Utredning av lukt i omgivningen vid detaljplan Träslöv 30:1 i Varberg

Transkript

1 Handläggare Mårten Arbrandt Tel Mobil E-post Mottagare Derome Hus AB Göran Olsson Datum Projekt-ID Utredning av lukt i omgivningen vid detaljplan Träslöv 30:1 i Varberg 1 Första rubriken För att utreda vilken påverkan av lukt som ett lantbruk med grishållning bidrar med i anslutning till detaljplan Träslöv 30:1 i Varberg har luktprovtagningar med efterföljande spridningsberäkningar gjorts. Luktprovtagningar och föreliggande PM har sammanställts av Mårten Arbrandt vid ÅF i Göteborg. 2 Bakgrund Varberg kommun har upprättat en detaljplan för Träslöv 30:1, beläget i utkanten av centrala Varberg. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförandet av en blandad bostadsbebyggelse i form av flerbostadshus, radhus och friliggande villor, samt ett vårdboende. Planförslaget möjliggör cirka 130 bostäder, varav ca 80 i flerbostadshus och ca 50 i parhus och villor. Även nya gång- och cykelförbindelser inom och i anslutning till området ska koppla angränsande rekreationsområde och ytor för lek/rekreation inom området. Öster om detaljplaneområdet ligger ett lantbruk med grishållning (vid Träslöv 10:11) som riskerar att orsaka lukt inom planområdet. En luktutredning har genomförts för att bedöma vilken luktbelastning som utsläppet från lantbruket ger i omgivningen. 3 Lokalisering Detaljplaneområdet är beläget i östra Varberg enligt figur 1 nedan. ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2, Box 1551, SE Telefon , Org.nr , VAT nr SE PM spridning av lukt från lantbruk Träslöv Sida 1 (10)

2 Figur 1 Detaljplanens lokalisering Lantbruket ligger ca 220 meter öster om detaljplaneområdet, se Figur 2 nedan. planområdet Lantbruk Figur 2 Planområdet i förhållande till lantbruket I Figur 3 nedan illustreras var de närmaste bostäderna kommer att vara lokaliserade inom planområdet. PM spridning av lukt från lantbruk Träslöv Sida 2 (10)

3 Närmaste bostäder Figur 3 Planerade bostäder inom planområdet 4 Förutsättningar 4.1 Lukt i omgivningen Luktande ämnen är ett samlingsbegrepp för en mängd olika kemiska föreningar som kännetecknas av att de kan upplevas med luktsinnet. Lukt kan ofta kännas i haltnivåer som är mycket lägre än där medicinska effekter kan riskeras. Mekanismerna bakom luktupplevelser är inte klarlagda fullt ut. Därför går det inte att konstruera ett tillförlitligt mätinstrument för lukt. Alla luktmätningar måste göras sensoriskt och relateras till subjektiva luktupplevelser. Det finns en svensk (och europeisk) standard för hur en sensorisk luktmätning ska gå till (SS-EN 13725). En lukts detekterbarhet uttrycks vanligen med ett lukttröskelvärde som motsvarar en luktenhet per kubikmeter (1 l.e./m 3 ). Lukttröskelvärdet 1 l.e./m 3 är definierad som den halt där 50 % av befolkningen kan förnimma lukt. PM spridning av lukt från lantbruk Träslöv Sida 3 (10)

4 4.1.1 Lukt och luktbesvär Faktorer som påverkar störning i omgivningen hos kringboende är vanligtvis: Hur ofta det luktar, dvs. luktfrekvensen Luktstyrka Karaktären på lukten Ortsvanlighet Historik Hur ofta det luktar är kanske den faktor som är viktigast när det gäller klagomål. Enligt tidigare observationer så sker klagomål på lukt då luktfrekvensen överskrids en eller ett par procent av tiden. Detta påverkas dock av faktorer som karaktären på lukten. Även luktstyrkan har stor betydelse på klagomålsförekomsten. Med luktstyrkan menas koncentrationen av lukt och vilken nivå över lukttröskeln som lukten förekommer. Då luktupplevelsen är en momentan reaktion väljer man ofta att bedöma minutmedelvärden av luktförhållanden kring en anläggning och ansätter då nivåer till mellan 2 och 10 l.e./nm 3 som maximala tolererbara nivåer. Om en lukt upplevs som farlig eller obehaglig sker klagomål tidigare än om man har en positiv association till lukten. Detta innebär bland annat att klagomål på lukt sällan förekommer kring bagerier som de flesta ju har en positiv association till. Däremot sker klagomål ofta om det luktar avfall eller någon kemisk substans. Vidare kan nämnas att ortsvanligheten påverkar klagomålsfrekvensen. Det kan exemplifieras genom de industriorter med sulfatcellulosabruk vilka luktar starkt men där det inte förekommer klagomål beroende på att alla vet vad som luktar och att många kanske arbetar, eller har närstående som arbetar, i verksamheten. Dessutom blir luktsinnet utmattat av att ständigt känna samma lukt varför upplevelsen försvinner. Den kommer tillbaka först när man lämnat orten för ett tag och återvänder. Även lukthistoriken påverkar ofta klagomålsfrekvensen. Det betyder att har det under någon period förekommit stora luktstörningar lever detta kvar hos kringboende under lång tid. Det gör att man reagerar tidigare vid nästa incident och således måste lukten reduceras mer än vad som annars hade krävts. På samma sätt reagerar ofta kringboende om det sker en förändring i karaktären på lukten. För att bedöma luktpåverkan i ett område och det luktande områdets utbredning används ofta spridningsmeteorologiska beräkningar med kännedom om luktutsläppets källstyrka. 4.2 Generella riktlinjer för lukt i samband med planering invid djurhållning De grundläggande kraven när det gäller planering av djurhållning och bebyggelse återfinns i Plan- och bygglagen (PBL) och Miljöbalken (MB). PM spridning av lukt från lantbruk Träslöv Sida 4 (10)

5 Boverket utarbetade under 2011 en vägledning 1 för planering av byggande av nya bostäder i anslutning till anläggningar där det bedrivs djurhållning. Vägledningen baseras på kraven i plan- och bygglagen, forskningsresultat, studier, praxis och annat kunskapsunderlag. Primärt koncentrerar vägledningen på hästhållning, pga. risken av spridning av allergen från hästar, men kan även appliceras på annan djurhållning. Det har i tidigare vägledningar från flera centrala myndigheter, främst Boverket och Socialstyrelsen, rekommenderats olika riktlinjer för skyddsavstånd vid planering av bostäder och djurhållning. I den nya vägledningen anger Boverket inte några standardiserade skyddsavstånd utan nya planer ska prövas individuellt utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Hela den lokala situationen ska värderas när man bedömer ett enskilt fall liksom att försöka bedöma den förväntade utvecklingen. Anledningen till att man nu har tagit bort de tidigare rekommenderade skyddsavstånden är att de i allt större utsträckning tillämpades som bindande föreskrifter. Boverket anger att denna tillämpning snarare gjorde att skyddsavstånden blev ett hinder snarare än stöd för god planering. Det finns därmed inga generella riktlinjer på skyddsavstånd att förhålla sig till för detaljplanen vid Träslöv till djurhållningen utan hela den lokala situationen ska bedömas. 4.3 Luktutsläpp från lantbruket vid Träslöv 10:11 För att bedöma luktutsläppet från lantbruket med grishållning vid Träslöv 10:11 har en luktprovtagning genomförts. I Bilaga 1 redovisas separat ÅF-mätrapport över luktprovtagningen. Följande utsläppspunkter av lukt identifierades på lantbruket där provtagning genomfördes: 1. Gödselbrunn gödsel pumpas till en öppen gödselbrunn. Pumpen går inte regelbundet utan endast under kortare perioder. Ägaren till lantbruket uppskattar att den är igång totalt ca 3 timmar/vecka. 2. Avluftningsfläkt Ventilation från pumpbrunn. Utsläppet sker i marknivå med forcerad ventilation. 3. Svinstall Ventilationsutblås från svinstallen. Belägna på taket till stallet. I figur 4 nedan illustreras utsläppspunkterna. 1 Vägledning för planering för och invid djurhållning, Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende, Regeringsuppdrag Rapport 2011:6, Karlskrona, PM spridning av lukt från lantbruk Träslöv Sida 5 (10)

6 2.Avluftningsfläkt 3.Svinstall 1.Gödselbrunn Figur 4 Utsläppspunkter vid lantbruket Luktutsläpp Resultatet från luktprovtagningen sammanfattas i tabell 1 nedan. Se bilaga 1 för en utförligare beskrivning av provtagningsutförande och resultat. Tabell 1 Resultat luktprovtagning. 1 2 Beskrivning Avluft vid pumpning av gödsel till gödselbrunn Lukt från gödselbrunn efter inpumpning Provpunkt Luktkoncentration (le/m 3 ) Flöde (Nm 3 /h) Luktemission (Mle/h) * 1, m 3 /m 2 <0,01 3 Ventilation pumpbrunn ,2 4 Ventilation svinstall * 23 Totalt 28 *Uppskattat värde Inget flöde kunde mätas vid inpumpning till gödselbrunn utan har tillsammans med ägaren till lantbruket uppskattats till ca 1 m 3 /5 minuter. Flödet i ventilationen från svinstallet kunde inte heller uppmätas då de är belägna på taket till stallet. Flödet har uppskattats genom fläktdata från leverantören, erfarenhetsmässig bedömning samt utifrån vad som är normen för ventilation från djurstallar enligt Svensk Standard SS : Lantbruksbyggnader - ventilationsbehov i värmeisolerade djurstallar. 5 Spridningsberäkning Lukt Med utgång från resultaten av provtagningarna så har spridningsberäkningar genomförts för att beräkna halterna i omgivningen. Spridningsberäkningarna har utförts med datorprogrammet Enviman som är baserat på den s.k. AERMOD-modellen. Modellen baseras på Gaussisk spridning som i denna tillämpning kan beräkna effekten av många olika typer av samverkande källor och som beskriver det meteorologiska inflytandet av spridningen på ett realistiskt sätt. PM spridning av lukt från lantbruk Träslöv Sida 6 (10)

7 Systemet beräknar effekter på spridning av föroreningar som uppkommer i det atmosfäriska gränsskiktet under olika väderbetingelser, liksom effekt av plymlyft och downwash orsakat av bl.a. byggnader i närheten och skorstenshöjd m.m Meterologi Speciellt anpassade meteorologiska data för spridningsberäkningarna (AERMOD/AERMET) har tagits fram för det aktuella området i Varberg. Den meteorologiska informationen bygger på en avancerad numerisk väderprognos modell, Mesoscale Model 5th generation (MM5), vilken har beräknat de lokala meteorologiska förutsättningarna för Varberg, totalt 8760 timmar. Bland parametrar som ingår kan nämnas lufttryck, temperatur, vindhastighet, vindriktning, relativ fuktighet, molnmängd och nederbörd. Vissa parametrar är även definierade för olika nivåer i vertikalled. Metoden att använda MM5 data följer de anvisningar som de amerikanska miljömyndigheterna (US-EPA) tagit fram att användas i tillståndsansökningar i USA. Motsvarande data används även i Europa. I figuren nedan presenteras vindrosen för Träslöv. Som framgår av figuren är den förhärskande vindriktningen västlig-sydvästlig. Figur 5 Vindros Träslöv 5.2 Bedömningsgrund för lukt i omgivningen Till skillnad från många andra luftföroreningar är lukt speciellt då luktsinnet reagerar mer eller mindre momentant och inte som medelvärde över tid. Då luktsinnet har en nära momentan reaktion har de beräknade halterna i denna studie redovisats som medelvärde över en minut. PM spridning av lukt från lantbruk Träslöv Sida 7 (10)

8 I Sverige finns inga generella regler för lukt från olika verksamheter. I Sverige använde man tidigare ett uttalande från Naturvårdsverket från början av 1980-talet som säger att klagomål på lukt förekommer om lukttröskeln överskrids en eller ett par procent av tiden. Därför har man i Sverige under många år diskuterat luktfrekvenser. Det man kan notera är att de förhållanden som rådde i början av 1980-talet har ändrats. Idag förekommer klagomål vid lägre luktfrekvenser än vad man då ansåg vara acceptabel nivå (skriften är idag borttagen från Naturvårdsverkets hemsida). Då det saknas relevanta omgivningsriktvärden för Sverige har en jämförelse med Danmark och Norge använts i denna studie bland annat beroende på att de meteorologiska förhållandena är jämförbara. I Danmark används generella riktvärden vad gäller acceptabel maximal luktkoncentration vid bostäder. Enligt den danska vägledningen (Miljöstyrelsen, 1985, Begrensning af lugtgener fra virksomheter) skall skorsten och/eller reningsåtgärder utformas så att maximala koncentrationer av luktande ämnen (som minutmedelvärden) inte överskrider en nivå om 5-10 gånger lukttröskeln, dvs l.e./m 3. Det ska noteras att vid 5 le/m 3 är det inte luktfritt i omgivningen utan i Danmark accepteras en viss lukt i anslutning till industrier. I andra länder använder man liknande begränsningar. I följande tabell redovisas några exempel på detta. Tabell 2 Omgivningsgränsvärden för lukt i några olika länder Område/region/land Omgivningsgränsvärde (l.e./nm 3 ) Medelvärdestid Percentil Danmark 5-10 En minut 99 Norge 1-2 En timme 99 Auckland, New Zeeland 2 En sekund 99,9 San Diego WWTP 5 Fem minuter 99,5 Tyskland 1 En timme 99,9 Holland 1-5 En timme 98 Praktiska erfarenheter från luktmätningar, utförda spridningsberäkningar och korrelationer av resultat visar att närboende upplever luktfrihet först när haltnivån underskrider 0,2-0,5 l.e./nm 3 vid en opåverkad miljö och en minuts samplingstid. Detta har sannolikt att göra med att luktupplevelsen är momentan och väsentligt kortare än en minut. Man tar också hänsyn till de osäkerheter som oundvikligen förekommer i samband med luktanalysen. För att kunna jämföra de i denna rapport framräknade omgivningshalterna med de danska riktvärdena har samma medelvärdestid och samma percentil använts för de här beräkningarna. Det kan även nämnas att de norska riktvärdena (1-2 le/nm 3 som timmedelvärde och 99 percentil) är jämförbara med de danska om man räknar om dem till samma medelvärdestid. 6 Resultat spridningsberäkning lukt De framräknande och redovisade värdena från spridningsberäkningarna utgör de maximala, det vill säga de beskriver var de högsta halterna förekommer som 99 PM spridning av lukt från lantbruk Träslöv Sida 8 (10)

9 percentil. Detta innebär att angivna halter under 1 % av tiden överskrids under kortare eller längre perioder. Under resterande tid (99 %) är de beräknade halterna lägre eller mycket lägre än de redovisade. Framräknade omgivningshalter kan jämföras med de danska riktvärdena som har samma medelvärdestid och samma percentil. Redovisade resultat i beräkningarna gäller 1,5 meter ovan marknivå vilket motsvarar inandningsnivå. Resultatet visas grafiskt i figuren nedan. Figur 6 Lukthalter i omgivningen med nuvarande utsläpp från lantbruket. I figuren ovan redovisas de högsta minutmedelvärden av luktkoncentration (le/m 3 ) i omgivningen som 99-percentiler med nuvarande utsläppsposition. Halterna inom den del av planområdet som ligger närmast lantbruket är som max 5-10 le/m 3 som minutmedel och 99 percentil. Vid de närmast planerade bostäderna är de maximala lukthalterna i nivån 2-5 le/m 3 som minutmedelvärde och 99-percentil. Resultaten kan jämföras mot de danska riktvärden för lukt i omgivningen som är 5-10 le/m 3 som minutmedelvärde och 99-percentiler. Halter med lägre koncentration än 0,2-0,5 le/m 3 kan anses vara i stort sett luktfria. 7 Sammanfattande bedömning De genomförda mätningarna och beräkningarna av lukt från lantbruket med grishållning vid Träslöv 10:11 visar att lukt idag kan förekomma i omgivningen till anläggningen. Lukt kommer emellanåt att förnimmas vid de planerade bostäderna. De högst beräknade lukthalterna vid de planerade bostäderna i omgivningen ligger på ca 5 le/m 3 som minutmedelvärde och 99-percentil. Halterna är i nivå med de danska riktlinjerna för lukt i omgivningen vid bostäder (det finns inga generella riktvärden i Sverige för lukthalter i omgivningen). PM spridning av lukt från lantbruk Träslöv Sida 9 (10)

10 Idag finns inte heller några nationella riktlinjer i Sverige för rekommenderade skyddsavstånd mellan de planerade bostäderna och lantbruket utan de lokala förhållanden ska styra vad som ska tillåtas. Då lukten från grishållning sannolikt kommer att vara ny för de som flyttar in i de planerade bostäderna finns det en risk att framtida klagomål från nyinflyttade kommer att ske. Som eventuella åtgärder för att minska omgivningspåverkan av lukt kan initialutspädningen förbättras genom att luktutsläppen leds till en högre utsläppspunkt, detta kan göras exempelvis genom en förhöjd skorsten PM spridning av lukt från lantbruk Träslöv Sida 10 (10)

11 RAPPORT Av Swedac ackrediterat organ REPORT issued by an Accredited Laboratory BILAGA 1 Handläggare Mårten Arbrandt Tel Mobil E-post Marten.arbrandt@afconsult.com Datum Projekt-ID Derome Hus AB BILAGA 1- Luktprovtagning från grisuppfödning vid Träslöv 10 i Varberg ÅF Infrastructure AB Strategiska Miljötjänster Mårten Arbrandt ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2, Box 1551, SE Göteborg Sverige Telefon , Säte i Stockholm, Org.nr , VAT nr SE Luktrapport Träslöv

12 BILAGA (9) Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Metodik Beskrivning av provpunkter Gasflödesbestämning Sensorisk luktanalys Avvikelser från standarden Ackreditering Mätosäkerhet Resultat Kommentar till resultatet... 7 Bilagor Bilaga 1... Metodbeskrivning sensorisk luktanalys Bilaga 2... Rådata Luktrapport Träslöv

13 BILAGA (9) Sammanfattning På uppdrag av Derome Hus AB (Derome) har ÅF utfört provtagning och analys av luktprover. Luktproverna uttogs vid ett lantbruk med djurhållning av grisar som ligger i anslutning till ett nytt detaljplaneområde (Träslöv) utanför Varberg. Provtagning av lukt utfördes den 5 juli Analysen genomfördes dagen efter provtagningen, den 6 juli Luktproverna har analyserats med dynamisk olfaktometri och luktpanel enligt standard SS-EN I nedanstående tabell redovisas resultatet av de genomförda analyserna som gjordes från lantbruket. Resultat luktanalyser 1 2 Beskrivning Avluft vid pumpning av gödsel till gödselbrunn Lukt från gödselbrunn efter inpumpning Provpunkt Luktkoncentration (le/m 3 ) Flöde (Nm 3 /h) Luktemission (Mle/h) * 1, m 3 /m 2 <0,01 3 Ventilation pumpbrunn ,2 4 Ventilation svinstall * 23,2 *Uppskattat värde Resultatet från provtagningen visar att luktemissionen från lantbruket är ca 28 Mle/h. Högst lukthalter uppkommer vid inpumpning av gödsel till gödselbrunnen. Flödet är dock relativt litet och inpumpningen sker under en kortare period. Luktrapport Träslöv

14 BILAGA (9) 1 Inledning På uppdrag av Derome Hus AB har ÅF provtagit lukt vid ett lantbruk med grishållning vid Träslöv utanför Varberg. Proverna uttogs den 5 juli och analyserades den 6 juli Ansvarig för analys och rapportsammanställning är Mårten Arbrandt vid ÅF:s kontor i Göteborg. 2 Bakgrund Derome avser att bygga nya bostäder vid Träslöv utanför Varberg. På ett avstånd om ca 220 meter från de planerade husen ligger ett lantbruk med grishållning och för att bedöma luktemissionerna från lantbruket har luktprovtagningar gjorts. Föreliggande rapport sammanfattar resultaten från luktprovtagningen. 3 Metodik Vid bestämning av luktkoncentration tas luftprover ut i gastäta påsar vid den luktande källan. Dessa analyseras sedan sensoriskt inom 30 timmar från tidpunkten för provuttaget. För att kunna bestämma luktbelastningen till omgivningen behöver även flödet bestämmas. Nedan beskrivs var proverna har tagits ut, hur gasflödesbestämningen gått till samt en mer utförlig beskrivning hur sensorisk luktanalys fungerar. 3.1 Beskrivning av provpunkter Provpunkt (PP) Bild 1. Provtagning inpumpning till gödselbrunn flödet vid inpumpning har av ägaren till lantbruket uppskattats till ca 1 m 3 /5 minuter. Totalt går pumpen ca 3 timmar per vecka. Luktrapport Träslöv

15 BILAGA (9) Provpunkt (PP) Bild 2. Provtagning ovanför yta i gödselbrunn (utan inpumpning). 3. Ventilation från pumpbrunn. 4. Fyra ventilationsutblås från stall. Inget flöde kunde mätas upp utan är uppskattat. Luktrapport Träslöv

16 BILAGA (9) 3.2 Gasflödesbestämning 1 Provtagning av flöden vid provpunkt 3 gjordes med hjälp av varmtrådsanemometer. 3.3 Sensorisk luktanalys Vid sensorisk luktanalys bestäms luktkoncentrationen i ett prov med hjälp av ett spädningsinstrument (olfaktometer) och en panel bestående av minst fyra godkända panellister. Luktkoncentrationen mäts i enheten luktenheter per kubikmeter, l.e./m 3. Inledningsvis tillförs ren luft till panelen varefter koncentrationen av provluften successivt ökar. Vid en viss given utspädning kan lukt från provluften förnimmas, denna nivå registreras för respektive panellist. Panelens gemensamma lukttröskelvärde beräknas som det geometriska medelvärdet av panellisternas individuella lukttrösklar. Detta värde motsvarar den koncentration vid vilken 50 % av populationen kan känna lukt. Det redovisade antalet luktenheter i ett prov motsvarar det antal gånger som provet måste spädas med luft innan luktfrihet uppnås. Tabell 1 Metodbeskrivning lukt Metod Analysprincip Mätområde SS-EN (inkl. provtagning) samt ÅFs metodbeskrivning för luktanalys, G Olfaktmetri; sensorisk analys Spädning 10 till 10 7 gånger Mätosäkerhet vid 95% konfidensnivå Se Bilaga 2 För mer information om sensorisk luktanalys, se Bilaga Avvikelser från standarden Inga avvikelser från standarden gjordes vid analystillfället. 4 Ackreditering ÅF:s luktlaboratorium är ackrediterade för provtagning och sensorisk bedömning med luktpanel enligt SS-EN Ackrediteringsnumret är Mätosäkerhet Inför varje analys genomförs lukttester för att testa panelisternas luktsinne. För detta ändamål används ett särskilt ämne (n-butanol) där lukttröskeln är väldokumenterad. För ett godkännande krävs att panellisten i fråga känner lukt av n-butanol inom ett visst intervall runt den kända och väldokumenterade lukttröskeln för ämnet och med en viss standardavvikelse. Mätosäkerheten för lukt är definierad som reproducerbarheten hos det ovan nämnda n-butanoltestet som görs innan varje luktanalys. Med reproducerbarhet åsyftas den förmåga panelen har att ange samma resultat vid flera tillfällen för ett och samma testmaterial under likvärdiga förhållanden. 1 Bestämning av gasflödet tillhör ej den ackrediterade verksamheten. Luktrapport Träslöv

17 BILAGA (9) Mätosäkerheten redovisas som en faktor kring ett givet medelvärde. Om denna faktor hamnar på t.ex. 2 innebär detta att om resultatet från en analys visar på l.e./m 3 så ligger det sanna värdet inom intervallet 500 och Resultatet indikerar då att med 95 % säkerhet (95 % konfidensintervall) kan 50 % av populationen förnimma lukten inom intervallet 500 till 2000 le/m 3. Faktorn för mätosäkerhet vid denna mätning finns redovisad i Bilaga 2. 6 Resultat Resultaten från luktanalyserna redovisas nedan som antalet luktenheter per kubikmeter. Tabell 3. Resultat luktanalyser 1 2 Beskrivning Avluft vid pumpning av gödsel till gödselbrunn Lukt från gödselbrunn efter inpumpning Provpunkt Luktkoncentration (le/m 3 ) Flöde (Nm 3 /h) Luktemission (Mle/h) * 1, m 3 /m 2 <0,01 3 Ventilation pumpbrunn ,2 4 Ventilation svinstall * 23 Totalt 28 *Uppskattat värde 7 Kommentar till resultatet Den totala luktemissionen från lantbruket beräknas till knappt 30 Mle/h. Planerade bostäder kommer att vara belägna väster om lantbruket. Den förhärskande vindriktningen i Varberg är väst-sydvästlig men under vinterhalvåret förkommer även en hel del sydostlig vind i Varberg. Högst haltnivåer uppmättes i provpunkt 1 vid inpumpning av gödsel till gödselbrunn. Störst luktemission bedöms dock svinstallen bidra med. Då utblåsen är belägna på taket av djurstallarna gick det inte att provta flödet utan detta har uppskattats (luktkoncentrationen är samma luft som i provpunkt 3). Luktrapport Träslöv

18 BILAGA 1 8 (9) Metodbeskrivning för sensorisk luktbedömning Nedan ges en kortfattad beskrivning av mätmetodiken samt utvärderingsförfarandet vid en sensorisk luktbedömning. Provtagning, analys samt utvärdering följer den svenska och europeiska standarden SS-EN Luftkvalitet - Bestämning av luktkoncentration med dynamisk olfaktometri. Provtagning Prover uttas i lufttäta och för ändamålet speciellt anpassade påsar. Den uttagna luften analyseras sedan sensoriskt inom 30 timmar. Luktbedömning Analysen sker dels med hjälp av en utspädningsenhet, en så kallad olfaktometer, dels med en "detektionsenhet" bestående av en tränad provpanel. Panelen består av minst fyra personer. Den använda olfaktometern är av typ ECOMA TO8. I olfaktometern blandas provgas med spädluft som utgörs av omgivningsluft som renas genom kolfilter. För varje prov genomförs minst två spädserier där panellisterna får avgöra vid vilken spädnivå lukt kan förnimmas. Respektive spädserie är så utformad att halten luktämnen successivt ökar. Under provtagningen genomförs ca 20 % nollprov, dvs. paneldeltagarna testas på enbart spädluft, vid ca vart femte prov. Nollproverna genomförs för att följa panellisternas uppmärksamhet. Olfaktometern styrs av ett datorprogram som styr vilken spädnivå som skall ställas in och fördelar provgasen mellan panellisterna. Startordning och nollprovens placering väljs slumpmässigt av programmet. Även utvärderingen av resultatet sker i programmet. Utvärdering av resultat Den utspädningsnivå vid vilken panellisterna känner första luktförnimmelsen motsvarar en l.e./m 3. Antalet luktenheter motsvarar alltså det antal gånger som provet måste spädas med luktfri luft innan luktfrihet uppnås. Panelens gemensamma lukttröskelvärde beräknas som det geometriska medelvärdet av panellisternas individuella lukttrösklar. Detta värde motsvarar den koncentration vid vilken 50 % av populationen kan förnimma lukt. ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2, Box 1551, SE Göteborg Sverige Telefon , Säte i Stockholm, Org.nr , VAT nr SE

19 BILAGA 2 9 (9) Rådata Utrustningens identifikation Olfaktometer TO8, serienummer EO.8114 Senaste kalibrering av olfaktometern Har proverna varit över 25 C vid transport Temperatur i rummet vid analystillfället Referensgas Nej 20 C n-butanol, 100 ppm Datum för provtagningen Datum för analysen Analysen utförd av Mårten Arbrandt Provpunktens beteckning Tidpunkt för provtagning Tidpunkt för analys Förspädning Luktkoncentration (le/m³) Faktor för mätosäkerhet Prov 1a 09:40 10: ,5 Prov 1b 09:42 10: ,5 Prov 2a 09:55 10: ,5 Prov 2b 09:58 10: ,5 Prov 3a 10:05 10: ,5 Prov 3b 10:05 10: ,5 ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2, Box 1551, SE Göteborg Sverige Telefon , Säte i Stockholm, Org.nr , VAT nr SE