- Tecken på klimatförändringar? - Hur kan vi säga något om framtiden? - Förändringar hos nederbörd och vattenföring?

Transkript

1 Hjälmardagen, Örebro Framtidens klimat - Tecken på klimatförändringar? - Hur kan vi säga något om framtiden? - Förändringar hos nederbörd och vattenföring? Elin Sjökvist, elin.sjokvist@smhi.se

2

3 Serie: Sara Granér

4 Trendbrott? Utsläppen ökade inte under är tredje året i rad med under 1 % ökning.

5

6 Hur kan vi studera framtidens klimat? Vi vet mycket om hur klimatsystemet fungerar Vi vet att utsläppen av växthusgaser ökar Vi har tillgång till superdatorer

7 Framtiden? 8.5 RCP8.5: utsläppen fortsätter att accelerera. 4.5 RCP4.5: kraftfull klimatpolitik, utsläppen kulminerar år Enhet: W/m 2 Inget scenario är mer sannolikt än något annat.

8 Beräkningar Matematiska ekvationer som beskriver förhållanden mellan lufttryck, temperatur, vind och fukt Modell av jordens hav, land och atmosfär Superdator Beräknade värden Att simulera klimatet i 100 år för hela jorden kan ta flera veckor 8

9 Temperatur RCP4.5 RCP8.5 ~ 5 ~ 8 C ~10 C

10 Skogsbranden i Västmanland, 2014 Järnvägsbron över Vindeln

11 Nederbörd vs RCP4.5 RCP8.5

12 Intensiv nederbörd Ju högre återkomsttid desto mer intensivt regn Förändring i 1h-nederbörd Örebro län

13 Förändrad årsdynamik Svartån

14 Konsekvenser för Sverige Värmeböljor Minskat uppvärmningsbehov Förlängd växtsäsong Ökad nederbörd, framförallt den intensiva nederbörden Minskad vattentillgång sommartid Höjd havsnivå (störst påverkan i Skåne) Omvärldseffekter: handel, vattenbrist, ökad risk för konflikter, klimatflyktingar

15

16 klimatanpassning.se

17 TACK!

18 Hjälmaredagen Anna Eklund Hjälmaren i ett framtida klimat

19 Klimatförändringar i stora sjöar Att höja kunskapen om klimatförändringarnas effekter på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samt deras omgivningar Att bidra till beslutsunderlag för planeringsyfte till kommuner, länsstyrelser, nationella myndigheter och företag

20 !/Klimatologi_43.pdf

21 Vattennivåer och tappning

22

23

24

25 Låga nivåer 2016/2017 Foto: Lotta Carlström

26 Nederbörd % av normalt

27 Vattennivå Hjälmaren

28

29

30 100-årsnivå Hjälmaren Dagens klimat RCP ,54 +5 ( 11 till +20) RCP ( 15 till +24)

31 Antal dagar med höga och låga nivåer i Hjälmaren [m.ö.h] Dagens klimat [Dagar] RCP [Förändring dagar] RCP [Förändring dagar] >22, (-6 till +14) <21, (-5 till +61) +10 (-10 till +24) +59 (+14 till +124)

32 Antal dagar med hög och låg tappning från Hjälmaren [m 3 /s] Dagens klimat [Dagar] RCP [Förändring dagar] RCP [Förändring dagar] > (-6 till +7) +6 (-4 till +13) < (+22 till +74) +59 (-2 till +128)

33 Vattentemperatur och is

34

35

36 RCP

37 RCP

38 Period Period RCP4.5 Förändring Period RCP8,5 Förändring Medeltemperatur ytvatten (grader C). Medeltemperatur bottenvatten (grader C) Antal dagar/år med en medeltemperatur i ytvattnet >20 grader, 9, ,5 7, Antal dagar/år med is

39 Konsekvenser av klimatförändringar Hjälmaren Höga nivåer: Jordbruksmark kan översvämmas - Hjälmaren - Skyfall Låga nivåer: Problem för båttrafik m.m. Varmare vatten: påverkar ekosystemen, vattenkvalitet m.m. Kortare period med is: påverkar ekosystem, friluftsliv m.m.

40 Tack!

41 Klimatförändringar och vattenförsörjning 3 oktober 2017 Christian Brun

42 Klimatförändringarnas påverkan

43 Hur påverkar klimatförändringarna vattenförsörjningen i Örebro län?

44 Klimatförändringarnas påverkan: Nederbörd Jun, jul, aug

45 Klimatförändringarnas påverkan: Nederbörd Nederbörden ökar hela året, mest på vintern. Jun, jul, aug Dec, jan, feb SMHI (2015) Framtidsklimat i Örebro län.

46 Klimatförändringarnas påverkan: Temperatur Temperaturen ökar, hela året men mest vintertid. Jun, jul, aug Dec, jan, feb SMHI (2015) Framtidsklimat i Örebro län.

47 Klimatförändringarnas påverkan: Vegetationsperiodens längd

48 Klimatförändringarnas påverkan: Tillrinning lågflöden (<MLQ) Svartån (Karlslund) Arbogaån (Hammarby)

49 Klimatförändringarnas påverkan: Vattentillgång Hela året Sommar

50 Låg markfuktighet

51 Övrig påverkan på dricksvatten från klimatet? Föroreningsrisk via översvämningar, ras, skred, etc. Föroreningsrisk pga ökad temperatur i ytvatten, höjda humushalter, mikroorganismer, etc.

52 Vattenförsörjningsplanering

53 Varför behövs vattenförsörjningsplaner?

54 Vad innehåller en vattenförsörjningsplan? Översikt av resurser Identifiera risker och sårbarheter Lokalisera bristområden Kartlägga andra användningsområden Prioritera vatten av större betydelse Bild: SGU

55 Hur ser vattenförsörjning ut i Örebro län? Konstgjort grundvatten i de större tätorterna Gränsöverskridande samarbete Reservvatten saknas Tillräckligt vattenskydd saknas Exploatering Verksamheter med stora vattenuttag Vattenbrist - enskilda brunnar och ytvattentäkter

56 Vad planeras i Örebro län? Regional lägesbild angående vattenbrist Starta en regional grupp för dricksvattenfrågor Sammanställning om historiska torrperioder i länet

57 Christian Brun Länsstyrelsen i Örebro län Vattenvårdshandläggare christian.brun@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Örebro län Stortorget 22, Örebro orebro@lansstyrelsen.se

58 Planera för ett förändrat klimat 3 oktober 2017 Mattias Sterner

59 Klimatförändring kräver klimatanpassning

60 Klimatanpassning i Sverige Klimat och sårbarhetsutredningen 2007 Sverige måste anpassas till långsiktiga klimatförändringar för att minska sårbarheten En sammanhållen klimat- och energipolitik 2009 Mål för utsläppsminskningar, åtgärdsprogram Klimatanpassning Länsstyrelserna får uppdrag att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet 2009 Första regionala klimatanalysen 2011 utgångspunkt för Länsstyrelsernas arbete f Länsstyrelserna får i uppdrag att ta fram regionala klimatanpassningsplaner 2014 r uppdrag att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet

61 Den regionala klimatanalysen för Örebro län från 2015 Två utsläppscenarier ger olika klimatscenarier fram till 2100 Inom klimatanpassningen tar vi höjd för det högsta utsläppssceneriet Till år 2100 Årsmedeltemperaturen ökar från 5,1 C till 10 C (dagens Holland) Temperaturen ökar mest på vintern Antal dygn med värmebölja (>20 C) ökar från 2,9 till 18 dygn

62 Den regionala klimatanalysen för Örebro län från 2015 Till år 2100 Årsmedelnederbörden (738 mm) ökar med 20 % Nederbörden ökar mest på vintern Antal dagar med mer än 10 mm nederbörd ökar från 18 till 27 Maximal dygnsnederbörden ökar med 20 % Maximala 1 timmes nederbörden ökar med 15-30% för kraftiga regnskurar

63 Regional Handlingsplan för klimatanpassning i Örebro län

64 Vilken effekt får klimatförändringarna för Örebro län

65 Fysisk Planering Fluviala översvämningar Minskad vårflod (snöfattiga vintrar) Ökad risk under höst och vinter Skyfall Slumpartat Stora kostnader (Köpenhamn) Ras, skred och erosion Sämre markstabilitet Värmeböljor Hälsorisker

66 Areella näringar och dricksvatten Dricksvatten Försämrad råvattenkvalitet Föroreningar Mikroorganismer Lokal vattenbrist sommartid Jord- och skogsbruk Extremväder Skadeinsekter /sjukdomar Global livsmedelsbrist Förlorade ekosystemtjänster

67 Risk och sårbarhet Översvämningar bränder Trafikolyckor Evakueringar Samhällsviktiga verksamheter Lokalisering El och dricksvattenförsörjning Värmeböljor Drabbar äldre och sjuka hårdast

68 Klimatanpassningsmål för Örebro län

69 Mål för klimatanpassning av Örebro län Kort sikt fram till 2020 Klimatanpassning ska vara känt Skydd av människors liv och hälsa prioriterat Samhällsviktig verksamhet är klimatanpassad Planerad bebyggelse och infrastruktur är klimatanpassad Planering för att öka ekosystemens resiliens Kartläggning av livsmedelsproduktionen

70 Mål för klimatanpassning av Örebro län Medellång sikt fram till 2049 Klimatanpassning integrerad del av samhället Ny bebyggelse och infrastruktur är klimatanpassad Äldre bebyggelse och infrastruktur byggs om Areella näringarna är på väg att klimatanpassas Alla vårdinrättningar klarar extrema värmeböljor Samhället klarar extrem vattenbrist och global livsmedelsbrist Nätverk av livsmiljöer för biologisk mångfald ökar ekosystemens resiliens

71 Mål för klimatanpassning av Örebro län Lång sikt efter 2050 Samhället är rustat för de klimat som beräknas råda kring år 2100 Effektiv krisberedskapsorganisation hanterar nya väderrelaterade naturolyckor Skogsbruket domineras av ädellöv Hållbar och klimatanpassad livsmedelsproduktion Viktiga ekosystemtjänster bibehålls genom nätverk av livsmiljöer för biologisk mångfald Städer och bostäder klarar extremväder

72 Föreslagna åtgärder för att anpassa Örebro län till ett förändrat klimat

73 Föreslagna åtgärder för Örebro län Fysisk planering Krav på skyddsåtgärder i planbestämmelser Lokalt omhändertagande av dagvatten Mångfunktionella ytor i lågpunkter Våtmarker uppströms vattendrag Svala städer mycket grönytor Ny byggteknik svalare vårdinrättningar

74 Föreslagna åtgärder för Örebro län Areella näringar och dricksvatten Klimatanpassade vattenplaner Ersätta gran med ädellöv Ingen bebyggelse på jordbruksmark Bevarande av värmekrävande arter

75 Föreslagna åtgärder för Örebro län Risk och sårbarhet Beredskap för värmeböljor Beredskap för skogsbränder Beredskap för skyfall Beredskap för el- och dricksvattenförsörjning Placering av samhällsviktiga verksamhet

76 Tack för uppmärksamheten Mattias Sterner Länsstyrelsen i Örebro län Klimatanpassningssamordnare Mattias.sterner@lansstyrelsen.se] Länsstyrelsen i Örebro län Stortorget 22, Örebro orebro@lansstyrelsen.se

77 Vattenbrist - när man inte har kommunala vatten- och avloppslösningar Fredrik Johansson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Miljökontoret Örebro Kommun 3 oktober 2017 orebro.se

78 Vattenbrist? I Sverige? SGU: mycket under de normala nivåerna i grundvattenmagasin Bevattningsförbud i Örebro Bevattningsförbud i Kumla/Hallsberg orebro.se

79 Många har eget vatten! Ca anslutna till VA kollektivet Ca invånare i kommunen orebro.se

80 Vatten används för allt! ca 140 liter/ dygn och person 60 liter för personlig hygien. 30 liter för toalettspolning. 15 liter för disk. 15 liter för tvätt. 10 liter för mat och dryck. 10 liter övrigt (källa: svenskt vatten) orebro.se

81 Jag har en egen brunn, vad gäller? Brunnsägaren är ansvarig. Även ansvarig för avlopp. Miljökontoret kan ge viss vägledning. Lär känna ditt vatten och din brunn. Var förberedd. orebro.se

82 Vad för vattentäkt är det? Grävd brunn ytliga vattenlager Känslig för påverkan av ytvatten Känslig för torka Borrad brunn tar vatten djupare Mindre känslig för ytlig påverkan. Komplicerade samband mellan sprickor. orebro.se

83 Samfällighetsförening med vattenverk Kan vara en livsmedelsverksamhet lagkrav på rent och friskt vatten Föreningen får ordna nödvatten. Föreningen måste vidta åtgärder. Bra att ha en plan i förväg. Informera de boende. Kontakt med miljökontoret. orebro.se

84 Förbered er i tid! Vattensparande åtgärder (snålspolande toalett, duschmunstycken, kranar). Inte vattna gräset, fylla pooler etc. Tänk på hur vattnet används. Ta hand om brunnen. Var beredd på att kanske få borra/gräva ny brunn. Ta reda på var ni kan få tag i vatten under tiden. orebro.se

85 Vattnet är slut, vad händer nu? Grävd brunn Borra en ny brunn? Borrad brunn fördjupa? Högtrycksspola brunnen? Att fylla på brunnen ingen långsiktig lösning, men kanske som akutlösning Hur löser vi hygien, matlagning etc. under tiden? orebro.se

86 Vad gör miljökontoret? Informerar Stöttar och vägleder Diskuterar vattenbesparingar i samband med tillsyn orebro.se

87 Tack För mig! orebro.se

88 Översvämningen i Hallsberg Teknisk chef Niklas Hasselwander Förvaltningschef Clas Göran Classon

89 Översvämning Hallsberg 5 6 september 2015 Foto: Håkan Risberg/NA

90 Översvämning 5 6 september 2015 Foto: Håkan Risberg/NA

91 Översvämning 5 6 september 2015, vy Kumla Foto: Håkan Risberg/NA

92 Söndag 6 sep Initiera krisorganisation Första utryckningen tidigt lördagskväll för VA beredskap ledningsnät. Kommunens krisledningsgruppen träffades första gången klockan 9. Förvaltningarna initierade ledningsgrupper. Kommunens försäkringsbolag för egendom kontaktades. Kommunens försäkringsbolag VA försäkring kontaktades. Brandkåren deltog i krisledningsgruppen, även polisen bjöds in. Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap kontaktades. Länsstyrelsen initierade möte för krissamordnare i länet, SMHI deltog. Frivillig resursgrupp anlitades. Kontaktpersoner från kommunen arbetade i området.

93 Skadad grusväg Östansjö

94 Kvarnbron vid översvämningen

95 Ny trumma vid Kvarnbron, Hallsberg

96 SMHI ackumulerat regn Bedömning 100 års regn Mängderna hade motsvarat klass 3 varning Varning missade i tid, rum och intensitet

97 Nederbördsmängder Lokalisering Nederbörd mm 5 6 sept 2015 Mätstation Hjortkvarn 96,5 SMHI Hallsbergs reningsverk 112 Kommun Harvens pumpstation HBG 104 Kommun Hässleberg 105,8 Privat Vretstorps reningsverk 85,6 Kommun Örebro 7,7 SMHI

98 Söndag 6 sep Ställa om verksamheter Säkerställa vatten och avloppsförsörjningen. Trafiksituationen, spärra av gator och vägar, hitta alternativ. Drabbade fastighetsägare evakueras till hotell. Skadeläget kommunala fastigheter såsom skolor, förskolor, äldreboenden, vårdinrättningar, bad, sporthallar, ishall och gymnasieskolan. Säkerställa att hemtjänsten och särskilda boenden fungerar. Hitta alternativa lokaler till förskolor och skolor inför måndagen. Måltidsproduktionen ställs om med de nya förutsättningarna. Gymnasieskolan stängs i två dagar. Informationshantering till allmänheten och bemanning av den kommunala växeln. Hantera katastrofturister och press.

99 Hallsbergs avrinningsområden

100 Bild Kvarteret Mejeriets höjdsättning

101 Länsstyrelsens utredning av översvämningen Slutsats: Utöver de omständigheter som rådde och de bedömningar som gjordes, hanterades händelsen bra av Hallsbergs kommun och Nerikes Brandkår. Endast små effekter hade kunnat uppnås om man hanterat olyckan på ett annat sätt. Det är därmed inte säkert att konsekvenserna på egendom, miljö och för de drabbade hade blivit mindre.

102 Kommunens arbete med dagvatten 1996 ny vattenreglering skedde ombyggnationer vid Rörsättersbäcken, Storån och Ekoparken och 2017 rensades vattendragen för att förbättra vattenföringen. Fortsatt arbete Miniminivåer i översiktsplanering och detaljplaner. Ny risk och sårbarhetsanalys LSO projekt (Lag om skydd mot olyckor) Skyfallskartering. Utbyggnad av dammar för fördröjning och rening av dagvatten. En omfattande inventering av avlopps och dagvattennät pågår. SMHI projekt om klimatanpassning. Regionalt samarbete erfordras.