Hemmaframställning av sprit

Transkript

1

2

3 Hemmaframställning av sprit (NYA HEMBRÄNNINGSBOKEN) av Ola Norrman (pseudonym) Bokförlaget Exakt ISBN

4 Ola Norrman Hemmaframställning av sprit Fotosättning, Bokförlaget Exakt, Malmö (webversionen ej satt) Teckningar, Tord Hägg, Malmö Layout, Bokförlaget Exakt, Malmö Bokförlaget Exakt Box Malmö Bokförlaget Exakt Nittonde upplagan 1999 Satt med Times och Franklin Gotic Tryckt av Bokförlaget Exakt i Malmö 1999 Publicerad på www ISBN Copyright. Mångfaldigandet av denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av författaren. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller alla former av mångfaldigande, genom kopiering, tryckning, duplicering, stencilering, bandinspelning etc och gäller även bok som laddats ned från Internet. Bokförlaget Exakt, Box 50336, Malmö, Sverige. Andra bra böcker från bokförlaget Exakt: Hemmaframställning av vin ISBN Hjemmefremstilling av vin (norsk utgåva) ISBN Cocktails och drinkar från hela världen ISBN Hemmaframställning av öl ISBN Hjemmebrenningsboken (norsk utgåva) ISBN

5 Inledning 5 Naturlig hembränning 6 Utrustning för jäsning 7 Jäskärl 7 Jäslock, gummiplugg 8 Gummihätta, jäsrör 9 Hävert 10 Mätare 11 Oechslevikt, bruksanvisning 11 Mätglas till Oechslevikten 12 Alkoholmätare och mätglas 12 Termometer 13 Destillationsapparater 14 Kolonnfyllning 15 Värmekälla för destillationsapparaten Termometer 18 Elektronisk temperaturkontroll 18 2 pålitliga lösningar 19 Lab-Master destillationsapparat 20 Kokkärlet 21 Material för destillationsapparaten 22 Anslutning för termometer 23 Kolonnen sedd underifrån 24 Fastsättning av platta för kolonnfyllningen 24 Fastsättning av sil som håller kvar kolonnfyllningen 25 Kylvattnets cirkulationsriktning 26 Snabbare destillation 27 Ingredienser 28 Vatten, socker 28 Jäst 29 Jästnärsalt 29 Turbojäst 30 Klarningsmedel 30 Aktivt kol Aktivt kol är alltid aktivt 32 Hur mycket kol går åt 33 Akvariekol 33 Fällning i spriten 33 er Fördelar med essenser 36 Vilka essenser är bäst? 37 Vodkaförbättrare 37 Likörextrakt och Fill Up 38 Fill Up 38 Drinkmixer 39 Inköpsställen för essenser 40 Mäskjäsning 41 Mäsk Hur mycket socker behövs? 43 Mäskjäsning med bakjäst Mäskjäsning med Turbojäst Enklaste sättet att gömma mäsken 48 Vanligaste sättet att dölja jäslukten 48 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 Destillation 49 Upprepad destillation 49 Fraktionerad destillation 50 Temperaturen 51 Hur många bottnar finns i en kolonn? 52 Tillvägagång vid destillation Olycksrisker och annat viktigt 56 Implosion 56 Explosioner 57 Brandrisk, översvämmningar 58 Förgiftningar 59 Felsökning 60 Destillationen startar ej 60 Förorenad sprit ur apparaten 60 Spriten är inte vattenklar 60 Mäsken stötkokar 60 För svag sprit 61 För litet utbyte 61 Utspädning 62 Formler för beräkning av utspädning 62 Utspädningstabell 96%-ig sprit 63 Finkel 64 Finkelolja 64 Rening med aktivt kol Tillvägagång 66 Kolfiltreringsanläggning 67 Finsmakarmetoden 68 Rening flera gånger genom samma kol 68 Reningen måste vara perfekt 68 Bra att veta 68 Blandning med essenser 69 Grundförutsättningar Blandning med spritessenser 70 Blandning med liköressenser 71 Formel för beräkning av utspädning 71 Snabbmognad av sprit och likör Alkoholstyrka på spritdrycker 74 Alkoholstyrka i likörer 75 Alkoholstyrka i aperitifs och bitters 76 Alkoholstyrka i punsch 76 Sockerhalten i svensk punsch 77 Sockerhalten i svenskt kryddat brännvin77 Sockerhalten i svenska likörer Om snaps och kryddat brännvin 80 Danska sorter Svenska sorter Norska sorter 85 Formler för alkoholstyrka Likörrecept 88 Med likörbas, 40 olika Lagar 100 Tryckfrihet 100 Självklart 100 Straff 101 Extra förord för Sverige 102

6 4 COPYRIGHT OCH INTERNET Copyright Mångfaldigandet av denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av författaren. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller alla former av mångfaldigande, genom kopiering, tryckning, duplicering, stencilering, bandinspelning etc och gäller även bok som laddats ned från Internet. Bokförlaget Exakt, Box 50336, Malmö, Sverige. BOK SOM LADDATS NED VIA INTERNET Bok som laddats ned via internet och köpts genom erläggande av betalning är i ett exemplar köparens egendom. Enligt lagen om upphovsrätt får inte böcker skrivas ut och säljas. Om en bok säljs och en eller flera böcker finns kvar eller boken finns kvar på annat media, t ex i form av den fil som nedladdats från Internet, så innebär detta brott mot upphovsrätten. Det är förbjudet att sälja denna bok i någon form och samtidigt behålla ett exemplar i någon form. Boken är köparens egendom och kan säljas fritt endast en gång om allt övergår till köparen och inga dubletter i någon form finns kvar hos säljaren.

7 Inledning INLEDNING 5 Att tillverka sin egen sprit är förbjudet i vissa länder. Tryckfrihet råder i de flesta länder i världen. Läsaren måste själv ta reda på vilka förhållanden som råder i hans land. Denna bok är en beskrivning hur man tillverkar sprit hemma. Det är ingen uppmaning till Er att göra detta om det är förbjudet i Ert land. Likaså om Ni finns i ett land där man inte får läsa om hur man tillverkar sprit, då uppmanas Ni att följa bestämmelserna i Ert land. Detta är en bok som exakt beskriver hur man tillverkar sprit hemma. Trevlig läsning. Författaren PS: Ett extra förord för läsare boende i Sverige finns på sidan 76.

8 6 NATURLIG HEMBRÄNNING Naturlig hembränning Naturlig hembränningen består av mäskjäsning följd av destillation och efterbehandling. Den kan delas in i följande delar: Utrustning Ingredienser Jäsning Destillation Utspädning Rening Smaksättning Naturlig hembränning har månghundraåriga traditioner i Sverige. Husbehovsbränningen har i olika turer varit skattebelagd, tillåten och förbjuden sedan början på 1600-talet. Hembränning är idag förbjuden i sverige och det som står i denna bok är olagligt att utföra i Sverige. Men kunskapen är en lätt börda och hembränning är tillåten i många länder i världen idag..

9 UTRUSTNING FÖR JÄSNING 7 Utrustning för jäsning Jäskärl Lämpligaste jäskärlet är en vinbryggningshink. Det går också bra att jäsa i en campingdunk, ett plastfat eller en glasdamejeanne. Glas har en förmåga att gå sönder och 20 liter mäsk är mindre trevligt att få på golvet. Ett bra jäskärl skall ge en stor vätskeyta där kolsyran lämnar jäsningen. Därför skall glasdamejeanner inte fyllas upp i halsen. Då blir det en för liten yta för kolsyran att lämna jäsningen på och jäsningen går saktare.

10 8 UTRUSTNING FÖR JÄSNING Jäslock Till plastdunkar finns färdiga jäslock. Det är ett skruvlock med hål och gummipackning för jäsrör. Dessa jäslock är inte bra. Dom läcker oftast eller håller tätt en tid och börjar därefter läcka. En konisk gummiplugg med hål för jäsrör är bättre och håller alltid tätt. Gummiplugg Gummipluggen är bättre än jäslock eller gummihätta till plastdunkar. En gummiplugg läcker aldrig ut kolsyra vid sidan om jäsröret. Det finns också större gummipluggar till glasdamejeanner. Dessa är bra men ofta flera gånger dyrare än gummihättor. Gummipluggar har 2-3 gånger så lång livslängd som gummihättor.

11 UTRUSTNING FÖR JÄSNING 9 Gummihätta En gummihätta tätar mellan glasdamejeanne och jäsrör. Gummihättan skall sitta tätt och hårt mot damejeannen. Observera att gummihättor inte håller tätt om man sätter dem på plastdunkar. Även om man hjälper till med ståltråd eller slangklämmor så kommer de att läcka. Jäsrör Jäsröret skall vara av plast. Jäsröret är ett vattenlås som släpper ut kolsyran och hindrar luft att komma åt jäsningen. Vid jäsning med Turbojäst eller annan snabbjäsning skall jäsrör inte användas de första dagarna. Jäsningen blir så våldsam att jäsröret tömmes på vatten. Kolsyran, som är tyngre än luft, skyddar jäsningen mot lufttillträde. När stormjäsningen avtagit sätter man på jäsröret.

12 10 UTRUSTNING FÖR JÄSNING Hävert Häverten bör vara av plast. En hävert med gummislang ger smak om man använder den till alkohol - och det kan ju hända. Häverten används för att tappa om den färdigjästa mäsken. Mäsken tappas över på destillationsapparaten utan att bottensatsen följer med. Häverten lämnar kvar ca 2 cm bottensats i jäskärlet.

13 MÄTARE 11 Mätare Oechsle Oechslevikt Oechslevikten visar när mäsken är färdigjäst. När Oechslevikten visar 0 eller lägre (ofta -10) på det färgade fältet så är jäsningen klar. Jäsningen brukar starta på +80 eller mera. Oechslevikten bör vara 30 cm lång. Den skall flyta fritt och avläses i vätskeytan (som en batteriprovare). Det finns många olika fabrikat, de flesta från Taiwan. Ett av de bästa fabrikaten är Widder från Tyskland. Oechslevikten är det enda sättet att se om mäsken jäst ut. Att det slutat ploppa i jäsröret betyder inte att jäsningen är klar. Det kan lika gärna betyda att kolsyran läcker ut någonstans. Bruksanvisning för Oechslevikt Låt Oechslevikten flyta fritt och avläs i vätskeytan. Vill man veta alkoholhalten i mäsken skall man använda Oechslevikten. Uppjästa Oechslegrader delat med 8 = volym-% alkohol. Exempel: Startvärde +80 (vitt fält) och slutvärde -16 (färgat fält). Uppjästa Oechslegrader är 80 på plusskalan och 16 på minusskalan, totalt 96 Oechslegrader. 96 delat med 8 = 12% alkohol i mäsken.

14 12 MÄTARE Mätglas till Oechslevikten och alkoholmätaren Oechslevikten fungerar i vilket kärl som helst. Bara den får flyta fritt utan att röra vid botten. Det går bra i jäskärlet, i en flaska eller ett mätglas. Det bästa är att anskaffa ett 250 ml mätglas att använda till både Oechslevikten och alkoholmätaren. Mätglaset kan också användas till utspädning och essensblandning och att mäta Likörbas med vid likörblandning. Alkoholmätare Mäter volym-% alkohol i alkohol/vattenblandningar. Alkoholmätaren fungerar inte på vin, öl, likör o s v. Alkoholmätaren är oftast graderad volym% och skall vara 30 cm lång för bästa precision. Ännu noggrannare mätare för 30-60% finns också att köpa. Alkoholmätaren skall flyta fritt i spriten och avläses i ytan (som en batteriprovare). Med alkoholmätaren mätar man styrkan på destillatet för att kontrollera att destillationsapparaten fungerar ordentligt (det skall gärna vara över 90% och absolut över 80%). Sedan används alkoholmätaren när spriten skall spädas ut före kolrening och vid essensblandning..

15 MÄTARE 13 Termometer Termometerns viktigaste uppgift är att mäta temperaturen i kolonnens topp under destillationen. Den används också vid behov för att kontrollera temperaturen när mäsken jäser. Det är viktigt att termometern visar rätt vid 78 C. Det skall vara en finkalibrerad sprittermometer. Det räcker med gradering i hela grader. Det finns också termometrar från C med 2/10 dels noggranhet. Dessa är betydligt dyrare.

16 14 DESTILLATIONSAPPARATER Destillationsapparater Destillationsapparater finns i ett antal utföranden. En destillationsapparat i rostfritt stål är bäst. Hållbarheten är praktiskt taget obegränsad. En bra destillationsapparat är försedd med kolonn. Kolonnfyllningen ger maximal kontaktyta, ett motstånd som ej är för högt och bra återrinning. Mellan kolonn och kokkärl sitter en riktig mejerikoppling i rostfritt stål. Kolonnlängd och dimensionerna på kylrör m m är avpassade så att det ej blir för stort ångmotstånd. Apparaten är vetenskapligt uträknad så att när spriten är slut så avstannar processen. Det kommer inte ut mer sprit ur kylaren. En av de bästa destillationsapparaterna är Lab-Master. Ritningarna finns på sidorna

17 DESTILLATIONSAPPARATER 15 Kolonnfyllning En kolonnfyllning skall vara 5-8 mm, ha stor anläggningsyta och helst också vara glatt. Den kan vara glacerad, i metall eller av glas. Kolonnfyllningen får inte ge för stort motstånd för ångan. Därför är glaskulor, krossade bilrutor eller tallrikar, singel m m, inte bra. Man måste ha kolonnfyllning i kolonnen för att uppnå fraktionerad destillation. Varje fyllkropp i kolonnen träffas på ytan av ånga innehållande alkohol och vatten. Vattnet kondenseras till en del och rinner tillbaka. En starkare alkoholblandning fortsätter i ångform uppåt i kolonnen till nästa fyllkropp. På detta sätt sker det en liten minidestillation på varje fyllkropp. Med rätt fyllkroppar motsvarar en kolonndestillation hela 8 vanliga destillationer. Därför är det viktigt med en bra kolonnfyllning med bl a stor yta, se nedan. Kolonnfyllningen är en evighetsartikel och skall vara riktig från början. Kolonnfyllningen skall hålla en storlek på ca 1/10 av kolonndiametern, dvs 5-8 mm. Den bör ha större kontaktyta än kulor. Glaserade rachigringar i porslin är en utmärkt kolonnfyllning. Det är små kapade rör på ca 5,5 mm som ger ett litet motstånd och stor kontaktyta. Det är yta både utanpå och genom ringen. Ytan är 930 mot 300 för motsvarande glaskulor. Glaseringen gör att återrinningen blir bättre. Glacerade rachigringar har obegränsad livslängd om man rengör dem med

18 16 DESTILLATIONSAPPARATER rengöringsmedel och sköljer dem rena med varmt vatten. Kolonnfyllningen skall vara rengjord före varje destillation. Efter varje destillation skall kolonnen backspolas med varmvatten och fyllningen rengöres vid behov med rengöringsmedel. Förfarande: backspola kolonnen med varmvatten och låt den sedan ligga i blöt i rengöringsmedel och varmt vatten. Backspola med varmvatten en gång till. Klart. Rachigringar används också för sin stora kontaktyta som kokstenar. Vid problem med vörtkokning m m (när man brygger öl) lägger man rachigringar i botten på kastrullen. Värmen fördelas och kokningen blir problemfri. Rachigringar finns att köpa i handeln. Värmekälla för destillationsapparaten Det är bara elektrisk uppvärmning som gäller. En värmeplatta under eller ett värmeelement inuti destillationsapparaten. Värmekällan får gärna ha steglös strömtillförsel ( typ volymkontroll ), men det är inte nödvändigt. OBSERVERA: värmekällan får INTE vara försedd med termostat. Då stötkokar apparaten och temperaturen i kolonntoppen går inte att ställa in.

19 DESTILLATIONSAPPARATER 17 Den vanligaste värmekällan är köksspisen. Köksspisar går till 99% på hjul. Finns det en fläkt ovanför köksspisen så rullar man bara ut spisen en bit på golvet. 90 cm höga AEG-spisar står ibland på klena plastben som är utskruvade 5 cm. Ta det mycket försiktigt med dessa spisar annars knäcks plastbenen. Lösa värmeplattor går också bra. Är kapaciteten låg så kan uppvärmningen ta åtskilliga timmar. En stor platta är bättre. En värmepatron inuti kokkärlet är mycket bra. Man måste bara se till att värmepatronen inte går torr. Är den inte täckt av mäsk under hela destillationen så bränns elementen sönder. En värmepatron ger snabbare uppvärmning. Ofta finns flera element i patronen så att man kan köra ett element extra under uppvärmningen. Det får INTE finnas termostat i värmepatronen. Det är temperaturen i kolonntoppen som skall finregleras, inte temperaturen i kokkärlet.

20 18 DESTILLATIONSAPPARATER Termometer Termometerns viktigaste uppgift är att mäta temperaturen i kolonnens topp under destillationen. Det är viktigt att termometern visar rätt vid 78 C. Det skall vara en finkalibrerad sprittermometer. Det räcker med gradering i hela grader. Elektronisk temperaturkontroll Destillationsapparaten fungerar bra utan denna utrustning. Med temperaturstyrning behöver man inte övervaka temperaturen själv. Det finns otaliga varianter av styrning av temperaturen. En avkännare placeras i kolonntoppen inställd på 78 C. Sedan

21 DESTILLATIONSAPPARATER 19 påverkar denna värme eller genomloppskylning (via magnetventiler) om temperaturen blir för hög. På en Lab-Master behövs normalt ingen temperaturstyrning. Men visst är det kul och bra ibland. Och det behöver inte kosta så mycket. Det första som kommer på tal är att sätta en termostat i kolonntoppen. Termostaten stänger sedan strömmen när temperaturen blir för hög. I praktiken är detta en dålig lösning. Det finns en viss tröghet i systemet. Termostaten behöver någon grad att reagera på. Destillationen avstannar. Värmekällan tar tid att få upp temperaturen igen, när värmeplattan åter får ström. Destillationen kommer att ta 50% längre tid. Det enda detta system duger till är som säkerhetsventil. Temperaturen ställs in några grader för högt. Om temperaturen av någon anledning stiger så kommer termostaten att stoppa destillationen. Det finns 2 pålitliga lösningar som fungerar bra. 1. En termostat placeras i kolonntoppen. När temperaturen blir för hög så bryter termostaten strömmen till DET SISTA elementet i en värmepatron. Destillationen fortsätter med lite mindre värmetillförsel och avstannar inte i trögperioden när termostaten släpper igenom ström igen. En billig och effektiv lösning. 2. En elektronisk styrning anslutes till en kontakttermometer i kolonntoppen. Observera att en kontakttermometer bara tål några volt och måste kopplas till elektronik. När temperaturen blir för hög så kopplar styrningen om strömmen till värmeplattan så att den går genom en reostat (steglös effektkontroll) som är inställd på lite lägre effekt än plattan. Detta ger samma effekt som i ovanstående exempel men exaktare. En kontakttermometer reagerar på 1/10 grad och en termostat på 1-2 grader. Den elektroniska styrningen kan också kopplas till en magnetventil som öppnar en extra genomlopps-kylning i kolonnen.

22 20 DESTILLATIONSAPPARATER Lab-Master destillationsapparat kolonnens höjd är 59 cm kylarens längd är 20 cm avståndet mellan första och andra genomloppskylning är 5 cm avståndet mellan mejerikopplingen och första genomloppskylningen är 6 cm Kommentarer: En av marknadens bästa apparater. Kylarens längd är bara 20 cm för tillverkaren ville inte göra den längre. Detta för att förhindra för snabb destillation med dåligt resultat (man sänker ganska snabbt hastigheten om det kommer varm sprit ur apparaten). Kylaren kan göras 5-10 cm längre men det är ej nödvändigt.

23 DESTILLATIONSAPPARATER 21 Kokkärlet Kokkärlet består av 2 mot varandra ställda rostfria spannar på mellan liters volym vardera. Kokkärlets volym blir då liter. Bucklar botten utåt när kokkärlet skall stå på en kokplatta så knackar man till den med en klubba tills den går svagt inåt. Använder man istället 2 degbunkar får man ett lägre och bredare kokkärl. Detta är bättre för uppvärmningen går fortare. Kokytan (förångningsytan) blir större och destillationen går snabbare. Det går också att svetsa samman 2 st rostfria grytor på liters volym vardera. Detta är de tre mest använda typerna av kokkärl. Genom att använda degbunkar och spannar, som tillverkas som standardvaror, sparar man stora pengar. 30 liters breda och låga rostfria fatölsfat går också bra. Ett fatölsfat måste förses med invändig elvärmepatron för botten är inte plan. Kokkärlet kan utformas på annat vis som ger en ännu snabbare destillation (brett kärl, konisk övergång till kolonnen), men tidsvinsten i skillnad mot ett kärl av degbunkar, är obetydlig.

24 22 DESTILLATIONSAPPARATER Rostfritt syrafast stål Material 12 mm rör Stålplåt från håltagning i kokkärlet. 25 mm rör Genomgående rör 12 mm rör 2 tums rör 12 mm rör 2 tums mejerikoppling Mejerikoppling

25 DESTILLATIONSAPPARATER 23 Anslutning för termometer Anslutningen är ett 12 mm borrat hål. I detta sätter man en gummipackning för termometer. Detta är samma typ som man använder till kabelgenomföringar. I gummipackningen passar en vanlig laboratorietermometer.

26 24 DESTILLATIONSAPPARATER Kolonnen sedd underifrån bult-platta-mutter kolonngods platta med hål i sträng fastsvetsad i varje ända, monterad tvärs över kolonnen Fastsättning av platta som håller kvar kolonnfyllningen Tvärs över kolonnen svetsar man en smal sträng rostfritt stål. I centrum fäster man sedan en rostfri 5 mm bult. Plattan som skall hålla kvar kolonnfyllningen förses med ett hål i centrum och sedan flera andra hål för ångans passage. Sätt plattan (centrumhålet) på bulten och fäst den med en rostfri mutter. Sedan kan man skruva av och på plattan när man skall fylla på och ta ur kolonnfyllningen.

27 DESTILLATIONSAPPARATER 25 Fastsättning av sil som håller kvar kolonnfyllningen Silplattan har ett hål i centrum som passar bulten. En rostfri mutter håller sedan silen på plats. Silen håller i sin tur kvar fyllningen i kolonnen. En smal rostfri sträng svetsad tvärs över kolonnbotten. I centrum fastsvetsas en liten (M5) rostfri bult. På denna sätter man sedan silplattan.

28 26 DESTILLATIONSAPPARATER Kylvatten in Kylvatten ut Kylvattnets cirkulationsrikning Att kylvattnet cirkulerar i rätt riktning är nödvändigt för en perfekt destillation. Kylvattnet skall in i nederdelen av kylaren, genom utloppet i kylarens överdel och sedan vidare till den understa genomloppsförkylaren. Sedan vidare till nästa övre förkylare (och ev följande) och därefter ut i avloppet. Då får kylaren det kallaste vattnet i rätt kylriktning. Sedan går kylvattnet vidare till den understa förkylaren och vidare uppåt till nästa.

29 DESTILLATIONSAPPARATER 27 Snabbare destillation Destillationsprocessen är långsam och många vill att den skall gå snabbare utan att resultatet försämras. På en fabrikstillverkad utrustning är det inte mycket man kan göra men hemmabyggaren kan prova olika vägar. Om man börjar nedifrån så ger ett lågt brett kokkärl (2 degbunkar eller ett lågt 30 liters fatölskärl) en snabbare förångning än ett vanligt (2 spannar). Sedan kan man öka diametern på kolonnen från 2 tum till 2,5 tum. Då blir platsen i kolonnen betydligt större och motståndet för ångan minskar. Och när motståndet minskar så ökar destillationshastigheten. Samma effekt uppnås om man monterar 2 kolonner på kokkärlet. En stor broms för ångan är när den skall gå från kolonnen till kylaren falla över kanten. Detta är en kritisk punkt där man dessutom håller kontroll på temperaturen. Från kolonnens breda rör skall ångan in i kylarens smala. Om man snedsågar kolonnen här och sätter på den avsågade biten snett nedåt har man fått en övergång som är lika bred som kolonnen (se bild). Sedan kan man slutligen öka diametern på kylröret, så att motståndet blir mindre. Mellan det innersta och yttersta röret i själva kylaren skall det vara så lite plats som möjligt. Då får vattnet passera snabbt och kylningen blir effektiv. Kolonnhöjder över 60 cm är mycket svåruppvärmda och ger en långsam destillation. 60 cm räcker till för att ge ett rent resultat.

30 28 INGREDIENSER Ingredienser Vatten Vi använder vanligt dricksvatten. Bor man nära en pappersindustri så kan vattnet vara svårt att jäsa på. Då filtrerar man det genom 1/2 kaffekopp aktivt kol så blir det rent som källvatten. För utspädning av destillerad sprit användes destillerat, mineralfritt vatten (ej batterivatten), annars får man kalk och mineralfällning i spriten. Ibland går det bra att blanda med mjukt (avhärdat) vatten. Socker Vi använder vanligt strösocker. Det finns olika varianter av sockerlag att köpa. Det blir inte bättre men är bekvämare och dyrare. Spriten blir inte bättre på någon annan sockerart eller stärkelseprodukt.

31 INGREDIENSER 29 Jäst Vi använder vanlig bakjäst, färsk eller torrjäst. 5 paket färskjäst (250 gram) är normalt till en jäsning på liter. Detta ger en snabb jäsning som startar på några timmar. För själva jäsningen behövs det bara 1,5 gram jäst per liter. Man överdoserar för att det skall gå fortare. Det finns Turbojäster för snabbare jäsning. Jästnärsalt För att ge jästen näring och för att minska finkelbildningen använder man jästnärssalt. Det viktigaste för jästen är kväve, Det vanligaste är att man tillsätter g hjorthornssalt till en jäsning på 25 liter mäsk. Vid snabbjäsning ger dock Turbojäst en snabbare jäsning.

32 30 INGREDIENSER Turbojäst För att få en snabbare jäsning använder man Turbojäst, finns i olika fabrikat, t ex Turbojäst, Alcotech, Turbo 3, Norsk Turbo. Jäsningen blir då klar på 2-3 dygn beroende på sockermängd och temperatur, alkoholhalt 11-12%. För att få en starkare mäsk och få ut mer sprit ur en mäskjäsning är Willes 8 kg:s Guld Turbo en av dom bästa. Den håller vad den lovar och ger en mäsk på 16% alkohol, i gynsamma fall 18%. Det betyder ca 50% mer sprit ur apparaten på samma mängd mäsk. Klarningsmedel När mäsken jäst färdigt skall den klarna. Mäsken klarnar själv, snabbare om man kyler ner den. Det är bara att vänta. Vill man att detta skall gå snabbare användes klarningsmedel. Det är samma klarningsmedel som till vin. Mäsken tappas över till ett nytt jäskärl utan att bottensatsen följer med. Klarningsmedel sätts till. Klarningen går mycket snabbt, mellan 4-24 timmar. Klarningen kan påskyndas genom kylning, ställ mäsken svalt eller kallt. Mäsk som jäses på Turbojäst brukar klarna snabbt utan klarningsmedel. Efter klarningen tappas den kristallklara mäsken över på destillationsapparaten med en hävert. Bottensatsen kastas.

33 Aktivt kol AKTIVT KOL 31 Aktivt kol finns i 100-tals olika sorter och karakteriseras av sin absorptionsstruktur och speciella porösa sammansättning. Kolet får sina egenskaper genom tillverkningsmetod och råmaterial. Kolet absorberar föroreningar genom en kombination av många olika verkningar. Kolet är väldigt poröst med en stor yta, vanligtvis mellan m 2 /gram. Porerna kan beskrivas som ett enorm stort antal naturligt bildade sprickor eller hålrum slumpvis fästade tillsammans med varandra i en genomträngande struktur. Kolet kan liknas vid små tvättsvampar där föroreningar fastnar i hålen. Absorption innefattar en samverkan av ytter- och innerytan och är effekten av den aktiva styrkan. Kolet har en kemisk, en fysisk och en elektrostatisk styrka.

34 32 AKTIVT KOL Aktivt kol tillverkas från vanligt kol som kan vara bruten stenkol eller tillverkat av olika material som trä, kokosnötskal, torv eller avfallsprodukter från oljeindustrin. Vanligt kol är inte aktivt och innehåller en mängd ämnen som tjära m m. När man eldar med kol så ger dessa ämnen ifrån sig värme. När man tillverkar aktivt kol så värmer man upp vanligt kol till mycket hög temperatur, över 1000 C. Då förgasas olika ämnen i kolet och lämnar kolet, vilket också laddar upp det elektriskt. Kvar blir en massa tomrum, som i en tvättsvamp. Vissa substanser i olika grundmaterial förångas vid olika temperaturer och på detta sätt kan man styra porösiteten. För att få ytterligare porer blåser man in 130 C vattenånga bland kolet. Genom att välja grundmaterial, temperatur och behandlingsform (ånga, vätesuperoxid etc) kan man skräddarsy porernas utseende, mängden porer (mätas i m 2 /gram och brukar ligga mellan ) och den elektriska laddningen. Olika grundmaterial väger olika mycket och därför väger stenkol t ex dubbelt så mycket som torvkol, vilket vid samma volym ger dubbla priset för kolet. Vissa material har en stor andel förångbart innehåll och ger då en stor absorbtionsyta. Man skräddarsyr dessa porer för sitt ändamål (dom formas så att finkelojor m m passar exakt i porerna) och för alkoholrening finns det bara ett litet antal lämpliga kolsorter, t ex Chemviron och Hisorb Norit 0,25-1 mm är ett enklare kol som ger spriten en mjuk och len smak Utöver porerna, formade så att önskade föroreningar fastnar i dem, är kolet också elektriskt laddat. Föroreningarna fastnar också utanpå kolet som om det vore en magnet. Vid filtrering i rör skall man inte hälla igenom 2 gånger, för andra gången lossnar de föroreningar som hänger utanpå kornen. Förutom kolets struktur spelar 3 saker in; kornstorlek, kontakttid och kontaktyta. Se under RENING MED AKTIVT KOL. Aktivt kol är alltid aktivt Aktivt kol är elektriskt laddat (att jämföra med en magnet) och kommer alltid att vara aktivt. Det enda som kan hända är att kolet blir mättat med föroreningar. Då är det inte plats till mer, vare sig inuti eller på ytan, och kolet slutar att absorbera. Tar man bort föroreningarna så fungerar kolet igen. Regenerering är dyrare än att köpa nytt kol och praktiseras därför inte i hemmet.

35 AKTIVT KOL 33 Hur mycket kol går åt De flesta kolsorter har samma förmåga. 1,8-2 liter räcker till 4-5 liter ca 40%-ig sprit. Några sorter räcker till det dubbla. DEN BÄSTA reningsmetoden är filtrering genom ett kolskikt i ett rör. Röret brukar innehålla ca 2 liter kol. Ibland blir reningen inte helt perfekt. Då renar man en gång till med nytt kol, och resultatet blir glänsande. Det sista kolet har nästan all effekt kvar och används därför som första kol nästa gång. Man förbrukar och betalar bara en portion kol. Akvariekol Akvariekol går EJ att använda med bra resultat. Akvariekol har genomgående för stor kornstorlek. Akvariekol tillverkas av de mest skiftande råvaror som t ex djurben, blod m m. De billiga råvarorna gör att kolet t o m kan smaksätta spriten till att bli sämre än före reningen. Fällning i spriten Ibland får man en grå fällning i spriten. Oftast är detta kalk och mineraler från vattnet man spätt ut spriten med. Därför skall man alltid använda mjukt eller mineralfritt vatten till utspädning. Vissa aktiva kol kan ge en grå kolfällning i spriten. Ibland räcker det att hälla om den första halvlitern. Det är också viktigt att använda tillräckligt bra filterpapper.

36 34 ESSENSER er er Trodde Du att essenser bara var något för hemmabruk? Så är det inte alls. Mycket av den sprit vi köper är gjord på essenser i spritindustrin. Produkterna är bra. Blandning med essenser är en normal företeelse inom spritindustrin. Inom whisky och romindustrin används essenser ibland som likformare. Genom en låg tillsats av essens (aromförstärkning) till sin produkt ser man till att smaken alltid är likadan (standardisering). När man köper kvalitetsessenser så är det ingen större skillnad på vad man gör i köket och i spritindustrin. T ex så är Prestige essenser bara en konsumentversion av samma essenser som säljs till sprititindustrin.

37 ESSENSER 35 er tillverkas från olika råvaror. Man arbetar ofta med oljor, koncentrat eller lösningar av ursprungsmaterialet. Det kan vara t ex cognacsolja, kaffeolja, apelsinolja, kumminolja, dillolja eller anisolja. Det kan också vara naturliga finkeloljor. Till detta kommer extrakter av kryddor, ek och örter. Ibland destilleras dessa extrakter för att bli renare och starkare. De stora utländska aromfabrikerna har också färdiga blandningar med olika smak, t ex gin och rom. Sedan finns det naturidentiska aromer. Här har man analyserat naturliga aromer och sedan tillverkat likadana. Det finns också syntetiska aromer men dessa används allt mindre. Tekniken går framåt med stormsteg. Det finns idag aromer av en kvalitet man inte kunde drömma om för 5 år sedan. En ny teknik, kolsyredestillation, står för många av dessa framsteg. Tar vi en romessens kan den t ex vara uppbyggd av en eller flera grundaromer med romsmak. Varje sådan arom kan vara uppbyggd av ett stort antal ingredienser. Sedan kan romen förfinas med några oljor, vanilj, ekextrakt, kryddextrakt och kanske lite glycerin och sockerrörsmelass. På toppen av detta lägger man ibland in koncentrerad rom, om det finns möjlighet. Bränt socker (sockerkulör E 150) används både som färgämne och för fyllighet och smak. Det kan ta lång tid, ibland flera år, att få fram en bra essens. Oftast går det åt 100-tals prover. Gert Strand i Sverige är en av de ledande på essenser. Hans essenser säljs under namnet PRESTIGE essenser. Se t ex på internet under

38 36 ESSENSER Fördelar med essenser All sprit som lagras i ekfat innehåller finkeloljor. De är en del av aromen i cognac, whisky, mörk rom och andra sorter. För mycket finkelolja förstärker en eventuell baksmälla. blandad sprit innehåller mindre eller ingen mängd finkeloljor och man mår bättre dagen efter. Om man inte dricker allt för mycket. För likörtillverkning är essenserna överlägsna färsk frukt. All likör (utom kokos där smaken minskar naturligt med lagring) gjord på essens kan lagras hur länge som helst. Använder man färsk frukt så blir hållbarheten begränsad till 3-6 månader. Smaken är ofta bättre i essenserna. Dessa är ofta gjorda på naturliga råvaror som väljs ut just för sin fina smak, lämplig för likörframställning, och därefter koncentreras. Exakt rätt mängd vanilj och andra förfinare är också tillsatta. er är billigare att ha hemma än färdig sprit. er tål att lagras i åratal utan problem. Har man några flaskor essens hemma så täcker det de flesta smakriktningar, från en sval Gin o Tonic till en Skåne till sillen - och en Hot Shot på Italiano. En Hot Shot på 1/2 Italiano och 1/2 Sambuca är god liksom att en Hot Shot på hasselnötslikör är en verklig höjdare.

39 ESSENSER 37 Vilka essenser är bäst? Enlig författarens uppfattning så står PRESTIGE essenser från Gert Strand i Malmö, i en klass för sig. Gert Strand tillverkar också essens för alkoläsk. en innehåller den smak som bildas vid jäsning av alkoläsk. en blandas med sprit och sedan häller man 4 cl av denna blandning i ett glas och häller på en 33 cl läsk. Resultatet blir en jättegod alkoläsk helt utan spritsmak. Samtidigt introducerades Winecoolers enlig samma system. Dessa har ingen spritsmak alls och är jättegoda. Gert Strands första märke var STRANDS essenser och det var baserat på en ide och vision att tillverka en essens som var så bra som det överhuvud taget är möjligt och basera den på naturliga råvaror. Under en 20-års period växte Strands i Malmö från minsta märke till större än alla konkurrenterna tillsammans. Gert Strands varumärke heter idag PRESTIGE. Dessa essenser är samma som byggt upp den stora försäljningen. Idag är varumärket Strand sålt till CBF i Mölndal. Strand essensen har inte längre samma innehåll eller ursprung. Har man köpt Strand från Strand i många år och plötsligt får en Strand från Mölndal så lär man bli överraskad. Vodkaförbättrare Den mesta hembrända spriten dricks utan att man tillsätter essenser. Ofta har den en omisskänlig hembräntsmak. Det finns en Vodkaförbättrare från företaget HISAB som kan användas till att förbättra smaken på spriten. 1 flaska räcker till 5 liter (vid hyfsad sprit liter) så det är billigt. Vodkaförbättraren har en smak av vodka, dvs av ren sprit. En neutral smak som i sammanhanget smakar ingenting men effektivt döljer bismakerna.

40 38 LIKÖREXTRAKTER OCH FILL UP KONCEPTET Likörextrakt och Fill Up Fill Up - konceptet som gick hem Idag säljs dom flesta likörextrakter i Fill Up flaskor. Flaskorna innehåller helt enkelt rätt mängd extrakt och man fyller på flaskan med sprit, så är det klart. På detta sätt blev det enklare för kunderna och succen var given. Jag håller PRESTIGE Fill Up som marknadens bästa. Det finns också ett Drinksortiment från företaget HISAB som är mycket bra. Fill Up extrakter är det senaste sättet att blanda sin egen likör. Man köper en flaska med extrakt. Mängden extrakt variererar från sort till sort så att man bara behöver fylla på flaskan med 40%-ig sprit så blir smak, sötma och alkoholstyrka rätt.

41 LIKÖREXTRAKTER OCH FILL UP KONCEPTET 39 Drinkmixer och Coctailmixer HISAB drinkmixer är enligt min uppfattning dom bästa. Säljes i flytande form på flaska enligt Fill Up konceptet. HISAB cocktailmixer anser jag är dom bästa, säljs bara på Fill Up flaskor.

42 40 INKÖPSSTÄLLEN FÖR ESSENSER Inköpsställen för essenser Inköpsställen Det finns många ställen att köpa essenser och tillbehör. Det vanligaste är Internet, postorder, specialbutiker färghandel och varuhus. Man kan se på Internet på där finns ofta bra information och länkar till återförsäljare av Original Prestige er. Eller faxa ( ) eller skriv till Gert Strand AB, Box 50221, S Malmö, och fråga, Specialbutiker Det finns specialbutiker över i de flesta större och mellanstora städer. Ett antal företag som börjar på Vin, t ex Vinboden (en ledande kedja, se Vinmakaren, Vinkällaren, Vinhandlaren m fl. I specialbutikerna får man personlig service och kan handla i lugn och ro. De flesta specialbutikerna ger god service, säljer originalprodukter och är seriösa. Färghandeln Färghandeln är av tradition ett naturligt inköpsställe för essenser och tillbehör. Prestige kvalitetsessenser finns idag hos välsorterade färghandlare. Sortimentet är ofta lite mindre, man har personlig service och kan ställa upp med goda råd. Varuhusen Det är inte så kul att visa upp 10 sorters spritessenser för alla kunderna i varuhuset. Ofta kör man med varuhusanpassade essenser, dvs dom skall räcka till 2 flaskor och vara billiga. Prispressen går ut över kvaliten på innehållet. Använder man bara halva essensen så kommer det som är kvar att oxideras av att flaskan är halvfylld med luft. Smaken försämras kraftigt av oxidation.

43 Mäskjäsning MÄSKJÄSNING 41 Mäsk Mäsk är en alkoholhaltig vätska för destillation. Man jäser ett vin på socker utan några större krav på smaken. På kort tid vill man få så hög alkoholstyrka som möjligt. Bakjästen jäser till ca 12% alkohol, under mycket gynnsamma förhållanden till 13%. Sedan tål inte jästen mer alkohol. Man brukar räkna med 13% som det optimala och det säkraste sättet att nå dit är att använda Turbojäst. För att kunna jäsa måste sockret vara helt upplöst i vatten. 17 gram socker ger 1% alkohol i en liter mäsk. I jäskärlet lämnar man 2 dm fritt så att mäsken inte skummar över. I en 25 litersdunk kan man således inte jäsa 25 liter, snarare liter.

44 42 MÄSKJÄSNING Under jäsningen äter jästsvamparna upp sockret och lämnar 2 biprodukter, alkohol och kolsyra. Kolsyran pluppar ut genom jäsröret och alkoholen stannar i mäsken. För att jästen skall orka så länge som möjligt ger man den bästa möjliga förutsättningar. Jästen startar bättre på syrerikt vatten från en stril. Sedan ger man den bästa möjliga näring i form av jästnärssalt och en temperatur mellan C som den stortrivs i. Jäsningen ger själv en temperaturökning på ca 2 C. Vid temperaturer under 18 C stannar jäsningen tills temperaturen höjs igen. En stor yta på jäsningen gör att kolsyran snabbt kan lämna mäsken (fyll ej damejeanner upp i halsen). Jäsningen kan påskyndas genom att man skakar mäsken så att kolsyran fortare lämnar mäsken. En stormjäsande mäsk kan man inte skaka om den skall stanna kvar i jäskärlet. En större jäsning, t ex ett fat om 100 eller 200 liter, jäser snabbare än en liten jäsning. Vid 11-13% alkohol går jästen i dvala och sjunker till botten. Detta kan påskyndas genom tillsats av Klarningsmedel för vin. Den klara mäsken tappas sedan över till destillationsapparaten och destilleras. Klarnad mäsk får inte stå med bottensatsen längre än 3 veckor. Den måste i så fall tappas om, så att bottensatsen inte orsakar att mäsken surnar eller oxiderar. När mäsken inte stormjäser så skall ett jäsrör med vatten vara påsatt. Vattenlåset hindrar luften att komma åt mäsken. Syret i luften vill oxidera alkoholen till ättika. Under jäsningen så skyddas mäsken av kolsyran, som är tyngre än luft och ligger på ytan som ett skyddande lock. Ännu ett skäl att lämna 2 dm fritt i jäskärlet.

45 MÄSKJÄSNING 43 Hur mycket socker behövs? Jästen förmår bara jäsa upp till 13% alkohol. 17 gram socker ger 1% alkohol i en liter mäsk. Mer socker kan inte jäsa ut och är onödigt att sätta till. Det går åt 221 gram socker per liter mäsk (13 x 17 gram). 20 liter mäsk behöver 4,5 kg socker 21 liter mäsk behöver 4,7 kg socker 22 liter mäsk behöver 4,9 kg socker 23 liter mäsk behöver 5,1 kg socker 24 liter mäsk behöver 5,3 kg socker 25 liter mäsk behöver 5,5 kg socker 26 liter mäsk behöver 5,8 kg socker 27 liter mäsk behöver 6,0 kg socker 28 liter mäsk behöver 6,2 kg socker 29 liter mäsk behöver 6,4 kg socker 30 liter mäsk behöver 6,6 kg socker Finns det ingen våg så kan man mäta strösocker med litermått. 1,15 liter strösocker väger 1 kg. Det finns specialjäster (Willes 8 kg Guld Turbo, Willes 10 kg Turbo) som kan jäsa upp till 17-18% alkohol. Mät ut hur många liter som skall jäsas. Räkna sedan antal liter x 18% alkohol x 17 gram socker. Exempel: 22 liter mäsk skall jäsas: 22 x 18 x 17 = g socker = ca 7 kg. Lös sockret i hett vatten tills det är en sockerlag, fyll sedan upp med kallt vatten till 22 liter och tillsätt jästen. Observera att brödjäst inte kan jäsa ut mer än 11-13% alkohol, endast högalkoholjäster (Turbojäster) klarar detta.

46 44 MÄSKJÄSNING Mäskjäsning med bakjäst 1. MÄRK UT VOLYMEN Märk ut ett nivåmärke på jäskärlet hur många liter Ni skall jäsa. Mäta med vatten och kom ihåg att lämna minst 2 dm till skumning. VARMT VATTEN VARMT 2. BLANDNING Tappa 10 liter varmt vatten från varmvattenkranen till jäskärlet. Häll i sockret. Skaka eller rör om tills sockret löst sig helt. OBS: sockret måste vara helt upplöst för att kunna jäsa till alkohol. UPPLÖST JÄST FYLL UPP MED KALLT VATTEN KALLT 3. TILLSÄTT JÄSTEN Fyll upp jäskärlet med kallvatten. Tag gärna syresatt vatten från strilen. Fyll upp till nivåmärket. Sätt till jäst och jästnäring. Användes färsk bakjäst så lös upp denna i 1 kaffekopp strösocker och 2 dl vatten först. Skaka så att allt blandas.

47 MÄSKJÄSNING C 4. JÄSNING Sätt på jäsrör med vatten i efter 2 dagars jäsning och tryck fast locket. 0 Oechsle eller lägre 5. OMTAPPNING När jäsningen upphört, mät med Oechslevikten. Den skall visa 0 till -20 (färgat fält). Är mäsken kristallklar så tappas den om till destillationsapparaten. Är mäsken grumlig så tappas den om till ett annat jäskärl, utan att bottensatsen följer med. Sedan är det bara att vänta några dagar så klarnar den. Är det bråttom så tillsätt Klarningsmedel för vin. Detta verkar på 4-24 timmar. Tappa sedan över den klara mäsken till destillationsapparaten, utan att bottensatsen följer med.

48 46 MÄSKJÄSNING Mäskjäsning med Turbojäst 1. MÄRK UT VOLYMEN Märk ut ett nivåmärke på jäskärlet hur många liter Ni skall jäsa. Mäta med vatten och kom ihåg att lämna minst 2 dm till skumning. VARMT VATTEN VARMT 2. BLANDNING Tappa 10 liter varmt vatten från varmvattenkranen till jäskärlet. Häll i sockret. Skaka eller rör om tills sockret löst sig helt. OBS: sockret måste vara helt upplöst för att kunna jäsa till alkohol. TILLSÄTT TURBO JÄST FYLL UPP MED KALLT VATTEN KALLT 3. TILLSÄTT JÄSTEN Fyll upp jäskärlet med kallvatten. Tag gärna syresatt vatten från strilen. Fyll upp till nivåmärket. Häll i Turbojästen och skaka kraftigt. Jäsningen startar inom några timmar. Lägg locket löst på utan att använda jäsrör.

49 MÄSKJÄSNING C 4. JÄSNING Sätt på jäsrör med vatten i efter 2 dagars jäsning och tryck fast locket. 0 Oechsle eller lägre 5. OMTAPPNING När jäsningen upphört, mät med Oechslevikten. Den skall visa 0 till -20 (färgat fält). Är mäsken kristallklar så tappas den om till destillationsapparaten. Är mäsken grumlig så vänta en dag till, det behövs inget klarningsmedel till Turbojäst. Tappa sedan över den klara mäsken till destillationsapparaten.

50 48 MÄSKJÄSNING Enklaste sättet att gömma mäsken Bästa stället är mitt framför näsan. Märk mäsken med Vitt vin eller liknande och ingen kan se skillnad på mäsk och vin. Eller häll i lite röd vinfärg och märk mäsken som Rödvin. Under jäsningen bildas stora mängder kolsyra som ploppar ut genom jäsröret. Det kommer över 1000 liter jästdoftande kolsyra på en 25-liters jäsning. Det finns en del som inte tycker om jästlukten. Kolsyran kan då ledas bort med en slang som kopplas på jäsröret. Slangen kan man dra ut genom ett fönster eller koppla till ventilationen. Det går också att sticka slangen genom vattenlåset i toalettstolen. Då hamnar kolsyran i avluftningssystemet för avloppsledningarna. Vanligaste sättet att dölja jäslukten Ett vanligt sätt att dölja jäslukten är att montera Tar Bort, ett litet kolfilter, på jäsröret. Det kostar bara ett par tior och är också bra om man jäser öl eller vin. Den typiska jästlukten fastnar i kolet. Tar Bort finns i specialbutikerna.

51 Destillation DESTILLATION 49 Destillationen sker genom att man värmer upp mäsken till kokning. Alkohol har en lägre kokpunkt (78 C) än vatten (100 C) och förångas därför snabbare och intensivare. Sedan kyler man ner ångan till flytande form igen. På detta sätt avskiljes alkoholen från mäsken. En blandning av 95% alkohol och 5% vatten har en lägre kokpunkt (78,15 o C) än 100% alkohol (78,3 o C). Detta gör att den starkaste alkohol vi kan framställa vid destillation är 95%. Detta fenomen, när en blandning av 2 vätskor har en lägre kokpunkt än någon av de enskilda vätskorna, kallas en azoetrop. Vill man ha starkare sprit får man ta bort vattnet. Det finns ingen anledning till detta, redan 95% är för starkt för att drickas. Upprepad destillation Som regel behövs det bara en destillation. Men om kvaliten på spriten är för dålig så skall spriten spädas ut och destilleras en gång till. Kvaliten kontrollerar man enklast genom att mäta alkoholhalten. Blanda all sprit som kommit ut. Om alkoholstyrkan på blandningen blir under 80% så skall den destilleras en gång till. Först spädes spriten ut med vatten så den håller 40-50% alkohol. Annars är det risk att man kokar torrt och då har man inte uppnått någonting.

52 50 DESTILLATION 95% 78,15 C 94% 93% 91% 89% 80% 47% 7% 79 C 79,2 C 79,9 C 83,1 C 94,5 C Mäsk 0,6% 99,5 C Fraktionerad destillation För att få en så ren sprit som möjligt skall man använda en destillationsapparat med kolonn. En kolonn är ett stigrör som går 59 cm eller mera rakt upp från kokkärlet. Man låter ångan passera genom kolonnen innan den kyls ned till flytande sprit. Kolonnen är fylld med fyllkroppar som är oregelbundna och har stor kontaktyta mot ångan. Fyllningen får inte vara för tät, då blir det för stort motstånd. Dessutom bör fyllningen vara glatt så att mäsken, som rinner tillbaka, gör detta så lätt som möjligt. För att ytterligare öka effekten så kyler man kolonnfyllningen på 2 ställen med genomgående kallvattenrör. I kolonnen kommer det nu att ske en konstant kokning och kondensering från botten ända upp till toppen. I toppen av kolonnen kommer temperaturen att vara 78 C och i botten strax under 100 C. Detta sker genom vattnets och alkoholens skilda kokpunkter. Alkoholstyrkan blir högst i toppen och lägst i botten av kolonnen. Temperaturen blir lägre ju högre upp i kolonnen man kommer. Mäsken (vattenångan) kondenseras och rinner tillbaka till kokkärlet. Detta är en fraktionerad (konstantkokande/skiljande) destillation. Med en rätt dimensionerad apparat med kolonn fylld med kolonnfyllning (teckningar sidorna 20-26) motsvarar en fraktionerad destillation 8 vanliga destillationer.

53 DESTILLATION 51 Temperaturen Ju saktare man destillerar, desto renare blir spriten. För att få maximal kvalitet skall temperaturen visa 78 C (+- 0,2 C) på termometern i kolonntoppen. Temperaturen regleras med värmetillförseln under kokkärlet och genom att reglera kylvattnets hastighet. Man grovinställer med värmekällan och fininställer med kylvattnet. En rätt inställd destillationsapparat behöver ingen passning. Destillatet håller 85% eller mera. När spriten är slut så kommer det inte ut mer ur apparaten. Temperaturen sjunker i kolonnen och mäsken kondenseras och rinner tillbaka till kokkärlet. Värmekällan får inte ha inbyggd termostat, då går det inte att ställa in temperaturen och mäsken stötkokar upp i kolonnen. Har man ett elelement monterat inuti apparaten kan man snabbt värma upp med flera slingor och sedan destillera med en eller två slingor.

54 52 DESTILLATION 95% 78,15 C 95% 78,15 C 95% 78,15 C 95% 78,15 C 95% 78,15 C 94% 95% 78,15 C 94% 93% 94% 93% 91% 79 C 93% 91% 79 C 89% 79,2 C 91% 79 C 87% 79,3 C 80% 79,9 C 86% 79,4 C 62% 81,5 C 47% 83,1 C 57% 82 C 13% 91,1 C 7% 94,5 C Kokande mäsk 10% 92,6 C Mäsk 1% 99 C Mäsk 0,6% 99,5 C Hur många bottnar finns i en kolonn? Antalet teoretiska bottnar i en destillationskolonn (med kolonnfyllning) för alkoholdestillation är 8 stycken på en riktig hembränningsapparat. Här visas bottnarnas placering så att man kan se vad som händer.

55 TILLVÄGAGÅNG VID DESTILLATION 53 Tillvägagång vid destillation 1. Tappa över den utjästa och kristallklara mäsken till destillationsapparaten. Använd en vinhävert så att bottensatsen inte följer med. Lämna cm tomt i destillationsapparaten. Mäsken behöver plats att koka på. Dessutom sväller mäsken när den upphettas och detta tar också plats. Sätt till skumdämpningsmedel vid behov (skummande mäsk eller risk för stötkokning). 2. Starta uppvärmningen och starta kylvattnet redan nu. När destillationen kommit igång (1-3 timmar) så kastas de 2 första centilitrarna, så slipper kolet att absorbera dem. Det är biprodukter (aldehyder, ketoner, eterer m fl) som bildats vid jäsningen.

56 54 TILLVÄGAGÅNG VID DESTILLATION 3. Grovinställ på värmekällan och finjustera temperaturen med kylvattnet. Termometern skall visa strax under alkoholens kokpunkt, helst 78 C. Temperaturen skall alltid ligga under 80 C. 4. Efter 8-12 timmars destillation har man fått ut all spriten. Stiger temperaturen i kolonntoppen så avbryter man vid 90 C. Ofta sjunker temperaturen C och det slutar komma sprit ur apparaten. Då är den perfekt inställd, en perfekt apparat och med bra kolonnfyllning i. På liter mäsk brukar man få ut 2,2-3 liter sprit, 90-94%, med Turbojäst mer.

57 TILLVÄGAGÅNG VID DESTILLATION Lossa kopplingen mellan kolonn och kokkärl och ställ apparaten att svalna. Det måste kunna komma in luft, annars kan vakuumet som uppstår skrynkla ihop hela kokkärlet. 6. När mäsken svalnat så häll ut den i toaletten. Skölj apparaten och backspola kolonnen med varmt vatten. Använd rengöringsmedel när Du tvättar kokkärl, kolonn och kolonnfyllning.

58 56 OLYCKSRISKER OCH ANNAT VIKTIGT Olycksrisker och annat viktigt Implosion av kokkärlet kan förekomma. Efter destillationen svalnar mäsken i kokkärlet och det bildas vakuum. Luft hinner inte in genom kolonnen (slangen kan också vara vikt) och kokkärlet skrynklas ihop inåt som en trasa. Efter avslutad destillation lossar man genast mellan kolonn och kokkärl och tar av termometern. Då kan luft komma in. Vakuumbildningen börjar direkt när man stänger värmeplattan.

59 OLYCKSRISKER OCH ANNAT VIKTIGT 57 Explosioner har förekommit. Det är nästan alltid vid blandning av kemisk mäsk på etylacetat och natriumhydroxid. Alkohol i gasform (blandningen blir varm) har spridits i luften. Gasblandningen har antänts av en öppen låga eller en gnista från t ex en termostat. Alkohol i gasform kan komma från en destillationsapparat på 2 sätt. Kolonnen kan läcka i en svetsfog, inte vara fastspänd i kokkärlet o s v. Eller destillationen startar innan kylvattnet är påkopplat. Om detta händer, eller en kylvattenslang hoppar av, så kommer ren alkoholånga ut i rummet. Därför skall kylvattnet vara på från början, utrustningen i bra skick och alla slangar fastsatta med slangklämmor. Absolut inga provisoriska lösningar till kylvattnet eller anslutningen till vattenkranen. Om alkoholånga kommer ut i luften så luktar man det genast. Innan man använder sin destillationsapparat första gången så är det lämpligt att provköra den med vatten. Då ser man också om den läcker.