Lokal Överenskommelse DUA för Nyanlända

Transkript

1 Lokal Överenskommelse DUA för Nyanlända Kristinehamns Kommun Ulrik Piehl

2 Innehåll Del 1. Kartläggning och analys... 4 Bakgrund... 4 Branscher... 4 Jordbruk, skogsbruk och fiske... 5 Analys: Jordbruk, skogsbruk och fiske... 6 Företag inom energi och miljö... 6 Analys: Företag inom energi och miljö... 7 Handel... 7 Analys: Handel... 8 Hotell och restauranger... 8 Analys: Hotell och restaurang... 9 Kreditinstitut och försäkringsbolag... 9 Analys: Kreditinstitut och försäkringsbolag Företagstjänster Analys: Företagstjänster Utbildningsväsendet Analys: Utbildningsväsendet Personliga och kulturella tjänster m.m Analys: Personliga och kulturella tjänster m.m Tillverknings- och utvinningsindustrin Analys: Tillverknings- och utvinningsindustri Byggindustri Analys: Byggindustri Transportföretag Analys: Transportföretag Informations- och kommunikationsföretag Analys: Informations- och kommunikationsföretag Fastighetsbolag Analys: Fastighetsbolag Civila myndigheter och försvaret Analys: Civila myndigheter och försvaret Enheter för vård och omsorg Analys: Enheter för vård och omsorg Annan/okänd bransch Analys: Annan/okänd bransch

3 Sammanfattning Vilka branscher som har stora eller måttliga rekryteringsbehov Branscher som inte har rekryteringsbehov Vilka branscher som har en stor omsättning Inom vilka yrkeskategorier som behoven finns Målgruppens sammansättning och behov Kartläggning målgrupp Antal (ungefärligt) i etableringen, november Antal (ungefärligt) i JOB, UGA eller andra program efter etableringsplanen avslutats, november Analys av målgruppens sammansättning och behov, november Sammanfattning: Målgruppens sammansättning och behov Gemensam analys av kartläggningarna Underlag för jobbspår Analys av branscher i kombination med målgruppens behov Sammanfattning Del 2. Hur arbetet ska organiseras och bedrivas Beskriv verksamheten i samverkan Styrkedja Arbetsprocessen kring individerna Arbetsgruppen Urval till arbetsgruppens verksamhet Modul 1 och Insatser för att säkerställa att kvinnor och män får ändamålsenligt stöd Hälsofrämjande arbete inom DUA lokala spår Sjukvårdbiträdesutbildningen för nyanlända Om jobbspåret Förkunskapskrav för att gå jobbspåret Industribasutbildning för nyanlända Om jobbspåret Förkunskapskrav för att gå jobbspåret Lokalvårdspåret för nyanlända Om jobbspåret Förkunskapskrav för att gå jobbspåret Anställningsstöd efter jobbspår

4 2.4 Sammanfattande processkarta Del 3. Unga nyanlända mellan år Kartläggning av unga nyanlända Antalet nyanlända unga Antal nyanlända unga i olika verksamheter Nyanlända år inskrivna på Arbetsförmedlingen inom IM, etableringen och UGA som saknar gymnasiekompetens Unga nyanlända under 20 år, verksamhet och strategi Verksamhet Kristinehamns kommun Strategi för hur verksamheten kan förbättras Unga nyanlända år verksamhet och strategi Verksamhet Kristinehamns kommun Strategi för hur verksamheten kan förbättras Underlag 1 DUAs statistik Underlag Underlag

5 Del 1. Kartläggning och analys Bakgrund En strukturerad och noggrann kartläggning av behov som finns på den lokala arbetsmarknaden är en förutsättning för att utveckla de jobbspår som skall iscensättas inom DUA:s fördjupade samverkan. Kartläggningen blir särskilt viktig i Kristinehamns kommun och i den arbetsmarknadsregion som kommunen ingår i. Det beror på att arbetsmarknaden i sin helhet, både i Kristinehamn och i Värmland, är strukturellt svagare än arbetsmarknaden generellt i Sverige. Effekten av detta är att man måste vara noga med att utforma insatser och utbildningar för nyanlända som verkligen matchar de behov som finns hos arbetsgivarna. Kristinehamn och Värmland är båda arbetsmarknader som till stor del utgörs av internationellt konkurrensutsatt och konjunkturberoende industri samt skattefinansierad offentlig sektor. Inom båda dessa branscher har de senaste decennierna givit till en utveckling där arbetstagarens kompetens blivit allt viktigare för anställning. Inom industrin innebär denna utveckling en övergång från mer manuellt arbete till automatiserade driftssystem där efterfrågan på avancerad gymnasial eller eftergymnasial utbildning blir allt vanligare. Inom den offentliga sektorn, har arbetstillfällen där trösklarna på arbetsmarknaden traditionellt varit låga, långsamt rationaliserats bort eller formaliserats till gymnasiala arbeten, inte minst inom vård och omsorg men även inom den förvaltande delen av kommunerna. Denna utveckling har fått effekten att det finns betydande utmaningar i att matcha nyanlända mot den lokala arbetsmarknaden, då en stor grupp nyanlända antingen saknar formell kompetens eller har formell kompetens som inte är relevant på arbetsmarknaden. Av denna anledning måste analysen av arbetsmarknaden i Kristinehamns kommun och i Värmland ha funktionen att den både kan identifiera var det råder betydande brist på arbetskraft, men även identifiera branscher och arbetsgivare som har möjligheten att rekrytera personal som ofta saknar en konkurrensfördelaktig utbildnings- och yrkesbakgrund. Den goda konjunkturen och de stora utmaningar som finns i den offentliga sektorn gällande pensionsavgångar och utmaningarna med den ordinära rekryteringen gör likväl att möjligheterna är större för effektiva jobbspår för nyanlända, än vad det hade varit i ett annat omvärldsklimat. I det följande avsnittet kommer de olika branschernas behov att kartläggas och analyseras utifrån Arbetsförmedlingens lokala prognoser gällande Kristinehamn och Värmland, DUA:s statistik, Värmlandsstrategin, Kristinehamns personalenhets uppgifter angående rekryteringsbehov samt enskilda arbetsgivares uppgifter om rekryteringsbehov. Syftet är att identifiera vilka branscher som har rekryteringsbehov på kort och på lång sikt. Detta kompletteras med specifika yrken som i dag är bristyrken i Kristinehamn och Värmland. En analys av vilka branscher som har haft en historik av att anställa personer som har utländsk bakgrund finns även medtagen i analysen. Branscher För att det skall finnas en tydlig struktur i kartläggningen kommer branscherna som analyseras utgå ifrån den generella kategorisering som DUA använder i sitt statistiska material. Dessa generella kategoriseringar kan brytas ner till specifika yrken där utvecklingen kan difteriseras. För att undvika att förbise specifika yrkeskategorier där sysselsättningsutvecklingen varit gynnsam kommer Arbetsförmedlingens prognoser samt uppgifter från enskilda arbetsgivare att få indikera om det finns en avvikelse på lokal nivå från den generella bilden som framläggs i DUA-statistiken. Denna metod har brister, men man kan med viss säkerhet ändå peka ut en tydlig riktning för inom vilka branscher 4

6 och yrkeskategorier som det skulle vara gynnsamt att utveckla jobbspår. De specifika yrkestitlarna som jobbspåren skall inriktas mot, kommer av nödvändighet, att vara beroende av de arbetsgivare som väljer att delta i jobbspåren. Analysen blir på detta sätt en vägledning som skall ge möjlighet till fortsatt arbete. Nedan följer en genomgång av varje bransch och en analys av dess bärighet för ett jobbspår. Jordbruk, skogsbruk och fiske DUA statistik 1 1. Inom denna bransch finns det relativt få anställda i Kristinehamns kommun (207 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har minskat med 7,6 % i Kristinehamn mellan åren Denna minskning är procentuellt högre än den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en mindre negativ utveckling med en sysselsättningsminskning på -1,4 %, vilket kan jämföras med en den generella sysselsättningsminskningen i länet på -4 %. 3. Den procentuella minskningen i antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 17 personer. 4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen åringar hög. 33 % på länsnivå och 29,4% på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % i Kristinehamn generellt: 23,3 %). 5. Branschen har i Värmland 204 anställda med utländsk bakgrund 2013, med en generell ökning av anställda med utländsk bakgrund med 42,6% mellan åren Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är liten i Kristinehamn och sysselsättningen i branschen är på väg nedåt, både generellt i länet men med en extra tydlig nedgång gällande sysselsatta i Kristinehamn. I branschen finns en gynnsam åldersstruktur där många medarbetare snart skall gå i pension. Det finns således rekryteringsbehov på sikt. Man kan även konstatera att branschen har ökat sin andel anställda med utländsk bakgrund, vilket tyder på en öppenhet inom branschen mot denna grupp. Arbetsmarknadsprognos Värmland I Arbetsförmedlingens prognos för beskrivs jordbruk-, skogsbruk- och fiskebranschen som en bransch tyngd av bristande lönsamhet och hög internationell konkurrens. Effekten av detta är att det sker en tilltagande rationalisering inom verksamheterna där små enheter försvinner till förmån för större enheter med mer avancerad teknologi. Arbetsförmedlingen konstaterar att sysselsättningen, på grund av rationaliseringarna, under lång tid varit sjunkande vilket även är Arbetsförmedlingens bedömning under Det skall tilläggas att denna minskning bedöms som marginell 2. Bristyrken Kristinehamn 3 Om man tittar närmare på yrkeskategorier inom denna bransch kan man konstatera att företagarna som deltagit i Arbetsförmedlingens prognosarbete i Kristinehamn har pekat på att det finns ett visst behov av arbetskraft inom yrkena: skogsarbetare, förare av jordbruks- och skogsmaskiner och uppfödare och skötare av lantbrukets djur. 1 Underlag 1 2 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden sid: 24 3 Underlag 2 5

7 Värmlandsstrategin I den stora utvecklingsstrategin för Värmland pekas skogsindustrin ut som den kanske viktigaste pelaren i att utveckla Värmland. Skogsbruket är en viktig del i skogsindustrin, då de levererar råvaran som används i produktionen. Ett fungerande skogsbruk är således av yttersta vikt för Värmlands långsiktiga utveckling 4. Analys: Jordbruk, skogsbruk och fiske Branschens blygsamma storlek, den långsiktiga och kortsiktiga utvecklingen med vikande sysselsättningstal i Värmland och Kristinehamn, gör att branschen inte är prioriterad i arbetet att utveckla jobbspår. På sikt finns det ett rekryteringsbehov då många som arbetar i branschen närmar sig pension och skogsbruket har en viktig position i Värmland för att försörja pappersindustrins behov. Företag inom energi och miljö DUA-statistik 5 1. Inom denna bransch finns det få anställda i Kristinehamns kommun (95 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har ökat ytterst marginellt med 1 % i Kristinehamn mellan åren Denna ökning är procentuellt högre än den generella sysselsättningsutvecklingen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en betydande negativ utveckling på -7,1 %, som kan jämföras med en generell minskning i sysselsättningen i länet på -4 %. 3. Den procentuella ökningen i antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 1 person. 4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen åringar hög. 28,3 % på länsnivå och 24,2 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). 5. Branschen har i Värmland 68 anställda med utländsk bakgrund 2013 med en generell ökning av anställda med utländsk bakgrund på 25,9 % mellan Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen har få anställda i Kristinehamns kommun. Man kan konstatera att ytterst marginella förändringar i sysselsättning har skett mellan i Kristinehamn, vilket är förvånande då utvecklingen på länsnivå är tydligt negativ. Branschen framstår på det sättet vara mer motståndskraftig sysselsättningsmässigt i Kristinehamn än i övriga länet. Denna relativa styrka visas även genom att åldersstrukturen är mer stabil. Det vill säga i Kristinehamn finns det färre anställda som närmar sig pension än i övriga Värmland. Branschen har stadigt ökat sin andel anställda med utländsk bakgrund vilket tyder på en öppenhet inom branschen för denna grupp. Arbetsmarknadsprognos Värmland Det finns ingen relevant information att hämta angående denna bransch från prognosen. 4 Värmlandsstrategin Sid: 12 5 Underlag 1 6

8 Bristyrken Kristinehamn 6 I materialet konstateras att det inte finns någon direkt brist bland enskilda yrkeskategorier gällande denna bransch. Värmlandsstrategin I Värmlandsstrategin finns inget som pekar på att denna bransch skulle vara viktig för Värmlands utveckling. Analys: Företag inom energi och miljö Branschen är för liten sysselsättningsmässigt både i Kristinehamn och i Värmland för att starta ett jobbspår. Det finns inget i åldersstrukturen som visar på ett rekryteringsbehov på sikt. Handel DUA-statistik 7 1. Inom denna bransch finns det ett stort antal anställda (1036 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har minskat marginellt (-0,6 %) i Kristinehamn mellan åren Denna minskning är procentuellt betydligt lägre än den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (-7,1 %). I länet har det varit en liten minskning (-1 %) Minskningen är procentuellt lägre än den generella sysselsättningsminskningen i länet (-4 %). 3. Den procentuella minskningen i antalet sysselsatta motsvarar 6 personer i Kristinehamn. 4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen åringar låg. 14,8 % på länsnivå och 14 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). Branschen är sysselsättningsmässigt så betydande att antalet åringar, trots åldersstrukturen, på länsnivå motsvarar 2156 anställda och i Kristinehamn 145 anställda. 5. Branschen har 1240 anställda med utländsk bakgrund 2013 med en generell ökning av anställda med utländsk bakgrund på 13,5 %. Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är en av de viktigare i Kristinehamns kommun när det gäller antalet anställda. Man kan konstatera att denna bransch gått betydligt bättre sysselsättningsmässigt i jämförelse med Kristinehamns generella utveckling. Detta tyder på att branschen är motståndskraftig när det gäller konjunktursvängningar och relativt ekonomiskt stabil i Kristinehamn. Åldersstrukturen i Värmland och i Kristinehamn vittnar om att branschen har fler unga anställda än normen. Detta är en indikator på en viss rörlighet i arbetsstyrkan. Det vill säga om fler anställda är år så har de oftast arbetat längre i branschen då majoriteten av nyanställningar görs av människor som är yngre än år. Då branschen är stor i både Värmland och Kristinehamn gällande antalet anställda finns det, trots en låg frekvens av åringar, relativt stora pensionsavgångar på sikt i både Kristinehamn och Värmland. Att branschen har många anställda med utländsk bakgrund visar på en öppenhet bland arbetsgivare. Arbetsmarknadsprognos Värmland I prognosen målas en positiv bild av handeln upp, med en ökad försäljning och större ekonomiska marginaler. Branschen utmanas av tilltagande e-handel som främst får genomslag utanför Karlstad där utbudet är betydligt mindre. Handeln är generellt en bransch som ofta anställer människor som saknar eftergymnasial utbildning och är på detta sätt, speciellt inom detaljhandeln, en viktig aktör för 6 Underlag 2 7 Underlag 1 7

9 att ge unga deras första jobb. I prognosen ser man en marginell tillväxt av arbetstillfällen, men man konstaterar vidare att arbetsgivarna inom handeln oftast inte har problem att rekrytera personal 8. På detta sätt finns det inga stora bestående rekryteringsutmaningar för branschen vilket skulle legitimera ett jobbspår. Bristyrken Kristinehamn 9 Den lokala statistiken visar att det råder ett överskott av arbetssökande och anställda inom handelsorienterade yrken. Butikssäljare inom dagligvaruhandel och butikssäljare inom fackhandel är två av dessa yrkeskategorier. Med detta sagt är efterfrågan på personal utifrån annonser hos Arbetsförmedlingen den högsta inom handeln och då främst riktad mot telefonförsäljning 10. Värmlandsstrategin Handeln är ett viktigt tema i Värmlandsstrategin. Ett viktigt strategiskt mål för Värmland är att knyta regionen närmare Norge och Osloområdet genom en blomstrande gränshandel 11. För Kristinehamn är denna strategi avlägsen då man är den kommun i länet som ligger geografiskt längst från norska gränsen. Analys: Handel Storleken på branschen gällande anställda, att den klarat sig starkt sysselsättningsmässigt, att det finns en betydande rotation av anställda och en tillväxt av anställda med utländsk bakgrund talar för att ett jobbspår inriktad mot handel skulle kunna ha potential att ge en större grupp nyanlända chansen till egen försörjning. Att branschen själv klarar av att tillfredsställa sina rekryteringsbehov talar dock för att det kommer att vara svårt att attrahera företagspartners. Hotell och restauranger DUA-statistik Inom denna bransch finns det relativt få anställda i Kristinehamns kommun (260 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har ökat kraftfullt med 34 % i Kristinehamns mellan åren Denna ökning är procentuellt mycket större än den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det även varit en betydande ökning av sysselsatta i branschen (24 %). Denna ökning är procentuellt mycket högre än den generella sysselsättningsminskningen i länet (-4 %). 3. Den procentuella ökningen i antalet sysselsatta motsvarar 66 personer i Kristinehamn. 4. Inom sektorn i Värmland och i Kristinehamn är andelen åringar låg. 9 % på länsnivå och 6,9 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). 5. Branschen har 1248 anställda med utländsk bakgrund 2013 med en generell ökning av anställda med utländsk bakgrund på 59,1 %. Branschen har även en större andel anställda med utländsk bakgrund än den generella delen av människor med utländsk bakgrund i hela befolkningen i Värmland. Utländsk bakgrund i Värmland: 15,7 %, utländsk bakgrund inom hotell och restaurang i Värmland: 33 % Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är i dag inte en av de betydande beträffande antalet anställda i Kristinehamn. Branschen är dock utan undantag den bransch som växer snabbast sysselsättningsmässigt. Åldersstrukturen i Värmland och i Kristinehamn vittnar om att branschen 8 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden sid: Underlag 2 10 Underlag 3 11 Värmlandsstrategin Sid: Underlag 1 8

10 generellt har fler unga, vilket är en indikator på en viss rörlighet i arbetsstyrkan. Det vill säga om fler anställda är år gamla så har de oftast jobbat länge i branschen då majoriteten av nyanställningar görs av människor som inte är år. Det finns således inget som talar för stora pensionsavgångar, vilket gör att behovet av arbetskraft måste komma genom tillväxt inom branschens verksamheter. Den stora tillväxten av anställda med utländsk bakgrund och den stora andelen av den totala arbetsstyrkan som har utländsk bakgrund i branschen indikerar att det finns en positiv attityd mot nyanlända. Arbetsmarknadsprognos Värmland I prognosen tecknas en liknande bild som redovisats i DUA-statistiken. Det vill säga; branschen är relativt liten, det finns en betydande tillväxt både ekonomiskt men även sysselsättningsmässigt, det är en hög omsättning av anställda och det är många som får sitt första arbete i branschen. Branschen tror på en fortsatt tillväxt under i Värmland 13. Viktigt att belysa, är att man i denna bransch har vissa problem att rekrytera utbildad personal främst i form av kockar och servitörer. Bristyrken Kristinehamn 14 Det råder betydande brist på kockar och kallskänkor i Kristinehamn samt viss brist gällande servitörer. Värmlandsstrategin Att förbättra livskvalitén för värmlänningar och besökare är en röd tråd genom strategin. För att kunna erbjuda hotellvistelser och restaurangupplevelser behövs således personal till dessa institutioner. Analys: Hotell och restaurang Tillväxten i konkreta jobb, rotationen som åldersstrukturen vittnar om samt den bevisliga positiva attityden mot målgruppen talar för att ett jobbspår inriktad mot denna bransch skulle kunna ha potential att ge en större grupp nyanlända chansen till egen försörjning. Kreditinstitut och försäkringsbolag DUA-statistik Inom denna bransch finns det få anställda i Kristinehamns kommun (65 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har minskat betydligt (-25,3 %) i Kristinehamns mellan åren Denna minskning är procentuellt betydligt högre än den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en mindre minskning av sysselsatta än i Kristinehamn (-14 %). Minskningen är procentuellt betydligt högre än den generella sysselsättningsminskningen i länet (-4 %). 3. Den procentuella nedgången i antalet sysselsatta motsvarar 22 personer i Kristinehamn. 4. Inom branschen i Värmland är andelen åringar relativt hög och i Kristinehamn är denna grupp särskilt stor. 22,8 % på länsnivå och 29,3 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). 5. Branschen har 57 anställda med utländsk bakgrund 2013 men en generell minskning av anställda med utländsk bakgrund med - 11 %. 13 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden sid: Underlag 2 15 Underlag 1 9

11 Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är liten beträffande antalet anställda i Kristinehamns kommun. Företagen i branschen har de senaste åren dragit ner betydande i personalstyrkan både i Kristinehamns kommun men även i länet. Man har en gynnsam åldersstruktur med en relativt stor grupp personer som går i pension de närmaste åren, speciellt i Kristinehamn. Men statistiken visar att man har väldigt få anställda med utländsk bakgrund och att man som en av två branscher minskat andelen anställda med utländsk bakgrund mellan åren Arbetsmarknadsprognos Värmland I prognosen tydliggörs att det under finns en positiv utveckling i branschen beträffande anställda, men även rent ekonomiskt. På längre sikt finns det en större osäkert då dessa företag är beroende av hur andra företag utvecklas. Detta beror på att kreditinstitut och försäkringsbolags verksamhet till stor del vänder sig till företag och privatpersoner angående deras ekonomi. Om det blir en betydande ekonomisk nedgång blir på detta sätt en minskad efterfrågan på branschens tjänster. På detta sätt följer branschens utveckling konjunktursvängningarna nära, en sviktande konjunktur ger mindre anställda och följaktligen ger en god konjunktur ett genomslag gällande anställda 16. Bristyrken Kristinehamn 17 Det råder överskott gällande banktjänstemän och dylika enligt Arbetsförmedlingens lokala analys. Detta talar för att det i nuläget inte finns ett behov av ett jobbspår mot denna bransch i Kristinehamn. Värmlandsstrategin Det finns inget som talar för att denna bransch skulle vara extra viktig för Värmland framöver. Analys: Kreditinstitut och försäkringsbolag Det finns inte kapacitet i branschen regionalt eller lokalt för att legitimera ett jobbspår, speciellt då sysselsättningsutvecklingen varit svag. Företagstjänster DUA-statistik Inom denna bransch finns det ett stort antal anställda i Kristinehamns kommun (967 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har ökat kraftfullt (24,5 %) i Kristinehamns mellan åren Denna ökning är procentuellt mycket stor i jämförelse med den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en betydande tillväxt av sysselsatta (16,8 %) denna ökning är procentuellt betydligt högre än den generella sysselsättningsminskningen i länet (-4 %). 3. Den procentuella ökningen i antalet sysselsatta motsvarar 190 personer i Kristinehamn. 4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen åringar låg. 18,8 % på länsnivå och 19,2 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). 5. Branschen har 1079 anställda med utländsk bakgrund 2013 med en generell ökning av anställda med utländsk bakgrund på 38,8 %. 16 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden sid: Underlag 2 18 Underlag 1 10

12 Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är betydande i Kristinehamns kommun med många anställda. Inom branschen har det varit en betydande sysselsättningstillväxt trots att sysselsättningen generellt i kommunen minskat. Åldersstrukturen i Värmland och i Kristinehamn vittnar om att branschen har en hög andel unga, vilket är en indikator på en viss rörlighet i arbetsstyrkan. Det vill säga om fler är år så har de som oftast jobbat länge i branschen då majoriteten av nyanställningar görs av människor som inte är år. Det finns således inget som talar för stora pensionsavgångar vilket gör att behovet av arbetskraft måste komma genom tillväxt inom branschens verksamheter. Den stora tillväxten av personer med utländsk bakgrund och den stora andelen av den totala arbetsstyrkan som har utländsk bakgrund i branschen pekar mot att det finns en positiv attityd mot att anställa nyanlända. Arbetsmarknadsprognos Värmland I prognosen målas en positiv bild av branschen som i genomsnitt växer med 1 % årligen. Det konstateras att det kommer att finnas en tillväxt av anställda under , men att det egentligen inte finns ett rekryteringsproblem, det vill säga företagen har inte problem att hitta arbetskraft bland arbetskraftsreserven 19. Bristyrken Kristinehamn 20 Det råder överskott gällande lokalvårdare enligt statistiken, men viss brist gällande renhållningsarbetare och återvinnigsarbetare. Serviceyrken inom lokalvård är ett av de yrken som det annonserats mest efter hos Arbetsförmedlingen under 2017 i Kristinehamn 21. På detta sätt är bilden splittrad i materialet med både överskott men även efterfrågan på lokalvårdare. Värmlandsstrategin Det finns inget som talar för att denna bransch skulle vara extra viktig för Värmland framöver. Analys: Företagstjänster Tillväxten i konkreta arbetstillfällen, antalet annonser hos Arbetsförmedlingen, rotationen som åldersstrukturen vittnar om samt den bevisliga positiva attityden mot målgruppen talar för att ett jobbspår inriktad mot denna bransch skulle kunna ha potential att ge en större grupp nyanlända chansen till egen försörjning. Utbildningsväsendet DUA-statistik Inom denna sektor finns det ett stort antal anställda i Kristinehamns kommun (949 personer). 2. Antalet sysselsatta i sektorn har minskat tydligt med -7,3 % i Kristinehamns mellan åren Denna minskning är något större procentuellt i jämförelse med den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det även varit en betydande minskning av sysselsatta (-7,5 %). Denna nedgång är procentuellt betydligt högre än den generella sysselsättningsminskningen i länet (-4 %). 3. Den procentuella minskningen i antalet sysselsatta motsvarar 74 personer i Kristinehamn. 4. Inom sektorn i Värmland och i Kristinehamn är andelen åringar hög. 27 % på länsnivå och 26,2 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). 19 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden sid: Underlag 2 21 Underlag 3 22 Underlag 1 11

13 5. Sektorn har 990 anställda med utländsk bakgrund i Värmland 2013 med en generell ökning av anställda med utländsk bakgrund på 8,4 %. Sammanfattning av DUA-statistik: Sektorn är betydande i Kristinehamns kommun med många anställda. Sysselsättningen i sektorn är på väg nedåt generellt i länet med en tydlig nedgång i Kristinehamn. Man bör här nämna att nedgångar gällande anställda i utbildningsväsendet alltid följer elevkullar och befolkningsutveckling. Av denna anledning bör statistiken gällande tillväxten av anställda från DUA tolkas i ljuset av under vilken mätperiod statistiken är hämtad från. I Kristinehamns fall har befolkningen och antalet barn efter 2013 ökat kraftigt på grund ut av inflödet av nyanlända. Detta bör tas i beaktande i analysen av sektorns potential för ett jobbspår. Det finns en gynnsam åldersstruktur i sektorn där många medarbetare snart skall gå i pension och på sikt finns av denna anledning ett rekryteringsbehov. Man kan även konstatera att sektorn har stadigt ökat sin andel anställda med utländsk bakgrund, vilket tyder på en öppenhet inom sektorn för denna grupp. Arbetsmarknadsprognos Värmland Den offentliga sektorn är inte direkt konjunkturkänslig, utan följer istället lagstadgade behov hos befolkningen. Detta gäller i ännu högre grad utbildningsväsendet där elevunderlag är den styrande variabeln. I prognosen är det tydligt att det i dag finns ett stort behov av att hitta utbildad arbetskraft för att hantera den tillväxt som är ett faktum efter att många nyanlända kommit. Vidare finns det stora pensionsavgångar på sikt. Prognosen pekar på den problematik som finns för arbetsgivarna att hitta utbildad arbetskraft 23. En rad bristyrken kan identifieras inom utbildningsväsendet i form av förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare samt lärare i yrkesämnen. Bristyrken Kristinehamn 24 Lärare (åk 4-6) är ett av de yrken som det annonserats mest efter hos Arbetsförmedlingen under Värmlandsstrategin Ett av de viktigaste målen för värmlandstrategin är att höja utbildningsnivån i länet och att säkerställa att fler elever klarar av gymnasiet. Detta mål är direkt kopplat till att ha kompetenta lärare i alla verksamheter som främjar en god inlärning och ger elever studielust 26. På detta sätt är utbildningsväsendet en prioriterad sektor i Värmland. Analys: Utbildningsväsendet Storleken på sektorn i Kristinehamn, åldersstrukturen med många framtida pensionsavgångar, antalet annonser hos Arbetsförmedlingen samt antal anställda med utländsk bakgrund i sektorn talar för behovet av ett jobbspår. Att sektorn är beroende av elevkullar är en faktor som talar för att det just nu är ett extra gott tillfälle. 23 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden sid: Underlag 2 25 Underlag 3 26 Värmlandsstrategin Sid:

14 Personliga och kulturella tjänster m.m DUA-statistik Inom denna bransch finns det relativt få anställda i Kristinehamns kommun (369 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har minskat betydande med hela -41,8 % i Kristinehamn mellan åren Denna minskning är betydligt större procentuellt i jämförelse med den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det däremot varit en mindre minskning av sysselsatta (-3,8 %) denna minskning är procentuellt lägre än den generella sysselsättningsminskningen i länet (-4 %). 3. Den procentuella nedgången i antalet sysselsatta motsvarar 265 personer i Kristinehamn. 4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen åringar relativt låg. På länsnivå 23,3 % och 22,3 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). 5. Branschen har 521 anställda med utländsk bakgrund i Värmland 2013 med en ökning av anställda med utländsk bakgrund på 21,7 %. Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är inte en av de viktigare i Kristinehamn när det gäller antalet anställda. Branschen klarar sig sysselsättningsmässigt i jämförelse med andra branscher i länet relativt väl. I Kristinehamn är sysselsättningsminskningen betydligt högre än i länet vilket är problematiskt. Åldersstrukturen visar inte på särskilt ung eller gammal personalstyrka. Det vill säga ingen betydande rörlighet och inga stora framtida pensionsavgångar. Det finns en viss tillväxt av personal med utländsk bakgrund, men inget som talar för att branschen skulle vara extra bra på att ta emot nyanlända. Arbetsmarknadsprognos Värmland I prognosen gör man bedömningen att antalet arbetstillfällen i denna bransch kommer att öka under i Värmland. Det finns inget direkt behov av matchningsinsatser då arbetsgivarna uttrycker att de hittar den personal de söker 28. Bristyrken Kristinehamn 29 I den lokala analysen visas att det finns överskott på frisörer i Kristinehamn. Värmlandsstrategin Kulturella tjänster pekas ut som en nyckel för att utveckla Värmland och höja livskvaliteten i länet, vilket skall locka nya grupper av människor att bosätta sig i Värmland. Av denna anledning är denna bransch prioriterad i utvecklingsarbetet i länet 30. Analys: Personliga och kulturella tjänster m.m Branschen är för liten i Kristinehamn och sysselsättningstillväxt är svag vilket gör att ett jobbspår är ofördelaktigt. Arbetsmarknaden i branschen är inte fördelaktig när det gäller personer med utländsk bakgrund och den har inte den gynnsamma åldersstrukturen som skulle kunna legitimera ett jobbspår. På länsnivå finns det bättre utsikter men bedömningen är att denna bransch inte är prioriterad. 27 Underlag 1 28 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden sid: Underlag 2 30 Värmlandsstrategin Sid: 13 13

15 Tillverknings- och utvinningsindustrin DUA-statistik Branschen är den näst största när det gäller anställda i Kristinehamns kommun (1692 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har minskat med 23 % i Kristinehamn mellan åren Denna nedgång är procentuellt betydligt högre än den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en betydande negativ utveckling -22,1 % som kan jämföras med en generell minskning i sysselsättningen i länet på -4 %. 3. Den procentuella minskningen i antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 504 personer. 4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen åringar på en normal nivå. 22,7 % på länsnivå och 23,5 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). 5. Branschen har 1394 anställda med utländsk bakgrund 2013 men med en generell minskning av anställda med utländsk bakgrund på -25,8 % mellan åren Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är en av de viktigaste i Kristinehamn när det gäller sysselsättningen. Branschen är i DUA-statistiken sysselsättningsmässigt på väg ned, både i länet och i Kristinehamn, med betydande minskning av anställda. Åldersstrukturen visar inte på en personalstyrka bestående av många unga eller äldre. Men själva storleken på branschen innebär att man ändå kan räkna med ett framtida rekryteringsbehov på grund av pensionsavgångar. Det finns ingen tillväxt av personal med utländsk bakgrund, utan istället en starkare minskning av denna grupp i jämförelse med infödda svenskar. Man bör dock nämna att antalet anställda med utländsk bakgrund är hög generellt i branschen. Arbetsmarknadsprognos Värmland Prognosen pekar på en liknande utveckling som DUA-statistiken. Det vill säga en långsiktig minskning av personalen, men en bransch som fortsatt utgör navet gällande anställda i Värmland. Branschen är väldigt konjunkturkänslig och drivs av en tilltagande effektivisering. Under denna högkonjunktur kan inte Arbetsförmedlingen se ett stort rekryteringsutrymme, men man påpekar på att storleken på branschen gör att det alltid behövs ny arbetskraft. Vidare finns det en viss brist i en del specifika yrkeskategorier som exempelvis svetsare, maskinställare och maskinoperatörer samt lackerare och industrimålare. Det finns utöver dessa yrkesgrupper en brist på ingenjörer 32. Bristyrken Kristinehamn 33 De ovan nämnda yrkeskategorierna är bristyrken även i Kristinehamn och man saknar utöver dessa yrken även personal inom industrielektronik. Lokala industriföretag har även inom ramen för Match2Job uttryckt ett behov av att hitta personal snabbt för att utnyttja högkonjunkturen. Denna personal behöver enligt dessa lokala företag endast någon form av industribakgrund då det är svårt att hitta kompetent personal som har den direkta kompetens som företagen behöver. Värmlandsstrategin I strategin pekas speciellt skogsindustrin ut som en nyckel för Värmlands utveckling. Man ser försörjningen av kvalitativ arbetskraft som en nyckel för att kunna fortsätta utveckla näringsgrenen. 31 Underlag 1 32 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden sid: Underlag 2 14

16 Man vill se ett närmare samarbete mellan utbildningsaktörer och företag, så att man kan utbilda relevant arbetskraft. Nyanlända skall därför uppmuntras att utbildas sig mot denna sektor 34. Analys: Tillverknings- och utvinningsindustri Det finns en kapacitet branschmässigt att skapa ett jobbspår, sysselsättningstillväxten är svag men branschen är betydande i Kristinehamn. Man bör vara bekymrad när det gäller sysselsättningsutvecklingen bland personer med utländsk bakgrund och den inte allt för gynnsamma åldersstrukturen. Signalerna från det lokala näringslivet samt tyngden branschen har i Värmland gör att bedömningen är att det finns möjligheter att utveckla ett jobbspår. Byggindustri DUA-statistik Denna bransch är medelstor när det gäller anställda i Kristinehamns kommun (610 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har ökat med 6,6 % i Kristinehamn mellan åren Denna ökning är procentuellt betydligt högre än den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en stabil utveckling med -4,1 % som kan jämföras med en generell minskning i sysselsättningen i länet på -4 %. 3. Den procentuella ökningen i antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 38 personer. 4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen åringar låg. 18,8 % på länsnivå och 17,4 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). 5. Branschen har 433 anställda med utländsk bakgrund i Värmland 2013 men med en ökning av anställda med utländsk bakgrund på 14,5 % mellan åren Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är en medelstor i Kristinehamn. Branschen har en måttlig sysselsättningstillväxt under i länet men i Kristinehamn finns det en gynnsam utveckling gällande anställda. Åldersstrukturen visar på att många unga finns i branschen vilket vittnar om betydande rörlighet. Logiken ger därför att det inte finns en stort framtida pensionsavgångsutmaning. Det finns tillväxt av personal med utländsk bakgrund. Man bör nämna att antalet anställda med utländsk bakgrund är normal i jämförelse med andra branscher. Arbetsmarknadsprognos Värmland Byggsektorn har under en längre tid växt i Värmland. Detta beror på flera aspekter där ROT-avdraget och det ökade behov av bostäder som främst visat sig i Karlstad och Hammarö under det senaste decenniet är drivande krafter. Under kommer branschen fortsätta att gå bra på grund av det expansiva byggandet som i dag sker i Sverige och i Värmland. Inom branschen har man länge haft svårt att rekrytera viss kompetens vilket kommer att intensifieras under prognosåren. Vidare behöver man anställa fler för att kunna genomföra det ökande byggandet. Slutsatsen är att det finns behov av ny personal under prognostiden 36. Bristyrken Kristinehamn 37 I Kristinehamn råder det brist inom närmast alla yrken som undersökts inom byggbranschen. Dessa yrkesgrupper är anläggningsmaskinförare, byggnads- och ventilationsplåtslagare, målare, kyl- och värmepumpstekniker, VVS-montörer, golvläggare, anläggningsarbetare, betongarbetare, murare, 34 Värmlandsstrategin Sid: Underlag 1 36 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden sid: Underlag 2 15

17 träarbetare och snickare och ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning. Det finns således underlag för ett jobbspår. Värmlandsstrategin Det finns inget som talar för att denna bransch skulle vara extra viktig för Värmland framöver. Analys: Byggindustri Det finns en viss kapacitet storleksmässigt, sysselsättningstillväxten är stark i Kristinehamn och bristen på kompetent arbetskraft betydande. Det finns således incitament för att starta ett jobbspår inriktat mot branschen. Transportföretag DUA-statistik Denna bransch är medelstor när det gäller anställda i Kristinehamns kommun (580 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har ökat med 0,5 % i Kristinehamn mellan åren Denna ökning är procentuellt betydligt högre än den generella sysselsättningsminskningen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en stabil utveckling (-4,7 %) som kan jämföras med en generell minskning av sysselsättningen i länet med -4 %. 3. Den procentuella ökningen i antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 3 personer. 4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen åringar hög. 24,2 % på länsnivå och 29,1 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). 5. Branschen har 472 anställda med utländsk bakgrund 2013 med en generell ökning av anställda med utländsk bakgrund på 14,5 % mellan åren Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är medelstor i Kristinehamn. Sektorn är relativt stark i länet och i Kristinehamn finns det en gynnsam utveckling gällande anställda. Åldersstrukturen visar på att många äldre finns i branschen, vilket vittnar om betydande pensionsavgångar framöver. Det finns tillväxt av personal med utländsk bakgrund. Man bör nämna att antalet anställda med utländsk bakgrund är normal i jämförelse med andra branscher. Arbetsmarknadsprognos Värmland I prognosen beskrivs en bransch som har haft en lång tid av svåra utmaningar bestående av en konjunkturkänslighet men även en tilltagande internationell konkurrens. Under denna högkonjunktur har man haft en stabil tillväxt där allt fler företag växer och man räknar med att nyrekrytering kommer att ske under Man har i branschen inte haft problem att rekrytera tidigare men i dag har man större utmaningar när man söker busschaufförer och lastbilschaufförer 39. Bristyrken Kristinehamn 40 I Kristinehamn finns det en stor brist gällande lokförare och bussförare. Lastbilschaufförer och trafikledare saknas till viss del. Detta innebär att det finns ett behov av dessa yrkeskategorier. 38 Underlag 1 39 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden sid: Underlag 2 16

18 Värmlandsstrategin I strategin utgör kollektivtrafiken och hållbara transporter ett viktigt tema. Att ha en bättre fungerande kollektivtrafik som knyter ihop Värmland är beroende av tåg och busschaufförer. På detta sätt är denna bransch prioriterad i strategin 41. Analys: Transportföretag Det finns en viss kapacitet storleksmässigt för ett jobbspår, sysselsättningstillväxten är stabil i Kristinehamn och det finns brist inom en rad yrkeskategorier. Enligt DUA-statistiken kommer många att gå i pension i branschen de närmaste åren. Utifrån detta är det legitimt att utforma ett jobbspår mot denna bransch. Informations- och kommunikationsföretag DUA-statistik Inom denna bransch finns det få anställda i Kristinehamns kommun (145 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har minskat med -4,7 % i Kristinehamn mellan åren Denna nedgång är procentuellt lite mindre än den generella sysselsättningsutvecklingen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en mer positiv trend med en tillväxt av sysselsatta med 2,1 % som kan jämföras med en generell minskning i sysselsättningen i länet på -4 %. 3. Den procentuella minskningen i antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 7 personer. 4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen åringar mycket låg. 17,1 % på länsnivå och 15,5 % på kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). 5. Branschen har 233 anställda med utländsk bakgrund i Värmland 2013 med en generell ökning av anställda med utländsk bakgrund med 42 % mellan åren Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är marginell i Kristinehamns kommun. I länet finns en tillväxt men i Kristinehamn finns inga tecken på en stark arbetsmarknad. Det finns många unga i branschen som vittnar om stor rörlighet men även få pensionsavgångar. Vad som står ut i statistiken är att sektorn är bra på att ta emot människor med utländsk bakgrund. Arbetsmarknadsprognos Värmland Branschen är liten i Värmland men växer stadigt och har behov av att rekrytera mer personal. Det finns problem att hitta rätt kompetens bland arbetssökande inom ett flertal yrkeskategorier. Det gäller exempelvis systemanalytiker och IT-arkitekter, mjukvaru- och systemutvecklare samt systemtestare och testledare 43. Bristyrken Kristinehamn 44 I Kristinehamn finns inte samma behov som tecknas gällande Värmland. Istället finns det ett visst överskott på främst nätverk- och systemtekniker. Branschen har således inget rekryteringsbehov lokalt. 41 Värmlandsstrategin Sid: Underlag 1 43 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden sid: Underlag 2 17

19 Värmlandsstrategin Det finns inget som talar för att denna bransch skulle vara extra viktig för Värmland framöver. Analys: Informations- och kommunikationsföretag Det finns inte kapacitet i branschen rent storleksmässigt för ett jobbspår. Sysselsättningstillväxten är begränsad i Kristinehamn vilket även det talar emot ett jobbspår. Fastighetsbolag DUA-statistik Inom denna bransch finns det få anställda i Kristinehamns kommun (145 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har ökat betydligt med 31 % i Kristinehamn mellan åren Denna ökning är procentuellt mycket högre än den generella sysselsättningsutvecklingen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en positiv trend med en tillväxt av sysselsatta på 19,8 % som kan jämföras med en generell nedgång i sysselsättningen i länet på -4 %. 3. Den procentuella ökningen av antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 36 personer. 4. Inom branschen i Värmland är andelen åringar hög (29,2 %) men relativt låg på kommunnivå, 22,2 % (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). 5. Branschen har få anställda med utländsk bakgrund, 138 anställda 2013, men med en kraftig ökning av anställda med utländsk bakgrund på 76,9 % mellan åren Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är marginell i Kristinehamns kommun. I länet och i Kristinehamn finns en tillväxt i gällande arbetstillfällen. Det finns många äldre i branschen på länsnivå vilket vittnar om stora pensionsavgångar på sikt, detta gäller dock inte Kristinehamn. Sektorn har de senaste åren ökat andelen anställda med utländsk bakgrund kraftigt, vilket visar en öppenhet mot denna grupp. Arbetsmarknadsprognos Värmland Det finns inga säkra utsagor om denna bransch i materialet, men man kan utgå från att det ökande byggande och de höja fastighetspriserna har ett fördelaktigt utfall i branschen. Bristyrken Kristinehamn 46 Det finns inget tydligt behov av denna arbetskraft i Kristinehamn. Värmlandsstrategin Det finns inget som talar för att denna bransch skulle vara extra viktig för Värmland framöver. Analys: Fastighetsbolag Det finns inte kapacitet storleksmässigt och det finns ingen tydlig efterfrågan på personal som skulle kunna legitimera ett jobbspår i Kristinehamn. 45 Underlag 1 46 Underlag 2 18

20 Civila myndigheter och försvaret DUA-statistik Denna sektor är medelstor när det gäller anställda i Kristinehamns kommun (558 personer). 2. Antalet sysselsatta i sektorn har minskat betydligt med -8,1 % i Kristinehamn mellan åren Denna nedgång är procentuellt högre än den generella sysselsättningsutvecklingen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en mindre negativ trend med en minskning av sysselsatta med -1,9 % som kan jämföras med en generell minskning i sysselsättningen i länet på -4 %. 3. Den procentuella minskningen av antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 49 personer. 4. Inom sektorn i Värmland och i Kristinehamn är andelen åringar hög. 29,4 % på länsnivå och 34,1 % kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). 5. Sektorn har 496 anställda med utländsk bakgrund i Värmland 2013 och en ökning av anställda med utländsk bakgrund på 14 % mellan åren Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är medelstor i Kristinehamns kommun. I länet och i Kristinehamn finns ingen tillväxt av personal. Det finns många äldre i sektorn som vittnar om stora pensionsavgångar både i länet och i Kristinehamn. Sektorn har de senaste åren ökat andelen anställda med utländsk bakgrund vilket visar en öppenhet mot denna grupp. Arbetsmarknadsprognos Värmland Det finns inga säkra utsagor om denna bransch i materialet och tillväxten i denna bransch är oftast liten och beroende av långsamma politiska processer både regionalt och nationellt. Bristyrken Kristinehamn 48 Finns ingen direkt brist att utläsa i materialet. Värmlandsstrategin Det finns inget som talar för att denna bransch skulle vara extra viktig för Värmland framöver. Analys: Civila myndigheter och försvaret Sektorn är relativt stor i Kristinehamn men det saknas en tydlig tillväxt av anställda för att bilden skall vara endast positiv. De många pensionsavgångarna på sikt kan legitimera ett jobbspår, men i dagens läge bör andra branscher prioriteras. Enheter för vård och omsorg DUA-statistik Denna sektor är en av de största gällande anställda i Kristinehamns kommun (1932 personer). 2. Antalet sysselsatta i sektorn har minskat med -5,3 % i Kristinehamn mellan åren Denna minskning är procentuellt lägre än den generella sysselsättningsutvecklingen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en mindre negativ trend med en minskning av sysselsatta med -2,4 % som kan jämföras med en generell minskning i sysselsättningen i länet på -4 %. 3. Den procentuella minskningen i antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 107 personer. 47 Underlag 1 48 Underlag 2 49 Underlag 1 19

21 4. Inom sektorn i Värmland och i Kristinehamn är andelen åringar hög. 26,2 % på länsnivå och 28,2 % kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). 5. Sektorn har 2548 anställda med utländsk bakgrund i Värmland 2013 och en ökning av anställda med utländsk bakgrund på 22,1 % mellan åren Sammanfattning av DUA-statistik: Sektorn är en av de största i Kristinehamns kommun. I länet och i Kristinehamn finns ingen tillväxt på arbetsmarknaden. Det finns många äldre i sektorn som vittnar om stora pensionsavgångar både i länet och i Kristinehamn. Sektorn har de senaste åren ökat andelen anställda med utländsk bakgrund vilket visar en öppenhet mot denna grupp. Arbetsmarknadsprognos Värmland I prognosen fastställs att det under fortsatt finns stora behov av att rekrytera inom sektorn. Detta beror på att befolkningen i Värmland blir allt äldre och att befolkning växt betydligt med inflödet av nyanlända. Det är idag mycket svårt att rekrytera sjuksköterskor och specialskutsköterskor samt undersköterskor inom hemtjänst och gruppboenden 50. Bristyrken Kristinehamn 51 På lokal nivå visar analysen att det finns brist inom egentligen alla vårdyrken i kommunen. Utöver detta är yrket undersköterska ett av de yrken som det annonseras mest efter hos Arbetsförmedlingen 52. Kristinehamns kommuns socialtjänst har givit signaler inom projektet Matsch2Job att man är i stort behov av vårdpersonal då man inom en femårsperiod kommer att ha mellan 200 till 300 pensionsavgångar. Värmlandsstrategin Värmland har en åldrande befolkning som kommer att behöva allt mer sjukvård. Av denna anledning måste fler utbildas och arbeta inom sjukvården om det strategiska målet att ge livskvalitet åt alla skall uppnås 53. Det är även av denna anledning man upprättat vårdcollege som jobbar aktivt med att utbilda fler inom vården. Analys: Enheter för vård och omsorg Det finns kapacitet storleksmässigt att starta ett jobbspår och många kommer att gå i pension de närmaste åren av de som är anställda i Kristinehamns kommun. Arbetsgivarna har i dag svårt att rekrytera personal vilket i kombination med det ovan nämnda gör det legitimt att utveckla ett jobbspår i Kristinehamn. Annan/okänd bransch DUA-statistik Denna bransch är en av de minsta när det gäller anställda i Kristinehamns kommun (106 personer). 2. Antalet sysselsatta i branschen har minskat kraftigt med -17,2 % i Kristinehamn mellan åren Denna minskning är procentuellt sämre än den generella sysselsättningsutvecklingen i Kristinehamns kommun (- 7,1 %). I länet har det varit en mindre 50 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2017 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden sid: Underlag 2 52 Underlag 3 53 Värmlandsstrategin Sid: Underlag 1 20

22 negativ trend med en minskning av sysselsatta med -0,7 % som kan jämföras med en generell minskning i sysselsättningen i länet på -4 %. 3. Den procentuella minskningen i antalet sysselsatta i Kristinehamn motsvarar 22 personer. 4. Inom branschen i Värmland och i Kristinehamn är andelen åringar hög. 25,6 % på länsnivå och 36,8 % kommunnivå (länsnivå generellt: 22,5 % och i Kristinehamn generellt: 23,3 %). 5. Branschen har 322 anställda med utländsk bakgrund i Värmland 2013 och en tillväxt av anställda med utländsk bakgrund på 21 % mellan åren Sammanfattning av DUA-statistik: Branschen är liten i Kristinehamns kommun. I länet och i Kristinehamn finns ingen tillväxt gällande arbetstillfällen. Det finns många äldre i sektorn som vittnar om stora pensionsavgångar både i länet och i Kristinehamn. Branschen har de senaste åren ökat andelen anställda med utländsk bakgrund vilket visar en öppenhet mot denna grupp. Arbetsmarknadsprognos Värmland Saknas beskrivning av yrkesgrupperna från DUA Bristyrken Kristinehamn 55 Saknas beskrivning av yrkesgrupperna från DUA Värmlandsstrategin Saknas beskrivning av yrkesgrupperna från DUA Analys: Annan/okänd bransch Det finns ingen kapacitet storleksmässigt att legitimera ett jobbspår i Kristinehamn Sammanfattning I denna sammanfattning kommer de branscher och sektorer som är möjliga att i dagens läge utforma jobbspår mot pekas ut som ett underlag för det jobbspår som utvecklats och som skall utvecklas. Vilka branscher som har stora eller måttliga rekryteringsbehov Handel Hotell och restauranger Utbildningsväsendet Tillverknings- och utvinningsindustri Enheter för vård och omsorg: Byggindustri Transportföretag Företagstjänster Branscher som inte har rekryteringsbehov Jordbruk. skogsbruk och fiske Företag inom energi och miljö Kreditinstitut och försäkringsbolag Informations- och kommunikationsföretag Civila myndigheter och försvaret 55 Underlag 2 21

23 Annan/okänd bransch Fastighetsbolag Personliga och kulturella tjänster m.m. Vilka branscher som har en stor omsättning Branscher som har få anställda som är år anses som branscher med stor omsättning. Handel Hotell och restauranger Byggindustri Företagstjänster Inom vilka yrkeskategorier som behoven finns Förgymnasiala yrken Telefonförsäljning Servitörer. Serviceyrken inom lokalvård Återvinnigs arbetare Renhållningsarbetare Gymnasiala yrken Undersköterska/vårdbiträde Kockar och kallskänkor Svetsare Maskinställare Maskinoperatörer Lackerare och industrimålare Industrielektronik Anläggningsmaskinförare Anläggningsarbetare Byggnads- och ventilationsplåtslagare Målare, Kyl- och värmepumpstekniker VVS-montörer Golvläggare Betongarbetare Murare Träarbetare Snickare Busschaufförer Lastbilschaufförer skogsarbetare, förare av jordbruks- och skogsmaskiner Uppfödare och skötare av lantbrukets husdjur. Eftergymnasiala yrken Förskollärare Grundskollärare 22

24 Gymnasielärare Lärare i yrkesämnen. Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning Sjuksköterskor Specialskutsköterskor IT-arkitekter mjukvaru- och systemutvecklare systemtestare och testledare Socionomer Lokförare Behov i branscherna nu och om några år Se analyserna av de enskilda branscherna ovan. Vilka regionala/lokala arbetsgivare med rekryteringsbehov ni samarbetar med i dag och vilka ni behöver utveckla ert samarbete med I dag samarbetar vi med socialförvaltningen på Kristinehamns kommun och industriföretagen: Albin Componenta, Nordic paper, Lyckes produktion, Scana Björneborg, Bahrat forge kilsta, Rz gruppen, Bodycote, Partnertehc, Metso, Hedbergs mekaniska, Karlstad metallegering och Plast teknik. Vilka rekryteringsbehov som kommunen har i sina olika verksamheter. Kommunen ser brist på lärare, undersköterskor/vårdbiträden och socionomer. 23

25 1.2 Målgruppens sammansättning och behov Kartläggning målgrupp I detta avsnitt kommer en analys redovisas av målgruppens sammansättning och behov som tillsammans med analysen av arbetsmarknaden ligger till grund för de jobbspår som utvecklats. Antal (ungefärligt) i etableringen, november 2017 varav utbildning varav sökt eller önskat yrke Eftergymnasial 14 utbildning, kortare än två år Eftergymnasial 101 utbildning, två år eller längre Forskarutbildning 0 Förgymnasial 93 utbildning 9 (10) år Förgymnasial 78 utbildning kortare än 9 år Gymnasial utbildning 75 Saknar formell grundläggande utbildning Branscher och yrken som förekommer i stor utsträckning Branscher och yrken som förekommer i stor utsträckning Branscher och yrken som förekommer i stor utsträckning Branscher och yrken som förekommer i stor utsträckning Branscher och yrken som förekommer i ringa utsträckning Butikssäljare 31 Restaurangbitr. 20 Omsorgsyrken 28 Övriga serviceyrken

26 Antal (ungefärligt) i JOB, UGA eller andra program efter etableringsplanen avslutats, november 2017 Varav utbildning Varav sökt eller önskat yrke Eftergymnasial 5 utbildning, kortare än två år Eftergymnasial 38 utbildning, två år eller längre Forskarutbildning 0 Förgymnasial 20 utbildning 9 (10) år Förgymnasial 44 utbildning kortare än 9 år Gymnasial utbildning 30 Saknar formell 0 grundläggande utbildning Branscher och yrken Butikssäljare 15 som förekommer i stor utsträckning Branscher och yrken som förekommer i stor utsträckning Branscher och yrken som förekommer i stor utsträckning Branscher och yrken som förekommer i stor utsträckning Restaurangbitr. 9 Omsorgsyrken 17 Övriga serviceyrken 16 Branscher och yrken som förekommer i ringa utsträckning 25

27 Analys av målgruppens sammansättning och behov, november 2017 Önskad bransch Bransch 1 Butikssäljare Bransch 2 Restaurangbitr. Bransch 3 Omsorgsyrken Bransch 4 Övriga serviceyrken Ungefärligt antal Kvinnor Män Utbildningsbehov 5 39 Saknar gymn.komp. 27% Saknar gymn.komp. 80% Saknar gymn.komp. 46% Saknar gymn.komp. 50% Annan relevant information t.ex. åldersspann eller genomsnittlig ålder Män år (män år) Män år (män år) Kvinnor år (kvinnor år) Kvinnor år (kvinnor år) Sammanfattning: Målgruppens sammansättning och behov Kristinehamns kommun har en hög andel nyanlända som saknar gymnasialutbildning. I etableringen och i JOB/UGA utgör denna grupp 235 personer. Andelen nyanlända i etableringen och JOB/UGA med gymnasial bakgrund utgör 105 personer, vilket även det är en betydande grupp. De nyanlända som bär med sig en gymnasieutbildning kan vara attraktiva på svensk arbetsmarknad, men som regel är deras studier från hemlandet inte gångbara på den arbetsmarknaden utan måste kompletteras 56. Dessa två grupper är generellt svårare att matcha mot arbetsmarknaden eller mot högre utbildning, än den grupp som har en utbildningsbakgrund bestående av eftergymnasial utbildning från sitt hemland 57. I Kristinehamn är utgörs denna grupp nyanlända av 158 personer i etableringen och JOB/UGA. Behovet hos de förgymnasialt och gymnasialt utbildade nyanlända visas tydligt i analysen av vilka yrkeskategorier som flest vill arbete inom, det vill säga butikssäljare, restaurangbiträde, omsorgsyrken och serviceyrken. Det finns utifrån dessa resultat ett behov av att ge gruppen utbildningsinsatser och andra insatser som kan öka chansen till arbete just inom dessa yrken och branscher. Dessa insatser bör på grund av yrkeskategoriernas natur innebära antingen korta yrkesinriktade gymnasiestudier eller riktade arbetsmarknadsutbildningar hos Arbetsförmedlingen. Insatserna kan med fördel kompletteras med förstärkt svenskundervisning då yrkesrollerna är serviceinriktade där man arbetar direkt mot och för människor (se butikssäljare, restaurangbiträde, omsorgsyrken och serviceyrken). 56 Perspektiv på etableringsuppdraget, Svensk arbetsmarknad i ett internationellt perspektiv. Andreas Mångs Sid 11, Integration på Svensk arbetsmarknad: Ett internationellt perspektiv. Cheung och Hellström Sid Perspektiv på etableringsuppdraget, Svensk arbetsmarknad i ett internationellt perspektiv. Andreas Mångs Sid 7 26

28 Sammanfattningsvis kan man slå fast att målgruppen är i behov av relevanta yrkesinriktade utbildningsinsatser mot bristyrken som inte kräver högskolestudier. 1.3 Gemensam analys av kartläggningarna I detta avsnitt kommer analysen av arbetsmarknaden och analysen av målgruppens sammansättning sammanföras för att på ett tydligt sätt bli det underlag som ligger till grund för jobbspåren som utvecklats. Analysen är gjord i samråd mellan Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen i Kristinehamn. Underlag för jobbspår Jobbspåren i Kristinehamn måste ha en utgångspunkt i att det finns ett lokalt eller regionalt behov i aktuell bransch för att anställa. Om det inte finns ett behov är insatser som görs inom ramen för DUA, kommer insatserna bli missriktade och ineffektiva. Arbetet med de lokala jobbspåren har utifrån dessa insikter inriktat sig på de branscher som pekats ut som prioriterade i analysen av arbetsmarknaden ovan. Det vill säga: Handel Hotell och restauranger Utbildningsväsendet Tillverknings- och utvinningsindustri Enheter för vård och omsorg Byggindustri Transportföretag Företagstjänster För att utveckla relevanta utbildningsinsatser och andra insatser som leder till egen försörjning bör gruppen nyanländas behov och möjligheter till kompetensutveckling motsvara branschens krav på kompetens inom specifika yrkeskategorier. Alltså, det måste finnas tydliga bristyrken identifierade för att kommunen och Arbetsförmedlingen skall kunna utforma jobbspår som ger arbete. Vidare måste gruppen nyanlända ha möjligheten att på en rimlig tid tillskansa sig den kompetens som är efterfrågad. På detta sätt är en del av branscher och specifika yrkeskategorier inom branscherna mer lämpade för jobbspår än andra trots att efterfrågan finns i alla branscher ovan. Det har funnits två övergripande förutsättningar som utöver de ovan nämnda varit ledstjärnor i arbetet. För det första finns det en insikt om att män som grupp lyckas bättre med sin etablering 58. Detta beror på olika orsaker men generellt kan man säga att män i större utsträckning bär med sig en yrkeskompetens eller en längre utbildning. Detta kombineras med kulturella och genus bundna hinder som finns hos de nyanlända, men även hos de aktörer som jobbar med gruppen. För att få fler kvinnor att ta steget ut i arbetslivet har Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen i Kristinehamn försökt att utforma jobbspår där trösklarna för kvinnor bedömts som lägre. För det andra är utbildningsbakgrunden en viktig komponent för nyanlända när det gäller chansen att nå egen försörjning 59. Detta innebär att om man har en högre utbildning från sitt hemland är det högre chans att man snabbare etablerar sig i Sverige. För arbetet med jobbspåren har detta inneburit att den grupp som har kortare utbildningsbakgrund prioriterats i de tre första jobbspåren. Denna grupp är även betydande i Kristinehamn och utgör (förgymnasial/gymnasial utbildning) 340 personer. 58 Etableringsreformers effekter på de nyanländas integration. Slutrapport. Andersson Joona, Wennemo Lanninger och Sundström, Sid Perspektiv på etableringsuppdraget, Svensk arbetsmarknad i ett internationellt perspektiv. Andreas Mångs Sid 7 27

29 Man bör i detta avsnitt även nämna att Kristinehamn redan i januari 2017 började arbetet med att utveckla jobbspår mot bristyrken inom ramen för EU projektet Match2Job. Detta arbete har till stor del införlivats i arbetet med DUA:s jobbspår. Analys av branscher i kombination med målgruppens behov Handel Många i gruppen nyanlända har utryckt att de vill jobba inom handel i form av butiksäljare. Som arbetsmarknadsanalysen visar finns det en tillväxt av arbetstillfällen i branschen men inte inom den yrkeskategori som de nyanlända efterfrågat. Istället finns det ett överskott på just denna yrkeskategori. Det finns brist på telefonförsäljare lokalt i Kristinehamn men denna yrkeskategori är svårare att utbilda mot och nyanlända har oftast, trots två år i etableringen, ett begränsat språk vilket i just detta yrke är själva kärnan i arbetsuppgifterna. I prognosen från Arbetsförmedlingen påpekas även att arbetsgivarna inte har ett direkt problem att hitta arbetskraft då det finns låga trösklar till dessa arbeten. För att få lokala företag att vilja bli en del av jobbspåren bör arbetsgivarna själva efterfråga arbetskraft. Bedömningen som gjorts av Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen är att andra branscher bör prioriteras i arbetet med att utveckla jobbspår då utsikterna att locka arbetsgivare till ett samarbete bedöms som begränsat. Hotell och restaurang Många i gruppen nyanlända har uttryckt att de vill jobba inom hotell och restaurang och då är restaurangbiträde ett yrke som många vill jobba med. I arbetsmarknadsundersökningen finns tydliga bristyrken i form av kockar och servitriser/servitörer. Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen ser att det finns möjligheter att utveckla ett jobbspår inom denna bransch och då främst mot restaurangbiträde/servitris. Men i det gemensamma arbetet inom ramen för DUA har i detta läge andra branscher bedömts som viktigare att jobba vidare med då förutsättningarna varit mer gynnsamma. Med detta sagt så ser parterna behovet och möjligheten att på sikt utveckla ett jobbspår även mot denna bransch. Utbildningsväsendet Kristinehamns kommun har tidigare arbetat aktivt med att försöka få nyanlända med lärarbakgrund att genom utbildning och praktik ta arbeten i kommunen. Denna insats har visats sig mindre effektiv då läraryrket i Sverige har skilt sig betydligt mot erfarenheterna som denna grupp nyanlända haft med sig från sina hemländer. Detta har fått effekten att flertalet av deltagarna valde att hoppa av eller att inte alls fortsätta vilja arbeta som lärare i Sverige. Av denna anledning har det funnit en skepsis från kommunens sida att utveckla ett jobbspår inom denna sektor. Det stora flertalet nyanlända saknar även en bakgrund i utbildningsväsendet och kan inte under etableringstiden tillgodogöra sig denna kunskap. Effekten av detta är att endast ett fåtal kan ta del av ett sådant jobbspår. Av denna anledning har parterna valt att prioritera jobbspår mot andra branscher. Tillverknings- och utvinningsindustri Arbetsförmedlingen och Kristinehamns kommun har båda fått signaler om att branschen lokalt behöver nyanställa samt att de har svårt att hitta personal. Ett antal arbetsgivare har inom ramen för Match2Job givit sitt medgivande att stötta en utbildningsinsats som kan leverera den personal de behöver. Arbetsgivarna har efterfrågat kortutbildad arbetskraft som genom kommunen och Arbetsförmedlingen kan få ett antal grundläggande utbildningsinsatser för att sedan slussas in i själva arbetet av personalen i ordinarie verksamhet. Arbetsgivarna förbehåller sig rätten att endast anställa de som har personlig lämplighet för yrket. Detta i kombination med den stora arbetsmarknad som 28

30 finns regionalt för industriarbetare inom olika kategorier gör att Arbetsförmedlingen och Kristinehamns kommun kommit överens om att ett jobbspår inom DUA skall rikta sig mot de lokala företagen och det behov som uttryckts inom Match2Job. Enheter för vård och omsorg Kristinehamns kommuns socialförvaltning har inom ramen för Match2Job utryckt sitt stora behov av arbetskraft inom sina verksamheter. Förvaltningen har signalerat att det är undersköterskor och vårdbiträden som man lider störst brist på och har svårast att rekrytera. Inom ramen för Match2Job har socialförvaltningen givit sitt medgivande att delta i en utbildningsinsats som kan leverera den personal de behöver. Detta i kombination med den stora arbetsmarknaden regionalt för vårdpersonal samt att omvårdnadsyrken är en yrkeskategori som många nyanlända vill jobba med gör att Arbetsförmedlingen och Kristinehamns kommun kommit överens om att ett jobbspår inom DUA skall rikta sig mot socialförvaltningens verksamhet och deras behov. Byggindustri Det finns många nyanlända som har bakgrund inom hantverksyrken och inom byggindustrin från sina hemländer. I Sverige finns det generellt en önskan från arbetsgivare att personalen skall ha specifika gymnasieutbildningar eller validerad/licensierad kunskap för att få arbeta. Arbetsförmedlingen och Kristinehamns kommun ser ett behov av att bygga upp ett jobbspår inom denna bransch med inriktning mot de bristyrken som pekats ut i materialet. Men i det gemensamma arbetet inom ramen för DUA har man prioriterat andra branscher då dessa bedömts som viktigare att jobba vidare med. Detta beslut har tagit utifrån en rad faktorer där målgruppen sammansättning, möjligheten att under begränsad tid utforma ett jobbspår i samarbete med arbetsgivare och arbetet med Match2Job varit viktiga komponenter. Med detta sagt, så ser parterna behovet och möjligheten att på sikt utveckla ett jobbspår även mot denna bransch. Transportföretag Det finns många nyanlända som har bakgrund inom transportbranschen från sina hemländer. Ett hinder för att utveckla ett jobbspår mot denna bransch är att man gjort bedömningen att parterna lokalt har svårt att erbjuda insatser som skulle hjälpa nyanlända att nå ett arbete inom branschen. Vidare vet parterna genom den erfarenhet de haft från tillgången av busschaufförsutbildningen i Karlstad att ytterst få under själva etableringen har kunskap nog att slutföra denna utbildning. Med detta sagt har man i det gemensamma arbetet inom ramen för DUA bedömts att man bör i det fortsatta DUA arbetet utreda möjligheterna att på sikt utveckla ett jobbspår även mot denna bransch. Men inget jobbspår inom branschen kommer vara en del den initiala överenskommelsen. Företagstjänster Många i gruppen nyanlända har utryckt att de vill jobba inom enklare serviceyrken. Arbetsförmedlingen har under 2017 tagit fram statistik som visar att inom yrket lokalvård har det utlysts många tjänster. Om man kombinerar statistiken med de behov som finns hos delar av målgruppen, det vill säga gruppen som saknar formell utbildning eller har kortare utbildningsbakgrund och som söker arbeten där det inte kräver omfattande studier, så ser parterna arbetsmarknaden för lokalvårdare som en bransch där grupp nyanlända kan ha möjlighet att nå egen försörjning. Arbetsförmedlingen och Kristinehamns kommun har kommit överens om att ett jobbspår inom DUA skall rikta sig mot lokalvård med insatser i samarbete med det lokala näringslivet. 29

31 Sammanfattning Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen har beslutat att de tre jobbspår som skall starta som ett första steg i DUA:s överenskommelse gällande nyanlända är inriktade mot: industriarbetare, sjukvårdsbiträde och lokalvårdare. 30

32 Del 2. Hur arbetet ska organiseras och bedrivas I detta avsnitt kommer det beskrivas hur parterna i DUA-överenskommelsen skall samverka för att lyckas med målet att långsiktigt korta etableringstiden till två år. Vidare kommer arbetsprocessen runt den nyanlände, som skall bli en del av jobbspåren, beskrivas. Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen i Kristinehamn har tillsammans tagit fram en modell för detta uppdrag. Modellen har haft som utgångspunkt att lösa uppdraget men även att vara flexibel och begriplig för samtlig personal som skall utföra det praktiska arbetet. 2.1 Beskriv verksamheten i samverkan Styrkedja Allt arbete som utförs i DUA för nyanlända kommer utgå från en grundläggande styrkedja som syftar till att utföra, utveckla och följa upp arbetet inom DUA:s fördjupade samverkan. Styrkedjan är i grunden en kedja mellan beslutande organ och utförande organ. Syftet med denna kedja är att det skall finnas en tydlighet i de uppdrag som finns för den enskilde som arbetar i samverkan. Styrgrupp Styrgruppen är ytterst ansvarig för verksamheten inom DUA:s fördjupade samverkan för nyanlända. Styrgruppen skall bestå av representanter på chefsnivå från alla parter. De parter som representeras är: Vuxenutbildningen i Kristinehamn, AME (arbetsmarknadsenheten) i Kristinehamn, Integrationsenheten Kristinehamn och Arbetsförmedlingen i Kristinehamn. De frågor styrgruppen är ansvariga för är: 1. Strategiska och ekonomiska beslut kopplade till den gemensamma verksamheten. 2. Beslut om revideringar och förändringar av överenskommelsen. 3. Uppföljning av verksamhetens resultat och planeringsgruppens arbete. Styrgruppen bör träffas en gång i kvartalet och vid behov. Planeringsgruppen Planeringsgruppen är ansvarig för att verksamheten utvecklas och att varje aktör kontinuerligt utför sina arbetsuppgifter. Planeringsgruppen skall bestå av representanter från: Vuxenutbildningen i Kristinehamn, AME (arbetsmarknadsenheten) i Kristinehamn, Integrationsenheten Kristinehamn och Arbetsförmedlingen i Kristinehamn. De frågor planeringsgruppen är ansvariga för är: 1. Att styrgruppens beslut kommuniceras och genomförs i verksamheten. 2. Att föreslå revideringar och förändringar av överenskommelsen. 3. Att sammanställa verksamhetens resultat och arbetsgruppens arbete. Planeringsgruppen träffas en gång i kvartalet och vid behov. 31

33 Arbetsgrupp Arbetsgruppen är ansvarig för att samverka runt nyanlända som är aktuella för ett jobbspår inom DUA eller annan fördjupad samverkan. Arbetsgruppen består av representanter från: Vuxenutbildningen i Kristinehamn, AME (arbetsmarknadsenheten) i Kristinehamn, Integrationsenheten Kristinehamn och Arbetsförmedlingen i Kristinehamn. De frågor arbetsgruppen är ansvariga för är: 1. Genomföra det praktiska samverkansarbetet mellan parterna. 2. Insamla och dokumentera resultaten av samverkan. 3. Identifiera förbättringsområden i den kontinuerliga verksamheten och vidarebefordra denna till planeringsgruppen. Arbetsgruppen bör träffas varje vecka inom ramen för PIS-strukturen, det vill säga tisdagar och/eller torsdagar på Infocenter. Modell styrkedja 32

34 2.2 Arbetsprocessen kring individerna För att nyanlända skall få det stöd och de insatser som under etableringen leder dem till egen försörjning genom de jobbspår eller andra gemensamma insatser som utvecklats behövs det en tydlig struktur. Parterna har kommit överens om att det måste finnas ett forum där aktörerna kan samordna arbetet, tillsammans med individen planera relevanta insatser och därigenom följa individer genom etableringen/jobbspår. Av denna anledning kommer Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen gemensamt starta en arbetsgrupp som skall ansvara för arbetet med DUA för nyanlända. Arbetsgruppen Arbetsgruppen kommer vara kärnan i samverkan mellan parterna runt individens etablering. Gruppens huvudansvar blir: 1. Att identifiera de individer bland de nyanlända som kan komma att vara aktuella för något av de jobbspår eller är i behov av fördjupad samverkan. 2. Ansvara för att samordna relevanta insatser från samverkansparterna så att den enskilde så snabbt som möjligt kan ta steget in i ett jobbspår eller annan relevant väg mot egen försörjning. Målet för detta arbete skall vara en sammanhållen etableringsplanering utan uppehåll för att effektivisera etableringsprocessen. 3. Göra tydliga ställningstagande med den nyanlände om vilket jobbspår/etableringsväg de inriktar sig mot och när den nyanlände är redo att starta ett jobbspår/praktik/utbildning. 4. Följa upp individens progression under jobbspåren/insatserna och erbjuda studieyrkesvägledning, integrationsenshandläggares stödinsatser och Infocenters praktiska arbete. Urval till arbetsgruppens verksamhet Arbetsgruppen kommer att vara beroende av att de ordinarie verksamheterna kan identifiera vilka individer som är aktuella för den fördjupade samverkan. Bedömningen om individen skall bli del av den fördjupade samverkan som görs i arbetsgruppen kommer formellt att tas av arbetsgruppen och inte av aktörer i den ordinarie verksamheten. Alla nyanlända kan, om det finns behov av fördjupad samverkan, bli föremål för arbetsgruppens arbete men primärt kommer arbetsgruppen fokusera på att guida nyanlända mot DUA:s jobbspår eller andra insatser som snabbt kan leda individen till egenförsörjning. I praktiken innebär detta att arbetsgruppen fokuserar på att jobba med individer inom modul 2 och 3 i DUA-modellen samt med individer som är i behov av övrig fördjupad samverkan. Modul 1 i samverkansmodellen är framtagen inom ramen för Matsch2Job och heter PIS (planering i samverkan). På sikt är det Kristinehamns kommuns och Arbetsförmedlingens ambition att det skall finnas jobbspår som kan vara aktuella för alla nyanlända i kommunen. Urvalet är nödvändigt för att få en effektivitet i arbetsgruppens verksamhet. Nedan listas de aktörer och de forum som får i uppdrag att identifiera vilka nyanlända som skall bli en del av arbetsgruppens arbete. PIS (Planering i samverkan) Denna samverkansstruktur är framtagen av Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen för att samverka runt nyanlända som just upprättat en etableringsplan. PIS består av två separata möten med den nyanlände. Det första mötet är ett gemensamt kartläggningsmöte där både kommunen och 33

35 Arbetsförmedlingen deltar. Det andra mötet sker efter ca två månader in i etableringen och vid detta möte beslutar individen tillsammans med parterna hur vägen fram mot egen försörjning ser ut. Efter möte 2 i PIS föreslår parterna att de individer som är aktuella för ett den fördjupade samverkan skall skickas till arbetsgruppen för att så fort som möjligt kunna börja ett jobbspår eller på annat sätt snabbt nå egen försörjning. De nyanlända inom PIS som inte bedöms, vid detta tillfälle, tillhöra målgruppen för den fördjupade samverkan blir en del av Arbetsförmedlingens och kommunens ordinarie verksamhet. Arbetsförmedlingen och Kristinehamns kommun Arbetet i PIS måste kompletteras av de aktörer som jobbar med den stora gruppen som inte är nya i etableringen eller som tillhör JOB/UGA. Det blir således den ordinarie verksamhetens uppgift att identifiera nyanlända som är aktuella för den fördjupade samverkan och följaktligen skall vara en del av arbetsgruppens verksamhet. Modul 1 och 2 Modul 1 För de individer som är nya i etableringen kommer modul 1 bestå av PIS-strukturen som redovisats ovan. För de individer som inte är nya i etableringen eller som tillhör JOB/UGA kommer modul 1 utgöras av befintlig kartläggning och planering gjord i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Modul 2 Modul 2 har som främsta syfte att förbereda individer för jobbspår och andra utbildningsinsatser eller jobb. Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen är överens om att språkutvecklande och arbetsmarknadsorienterande insatser måste prioriteras inom denna modul. Bakgrunden till detta är att språket är nyckeln till att tillskansa sig kunskap och erfarenheter från utbildning/praktik samt att många nyanlända saknar eller har begränsad kunskap om hur yrken ser ut i Sverige. Parterna har pekat ut följande jobbförberedande insatser som prioriterade: Samhällsorientering: Obligatorisk introduktion till det svenska samhället. Kristinehamnskunskap: Samhällsorienterande kurs som introducerar de lokala förutsättningarna och den lokala arbetsmarknaden. Studiebesök hos arbetsgivare: Syftet med denna insats är att ge individerna mer kunskap om arbetsmarknaden och vad olika yrkeskategorier gör i Sverige. Språkpraktik: Praktik där fokus ligger på att utveckla sitt muntliga språk i en verksamhet. Kan användas som komplement till SFI för att accelerera språkutvecklingen. Yrkeskompetensbedömning: YKB är praktik där arbetssökande har möjlighet att visa upp sina kunskaper på en arbetsplats och få en bedömning av dessa. Yrkeskompetensbedömning får pågå i 34

36 max 3 veckor. Syftet är att de individer som har med sig en relevant yrkesbakgrund skall bedömas på arbetsmarknaden och få en inblick i yrkesrollen som den ser ut i Sverige. Validering: Validering (VAL) innefattar en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en arbetssökande har. Syftet är att individen genom VAL kan korta utbildningsinsatser eller genom VAL få en licensierad yrkestitel som är gångbar på svensk arbetsmarknad. Studie- och arbetsförberedande aktivitet: Studie- och arbetsförberedande aktivitet syftar till att förbereda arbetssökande inför studier och arbetsliv. Aktiviteterna kan exempelvis vara körkortstudier inför en arbetsmarknadsutbildning som kräver körkort. Det kan även vara läxhjälp eller deltagande i studiecirkel, som komplement till SFI. FIA gruppen (Fokus Individ Arbete) Förberedande plats med språkträning. Arbetet utförs i form av studier, praktiska arbetsmoment och studiebesök. Syftet är att förbereda deltagarna inför studier eller arbete/praktik. Modul 2 skall avslutas med ett gemensamt ställningstagande där parterna (arbetsgruppen) och individen tar beslut om vilket jobbspår/praktik/utbildning de skall slussas vidare till för att nå egen försörjning. Insatser för att säkerställa att kvinnor och män får ändamålsenligt stöd Kristinehamns kommun och Arbetsförmedlingen kan konstatera att på lokal nivå finns det betydande skillnader mellan män och kvinnors frekvens i olika insatser. Resultaten följer till stor del mönstren som finns på nationell nivå där män generellt tar del av fler insatser än kvinnor. Parterna är överens om att arbetet för en likvärdig etablering mellan könen måste prioriteras. Parterna bedömer att man genom en rad konkreta förändringar och insatser kan ta steg mot en mer likvärdig etablering mellan könen. Dessa förändringar och insatser består av: 1. Kompetenshöjande insatser för personalen hos kommunen och Arbetsförmedlingen. Tillexempel JGL-utbildning för personalen, föreläsningar med ett intersektionellt perspektiv osv. 2. Långsiktigt och uthålligt arbete med att ge kvinnor förutsättningar att ta del av insatser och jobbspår. Detta arbete skall genomsyra processen från PIS-mötena genom arbetsgruppens fördjupade samverkan till jobbspåren/praktik/utbildning. 3. Riktade arbetsmarknadsorienterande studiebesök för kvinnor i etableringen med fokus på goda exempel. 4. Kontinuerlig utvärdering av parternas verksamhet för att identifiera förbättringspotential i verksamheten. Detta skall ske genom 4R-metoden och genomförs av planeringsgruppen. Hälsofrämjande arbete inom DUA Integrationsenheten och Arbetsförmedlingen jobbar aktivt med att identifiera och hantera hälsorelaterad problematik. Dessa parter är aktiva deltagare i alla instanser som finns runt individens etableringsprocess. Det vill säga i PIS möten, arbetsgruppen och runt jobbspår/insatser. Deras insatser gällande hälsa kan vara allt från utredande insatser, rehabiliterande insatser och generella frågor om hälsa som motion och kost. 35

37 2.3 lokala spår Sjukvårdbiträdesutbildningen för nyanlända Detta jobbspår är framtaget i nära samarbete med Kristinehamns socialförvaltning. Utgångspunkten i arbetet har varit den avsiktsförklaring som träffats under 2017 mellan kommunal och SKL om en ny standard för yrket sjukvårdsbiträde. Denna avsiktsförklaring slår fast att man för att bli sjukvårdsbiträde skall ha läst 800 gymnasiepoäng inom vård och omsorg för att kunna bära yrkestiteln. Socialförvaltningen har utryckt att de vill anställa utbildade vårdbiträden och har ambitionen att anställa de som fullföljer en sådan utbildning om de har rätt personlig lämplighet. Om jobbspåret En ny sjukvårdbiträdesutbildning endast inriktad mot nyanlända har upprättats inom Yrkesvux i Kristinehamns där yrkeskurserna kombineras med Yrkes-SFI/SVA och APL (arbetsförlagt lärande). Yrkeskurserna och APL utgör 75 % av utbildningen och Yrkes-SFI/SVA 25 %. Speciella språkhandledare har utbildats för att ta emot de nyanlända under sin APL så att arbetsplatsen kan hantera språkutmaningen. Innan utbildningen startar går alla deltagare en förberedande orienteringskurs på 10 veckor där eleverna förbereds språkligt och kunskapsmässigt inför själva utbildningen. Utbildningen tillsammans med orienteringskursen är två terminer och tio veckor lång. Antal deltagare: Max 23 Start: Orienteringskursen startade oktober 2017 men själva yrkesutbildningen startar januari Förkunskapskrav för att gå jobbspåret SFI C-D Lågutbildad, det vill säga grundskola/gymnasieutbildning från hemlandet men inte universitetsutbildning Del av etableringsuppdraget Saknar svensk utbildning 36

38 Industribasutbildning för nyanlända Detta jobbspår är framtaget i dialog med en rad lokala industriföretag. Företagen har tydliggjort att de har svårt att hitta personal och att de befintliga utbildningarna är för långa för att leverera denna arbetskraft snabbt. Man har av denna anledning efterfrågat en kortare grundläggande utbildning. Tanken är att rekrytera de som har de rätta personliga egenskaperna efter utbildningen för fortsatt intern kompetensutveckling. Man har tydliggjort att kunskap om industritillverkning och säkerhetsarbete i industrin är av yttersta vikt för att vara anställningsbar. Arbetsgivarna har även efterfrågat truck- och traverskort samt säkerhetsutbildningen Heta arbeten som ges av brandkåren. Om jobbspåret En ny industribasutbildning endast inriktad mot nyanlända har upprättats inom Yrkesvux i Kristinehamns där yrkeskurserna kombineras med Yrkes-SFI/SVA och APL (arbetsförlagt lärande). Yrkeskurserna och APL utgör 75 % av utbildningen och Yrkes-SFI/SVA 25 %. Innan utbildningen startar går alla deltagare en förberedande orienteringskurs på 5 veckor där eleverna förbereds språkligt och kunskapsmässigt inför själva utbildningen. Utbildningen tillsammans med orienteringskursen är en termin och fem veckor lång. Antal deltagare: 11 Start: Orienteringskursen startade november 2017 men själva yrkesutbildningen startar januari Förkunskapskrav för att gå jobbspåret SFI C-D Lågutbildad, det vill säga grundskola/gymnasieutbildning från hemlandet men inte universitetsutbildning Del av etableringsuppdraget Saknar svensk utbildning 37

39 Lokalvårdspåret för nyanlända Detta jobbspår är framtaget i dialog med lokala företag inom lokalvård. Dessa företag har bekräftat att det finns ett lokalt behov av lokalvårdare och att de som slutför detta jobbspår har stor chans att få ett arbete. Företagen har tydliggjort att tillgången till körkort och personlig lämplighet är avgörande för en anställning. Av denna anledning är förberedande insatser innan själva jobbspåret som fokuserar på att ta körkort viktigt. Om jobbspåret Arbetsförmedlingen har i östra Värmland upphandlat en ny arbetsmarknadsutbildning inriktad mot lokalvård. Denna utbildning ges i nuläget i Karlstad och Örebro men kan förläggas till andra kommuner om det finns ett tillräckligt underlag. Arbetsförmedlingen och Kristinehamns kommun har bedömt att det finns ett lokalt underlag för att starta en lokal arbetsmarknadsutbildning med lokala arbetsgivare som partners. Det jobbspår som utvecklats består av två delar. Första delen är en språkförberedande insats där SFI och yrkesspråk kombineras, denna del bedöms ta 24 veckor. Sedan följer arbetsmarknadsutbildningen inriktad mot lokalvård som utgörs av 12 veckors utbildning som innehåller 20 dagar APL och yrkessvenska utöver yrkeskurserna. Jobbspåret är således 36 veckor långt. Lokalvårdarspåret för nyanlända är parternas spår som riktar sig till kortutbildade. Spåret har designats så att det finns en lång språkförberedande inledning innan själva yrkesutbildningen. Detta har gjorts för att mer studieovana och kortutbildade deltagare skall ha chansen att uppnå den språkliga kompetens som krävs i yrket. Vidare ligger utbildningsinsatserna på en lägre formell nivå än den gymnasienivå som ligger till grund för övriga jobbspår. På detta sätt är ambitionen att individer som har en kortare studiebakgrund lättare skall uppnå de kvalifikationer som krävs för att kvalificera sig för jobbspåret samt avsluta utbildningsinsatserna framgångsrikt för att kunna nå en egen försörjning. Antal deltagare: 10 Start: Våren

40 Förkunskapskrav för att gå jobbspåret Språktest obligatoriskt innan jobbspåret (öppet för aktuella individer) SFI B Yrkesinriktad mot lokalvård hos Arbetsförmedlingen Anställningsstöd efter jobbspår Parterna vill öka möjligheterna för deltagarna som genomgått ett jobbspår att få fäste på arbetsmarknaden genom att erbjuda arbetsgivare och arbetstagare olika typer av subventionerade anställningsstöd. Dessa stöd utgörs av Arbetsförmedlingens nystartsjobb och instegsjobb. 39

41 2.4 Sammanfattande processkarta 40