Riksdagens ombudsmän avstår från att lämna synpunkter.

Transkript

1 Socialdepartementets egen remisslista omfattar 81 remissinstanser varav flertalet har svarat. Ett antal kommuner, liksom Sveriges kommuner och landsting tillhör de remissinstanser som ännu inte, mer än ett halvt dygn efter remisstidens utgång har svarat. De tydligt positiva remissinstanserna är få och omfattar Inspektionen för Socialförsäkringen, Tillväxtanalys, Sveriges Kvinnliga Läkare, Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) och Vårdförbundet. Ett betydande antal remissinstanser riktar kritik mot delar av förslaget. Här kan nämnas Försäkringskassan, Diskrimineringsombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, IFAU, Forte, LO och DHR. De negativa remissinstanserna överväger och kritiken från de offentliga arbetsgivarna i kommuner och landsting/regioner är hård. Minst negativa är Huddinge kommun och Landstinget i Västerbotten som inte avfärdar förslaget i sin helhet. Arbetsgivarverket är mycket negativa till förslaget, Handikappförbunden är negativa liksom Samhall. Ett eget förslag framförs av Sveriges läkarförbund medan SACO påpekar att det vore bättre om om arbetsmarknadens parter kunde komma överens om en partslösning som är mer direkt anpassad för arbetsmarknadens villkor. Avstår Riksdagens ombudsmän avstår från att lämna synpunkter. Tveksam Riksrevisionen är positiv till att alla aktörer inom sjukförsäkringen har incitament att minska sjukfrånvaron. Förslaget innebär att drivkrafterna stärks, vilket Riksrevisionen finner positivt. Förslaget är kostnadsneutralt för staten och förändringen av arbetsgivaravgiften är marginell, vilket förväntas få en obetydlig sysselsättningseffekt. Med förslaget följer dock två risker: För det första riskerar reformen att leda till problem för små arbetsgivare, genom att de får svårt att klara oförutsedda kostnader som uppstår vid arbetstagares sjukfrånvaro.

2 För det andra kan förslaget förväntas hindra anställda med funktionsnedsättning eller kroniska sjukdomar från att etablera sig på arbetsmarknaden. För att minska denna risk föreslås inrättandet av ett undantag för arbetstagare med beslut om särskilt högriskskydd. Riksrevisionen är av uppfattningen att förslaget inte tillräckligt problematiserar det stigma som riskerar uppstå som följd av högriskskyddet. Med bakgrund i riskerna på arbetsmarknaden, en relativt liten förväntad minskning av sjukfrånvaron som följd av reformen samt bristfällig utredning av alternativ, såsom experience rating, för att skapa incitament för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron, ställer sig Riksrevisionen tveksam till att genomföra den föreslagna reformen. Avstår Sveriges Riksbank avstår från att lämna synpunkter. Inga synp. Kammarrätten har inte något att invända mot de förslag som redovisas promemorian. Inga synp. Förvaltningsrätten i Stockholm inte några synpunkter på innehållet i promemorian. Inga synp. Justitiekanslern har inte några synpunkter på förslagen. Inga synp. Domstolsverket har inte något att invända mot de förslag som presenteras. Tveksam Diskrimineringsombudsmannens remissvar är avgränsat till frågor som berör DO:s verksamhetsområde. DO instämmer i att de samlade förslagen i promemorian kan öka drivkraften för arbetsgivare att bedriva ett förebyggande och rehabiliterande arbete och därmed minska sjukfrånvaron, särskilt vad gäller längre sjukfall där incitamenten idag är svagare än vid kortare sjukfall. Samtidigt ser DO risk för direkta och indirekta negativa effekter, bland annat selektering vid rekrytering och att anställningar avslutas tidigare. Riskerna för negativa effekter är svåra att uppskatta och gör det svårt att bedöma om den positiva påverkan på sjukfrånvaron väger upp eventuella negativa effekter. 2

3 I likhet med arbetsgruppen, bedömer DO att förslagen även riskerar få negativa konsekvenser såsom ökad selektering vid anställning, ökad användning av korta, tidsbegränsade anställningar, snabbare avslutande av anställningar, färre anställningar av vissa arbetsgivare, övervältring av kostnader på arbetstagare och sämre bemanning, framförallt i kvinnodominerade branscher. De konsekvenserna skulle drabba personer med utsatt situation på arbetsmarknaden. Inför den fortsatta beredningen av förslagen vill DO särskilt lyfta att risken för att drabbas av negativa konsekvenser, både direkta och indirekta, är högre för vissa grupper som skyddas av diskrimineringslagstiftningen än för andra grupper. Några exempel är ohälsa är vanligare bland personer med funktionsnedsättning i åldern 16 till 84 år bland hbt-personer har en betydligt större andel sämre hälsa än i övriga befolkningen den psykiska ohälsan bland yngre ökar. Ser problem Försäkringskassan anser att det ytterst är en politisk bedömning om en särskild sjukförsäkringsavgift bör införas och avstår därför från att ta ställning i den frågan. Försäkringskassan ser dock en rad problem med förslaget, vilka man utvecklar i sitt långa remissvar. -Försäkringskassan ser att konsekvenserna är otydliga när det gäller avgiftsskyldighet och avgiftsbegränsning i vissa situationer. - Ett bemyndigande att utfärda verkställighetsföreskrifter säkerställer att Försäkringskassan ges möjlighet att få in nödvändiga uppgifter från arbetsgivare. - Nuvarande tillämpning vid prövning av ansökan om särskilt högriskskydd behöver ändras. Försäkringskassan föreslår därför att alla försäkrade med beslut om särskilt högriskskydd innan ikraftträdandet ska undantas från arbetsgivarens avgiftsskyldighet. - Försäkringskassan ser svårigheter i informationslämnande mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det gäller vid retroaktiva beslut eller retroaktiva ändringar i beslut om subventionerade anställningar. Arbetsförmedlingen behöver även ges förutsättningar att spara uppgiften om subventionerade anställningar under längre tid än idag för att möjliggöra omprövningar enligt förslaget. - Försäkringskassan föreslår att sjukpenning som lämnas till försäkrade med allvarlig sjukdom inte ska räknas med i arbetsgivarens avgiftsunderlag. - Det bör förtydligas att betalningsskyldighet inträder för en arbetsgivare när den totala avgiften för arbetsgivaren överstiger kr. Försäkringskassan ser även att beloppet som används för att fastställa 3

4 avgiftsbegränsningen är lågt och föreslår att det bestäms till 584 kr per dag. - Förslaget i sig är komplext och ökar Försäkringskassans kostnad för administration samt innehåller en hög grad av IT-utveckling. Försäkringskassan behöver göra ett omfattande utvecklingsarbete för att administrera lagen och tiden för att analysera och genomföra förslaget är kort. Bedömningen av kostnaderna innehåller därför ett mycket stor mått av osäkerhet. Inga synp. Socialstyrelsen har inga synpunkter på förslagen i promemorian. Synpunkter Folkhälsomyndigheten har valt att fokusera synpunkterna på eventuella konsekvenser av förslagen för personer med svag ställning på arbetsmarknaden, inte på eventuella ekonomiska konsekvenser för arbetsgivaren. Folkhälsomyndigheten redovisar tre risker man ser med förslaget. Myndigheten konstaterar bland annat att förslaget, istället för ökad inkludering och skydd för den enskilda, i sämsta fall kan få motsatt effekt. Folkhälsomyndigheten vill här lyfta att det kan finnas en risk att de personer som har beviljats särskilt högriskskydd stämplas som sjuka av arbetsgivaren vilket kan försvåra deras anställningsbarhet. Ett förslag för ökad inkludering och skydd för den enskilda kan därmed, i sämsta fall, få motsatt effekt och en väl planerad uppföljning och utvärdering av konsekvenserna av utredningens förslag för utsatta personer på arbetsmarknaden blir därför särskilt viktig. Folkhälsomyndigheten bedömer att det finns en risk för att de personer som, på grund av till exempel långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, är i störst behov av att få adekvat hjälp inte får tillgång till den information som finns tillgänglig kring hur man ansöker om det särskilda högriskskyddet, vilket i sämsta fall kan innebära en slags dubbel selektion. Tillstyrker Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har i flera rapporter påtalat vikten av att skapa ekonomiska drivkrafter som ökar arbetsgivares incitament att investera i förebyggande arbete och att underlätta för sjukskrivna anställda att återgå i arbete. ISF har även uttalat sig om att en reform inom detta området skulle kunna lämpa sig för en skatteväxling mellan sjukförsäkringsavgifter och sänkta arbetsgivaravgifter. ISF tillstyrker förslaget om avgiftsskyldighet och avgiftsunderlag (avsnitt 6.2) 4

5 ISF tillstyrker att det bör finnas ett skydd för personer med svag förankring på arbetsmarknaden (avsnitt 6.3). ISF tillstyrker att det bör finnas en avgiftsbegränsning för mindre arbetsgivare (avsnitt 6.4). ISF tillstyrker förslaget om sänkning av sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna (avsnitt 6.9). ISF vill, avslutningsvis, särskilt framhålla att övergångsreglerna är utformade på ett sätt som reducerar möjligheterna att utvärdera reformen, vilket är olyckligt. ISF har i övrigt inga synpunkter på förslagen. Kronofogdemyndigheten avstyrker förslaget om införande av lag om en särskild arbetsgivaravgift. Det huvudsakliga skälet till detta anges vara att det redan i dag finns tillräckliga ekonomiskt incitament till att arbeta både förebyggande och rehabiliterande. För att minska sjuktalen och få en snabbare återgång i arbetet krävs en väl fungerande sjukskrivningsprocess. De aktörer (främst arbetsgivare, sjukvården, företagshälsovård, arbetsförmedling) som finns runt en sjukskriven individ måste samverka och samarbeta för att bra resultat ska uppnås. Här är myndighetens uppfattning att det är helt centralt att god samverkan mellan olika aktörer finns på plats vilket inte alltid upplevs som fallet idag. Slutligen vill Kronofogdemyndigheten även framhålla att vi delar farhågan att införandet av en särskild arbetsgivaravgift kan innebära ett visst mått av selekterande effekt för arbetsgivare vid rekrytering kopplat till sökande med en sjukdomshistorik eller anställning i grupper som statistiskt sett har högre sjukfrånvaro. Tveksam Arbetsförmedlingen delar uppfattningen att det behövs incitament för utveckling av ökad hälsa i arbetslivet men ställer sig tveksam till om det förslag som ges med promemorian kommer att ge önskad effekt. En särskild sjukförsäkringsavgift är den mest drivande komponenten i förslaget om hälsoväxling. Arbetsförmedlingen ser risker med att förslaget får en oönskad effekt som i första hand drabbar de personer som är på väg in i arbetslivet men som även kan slå bredare mot behovet av ökad rörlighet i arbetskraften. Arbetsförmedlingen bedömer att mindre företag genom förslaget är mer riskexponerade än till exempel stora offentliga arbetsgivare och att de mindre företagen därför kan komma att utveckla en ökad försiktighet inför nya tillsvidareanställningar. Arbetsförmedlingen ser en betydande risk att föreslagna åtgärder för identifierade grupper i utsatt ställning på 5

6 arbetsmarknaden är otillräckliga. Arbetsförmedlingen ser därför en risk att förslaget primärt får en oönskad effekt som i första hand drabbar de personer som är på väg in i arbetslivet. Därför finns det en risk att arbetskraftens utveckling och rörlighet påverkas i motsatt riktning med en negativ inverkan på tillväxt och sysselsättning som följd. Den sammanlagda effekten av förslaget är därför svår att uttala sig om. Tveksam Skatteverket har ett antal förslag till förändringar på detaljnivå, men påpekar också att de på ett övergripande plan anser att det vore lämpligare att hitta lösningar i det befintliga sjukförsäkringssystemet istället för att införa en ny avgift. Införandet av en ny avgift gör sjukförsäkringssystemet mer svåröverskådligt, menar verket. Arbetsgivarnas incitament för att motverka ohälsa bland arbetstagarna bör istället stärkas genom förändringar i det befintliga regelverket, i första hand genom att införa ytterligare sjuklöneperioden vid långvariga sjukfall samt justera reglerna om ersättning för kostnader för sjuklön enligt 17 lag (1991:1047) om sjuklön. Inte nog Arbetsmiljöverket anser att förslaget inte är tillräckligt för att få önskad effekt när det gäller arbetsgivarens ansvarstagande och aktivitet för att få tillbaka sjukskrivna arbetstagare i arbete. Arbetsmiljöverket anser att förslaget inte är tillräckligt för att få önskad effekt när det gäller arbetsgivarens ansvarstagande och aktivitet för att få tillbaka sjukskrivna arbetstagare i arbete. Arbetsmiljöverkets uppfattning är att det bör ingå i den medicinskt behandlande aktörens uppdrag att kontakta arbetsgivaren och initiera starten av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och informera om vilka förutsättningar arbetstagaren behöver för att kunna återgå i arbete. Arbetsmiljöverkets erfarenhet utifrån den tillsyn som vi bedriver är att många arbetsgivare behöver mer kunskaper och även konkret stöd i hur man ska agera vid arbetstagares återgång i arbete efter sjukskrivning. Tyvärr brister vissa arbetsgivare i att söka extern expertis när egna relevanta kunskaper saknas. Risken ökar då att arbetstagaren inte får de förutsättningar och det stöd som behövs för att kunna komma i arbete igen. Arbetsgivarverket avstyrker förslaget. 6

7 Arbetsgivarverket anser att arbetsgivare redan idag har tillräckligt starka ekonomiska drivkrafter att förebygga sjukfrånvaro och återföra sjukskrivna personer i arbete. Om förslaget genomförs kommer arbetsgivare att drabbas av ytterligare kostnader som är svåra att förutse, vilket kan vara extra problematiskt för arbetsgivare med få anställda och därmed även för små myndigheter. Dessa kostnader skulle dessutom främst drabba de arbetsgivare som redan har en stor ekonomiskt belastning med anledning av högre sjukfrånvaro hos sina anställda, vilket enligt Arbetsgivarverket skulle vara mycket olyckligt. Om förslaget genomförs kommer de arbetsgivare som redan idag har den största ekonomiska bördan av höga sjuktal bland de statliga medlemmarna att även få axla en större kostnadspålaga med anledning av betalningsansvaret för sina sjukskrivna anställda. Arbetsgivarverket har svårt att se hur förslaget ska kunna bidra till att dessa redan hårt ekonomiskt drabbade arbetsgivare ska ha möjlighet att lägga ännu mer resurser på åtgärder för att förebygga och förkorta sjukfallen. Arbetsgivarverket anser även att förslaget riskerar att leda till ökad selektering på arbetsmarknaden då arbetsgivare troligen skulle bli mer tveksamma till att anställa personer med sjukdomshistorik eller funktionsnedsättningar om åtgärderna genomförs. Många sjukskrivningar som beror på allvarliga sjukdomar kan dock arbetsgivare varken förebygga med en bra arbetsmiljö eller märkbart förkorta med hjälp av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder, såsom exempelvis allvarliga cancerdiagnoser eller olika neurologiska sjukdomar. Kritiskt Regelrådet har till uppgift att granska utformningen av förslag till nya och ändrade regler som kan få effekter av betydelse för företagens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet kan konstatera att avsaknaden av en redovisning av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch får följdeffekter för bland annat bedömningen av redovisningen av andra kostnader och verksamhet samt redovisningen av särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Regelrådet anser att samtliga dessa redovisningspunkter är av sådan vikt att de utgör en förutsättning för möjligheterna att förstå vilka effekter förslaget om en särskild sjukförsäkringsavgift får för berörda företag. Särskilt yttrande av ledamoten Claes Norberg: Jag instämmer i Regelrådets bedömning och vill därutöver tillägga följande. Regeringen har inte offentliggjort beräkningsunderlaget avseende berörda företag utifrån antal, storlek och bransch. Det är därför inte möjligt att bedöma om uppgifterna i konsekvensutredningen är rimliga eller inte. 7

8 Datainspektionen har granskat promemorian huvudsakligen utifrån myndighetens uppgift att verka för att människor skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Datainspektionen avstyrker stora delar av förslaget eftersom det saknas analyser som klarlägger med vilket rättsligt stöd informationsutbyte av känsliga personuppgifter får ske. Tveksam Statskontoret kan inte ta ställning till de förslag som lämnas på grund av de oklara effekterna, utan lyfter i stället fram vissa punkter som underlaget behöver kompletteras med innan regeringen fattar beslut i frågan. Ett exempel är finansieringen, som Statskontoret menar inte är tillräckligt utredd. Eftersom effekterna av reformen är osäkra är det också angeläget att reformen följs upp och utvärderas om den införs. Tveksam Statistiska centralbyråns (SCB:s) yttrande begränsas till synpunkter som rör myndighetens arbetsgivarroll. Om kostnaderna för arbetsgivarna ökar till följd av förslaget finns det en risk att arbetsgivare inte går lika långt i sina försök att rehabilitera medarbetare utan tidigare i processen konstaterar att man har sakliga skäl för uppsägning. Risken att anställningar kommer att avslutas tidigare borde lyftas in som en risk för den enskilde, inte bara att de får svårare att komma in på arbetsmarknaden. Inga synp. Konkurrensverket har inga synpunkter på remissen. Tillstyrker I Tillväxtanalys remissvar berör de frågor avseende företagande, effekter på individnivå ligger utanför Tillväxtanalys verksamhetsområde Tillväxtanalys tillstyrker och vill särskilt lyfta fram att: Formen med ett grundavdrag som innebär att de minsta företagen i praktiken inte kommer att beröras av förändringen, eller får en sänkning av kostnaderna är positivt, Vi ser positivt även på ett utökat stöd till arbetsgivare att planera och implementera förebyggande åtgärder, 8

9 Den administrativa bördan förväntas inte öka till följd av förändringen i sjukförsäkringen Inga synp. Medlingsinstitutet har inga synpunkter på promemorian. Tveksam IFAU är i grunden positivt till idén om ett utökat kostnadsansvar för arbetsgivarna för långa sjukskrivningar. Sjukförsäkringens nuvarande utformning innebär i praktiken att arbetsgivare med dålig arbetsmiljö slipper att betala kostnaderna för detta vilket medför en konkurrensfördel för dessa arbetsgivare. IFAU är i grunden positivt till idén om ett utökat kostnadsansvar för arbetsgivarna för långa sjukskrivningar. Förslaget innebär ett utökat kostnadsansvar för arbetsgivare men inte några utökade krav på insatser till de anställda. Anledningen till denna ensidiga fokus borde motiveras tydligare i förslaget. Det är dessutom oklart om undantagen för arbetstagare med särskilt högriskskydd eller subventionerad anställning räcker för att förhindra en ökad selektering av anställda på arbetsmarknaden. IFAU anser också att en tidsgräns för kostnadsansvaret bör övervägas. Vidare saknas en konsekvensanalys av vad kostnadsansvaret skulle innebära för de välfärdstjänster som produceras i kommuner och landsting med höga sjukfrånvarokostnader. Det vore olyckligt om redan utsatta grupper får ännu svårare att hitta ett arbete, eller om dessa grupper i större utsträckning anställs på tillfälliga kontrakt. Att det saknas en tidsgräns för arbetsgivarnas kostnadsansvar innebär dock en betydande risk för arbetsgivaren. Arbetsgivarkollektivet kompenseras med sänkta arbetsgivaravgifter, men om arbetsgivare är riskaverta utgör inte arbetsgivaravgiftssänkningen en fullständig kompensation. Avsaknaden av en tidsgräns för kostnadsansvaret innebär också att kostnaderna ackumuleras över tid, i synnerhet eftersom den bortre tidsgränsen i sjukpenningförsäkringen numera är borttagen. I takt med att systemet mognar ökar således bördan på företagen. IFAU anser att en tidsgräns för kostnadsansvaret bör övervägas. Yttrande saknas 9

10 Tveksam Umeå universitet är sammantaget försiktigt negativa till förslaget och understryker att en sådan här reform behöver noggrann utvärdering. För egen del ser de ganska positivt på förslaget som skulle kunna innebära kostnadssänkningar för dem, men tillstår att det kan finnas bekymmer med förslaget för andra offentliga arbetsgivare. För Umeå universitets räkning, som i jämförelse med andra arbetsgivare, har ett relativt lågt sjukskrivningstal kan förslaget i dagsläget innebära kostnadsminskningar, även om den situationen snabbt kan komma att ändras om sjuktalen fortsätter öka. För verksamheter med höga sjuktal, primärt kommun och landsting, kan det komma att innebära avsevärda kostnadshöjningar. I redan hårt ansträngda ekonomier kan det innebära att förslaget ytterligare försämrar ekonomin vilket kan innebära en ökad belastning på personal. Resultatet kan riskera att resultera i ett moment 22. Av den anledningen kan det finnas behov att utvärdera resultatet av reformen efter en tids genomförande för att bedöma om reformen uppnått den önskvärda målsättningen. Tveksam Forte menar att det sammantaget är osäkert om reformen skulle få de önskvärda effekterna, även på lång sikt. Man ser dock positivt på insatser som ger incitament till förebyggande insatser på arbetsplatsen, och tidig rehabilitering. Forte instämmer i behovet av att ge arbetsgivare incitament till att verka förebyggande och ta en aktiv roll i rehabilitering för återgång i arbetet vid sjukskrivning. När det gäller metoder för rehabilitering till återgång i arbetet behövs mer forskning om effektiva metoder och vilka typer av insatser från arbetsplatsen som är verkningsfulla. Även om ekonomiska incitament i många sammanhang visat sig effektiva, så måste effekten av den omfattande kostnadsväxlingen som föreslås utvärderas under en längre period. Promemorian nämner möjliga negativa effekter av förslaget, vilket gör att Forte menar att det sammantaget är osäkert om reformen skulle få de önskvärda effekterna. Forte anser att företagshälsovårdens roll i förebyggande arbete och rehabilitering bör lyftas fram tydligare, och att ytterligare forskning behövs om företagshälsovårdens struktur och arbetssätt. Om reformen genomförs enligt förslaget är det mycket angeläget att planera in noggrann uppföljning och utvärdering av effekterna. SKL avvisar förslaget i sin helhet med motiveringen att arbetsgivarna redan har såväl ekonomiska som andra drivkrafter i tillräcklig omfattning. Ett ytterligare ekonomiskt ansvar enligt föreslagen modell skulle innebära negativa effekter på alla plan och för alla inblandade. Eventuella 10

11 ytterligare ekonomiska drivkrafter bör vara positiva och belönande snarare än negativa och straffande. Den särskilda sjukförsäkringsavgiften kommer, enligt SKL:s beräkningar, att innebära en kostnadsökning om 1,8 miljarder (1,2 miljarder efter arbetsavgiftssänkningen) för kommuner och landsting totalt sett. Enskilda kommuner och landsting som redan har en pressad ekonomisk situation, kombinerat med hög sjukfrånvaro, kommer att drabbas hårdast. Rationella arbetsgivare med hög sjukfrånvaro får ännu starkare incitament att försöka minska sjukfrånvaron utifrån de parametrar de styr över. [ ] Kortfattat kommer det att bli mer attraktivt för arbetsgivare att anställa friska normalpresterande medarbetare på anställningsformer som inte innebär långsiktiga relationer med arbetsgivaren. [ ] Även rationella arbetsgivare med låg frånvaro kommer att lockas göra dessa avvägningar i syfte att minska risken för framtida kostnader och skapa stabila planeringsförutsättningar. Sammantaget innebär detta en tuffare arbetsmarknad med minskad rörlighet. Eftersom sjukfrånvaro ofta kan bero på ett behov av att byta arbetsuppgifter är det en olycklig utveckling. SKL befarar dessutom att en ökad selektion på arbetsmarknaden kommer att resultera i ett ökat behov av försörjningsstöd från kommunerna. Förslaget bygger på ett felaktigt antagande om att arbetsgivaren kan påverka sjukfrånvaron bara de pressas tillräckligt hårt ekonomiskt. Arbetsgivaren styr inte över de mekanismer som orsakar de återkommande fluktuationerna i sjukfrånvaron i Sverige. Förslaget bygger på det felaktiga antagande att arbetsgivare med relativt sett hög sjukfrånvaro per definition är sämre på arbetsmiljöarbete, ledarskap, organisationsfrågor osv. Någon sådan koppling finns inte. Förslaget innebär ytterligare försämrade ekonomiska förutsättningar för SKL:s medlemmar att sköta sin kärnverksamhet och utveckla denna på ett sätt som gynnar såväl medarbetarna som samhället i stort. Det drabbar särskilt de redan mest pressade kommunerna och landstingen och riskerar att få kontraproduktiv verkan på sjukfrånvaron. Förslaget riskerar att leda till en tuffare arbetsmarknad med ökad selektion och minskad acceptans för icke normalpresterande personer och personer med sjukdomshistorik. Förutom att rörligheten på arbetsmarknaden därmed minskar innebär det sannolikt också ökade kostnader för kommunerna då behoven av försörjningsstöd ökar. Förslaget innebär att arbetsgivarna blir än mer beroende av att andra aktörer sköter sina åtaganden. Flaskhalsar utanför arbetsgivarens ansvar riskerar få till följd att arbetsgivarens kostnader ökar ytterligare. Eget förslag Läkarförbundets uppfattning är, att om det ska läggas på ekonomiska styrmedel, bör fokus ligga på mera direkta krav på arbetsgivare tidigt i förloppet än genom att ålägga arbetsgivaren särskilda avgifter alldeles för sent i processen. 11

12 En av de viktigaste, enklaste och nödvändigaste åtgärderna blir att ta fram ett intyg för sjuklöneperioden kombinerat med ett skriftligt underlag från arbetsgivaren. Dessa underlag ska innehålla de nödvändigaste uppgifterna som vården och arbetsgivaren gemensamt behöver bidra för att katalysera processen. Intyget från vården till arbetsgivaren skulle kunna innehålla; 1/ Vilken arbetsanpassning behövs/kan göras 2/ Förslag på arbetsuppgifter som skulle kunna utföras trots sjukdomen 3/ Medicinska förbehåll d.v.s. vilka arbetsuppgifter som kan vara direkt skadliga eller annars olämpliga om arbetstagaren skulle utföra dessa. Till detta så föreslår vi att den sjukskrivne tidigt i förloppet exempelvis redan från dag 3, åläggas en direkt kontakt med arbetsgivaren, för att utifrån de skäl som föreligger för sjukskrivningen, diskutera om och hur arbetsgivaren kan underlätta återgången till arbetet. Det är också av vikt att den sjukskrivna arbetstagaren förmedlar kontaktuppgifter till arbetsgivaren. Härmed har läkaren/sjukvården möjlighet att lättare komma i kontakt med arbetsgivaren. Detta kan underlätta den fortsatta dialogen mellan arbetstagare, arbetsgivare och sjukskrivande läkare. Förbundet vill med detta lyfta fram att dessa mera direkta åtgärder skulle ge mer effekt än en sjukförsäkringsavgift efter dag 90. Med förbundets alternativa förslag med fokus på hantering och intyg i en tidig fas så görs den sjukskrivne arbetstagaren mer delaktig och aktiv. Arbetsgivarens inställning synliggörs, den sjukskrivande läkaren får en tydligare roll och möjligheter att agera på ett tidigt stadium ökar. Yttrande saknas Tillstyrker Sveriges Kvinnliga Läkare ställer sig i stort bakom förslaget men framför ett antal synpunkter: I promemorian föreslås olika incitament för att arbetsgivaren ska ta ett större ansvar för att få sjukskrivna arbetstagare åter i tjänst. En risk med detta förslag är att det kan leda till att arbetsgivaren kommer att selektera hårdare vid nyanställningar alternativt väljer att öka antalet korttidsanställningar vilket medför än mer oro och osäkerhet för den enskilde vilket i sin tur kan öka antalet sjukskrivna. Såväl vården som omsorgen har i flera år i allt för hög grad styrts av ekonomer där vården om pengarna varit viktigare än vården om patienten/omsorgstagaren. Därför borde förhoppningsvis det lönsamma i att göra rätt vara en tillräcklig morot för arbetsgivaren, möjligen vore det 12

13 bra att som i Nederländerna kunna förlänga kostnadsansvaret om arbetsgivaren inte sköter sig. Det finns idag flera utsatta grupper som har svårt ta sig in på arbetsmarknaden och för dessa kan detta förslag vara en stor risk varför det är positivt att man i promemorian även tänkt på detta. Yttrande saknas Yttrande saknas Yttrande saknas Yttrande saknas Yttrande saknas Eskilstuna kommun avvisar betänkandet om Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna i sin helhet. Kommunen anger bland annat att nettokostnaden skulle innebära en kostnadsökning med 26,8 mnkr, beräknat på dagens frånvaronivå. I realiteten innebär förslaget stora skillnader mellan olika arbetsgivare där Eskilstuna kommun med många kvinnodominerade arbetsplatser missgynnas. Vidare är ett intensivare rehabiliteringsarbete eller ett ökat systematiskt arbetsmiljöarbete inte lösning på de faktorer som ligger utanför arbetsgivarens kontroll. Vidare har arbetsgivare svårt att påverka medarbetares frånvaro kopplat till långvariga tumörsjukdomar, långa vårdköer, krävande privatliv och dubbelarbete. Fler av dessa faktorer slår hårdare mot kvinnor än män och därmed drabbas kommuner som arbetsgivare hårdare utifrån de många kvinnligt dominerade arbetsplatserna. Förslaget innebär således ingen solidarisk finansiering av den sjukfrånvaro samhället har och som ligger utanför en arbetsgivares makt att påverka. Eskilstuna kommun befarar att förslaget riskerar att leda till svårigheter att komma in på en redan tuff arbetsmarknad. Vilken arbetsgivare vill riskera att öka sina kostnader vilket blir konsekvensen med krav på 13

14 medfinansiering via en särskild sjukförsäkringsavgift. Risken för kommunen är att den redan höga kostnaden för försörjningsstödet ökar än mer. Eslövs kommun avstyrker förslaget och säger att man som arbetsgivare ställer sig positiv till en minskad sjukfrånvaro och en snabb rehabilitering, men menar att åtgärderna i remissen inte skulle stimulera detta. Förslaget innebär en avsevärd kostnadsökning för offentlig sektor och slår hårt mot de verksamheter som traditionellt sett är i offentlig regi som till exempel vård och skola. Det kommer också innebära att arbetsgivare med fysiska arbeten drabbas hårdare ekonomiskt än arbetsgivare med enbart kontorsanställd personal. Vi anser det orimligt att vi som arbetsgivare ska belastas med utökat sjuklöneansvar då vi dagligen sitter i situationer där Försäkringskassa och sjukvård sitter med långa handläggningstider och försenar rehabiliteringen för medarbetare. Med ett ökat kostnadsansvar finns det en uppenbar risk att landets arbetsgivare blir än mer selektiva i sitt urval när anställning ingås vad gäller ålder, kön och tidigare sjukdomshistoria. Förslaget kan också antas ytterligare öka de tillfälliga anställningarna. Förslaget kommer också att öka arbetsgivarens ekonomiska incitament att avsluta anställningsförhållandet med medarbetare som är sjuka. Eslövs kommun anser inte att offentliga arbetsgivare blir kompenserade i tillräckligt avseende. Remissförslaget innebär en avsevärd fördyrning för offentlig sektor. Göteborgs stad avstyrker huvudsakligen förslaget: förslaget att arbetsgivaren ska betala en särskild sjukförsäkringsavgift om 25 % av arbetstagarnas sjukpenning från och med dag 91 i sjukfallen. förslaget att det ska finnas ett fribelopp om kronor. Bifaller förslaget att utsatta personer på arbetsmarknaden ska undantas från arbetsgivarens kostnadsansvar. förslaget att ersättningen ska administreras och debiteras Stadens skattekonto. den generella sänkningen av arbetsgivaruppgifterna med 0,16 %. En ökad kostnad för de medarbetare som är sjuka mer än 90 dagar skulle därför inte få den avsedda effekten, utan istället enbart medföra 55 Mkr i ökade kostnader för Göteborgs Stad. Hårdare krav och slopad solidarisk finansiering skulle därför inte leda till större möjligheter att förebygga 14

15 ohälsa och tillgodose sjuka medarbetares behov. Istället riskerar reformen att leda till en hårdare arbetsmarknad och större svårigheter att hitta konstruktiva lösningar för de individer som är i behov av anpassning och rehabilitering. Särskilt gruppen kvinnor riskerar att få en sämre situation på arbetsmarknaden. Den reform regeringen nu föreslår frångår principen om solidarisk finansiering. Arbetsgivaren kommer genom medfinansieringen att betala en ännu större andel av sjukförsäkringen. Göteborgs Stad anser att principen om solidarisk finansiering ska gälla även fortsättningsvis. Göteborgs Stads bedömning är att Sverige och Nederländerna inte är jämförbara avseende hur socialförsäkringssystemet fungerar. Sveriges välfärdssystem ser annorlunda ut och vår arbetsmarknad har andra strukturer. Vidare har systemet i Nederländerna gjort att 80 % av arbetsgivarna har skaffat en privat försäkring mot höga sjukskrivningskostnader. Det har på det sättet vuxit fram en privat försäkringsmarknad i Nederländerna som inte funnits tidigare. Ytterligare en omständighet som är värt att nämna är att Nederländerna i samband med reformens införande även lagstiftade för att förbjuda arbetsgivare att kräva läkarundersökning inför anställning. Denna lagstiftning infördes i syfte att hindra diskriminering av funktionshindrade. Behovet av denna typ av lagstiftning visar på vilka problem som kan skapas när sjuka medarbetare bedöms vara en större ekonomisk risk för arbetsgivaren. För att de krav som ställs i socialförsäkringen ska samspela med arbetsrätten krävs därför en förlängd tidsram, 90 dagar är allt för snävt. Om tiden inte förlängs finns en risk att arbetsgivaren blir tvingad att gå igenom rehabiliteringsprocessen i en snabbare, mer summarisk process än tidigare, vilket i sista hand kan leda till fler uppsägningar på grund av personliga skäl. Tveksam Huddinge kommun är försiktigt negativa till förslaget. Enligt utredningen kommer förslaget att vara kostnadsneutralt för arbetsgivarkollektivet då det är tänkt att arbetsgivaravgifterna ska sänkas samtidigt som en del av betalningsansvaret övertas. Men det innebär samtidigt att arbetsgivare inom de delar av arbetsmarknaden där sjukfrånvaron idag är som störst kommer att drabbas mest av betalningsansvaret för sjukpenningen. Med tanke på den ökade sjukskrivningen inom kvinnodominerade yrken, och där många orsaker till sjukskrivningar ligger utanför arbetsgivarens kontroll, kommer en redan pressad kommunsektor att bli än mer ansträngd som en följd av förslaget. 15

16 För att minska sjukskrivningstalen kan en annan lösning vara att Arbetsmiljöverket tilldelas ytterligare resurser för att möjliggöra fler riktade inspektioner utifrån ett rehabiliteringsperspektiv samt av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Jönköpings kommun avstyrker förslagen i promemorian Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna. Promemorians utgångspunkt, att de offentliga arbetsgivarna kan påverka sjukfrånvaron om de pressas tillräckligt hårt, är inte riktig. Tvärtom kommer förslaget, med de ökade kostnader det innebär, att försämra förutsättningarna för kommunerna att fullgöra sina uppgifter, både gentemot medborgarna och i sin roll som arbetsgivare gentemot de anställda. Det speglar också enligt Jönköpings kommuns uppfattning en märklig, ogrundad syn på kommunerna och brist på förtroende för kommunerna som arbetsgivare. Det går inte heller att bortse från att det finns en generell risk att personer med kroniska sjukdomar eller andra begränsningar får det svårare på arbetsmarknaden till följd av förslagen i promemorian. Visserligen talar man om att personer med en utsatt situation på arbetsmarknaden ska undantas från arbetsgivarens kostnadsansvar, men det finns alltid människor som befinner sig i gränslandet utan att för den skull tillhöra den grupp som enligt promemorian ska undantas. Kumla kommun avstyrker remissförslaget i sin helhet. Vi som arbetsgivare är ej ensam aktör i rehabiliteringen. Hälso- och sjukvård, företagshälsovård och Försäkringskassan har också ett ansvar för olika delar. För att det ska flyta på ett smidigt sätt krävs samordning och att inte någon del haltar. Det upplever vi inte att det gör idag. Vi ser också att en konsekvens av förslaget skulle kunna innebära att personer med en sjukrivningshistorik i allt större grad skulle riskera att ställas utanför arbetsmarknaden. Detta skulle kunna medföra andra ökade kostnader t ex för försörjningsstöd. Att stå för 25 % av sjukpenningen efter dag 90 anser inte vi är en bra väg att gå. Visserligen sänks arbetsgivaravgiften med 0,16 procentenheter men hälsoväxlingen kommer att slå rätt olika och gynnar de med ett lägre sjuktal. Sjukskrivningar kostar oss mycket ändå och vi ser att de medel medfinansieringen om 25 % skulle kosta oss fortsatt kan användas till de delar av välfärden vi som kommun ansvarar för och vill prioritera. 16

17 Lessebo kommun avstyrker förslaget om Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna i sin helhet. Vi menar vidare att kommunens resurser i förstone skall gå till satsningar lokalt, såsom: skola, vård och omsorg på sätt som kommunens innevånare önskar. Antagandet är mycket diskutabelt, att arbetsgivare har möjligheten att påverka sjukfrånvaron bara vi pressas tillräckligt hårt ekonomiskt. Antagandet är mycket diskutabelt, att arbetsgivare med relativt sett hög sjukfrånvaro skulle vara sämre på arbetsmiljöarbete, organisationsfrågor, ledarskap osv. En sådan koppling finns inte. Antagandet ger ytterligare försämringar för vår del att sköta våra huvudsakliga åtaganden. Vi vill utveckla vår organisation och vår verksamhet så att det gynnar våra medborgare och medarbetare. Antagandet försämrar denna möjlighet. Yttrande saknas Malmö stad ställer sig avvisande till förslaget om hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna. Som arbetsgivare har Malmö stad redan mycket starka ekonomiska drivkrafter att vara aktiva. Förutom sjuklön, arbetsgivaravgift som finansierar sjukförsäkringen och premier för kompletterande kollektivavtalad sjukförsäkring, innebär sjukfrånvaro betydande kostnader för produktionsbortfall och vikarier samt medför svårigheter att klara kompetensförsörjningen. Sjukfrånvarons kraftiga upp- och nedgångar är unika för Sverige och kan inte enbart utgöras av motsvarande förändringar i hälsa, arbetsmiljö eller rehabiliteringsarbete. Malmö stad anser det finns andra förslag som regeringen kan genomföra för att minska sjukfrånvaron. Malmö stad ser stora möjligheter i att gå vidare och utveckla trepartssamtal mellan vården, arbetsgivaren och arbetstagaren i samband med sjukskrivning. Det är också vad den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen föreslagit. Enligt Malmö stads beräkningar skulle ett ökat kostnadsansvar samt en sänkning av arbetsgivaravgiften innebära en nettokostnadsökning för Malmö stad med ca 21 miljoner kronor. Planerna på att återinföra medfinansiering för en sjukpenning utan bortre gräns kan få konsekvenser i form av minskad service till malmöborna. 17

18 Malmö stad ser en klar risk för selektion på arbetsmarknaden genom att vissa grupper får det svårare vid till exempel nyanställningar. Malmö stad ser även att i förlängningen leder ett utanförskap till ökade kostnader för kommunerna genom ökat bidragsgivande. Yttrande saknas Oskarshamns kommun ansluter sig till det remissyttrande som har lämnats från Sveriges kommuner och landsting. Yttrande saknas Tjörns kommun avstyrker förslaget om Hälsoväxling i sin helhet. Kommunen motiverar ställningstagandet med att de redan har både ekonomiska och andra drivkrafter för att arbeta med arbetsmiljö och rehabilitering. Ett ytterligare ekonomiskt ansvar enligt förslaget skulle ge negativa effekter på resursfördelningen inom kommunen då satsningar på skola, vård och omsorg skulle få stå tillbaka. Tjörns kommun menar att kommunernas ekonomiska resurser primärt skall gå till att klara välfärden genom de lokala satsningar på skola, vård och omsorg som medborgarna önskar. Då skapas möjligheter att arbeta långsiktigt och hållbart med organisationernas och medarbetarnas väl, vilket ökar tillväxten och bidrar till maximal samhällsnytta. Förslaget riskerar att leda till en tuffare arbetsmarknad med ökad selektion och minskad acceptans för personer som av olika anledningar kan antas prestera under normen och personer med sjukdomshistorik. Förutom att rörligheten på arbetsmarknaden därmed minskar innebär det sannolikt också ökade kostnader för kommunerna då behoven av försörjningsstöd ökar. Umeå kommun avstyrker regeringens förslag. Umeå kommun bedömer att sjukfrånvarokostnaderna med regeringens förslag kommer att öka med i snitt motsvarande cirka 55 procent. Utgår vi ifrån uppgifter från 2015 års sjukfrånvarostatistik uppgår merkostnaderna med förslaget till 60 procent. Gör vi dessutom ett antagande att sjukfrånvaron ökar i samma takt som sedan år 2013 kan sjukfrånvarokostnaderna för långtidssjuka komma att öka med cirka 65 18

19 procent för år Regeringens förslag bedöms därmed inte bli kostnadsneutralt för arbetsgivaren. Vi ser även att sjukförsäkringens åtstramningar har fått effekt då vi står inför historiskt låga sjukersättningstal. Detta har resulterat i att de som tidigare beviljats sjukersättning i dag hör till gruppen långtidssjuka. Utifrån detta vill vi därför hävda att en del av den ökande sjukfrånvaron delvis beror på dessa åtstramningar. Umeå kommun anser att regeringens förslag riskerar att få till effekt att arbetsgivare blir mer restriktiva vid anställning av personer med sjukdomshistorik och begränsningar i arbetsförmåga. Yttrande saknas Östersunds kommun avstyrker regeringens förslag. Ett ytterligare ekonomiskt ansvar enligt föreslagen modell skulle innebära negativa konsekvenser för kommunen på alla plan och för alla inblandade. Eventuella ytterligare ekonomiska drivkrafter bör vara positiva och belönande snarare än negativa och straffande. Kommunens ekonomiska resurser ska primärt gå till att klara välfärden genom satsningar i skola, vård och omsorg till medborgarna. Arbetstagarnas hälsa påverkas däremot av hela människans tillvaron och livssituation där yrkeslivet endast utgör en del av många andra påverkansfaktorer. Arbetsgivaren råder t.ex. inte över orsakerna till sjukdomar såsom cancer, ALS, tumörsjukdomar, stroke, andra livsstilsgrundande sjukfrånvaroorsaker etc., och har därmed inga möjligheter att förhindra insjuknandet eller kunna påverka längden på sjukfrånvaron. Landstinget i Dalarna ansluter sig till det remissyttrande som har lämnats från Sveriges kommuner och landsting. Yttrande saknas Region Skåne avstyrker förslaget med en särskild sjukförsäkringsavgift. 19

20 Region Skåne är av den uppfattningen att det inom verksamheten redan finns starka drivkrafter, ett systematiskt arbetsmiljöarbete och framtagna handlingsplaner för en hälsofrämjande arbetsplats och att sänka sjukfrånvaron. Kostnadsökningar och en ökad administration minskar resurserna för såväl kärnverksamhet som för det arbete med aktivare rehabilitering som redan pågår. Ett fribelopp på kronor per arbetsgivare skyddar små och medelstora företag. Arbetsmiljöverkets tidigare analyser pekar på att stora offentliga verksamheter har ett bättre systematiskt arbetsmiljöarbete och i större utsträckning har avtal med företagshälsovården jämfört med små och medelstora företag. Ett högkostnadsskydd borde vara lika för samtliga arbetsgivare oavsett storlek. Det finns också en risk att de nya reglerna gör vissa grupper mer utsatta på arbetsmarknaden jämfört med tidigare. Till exempel framgår i promemorian att sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser ökar i antal och har en högre varaktighet jämfört med övriga diagnoser. Kvinnor mellan 30 och 40 år lyfts fram som den gruppen med störst andel sjukfall med psykiatriska diagnoser. Region Skånes uppfattning är att det finns en risk att kvinnor mellan 30 och 40 år kan uppfattas som en riskgrupp ur rekryteringshänseende. Det är inte önskvärt ur ett jämställdhetsperspektiv. I det fall regeringsförslaget vinner laga kraft ser vi att en drivkraft för medarbetaren ska vara att deltidssjukskrivna undantas från kostnaden vilket, till skillnad från nuvarande förslag i sin helhet, skapar en positiv drivkraft för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Tveksam Landstinget i Västernorrland är försiktigt negativa till förslaget. 90 dagar är inte en lång rehabiliteringstid när det gäller till exempel tumörsjukdomar och psykiatriska diagnoser. Sjukskrivning med psykiatrisk diagnos är särskilt hög inom offentlig sektor. Landstinget Västernorrland anser att 90 dagar är en för kort tid för en bra rehabiliteringsprocess utifrån denna diagnosgrupp. Sjukdomar som inte är direkt arbetsrelaterade, som t ex tumörsjukdomar, ska arbetsgivare inte behöva medfinansiera. Under 2015 utgjorde tumörsjukdomar 9% av sjukfrånvaron inom Landstinget Västernorrland. Medfinansiering riskerar att urholka kompetensförsörjningen, då tidigare avslut i rehabiliteringsprocessen blir ett troligt scenario. Det uppstår en större risk för segregering där bland annat kroniskt sjuka riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. Landstinget Västernorrland anser att det inte är tillräckligt att arbetstagare som omfattas av särskilt högriskskydd eller subventionerad anställning undantas från 20

21 medfinansiering. Utifrån perspektiven diskriminering och jämställdhet är inte betänkandet kompatibelt med landstingets syn på individ och arbete. Landstinget Västernorrland anser att sänkt arbetsgivaravgift med 0,16 procentenheter inte kan ses som en kompensation för höga kostnader. Nivån gynnar framförallt små arbetsgivare. Landstinget Västernorrland ifrågasätter dessutom nivån på sänkningen av arbetsgivaravgiften, då den inte ens motsvarar höjningen från föregående år. Stockholms läns landsting avstyrker de förslag som förs fram i promemorian. Den föreslagna förändringen kommer att medföra en tydlig förskjutning av kostnader för sjukskrivningar från staten till kommuner, landsting och regioner. Landstingets kostnader uppskattas öka med trettio procent, trots föreslagen kompensation med sänkt arbetsgivaravgift. Stockholms läns landsting menar vidare att förslaget om medfinansiering för arbetsgivare riskerar att utestänga personer med ökad risk för ohälsa från arbetslivet, en risk som också lyfts fram i promemorian. Detta kan komma att leda till diskriminering av grupper som har en högre sjukfrånvaro än andra, exempelvis kvinnor. Promemorians förslag om skydd för utsatta personer på arbetsmarknaden riskerar att bidra till ytterligare stigmatisering av personer som har hög risk för långa sjukskrivningar. Promemorians förslag om medfinansiering medför troligen ökad administration för Försäkringskassan vilket riskerar att ta fokus från myndighetens viktiga samordningsansvar i rehabiliteringskedjan. Västra Götalandsregionen avstyrker förslaget och konstaterar att ytterligare incitament för att arbeta aktivt med att sänka sjukfrånvaron inte behövs eftersom frågan redan har högsta prioritet. Den föreslagna förändringen kommer att medföra ökade kostnader för VGR. Beräkningar som gjorts visar att VGR:s kostnader för en sjukfrånvaro på nuvarande nivå ökar med 70 mkr brutto och 40 mkr netto per år (hänsyn tagit till sänkt arbetsgivaravgift) vid införandet av förslagen i promemorian. Det finns farhågor för att promemorians förslag försvårar möjligheterna för personer med ohälsohistorik och risk för långvarig sjukfrånvaro att komma in på arbetsmarknaden. Ett ökat kostnadsansvar för sjukfrånvaron kan innebära att VGR blir mer försiktig med att rekrytera vissa grupper. 21

22 Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget i sin helhet. Svenskt Näringsliv menar att förslaget kommer att innebära färre arbetstillfällen och ett ökat utanförskap. Förslaget innebär betydande och oförutsägbar kostnadsrisk för företagen, inte minst för små och medelstora företag. För att undvika kostnadsrisk kan företagen komma att försiktiga rekrytering. Det kommer att försämra möjligheterna till anställning för personer med sjukdomshistorik, kroniska sjukdomar och funktionsnedsättning. I en undersökning som Svenskt Näringsliv har genomfört bland sina medlemsföretag uppger nio av tio företag att förslaget kommer att leda större försiktighet rekrytering av medarbetare med ohälsohistorik. Risken för selektion är tydlig och allvarlig. Trots beskrivning skrivelsen av betydelsen av skydd för de små företagen, undantas inte från föreslaget kostnadsansvar. De mindre, medelstora och nystartade företagen är särskilt för den risk som ett oförutsägbart och ökat kostnadsansvar innebär. Företagarna avstyrker förslaget. Förslaget om medfinansieringsansvar för sjukpenningen kommer på ett betydande sätt öka riskerna och kostnaderna för alla landets små och växande företag. Dessutom riskerar förslaget att göra det svårare för individer som står längre ifrån arbetsmarknaden, med sjukdomshistorik, eller funktionsnedsättning att få jobb, då arbetsgivare tvingas bli mer försiktiga vid rekrytering. Syftet med förslaget sägs vara att förmå arbetsgivare att jobba mer aktivt med hälsoarbete, förebyggande åtgärder och mer effektiva rehabiliterings- och omställningsinsatser. Samtidigt är det klarlagt att sjukfrånvaro över 90 dagar är mindre vanligt i små företag än i större organisationer och att en stor del av sjukfrånvaron beror på faktorer utanför arbetsgivarens kontroll. Förslaget går därmed tvärtemot regeringens ambition att öka sysselsättningen och underlätta för utsatta grupper på arbetsmarknaden att komma i arbete. Förslaget riskerar att slå mycket hårt mot arbetsgivarkollektivet i allmänhet och mot mindre och växande företag i synnerhet. Negativa Småföretagarnas Riksförbund ser förslaget som ogenomtänkt och orättvist. 22

23 Småföretagarnas Riksförbund oroar sig för att ännu färre småföretag ska våga anställa ny personal, med tanke på det här scenariot. Och skulle de våga anställa är det högst osannolikt att de anställer någon med en tidigare lång sjukdomshistorik. Småföretagarnas Riksförbund upplever det som ett problem att reglerna i socialförsäkringarna ändras så ofta. Det blir krångligt för de små företagen som många gånger inte har tid att sätta sig in nya regelverk, vilket i sin tur kan leda till att företagen går miste om eventuella ersättningar/förmåner på grund av att gamla regler ständigt byts ut mot nya. Småföretagarnas Riksförbund ser en risk i att personer med många korta sjukperioder, minst tio per år, inte undantas från arbetsgivares avgiftsunderlag. Det kan betyda att de små företagen inte vågar anställa en person med den här sjukdomsbilden på grund av höga sjukkostnader, inte bara vid arbetstagares sjukdom utan också vid olycksfall på fritiden. Det går heller inte att utesluta att en stor del av den här gruppen är kvinnor. Återigen vill Småföretagarnas Riksförbund hänvisa till nyanländas möjligheter att få sitt första jobb och att det i det här fallet kan bli extra svårt för nyanlända kvinnor att ta sig in på arbetsmarknaden. NNR avstyrker förslaget eftersom konsekvensutredningen brister på ett flertal punkter. Utredningen har inte kunnat visa att föreslagna åtgärder kommer att leda till att regeringens mål uppfylls. Kostnadseffektiviteten i föreslagen reglering kan ifrågasättas då det inte kunnat visas att nyttan med föreslagen reglering överstiger de kostnader och effekter som är förknippade med förslaget. Enkelt uttryckt, hur stor del ligger inom arbetsgivarens kontroll och hur stor del beror på andra omständigheter som sker utanför arbetsplatsen och som är svåra för företagen att förutse eller förhindra? I detta sammanhang avses exempelvis skador som uppstår till följd av fritidsaktiviteter, personliga kriser eller väntetider inom vården. De motprestationer eller samband som följer av en avgift blir här mycket otydliga och förslaget som sådant är snarare att betrakta som en skatt som följer av sjukskrivning utan koppling till problemets art eller befintlighet. De ekonomiska konsekvenserna för de enskilda företagen kan komma att bli mycket kännbara. Det enskilda företaget får en inte obetydlig och oförutsägbar kostnadsrisk. NNR vill avslutningsvis påtala att förslaget som nu läggs i mångt och mycket påminner om det regelverk som fanns under ca två år i mitten av 2000-talet och som avskaffades. Det kunde då konstateras att det inte bidragit att minska kostnaderna för och inflödet till sjukförsäkringen och därmed målsättningen på det sätt som var avsett. Det i sig är en signal till 23