrelationer är ett problem och menar att en sådan relation skapar en förståelse för företaget vilket ökar kvaliteten och effektiviteten hos revisorn (Petty & Cuganesan, 1996). Ett annat hot mot oberoendet är kommersialiseringen av revisionsbranschen, vilket kännetecknas av att revisorerna i allt högre utsträckning säljer andra affärsmässiga tjänster för att bibehålla en god lönsamhet på en konkurrensutsatt marknad (Sweeney & Pierce, 2004). 12

13 2.4 Kommersialisering av revisionsbranschen Precis som andra professioner förändras även revisorsprofessionen i takt med samhällets utveckling (Agevall & Jonnergård 2013, s. 23). En förändring som det talas om inom revisionsbranschen är den ökade kommersialiseringen (Broberg, Umans, Skog & Theodorsson, 2014). Från att inledningsvis ha varit en profession där oberoendet och professionalismen varit i fokus har revisorernas roll blivit allt mer lik den som en affärsmässig rådgivare intar. En omständighet som talar för en ökad kommersialisering av branschen är det faktum att revisionsbyråerna börjat erbjuda annan affärsmässig rådgivning vid sidan av den traditionella revisionen. (Brierley & Gwilliam, 2003) Även från lagstiftarens sida har den ökade mängden affärsmässig rådgivning som revisionsbyråerna tillhandahåller parallellt med revisionen setts som särskilt problematisk. Regeringen har nu infört begränsningar som innebär att den affärsmässiga rådgivningen inte får överstiga vissa gränser i förhållande till det belopp som faktureras för själva revision. Detta i syfte att säkerställa att revisionsbyråerna inte blir beroende av en klient och att intresset av att sälja affärsmässig rådgivning begränsas. (Proposition 2015/16:162, s. 162) Det är tydligt att det inom den företagsekonomiska forskningen finns det ett ökat fokus på annan affärsmässig rådgivning än enbart revisionstjänster (Carrington, Johed & Öhman, 2011). Drivkrafterna bakom det utökade tjänsteutbudet bygger i grunden på en hög konkurrens inom branschen och en efterfrågan hos kunderna. Vidare har de stora revisionsbyråerna också goda kunskaper som kan komma till användning i klienternas affärsmässiga vardag. Eftersom revisionsbyråerna ofta har långa och nära kundrelationer finns det potential att sälja in ytterligare tjänster hos en redan befintlig kundbas, vilket öppnat upp för kommersialiseringen som skett. (Sweeney & Pierce, 2004) Inom forskningen har den affärsmässiga rådgivningen setts som särskilt problematiskt eftersom det finns en risk att det leder till ett minskat oberoende hos revisorerna och att de istället utvecklar allt för nära relationer med klienterna (Brandon, Crabtree & Maher, 2004). Det finns också en stark oro bland allmänheten att revisorerna påverkas av detta och därför agerar mindre objektivt (Sori, Karbhari & Mohammad, 2010). Genom att tillhandahålla annan rådgivning än revisionen finns det en risk att revisorerna inte är tillräckligt kritiska gentemot kunden i rädsla av att förlora en viktig inkomst för revisionsbyrån (Sharma & Sidhu, 2001). Att revisionsbyråerna anpassar sitt tjänsteutbud efter kundens behov talar för att branschen blir allt mer kundorienterad, där fokus ligger i att bygga långa kundrelationer i syfte att sälja tjänster 13

14 och göra vinst (Broberg, Umans, Skog & Theodorsson, 2014). En del forskare menar att denna kommersialisering av revisionsyrket ses som ett hot mot det etiska beteendet och därmed oberoendet hos revisorerna (Citron, 2003). Broberg (2013) menar istället att detta inte påverkar revisorernas arbete. De allra flesta revisorer följer regler som finns inom revisionsbolaget för att revisionen ska ha hög kvalité och professionalitet. Hon menar att detta gör att det inte spelar roll om företaget utför andra tjänster då revisorn fortfarande kommer att utföra revisionen som vanligt i enlighet med de fastställda reglerna. Som huvudregel gäller att revisorerna som utför granskningen inte ger rådgivning utan att det är andra avdelningar inom revisionsbyråerna som utför rådgivningen, vilket behåller objektiviteten hos revisorerna (Broberg, 2013). Problemet är dock att dessa personer är från samma organisation, vilket utåt sett kan ses problematiskt även om de faktiskt upprätthåller ett oberoende och separerar tjänsterna. Därför en risk att allmänhetens uppfattning påverkas av denna kommersialisering, utåt ser det ut som att revisorn har en nära kundrelation vilket kan skapa tvivel om oberoendet (Glazer & Jaenicke, 2002). I en studie av allmänhetens uppfattning visas dock att hotet mot oberoendet, enligt de tillfrågade, uppfattas som näst intill obetydligt om rådgivningstjänsterna sker från en helt annan avdelning än revisionen (Sori, Karbhari & Mohammad, 2010). 2.5 Analysmodell Som vi ser det är revisorns roll mångfacetterad och rymmer olika sorters funktioner. Å ena sidan ska revisorn vara professionell och oberoende granska revisionsklienten. Å andra sidan är revisorn också en kommersiell rådgivare som värdesätter långa och nära kundrelationer. Vi uppfattar därför att dessa två roller till viss del sammanfaller och därför kan komma att hamna i konflikt med varandra och skapa problematiska situationer för revisorn. Den avgörande frågan som vi avser utreda i denna uppsats är hur revisorerna uppfattar och hanterar konflikten mellan oberoendet och kommersialiseringen. 14

15 3. Metod I denna del beskrivs en genomgång av vald forskningsmetod och urvalsprocess. Vi kommer utöver gå igenom hur intervjuerna genomförts och diskutera studiens trovärdighet. Slutligen presenteras respondenterna och deras bakgrund. 3.1 Val av revisionsföretag Undersökningens fokus ligger på revisorers oberoende i förhållande till kommersialiseringen vilket endast påverkar revisorer från byråer som erbjuder både revision och rådgivningstjänster. På grund av detta kommer studien att genomföras med tre respondenter från de fyra stora revisionsbolagen, då det främst är dessa bolags som erbjuder både revision och rådgivningstjänster. Vidare har dessa revisionsbolag tillsammans en dominerande marknadsandel av revisionen i Sverige, och nya börsnoterade bolag väljer vanligtvis dessa bolag som revisionsbyråer (Hammarström, 2016), vilket ökar intresset att studera dem. Risken med att enbart utgå från dessa revisionsbyråer är att variationen i vilken typ av revisionsbolag som används inte kommer vara så stor då de är förhållandevis homogena i normer, storlek, arbetssätt och kundkrets. Det hade kunnat vara intressant att studera även mindre revisionsbolags syn på oberoendet och jämföra deras svar med de större bolagens svar, men eftersom de mindre revisionsbolagen sällan erbjuder rådgivningstjänster i lika hög utsträckning som de fyra stora ansåg vi att detta inte var relevant för studien. 3.2 Val av respondenter För att försäkra oss om att revisorerna som intervjuades passade in i studien samt hade förståelse för de frågor som ämnades att ställas, valde vi att sätta upp en del kriterier för respondenterna. Eftersom studien söker att ta reda på revisorers syn på oberoendet genomfördes intervjuerna på heltidsarbetande revisorer. Vidare arbetar respondenterna frekvent med revision och har gjort det i flera år. Detta medför att de har stor vetskap om revisionsyrket och oberoendet. Urvalet genomfördes alltså strategiskt utifrån syftet i studien vilket betyder att studien använt sig av ett målinriktat urval (Bryman & Nilsson, 2008). Ursprungligen var planen även att alla respondenter skulle vara auktoriserade revisorer för att försäkra djupare förståelse för yrket, detta var dock inte möjligt då det var svårt att få personer att ställa upp. Alla revisorer som intervjuades är därför inte auktoriserade, men alla har arbetat med revision i flera år och kunde därför besvara frågorna som ställdes. 15

16 3.3 Datainsamling Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer vilket möjliggör för respondenterna att ge egna öppna svar som kan kopplas till syftet. Vidare har vi valt att genomföra så kallade semistrukturerade intervjufrågor. En mall (se bilaga 1) hade alltså utvecklats för vilka frågor som skulle ställas men frågorna behövde inte ställas på ett specifik sätt eller i en specifik ordning. Frågor som dök upp under intervjuerna kunde även läggas till och frågor som under en viss intervju kändes överflödiga valdes bort. På detta sätt anpassades frågorna så att de bättre passade in i samtalet och för att få ut så mycket information som möjligt (Bryman & Nilsson, 2008). Vidare valde vi att ställa öppna frågor till respondenterna så att det fanns rum för dem att själva tänka ut svar och inte ledas till ett svar som lätt kan hända med ledande frågor. Under denna tid på året (början av december) har revisorer mycket jobb och därför begränsad tid till att medverka i studier. Av denna anledning ansågs det vara bäst att genomföra telefonintervjuer istället för personliga intervjuer. En telefonintervju är tidseffektiv och brukar pågå under en kortare period än personliga intervjuer vilket ökade möjligheten för respondenterna att medverka. Tidsaspekten kan vara negativ då intervjuerna inte kan pågå under en lika lång tid vilket kan leda till minskad information. Denna gång passade det dock bättre på grund av revisorernas tidsbrist. För att undvika att missa viktig information arbetades frågorna igenom noga för att försäkra att vi fick ut det vi ville med frågorna som ställts. En annan nackdel med telefonintervjuer är att respondent och intervjuare inte ser varandra vilket gör att intervjuaren missar ansiktsuttryck från respondenten och på så sätt kan svaren som getts tolkas på fel sätt. Det kan dessutom vara något svårare att förstå varandra när intervjuaren och respondenten inte ser varandra. (Bryman & Nilsson, 2008) Då intervjuerna utgick från samma intervjufrågor, finns det möjlighet att göra jämförelser mellan respondenternas svar. För att försäkra oss om att frågorna som skulle ställas var relevanta och uppfattades korrekt, genomfördes en pilotintervju (Bryman & Nilsson, 2008). Pilotintervjun gjordes med en närstående som arbetar som revisor och följer kraven ovan. Studien gjordes vid ett personligt möte för att lättare kunna uppfatta om respondenten inte förstod vissa frågor. På detta sätt upptäcktes en del misstolkningar och frågorna arbetades därför efter pilotintervjun igenom igen så att de passade bättre in i sammanhanget och blev tydligare. Ett par dagar senare genomfördes de riktiga intervjuerna. 16

17 Ett annat val var att inte skicka ut frågeformuläret till respondenterna i förväg. Detta eftersom det finns en risk att respondenterna läser på innan och finner svar som passar företagets agenda mer än revisorns personliga åsikt. Däremot kan respondenterna förbereda sig bättre och komma med mer genomtänkta svar om de får frågeformuläret innan intervjuerna sker. Uppfattningen var dock att personerna som intervjuades hade förståelse för yrket och att frågorna inte skulle vara svåra att besvara, trots att de inte haft en längre tid att fundera på dem. Vidare valde vi att ge respondenterna en beskrivning på vad uppsatsen handlade om och brett vad frågorna skulle inkludera, så att de hade möjlighet att fundera på sina åsikter i dessa ämnen innan intervjuerna, utan att få de precisa frågorna. Under intervjuernas gång höll en person i intervjuerna medan den andra antecknade. Detta så att intervjun inte skulle vara förvirrande för respondenten. Om båda hade pratat under intervjun finns det dessutom risk att avbryta varandra. Vidare valde vi, med godkännande från respondenterna, att spela in intervjuerna. Detta för att vi skulle vara säkra på att inte gå miste om någon information samt för att kunna använda oss av specifika citat. 3.4 Bearbetning av data Efter att intervjuerna var genomförda bearbetades all data. Detta genom att vi lyssnade igenom inspelningarna och skrev ner det som ansågs vara det mest intressanta urvalet av respondenternas tankar och åsikter för denna uppsats. Intervjuerna varade ungefär 20 minuter vardera, vilket innebar att vi hade en timmes inspelningar samt nedskrivna anteckningar att bearbeta. För att hitta dessa viktiga delar sökte vi efter begrepp som kunde kopplas ihop med våra nyckelord: revisorns roll, oberoende och kommersialiseringen. I tabell 1 nedan visas dessa begrepp och vilka frågor från intervjuerna (se bilaga 1) som kopplades till varje nyckelord. I samband med detta sökande skrevs även intressanta citat från respondenterna ner, där de som passade bäst och bidrog på ett intressant vis valdes till empirin. Efter att ha antecknat allt söktes anteckningarna igenom efter samma begrepp som tidigare och vi började sedan skriva ner texten till empirin. Under hela processen tills empirin var helt färdig användes både inspelningarna och anteckningarna för att söka efter information kopplat till begreppen. 17

18 Tabell 1 - Genomgång av sökta begrepp 3.5 De valda respondenterna I slutändan genomfördes tre intervjuer med heltidsarbetande revisorer från Stockholmsområdet. Respondenterna valde att vara anonyma och vi kommer därför inte använda några namn i genomgången av empirin. En kort redogörelse för de olika personernas bakgrund kommer dock att göras. Alla respondenter arbetar på någon av de fyra stora revisionsbyråerna, på grund av anonymiteten kommer vi dock inte redogöra för vilket bolag var och en arbetar. Revisor 1 (R1) arbetar som revisor i Uppsala och har gjort det i fyra år men är ännu inte auktoriserad. Denne har inte någon tidigare erfarenhet från revisionsbranschen men har jobbat med löpande bokföring. Revisor 2 (R2) arbetar som revisor i Stockholm och har gjort det i mer än tio år och är auktoriserad. Denne har även tidigare jobbat på en mindre revisionsbyrå under ett par år. Revisor 3 (R3) arbetar som revisor i Uppsala och har gjort det i fyra år. Denne har nyligen slutfört sitt revisorsprov och kommer snart bli auktoriserad. Innan det har personen jobbat ett antal år på en statlig myndighet som revisor. 3.6 Metodkritik Studien syftar till att undersöka hur revisorerna uppfattar och hanterar konflikten som uppstår mellan oberoendet och kommersialiseringen av revisionsbranschen. Anledningen att vi undersöker detta utifrån revisorernas perspektiv är för att vi vill få en ökad praktisk förståelse för problematiken och redovisa hur revisorerna ser på och hanterar frågan. Valet att undersöka frågan från revisorernas sida har vidare präglat valet av frågor och aspekter som undersöks och analyseras. Något som kan skapa problem vid en studie av oberoendet utifrån revisorernas uppfattning, är att det finns en risk att revisorerna kommer försöka framstå som bättre än vad de kanske är. Detta hoppas vi kunna undvika då intresset i denna studie ligger på revisorernas 18

19 syn på oberoendet i förhållande till kommersialiseringen, inte om de själva anser att de är oberoende eller ej, vilket gör frågan mindre känslig. Frågorna kommer dessutom att arbetas igenom noga genom operationalisering och en pilotintervju. Detta för att försäkra att frågorna är upplagda på ett enkelt sätt och att de är tydliga. Tanken var initialt att ha minst fyra intervjuer, där vi ville intervjua en person från alla de fyra stora revisionsbyråerna. Eftersom revisorerna under denna tid på året är väldigt upptagna var det dock svårt att få tag på personer som hade möjlighet att ställa upp. Detta gjorde att byråerna som ställde upp endast hade möjlighet att anordna en intervju var till oss. En revisionsbyrå valde dessutom att inte ställa upp eftersom de inte hade möjlighet att avvara tid för detta syfte. För att försöka lösa detta och få fler intervjuer kontaktade vi istället två andra medelstora revisionsbyråer, men även dessa hade svårt att ta sig tid till detta. Totalt kontaktade vi sex revisionsbyråer och för tre av dessa kontaktades flera kontor för att säkerställa intervjuer. I slutändan fick vi dock bara tag på tre revisorer att intervjua vilket till viss del minskar studiens trovärdighet. Däremot hade inte fyra intervjuer jämfört med tre intervjuer lett till att vi kunnat dra några bättre slutsatser, men det hade ändå givit oss en större inblick. Vi finner att vi fick tillräckligt stort omfång i dessa intervjuer som ger möjlighet för diskussion. De tre intervjuerna vi fick var givande och ledde till ökad förståelse för de svar som söktes. Intervjuerna pågick i ungefär 20 minuter vardera, med djupgående diskussioner. Revisor 1 var något oerfaren, den generella känslan var att denne inte hade en lika djup förståelse och lång erfarenhet av problematiken som de andra respondenterna. Revisor 2 var mest erfaren och kändes väl införstådd med problematiken. Däremot var denna inte lika kritisk och såg inte det teoretiska problemet som någon större fråga i praktiken. Revisor 3 hade en god erfarenhet men var mer kritisk än tidigare respondenterna. Detta anser vi har att göra med revisorns tidigare erfarenhet som revisor på en statlig myndighet. Sammanfattningsvis var alla tre intervjuerna givande vilket gav oss en god grund för en diskussion och förståelse för hur revisorerna uppfattar och hanterar problematiken kring oberoendet och kommersialismen. 19

20 4. Empiri I detta kapitel kommer en genomgång av respondenternas svar från intervjuerna att framföras, där vi börjar med att reda ut respondenternas uppfattning kring revisorns funktion och oberoende. Vidare genomförs en skildring av respondenternas uppfattning kring kommersialiseringen i form av rådgivningstjänster och långa klientrelationer. 4.1 Revisorns funktion och oberoende Alla tre respondenter var eniga om att en viktig del i revisorns roll är att kvalitetsgranska årsredovisningar och andra rapporter för att se till att bolagen följer lagen samt att de ger en rättvisande bild av bolagets resultat. Revisor 3 utvecklar vidare och beskriver att en annan uppgift som revisorn har är att granska bolagets förvaltning och kontrollera att företagsledningen lever upp till de principer som följer av styrelsens och bolagsstämmans direktiv. Slutligen anses det vara viktigt att kontrollera att företagets internkontroll fungerar på ett tillfredsställande sätt. Vidare diskuteras revisionsprofessionen och vilka normer som präglar yrket. Revisor 1 anser att viktiga värderingar för revisorer är affärsmässigheten gentemot intressenter. Denne tar även upp och betonar revisorns roll som rådgivare och förklarar att revisorn är en sorts problemlösare som hjälper bolagen att identifiera problem i verksamheten som därefter ska kunna åtgärdas. Revisor 2 och 3 anser istället att oberoendet starkt präglar professionen. De ser oberoendet som en förutsättning för att kunna granska företaget kritiskt. Eftersom revisorer granskar vad styrelsen gör i företaget är det viktigt att vara oberoende och agera professionellt (R2). Revisor 2 och 3 som har varit i branschen en längre tid upplever att professionen förändrats med åren och att oberoendet nu fått en viktigare roll och spekulerar att det kan ha att göra med de skandaler som skett. De tre respondenterna finner att det är svårt att definiera oberoendet trots att de anser att det är en viktig del av revisionen. För revisor 2 handlar det i grund och botten om att vara självständig eftersom detta leder till ökad objektiv i sina bedömningar. Revisor 1 diskuterar istället att det handlar om att inte ha ett egenintresse hos kunden för att kunna vara oberoende. Jag ska till exempel göra mitt jobb på ett bra sätt utan att det ska påverka mig om jag upptäcker att dem [företaget] har gjort något väldigt tokigt Revisor 1 20

21 Vidare förklarar revisor 1 att revisorer även utåt sett ska uppfattas som oberoende, alltså att en extern part ska kunna komma fram till detsamma. Revisor 3 diskuterar istället att det handlar om att våga följa lagstiftningen som finns och att vara kritisk i sin granskning. Denne menar att det är lätt att bli påverkad av företaget som granskas och inte vågar säga ifrån med rädsla för att tappa kunden. I slutändan är kunden ändå levebrödet för revisorerna och därför vill dessa inte vara för skeptisk i risk för att förlora klienten (R3). Diskussionen går vidare till vikten av oberoendet och alla respondenter förklarar att oberoendet är en nödvändighet för att externa intressenter ska lita på informationen som ges inom ramen av revisionen. Oberoendet ses som en form av kvalitetsstämpel och revisor 1 förklarar att om revisorer inte är oberoende så faller hela syftet med revisionen och de får snarare en funktion som en rådgivare. Revisor 3 argumenterar för att oberoendet är extra viktigt vad gäller noterade bolag då en stor krets av intressenter måste kunna lita på att informationen som ges är tillförlitlig. De tre respondenterna har olika uppfattning om de hot som finns mot oberoendet. Revisor 1 och 2 tar upp självgranskningshotet som exempel, alltså att det sker en granskning av en kollegas eller ens eget arbete. Detta uppstår främst när revisionsbolaget även utför andra tjänster åt företaget. Revisor 2 menar dock att flera riktlinjer följs som förminskar detta hot och ser det därför inte som ett stort problem. Revisor 3 tar istället upp självständighetshotet, det vill säga en rädsla att fatta beslut som krävs på grund av risken att förlora kunden. Respondenterna förklarar sedan hur deras byrå arbetar för att förebygga hot mot oberoendet, och alla tre klargör att de använder sig av analysmodellen samt följer lagar och regler för att försäkra oberoendet internt. Vidare är det viktigt att kontinuerligt kontrollera sina engagemang hos bolag för att säkerställa att oberoendet inte hotas och för detta finns det interna system hos samtliga byråer (R1, R2, R3). 4.2 Kommersialiseringen Affärsmässig rådgivning I diskussionen kring kommersialiseringen hade de tre revisorerna olika uppfattning om vilka rådgivningstjänster som ges och vilka problem detta kan medföra. Revisor 1 förklarade att de vanligaste rådgivningstjänsterna som de utför i samband med revision är den rådgivning som revisionsteamet själva ger till företaget. Detta är någonting som sker naturligt under revisionen och kan till exempel handla om tips på hur företaget kan arbeta för att förbättra verksamheten 21

22 och de interna rutinerna. För mindre företag som de granskar erbjuds ofta mer genomgående rådgivning trots att de även sköter revisionen på företaget, detta är dock ingenting som erbjuds till större företag där de erbjuder revision. (R1) Tvärt emot revisor 1 diskuterar istället revisor 2 och 3 att det finns en stor marknad för rådgivningstjänster hos dem. Revisor 2 nämner att de erbjuder hela tjänsteutbudet och därför all typ av rådgivning. Dessa tjänster erbjuds i viss utsträckning även till revisionskunder som de har. Vidare förklarar revisor 2 att detta erbjuds av revisionsbolag eftersom det finns stora resurser till det och att det i slutändan handlar om att anpassa sig till kundernas behov. De tre respondenter förklarar att det inte är samma personer som sköter revisionen som även ger rådgivningen i företaget och detta gör att risker med kommersialiseringen minskar. Vidare diskuteras risken att oberoendet påverkas av detta, men revisor 1 menar att eftersom rådgivningen hos dem sker i en mindre skala är rådgivningstjänster inte ett problem i förhållande till revisorns oberoende och menar istället att detta kan skapa ett värde för klienten i det stora hela. Revisor 2 ser inte heller några större problem med kommersialiseringen och tror inte att revisorns oberoendet skulle påverkas och förklarar att revisionsbyråerna är uppdelade på flera separata enheter beroende på tjänsten som erbjuds. Detta försäkrar oberoendet gentemot kunden. Istället diskuterar revisor 2 att det stora problemet är att revisionsbolaget på grund av en del lagar och regler som finns ibland måste utesluta rådgivningstjänster som de egentligen har kapacitet att tacka ja till då de redan erbjuder revision till företaget. Revisor 3 ser fler problem med kommersialiseringen än de andra och nämner att dokumentationen är viktigt för att försäkra sig om att de är oberoende samt att lagar följs. Oberoendet inte bör påverkas på grund av dessa åtgärder, men det är väldigt problematiskt att rådgivning sker hos kunder som också erbjuds revisionstjänster. Detta eftersom de som revisorer då ibland måste granska sina egna kollegors arbete. (R3) Det är det som är problematiken, att vi granskar en kollegas arbete och då är frågan, är man oberoende då? Revisor 3 Revisor 3 hoppas dock att revisorerna kan tänka kritiskt trots att det ibland är kollegors arbete som de tvingas granska. Det är trots allt revisorernas jobb att kunna vara kritiska och objektiva (R3). Själv har respondenten aldrig ställts i en sådan situation och förstår därför problematiken 22

23 utifrån ett åskådarperspektiv snarare än egen erfarenhet. Vidare förklarar denne att det också händer att rådgivningen och revisionen hamnar i konflikt och där revisorn inte tycker att rådgivaren har gjort rätt. Då måste revisorn ta ställning till detta vilket kan skapa dålig goodwill för firman. I det stora hela tycker revisor 3 inte att någon ska granska arbeten från sitt egna företag Långa och nära klientrelationer Vid diskussionen kring långa och nära kundrelationer ser alla tre respondenter liknande fördelar. De nämner att revisorerna i en lång kundrelation känner bolaget och vet hur det fungerar, vilket leder till en stor förståelse för företaget. Det blir på detta sätt lättare att hitta risker och identifiera problem som finns. Som ny revisor är det svårt att snabbt identifiera problem och det blir därför en stor investering både för revisorn och företaget (R1, R2, R3). Revisor 1 förklarar detta: Förstaårsrevisionen blir oftast att man bara försöker binda ihop allt, det blir ganska ostrukturerat. Ju längre man har jobbat med en kund [desto mer] vet man vad som fungerar och vad man behöver kolla lite extra på. Revisor 1 Revisor 2 nämner även att det är praktiskt omöjligt för stora företag att byta revisionsbyrå ofta och att en lång kundrelation därför är nödvändigt. Denne finner inga negativa sidor med långa och nära kundrelationer men både revisor 1 och 3 nämner att en lång kundrelation kan leda till hemmablindhet. Det finns risk att missa information slentrianmässigt då samma sak sker år efter år (R3). Nya färska ögon kan lättare upptäcka och ifrågasätta hur företaget gjort saker som en revisor som suttit på samma post i flera år lätt missar (R3). Revisor 1 diskuterar även risken med nära kundrelationer och förklarar att det oftast inte handlar om nära kundrelationer genom revisionsuppdraget. Denne menar att problem skapas om det finns andra gemensamma nämnare utöver revisionen till exempel gemensamma vänner. Respondenten menar att när revisorer granskar sådana personer kan det vara svårt att behålla oberoendet. I frågan kring långa och nära kundrelationer i förhållandet till oberoendet är revisor 2 tveksam till risker som kan finnas och tar tid på sig tills hen slutligen säger att revisorn möjligtvis skulle sluta ifrågasätta lika mycket och därför blir mindre kritiskt. Respondenten förklarar dock snabbt att denne själv inte tror att det blir så. På stora revisionsbyråer så föreligger en hög personalomsättning och vidare måste påskrivande revisor bytas ut var sjunde år (detta sker inte 23

Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15. Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883)

Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15. Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883) Dnr 2015-1189 2015-11-06 F 15 F 15 Förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883) Den omständigheten att andra företag i det nätverk, i vilket det registrerade revisionsbolaget Y KB ingår, tillhandahåller

Läs mer

Dnr F 14

Dnr F 14 Dnr 2013-1445 2014-02-14 F 14 F 14 Det registrerade revisionsbolaget X AB har hos Revisorsnämnden (RN) ansökt om ett förhandsbesked enligt 22 och 23 revisorslagen (2001:883). X AB har lämnat följande uppgifter.

Läs mer

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Rapport 2018-03-06 Dnr 2017-1130 Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Sammanfattande bedömning Revisorsinspektionen (RI)

Läs mer

Revisorsnämndens författningssamling

Revisorsnämndens författningssamling Revisorsnämndens författningssamling Utgivare: Per Johansson ISSN 1401-7288 Föreskrifter om ändring i Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 2001:2) om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags

Läs mer

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Rapport 2018-03-08 Dnr 2017-1117 Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Sammanfattande bedömning Revisorsinspektionen (RI)

Läs mer

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Rapport 2018-03-08 Dnr 2017-1115 Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Sammanfattande bedömning Revisorsinspektionen (RI)

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m.

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. UTTALANDE 2003-06-11 Dnr 2003-576 Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. 1. Inledning Revisorslagen (2001:883) trädde i

Läs mer

EtikU 9 Revisorns kommunikation med styrelse och revisionsutskott i företag av allmänt intresse i frågor om revisorns opartiskhet och självständighet

EtikU 9 Revisorns kommunikation med styrelse och revisionsutskott i företag av allmänt intresse i frågor om revisorns opartiskhet och självständighet FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 9 Revisorns kommunikation med styrelse och revisionsutskott i företag av allmänt intresse i frågor om revisorns opartiskhet och självständighet (xx 2017) 1 Uttalandets

Läs mer

Transparansrapport. Revisionsgruppen i Borås AB

Transparansrapport. Revisionsgruppen i Borås AB 1 www.revgr.se Transparansrapport Revisionsgruppen i Borås AB Årlig rapport avseende Revisionsgruppen i Borås AB:s revisionsverksamhet för räkenskapsåret 2015-09-01 2016-08-31 2 Innehåll Sid Inledning

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm Avdelning 02 DOM 2017-03-09 Meddelad i Stockholm Sida 1 (5) Mål nr 7473-16 KLAGANDE B Ombud: Advokat Peter Danowsky Danowsky & Partners Advokatbyrå KB Box 16097 103 22 Stockholm Ombud: Advokat Robert Ohlsson

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Revisorns oberoendeställning vid rådgivning.

Revisorns oberoendeställning vid rådgivning. UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt Revisorns oberoendeställning vid rådgivning. Om gränsdragningen mellan revisorns rådgivningstjänster och därtill hörande reglering kring

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); SFS 2016:430 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om revisorslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619); SFS 2016:434 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om sparbankslagen

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Den professionella revisorns dubbla krav

Den professionella revisorns dubbla krav Örebro universitet Handelshögskolan Företagsekonomi, avancerad nivå Självständigt arbete, 30 hp Handledare: Gabriella Wennblom Examinator: Henrik Ferdfelt Vårterminen 2015 2015-06-05 Den professionella

Läs mer

EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan

EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan (december 2012) ETIKU 9 REVISORNS KOMMUNIKATION MED ANDRA BOLAGSORGAN 1 1 Uttalandets syfte... 1 2 Bolagsorganens uppgifter...

Läs mer

Emira Jetis Kristina Pettersson. Revisorns oberoende. Auditor independence. Auditors perception of independence and the analysis model

Emira Jetis Kristina Pettersson. Revisorns oberoende. Auditor independence. Auditors perception of independence and the analysis model Emira Jetis Kristina Pettersson Revisorns oberoende Revisorers uppfattning om oberoendet och analysmodellen Auditor independence Auditors perception of independence and the analysis model Företagsekonomi

Läs mer

Riksdagen har hänvisat kommissionens Grönbok Revisionspolitik: Lärdomar från krisen, (KOM(2010) 561), till civilutskottet för granskning.

Riksdagen har hänvisat kommissionens Grönbok Revisionspolitik: Lärdomar från krisen, (KOM(2010) 561), till civilutskottet för granskning. RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN RIKSDAGSDIREKTÖREN 2010-12-06 Till Europeiska kommissionen sg-national-parliaments@ec.europa.eu Riksdagen har hänvisat kommissionens Grönbok Revisionspolitik: Lärdomar från krisen,

Läs mer

Till bolagsstämman i Ortoma AB (publ), org. nr 556611-7585 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Ortoma AB (publ) för år 2016. Bolagets årsredovisning

Läs mer

Dnr D 17

Dnr D 17 Dnr 2016-499 2017-05-12 D 17 FörvR dom 2017-07-25, mål nr 13831-17, avslag D 17 1 Bakgrund Revisorsinspektionen 1 har tagit del av information om auktoriserade revisorn A-son. Informationen har föranlett

Läs mer

Kvalitetskontroll av auktoriserade och godkända revisorer samt registrerade revisionsbolag som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse

Kvalitetskontroll av auktoriserade och godkända revisorer samt registrerade revisionsbolag som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 BESLUT 2017-05-05 Dnr 2016-1006 Kvalitetskontroll av auktoriserade och godkända revisorer samt registrerade revisionsbolag som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse Revisorsinspektionen

Läs mer

Revisionspaketets påverkan på SME-revisorer. Helene Agélii, FAR Adam Diamant, RN

Revisionspaketets påverkan på SME-revisorer. Helene Agélii, FAR Adam Diamant, RN Revisionspaketets påverkan på SME-revisorer Helene Agélii, FAR Adam Diamant, RN Lagstiftningsprocess 2010 Grönboken 2014 EUförordning och direktiv 2016 Ikraftträdande i nationell rätt Revisorsförordningen

Läs mer

Slutbetänkande av Utredningen om revisorer och revision: Revisorers skadeståndsansvar (SOU 2008:79) Ert dnr Ju 2008/7651/L1

Slutbetänkande av Utredningen om revisorer och revision: Revisorers skadeståndsansvar (SOU 2008:79) Ert dnr Ju 2008/7651/L1 YTTRANDE 2009-01-23 Dnr 2008-1386 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Utredningen om revisorer och revision: Revisorers skadeståndsansvar (SOU 2008:79) Ert dnr Ju 2008/7651/L1 Inledning

Läs mer

2 Biträde vid upprättandet av årsredovisningen

2 Biträde vid upprättandet av årsredovisningen BESLUT 2019-03-15 Dnr 2018-1264 Disciplinärende auktoriserade revisorn A-son Beslut: Revisorsinspektionen ger auktoriserade revisorn A-son en varning 1 Inledning A-son har varit föremål för Revisorsinspektionens

Läs mer

1 1 1 ¹ ¹ Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Klarna Holding AB, org.nr 556676-2356 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen

Läs mer

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag

Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag 1 YTTRANDE 2015-10-16 2015-773 FAR Box 6417 113 82 STOCKHOLM Yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till nordisk standard för revision i mindre företag Revisorsnämnden har följande huvudsakliga

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Transparency report Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Bolagsstruktur 3 3. Organisation 3 4. Det Internationella nätverket 5 5. System för kvalitetssäkring inom revisionsverksamheten 5 6. Krav avseende

Läs mer

För båda bolagen avgav A-son revisionsberättelser utan modifiering, upplysning eller anmärkning.

För båda bolagen avgav A-son revisionsberättelser utan modifiering, upplysning eller anmärkning. BESLUT 2019-06-14 Dnr 2018-1284 Tillsynsärende godkände revisorn A-son Beslut: Revisorsinspektionen ger godkände revisorn A-son en erinran. 1 Inledning A-son har varit föremål för Revisorsinspektionens

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Dessa riktlinjer är fastställda av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den

Läs mer

Läs mer på www.frejs.se

Läs mer på www.frejs.se Om oss Frejs är en byrå med ca 50 anställda och tre kontor. Vi har kompetensen och kapaciteten att vara revisorer och rådgivare åt kunder i alla storlekar. Vi är stora nog att kunna erbjuda erfarenhet

Läs mer

Hur vi behandlar personuppgifter enligt dataskyddsförordningen (GDPR)

Hur vi behandlar personuppgifter enligt dataskyddsförordningen (GDPR) Hur vi behandlar personuppgifter enligt dataskyddsförordningen (GDPR) Innehåll: 1. Information om behandling av personuppgifter i revisionsuppdrag. 2. Information om behandling av personuppgifter i register

Läs mer

Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament

Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament Svensk Värdepappersservice (SVP) Ansvarig utgivare Styrelsen Avdelning - Uppdaterad 2014-11-05 1.1 Inledning I fall där ett värdepappersföretag

Läs mer

EtikR 3 Skatterådgivningstjänster

EtikR 3 Skatterådgivningstjänster FARS REKOMMENDATIONER I ETIKFRÅGOR (december 2012) 1 Medlem som skatterådgivare EtikR 3 Skatterådgivningstjänster Flertalet FAR-medlemmar tillhandahåller skatterådgivning till sina kunder. I många kundrelationer

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Revisorer och revision. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Revisorer och revision. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Revisorer och revision Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 mars 2016. Morgan Johansson Jacob Aspegren (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande En studie om hur revisorns roll har förändrats efter avskaffandet av revisionsplikten i små aktiebolag

Revisionspliktens avskaffande En studie om hur revisorns roll har förändrats efter avskaffandet av revisionsplikten i små aktiebolag Revisionspliktens avskaffande En studie om hur revisorns roll har förändrats efter avskaffandet av revisionsplikten i små aktiebolag Av: Therese Engvall och Johanna Snees Handledare: Bengt Lindström och

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

EtikU 5 Revisorers verksamhet

EtikU 5 Revisorers verksamhet FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 5 Revisorers verksamhet (december 2009) ETIKU 5 REVISORERS VERKSAMHET 1 1 Inledning... 1 2 Revisors verksamhet... 1 3 Kolumnerna: Analysmodellen... 2 4 Raderna: Verksamheterna...

Läs mer

Rapport om Öppenhet och Insyn

Rapport om Öppenhet och Insyn Rapport om Öppenhet och Insyn R3 Revisionsbyrå KB Stockholm den 4/3 2019 Christina Kallin Sharpe Byråchef 1. Inledning Denna rapport om öppenhet och insyn offentliggörs i enlighet med Europaparlamentets

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Dnr F 9/03

Dnr F 9/03 Dnr 2003-727 2003-09-11 F 9/03 F 9/03 Ni har hos Revisorsnämnden (RN) ansökt om förhandsbesked huruvida den omständigheten, att hustrun till en av Era kolleger på revisionsbyrån tillträder ett uppdrag

Läs mer

SFS 2009:574. 6 En revisor ska genomgå fortbildning i syfte att behålla de kunskaper och den förmåga att tillämpa kunskaperna som avses i 3.

SFS 2009:574. 6 En revisor ska genomgå fortbildning i syfte att behålla de kunskaper och den förmåga att tillämpa kunskaperna som avses i 3. Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1995:665) om revisorer; SFS 2009:574 Utkom från trycket den 9 juni 2009 utfärdad den 28 maj 2009. Regeringen föreskriver 1 i fråga om förordningen

Läs mer

Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern

Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern Riktlinje Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern Beslutat av Norrköping Rådhus AB den 11 februari 2015 Enligt Kommunallagen (6 Kap 7 ) ska nämnder och

Läs mer

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse

Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Rapport 2018-03-08 Dnr 2017-1116 Kvalitetskontroll av personvald auktoriserad revisor som utför lagstadgad revision i företag av allmänt intresse 1 Sammanfattande bedömning Revisorsinspektionen (RI)

Läs mer

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1 1. Allmänt Dessa allmänna villkor reglerar förhållandet mellan Revisionsbyrån ( Revisionsbyrån ) och klientbolaget ( Bolaget ), om inte annat följer av tvingande bestämmelser i lag eller annan författning.

Läs mer

Reglerna om revisorsrotation

Reglerna om revisorsrotation Reglerna om revisorsrotation Oberoende vs. kvalitet Maria Ekeblad Frida Larsson Humaniora och samhällsvetenskap Företagseknomi Kandidatuppsats 15hp Bengt Bengtsson Karin Brunsson 2013-06-20 Frida Larsson

Läs mer

Affärsjuridik enligt Lindahl

Affärsjuridik enligt Lindahl Affärsjuridik enligt Lindahl Ett affärsråd ska vara glasklart. Inte gömmas i en hög av papper. Ett rakare arbetssätt Du vill ha raka svar och tydliga råd. Vårt mål är att alltid leverera relevant rådgivning

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

16 Policy om etiska riktlinjer Ansvar Senast fastställt Version Sid nr. Styrelsen, Redeye AB (5)

16 Policy om etiska riktlinjer Ansvar Senast fastställt Version Sid nr. Styrelsen, Redeye AB (5) 16 Policy om etiska riktlinjer Ansvar Senast fastställt Version Sid nr. Styrelsen, Redeye AB 2014-05-09 1.0 1 (5) REDEYE AB Policy om etiska riktlinjer Innehåll 1. Versionshantering 2. Inledning 3. Syfte

Läs mer

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 1(7) Justitiedepartementet Magnus Lundberg 103 33 Stockholm 08-782 91 24 magnus.lundberg@tco.se Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 Ju2015/4660/L1 Utredningen syftar till att genomföra de

Läs mer

Revisorns oberoende. Analysmodellen, effektivt hjälpmedel för att. stärka oberoendet? Sammanfattning. Författare: Youssef Echelhi, Aryan Khaffaf

Revisorns oberoende. Analysmodellen, effektivt hjälpmedel för att. stärka oberoendet? Sammanfattning. Författare: Youssef Echelhi, Aryan Khaffaf Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande C-uppsats 15 hp Revisorns oberoende Höstterminen 2010 Ekonomie kandidatprogrammet Revisorns oberoende Analysmodellen, effektivt hjälpmedel

Läs mer

Revisorns oberoende. En studie av remissvar. Företagsekonomiska institutionen

Revisorns oberoende. En studie av remissvar. Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomiska institutionen Revisorns oberoende En studie av remissvar Magisteruppsats i företagsekonomi Revision VT 2011 Handledare: Kristina Jonäll Författare: Emelie Bjerke Sofia Bredh FÖRORD Vi

Läs mer

Revisors oberoende. Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG

Revisors oberoende. Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG Revisors oberoende Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning Förkortningar 15 DEL I 17 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet

Läs mer

Vad är profession? Yrkesidentitet och profession. Professionella yrken

Vad är profession? Yrkesidentitet och profession. Professionella yrken Vad är profession? ANNA FORSBERG- PROFESSOR Yrkesidentitet och profession En profession är en yrkesgrupp som utför vissa specifika arbetsuppgifter och har en viss kontroll över dessa arbetsuppgifter (Wikstrand,

Läs mer

En jämförelsestudie mellan svensk och amerikansk rätt utifrån revisors oberoende vid rådgivning

En jämförelsestudie mellan svensk och amerikansk rätt utifrån revisors oberoende vid rådgivning Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt Vårterminen 2006 En jämförelsestudie mellan svensk och amerikansk rätt utifrån revisors oberoende vid rådgivning 1 Externa krav på kompetens, oberoende och auktoritet

Läs mer

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Aros Bostad Förvaltning AB INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Fastställd av styrelsen för Aros Bostad Förvaltning AB vid styrelsemöte den 7 november 2017 1(7) 1 ALLMÄNT

Läs mer

Dnr D 17

Dnr D 17 Dnr 2016-527 2017-02-24 D 17 FörvR dom 2017-06-28. mål nr 7424-17, avslag KamR beslut 2017-08-21, mål nr 4373-17, prövningstillstånd KamR dom 2018-01-29, mål nr 4373-17, bifall D 17 1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Anvisning för förhandsgodkännande av ickerevisionstjänster

Anvisning för förhandsgodkännande av ickerevisionstjänster Styrelsehandling nr 15 b 2017 02 10 Anvisning för förhandsgodkännande av ickerevisionstjänster antagen av revisionsutskottet under styrelsen för Förvaltnings AB Framtiden 2017 01 31 1 Inledning Denna policy

Läs mer

Information om behandling av personuppgifter i revisionsuppdrag

Information om behandling av personuppgifter i revisionsuppdrag Information om behandling av personuppgifter i revisionsuppdrag Bakgrund När personuppgifter behandlas har den personuppgiftsansvarige en skyldighet att lämna viss information till de registrerade. Med

Läs mer

BRF Sankta Thora Revision 2010 Rapportering till styrelsen 2011-05-19

BRF Sankta Thora Revision 2010 Rapportering till styrelsen 2011-05-19 BRF Sankta Thora Revision 2010 Rapportering till styrelsen 2011-05-19 AUDIT Innehåll Vad är revision och vad är KPMG? Inledning Riskanalys Intäktsanalys Kostnadsanalys Räntekänslighetsanalys Förvaltning

Läs mer

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den Kvalitetskontroll ett stöd i ditt kvalitetsarbete Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge allmänheten

Läs mer

2/6. 1 EUT L 158, , s EUT L 335, , s EUT L 331, , s

2/6. 1 EUT L 158, , s EUT L 335, , s EUT L 331, , s EIOPA16/858 SV Riktlinjer för att underlätta en verkningsfull dialog mellan å ena sidan behöriga myndigheter som utövar tillsyn av försäkringsföretag och å andra sidan de lagstadgade revisorer och revisionsbyråer

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Styrelsen för Redeye AB ( Bolaget ) har mot bakgrund av 8 kap. 21 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och 11 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS

Läs mer

Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot

Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot Institutionen för handelsrätt HARK11 Kandidatuppsats HT 2007 Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot - i samband med revision i Aktiebolag - Handledare: Krister Moberg Författare:

Läs mer

Utökad extern rapportering vad är det?

Utökad extern rapportering vad är det? Utökad extern rapportering vad är det? Och kommer revisorerna kunna kvalitetssäkra sådan rapportering? Utökad extern rapportering är ett samlingsnamn för ett antal olika rapporter och uppgifter som har

Läs mer

REVISIONSBERÄTTELSE. Till årsstämman i Trelleborg AB, org.nr Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

REVISIONSBERÄTTELSE. Till årsstämman i Trelleborg AB, org.nr Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen REVISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i Trelleborg AB, org.nr. 556006 3421 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Ny i HR-rollen Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Innehåll Sida 2 Inledning 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen

Läs mer

^ SUNNE fvoiviivium KOMMUNST/RELSEN % Dnr...M^L/^å..03., Till bolagsstämman i Rottneros Park Trädgård AB, arg. nr Rapport om

^ SUNNE fvoiviivium KOMMUNST/RELSEN % Dnr...M^L/^å..03., Till bolagsstämman i Rottneros Park Trädgård AB, arg. nr Rapport om ^ SUNNE fvoiviivium KOMMUNST/RELSEN % 2019-03- 2 7 Dnr...M^L/^å..03., Till bolagsstämman i Rottneros Park Trädgård AB, arg. nr 556707-4827 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision

Läs mer

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter Uppförandekod Det är viktigt för Sjöräddningssällskapet att alla medarbetare och frivilliga sjöräddare strävar åt samma håll och skapar förtroende. Därför arbetar vi efter en uppförandekod med regler och

Läs mer

Revisionsrapport Bisysslor Rutiner för kartläggning och rapportering. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Bisysslor Rutiner för kartläggning och rapportering. Härjedalens kommun Revisionsrapport Bisysslor Rutiner för kartläggning och rapportering Härjedalens kommun 23 juni 2016 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 2. Resultat... 4 3. Revisionell bedömning... 6 1 Sammanfattning

Läs mer

12% 1% Fastighetsbeståndet 87% Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Uppsala Kommun Sport- och Rekreationsfastigheter AB, org.nr 556911-0744 Rapport om årsredovisningen Uttalanden

Läs mer

1 (3) Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Brf Hjorthagshus, org.nr 702000-8954 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för år 2016. Enligt vår uppfattning

Läs mer

Revisorsinspektionens författningssamling

Revisorsinspektionens författningssamling Revisorsinspektionens författningssamling Utgivare: Per Johansson ISSN 2003-0525 (tryckt) ISSN 2003-0533 (online) Revisorsinspektionens föreskrifter (RIFS 2018:2) om villkor för revisorers och registrerade

Läs mer

FAR:s. Kvalitetskontroll av redovisningsverksamhet så funkar den

FAR:s. Kvalitetskontroll av redovisningsverksamhet så funkar den FAR:s Kvalitetskontroll av redovisningsverksamhet så funkar den Kvalitetskontroll ett stöd i ditt kvalitetsarbete TITELN AUKTORISERAD REDOVISNINGSKONSULT FAR OCH AUKTORISERAD LÖNEKONSULT FAR är en kvalitetsstämpel

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. 1 Antaget av kommunfullmäktige 2000-09-13, 182, Dnr: 68/00.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-12-06, 55, Dnr 117/06.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-10-24, 218, Dnr 67/12.003 Reglemente för

Läs mer

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande, auktorisation och registrering (RNFS 1997:1) beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

Läs mer

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT

INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Aros Bostad Förvaltning AB INTERNA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER OCH INCITAMENT Fastställd av styrelsen för Aros Bostad Förvaltning AB vid styrelsemöte den 21 december 2018 1(7) 1 ALLMÄNT

Läs mer

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter, med Internet aktiviteter menas övervakning av mail och vilka webbsidor

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

Information om behandling av personuppgifter i revisionsuppdrag

Information om behandling av personuppgifter i revisionsuppdrag Information om behandling av personuppgifter i revisionsuppdrag Bakgrund När personuppgifter behandlas har den personuppgiftsansvarige en skyldighet att lämna viss information till de registrerade. Med

Läs mer

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-12-16 112 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Revisionens formella reglering... 3 Revisorernas antal och organisation... 3

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den 2013 Kvalitetskontroll ett stöd i ditt kvalitetsarbete Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge

Läs mer

Förtroendet för revisorer

Förtroendet för revisorer Förtroendet för revisorer En undersökning om hur stort förtroendet är bland företagsledare, politiker och allmänhet Maj 2011 Far, Box 6417, 113 82 Stockholm Besöksadress: Kungsbron 2, Tel. 08 506 112 00,

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Jämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av:

Jämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av: Jämförelserapport För Christina Jonsson som samarbetar med Andersson 07.09.2018 Denna rapport tillhandahålls av: Lambertson Consulting Riddarvägen 42 184 51 Österskär E-mail: urban@u-lab.se Mobil: +46

Läs mer

En studie om hur dokumentation och rapportering av interna kontroller påverkar revisionsprocessen

En studie om hur dokumentation och rapportering av interna kontroller påverkar revisionsprocessen Uppsala Universitet Företagsekonomiska institutionen Ekonomprogrammet HT09 Kandidatuppsats i Företagsekonomi En studie om hur dokumentation och rapportering av interna kontroller påverkar revisionsprocessen

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2015 10 13 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Stockholm den 22 december 2008 R-2008/1117. Till Justitiedepartementet. Ju2008/7651/L1

Stockholm den 22 december 2008 R-2008/1117. Till Justitiedepartementet. Ju2008/7651/L1 R-2008/1117 Stockholm den 22 december 2008 Till Justitiedepartementet Ju2008/7651/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 oktober 2008 beretts tillfälle att yttra sig över Utredningens om revisorer

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

Redovisning kan ses som ett specialiserat informationssystem, vars syfte är att identifiera,

Redovisning kan ses som ett specialiserat informationssystem, vars syfte är att identifiera, Lectio 8.12.2010 Bakgrund Redovisning kan ses som ett specialiserat informationssystem, vars syfte är att identifiera, mäta, registrera, behandla och rapportera ekonomiska händelser som rör ett företag.

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:146

Regeringens proposition 2000/01:146 Regeringens proposition 2000/01:146 Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Prop. 2000/01:146 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 juni 2001 Ingela Thalén

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer