UPPDRAG PSYKISK HÄLSA Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

Transkript

1 Uppföljning av länsgemensam analys och handlingsplan 2017 Kommuner och landsting i Dalarna UPPDRAG PSYKISK HÄLSA Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 1

2 2

3 1. Bakgrund Uppdraget Ansvar och organisation Frågeställning Analysarbetets arbetsprocess Analysarbetet organisation Analysarbete Regionala utvecklingsgrupper Analysarbete med brukare- patient och anhörigorganisationer Analysarbete inom landstinget Dalarna Analysarbete primärvård Analysarbete inom kommunerna Öppna jämförelser Uppföljning och revidering av länsgemensam analys och handlingsplan Avslutade insatser 2016 våren Områden som förs över till fördjupad analys och handlingsplan - Barn och Unga Reviderad analys och handlingsplan

4 1. Bakgrund 1.1 Uppdraget Överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017, mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), är en fortsättning på 2016 års överenskommelse och syftar till att fortsätta skapa förutsättningar för en kraftfull utveckling när det gäller att främja psykisk hälsa, förebygga ohälsa och tillgänglig-göra högkvalitativa, kostnadseffektiva insatser till de som behöver vård och stöd. 1 Överenskommelsen ska stimulera ett lokalt och regionalt långsiktigt och hållbart arbete. Vidare ska arbetet utgå ifrån ett gemensamt ansvarstagande i ordinarie strukturer. Staten och SKL är överens om att 780 miljoner ska utgöra stimulansmedel till kommuner och landsting. För att få ta del av stimulansmedlen ska länet: revidera 2016 års lokala och länsgemensamma handlingsplan och redovisa utvecklingen när det gäller de indikatorer för kortsiktiga och långsiktiga som identifierades. redovisa hur 2017 års stimulansmedel använts. Regeringen har identifierat och prioriterat fem fokusområden som grund för förändringsarbetet: Förebyggande och främjande insatser Tillgängliga tidiga insatser Enskildas delaktighet och rättigheter Utsatta grupper Ledning och styrning Denna rapport är den reviderade en av 2016 års plan - Uppföljning av länsgemensamma analysen och handlingsplanen Förutom revideringen av 2016 års analys och handlingsplan ska också en fördjupad analys och handlingsplan upprättas för av de behov som finns hos barn, unga och unga vuxna, 0 t.o.m. 24 år. Se: Region Dalarna Fördjupade länsgemensamma analys och handlingsplan Barn och unga Ansvar och organisation Initialt har uppdraget att genomföra analyser och att upprätta handlingsplaner diskuterats och planerats inom ramen för Region Dalarna via länsnätverk förvaltningschefer inom hälsa och välfärd. I länsnätverket deltar alla socialchefer och äldreomsorgschefer från kommunerna i Dalarna. Från landstinget deltar hälso- och sjukvårdschefen, divisionschefen psykiatri och fem områdessamordnare från den lokala hälso- och sjukvården i länet. I syfte att hålla samman analysarbetet och upprättandet av handlingsplaner mellan kommunerna och landstinget har chefsnätverket utsett landstingets divisionschef Psykiatri (Per Söderberg) och Socialchef i Borlänge kommun (Tomas Ahlin) som koordinatorer för uppdraget. 1 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting. 4

5 1.3 Frågeställning I syfte att genomföra analysarbetet formulerades en övergripande frågeställning 2016 för att identifiera befolkningens behov av stöd, hjälp, vård och behandling inom fokusområdet psykisk hälsa-ohälsa: vilka är de viktigaste utvecklingsområdena som behöver utvecklas under kommande år i syfte att möta dalabefolkningens behov av stöd, hjälp, vård och behandling vid psykisk ohälsa. 2. Analysarbetets arbetsprocess 2.1 Analysarbetet organisation Analysarbetet och en har pågått i olika grupper och sammanhang. Dels inom ledning och chefsgrupper som t.ex. verksamhetschefer inom psykiatrin och primärvården, enhetschefer inom division psykiatrin, och inom kommunerna med socialchefer och äldreområdeschefer samt hearingar inom olika anhörig- och brukargrupperingar. Analysarbetet har kontinuerligt, månadsvis, återkopplats via Region Dalarnas länsnätverk förvaltningschefer inom hälsa och välfärd. I chefsnätverket har landstingets divisionschef Psykiatri (Per Söderberg) och Socialchef (Tomas Ahlin) ansvarat för återkoppling och dialog. Ansvariga tjänstepersoner är utvecklingsledare från Region Dalarnas enhet Hälsa och Välfärd, Lisa Ask och Britta Johnsson. 2.2 Analysarbete Regionala utvecklingsgrupper Analysarbetet 2016 och en 2107 har fördjupats inom de regionala utvecklingsgrupperna (RUG-grupper) där representanter från både kommunerna och landstinget har deltagit. RUG - Vuxenpsykiatri, Barn och unga, Missbruk och beroende, Äldre och funktionsnedsättning har var för sig analyserat data med stöd av respektive utvecklingsledare som tagit fram lägesbeskrivning, undersökt nationella och lokala data, statistik och belyst olikheter i länet avseende behov samt beskrivit vilka insatser som pågår. I RUG/Vuxenpsykiatri finns även representanter från brukar- och anhörigföreningar, och i vissa RUG- grupper finns även representanter från länsstyrelsen och polis. Samtliga RUG:ar har representation från Högskolan Dalarna. Lisa Ask, utvecklingsledare, Region Dalarna har varit ansvarig för sammanställningen av en i RUG-grupperna och för den länsgemensamma rapporten. 2.3 Analysarbete med brukare- patient och anhörigorganisationer Analysarbetet med brukare- och anhörigorganisationer har genomförts i samarbete med utvecklingsledare från Region Dalarna. Vid hearingen med brukare- patient och anhörignätverket Dalarnas nätverk för psykisk hälsa bjöds även länets Personliga Ombud (PO) in att delta. Mötet hölls den 29 maj med en bred inbjudan till samtliga anhörig- och brukarföreningar som är etablerade i Dalarna. Synpunkter från brukarrörelserna och personliga ombuden har sammanställts av utvecklingsledare Lisa Ask, Region Dalarna, i en särskild rapport. Vid hearingen diskuterades företrädesvis insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. Se: Region Dalarna; Uppdrag psykisk hälsa Hearing med representanter från Dalarnas nätverk för psykisk hälsa och personliga ombud. 5

6 2.4 Analysarbete inom landstinget Dalarna Inom landstinget Dalarna har en styrgrupp inrättats, Psykisk Hälsa, med divisionschefer för psykiatri och primärvården, utvalda verksamhetschefer inom psykiatrin och primärvården, samt administrativ personal, utvecklingsledare från Region Dalarna och en projektledare med uppdrag att utveckla samordning mellan primärvård och psykiatri. I denna styrgrupp har prioritetsbeslut tagits kring vilka gemensamma projekt som ska samordnas med kommunerna, men även prioriteringar mellan de projekt i handlingsplanen som enbart riktas mot landstingets verksamhet. Ansvariga för prioritetsbeslut inom landstinget är divisionschef för primärvård (Ulf Börjesson) och divisionschef psykiatri (Per Söderberg). 2.5 Analysarbete primärvård Under 2016 genomfördes en kartläggning av det psykosociala arbetet vid landstingets vårdcentraler, där alla samtalsbehandlare och verksamhetschefer hade möjlighet att svara på en enkät. Under 2017 har dialogmöten mellan primärvård och psykiatri på ägt rum, där vårdpersonal och chefer från alla länets fem områden deltagit. Ytterligare forum för analys och prioritering av projekt inom primärvården är: verksamhetschefsmöten och Specialitetsgruppen Allmänmedicin. 2.6 Analysarbete inom kommunerna Öppna jämförelser Inom kommunerna har analysarbetet dels pågått lokalt inom respektive kommun och dels samordnat via utvecklingsledare på Region Dalarna. I den övergripande analysen har resultatet från öppna jämförelser används. Öppna jämförelser (ÖJ) är ett verktyg för att följa upp, analysera och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Syftet med ÖJ är att stimulera till kunskapsutveckling och förbättringsarbete och att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet på lika villkor. Det är viktigt att resultaten bedöms och analyseras utifrån lokal och regional kunskap för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. Målet är att de förbättringar i verksamheten som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn. Under 2014 gav länsnätverket för förvaltningschefer enheten Hälsa och Välfärd Region Dalarna i uppdrag att ge kommunerna stöd i sitt arbete med ÖJ. För verksamhetsområdet psykisk funktionsnedsättning inleddes arbetet våren och 2017 års överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting på området psykisk hälsa syftar till att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete. Som central utgångspunkt anges behovet av att förstärka kommuners och landstingets kapacitet och möjligheter att göra analyser av behov och utmaningar, lokalt och regionalt. ÖJ utgör en viktig del i ett analysarbete. Det länsgemensamma analysarbetet i Dalarna sammanställts i en årlig rapport som syftar till att sammanställa länets resultat på ett överskådligt sätt så att det underlättar för Dalarnas kommuner att använda resultaten för fortsatta lokala analyser och för att identifiera utvecklings- och förbättringsområden. Rapporten och den analysdag som genomförs gemensamt för alla sakområden, i år den 7 september 2017, gör det möjligt att identifiera länsgemensamma utvecklingsbehov. 6

7 Sammanfattning av de viktigaste ÖJ resultaten 2017 kopplat till socialpsykiatri och barn och unga Alla Dalarnas kommuner har socialjour, men bara 3 kommuner bedriver uppsökande verksamhet till personer med psykisk funktionsnedsättning. 9/15 kommuner i länet har rutin för information om SIP dvs. 60% jämfört med landet 43%. Detta återspeglas måhända också i de data som presenteras av SKL Uppdrag psykisk hälsa efter insamling av data gällande barn och unga 0 tom 24 år. I Dalarna är det 1½ gång så många barn och unga som får en SIP upprättat i jämförelse med riket! Ca 260/ barn och unga att jämföra med riket ca 100/ barn och unga. Det finns brister beträffande rutiner för interna samordningen i enskilda ärenden. Några kommuner har rutiner för samordning på alla efterfrågade områden medan andra kommuner helt saknar rutiner. Det brister i systematisk! Ingen kommun använder resultat till verksamhetsutveckling! Rekommenderad insats Case Management integrerade team i Nationella riktlinjer har fått genomslag i Dalarna. 73% av Dalarnas kommuner uppger att insatsen erbjuds! Andra rekommenderade insatser som IPS/SE 3, Bostad först och ESL 4 har implementerats i mycket begränsad omfattning. Jämfört med riket i sin helhet så är resultaten i Dalarna sämre på dessa områden. Alla 15 kommuner kan erbjuda stöd av Personligt Ombud! Alla 15 kommuner erbjuder minst en manualbaserad stödgruppsverksamhet riktat till barn och unga, och merparten av kommunerna erbjuder minst en manualbaserad föräldrastödsverksamhet. När det gäller standardiserade bedömningsmetoder är det ingen kommun som använder det vad gäller föräldraförmåga och få när det gäller utagerande beteende. Länets kommuner är duktiga på att ge fortbildning inom området våld i nära relationer. 2 Se: /gemensamma-nyckelindikatorer-for-barn-och-unga/ 3 IPS/SE Individual Placement and Support/Supported Employment 4 ESL- Ett självständigt liv. 7

8 4 Uppföljning och revidering av länsgemensam analys och handlingsplan 4.1 Avslutade insatser 2016 våren 2017 ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER Fungerande hemsjukvård Behov identifierat av RUG/vuxenpsykiatri Det finns olikheter i tolkningen och tillämpning av överenskommelsen om hemsjukvård i Dalarna när det gäller psykisk sjukdom/ohälsa. En arbetsgrupp har utrett frågan och arbetat på att ta fram ett förtydligande. Långsiktiga Tidsplan Vård ska ges på lika villkor patienter som är i behov av sjukvårdsinsatser i hemmet ska få det Tydlig överenskommelse som beskriver ansvarsfördelning Arbetsgrupp utreder frågan Dokument tas fram och sprids 2017 Färdigt dokument En arbetsgrupp har arbetat fram ett förslag med förtydligande beträffande patienter med psykisk sjukdom förslaget har presentarats för nätverket för förvaltningschefer på Region Dalarna. Förslaget antogs inte. Det pågår nu en utvärdering av Högskolan och inga vidare försök att förtydliga hemsjukvårdsavtalet görs innan utvärderingen är klar. ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER Strategier för patienter och brukares inflytande och delaktighet Behovet identifierat av RUG/vuxenpsykiatri SDM 5 /Delat beslutsfattande ska utgöra klangbotten för allt arbetet på individnivå i såväl SIP som vård och stödsamordning. Vård och stödsamordning enligt Integrerad psykiatri utgör en bra miljö för att tillämpa SDM. Metoden är rekommenderad i NR riktlinjer vid schizofreni. Alla medarbetare behöver omfattas av synsättet. Långsiktiga Delaktighet i vård och behandling för individen utgör en av grundbultarna i all vård och omsorg Spridning av utbildning i Delat beslutsfattande och digitalt beslutsstöd Delat beslutsfattande integreras i VoS/CMutbildningar Erbjudande från Högskolan om utbildningar sprids till kommun och landsting Tidsplan och Antal enheter som deltagit i utbildning Inga direkta utbildningsinsatser av metoden SDM är genomförd i länet. Landstinget Dalarna utbildar i Personcentrerad vård och intentionerna i begreppet delat beslutsfattande ska genomsyrar utbildningar som ges för vård och stödsamordning. För ytterligare insatser inväntas nya reviderade Nationella riktlinjer för schizofreni. 5 SDM - Shared Decision Making. Metod för delat beslutsfattande. 8

9 ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER Strategier för barn och unga inflytande och delaktighet Behov identifierat av RUG/barn och unga och RUG/funktionsnedsättning Sedan 2014 har ett gemensamt utvecklingsarbete kring barns delaktighet och inflytande pågått kopplat till RUG/funktionsnedsättning och RUG/barn och unga. Verksamheterna behöver bli bättre på att göra barn och unga delaktiga i frågor som rör dem, oavsett ålder eller funktionsvariation. En rapport är framtagen av Region Dalarna som visar att behovet inom LSS-området är särskilt stort. (källa: Kartläggning inom myndighetsutövning LSS. Region Dalarna ) För att öka barns och ungas delaktighet och inflytande inleddes under hösten 2016 ett utvecklingsarbete med stöd från projektet Innovationsguiden 7 för att tillsammans med barn och unga utveckla nya och förbättrade lösningar inom socialtjänsten, både inom området stöd till personer med funktionsnedsättning samt den sociala barn- och ungdomsvården, sex dalakommuner deltog i projektet som genomfördes utifrån ett samarbete mellan Socialdepartementet och Statens kommuner och landsting. Långsiktiga Tidsplan Alla barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande utifrån sina förutsättningar och skapa bättre tjänster inom socialtjänsten med barnens behov och upplevelser som utgångspunkt. Sex kommuner i Dalarna genomför projektet Innovationsguiden 2016/2017. Ökade kunskaper till medarbetare. Processtöd till IFO och LSS genom projektet Innovationsguiden Antalet kommuner som implementerat metoden. 4 kommuner har genomfört utvecklingsarbete. Fyra kommuner har genomfört utvecklingsarbete för att öka barns delaktighet med stöd av Innovationsguiden. En av kommunerna hade med sig LSS området hela vägen. Alla kommunerna nådde inte hela vägen fram i utvecklingsarbetet men har fått med sig värdefulla kunskaper för ökad delaktighet. Arbetet omkring barns och ungas delaktighet och inflytande behöver på olika sätt fortsätta både inom den sociala barn och ungdomsvården och LSS verksamheten. 6 Region Dalarna (2014) Regionalt utvecklingsarbete evidensbaserad praktik inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. En kartläggning i Dalarnas 15 kommuner inom myndighetsutövning LSS 2014) 7 Innovationsguiden är ett metodverktyg för att utveckla innovativa lösningar i offentlig sektor och utgår från användarens behov och upplevelser. 9

10 UTSATTA GRUPPER Vård och omsorg hos äldre som levt med psykisk ohälsa Behov identifierat av RUG/vuxenpsykiatri tidigare Personer som levt med psykisk sjukdom under lång tid har behov av samordning av sina insatser (källa: Socialstyrelsen 8 ). I Dalarna har kunskapssatsning gjorts i ett samarbete mellan specialist psykiatri och primärvården men gemensam kunskapssatsning för kommun och landsting saknas. Långsiktiga Äldre personer som levt med psykisk sjukdom ska få tillgång till god vård och omsorg och Personer som levt med psykisk sjukdom ska få sina insatser samordnade Indikatorer Uppföljning Temadagar Temadag: Behov hos personer som levt med psykisk sjukdom/funktionsnedsättningar Tidsplan Dec 2017 Deltagare: Sammantaget 243 personer har tagit del av temadagar Två temadagar har genomförts. Dels brukarrörelsens årliga temadag som gavs i samverkan mellan Dalarnas nätverk för psykisk hälsa, Psykiatrins utvecklingsenhet och Region Dalarna/RUG/vuxenpsykiatri Psykisk hälsa på gamla dar som samlade 152 deltagare. Dels Psykisk ohälsa/sjukdom hos äldre - behov hos personer som levt med psykisk sjukdom : Dagen samlade 91 personer. UTSATTA GRUPPER Kostnaderna ökar för brukare/patienter med omfattande behov. Behovet identifierat av brukarrörelsen i Dalarna. Det finns behov av att genomlysa och klargöra hur brukare kan få hjälp att hantera kostnadsökningar och att ta fram ett informationsmaterial. Långsiktiga Tillgänglig information Utarbeta en broschyr med information Sprida informationen till brukare genom ÖVP. Kommuner, Personligt ombud Tidsplan HT 2016 HT 2016 Indikatorer Uppföljning Utarbeta broschyr Utarbetad broschyr finns tillgänglig på Region Dalarnas hemsida Broschyren sprids vid temadagar och via Personligt Ombud och Dalarnas nätverk för psykisk hälsa. 8 Socialstyrelsen; Se tecken och ge rätt stöd vägledning för att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa inom socialtjänst och kommunal hälso-och sjukvård. 10

11 UTSATTA GRUPPER Gott samarbete mellan slutenvård, öppenvård och kommuner vid in och utskrivning av patienter Behovet identifierat av RUG/vuxenpsykiatri Det finns behov av att öka kvalitén på samverkan beträffande in och utskrivning i slutenvården. Respekten för varandras professioner kan bli bättre, alla inblandade bör ta sitt ansvar och följa de lagar och framarbetade rutiner som finns. Det finns en arbetsgrupp på Region Dalarna som arbetar med frågan utifrån Betalansvarslagen och ett pågående arbete i landstinget Dalarna för att få ett bättre flöde för psykiatrins patienter. Kommentar: Arbetet är i egentlig mening inte avslutat men är inte längre ett specifikt uppdrag för RUG/vuxenpsykiatri. Med anledning av den nya lagen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, som gäller alla patientkategorier, så har en överenskommelse arbetats fram i länet. Riktlinjer och rutiner kommer också att arbetas fram där detaljerna i arbetsgång beskrivs. Konferenser och workshops anordnas i länet med utgångspunkt från lagen. 11

12 4.2 Områden som förs över till fördjupad analys och handlingsplan - Barn och Unga. Parallellt med arbetet att revidera och följa upp 2016 års handlingsplan så har en fördjupad analys och handlingsplan på området Barn och ungas psykiska hälsa arbetats fram. Några av de områden som angavs i 2016 års handlingsplan har överförts till Fördjupad länsgemensam analys och handlingsplan Barn och unga Fokusområde Förebyggande och främjande insatser. 2 identifierade område från 2016 återfinns i den fördjupade analysen och handlingsplanen för barn och unga: Problemområde Stöd till föräldrar med särskilda behov Stöd till föräldrar med särskilda behov Identifierat av RUG Nummer i 2016 års handlingsplan Funktionsnedsättning 1.3 Missbruk och barn och unga 1.2 Fokusområde Tillgängliga och tidiga insatser 1 identifierat område fokusområde från 2016 som återfinns i den fördjupade analysen och handlingsplanen för barn och unga: Problemområde Stöd till föräldrar med särskilda behov Nummer i 2016 års Identifierat av RUG handlingsplan RUG/Barn och unga och RUG/missbruk 2.1 Fokusområde Utsatta grupper 1 identifierat område från 2016 återfinns i den fördjupade analysen och handlingsplanen för barn och unga: Problemområde Stöd till barn och unga med långvarig ogiltig frånvaro hemmasittare (skottlandsmodellen) Stöd till unga som varken arbetar eller studerar Förstudie SUD uppdrag Barn i samhällsvård samordnade insatser Insatser till barn och unga med omfattande och komplexa behov Nummer i 2016 års Identifierat av RUG handlingsplan RUG/Barn och unga och RUG/funktionsnedsättning 4.1 RUG/Vuxenpsykiatri 4.2 RUG/Barn och unga 4.6 RUG/Barn och unga

13 4.3 Reviderad analys och handlingsplan Fokusområde 1 Förebyggande och främjande arbete 1.1 FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE ARBETE Psykisk hälsa hos äldre Behov identifierade av RUG/äldre. Psykisk ohälsa är vanligt bland äldre personer. Förekomsten av oro, ängslan, ångest, sömnproblem och depression hos äldre personer är hög jämfört med andra vuxna. Enligt SCB (Statistisk centralbyrå) är fullbordade självmord hos män över 85 år överrepresenterade. Landstinget Dalarna har genomfört en kunskapssatsning på området men inget samordnat arbete finns varför det finns behov av kommun och landstingsgemensamt suicidpreventivt arbete. Sedan 2015 utbildar regionala utvecklingsledarna i Första hjälpare till psykisk hälsa i ett nationellt program som riktar sig till medarbetare i kommun och landsting. Dalarna har en åldrande befolkning varför det kan antas föreligga ett behov av förebyggande arbete i form av fortsatt kunskapssatsning under närmaste 5 åren. Långsiktiga Medarbetare i kommun och landsting ska ha god kunskap om psykisk ohälsa hos äldre och kunna ge s.k. Första hjälpen Beräknade kostnader 80 medarbetare utbildade till Första hjälpare/år 5 utbildade instruktörer??? Tidsplan Utbildning Pågående Ställningstagande till att utbilda fler instruktörer Utbildning av instruktörer Antal utbildade medarbetare: 156 Antal utbildade instruktörer Ca 400??? medarbetare/år Utbildningar Antal utbildade medarbetare Utbildning av instruktörer till Första hjälpen - utbildningar kostar ca kr per/person. I de pågående utbildningarna utbildas instruktörer till Första hjälpare till äldre såväl som vuxna och barn och unga. Utbildning av medarbetare i Första hjälpen Kostnader för respektive arbetsgivare per medarbetare ca 1500 kr. Utvärdering -Föreslagen satsning på utbildning av instruktörer 2017 har inte genomförts på länsnivå. Några enskilda kommuner har dock utbildat medarbetare. -Planerade utbildningar som getts av Region Dalarna har genomfört vid fyra tillfällen Sammanlagt har 156 medarbetare utbildats. Fortsatta utbildningsinsatser enligt tidigare plan ges via Region Dalarna och RUG/äldre Förslag: att en suicidsamordnare tillsätts i länet i samverkan mellan kommuner och landsting med uppdrag att samordna det suicidförebyggande arbetet för alla åldrar. 13

14 Fokusområde 2 Tillgängliga och tidiga insatser Se analys och handlingsplan barn och unga. Fokusområde 3 Enskildas delaktighet och rättigheter 3.1 ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER Ny Etablering av Fontänhus Initiativ från samordningsförbundet FINSAM Falun Samordningsförbudet -FINSAM Falun har gjort en förstudie med behovsanalys av sysselsättning och arbete. Det finns ett stort utbud av insatser för arbetsrehabilitering, daglig sysselsättning inom kommunpsykiatri och daglig verksamhet inom LSS. Trots detta finns det medborgare som står utan sysselsättning och möjlighet till återhämtning och rehabilitering. Det finns ett behov av en kompletterande verksamhet som Fontänhusmodellen utgör. Ett fontänhus är ett klubbhus, där personer med psykisk ohälsa bildar en medlemsklubb och där man tillsammans med några få anställda, driver olika typer av verksamhet i vilka medlemmarna arbetar efter egen förmåga. Fontänhuset är en internationellt erkänd rörelse som bildade i New York på 1940-talet. Idag finns cirka 300 fontänhus i världen, varav 12 i Sverige. De tillfrågade, kommun, landsting, Försäkringskassa och Arbetsförmedling samt brukarorganisationerna är samstämmiga i att ett fontänhus skulle komplettera och avlasta samhällets insatser och innebära stora personliga vinster för de berörda. Andra kommuner i Dalarna ser likande problem och ett behov av sysselsättning som tilltalar nya grupper. Kan Fontänhus etablering i Falun utgöra modell för andra kommuner? Kan flera kommuner samverka kring ett Fontänhus? Långsiktiga Etablering av Fontänhus i Falun Tidsplan Idén om ett Fontänhus tydliggörs, underlag för uppstart arbetas fram. Fontänhusmodellen, beskrivs och förankras i adekvata nätverk på regional nivå. Start av Fontänhus Arbetsgrupp bildas för att ta fram handlingsplan för uppstart av fontänhus i Falun Ett underlag för gemensamma kostnader arbetas fram av arbetsgruppen Beslut om finansiering av Fontänhus i Falun Etablerat Fontänhus Deltagare Utifrån ett regionalt perspektiv utgör arbetet i Falun ett modellarbete som kan komma att vara av intresse för länet. Den regionala samverkans och stödstrukturen är en arena för att följa arbetet. 14

15 3.2 ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER SIP samordnad individuell plan. Behov identifierat av RUG/vuxenpsykiatri Kunskapssatsning, kvalitetssatsning och information till brukare/patienter. Långsiktiga SIP med god kvalitet ska erbjudas alla som har ett samordningsbehov Indikatorer Uppföljning Kommentar Information om möjligheten till SIP når patienter/brukare Patienter brukare som får en SIP ska känna sig delaktiga Tidsplan Informationsmaterial till Ht 2016 Färdig broschyr brukare Temadag/informationstillfälle Ht 2016 Antal brukare som tar del av informationen Patienter/brukare ska få stöd att fylla i enkäten VT 2017 SIPkollen. En broschyr med information till brukare är utarbetad. Broschyren finns på Region Dalarnas hemsida. Broschyren är spridd genom utskick till enhetschefer för psykiatriska enheter och till Dalarnas nätverk för psykisk hälsa. Våren 2017 gavs ett virtuellt informationsmöte. De öppenvårdspsykiatriska mottagningarna i länet uppmanades att bjuda in patienter att ta del av det virtuella mötet. Resultatet var inte så lyckat. Få mottagningar hade lyckats med att sprida inbjudan till mötet och på de mottagningar som deltog i det virtuella mötet var endast en handfull patienter med. I samband med det virtuella mötet skickades informationsmaterial ut till medarbetare. Ingen gemensam temadag har anordnats Öppna jämförelser 2017 Indikator rutin för information 9/15 kommuner i länet har rutin för information om SIP dvs. 60% jämfört med landet 43%. Rutinen kanske bidrar till att många får information, detta återspeglas måhända också i de uppgifter som presenteras av SKL, Uppdrag psykisk hälsa 2017, efter insamling av data gällande barn och unga 0 tom 24 år. I Dalarna är det 1½ gång så många barn och unga som får en SIP upprättat i jämförelse med riket! Ca 260/ barn och unga att jämföra med riket ca 100/ barn och unga. Däremot är det oklart vilken kvalitet som SIPen håller. I Dalarna är det få utvärderingar inrapporterade till SIPkollen. 9 Med anledning av den nya lagen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, där SIP får en betydande roll, som också innebär nytt ansvar för öppenvård, så planeras gemensamma kunskaps- och kvalitetssatsningar. Gemensamma nationella utbildningsprogram inväntas. 9 SIPkollen- webbaserad enkät för återkoppling av hur brukare/patient upplevt det att få en Sip upprättad. 15

16 3.3 ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER Funktionsnedsättning och samtida missbruk Behovet identifierat av RUG/funktionsnedsättning Det finns kunskap kring olika funktionsnedsättningar och det finns kunskap kring missbruk men saknas kunskap omkring en samtidig problematik. (källa: ÖK mellan staten och SKL och uppmärksammat via Nationella kompetensrådet). Behov finns av att stärka kunskaperna och samverkan och omkring denna grupp i Dalarna. SIP är ett viktigt verktyg men används kanske inte så frekvent för gruppen. Detta är således ett utvecklingsområde för RUG/Funktionsnedsättning och RUG/missbruk. Långsiktiga God samverkan kring personer med funktionsnedsättning (LSS) och missbruk Tidsplan God kompetens hos medarbetare som möter personer med funktionsnedsättning (LSS) och samtida missbruk. Fler ur gruppen får sina insatser samordnade och samtida. Lokalt utvecklingsarbete utifrån den regionala samverkansöverenskommelsen 10 RUG missbruk bjuds in till RUG funktionsnedsättning för dialog hösten ÖJ; Standardiserade bedömningsmetoder Kommentar: Frågan är prioriterad i Nationella kompetensrådet och behovet är lyft i NSK-S 11. Inför eventuellt fortsatt arbete i länet kommer RUG funktionsnedsättning och RUG missbruk ha ett gemensamt möte ht 2017 samt att vi fortsätter att bevaka kommande nationella satsningar och prioriteringar. 10 Länsövergripande överenskommelse om samverkan inom missbruks-beroendevården Region Dalarna NSK-S - Nationell Samverkan för kunskapsstyrning i Socialtjänsten - SKL 16

17 3.4 ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER Vård och stödsamordning/case Management (VoS/CM) Behov identifierat av RUG/vuxenpsykiatri Case Management och samverkande team är rekommenderade insatser i NR vid schizofreni (2011) och NR missbruk/riskbruk (2015). Sedan 2007 har Dalarna utbildat baspersonal i kommun och landsting i arbetsmetoden Vård och stödsamordning enligt Integrerad Psykiatri/RACT. Långsiktiga Tidsplan Patienter/brukare med psykiska funktionsnedsättningar och komplexa vård och stödbehov ska erbjudas VoS/CM som arbetar enligt modellen Integrerad psykiatri/ract Arbetsmetoden är implementerad i kommun och landsting Medarbetare är utbildade Metodhandledning Pågående Antal metodhandledningsgrupper= 10 grupper under Högskoleutbildning Vård och stödsamordning 15 Hp Fler medarbetare utbildas även från missbruksområdet Pågående Antal utbildade medarbetare = 25 nyutbildade medarbetare våren ÖJ Indikator CM- integrerade team = 11 av 15 kommuner erbjuder insatsen. VoS/CM ska erbjudas alla patienter med ÖPT och ÖRV 12. Rutin upprättas Pågående Ännu ej klar Implementerings/ inspirationsdag ges (2017) Genomförd temadag = ännu ej genomförd Genomförda aktiviteter Indikatorer/ Uppföljning Planering En broschyr med information till brukare är utarbetad. Broschyren finns på Region Dalarnas hemsida medarbetare från kommun och landsting är utbildade i Vård och stödsamordning 15 hp. Metodhandledning har getts i 10 grupper till ca 85 medarbetare. 5 grupper med medarbetare från kommuner, 3 grupper med medarbetare från landstinget och 2 mixade grupper. En nätverksträff har genomförts med utbildade och enhetschefer. Dagen samlade 34 medarbetare. Rutin för vård och stödsamordning är på en remissrunda. Ingen temadag är genomförd. Öppna jämförelser 2017 indikatorn - Case Management integrerade team. I Dalarna anger 73 % av kommunerna att de erbjuder insatsen. Resultat för riket 39 %. Både Dalarnas nätverk för psykisk hälsa och Personliga Ombud rapporterar om att det i praktiken är alldeles för få brukare som får sina insatser samordnade av en VoS/CM. En ny utbildning planerades HT 2017 men utbildningen fick inte tillräckligt många sökanden. - Inbjudan till ny utbildning VoS 15 hp med start våren 2018 planeras - Länet behöver utbilda nya metodhandledare, samarbete med Högskolan Dalarna är initierad. - Plan för hur manualen för arbetet ska digitaliseras och göras interaktivt arbetas fram. 12 ÖPT Öppen psykiatrisk tvångsvård och ÖRV- Öppen rättspsykiatrisk vård 17

18 3.5 ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER Ny Nationella riktlinjer vid schizofreni Behov identifierat av RUG/vuxenpsykiatri En revidering av nationella riktlinjer vid schizofreni pågår 13 och en remissversion presenteras under hösten och riktlinjerna planeras att publiceras våren I Dalarna utgör de nationella riktlinjerna vägledning för insatserna för personer med psykisk funktionsnedsättning oavsett diagnos. Prioriterade insatser i länet har varit vård och stödsamordning, delat beslutsfattande och IPS individuellt stöd till arbete. Enheter på öppenvårdspsykiatrin har implementerat bl.a. IMR- Illness Management and Recovery och FACT. Resultaten från Öppna Jämförelser 2017 visar att rekommenderad insats Case Management integrerade team, i Nationella riktlinjer har fått genomslag i Dalarna. 73% av Dalarnas kommuner uppger att insatsen erbjuds! Brukarrörelsen i Dalarna uppger trots detta att få patienter/brukare får sina insatser samordnade. Andra rekommenderade insatser som IPS/SE, Bostad först och ESL har implementerats i mycket begränsad omfattning. Jämfört med riket i sin helhet så är resultaten i Dalarna sämre på dessa områden. Långsiktiga Mål Tidsplan Insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning ska ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas tillvara. Reviderade NR görs kända i kommun och landsting Länsdag och/eller lokala seminarier gonomförs 2018 En gapanalys genomförs Gap analys 2018 Efter Gap analys prioriteras områden för länsgemensam kunskaps satsning Ev. utbildningsinsatser Öppna Jämförelser de indikatorer som berör NR. Resultat från Gapanalys - sammanställs 13 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

19 Fokusområde 4 Utsatta grupper 4.1 UTSATTA GRUPPER Stöd till föräldrar med unga/vuxna hemmasittare och uppsökande verksamhet som riktar sig till gruppen. Behov identifierat under hearing med brukarrörelsen och Personliga ombud. Andelen unga vuxna har ökat i öppenvårdspsykiatrin. Vid hearing med brukarrörelsen och Personliga ombud, 2016, påtalas behovet av insatser för hemmasittare med utanförskapsproblematik. Förtvivlade anhöriga hör av sig angående sina närstående och beskriver en situation med unga individer som isolerar sig, som hamnat utanför systemen. Personer som saknar utbildning och jobb, oklar och outredd problematik och som saknar motivation och vilja att söka hjälp. Brister i vilja och motivation leder till svårigheter för såväl kommunen, landstinget och PO att erbjuda insatserna då insatserna bygger på frivillighet. Behovet bekräftas av både brukarrörelsen, PO och de närvarande cheferna från kommun och landstingspsykiatri. Samverkan mellan vård och stöd är viktigt för att nå resultat med denna grupp. Enligt Skollagen så finns det kommunala aktivitetsansvar år. Vilket inkluderar uppsökande insatser för s.k. drop out:s. I 2016 års analys och handlingsplan beskrevs ett förslag till ett tre- årigt projekt: Vård och stödsamordnare IRL och på nätet som inkluderade en förstudie, utarbetande av ett digitalt och interaktivt verktyg för vård och stödsamordning, samt ett digitalt stöd till föräldrar. Ingen finansering har gått att få för projektet trots försök att diskutera projektansökan med Region Dalarna och ESF medel och en uppvaktning på SKL. Det omfattande projekt som beskrevs i 2016 länsgemensamma analys och handlingsplan Vård och stödsamordning IRL och på nätet har alltså inte kunnat påbörjas eftersom ingen finansiering har gått att få. Planering Projektförslaget delas nu upp i två delar: 1. Utveckling av ett digitalt och interaktivt verktyg för vård och stödsamordning som inte avgränsas åldersmässigt och ingår som en del i implementering av Vård och stödsamordning. Projektförslag utarbetas. 2. Stöd till unga som varken arbetar eller studerar En förstudie genomförs. Fördjupad analys av gruppen, kartläggning av pågående insatser i länet och en forskningssammanställning av genomförda insatser och utvärderingar. Analysen och handlingsplanen återfinns i den fördjupade analysen och handlingsplanen för barn och unga. 19

20 4.3 UTSATTA GRUPPER Vård, stöd och bemötande av personer med psykisk ohälsa och utvecklingsstörning Behov identifierat av RUG/funktionsnedsättning Förekomst av psykiatrisk diagnos är högre hos unga med intellektuell funktionsnedsättning än hos andra i samma åldersgrupp och personer med utvecklingsstörning har också sämre tillgång till sjukvård. Många barn o unga med intellektuell funktionsnedsättning använder antipsykotika utan samtidig psykiatrisk diagnos. Speciellt vanligt i LSS-boenden. (källa: lägesrapport ). Enligt verksamhetsföreträdare i kommun och landsting i finns inte tillräcklig kompetens vad gäller pedagogiska och kognitiva metoder. I kommunala boenden exempelvis saknas kunskapen att ge individer med oro och beteende problematik rätt stöd som ett gott bemötande, aktivering mm. Detta leder ibland till att problemen läggs på individen och medikaliseras. Förskrivande läkare som ansvarar för LSS boenden saknar ofta specialistkompetens. Även från öppen och slutenvårdspsykiatri bekräftas ett kunskapsglapp och svårigheter i bemötande. Vidare saknas skrivning, i Region Dalarna nuvarande regional överenskommelser, om samsjuklighet intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa. Mot bakgrund av data, verksamhetsföreträdares erfarenheter görs bedömningen att det finns behov av en samordnad kompetenssatsning. Långsiktiga Preliminärt Personer med utvecklingsstörning ska få tillgång till god vård och omsorg och ett gott bemötande i kommun och landsting Målgruppen uppmärksam mas i ÖK Målgruppen ska möta personal med relevant kunskap Revideringar i regional ÖK Kartlägga omfattningen i länet Utreda ansvarområden och gränssnitt kommun /LT Klargöra kunskapsläget beträffande bemötande Vidareutbildning till primärvårdsläkare Överväga bred kunskapssatsning Tidsplan HT Färdig reviderade ÖK indikatorer kan vara ÖJ: Personalens kompetensutveckling Inter och extern samverkan i enskilda ärenden. Genomförda aktiviteter Tre länsövergripende överenskommelser är reviderade. - I överenskommelsen om samverkan för personer med psykisk funktionsnedsättning är gruppen personer med utvecklingsstörning och psykisk sjukdom en av de grupper som särskillt ska beaktas för samordnade insatser. - I överenskommelsen för barn och unga är gruppen beaktad. - Även i en nyligt reviderad länsövergripande överenskommelse för missbruk och beroendevård uppmärksammas behovet av samordning för nämnda grupp. Inga övriga aktivitere är genomförda eller planeras. 14 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Lägesrapport 2016 Socialstyrelsen 20

21 4.4 UTSATTA GRUPPER Anhöriga och anhörigas situation. Behov identifierat av RUG/vuxenpsykiatri Anhöriga till personer med allvarlig psykisk sjukdom lever emellanåt i en mycket svår situation och kan behöva stöd för egen del. Insatser för att uppmärksamma behovet av stöd till gruppen anhöriga har gjorts i Dalarna. Dalarna har varit pilotlän för NSPH 15 :s nationella Anhörigprojekt och insatserna i Dalarna har planerats och genomförts med det nationella projektet. Långsiktiga Sprida kunskap om anhörigas situation Anhöriga och anhörigas situation uppmärkssammas Förbättrat stöd till anhöriga i mötet med slutenvården Efterlevandestöd vid suicid Indikatorer Uppföljning Deltar i NSPH:s Anhörigprojekt Anhörigdagar/inspirationsdagar Informationsträffar Analys av behov och ansvarsordning Tidsplan Pågående - Arbetsgrupp har 2017 haft ett fortlöpande samarbete med det nationella projektet Ingen informationsträff är genomförd 2017 Temadag och planering för rutin dokument pågår En arbetsgrupp bestående av regional utvecklingsledare för RUG/vuxenpsykiatri, samordnare för länets anhörigkonsulenter, tre representanter från Dalarnas nätverk har haft en fortlöpande kontakt med det nationella projektet bl.a. genom träffar ca 3-4 ggr per termin. En kampanj till stöd för anhöriga pågår: I projektet har en handbok för anhörigkonsulenter arbetats fram. Anhörigas situation är lyft i pågående utbildning VoS/CM, rekreationshelg har genomförts och temadagar har getts både 2016 och En inspirationsdag ordnades i Mora våren Vem hjälper den som hjälper Dagen samlade 89 personer. Långsiktiga Anhöriga och anhörigas situation uppmärksammas Efterlevande vid suicid ges ett gott stöd Tidsplan Temadag Nov Efter temadagen beslutas om eventuella ytterligare insatser 2018 Antal deltagare 15 NSPH Nationell Samverkan för Psykisk hälsa 21

22 4.5 UTSATTA GRUPPER Boenden för personer med omfattande och komplexa vård och stödbehov Behovet identifierat av RUG/vuxenpsykiatri I vissa fall upphandlas boende utomläns för brukare med psykiatrisk problematik. Detta är inte optimalt sett ur ett brukarperspektiv. Landstingets data beträffande återinskrivningar visar på att det finns patienter/brukare med upprepade inläggningar vilket kan tyda på ett otillfredsställande stöd från öppenvård och kommun. Det finns ett behov i Dalarna av att utreda frågan, överväga samlokalisering mellan kommunerna och samverkan med landstinget för att starta egna boenden. Del Tidsplan Trygga boenden i länet Klargöra behov och plan för att tillgodose behoven Utredning av boendesituationen i länet På uppdrag av nätverket för förvaltningschefer så fick RUG/vuxenpsykiatri ett förtydligat uppdrag att fokusera på gruppen personer med självskadebeteenden och omfattande behov av vård och stöd. Ett gemensamt projekt arbetades fram. Se projektbeskrivning nästa sida. 22

23 Projektet Vårdkedja för personer med självskadebeteenden. Landstinget Dalarna har genomfört ett utvecklingsarbete 2014 i syfte att förbättra vården för patienter med självskadebeteenden. Trots denna satsning finns det en betydande del personer med självskadebeteenden och omfattande behov av vård och stöd som söker slutenvård. Verksamhetschef för slutenvården bedömer att det finns ca 50 personer i länet med denna problematik, flertalet är unga kvinnor i 25 års-åldern och gruppen tycks öka i omfattning. Omkring patienter finns konstant inneliggande på vårdavdelningar i Dalarna och vårdtiderna blir emellanåt mycket långa. Det finns brister i hela vårdkedjan för dessa personer. Patienter ges inte ett optimalt omhändertagande. Det finns inte någon tydlig vårdkedja att följa, parterna brister var och en för sig och i samverkan. Projektet berör självklart barn och unga, år, men är inte avgränsat åldersmässigt. Långsiktiga Tidsplan Projekt: Vårdkedja för personer med självskadebeteenden Projektplan upprättas Utvecklingsteam utses Referensgrupp utses Klart Väl utvecklad samverkansform, mellan sluten vård, öppenvård samt kommunen, finns i Dalarna som stödjer individens återhämtningsprocess och skapar förutsättningar så att personer med självskadebeteenden och omfattande vård och omsorgsbehov kan leva trygga och meningsfulla liv. Kunskap om användarens behov och perspektiv Ett utarbetat flödesschema finns utarbetat Utarbetade Omvårdnadsriktlinjer Två utvecklingsteam deltar i Innovationsguidens utvecklingsprogram De två utvecklingsteamen, styrgrupp samt referensgrupp utarbetar flödesschema och omvårdnadsriktlinjer Pågående SKL: nyckelindikatorer ) Självskadebeteenden LT Dalarnas statistik vårddagar i slutenvård Flödesschema och omvårdnadsriktlinjer implementeras Flödesschema och omvårdnadsriktlinjer antas i chefsnätverket Spridningskonferens anordnas Förslag till fortsatt implementering och utbildning utarbetas Kostnader för projektet exkl. personalkostnader är kr. Kostanden delas mellan kommunerna Avesta, Hedemora, Falun och landstinget Dalarna. 23

24 Fokusområde 5 Ledning och styrning 5.1 LEDNING OCH STYRNING Inflytande och delaktighet Utvecklingsområde för alla Regionala Utvecklingsgrupper Enheten Hälsa och välfärd, i Region Dalarnas stödstruktur, har mycket att vinna på att ta till vara på kunskap och engagemang från patient, brukar och anhörigorganisationer så väl som från enskilda. Metoder för att systematiskt ta till vara på denna kunskap behöver utvecklas så väl på individnivå som verksamhetsnivå och systemnivå. I Region Dalarnas gemensamma arbete ska brukare- patient och anhörig-organisationer bjudas in att delta i planering, genomförande och utvärdering av arbetet genom representation i RUG:ar, i arbetsgrupper, utbildningar och konferenser. De olika sakområdena i Region Dalarna arbetet olika med frågan: Långsiktiga Patienter, brukare och anhöriga ses som medskapare i utvecklingarbetet vid Region Dalarnas Välfärds-område. Tillskapa brukarråd i länet Innovationsguiden är implementerad RUG missbruk: Tillskapande av ett regionalt brukarråd Brukarrepresentation i arbetsgrupper RUG barn och unga/funktionsnedsättning: Implementering Innovationsguiden. Se även Fokusområde 3. Brukarrepresentation i RUG funktionsnedsättning Tidsplan Brukarråd på LT är inrättat Antalet kommuner som implementerat metodverktyget = 4 kommuner deltagit i utbildning Sprida och stimulera enheter att inhämta patienters, brukares och anhörigas erfarenheter på verksamhetsnivå RUG vuxenpsykiatri: Pågående Brukarrepresentation i RUG Regelbunden dialog med Dalarnas Pågående nätverk för psykisk hälsa 16 Inbjuden av NSPH 17 att delta i ett planerat nationellt projekt Kunskapsfabriken 18 - Ett brukarråd för missbruk är inrättat för Landstinget. - RUG/Barn och unga och funktionsnedsättning har deltagit i Innovationsguidens utvecklingsprogram. - RUG/funktionsnedsättning kommer inom kort att ha brukarrepresentation. - RUG/vuxenpsykiatrin har fortsatt representation i RUG och har genomfört en hearing med Dalarnas nätverk för psykisk hälsa har genomförts. - Det planerade NSPH projektet förverkligades inte. - I projektet Vårdkedja för personer med självskadebeteenden deltar utvecklingsteam i SKL:s Innovationsguidens utvecklingsprogram och länet får på så sätt värdefulla kunskaper för ökad delaktighet i olika utvecklingsarbeten. 16 Dalarnas nätverk för psykisk hälsa regionalt nätverk som samlar patient, brukare och anhörigrörelsen i Dalarna. 17 NSPH Nationell samverkan för psykisk hälsa nationell paraplyorganisation. 18 Kunskapsfabriken NSPH har ansökt om projektmedel från Allmänna Arvsfonden. 24

25 5.2 LEDNING OCH STYRNING Implementering Alla Regionala Utvecklingsgrupper Det finns behov av att lägga medel lokalt för att överbrygga de organisatoriska mellanrummen. Verksamhetsansvariga påpekar att i ekonomiskt och organisatoriskt svåra tider tenderar glappen att bli större. Det behövs ökad förståelse för varandras uppdrag för att minska gruset i samverkansmaskineriet som till viss del kan bero på missförstånd. Regionala överenskommelser och riktlinjer ska vara vägledande för arbetet lokalt men det finns regionala överenskommelser och samverkansdokument som inte alltid är kända och används. För att styrande dokument ska leda till samverkan på alla nivåer förutsätts att de regional ÖK bryts ned på lokal nivå och att lokala samverkansfora/styrgrupper arbetar aktivt. Regionala överenskommelser och riktlinjer i Dalarna som berör psykisk hälsa är: Region Dalarna (2013) Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar från 18 år. Region Dalarna (2013) Länsövergripande överenskommelse om samverkan och samarbete inom Dalarna; Barn och unga, 0 t.o.m. 17 år med psykisk ohälsa och/eller psykiska funktionsnedsättningar. Region Dalarna (2016) Länsövergripande överenskommelse om samverkan inom missbruks- och beroendevården. Vårdprogram missbruk och beroendevård. Region Dalarna (2016) Länsövergripande överenskommelse om ansvarsfördelning när kommunen beslutar om placering på hem för vård eller boende (HVB). Region Dalarna (2015) Riktlinjer för samordnad individuell plan SIP. Långsiktiga Samverkan och samordning ska leda till upplevd god livskvalitet och god psykisk och fysisk hälsa för brukare och anhöriga Regional överenskommelser i Dalarna är kända och vägledande för arbetet i kommun och landsting Regionala överenskommelser bryts ner till lokal nivå Regelbundna möten mellan parterna lokalt Tidsplan Fortlöpande Respektive RUG följer och stöttar processen. Länsdagar har genomförts för implementering av länsövergripande överenskommelse när det gäller barn och unga, missbruk och beroendevård och psykisk funktionsnedsättning under I många av länets kommuner tecknas också lokala överenskommelser. 25

26 5.3 LEDNING OCH STYRNING Systematisk Gemensamt område för alla RUGar Systematisk är en viktig del av en evidensbaserad praktik. Det regionala arbetet ska vägledas av resultat från en systematisk så att gemensamma förbättringsområden kan identifieras och följas upp fortlöpande. Som ett led i detta ges stöd till kommunernas arbete med öppna jämförelser ( ). Långsiktiga Systematisk är en naturlig del i kvalitetsarbetet. Samförstånd i länet om definition av indikatorer Möjliggöra för kommuner att diskutera utvecklingsom råden Inmatningsseminarier Analysseminarier Analysrapport Tidsplan Årligen Årligen Årligen Antal kommuner som deltar 2017 deltog representanter från 14 av 15 Dalakommuner. Planerade insatser på Region Dalarna är genomförda och rapporter som sammanfattar ÖJ resultaten för Dalarna kommer att presenteras under hösten LEDNING OCH STYRNING Utveckla välfärdsteknologi Frågor om att utveckla välfärdsteknologi berör många områden. En referensgrupp är tillsatt på Region Dalarna för att för att utgöra en arena för gemensamma frågor inom välfärdsteknik och e-hälsa, samt att koppla e-hälsa till verksamheterna. Samtliga RUGar har haft representanter i referensgruppen Välfärdsteknolog. Referensgruppen är för närvarande inte aktiva men ambitionen är att gruppen snarast ska starta upp igen. 26