Framinganalys av partiledardebatterna

Transkript

1

2 Framinganalys av partiledardebatterna Intro Ord spelar roll blev året då vi såg hur politikers retorik verkligen kan forma allmänhetens uppfattning och hur det på riktigt ökade klyftor mellan grupper i samhället. Enligt amerikanska brottsregister har antalet hatbrott ökat med 64 procent 2017 vilket kan kopplas till retoriken kring olika grupper som omnämndes negativt i Trumps presidentkampanj. Samma år sammanfattade All Party Parliamentary Group i Storbritannien en markant ökning av hatbrott mot både nya och bosatta immigranter i samband med politikers retorik pro ett utträde ur EU. Många har uppfattat en förändring av retoriken i de politiska debatterna även i Sverige de senaste åren. Vi tyckte därför att det var intressant att tydligare titta på hur gestaltningen av olika grupper sett ut i de TV-sända debatterna och hur den kan bidra till ett mer polariserat samhälle. Inspirationen har hämtats från teorin om framing. Gestaltningsteori, eller framing theory, baseras på att människor ser verkligheten utifrån olika ramar eftersom vi människor inte kan ta in hela världen på en gång. En person använder en ram för att kunna hålla ihop sin egen bild av verkligheten. Teorin utgår ifrån konstruktionismen, som menar att verkligheten, eller delar av den, är en social konstruktion. Medieforskaren Robert Entman menar att gestaltning görs genom att välja ut vissa delar av sin upplevda verklighet och förstora dem. Han talar om fyra aspekter av gestaltning, eller frames: 1. De definierar problem. 2. De förklarar orsaker. 3. De gör moraliska omdömen. 4. De föreslår lösningar. Nedan finner du en analys av samtliga Agendasända partiledardebatter sedan 2008 som går att hitta på publika plattformar såsom SVT Play, Youtube, plus en från Aftonbladet respektive Expressen 2014 (totalt 15 debatter). Analysen är genomförd av två strategiska kommunikatörer som tittat igenom debatterna och transkriberat kontexten när olika grupper ramats in (exempelvis vi har en hög arbetslöshet bland nyanlända ). Transkriberingarna har sedan kodats till positiva eller negativa inramningar utifrån kontexten dvs. inte kopplat till enskilda ord (exempelvis Många av dem kommer med god utbildning ). Vid de tillfällen då ett uttryck kan tolkas som negativt eller positivt utifrån vilket perspektiv man tar har neutralt valts (exempelvis Dem som har asylskäl ska få stanna ). Vi har även grupperat inramningarna i olika ämnesområden och dragit ut exempel på ord som oftare förekommer (exempelvis kostnad, lågutbildade och arbetskraft och kompetens ). Vår förhoppning är att detta underlag, som mer svart på vitt visar på hur det framförallt talas om två framstående grupper, kan synliggöra och uppmuntra till nya lösningar för politikers retorik. Dessa grupper är invandrare och utrikesfödda samt lands-och glesbygd. 1

3 Vi vill också poängtera att detta inte är en vetenskapligt baserad rapport utan baserad på våra reflektioner som kommunikatörer. Inramning av de som kommer till Sverige Ett område som hamnat alltmer i fokus de senaste åren är invandring och migration. Det finns ingen annan grupp som ramas in så tydligt som människor som kommit eller kommer till Sverige. Här pratar man bl.a. i termer av utrikesfödda, invandrare, asylsökande, arbetskraftsinvandrare och ensamkommande, flyktinga. Det formar en grupp som enligt SCB 2017 totalt är personer av Sveriges invånare exkl. de som fortfarande söker asyl. Gruppen utgör 18,5% av Sveriges befolkning. Det finns inte heller någon grupp som värderas så tydligt, i ena vågskålen bidrar gruppen genom kompetens, arbete och företagsamhet till att bygga Sverige och den svenska välfärden, en grupp som föryngrar och berikar ( positiv inramning ). I den andra vågskålen är det en grupp som kostar, går på bidrag, är okvalificerade, tar våra jobb, begår brott, våldtar, splittrar våra svenska värderingar, samhälle och välfärd ( negativ inramning ). Vi har därför specifikt tittat på hur man pratar om och kring den här gruppen människor och hur det har förändrats över de senaste 10 åren. 2

4 Diagram 1.1 Tabell 1.1 % positiv och negativ framing av de som kommer till Sverige i totalt 15 partiledardebatter under åren År 2008 År 2010 (2 debatter År 2011 År 2012 (2 debatter År 2013 (2 debatter År 2014 (4 debatter År 2015 År 2016 År 2018 Genomsnitt för alla partier, per år % Positiv 0 % % Negativ 100 % 54 % (6) 46 % (5) 73 % (8) 27 % 48 % (13) 52 % (14) 65 % (20) 35 % (11) 59 % (33) 41 % (23) 47 % (8) 53 % (9) 8 % 92 % (12) 26 % (14) 74 % (5) SD s inträde tog Sverigedemokraterna plats i riksdagen vilket direkt påverkade andelen negativ framing i partiledardebatterna, de första åren framförallt kring att gruppen kostar och tar jobb som annars skulle kunna gått till svenskar. (Se tabell 1.2) 3

5 Tabell 1.2 Partier med flest inramningar totalt i fallande skala Andel negativ inramning totalt Andel positiv inramning totalt M 43% 57% SD 0 C 4% 96% S 22% 78% L 62% 38% KD 41% 59% MP 0% V 33% 67% Brytpunkten 2015 Fram till 2015 ramades gruppen in i stor utsträckning i positiv bemärkelse. Man pratade om att just utrikesfödda bidrar till den svenska välfärden och bygger Sverige genom arbete, jobb och kompetens. Utan denna grupp hade Sverige inte kunnat utvecklas som det gjort. När det pratades om gruppen i negativ bemärkelse handlade det om att den kostar, de är outbildade, går på bidrag eller tar jobb och pressar ned lönerna. Pratade man inte om utrikesfödda så var det om invandring i mer generell mening. Efter den stora vågen av människor på flykt 2015 förändrades tonläget. Partiledarna pratade å ena sidan om människor på flykt, för att understryka att det handlade om faktiska människor, vilket de inte gjort i lika stor utsträckning tidigare. Många uttryckte medmänsklighet och pratade om insatser för att integrera gruppen. Men samtidigt började tyngdpunkten läggas på en allt mer negativ inramning, att detta var en våg, kris, en ohållbar situation och ett allvarligt problem. Nu var det inte bara SD som stod för den negativa inramningen längre. Terminologin förflyttades även tydligt från arbetskraftsinvandring och generell invandring till att rama in heterogena grupper som flyktingar, asylinvandring och anhörighetsinvandring. 4

6 Förändringen Efter brytpunkten 2015 håller ett förändrat tonläge i sig, och hårdnar. Nu ändrar inramningen karaktär och handlar om att invandrare, asylsökande och även ensamkommande (nu pratar man sällan om utrikesfödda eller människor på flykt) splittrar de svenska värderingarna, bidrar till ökad brottslighet och sexualbrott, och att välfärden håller på att kollapsa. Detta blir framförallt tydligt i debatten 2018 där gruppen tydligt kopplas till de flesta problem inom välfärden som sjukvård, skola, arbetsmarknaden och rättssystemet. Den positiva framingen som tidigare använts lyser helt med sin frånvaro och pratas det i positiv bemärkelse ligger fokus på medmänsklighet och humanism. Genomgripande är också att begreppet dem används för att prata om gruppen. Fördelning i tid under respektive debatt Då ämnet invandring och migration, framförallt de senaste året, går in i andra frågor som debatteras är det svårt att tydligt visa på hur stor tid frågan tar upp kontra andra ämnen. Lands- och glesbygdens frånvaro Diagram 1.2 Trots lokala utmaningar är lands- och glesbygd en annan grupp som ofta exkluderas i debatterna genom att sällan pratas om alls. Runt 40 procent av människor utanför Stockholms län upplever 5

7 att motsättningarna mellan huvudstaden och resten av landet har ökat de senaste tio åren, enligt studien Bilden av Stockholm från Stockholms handelskammare. Var man bor har också visat sig vara en av de tydligaste parametrarna gällande vad man röstar på enligt en studie från statsvetarprofessorn Anders Lidström vid Umeå universitet. Vi har därför valt att titta specifikt på detta. Att lands-och glesbygden lyser med sin frånvaro i debatterna blir extra tydligt under den senaste partiledardebatten 2018/05 då landsbygden nämndes en gång. När det väl pratas om landsoch glesbygd varierar inramningen mycket, beroende på vilken ort man väljer att omnämna i sammanhanget. Ofta handlar det om arbetslöshet, bönder och småföretagare. Kopplat till politiken handlar det ofta om nedmontering, bensin- och lastbilsskatt och att det finns potential för en grön omställning. Vill man exemplifiera nämns allt från Härnösand, Skövde till Säffle, Bjuv, och Rättvik till Hoting, Sorsele och Dorotea. Hur väl speglar detta verkligheten 2017 släppte Delegationen för migrationsstudier (Delmi) en rapport som undersökte hur skrivna medier ramade in och pratade om invandring. I denna fastslogs det att medierna pratade om invandring i en mer negativ betydelse än vad som stämde överens med verkligheten. Ett utdrag ur rapporten lyder: Vad genomgången ändå illustrerar är att det inte finns något som talar för att det empiriska stödet för de negativa gestaltningarna är så mycket större eller entydigt att det motiverar varför de negativa gestaltningarna är vanligare än de positiva gestaltningarna. Om något är det vår bedömning att det empiriska stödet för de positiva gestaltningarna är större eller mer entydigt än för de negativa gestaltningarna. Den negativa bild som nu även målas upp av våra politiker kan därmed misstänkas inte ligga i linje med hur verkligheten faktiskt ser ut enligt den forskning som finns tillgänglig. Våra reflektioner Avhumanisering Mer ofta än sällan beskrivs heterogena grupper som en anonym avhumaniserad massa, och det är ytterst sällan som uttalanden om en heterogen grupp är villkorat med exempelvis alla kan inte beskrivas på samma vis men.. Med anonymisering och avhumanisering följer allt för enkelt tankeoperationen att sortera människor i fack som tillgångar och kostnader. Därmed blir det också lätt hänt att försök att förklara hur politiska prioriteringar får olika konsekvenser för olika 6

8 grupper i samhället, medvetet eller omedvetet, legitimerar en tanke om att vissa människor är värda mer än andra. Det späder i sin tur på främlingsfientlighet. Ställa grupper mot varandra I vissa uttalanden ställs grupper direkt emot varandra, som en partiledare sa i en av debatterna Dem är otroligt företagsamma. mer företagsamma än svenskarna.. Men oftare handlar det om att partiledarna återupprepande kopplar samman en bred heterogen grupp människor med ett antal begrepp, skapar stereotypa bilder och särskiljer grupper som olika. Att välja ett ord av flera möjliga för att beskriva något i vår omvärld innebär nämligen inte bara att definiera det man talar om, utan också att automatiskt välja potentiella perspektiv, värderingar och attityder. Vissa ord kanske de flesta är dessutom starkt förknippade med vissa värdesystem och tankestrukturer, vilka vi blir påminda om när ordet används. När vi väljer ett ord för att beskriva någon eller något väljer vi samtidigt bort en mängd möjliga alternativa ord. Så när partiledare återupprepande använder ord som belastning och okvalificerad när de pratar om utrikesfödda kopplas ytterligare beskrivningar på beroende på åhörarens egna bild av dessa ordval. Att dessutom ständigt koppla ihop en viss grupp med problem bygger alltså inte bara upp en ensidig och stereotyp bild utan även en negativ bild av gruppen. När vissa grupper därtill framställs utgöra hot hot mot välfärden, hot mot våra svenska värderingar skapas motsättningar. Ensidig gestaltningen av invandring på det här sättet bidrar till att människor överskattar omfattningen av flyktinginvandringen, (2) nu överskattar kostnader och problem förknippade med invandring och nu underskattar hur invandring bidrar positivt till Sverige. I Amnestys rapport från förra året går Generalsekreteraren för svenska Amnesty International, Anna Lindenfors, ännu längre och sa bland annat: Retorik som ställer olika grupper mot varandra är oerhört farlig. Det eroderar det system om alla människors lika värde som byggts upp sedan andra världskriget. Vi är väldigt rädda för den utveckling som kan följa. Det ena eller det andra Det handlar inte bara om att konsekvent koppla ihop en grupp med tydliga och ensidiga beskrivningar utan också att det ofta handlar om antingen eller, ytterligheter, för att skapa effekt hos mottagaren. Antingen är människor läkare eller arbetslösa, för jämställdhet eller hederskultur, svenskar eller invandrare. När partiledare beskriver grupper på det här sättet så tillskriver man inte bara gruppen egenskaper, beteenden etcetera, utan även alla som inte definierar sig med gruppen. Ett exempel på detta är bilden av att utrikesfödda män våldtar, 7

9 genom att säga detta och lämna ute resten säger man också samtidigt att svenska män inte våldtar. Att låta saker vara outtalade, ta det för en självklarhet lämnar ansvaret på mottagaren att fylla i luckorna efter den egna verklighetsbilden. Att välja eller inte välja att använda ett specifikt ord får konsekvenser och framförallt när vi ständigt kopplar ihop det med heterogena grupper av människor blev året då vi såg hur politikers retorik verkligen kan forma allmänhetens uppfattning och hur det på riktigt ökade klyftor mellan grupper i samhället. Enligt amerikanska brottsregister har antalet hatbrott ökat med 64 procent 2017 vilket kan kopplas till retoriken kring olika grupper i Trumps presidentkampanj. Samma år sammanfattade All Party Parliamentary Group i Storbritannien en markant ökning av hatbrott mot både nya och bosatta immigranter i samband med politikers retorik pro ett utträde ur EU. Att tydligt skapa stereotyper och skapa inramningar som normaliseras och blir en verklighet, samtidigt som en så stor del som 34% av den svenska befolkningen exkluderas är oroväckande. En konsekvens av att uppleva att fokus riktas mot urbana områden eller mot migration är att människor i dessa områden känner sig hotade. Många känner sig bortglömda, omsprugna, en förbittring som i slutändan riktas mot de politiker som de inte gillar, eller mot människor som ser annorlunda ut än dem. I maj 2018 såg vi hur Eskilstuna Kommun klubbade igenom att tillstånd krävs för att få tigga, något som var otänkbart för ett antal år sedan, ord får konsekvenser. Den politiska retorikens funktion är att lägga fram förslag på hur vi ska förstå och därefter hantera dagens problem i syfte att åstadkomma en bättre morgondag. Det är självklart att våra politiker måste kunna framföra problemställningar, men ord används alldeles för slentrianmässigt och en alltför onyanserad och oreflekterad bild byggs upp. Det kombinerat med litet fokus på lösningar, vision och bemötande av den oro som finns, bidrar istället till att öka klyftorna i samhället. Ord spelar roll. 8

10 Källförteckning Statistik befolkning SCB: b efolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2017 Eskilstuna kräver tillstånd för att tigga: Bilden av Stockholm: Väljarnas partival skiljer sig allt mer beroende på om man bor i större städer eller på landsbygden -om-man-bor-i-storre-stader-eller-pa-landsbygden.cid Effekterna efter Trumps presidentkampanj Invandring i medierna (Delmi 2017:6) sid Effekterna efter Brexit / /TC0016_AAPG_Integration_not_Demonisation_Report.pdf?

11 Appendix data Tabell 1.3. % positiv och negativ framing av de som kommer till Sverige i 15 av totalt 21 partiledardebatter under åren År 2008 År 2010 (2 debatter År 2011 År 2012 (2 debatter År 2013 (2 debatter År 2014 (4 debatter År 2015 År 2016 År 2018 Genomsnitt för alla partier, per år % Positiv 0 % % Negativ 100 % 54 % (6) 46 % (5) 73 % (8) 27 % 48 % (13) 52 % (14) 65 % (20) 35 % (11) 59 % (33) 41 % (23) 47 % (8) 53 % (9) 8 % 92 % (12) 26 % (14) 74 % (5) M % Positiv - - % Negativ (2) - 64% (7) 36% 67% (6) 33% 92% (11) 8% 25% 75% - - (2) SD % Positiv % Negativ - - (8) (6) (21) C % Positiv - (2) % Negativ % (5) 14% (2) S % Positiv % Negativ - (2 (12) % 50% - - L % Positiv - % Negativ (2) 80% 20% (2) KD % Positiv - - % Negativ (7) MP % Positiv % Negativ V % Positiv - % Negativ

12