Diskrimineringsombudsmannen Box Solna

Transkript

1 Stämningsansökan Sida 1 (8) Ärende ANM 2017/1261 handling 71 Malmö tingsrätt Box Malmö Ansökan om stämning Kärande: Diskrimineringsombudsmannen Box Solna Företrädd av: Svarande: Processföraren Julia DeMarinis Giddings Adress som ovan E-post do@do.se och julia.demarinis-giddings@do.se Telefon Runstyckets Förskola Aktiebolag Org. nr Husie Kyrkoväg Malmö Saken: Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansöker härmed om stämning mot Runstyckets Förskola Aktiebolag. DO för som part talan för A. A., B. B. och C. C. med stöd av 6 kap. 2 diskrimineringslagen (2008:567). B. B. och C. C., A. A.s vårdnadshavare, har medgett att DO för A. A.s talan. Yrkanden A) DO yrkar att Runstyckets Förskola Aktiebolag förpliktas att utge diskrimineringsersättning för direkt diskriminering till A. A., B. B. och C. C. med (trettiotusen) kronor vardera. B) DO yrkar att Runstyckets Förskola Aktiebolag förpliktas att utge diskrimineringsersättning för diskriminering genom bristande tillgänglighet till A. A. med (etthundrafemtiotusen) kronor, och till B. B. och C. C. med (femtiotusen) kronor vardera. Box 4057 E-post do@do.se Telefon Organisationsnummer Solna Webb Fax Besök Råsundavägen 18, Solna

2 På de ovan yrkade beloppen yrkas ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från dagen för delgivning av stämning till dess full betalning sker. DO yrkar ersättning för sina rättegångskostnader med ett belopp som senare kommer att anges. Sammanfattning av grunderna för talan Direkt diskriminering (yrkande A) Runstyckets Förskola Aktiebolag (Runstycket) har under perioden mars augusti 2016, av skäl som har samband med A. A. funktionsnedsättning autism, agerat för att förmå familjen att byta skola. Detta har skett genom att ifrågasätta A. A.s lämplighet för ordinarie grundskoleutbildning och genom att skapa osäkerhet kring skolans möjligheter att ta emot A. A. och ge honom erforderligt stöd. Runstyckets agerande har medfört osäkerhet, olägenheter och obehag för familjen. Runstycket har härigenom, av skäl som har samband med A. A.s funktionsnedsättning, missgynnat A. A. och hans föräldrar genom att behandla dem sämre än andra familjer behandlas eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation. Detta innebär att Runstycket har utsatt A. A., B. B. och C. C. för direkt diskriminering i strid med 2 kap. 5 jämfört med 1 kap. 4 1 diskrimineringslagen. Runstycket ska därför betala diskrimineringsersättning till A. A., B. B. och C. C. för den kränkning som diskrimineringen har inneburit enligt 5 kap. 1 samma lag. Diskriminering genom bristande tillgänglighet (yrkande B) Runstycket har under perioden april 2016 april 2017 missgynnat A. A., B. B. och C. C. genom att underlåta att vidta skäliga stödåtgärder för att eleven A. A., som har funktionsnedsättningen autism, skulle försättas i en jämförbar situation med elever utan hans funktionsnedsättning. Runstycket har genom denna underlåtenhet orsakat familjen olägenheter och obehag samt försvårat A. A.s skolgång. Runstycket har därigenom utsatt A. A., B. B. och C. C. för diskriminering i strid med 2 kap. 5 jämfört med 1 kap. 4 3 diskrimineringslagen. Runstycket ska därför betala diskrimineringsersättning för den kränkning som diskrimineringen har inneburit enligt 5 kap. 1 samma lag. Omständigheter Bakgrund och händelseförlopp A. A., som är född år 2009, har diagnosen högfungerande autism. Han är normalbegåvad och har på grund av sin funktionsnedsättning behov av 2 (8)

3 vuxenstöd och stödinstrument i skolan. Stödbehovet föreligger såväl i undervisningssituationer som vid raster och andra fria situationer, Bilaga 4. Höstterminen 2011 börjar A. A. på Runstyckets förskola. Efter en tid uppmärksammar såväl A. A.s föräldrar som förskolans personal att A. A. har ett större behov av stöd i förskolan jämfört med andra jämnåriga barn. Under 2012 och 2013 tar B. B. och C. C. hjälp av, och bekostar, en logoped som dels arbetar med A. A., dels handleder personalen vid förskolan vid några tillfällen. I december 2013 beviljar förskoleförvaltningen förskolan ett tilläggsbelopp om kr för barnskötare, 25 timmar per vecka, för A. A. under vårterminen I beslutet tydliggörs att grundbeloppet ska täcka den hjälp som A. A. behöver under övrig tid i förskolan, Bilaga 5. I maj 2014 beviljar förskoleförvaltningen förskolan ett fortsatt tilläggsbelopp om kr för barnskötare 25 timmar per vecka för A. A. under läsåret 2014/2015, Bilaga 6. A. A. påvisar en god utveckling under förskoleåren och får stöd av barnskötaren D. D., som är hans resursperson i förskolan. Skolan har informerat familjen att omfattningen av A. A.s särskilda stöd i förskolan har varit direkt knuten till beviljat tilläggsbelopp. Under perioden november 2013 april 2014 utreds A. A. vid Barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö, och efter avslutad utredning remitteras han till Barn- och ungdomshabiliteringen (habiliteringen), en del av Region Skåne. Genom habiliteringens försorg inbegrips A. A. i Intensiv beteendeterapeutisk färdighetsträning (IBT) som syftar till att träna bland annat hans kommunikativa och sociala färdigheter. Från hösten 2014 till sommaren 2016 deltar A. A., B. B. och D. D. i regelbunden IBT-handledning av habiliteringens specialpedagog och psykolog. Tiden i förskoleklass och Runstyckets försök att förmå familjen att byta skola Höstterminen 2015 flyttar A. A. upp till förskoleklass vid Runstyckets skola. Förskoleklassen delar lokaler och gård med grundskolan. I juni 2015 beviljar grundskoleförvaltningen skolan ett tilläggsbelopp för resursperson för A. A. under läsåret 2015/2016. Skolan beviljas kr för förskoleklass och kr för fritidshem. I ansökan om tilläggsbelopp anger skolan att huvudman och personal är osäkra på om det kommer att fungera för A. A. att gå i skolans förskoleklass. Skälet uppges vara att det är stor skillnad på förskolans och skolans respektive verksamhet och Runstycket inte är en specialskola. Skolan menar att A. A.s funktionsnedsättning innebär att han behöver extra stöd vid ett flertal moment som elev i förskoleklass, Bilaga 7. Barnskötaren D. D. följer med A. A. och är resursperson för honom även i förskoleklassen. Skolan anger för familjen att tilläggsbeloppet inte räcker till en heltidsresurs för A. A., varför D. D.s resurstid delas med ett annat barn. Skolan uttrycker samtidigt att den inte kan ansvara för A. A. den tid då han inte har resursstöd. B. B. och C. C. behöver därför hämta honom redan kl på eftermiddagarna och vara hemma med honom vid de tillfällen då D. D. är frånvarande på grund av sjukdom eller ledighet. I december 2015 ansöker Runstycket om ytterligare tilläggsbelopp för A. A. med anledning av att han är i behov av vuxenstöd under hela sin dag på skolan. Ansökan avslås av grundskoleförvaltningen med anledning av att ingiven dokumentation inte ger 3 (8)

4 stöd för omprövning av det tidigare beslutet från juni 2015, Bilaga 8. A. A. påvisar en fortsatt god utveckling under förskoleklassåret. I början av mars 2016 ombeds makarna B. B. och C. C. att underteckna en fullmakt för skolan att låta A. A. utredas av en psykolog. Makarna ifrågasätter varför detta ska behövas då habiliteringen har en psykolog som utvärderar A. A.s utveckling. Skolan förklarar att den har ett intresse av att utreda A. A.s eventuella behov av att gå i särskola eftersom skolan saknar tillräckliga resurser för att han ska kunna börja i årskurs ett. Under mars månad 2016 förekommer kontakter mellan makarna och skolans företrädare då skolan upprepar att A. A. saknar förutsättningar att börja i grundskolan. Vidare framhåller skolan att den har rätt att avvisa A. A. för det fall skolan inte beviljas begärt tilläggsbelopp. Med anledning av skolans inställning i dessa frågor anmäler makarna skolan till Skolinspektionen den 1 april I ett beslut som meddelas den 5 april 2016, upplyser Skolinspektionen om skolans skyldighet att ge elever erforderligt stöd samt erinrar om principerna för fristående grundskolors mottagande av elever i relation till deras tilläggsbelopp, Bilaga 9. Den 4 april 2016 gör skolan en orosanmälan till socialförvaltningen. Orsaken för anmälan uppges vara oro för A. A. och hans skolgång. Socialförvaltningen avskriver ärendet efter kontakter med makarna B. B. och C. C. Den 30 mars 2016 ansöker skolan om ett tilläggsbelopp med kr för A. A. för läsåret 2016/2017. I ansökan anges att A. A. är i behov av en elevassistent och en specialpedagog, båda på heltid, samt omfattande ombyggnad av dels undervisningsutrymme, dels skolgården. Vidare anges att [o]m begärda tilläg[g]sbelopp inte medges eller besked därom uteblir tvingas Runstyckets skola konstatera att inskrivning av A. A. som elev är förenat med betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter för verksamheten. I sådant fall kommer A. A. inte kunna beredas plats på skolan inför höstterminen 2016, Bilaga 10. Mot bakgrund av skolans inställning till A. A.s skolgång, beslutar familjen att låta habiliteringen utföra en ny utredning av hans kognitiva förmåga. Utredningen utförs under april och maj 2016 och utmynnar i följande slutsatser: (i) att A. A. är normalbegåvad, (ii) att A. A. påvisar en god utveckling, (iii) att A. A. ska följa grundskolans läroplan, (iv) att A. A. med fördel kan integreras med barn utan Autism-diagnos, samt (v) att A. A. är i fortsatt behov av vuxenstöd, Bilaga 4. Resultatet presenteras muntligen för skolan vid ett möte den 24 maj Runstyckets agerande inför A. A. skolstart i årskurs ett I mitten av april 2016 får familjen veta att skolan har sagt upp A. A.s resurspersons anställning till upphörande under sommaren Runstycket kan inte informera familjen om hur bemanning och stöd till A. A. kommer att utformas under det kommande året. Skolan uppger att beslut om särskilt stöd inte fattas förrän skolan har fått besked om vilket tilläggsbelopp som beviljas för honom. Den 4 augusti 2016 meddelar Grundskoleförvaltningen i Malmö stad beslut att delvis bevilja skolans ansökan om tilläggsbelopp för läsåret 2016/2017. Skolan beviljas totalt kr för särskilt stöd till A. A. för att han ska kunna 4 (8)

5 fullgöra sin skolgång. Av beloppet avser kr grundskola och kr fritidshem. Den del av ansökan som avser ombyggnation, inom- och utomhus, avslås eftersom dessa åtgärder bedöms ingå i grundbeloppet, Bilaga 10. Beslutet innebär att skolan beviljas ett högre tilläggsbelopp för A. A. än tidigare år. Den 16 augusti 2016, dagen innan A. A. börjar i årskurs ett, håller företrädare för skolan ett möte med makarna. Vid mötet förklarar skolan att tilläggsbeloppet är för lågt för att ge A. A. det stöd som han behöver. Företrädare för skolan uttrycker även en oro för hur det ska gå för honom då han inte kommer att ha ett vuxenstöd under hela skoldagen. Makarna B. B. och C. C. understryker A. A.s behov av ett vuxenstöd hela dagen, trygghet genom förberedelser, etablerade rutiner, för honom kända personer och ett begränsat antal omställningar per dag. Runstycket vidtar inte skäliga tillgänglighetsåtgärder när A. A. börjar i årskurs ett Den 17 augusti 2016 börjar A. A. årskurs ett vid Runstyckets skola. Sex stycken stödpersoner ska redan från första veckan i skolan turas om att hjälpa A. A. under veckan. Schemat innebär flera personalbyten per dag. I samband med skolstarten ger skolan familjen ett schema och häfte med foto och namn på dessa personer. Flera av personerna saknar erfarenhet av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd och är tidigare okända för A. A. Det framkommer under dessa dagar att stödpersonerna inte har fått instruktioner om A. A.s funktionsnedsättning och behov. Bland annat saknas de stödinstrument i undervisningen som har använts i förskoleklassen och A. A. får inte heller stöd i sociala situationer. A. A. reagerar mycket negativt under de första fyra dagarna i skolan till följd av det stora antalet personalbyten och bristen på stöd. Han blir mycket orolig, har ångest, mardrömmar på nätterna och uppvisar repetitiva beteenden. Makarna påtalar för skolan att det inte är möjligt för honom att gå i skolan under dessa omständigheter. Den 21 augusti 2016 beslutar A. A.s föräldrar att han ska undervisas i hemmet i avvaktan på att skolan vidtar åtgärder för att möjliggöra för honom att komma tillbaka till skolan. Under perioden augusti 2016 mars 2017 har makarna ett flertal kontakter med skolan där de efterfrågar en förändring av det stöd som erbjudits A. A. under första veckan i skolan. Någon sådan förändring sker inte. Familjen anmäler skolans agerande till Skolinspektionen, som i beslut den 15 november 2016 förelägger skolan att vidta åtgärder för att tillgodose A. A.s rätt till särskilt stöd och utbildning, Bilaga 11. Eftersom föreläggandet inte efterföljs, fattar Skolinspektionen den 3 mars 2017 beslut om att vid vite om kr förelägga skolan att vidta dessa åtgärder, Bilaga 12. Skolan har under samma period skickat ett flertal kallelser till familjen avseende fullgörande av skolplikt. Vidare har skolan vid två tillfällen gjort en orosanmälan till socialförvaltningen med anledning av oro för A. A. och hans skolgång. Socialförvaltningen beslutar den 18 januari 2017 att avsluta utredningen utan åtgärd, Bilaga 13. Mot bakgrund av Runstyckets ovilja att ge A. A. det stöd han behöver för att gå i grundskolan, beslutar familjen att byta skola, vilket också sker i slutet av vårterminen Skolstarten i årskurs två i en kommunal grundskola föregås 5 (8)

6 av hembesök, genomgång av skolans stödåtgärder för A. A., och en längre inskolningsperiod under vårterminen 2017 där B. B. medverkar aktivt. Bedömningsstöd har använts för att fastställa A. A.s kunskapsnivå och han har klarat samtliga kunskapskrav i årskurs två. Särskilt om bristerna i tillgänglighet Av 2 kap. 5 och 1 kap. 4 3 diskrimineringslagen framgår att Runstycket är skyldig att vidta de tillgänglighetsåtgärder som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning. Runstycket har haft ekonomiska och praktiska förutsättningar att vidta åtgärder för att A. A. skulle komma i en jämförbar situation med elever utan hans funktionsnedsättning. Skolan har exempelvis tidigare år, med lägre beviljade tilläggsbelopp, tillhandahållit resurspersonen D. D. med ett fint resultat för A. A.s utveckling. Undervisningen och det centrala innehållet i förskoleklassens läroplan anknyter till och förbereder elever för ämnesundervisningen och kunskapskraven som sedermera ställs i grundskolan. För ett barn med autism krävs trygghet, kontinuitet och förberedelser inför omställningar. Härigenom minskas barnets symtom och barnet ges möjlighet att utvecklas och tillgodogöra sig undervisningen. Genom att säga upp A. A.s resursperson D. D. har Runstycket rubbat A. A.s trygghet vid skolan. Eftersom denna trygghet saknades vid skolstarten i årskurs ett, skulle skolan ha behövt ombesörja en stegvis introduktion till hans nya resurspersoner. Runstycket har vidare inte säkerställt vuxenstöd till A. A. under hela skoldagen. Skolan har inte tillhandahållit en vuxen som A. A. är trygg med, i synnerhet i samband med den för A. A. nya situationen att börja i årskurs ett. Skolan har inte säkerställt att A. A.s stödpersoner har erfarenhet och kunskap om autism i allmänhet och hans funktionsnedsättning i synnerhet. Skolan har inte tillhandahållit stöd i undervisningssituationen genom exempelvis bild- och textstöd, upprepade instruktioner och hjälp med att fokusera på pågående uppgift. Skolan har inte heller tillhandahållit vuxenstöd i det sociala samspelet med andra barn. Runstycket har enligt 2 kap. 8 skollagen (2010:800), SkolL, ett ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med denna lag. Enligt 3 kap. 3 SkolL ska alla barn ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Av 3 kap. 8 SkolL följer att skolan har en skyldighet att skyndsamt utreda elevens stödbehov och ge eleven det stöd som utredningen påvisar ett behov av. Enligt 10 kap. 37 SkolL ska en elevs hemkommun lämna bidrag till fristående grundskola för varje elev vid skolenheten. Bidraget består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan, och avser ersättning för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt, och lokalkostnader (10 kap. 38 SkolL). Enligt den tidigare lydelse av 10 kap. 39 SkolL som här är aktuell, 6 (8)

7 ska tilläggsbelopp lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd och bestämmas individuellt utifrån elevens behov. I Grundskoleförvaltningen i Malmö stads Riktlinjer gällande tilläggsbelopp för barn och elever i kommunal och fristående verksamhet förtydligas att kostnader för t.ex. stöd i form av extra undervisning, individualiserat lärande, specialpedagogiska insatser eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med att nå målen ska täckas av den ersättning som betalas ut genom elevens grundbelopp, Bilaga 14. Av förarbetena till SkolL, prop. 2009/10:165 s. 381 ff., framgår att hemkommunen inte är skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. En fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Endast i fall där hemkommunen har beslutat att inte lämna tilläggsbelopp för en elev på grund av betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen får en fristående grundskola neka eleven i fråga en plats. I övriga fall föreligger således en skyldighet för en fristående grundskola att tillgodose varje elevs stödbehov oaktat beviljat tilläggsbelopp. Motsvarande bestämmelser om grundbelopp och tilläggsbelopp för elever i förskola återfinns i 8 kap SkolL, och för förskoleklass i 9 kap samma lag. Som framgår av redogörelsen ovan har Runstycket inte i förhållande till A. A. uppfyllt de krav på tillgänglighet som ställs på en utbildningsanordnare. Övriga omständigheter av betydelse för skälighetsbedömningen Runstycket har under närmare ett helt läsår underlåtit att vidta åtgärder för att möjliggöra för A. A. att återvända till skolan. Skolan har haft kännedom om att den inte har tillhandahållit tillräckligt stöd till A. A. med utgångspunkt i hans förmågor och funktionsnedsättning och att den har agerat i strid med skollagens krav. Till saken hör även att A. A. har varit en elev vid Runstyckets förskola och skola i fem år. Han har därigenom etablerat ett betydelsefullt förhållande till klasskamrater och skolmiljön. Familjen har kunnat förvänta sig att detta förhållande skulle bestå under hela grundskolan. Bevisuppgift DO åberopar för närvarande ingen bevisning. Ansökningsavgift Ansökningsavgiften om kr har betalats in till tingsrätten den 19 december (8)

8 Stockholm som ovan Julia DeMarinis Giddings Bilagor: 1. Rättegångsfullmakt 2. Registreringsbevis 3. Kvitto på betald ansökningsavgift 4. Intyg avseende A. A. från Martin Persson vid Barn- och ungdomshabiliteringen Malmö, daterat 1 september Ansökan och beslut om tilläggsbelopp Förskoleförvaltningen i Malmö stad, daterat 4 december Ansökan och beslut om tilläggsbelopp Förskoleförvaltningen i Malmö stad, daterat 30 maj Ansökan och beslut om tilläggsbelopp Grundskoleförvaltningen i Malmö stad, daterat 3 juni Ansökan och beslut om tilläggsbelopp Grundskoleförvaltningen i Malmö stad, daterat 10 december Skolinspektionens beslut, Anmälan om skolsituationen för elev vid Runstyckets skola i Malmö, daterat 5 april Ansökan och beslut om tilläggsbelopp Grundskoleförvaltningen i Malmö stad, daterat 4 augusti Skolinspektionens beslut, Anmälan om skolsituationen för elev vid Runstyckets skola, fristående grundskola belägen i Malmö kommun, daterat 15 november Skolinspektionens beslut, Föreläggande vid vite avseende elevs rätt till särskilt stöd och utbildning vid den fristående grundskolan Runstyckets skola, belägen i Malmö kommun, daterat 3 mars Beslut av socialsekreterare vid Stadsområdesförvaltning Öster, Enhet Barn och Familj, daterat 18 januari Grundskoleförvaltningen i Malmö stads Riktlinjer gällande tilläggsbelopp för barn och elever i kommunal och fristående verksamhet, daterat den 5 april (8)