Epidemiplan för Landstinget i Jönköpings län Inklusive influensapandemiplan.

Transkript

1 Epidemiplan för Landstinget i Jönköpings län Inklusive influensapandemiplan. Antagen av Landstingsfullmäktige

2 Kontaktperson Landstinget i Jönköpings län Peter Iveroth, smittskyddsläkare HS avd, landstingets kansli 2

3 1. Inledning 5 2. Planens tillämpningsområde m m Ökat antal sjuka med för sjukvården vanliga symtom Pandemi Enstaka sjuka med höggradigt smittsam sjukdom Karantänsflygplats 6 3. Syfte 6 4. Övergripande mål Resultatmål 6 5. Landstinget organisation vid epidemiskt utbrott Larm till TIB vid händelser och bedömning Särskild sjukvårdsledning på regional nivås uppbyggnad Regional stab Lokaler för den regionala sjukvårdsledningen Samband Landstingets resurser Övriga resurser Kostnadsredovisning Avslutning vid händelse Samverkan Särskild sjukvårdsledare på lokalt sjukhus Uppföljning och utvärdering Mätbara mål 14 Bilaga 1 Influensapandemi 15 Bilaga 2 Åtgärdslista vid enstaka höggradigt smittade patienter 25 Bilaga 3 Karantänsflygplats 27 Bilaga 4 Sammankallande krisledningsnämnden 29 3

4

5 1. Inledning Enligt smittskyddslagen (SmL) har landsting och kommun delat ansvar för smittskyddet. Landstinget har, genom smittskyddsläkaren, huvudansvaret för planering och samordning av smittskyddet samt för personinriktade åtgärder. Kommunen, genom sin miljö- och hälsoskyddsnämnd (MHN)/motsvarande, ansvarar för åtgärder mot djur och objekt. Epidemiska katastrofer skiljer sig på många sätt från andra katastrofer. Inledningen är oftast inte lika dramatisk utan epidemin upptäcks oftast genom att hälso- och sjukvården får ta hand om ett ökat antal patienter med likartad symtomatologi. En epidemi kan å andra sidan hålla på under en längre tid, något som försvårar möjligheten att upprätthålla en hög bemanning. Även om det är stora skillnader mellan epidemiska och medicinska katastrofer, finns det också likheter. I båda fallen kan sjukvården ställas inför situationer där de normala resurserna inte räcker till och omfördelningar inom verksamheten måste göras. Planen innefattar huvudsakligen riktlinjer för hur hälso- och sjukvården ska omfördela sina resurser vid epidemier. När det gäller planläggning för epidemiska nödsituationer kan man i princip tänka sig två scenarier. Ökat antal sjuka med för sjukvården vanliga symtom Enstaka sjuka med höggradigt smittsam sjukdom Planen ska uppdateras löpande och den ska, minst en gång varje ny mandatperiod, antas av Landstingsfullmäktige. Landstingets beredskapschef ansvarar i samverkan med smittskyddsläkaren för att revidering görs när behov så föreligger. Enklare revidering kan göras av beredskapschefen i samverkan med smittskyddsläkaren utan att planen på nytt måste antas av Landstingsfullmäktige. Till den regionala planen hör sjukvårdsområdenas: Lokala epidemi-/pandemiplaner Vid framtagandet av organisationen har hänsyn tagits till gällande lagstiftningar. 2. Planens tillämpningsområde m m 2.1 Ökat antal sjuka med för sjukvården vanliga symtom De situationer som i första hand kan bli aktuella är större utbrott av gastrointestinala infektioner och influensa. Med tanke på stordrift inom livsmedelsindustrin och stora vattenverk finns förutsättningar för stora utbrott av gastrointestinala infektioner. Dessa kan initialt ha ett explosionsartat förlopp med 100-tals sjukdomsfall inom loppet av några timmar. Oftast kan flertalet av dessa patienter handläggas i öppenvård. Det största hotet mot sjukvården är ett influensautbrott med mycket stor spridning, en så kallad pandemi Pandemi Influensans påverkan på folkhälsan är omfattande med stor sjuklighet och en inte oväsentlig dödlighet. Om nya varianter av virus leder till världsomfattande epidemi, så kallad pandemi, kan effekterna på samhället bli dramatiska. Det är därför angeläget att det finns en god beredskap för att begränsa spridningen av sjukdomen i befolkningen och att lindra sjukdomsförloppet hos den enskilda individen. Influensavirus är unikt i sin förmåga att snabbt sprida sig globalt och ge en svår sjukdom (se bilaga 1). 5

6 2.2 Enstaka sjuka med höggradigt smittsam sjukdom Enstaka patient med höggradigt smittsam sjukdom (t ex hemorrhagisk feber orsakad av Ebola-, Marburg- eller Lassavirus), kan komma att ge problem med personalbemanning och vårdplatser (se bilaga 2) Karantänsflygplats. Jönköpings flygplats Axamo är en karantänsflygplats och beredskap ska finnas att hantera passagerare med höggradigt smittsamma sjukdomar. Önskemål om att få landa på en karantänsflygplats kan komma från befälhavaren på ett flygplan där sjukdom enligt ovan utbrutit bland de ombordvarande. Det är då flygtrafikledningen som kommer att få den första kontakten med flygplanet och deras önskemål om att landa. Flygtrafikledningen skall då kontakta SOS Alarm på telefon och informera om händelsen och be dem larma landstingets TIB (tjänsteman i beredskap). (Se bilaga 3) 3. Syfte Syftet med planen är att optimera landstingets krishanteringsförmåga vid epidemier och nyttjandet av landstingets samlade resurser vid epidemiska utbrott som kan klassas som en allvarlig händelse för att minimera konsekvenserna för de drabbade. 4. Övergripande mål Den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå och/eller Krisledningsnämnden ska, när händelsen kan definieras som allvarlig, verka för att upprätthålla en acceptabel nivå för Landstingets verksamhet. Målet är att: Minimera konsekvenserna för somatiska och psykiska följdverkningar för drabbade och indirekt drabbade Normala medicinska kvalitetskrav ska kunna upprätthållas så långt det är möjligt Samordna informationsinsatserna Det ska ske via samverkan med andra myndigheter och organisationer för att åstadkomma bästa möjliga beredskap. 4.1 Resultatmål Landstinget i Jönköpings län har en TIB i beredskap dygnet runt, året runt. Funktionen ska kunna: Ta emot och bekräfta larm inom 5 minuter året runt dygnet runt. Kontakta smittskyddsläkaren eller infektionsbakjouren inom 15 minuter. 6

7 5. Landstingets organisation vid epidemiska utbrott En allvarlig händelse är en händelse som är så omfattande eller allvarlig att landstingets resurser måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Allvarlig händelse används som ett samlingsbegrepp inom hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och socialtjänst för olika typer av händelser inklusive risk för eller hot om sådana. Som exempel på allvarliga händelser kan nämnas transportolyckor, explosioner, bränder, utbrott av allvarlig smitta, spridning av farliga ämnen, infrastrukturstörning samt psykosocial påverkan på samhället som en följd av traumatiska händelser. Allvarliga händelser kan i vissa fall få konsekvenser som innebär att lagen (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting och smittskyddslagen ( ) kan behöva tillämpas. I hälso- och sjukvårdslagen 7 (1982:763) framgår det att landstinget ska planera sin hälsooch sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. De regionala och lokala beredskapsnivåerna är: Stabsläge Förstärkningsläge Katastrofläge 1. Vid stabsläge (1-2 personer i stabsfunktionen) etablerar TIB (tjänsteman i beredskap) kontakt med samverkande myndigheter och organisationer. Eventuellt samlas en stab i JILL (Jönköpings integrerade larm och ledningscentral) på SOS Alarm. 2. Vid förstärkningsläge (3-5 i stabsfunktionen) upprättas särskild sjukvårdsledning på regional nivå för att utifrån händelsens art och omfattning samordna och stödja sjukvårdsinsatsen. Eventuellt samlas den särskilda sjukvårdsledningen i föreberett rum på SOS Alarm för att snabbt få samma lägesbild som staben i JILL. 3. Vid katastrofläge (fler än 5 i stabsfunktionen) är alla funktioner i staben bemannade för att stödja den särskilda sjukvårdsledningen. Särskild sjukvårdsledning på Regional nivå. Regional sjukvårdsledare (TIB)och Regionalt medicinskt ansvarig (smittskyddsläkaren) Vad: Samverkan med andra myndigheter och framtagande av strategiska inriktningsbeslut samt stödja sjukvårdsledningen inom drabbat / drabbade sjukvårds - områden. Stöd i medicinska frågor. Särskild sjukvårdsledning på lokalt sjukhus inkl. Krisstöd Sjukvårdsledare Medicinskt ansvarig Sjukvårdsledning i skadeområdet Sjukvårdsledare Medicinskt ansvarig Sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvarige kan vara en och samma person. 7

8 5.1 Larm vid händelser och bedömning TIB får larm från SOS vid: Händelser som kan ge stor belastning på sjukvården (Smitta, naturhändelser, omfattande krisstöd m.m.) Om andra myndigheter i länet eller på nationell nivå vill informera om allvarlig händelse eller hot Sökning från TIB i annat Landsting Nationella eller internationella händelser som berör länet Larm enligt IHR 1 (karantänsflyplats) SOS har ytterligare larmkriterier för att larma TIB men ovanstående punkter är de som kan beröra ett epidemiskt utbrott. Kirurgbakjouren eller den förvaltningschefen utser (lokalt sjukhus) kan aktivera den särskilda ledningen på regional nivå via TIB. TIB larmar/informerar smittskyddsläkaren alternativt infektionsbakjouren. Om informationen når smittskyddsläkaren eller infektionsbakjouren först kan dessa larma TIB via SOS om de behöver ha stabsstöd. Vid denna typ av händelse lägger TIB i samverkan med smittskyddsläkaren ett regional perspektiv på händelsen samt har till uppgift att samordna det begärda stödet till berört / berörda sjukhus. En bedömning av om en särskild sjukvårdsledning på regional nivå behöver upprättas bör göras om det vid en händelse finns: Akut behov av beslut, som inte har kunnat förutses och inte kan tillgodoses av ordinarie organisation vad gäller krishanteringsfrågor Flera verksamhetsområden som berörs Ett stort behov av att samordning av landstingets åtgärder måste ske Ett stort akut informationsbehov Ett stort samverkansbehov med andra organisationer (statliga myndigheter, kommuner, landsting, trossamfund, frivilligorganisationer och företag) föreligger 1 International Health Regulations 8

9 5.2 Särskild sjukvårdsledning på regional nivås uppbyggnad När TIB i samverkan med smittskyddsläkaren har beslutat om att en händelse ska ses som en allvarlig händelse ska denne initiera en särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Sjv.led. och Med.ansv. Särskild sjukvårdsledning på Länssjukhuset Ryhov inkl krisstöd Särskild sjukvårdsledning på Höglandssjukhuset inkl krisstöd Särskild sjukvårdsledning på Värnamo sjukhus inkl krisstöd Sjukvårdsledning i ett skadeområde, Sjukvårdsledare Medicinskt ansvarig Vårdcentraler TIB alt Beredskapschefen går in i rollen som: Regional sjukvårdsledare Smittskyddsläkaren blir medicinskt ansvarig läkare på regional nivå Beslutsmandat för TIB vid allvarlig händelse utgår från landstingsdirektör Den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå ska vara bemannad med hälso- och sjukvårdspersonal som har förmåga att: 1. Administrativt leda sjukvårdinsatsen på regional nivå (sjukvårdsledare), och 2. Prioritera och besluta om medicinska åtgärder på regional nivå (medicinskt ansvarig) Den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå ska ha förmåga att: Ta fram strategiska inriktningar och beslut Mobilisera resurser som inte är omedelbart tillgängliga Inventera sjukvårdsresurser i och vid behov även utanför länet Samordna och vid behov leda Landstingets resurser kopplade till den allvarliga händelsen Stödja sjukvårdsledningen på lokalt sjukhus vid en allvarlig händelse Vara en kanal till sjukvården i Landstinget i Jönköpings län för lokala, regionala och nationella myndigheter och organisationer Ansvara för kontakter med andra sjukvårdshuvudmän Ansvara för landstingsgemensam, samordnad intern och extern information Informera vid behov landstingsdirektör Beslutsunderlaget och vidtagna åtgärder ska vara väl dokumenterat. Samverkan etableras med andra myndigheter, organisationer och expertis efter behov. 9

10 5.2.1 Regional stab Vid behov av stöd till den regionala sjukvårdsledningen kan en regional stab upprättas. Staben delas in i fyra funktioner: Analys Kommunikation Logistik Dokumentation Samverkan ska ske mellan dessa funktioner och med berörda myndigheter, företag och organisationer. Vid behov ska en samverkansperson kunna skickas till annan myndighets stab. I Katastrofmedicinsk plan för allvarlig- och extraordinära händelser beskrivs stabsuppbyggnaden och stabsfunktionernas uppgifter. I pandemifaserna 1-3 ansvarar smittskyddsläkaren och landstingets Beredskapschef för att pandemiplaneringen påbörjas, se bilaga 2, åtgärdslista pandemi WHO fas 1-3. Stabsläge Vid enstaka sjuka med höggradigt smittsam sjukdom (se bilaga 1, åtgärdslista enstaka sjuka med höggradig smittsam sjukdom) eller vid ett större utbrott av gastrointestinala infektioner och influensa som kräver en regional samordning av beslut och information. När ett influensavirus hos djur eller hos djur och människor smittar mellan människor och skapar utbrott på samhällsnivå (pandemi, nivå 4), se bilaga 3, pandemi WHO 4 fas 4. En särskild sjukvårdsledning upprättas på initiativ av smittskyddsläkaren i samverkan med TIB. I gruppen kan följande befattningshavare ingå: Regional sjukvårdsledare Smittskyddsläkaren Bakjour/klinikchef vid Infektionskliniken Eventuellt annan berörd verksamhetschef Kommunikationsdirektör Förstärkningsläge Vid en påtaglig risk för pandemisk spridning av influensa (WHO fas 5). Ett virus har spridit sig mellan människor i två eller flera icke-angränsande länder i ett geografiskt område) vidtas. Arbetet innebär bl a att resurser i form av patientplatser och personal säkerställs. I den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå kan följande befattningshavare komma till: Verksamhetschef för det mikrobiologiska laboratoriet (Medicinsk Teknik). Smittskyddets kontaktläkare på infektionskliniken. Primärvård Gruppen kan vid behov kompletteras med andra klinikchefer, verksamhetschefer, länsveterinär m.fl. Representanter för logistikfunktionen i staben, vårdplats- och vaccinationskoordinering Dokumentation Vid behov tas kontakt med samverkande myndigheter. Se bilaga 4, åtgärdslista pandemi WHO fas 5. 10

11 Katastrofläge Vid en pandemisk spridning av influensa (WHO fas 6: ett virus som har orsakat kluster av sjukdomen i minst två av följande geografiska regioner: Afrika, Asien, Europa, Amerika och Oceanien) verkställs det man tidigare planerat, se bilaga 5, åtgärdslista WHO fas 6. Samtliga sjukvårdsområden får inrikta sig på att hantera epidemin samt övriga akuta sjukdomsfall som inte kan vänta. Följande stabsfunktionerna ska tillsättas och förstärkas: Analys Kommunikation Logistik Dokumentation Stabsfunktionerna ska förstärkas och ha uthållighet över tid, vid behov tas kontakt med samverkande myndigheter. I funktionerna sjukvårdsledare, medicinskt ansvarig och stabschef ska ställföreträdare utses för att säkra uthållighet. 6. Lokaler för den regionala sjukvårdsledningen Den regionala sjukvårdsledaren avgör vilka lokaler som är lämpliga. Förberedda lokaler finns på SOS alarm, Glansgatan 7 i Jönköping (JILL) alternativt i ledningslokalerna på landstingets kansli. 7. Samband Normalt upprätthålls kontakten med landstingets verksamheter och berörda myndigheterna/instanserna via telefon. Andra viktiga kanaler för intern kommunikation är intranätet, funktionsbrevlådor. De viktigaste kontaktvägarna till berörda verksamheter, myndigheter och organisationer finns i dokumentet, checklistor TIB larm. Försvarets telenät finns installerat på Landstingets kansli och akutmottagningen på Ryhov samt hos samverkande myndigheter om det publika telenätet inte fungerar. Beredskapstelefoner som inte går via växeln finns på strategiska platser inom sjukhusen. Om läget så kräver kommer ordonnans att användas. 8. Landstingets resurser Vid behov kan Landstingets samlade resurser disponeras av regional sjukvårdsledare. Vid behov av stöd från andra sjukhus eller andra landsting ska denna begäran göras via TIB eller regional sjukvårdsledare. Det är lämpligt att verksamheterna i förväg inventerar den personal som kan behövas kallas in för att få viktiga funktioner att fungera. Om oenighet skulle uppstå har den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå mandat att fatta beslut om resursfördelning på lokal nivå. Listor med stabs- och kontaktpersoner upprättas och hålls aktuella av verksamhetschefer. Viktiga nummer ska meddelas landstingets beredskapschef. 11

12 8.1. Övriga resurser Den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå kan disponera resurser som ställs till förfogande av entreprenörer, statliga organ, militär, frivilligorganisationer m.fl. Vid allvarliga händelser och brist på sjuktransportresurser kan övervägas att använda Länstrafikens upphandlade handikappbussar och fordon med bår. 9. Kostnadsredovisning Samtliga kostnader som uppstår i samband med en allvarlig händelse ska redovisas på ett särskilt konto (upprättas av berörd verksamhet). Detta ger möjlighet att enkelt följa upp vad beslut och åtgärder kostat och underlättar arbetet om statsbidrag eller liknade ska sökas. 10. Avslutning vid händelse Den regionala sjukvårdsledaren ska tillsammans med den medicinskt ansvariga på regional nivå och stabschefen så fort som möjligt analysera hur man på bästa sätt kan avveckla den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå och låta frågorna handläggas av landstingets normala organisationsstruktur. När den regionala sjukvårdsledningen avvecklats ska dokument och dagböcker samlas in och arkiveras. En utvärdering av arbetet ska ske så snart som möjligt. Beredskapschefen har ansvaret för att detta genomförs. 12

13 11. Samverkan Både samverkan före, under och efter en händelser med berörda myndigheter, organisationer och företag sker via F-samverkan. Samverkan före en händelser: Samverkansorganisation under en händelse: En mer detaljer bild över organisationen och hur arbetet bedrivs i F- samverkan går att läsa i dokumentet Regional krissamverkan i Jönköpings län. 13

14 12. Särskild sjukvårdsledning på lokalt sjukhus Alla akutsjukhus ska ha en epidemi-/pandemiplan samt kunna upprätta en särskild sjukvårdsledning för att hantera lokala utbrott av epidemisk smitta. Den särskilda sjukvårdsledningen på lokalt sjukhus ska vara bemannad med hälso- och sjukvårdspersonal som har förmåga att: 1. Administrativt leda sjukvårdinsatsen på eget sjukhus, och 2. Prioritera och besluta om medicinska åtgärder på eget sjukhus Beslut om beredskapsnivå tas av bakjour kirurgi eller av den funktion som förvaltningschefen beslutar om. En person ska alltid administrera och leda sjukvårdsinsatsen när en särskild sjukvårdsledning på berört sjukhus har upprättats och när övergripande medicinska beslut och inriktningar behöver tas bör en särskild medicinskt ansvarig på lokal nivå utses för att prioritera och besluta om övergripande åtgärder på eget sjukhus. Den särskilda sjukvårdsledningen på sjukhus ska ha förmåga att: Prioritera mellan och samordna olika verksamheter Omdisponera tillgängliga resurser, Mobilisera resurser som inte är omedelbart tillgängliga, samt Vid behov leda och samordna en Förflyttning av patienter och evakuera vårdenheter Kirurgbakjouren eller den förvaltningschefen utser (lokalt sjukhus) kan aktivera den särskilda ledningen på regional nivå via TIB. Vid händelser där Landstingets egna vårdresurser bedöms som otillräckliga kontaktas andra Landsting via TIB. 13. Uppföljning och utvärdering Den epidemiska beredskapen ska fortlöpande utvecklas och kvalitetssäkras. Regelbundna övningar i epidemiberedskap ska genomföras Mätbara mål Antal beredskapsövningar genomförda. Antal gånger beredskapsplanen har satts i bruk. Antal kontakter mellan TIB och smittskyddsenheten. 14

15 Bilaga 1 Influensapandemi. En pandemi av influensa kommer att få stora konsekvenser på många sektorer i samhället med ett stort antal sjuka, vilket kommer att medföra brist på arbetskraft inom olika områden. Till skillnad från andra katastrofer kommer en influensapandemi att vara spridd över ett stort geografiskt område samtidigt, varför möjligheter till omfördelning av resurser mellan olika områden är liten. Sjukhusen och primärvården kommer att vara överbelastade. En betydande del av vårdpersonalen kan komma att vara borta från arbetet p.g.a. sjukdom. Det kommer att krävas omdisposition av sjukvårdspersonal och vårdplatser. Problemen kommer att kulminera under en tidsperiod på 6-8 veckor, men konsekvenserna för sjukvården kommer att vara mycket längre. Sjukdomsbild Influensa har en inkubationstid på 1 till 3 dagar och debutera med hastigt insättande feber, muskelvärk, halsbesvär och torrhosta, som ofta kan fortgå under längre tid. De andra besvären avklingar vanligen inom 2 till 7 dagar. Den kliniska bilden kan vara svår att skilja från andra övre luftvägsinfektioner. Hos personer i hög ålder är den kliniska bilden mer ospecifik. Symtomen kan yttra sig som måttlig feber, allmänpåverkan och diffus sjukdomskänsla. Det kan ibland vara svårt att sätta diagnosen utifrån den kliniska bilden hos äldre. Virusspridningen sker genom aerosolsmitta, mindre vanligt är kontaktsmitta genom föremål där viruset kan överleva några timmar. Smittsamheten är störst under de första 1-2 dagarna men består i mindre omfattning under 1 vecka. Hos barn kan den fortgå upp till 14 dagar efter debuten. "Attack rate" under en epidemi är beroende av virusets virulens och immuniteten hos befolkningen efter tidigare genomgången exponering mot liknande virusstammar. Av den anledningen kan barn bli hårdare drabbade än äldre i befolkningen. Vid en helt ny stam kommer troligen alla åldersgrupper att drabbas mer likformigt. Komplikationer Lungkomplikationer Lunginflammation är den vanligaste komplikationen till influensa. Den kan vara en primär viruspneumonit eller en sekundär bakteriell pneumoni. De sekundära bakteriella pneumonierna orsakas vanligen av Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae eller Staphylococcus aureus. En sekundär pneumoni skall alltid misstänkas när patienten får ett utdraget sjukdomsförlopp eller när febern på nytt stiger. Detta är vanligare hos patienter med en underliggande lungsjukdom som kronisk bronkit, astma eller cystisk fibros. 15

16 Primär viruspneumonit är inte vanlig, har ett akut insättande och kan leda till svåra andningsbesvär, cyanos och död. Hjärtkomplikationer Förmaksflimmer ses ofta som en komplikation till influensa, speciellt hos äldre. Detta kan leda till hjärtsvikt och död. Andra mer sällsynta hjärtkomplikationer är myokardit och perikardit. CNS Två sällsynta komplikationer är beskrivna nämligen encefalit och tranversell myelit. Dödlighet Influensa är en sjukdom där man epidemiologiskt kan registrera en överdödlighet i Sverige. Vanligen dör mellan till under ett vanligt influensautbrott. Vid en pandemi kan denna siffra vara högre. Majoriteten av dödsfallen sker i de högre åldersgrupperna, men vid Spanska sjukan inträffade många dödsfall även bland yngre tidigare friska människor. Diagnos Vid en pandemi av influensa kommer det flesta fallen att vara kliniska diagnoser. Tidigt i ett utbrott är det viktigt att göra en mer omfattande virusdiagnostik. I första hand med PCR 2 - analys som kan ge svar inom ett dygn. Vaccin Under de senaste 50 åren har influensavaccin varit grunden för att minska spridningen av influensa. I normala fall innehåller vaccinet tre stammar, två influensa A och en influensa B. De ingående stammarna bestäms i februari varje år och det tar upp mot 6 månader att producera det nya vaccinet. Vid en pandemi kommer vaccinet att innehålla en stam. Exempel på klassificering av vaccinstam: Vaccinering av högrisk patienter före influensasäsongen varje år är det mest effektiva sättet att begränsa komplikationerna hos äldre patienter. Effekten av vaccineringen beror på åldern hos de vaccinerade med en skyddseffekt på omkring 70-90% hos friska yngre individer och bland äldre en skyddseffekt på %. Vid normala influensautbrott då upp till fem procent av befolkningen insjuknar rekommenderas inte vaccinering av unga friska. Man måste då vaccinera många personer för att förhindra ett influensafall och vaccinationen måste upprepas varje år. 2 Polymerase Chain Reaction, mångfaldigar virus-dna används för att avgöra om ett prov innehåller ett visst virus. 16

17 Förhållandet kommer att bli ett annat när man får en pandemi då kanske 40 % av befolkningen kommer att insjukna. Sverige har ingen egen tillverkning av influensavaccin och kommer därför att få konkurrera med andra länder, som alla kommer ha ett stort behov av vaccin. Det kommer att bli en brist på vaccin åtminstone under den tidiga fasen av en pandemi. Det tar upp till sex månader från det att en ny stam har identifierats tills vaccinproduktionen kommer igång. Man räknar med att det behövs två doser med en månads intervall för att få ett acceptabelt skydd av vaccinet när det gäller en helt ny stam som ingen tidigare har någon immunitet mot. Varningsperioden från första fallen till en pandemi kommer troligen att bli ganska kort. Sjukvårdspersonal och personal i den kommunala omsorgsverksamheten kommer att vara utsatta för kraftig exponering av influensavirus och kommer troligen, i början av ett utbrott, att vara mer drabbade än befolkningen i allmänhet. Det kan komma att uppstå brist på vårdpersonal. Antiviral behandling och profylax Behandling med antivirala medel vid influensa kan enligt vissa studier under pandemin förbättra överlevnaden när den sätts in på tidigt stadium, inom två dagar efter sjukdomsdebut. Antiviral preexpositionsprofylax, d.v.s att i förebyggande syfte använda antivirala medel innan exposition för influensasmitta, kan komma ifråga i fall där personer med nedsatt immunförsvar befaras inte ha svarat på vaccination eller vaccination inte är möjlig av annan anledning. Användningen begränsas dock starkt av svårigheten att förutsäga om och när exposition kommer att ske. Pre-expositionsprofylax kan komma ifråga såsom under ett pågående influensautbrott. Faser i en pandemi WHO har tagit fram en beskrivning av de olika faserna som en influensapandemi genomgår. Faserna är ett planeringsstöd. I faserna 1-3 ser man få fall av det aktuella influensaviruset hos människor medan fas 4 innebär etablerad smitta bland människor. I fas 5 och 6 är smittspridningen mellan människor utbredd. Sedan följer faser då influensaaktiviteten går ner, eventuellt ökar igen i nya "vågor" s k "post- peak", för att slutligen återgå till normala nivåer för säsongen "post- pandemi". Fas 1 - uppskattad risk för pandemi: osäker Beskrivning: Inga av de influensavirus som cirkulerar bland djur har påträffats bland människor. Fas 2 - uppskattad risk för pandemi: Osäker Beskrivning: Ett influensavirus som cirkulerar bland tama eller vilda djur har orsakat infektion hos människa och anses därför vara ett potentiellt pandemihot. Fas 3 - uppskattad risk för pandemi: Osäker Beskrivning: Ett influensavirus hos djur eller hos djur och människor har orsakat sporadiska 17

18 sjukdomsfall eller små utbrott bland människor. Ingen tillräcklig spridning mellan människor för att skapa utbrott på samhällsnivå. Fas 4 - uppskattad risk för pandemi: Medel till stor Beskrivning: Ett influensavirus hos djur eller hos djur och människor smittar mellan människor och skapar utbrott på samhällsnivå. Fas 5 - uppskattad risk för pandemi: Stor till säker Beskrivning: Ett influensavirus hos djur eller hos djur och människor smittar mellan människor i minst två länder inom en WHO- region. Fas 6 - uppskattad risk för pandemi: Säker Beskrivning: Pandemifas. Ett influensavirus hos djur eller hos djur och människor smittar mellan människor enligt fas 5 samt ytterligare minst ett land i en annan WHO- region. Post-peakperiod Beskrivning: Influensaepidemin i de flesta länder med adekvat övervakning har sjunkit under peak-nivåer, dvs. att kurvan över antal insjuknade börjar gå nedåt igen. Möjlig ny våg Beskrivning: Influensaaktiviteten ökar igen. Post-pandemiperiod Beskrivning: Influensaaktiviteten har återgått till normala nivåer. 18

19 Åtgärdslista pandemi WHO fas 1-3 Fas 1 - uppskattad risk för pandemi: osäker Beskrivning: Inga av de influensavirus som cirkulerar bland djur har påträffats bland människor Exempel på åtgärder Socialstyrelsen följer utvecklingen i EU och WHO medan Smittskyddsinstitutet följer den epidemiologiska utvecklingen. Myndigheterna informerar fortlöpande varandra och smittskyddsläkarna Socialstyrelsen tar fram kunskapsunderlag som stöd för pandemiplaneringen, utvecklar strategier för att få tillgång till vaccin och antiviraler samt tar fram riktlinjer för att fördela och distribuera dessa Samtliga myndigheter utvecklar metoder och strukturer för att minska effekterna av en pandemi, gemensamma kommunikationsstrategier och samverkansformer samt gemensamt informationsmaterial Landstingets smittskyddsläkare följer information från nationell nivå och distribuerar den inom landstinget, tar fram regionala planer för strategier och åtgärder inom sjukvården vid en pandemi samt planerar övervakning och utarbetar vaccinationsplaner Länsstyrelsen identifierar samhällsviktig verksamhet i länet och ger stöd till länets kommuner i planeringsarbetet Kommunernas nämnder och verksamhetschefer planerar för att säkerställa samhällsviktig verksamhet inom kommunen vid en pandemi Fas 2 - uppskattad risk för pandemi: Osäker Beskrivning: Ett influensavirus som cirkulerar bland tama eller vilda djur har orsakat infektion hos människa och anses därför vara ett potentiellt pandemihot. Exempel på åtgärder Som i fas 1 Fas 3 - uppskattad risk för pandemi: Osäker Beskrivning: Ett influensavirus hos djur eller hos djur och människor har orsakat sporadiska sjukdomsfall eller små utbrott bland människor. Ingen tillräcklig spridning mellan människor för att skapa utbrott på samhällsnivå. Exempel på åtgärder Som i fas 1 och 2 samt Uppdatering av planer på samtliga nivåer Nationella pandemigruppen (NPG) sammankallas till extra möte 19

20 Åtgärdslista pandemi WHO fas 4 Fas 4 - uppskattad risk för pandemi: Medel till stor Beskrivning: Ett influensavirus hos djur eller hos djur och människor smittar mellan människor och skapar utbrott på samhällsnivå. Exempel på åtgärder Som i fas 3 samt NPG sammankallas till extra möte Informationsmaterial publiceras av de nationella myndigheterna. De gör nya bedömningar/ställningstaganden i sakfrågor och hur de ska kommuniceras samt offentliggör större förändringar Socialstyrelsen tar fram riktlinjer för hur antivirala läkemedel och vaccin ska användas utifrån epidemiologiska data om den nya virustypen Smittskyddsläkarna anpassar riktlinjer till regional nivå 20

21 Åtgärdslista pandemi WHO fas 5 Åtgärd Följa utvecklingen och vidarebefordra nationell information Upprätta särskild sjukvårdsledning enligt plan. Samverkan med aktuella kommuner initieras. Införa rapportsystem för misstänkta fall Primärvården och sjukhusen rapporterar antal nyinsjuknade i influensa till smittskyddet enligt direktiv från den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå Rapportera beläggning och personalläge från primärvården och sjukhusen till den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå. Se över tillgången på personal och planera för omhändertagande av ett ökat patientflöde Planera för att snabbt kunna omprioritera vård Primärvården planerar för utökad hemsjukvård och telefonrådgivning samt mottagande av eventuella influensasjuka. Lager av läkemedel inventeras och fylls på Planera för massvaccination och distribution av antivirala medel. Planering för ökad provtagning Lokal anpassning av nationella riktlinjer för att minimera risken för nosokomial spridning inom såväl de landstingsdrivna som de kommunalt drivna vårdenheterna. Informations- och kommunikationsplan upprättas. Ansvarig Smittskyddsläkaren TIB / Beredskapschef i samverkan med smittskyddsläkaren Beredskapschefen via F-samverkan Smittskyddsläkaren Verksamhetsansvariga inom primärvård och slutenvård Verksamhetsansvariga inom primärvård och slutenvård Verksamhetsansvariga inom primärvård och slutenvård Verksamhetsansvariga inom primärvård och slutenvård Verksamhetsansvariga inom primärvården Apoteken efter information av smittskyddsläkaren Logistikfunktionen, ansvarig för vaccination och antivirala medel Verksamhetschef för det kliniskt mikrobiologiska laboratoriet Smittskyddsläkaren Kommunikationsdirektör 21

22 Se till så att patientplatser och personal säkerställs. Vårdplatser Exempel på åtgärder som kan vidtas: Öka antalet infektionsplatser. Öppna patienthotell som en infektionsavdelning, eller göra om annan vårdavdelning till infektionsavdelning. Prioritera infektionspatienter till rehab och kommunala vårdplatser. Vårda patienter på intagningsavdelning. Omfördela patienter mellan länets sjukhus. Avdelningar med dagvård blir sedvanliga vårdavd. Begränsa planerad operationsverksamhet. Planera för en kraftigt utökad hemsjukvård och hembesök i landstingets regi. Planera för utökad telefonrådgivning. Personal Personalavdelningarna i landstinget ska planera för att kunna omfördela personal vid en hög sjukfrånvaro inom vissa enheter. Förslag på åtgärder för att förbättra personaltillgången: Använd timanställd och eventuellt pensionerad personal. Öka övertidsuttaget. Ett problem är att epidemier ibland kan hålla på i över en månad, varför denna möjlighet begränsas. Deltidstjänsters tjänstgöringsgrad ökas till heltid. Erbjuda timanställning till sjuksköterskor/undersköterskestuderande. Samarbete med kommunen för att underlätta barnpassning och därmed möjliggöra att fler deltidsanställda kan få heltid. Omfördela personal från andra vårdenheter och mellan sjukhusen. 22

23 Åtgärdslista pandemi WHO fas 6 Åtgärd Upprätta särskild sjukvårdsledning enligt plan. Vaccinationsmott inrättas inom primärvård, infektion och företagshälsovård. Vaccinationsmottagningar kan även komma att upprättas efter samråd med kommunerna eller i privat regi. Vaccinationer och distribution av antivirala läkemedel genomförs efter samråd och fastställande av den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå. Lager av läkemedel inventeras och fylls på. Landstingets politiska ledning informeras. Kontakt med Länsstyrelsen och kommunerna upprättas. Primärvården och sjukhusen rapporterar antal nyinsjuknade i influensa till smittskyddet enligt direktiv från den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå. Rapportera beläggning och personalläge från primärvården och sjukhusen till den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå. Prioritering av vårdplatser och personalresurser ses över. Tidigare framtagna vårdhygieniska rutiner tydliggörs. Verkställ planeringen för hur omhändertagandet av många sjuka i hemmet ska gå till. Sjukvårdsrådgivningen förstärks. Lagerhållna sängar inventeras och FM/SäkSam kontaktas för hjälp med vårdplatser på logement mm. Mediakontakter samt information externt till allmänheten och intern till landstingets medarbetare organiseras. Ansvarig TIB / Beredskapschef i samverkan med smittskyddsläkaren Verksamhetsansvariga Smittskyddsläkaren ger riktlinjer för prioriteringar efter direktiv från Socialstyrelsen. Apoteken efter information av smittskyddsläkaren. Landstingsdirektören. TIB / Beredskapschef. Verksamhetsansvariga inom primärvård och Slutenvård. Verksamhetsansvariga inom primärvård och Slutenvård. Logistikfunktionen, vårdkoordinering. Smittskyddsläkaren. Verksamhetsansvariga inom primärvården. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Logistik, Vårdkoordinering. Kommunikationsdirektören. 23

24 Lokala epidemi-/influensapandemiplaner De lokala sjukhusens epidemi-/pandemiplaner redovisas som separata planer men är underplaner till denna plan. 24

25 Bilaga 2 Åtgärdslista vid enstaka höggradigt smittsamma patienter Vård av höggradigt smittsamma patienter (t ex hemorrhagisk feber orsakad av Ebola-, Marburg- eller Lassavirus) ställer stora krav på omhändertagandet. Uppgiften för den lokala/regionala katastrofledningen blir att planera för att i nya lokaler och till stor del med ny personal organisera den vård som av smittskyddsskäl inte kan bedrivas på sedvanligt sätt. Endast den personal som inte varit i kontakt med den misstänkt högsmittsamma patienten kan följa med. Minst stabsläge gäller. Samverkan ska upprättas med berört sjukhus Om diagnosen är känd innan en patient tas in på sjukhus skall patienten föras direkt till Infektionskliniken i Linköping. Vid Infektionskliniken i Linköping finns en specialenhet där sådana patienter i första hand bör vårdas. Om patienten redan är intagen på sjukhus när misstanke på höggradigt smittsam sjukdom uppkommer, töms avdelningen på övriga patienter. dessa isoleras från andra patienter, i första hand på Infektionskliniken på Ryhov, under inkubationstiden. Den misstänkt smittsamma patienten plus vårdande personal isoleras på den primära vårdavdelningen. All personal som varit i kontakt med den sjuke kontrolleras dagligen med temp och sjukdomssymtom. Vid minsta tecken på sjukdom isoleras personen vid Infektionskliniken på Ryhov. Patienten överförs till Infektionskliniken i Linköping när han/hon är i transportabelt skick (specialambulans från Linköping). Vid fortsatt vård av misstänkt höggradigt smittsam patient i Jönköpings län överförs utrustning och personal från Linköpings infektionsklinik för att ta över vården av den sjuke. Den sjuke har rätt till fullständig IVA-vård, oavsett var han/hon vårdas. Den sjuke får dock inte överföras till intensivvårdsavdelning. Vid behov av IVA-vård flyttas utrustning till isoleringsavdelningen. Laboratorieprover får inte sändas till laboratorier utan speciellt tillstånd. Upprätta stabsfunktionerna: Analys Kommunikation Logistik, vårdplats- och personalkoordinering, transportkoordinering Dokumentation 25

26 Iaktta strikt barriärvård. Använd: Andningsskydd klass FFP3 (tbc munskydd) Visir Skyddshandskar av operationskvalitet eller nitril Skyddsrock engångs-, plastförstärkt med lång ärm och mudd. Heltäckande operationsmössa Skor, använd vanliga arbetsskor Använt eller förorenat engångsmaterial betraktas som Smittförande avfall. 26

27 Bilaga 3 Karantänsflygplats I SOSFS 2007:11 Skydd mot internationella hot mot människors hälsa anges Jönköpings flygplats som karantänsflygplats med följande föreskrifter: 3 De kommuner och de landsting där karantänshamnar och karantänsflygplatser är belägna skall planera sin verksamhet så att en beredskap upprätthålls för att tillhandahålla den personal och den utrustning som hamnarna och flygplatserna behöver för kontroll av passagerare, transportmedel, bagage och annat gods samt djur vid internationella hot mot människors hälsa. 4 Den som ansvarar för verksamheten vid en karantänshamn eller en karantänsflygplats skall fastställa rutiner som säkerställer 1. att åtgärder kan vidtas för att förhindra spridning av smittämnen eller andra ämnen som kan utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa, och 2. att de myndigheter som ansvarar för att vidta åtgärder vid ett internationellt hot mot människors hälsa kontaktas. I Lag (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa avses följande: 2 Med ett internationellt hot mot människors hälsa avses i denna lag en risk för att smittämnen eller andra ämnen som utgör eller kan utgöra ett allvarligt hot mot människors hälsa förs in i landet eller sprids till andra länder. De sjukdomar på vilka bestämmelserna om samhällsfarliga sjukdomar i smittskyddslagen (2004:168 *se nedan) är tillämpliga skall alltid anses utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om vilka andra sjukdomar och ämnen som skall anses utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa. *Samhällsfarliga sjukdomar: Smittkoppor och svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) Lag (2004:877). Tillämpning Önskemål om att få landa på en karantänsflygplats kan komma från befälhavaren på ett flygplan där sjukdom enligt ovan utbrutit bland de ombordvarande. Det är då flygtrafikledningen som kommer att få den första kontakten med flygplanet och deras önskemål om att landa. Flygtrafikledningen skall då kontakta SOS Alarm på telefon och informera om händelsen och be dem larma landstingets TIB (tjänsteman i beredskap). Därefter tar flygtrafikledningen kontakt med flygplatsens insatsledare (IL) och informerar denne. 27

28 När IL har fått besked att det smittade flygplanet kommer att landa på Jönköping flygplats, skall han se till att buss beställs för transport av de ombordvarande. TIB kommer att ta kontakt med IL på telefon eller TIB kontaktar SOS Alarm som larmar ambulanser(min 2) efter antal drabbade och sjukvårdsgrupp till övningsplatsen på Axamo flygplats. Sjukvårdsgrupp ska medföra förstärkningsmateriel för barriärvård (skyddskläder). TIB tar därefter kontakt med smittskyddsläkaren på minicall eller mobil alternativt infektionsklinikens jour för behandlingsriktlinjer och direktiv om fortsatt handläggning av de drabbade. TIB kontaktar akutmottagningen på länssjukhuset Ryhov för initiering av särskild sjukvårdsledning. Först anländ ambulanspersonal blir Sjukvårdsledare och Medicinskt ansvarig. Efter samtal med smittskyddsläkare/infektionsjour, fattar dessa inriktningsbeslut respektive medicinskt inriktningsbeslut. Vid landning med smittat flygplan skall det anvisas uppställningsplats på taxibanan i norr(väntslingan). De ombordvarande ska hämtas med buss och köras till baracken på övningsplatsen där de får vänta på besked från sjukvårdsledningen på plats. Även deras bagage skall tas om hand och köras till övningsplatsen. Personal som kommer att arbeta med denna händelse kommer att få instruktioner från smittskyddsläkaren genom sjukvårdsledningen på plats, angående hur man skall skydda sig och minimera smittorisk. Hälsodeklaration SOSFS 2007:11 12 Befälhavaren på ett fartyg skall alltid lämna information om hälsotillståndet ombord (hälsodeklaration), om en person ombord har insjuknat och symtomen tyder på att det rör sig om en allvarlig infektionssjukdom. Om en hälsodeklaration har lämnats till trafikledningen vid en flygplats, skall trafikledningen omedelbart kontakta Tullverket. Hälsodeklarationens utformning (Bilaga 1) Föreskrifter 13 Hälsodeklarationen skall vara utformad i enlighet med bestämmelserna i det Internationella hälsoreglementet (IHR). Smittspårning Föreskrifter 14 Socialstyrelsen eller en smittskyddsläkare får begära att ett flygbolag samlar in uppgifter från passagerarna i ett luftfartyg för att i efterhand kunna kontakta dem vid ett misstänkt eller konstaterat internationellt hot mot människors hälsa ombord på luftfartyget. Uppgifterna skall överlämnas till det landsting där luftfartyget har landat. 28

29 Bilaga 4 Sammankallande av Krisledningsnämnden Enligt lag om kommuners och Landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) ska det finnas en krisledningsnämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid. Lagen ger kommuner och Landsting en utökad skyldighet att planera för extraordinära händelser. I Jönköpings läns landsting är landstingsstyrelsen tillika krisledningsnämnd. När det finns behov av att sammankalla krisledningsnämnden ska den regionala sjukvårdsledaren kontakta ordföranden i krisledningsnämnden varefter sammankallande sker av hela eller delar av krisledningsnämnden. Krisledningsnämnden sammankallas på anmodan av ordföranden (vice ordföranden). I den Katastrofmedicinska beredskapsplanen för allvarliga - och extraordinära händelser finns krisledningsnämndens reglemente. 29