Utbildningsinspektion i Bergsjöskolan, grundskola F 9

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Bergsjöskolan, grundskola F 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Bergsjöskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 30 Förskoleklass 30 Grundskola 454 Bergsjöskolan ligger i stadsdelen Bergsjön i Göteborgs kommun. Utbildningen vid Bergsjöskolan omfattar förskoleklass, årskurserna 1 9, särskilda undervisningsgrupper för elever i årskurserna 6 9 och förberedelseklasser; en för årskurserna 3 6 och en för årskurserna 7 9. Dessutom har det skapats två profilklasser med inriktning på matematik och naturorienterande ämnen respektive idrott och hälsa. Lärarna arbetar inom mindre arbetslag. Efter skoltid och fram till klockan har skolan även öppet den s.k. studieverkstaden för att kunna erbjuda eleverna stöd vid läxläsning. Skolans elever är indelade i klasser och arbetar inom klassens ram. 97 procent av eleverna har bakgrund från ett annat land än Sverige. Flertalet elever bor inom skolans närområde och promenerar till skolan. Skolans huvudbyggnad är från början av 1970-talet. Byggnaden har formen av en rektangel med tre våningsplan. De yngre eleverna; förskoleklassen till och med årskurs 5 samt förberedelseklassen för årskurs 3 6 är belägna i den ena delen av byggnaden. I den motsatta delen finns årskurserna 6 9, förberedelseklasserna och de fyra särskilda undervisningsgrupperna. Däremellan kan eleverna sammanstråla i matsalen eller på expeditionen, vilka är belägna i mitten av huset. Skolan ligger i omedelbar närhet av en spårvagnshållplats i Bergsjön, vilket innebär att passagerare från spårvagnen måste passera genom Bergsjöskolans område. Bergsjöskolan har fram till läsåret 2004/2005 varit den enda skolan i stadsdelen Bergsjön för elever i årskurserna 6 9. Idag är ytterligare en skola för alla årskurser under uppbyggnad och beräknas stå klar Elever i Bergsjöskolan har tidigare kommit från Gärdsmosseskolan, Solbackeskolan, Sandeklevsskolan och Backegårdsskolan. I framtiden är det planerat för att Sandeklevskolan behåller sina elever tillsammans med elever från Solbackeskolan och Gärdsmosseskolan och blir därmed en skola som omfattar förskoleklassen och årskurserna 1 9. Genomförandet av inspektionen i Bergsjöskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Bergsjöskolan har bestått av undervisningsråden Erik Bergeå och Maria Hamström samt experten Agnetha Ardfelt. Besök i Bergsjöskolan inleddes den 2 februari och avslutades den 4 februari

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Bergsjöskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Bergsjöskolan genomfördes intervjuer med ledningsgruppen, bestående av fyra rektorer och elever från de tre elevråden. Vidare genomfördes intervjuer med olika personalgrupper från elevhälsan, personal från förskoleklassen till och med årskurs 5, personal från årskurserna 6 9, ungdomsteamet, personal från särskilda undervisningsgrupper, förberedelseklasserna och trygghetsteamet. Lektioner i samtliga omnämnda grupper besöktes. Under dessa besök fördes också samtal med personal som just då var aktiva i elevgruppen. Övrig information av betydelse för inspektionen har även varit föräldrarepresentanter på skolan som intervjuades. Vidare kan nämnas information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommun eget kvalitetsarbete med balanserade styrkort, kallat Balansen. I denna ingår ett antal regelbundet återkommande enkätfrågor till elever, föräldrar och personal, angående nöjdhetsgraden inom flera områden. Därutöver har skolorna i Bergsjön, liksom övriga skolor i Göteborg, deltagit i kvalitetsdialogen, som utförts av Göteborgs universitet. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I samtal med eleverna framför de oavsett ålder att de trivs och är trygga i skolan. Eleverna uttrycker också att de är stolta över sin skola trots att språket av vissa elever upplevs som grovt och inte tillfredsställande. 3

4 SKOLVERKET Inspektörerna observerar att eleverna på skolan sällan tränas i att ta ansvar för sitt lärande. Eleverna är inte delaktiga i att ta fram planeringar för en längre period av lärande och målen för verksamheten i skolan diskuteras sällan. Elevernas möjligheter till inflytande och påverkan vid lärprocessen är små. Inspektörerna ser inte elevernas motivation för sitt lärande, eftersom de inte är delaktiga eller kan påverka processen. Vid samtal med lärarna säger dessa att eleverna inte klarar arbeta självständigt eftersom det är stora språksvårigheter. Eleverna uttrycker vid samtal att de inte tror att det är möjligt att påverka undervisningen. Eleverna på Bergsjöskolan visar respekt för varandra och känner sig trygga, särskilt de yngre eleverna från förskoleklassen till årskurs 5. De äldre eleverna, i årskurserna 6 9, uppger att det finns några elever som känner sig utsatta av olika anledningar. Ungdomsteamet har god kontroll och bevakning enligt personalen samt arbetar förebyggande för att förbättra situationen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av arbetet med värdegrunden är godtagbart. Eleverna bör få möjligheter att ta ökat ansvar för eget lärande. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Vid samtal med lärarna framkom att lärarna använder prov, tester, förhör och olika former av diagnoser, exempelvis språkanalyser och Skolverkets diagnostiska material, för att säkerställa elevernas måluppfyllelse. Därutöver används de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9. Eleverna vid Bergsjöskolan känner inte till målen för undervisningen och diskuterar inte strävansmål eller uppnåendemål fortlöpande med lärarna. Enligt eleverna vägrar vissa lärare att diskutera kriterierna. Betygen upplevs som rättvisa endast i några ämnen enligt eleverna, och det upplevs av eleverna otydligt vad som krävs för att få ett visst betyg. Bland annat uttrycker eleverna att betyg sätts av vissa lärare utifrån närvaro på lektioner, uppförande på lektion och genom prov. Vid besöken i klasserna ser inspektörerna heller inte att eleverna arbetar utifrån egen lärprocess utan oftast är lektionerna förplanerade och följer läroböckerna. Eleverna uttrycker att det blir bara roligt i skolan om du har en lärare, som du litar på och som du kan diskutera kriterier med. Elevhälsoteamet uttrycker vid samtal med inspektörerna att det är mycket viktigt att öka elevernas motivation för lärande eftersom det idag är så många uppgivna elever som inte ser någon meningsfull framtid. Eleverna ser bara vissa av gymnasieskolorna som ett alternativ och där kan eleven sällan stanna längre än några månader eftersom elevernas baskunskaper är undermåliga. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Resultaten av de nationella ämnesproven 2004/2005 i årskurs 5 och 9 visar ett annat utfall än tidigare år, i skolorna i Bergsjön, enligt skolledningen, eftersom bedömningsgrunden varit en annan än de gemensamma nationella riktlinjerna. Enligt ledningen berodde detta på att det är så hög procent elever med annan bakgrund som därför inte kunde bedömas likvärdigt på grund av språksvårigheter och därmed försämrad förståelse av uppgifterna. Utfallet från 2003 för årskurs 9 angående elever som var behöriga till nationella programmet är 48,4 procent på Bergsjöskolan. I Göteborg kommun var motsvarande tal 87,0 procent och för riket 89,3 procent. Elever som saknar betyg i ett eller flera ämnen är 66,4 procent mot 25,9 procent i Göteborgs kommun och 25,1 procent i riket. För årskurs 5 är utfallet av de nationella ämnesproven i svenska att 22 procent av pojkarna har klarat målen och 64 procent av flickorna, i engelska har 56 procent av pojkarna klarat målen respektive 92 procent av flickorna samt i matematik har 56 procent av pojkarna och 50 procent av flickorna klarat målen. Simundervisning i årskurs 5 genomförs under läsåret för de elever som, efter avlagt prov, påvisat behov av ytterligare träning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas resultat ligger mycket under riksgenomsnittet. Utfallet på de nationella proven i årskurserna 5 och 9 och betygsresultaten i årskurs 9 visar att skolans resultat bör förbättras. Lärarnas sätt att arbeta ger dem en god kontroll över vad eleverna lär sig bland annat genom fortlöpande och veckovisa prov, tester och andra utvärderingar, men lärarna bör förbättra mål- och kriteriediskussionerna tillsammans med eleverna. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Det finns på skolan klassråd samt elevråd för förskoleklassen till årskurs 2, för årskurserna 3 5 samt årskurserna 6 9. Eleverna tycker att de kan påverka i för liten utsträckning och uttrycker att det inte är någon som bryr sig om elevråden. Eleverna har gått med i elevrådet för att göra skolan bättre, kunna påverka mer. De elever som sitter i elevråden, får en utbildning och deltar sedan i råden under en treårsperiod. Skolans regler har beslutats av rektorn tror eleverna. Vill eleverna ändra reglerna måste ett förslag gå från klassråd till elevrådet enligt samtal med eleverna. Vid varje skolavslutning berättar elevrådsrepresentanterna för de övriga eleverna om det gångna årets prestationer och genomförande av olika önskemål. Elevråden på Bergsjöskolan fick ett miljöpris för ett år sedan på kronor 5

6 SKOLVERKET av Göteborgs kommun i samarbete med Göteborgs Spårvägar för deras aktiva elevarbete för att hålla skolan ren från klotter och sabotage. Varje elev, som så önskar, har ett rengöringspass per termin under två heldagar för att därigenom öka medvetenheten bland eleverna kring miljöfrågor. På skolan finns också ett föräldraråd, som träffas cirka en gång per månad. Föräldrarna försöker arbeta för ett ökat intresse och inflytande bland de övriga föräldrarna. Bland annat har föräldrarådet utarbetat ett informationsmaterial på ett flertal olika språk. Detta har gjorts för att lättare nå ut med information till föräldrar i Bergsjön. På Bergsjöskolan bedrivs stor föreningsaktivitet för att erbjuda elever ett allsidigt utbud under fritiden. Personalen inom ungdomsteamet är i första hand de vuxna från skolan som har detta samarbete. När det gäller elevhälsan finns ett elevhälsoteam och ett ungdomsteam. Elevhälsoteamet består av kuratorer, skolsköterskor, speciallärare, specialpedagog, psykolog, socialsekreterare samt en av rektorerna i skolledningen. Teamet träffas varje vecka och samarbetar med skolans ungdomsteam och har ett väl fungerande förebyggande arbete tillsammans. Ungdomsteamet består av sju personer; två förebyggande assistenter, ungdomssekreterare, kurator, ungdomsassistent, socialsekreterare och skolsköterska. Det pågår ett intensivt samarbete mellan fritidsverksamheten och den sociala myndigheten i Bergsjön. Ungdomsteamet är också verksamma i öppna skolan, inklusive studieverkstaden, fram till klockan varje skoldag. Ungdomsteamet har tagit fram en handlingsplan mot kränkande behandling. Den har presenterats i början av Endast de vuxna på skolan har tagit del av den, innan den presenterades för eleverna. Materialet är framtagit av ungdomsteamet, som sänt det på remiss till lärarna och därefter har det antagits. Eleverna har inte ännu hunnit diskutera detta eftersom de inte varit med och tagit fram underlaget. I handlingsplanen saknas konkreta åtgärder vid fall av kränkande behandling ur perspektivet vuxen kontra elev och elev kontra vuxen. För eleverna i årskurserna 1 9 finns ett uppehållsrum. Ungdomsteamet upplever att verksamheten där inte fungerar tillfredsställande. Vid samtal med elever från förskoleklassen och årskurserna 1 5 framkommer att flera av dessa är oroliga inför årskurs 6 eftersom viss personal och några elever upplevs som hotfulla. Ur ett arbetsmiljöperspektiv upplever skolledningen, elever, personal och föräldrar att skolgården inte uppfyller de krav säkerhet som kan ställas på ett sådant område, främst beroende på att spårvagnens hållplats för Bergsjön är belägen alldeles intill skolgården, vilket innebär att passagerarna måste passera över skolgården till och från spårvagnen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete för god psykosocial och fysisk arbetsmiljö är godtagbart men bör förbättras då flera elever tycks uppleva otrygghet. Skolan och kommunen behöver följa upp och analysera vilka konsekvenser förhållandena i uppehållsrummet kan ha för elevernas psykosociala arbetsmiljö. Vidare bör skolan och kommunen se över elevernas säkerhet och trygghet på skolgården. Skolans handlingsprogram mot mobbning bör utvecklas till att omfatta det vidare begreppet kränkande behandling, vuxen elevperspektivet och åtgärder vid kränkningar. Handlings- 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun programmet bör vidare bli mer känt och bearbetat bland eleverna. Elevråden bör få större möjlighet till inflytande och delaktighet. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Arbetsplan finns, liksom för de övriga skolorna i Bergsjön, som en gemensam lokal uttolkning av kursplanemålen. Inspektörerna uppfattar dock inte att dessa uttolkningar är ett verktyg för hur Bergsjöskolan tänker arbeta för att uppnå målen i läroplan och kursplanerna. Intervjuer visar att arbetsplanen inte används som riktmärke i undervisningen. Enligt Lpo 94 skall undervisningen sträva efter att nå målen och anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Kunskap är inget entydigt begrepp utan kommer till uttryck i olika former som förutsätter och samspelar med varandra. I kommunens skolplan står att Lärarnas/pedagogernas ansvar är att skapa lärandesituationer för alla barn och unga utifrån gruppens och individens förutsättningar och behov samt att tillsammans med barn och unga välja innehåll i undervisningen. Inspektörerna har i de lägre årskurserna, från förskoleklassen till och med årskurs 5, sett flera exempel där undervisningen ligger väl i linje med intentionerna i Lpo 94. Helhetsintrycket är emellertid att lärandeprocessen, kunskapssynen och arbetssätten enligt Lpo 94 såsom reflektion, analyser och argumentation inte återspeglas i verksamheten. Detta gäller framförallt i de senare årskurserna där inspektörerna inte ser att undervisningens innehåll bidrar till att utveckla elevernas eget sätt att lära. Den undervisning eleverna får tycks inte ta hänsyn till elevernas tankegångar och förkunskaper. Undervisningen bedrivs i huvudsak i helklass och oftast i entimmeslektioner. Stödundervisning inom klassen ram ges till viss del till de elever som är i behov av detta. Bristen på specialpedagoger är, enligt lärarna, orsak till att inte alla elever i behov av stöd får detta. Pedagogerna anser de att det är bättre att flytta eleven än att erbjuda stöd inom klassens ram. Såväl skolledning som elevhälsoteamet arbetar intensivt på att förändra synen på stödinsatser så att övriga lärare lättare, genom handledning, skall kunna hjälpa elever i behov av stöd. Annan stödundervisning som eleverna behöver erbjuds efter skoltid under i studieverkstaden dit eleverna frivilligt kan gå. Elever får även stödundervisning i stället för elevens val. Inspektörerna vill här framhålla att elever har rätt att få stöd 7

8 SKOLVERKET de behöver under skoltid och i elevens val skall vara ett ämne eller ämnesområde som eleven själv har valt. I Bergsjöskolan finns ett antal mindre elevgrupperingar såsom fyra särskilda undervisningsgrupper och flera s.k. förberedelseklasser. Elever som kommer från andra skolor och skall börja i Bergsjöskolan kan direkt tas in i särskild undervisningsgrupp utan att få möjlighet att få stöd inom en klassens ram. Olika former av särskilda undervisningsgrupper finns på skolan och flera speciellt för elever i årskurserna 6 9. Lärarna uttrycker att dessa särskilda grupperingar är räddningen eftersom bedömer att dessa elever inte skulle klara av att vistas i ordinarie klass. Eleverna skulle inte klara av att har fler än en lärare menar de. Flera personer inom de olika lärargrupperna som inspektörerna har intervjuat påpekar att sammansättningen i de mindre enheterna inte är bra, och behöver ses över enligt de lärarna. Det är också inspektörernas uppfattning vid besök i verksamheten. Grupperna har flera elever som eventuellt är aktuella för särskola, enligt pedagogernas bedömning, men eftersom föräldrarna inte vill utreda eleven är eleven idag placerad i en särskild undervisningsgrupp. I förberedelseklasser går elever som ännu inte behärskar det svenska språket så bra. Avsikten är att eleverna successivt skall slussas ut till sin ordinarie klass och viss del av undervisningen får eleverna där. Det samlade intrycket inspektörerna får är att många elever inte erbjuds en undervisning som är tillräckligt individuellt anpassad utifrån elevernas behov av stöd. Inspektörerna fann anledning att närmare gå in skolans rutiner för dokumentation i elevvårdsärenden. Det samlade intrycker är att den är bristfällig. Inspektörerna ser få beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Några beslut finns som har fattats strax före inspektionstillfället. Det finns inga dokumentationer som grund för placeringen i enskilda fall, inte heller principer för placering i dessa grupper. Inför placering i särskilda undervisningsgrupper och förberedelseklasser har, enligt skolledningen, ett beslut fattats på elevvårdskonferens med stöd av nedskrivna åtgärdsprogram eller liknande. Detta kunde inspektörerna inte ta del av eftersom det saknas beslut. Arbetet med att ge elever i behov av särskilt stöd ett åtgärdsprogram är enligt inspektörerna ofullständigt och behöver utvecklas. Inspektörerna har inte kunnat få besked om huruvida det finns elever som har anpassad studiegång, det vill säga inte följer undervisningen i alla ämnen enligt timplanen. Skolledningen och elevhälsoteamet är medvetna om att rutiner för elevdokumentationen brister och vill komma tillrätta med problematiken. I avsnitt 2 framgår att eleverna upplever betygssättningen i de olika ämnena som en otydlig process. Att skapa en allsidig och saklig utbildning, likvärdighet i synen på betygskriterier och betygssättning för att därigenom ge så rättvisa betyg som möjligt är frågor som personalen önskar diskutera mera.. I Bergsjön har man tagit fram ett underlag till elevdokumentation angående elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling. En individuell utvecklingsplan (IUP) bearbetas under varje utvecklingssamtal en gång per termin. Före samtalet har elev och förälder svarat på ett frågeformulär angående elevens 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun skolgång. Detta diskuteras på samtalet och ligger till grund för den individuella utvecklingsplanen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten med hänsyn till förutsättningarna är av god kvalitet i förskoleklassen till och med årskurs 5. I årskurs 6 9 bör organisera verksamheten så att elevernas förutsättningar och behov blir styrande samt att undervisningens innehåll bidrar till att utveckla elevernas eget sätt att lära. Att elever i behov av särskilt stöd inte får sitt stödbehov tillgodosett och att åtgärdsprogram inte upprättas är otillfredsställande. Att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas är inte tillfredsställande. Överlag behöver skolan förbättra rutinerna för elevdokumentation. Skolledningen bör granska de särskilda undervisningsgruppernas tillkomst och sammansättning utgående från elevens individuella behov. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Bergsjöskolan leds sedan ett år tillbaka av en tillfällig ledningsgrupp, bestående av fyra rektorer vilka tillsattes av förvaltningschefen. De fyra ingick tidigare i en ledningsgrupp bestående av åtta rektorer. Samtliga tjänster skall utlysas igen under våren Ledningsgruppssituationen har skapat oro såväl inom nuvarande ledningsgrupp som bland personalen. Otydlighet i ledarskapet upplevs av vissa lärare, vilka inte har klart för sig de olika rektorernas ansvarsområden. Eleverna säger sig veta vem som är deras rektor. Rektorerna tycks vara förtrogna med verksamheten och sitt uppdrag. Ansvarsfördelningen mellan rektorerna är att en rektor har det administrativa, ekonomiska huvudansvaret, kulturskolan, utbildningsansvarig och informationsansvarig. En rektor ansvarar för förskoleklass till årskurs fem, en rektor ansvarar för årskurserna 6 9 i två spår samt de särskilda undervisningsgrupperna, ungdomsteamet och elevhälsoteamet. Den fjärde rektorn ansvarar för förberedelseklasserna och två spår för årskurserna 7 9. På skolan finns också två byråsekreterare. Inspektörernas uppfattning är att ansvarsfördelningen mellan rektorerna är otydlig och behöver förbättras. Rektorsansvaret för enskilda elevers utbildning kan inte delas mellan flera rektorer vilket är fallet med den ansvarsfördelning som nu finns vid Bergsjöskolan. Det är viktigt att klargöra vem som elevernas rektor och vem som fattar beslut kring en elev. Inför personalen bör också klargöras vem som gör vad och vem som har ett visst ansvar. I samtal med ledningsgruppen framkommer att läsåret 2004/2005 har inneburit ett stort arbete att styra upp olika rutiner och uppdatera dokument vilket gjort 9

10 SKOLVERKET att rektorerna inte har hunnit ut i verksamheten som de skulle önska. Förtrogenheten bland personalen om sambandet mellan läroplan, kursplaner; med dess mål att sträva mot och mål att uppnå, Göteborgs stads skolplan och Bergsjöns arbetsplaner med skolornas egna arbetsplaner och handlingsprogram är inte klargjort. Detta bör diskuteras enligt personalen för att öka helhetssynen på skolan och öka medvetenheten kring Lpo94. Kvalitetsarbetet behöver lyftas och diskuteras ytterligare anser personalen och skolledningen och då utifrån erhållna resultat från Balansen, kvalitetsdialogen och från skolornas egna utvärderingar. Skolan saknar ett systematiskt kvalitetsarbete och har inte upprättat någon kvalitetsredovisning enligt de bestämmelser som finns. Skolledningen har som uppdrag att skriva en kvalitetsredovisning vilket skall göras snarast. Som framgår av avsnitt 4 saknas beslut om placering i särskild undervisningsgrupp med överklagandehänvisning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan inte uppfyller kraven när det gäller rektorsansvaret och kravet på att årligen upprätta en kvalitetsredovisning där det framgår vilka åtgärder skolan planerar att vidta för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsarbetet när det gäller målformulering, uppföljning och utvärdering bör förbättras. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Föräldrarna kan utifrån principen om val av skola göra sina skolval för sitt barn. I Bergsjöskolan är elevernas tillgång till utbildning god, förutom elevens val. I avsnitt 4 framgår att tiden för elevens val för vissa elever används för att ge eleven särskilt stöd. I Ma/No/Id profilklasserna har man lagt elevens val tid som förstärkt timplan. Personalen framför som skäl till att ha nuvarande variant av elevens val att det i år inte finns personal, som kan ha hand om alla ämnen. Idag erbjuds slöjdämnet, bild, musik, idrott och data. I Bergsjöskolan erbjuds utöver studieverkstad även kulturskoleverksamhet på fritidshemmet. I Bergsjöskolan är 87 procent av eleverna berättigade till modersmålsundervisning. Av dessa deltar knappt 50 procent i modersmålsundervisningen. Av skolans elever som är berättigade till svenska som andraspråk, är det 79 procent som läser detta. Eleverna erbjuds såväl svenska som andraspråk som modersmålsundervisning. Modersmålsundervisningen ges av lärare från stadsdels- 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun nämnden i Gunnared, som har ett så kallat resursuppdrag att tillhandahålla lärare för modersmålsundervisningen till alla skolor i Bergsjön. Eftersom denna undervisning oftast är förlagd till eftermiddagen är det många elever som väljer bort det. Skolan erbjuder ingen studiehandling på modersmålen till de elever som så behöver detta. De elever som är i behov av skolbarnsomsorg upp till nio år erbjuds detta inom skolans område. Eleverna från tio till tolv år har ingen övrig skolbarnsomsorg i stadsdelen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna tillgång till utbildning och skolbarnsomsorg är godtagbart men måste förbättras. Studiehandledning erbjuds inte för de elever som behöver det vilket inte är godtagbart. För de elever som får särkilt stöd på tider för elevens val anordnas inte elevens val så att det syftar till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte heller ett allsidigt urval av ämnen. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Den allra största delen av lärarna har utbildning för den verksamhet de i huvudsak bedriver. Det är inte så lätt att rekrytera behöriga lärare. I Bergsjöskolan är lokalerna slitna och ger små möjligheter till flexibla lösningar utifrån elevernas lärande och studiebehov. Lokalerna bidrar enligt inspektörerna inte till att skapa en god lärandemiljö och trivselkänsla. Det senare gäller särskilt elevernas uppehållsrum. I skolan bedrivs ett aktivt miljöarbete bland eleverna för att försöka hindra klotter och sabotage, och inspektörerna ser inga tecken på klotter eller nedskräpning. Flexibla lösningar utifrån elevernas lärande och studiebehov är svårlöst och möjligheten till gruppundervisning är svårt att genomföra på grund av avsaknad av grupprum. Elevgrupperna är oftast inte större än ca 9 25 elever och leds av en till två lärare. Läromedel, skrivmaterial, datorer, bibliotekstillgång och andra hjälpmedel är i behov av upprustning för att tillgodose de behov elever och personal har. Personalens kompetensutveckling bestäms utifrån personalens och stadsdelens behov. Personalen anser att de får god kompetenshöjning och uttrycker att de är nöjda med innehållet på utbildningen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna vid Bergsjöskolan finns förutsättningar för att målen i Lpo 94 och kursplanerna skall kunna uppnås. De lokaliteter som används idag på Bergsjöskolan bör ses över för att möjliggöra bättre lärmiljöer för eleverna. 11

12 SKOLVERKET Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Bergsjöskolan övergripande är av godtagbar eller god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas ansvar och inflytande, - kunskapsresultaten, - lärarna bör i högre grad diskutera målen och betygskriterierna med eleverna, - se över förhållandena i uppehållsrummet, - säkerheten och tryggheten för eleverna på skolgården, - skolans handlingsprogram mot mobbning bör omfatta det vidare begreppet kränkande behandling och bli mera känt och bearbetat av eleverna, - elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet, - verksamhetens organisering så att elevernas förutsättningar och behov blir styrande, - rutinerna för elevdokumentation, - placering i särskild undervisningsgrupp utgående från elevens individuella behov, - skolans systematiska kvalitetsarbete innehållande målformulering, uppföljning och utvärdering samt - skolans lokaler för att möjliggöra bättre lärmiljöer för eleverna. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Ansvarsfördelningen mellan rektorerna (2 kap. 2 skollagen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet i dess lydelse före den 15 augusti 2005). - Alla elever har inte tillgång till elevens val (2 kap grundskoleförordningen). 12

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte till elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Agnetha Ardfelt Erik Bergeå Maria Hamström 13