Kompetensförsörjning och rekryteringsbehov i Norrbotten till och med Thomas Ejdemo Karolina Parding

Transkript

1 Kompetensförsörjning och rekryteringsbehov i Norrbotten till och med 2030 Thomas Ejdemo Karolina Parding

2 Tidigare analys: anställningar t.o.m Samlat rekryteringsbehov i Norrbottens län Arbetskraftens storlek minskar i snabbare takt än hela befolkningen Fortsatt sysselsättningstillväxt (eller bibehållen sysselsättningsnivå) kräver ett ökat arbetskraftsdeltagande och en ökad inflyttning. Lyckad integration av utrikes födda är en nyckelfråga Mer intensiva insatser krävs för att ta tillvara de arbetskraftsresurser som idag står utanför arbetsmarknaden av olika skäl Allt viktigare att de som träder in på arbetsmarknaden har den kompetens som efterfrågas Enbart kvantitativ analys, i huvudsak av demografi på yrkesnivå Två övergripande frågeställningar analyseras mha. trendbaserad beräkning: Var förväntas de största pensionsavgångarna ske? Hur ser framtidens arbetsmarknad ut i länet om trenden fortsätter?

3 Kombinerar kvantitativ och kvalitativ ansats Fördjupningar: Vård och omsorg Processindustri Denna uppföljande studie Kartläggning av utbildningssystemet i Norrbotten Nytt perspektiv: efterfrågan vs. utbud

4 Övergripande trender Hållbar utveckling Ekonomi Handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och övriga ekosystems produktionsförmåga och att minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa. Hållbarheten gäller tre olika dimensioner: Social hållbarhet, som handlar om att sträva mot ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter uppfylls. Miljömässig hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att motverka fattigdom, och att alla ska ha råd att tillgodose sina grundläggande behov i relation till jordklotets ändliga resurser, dvs en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Socialt Hållbar tillväxt Miljö

5 Övergripande trender Förändringsprocesser kopplade till ny teknologi Automatisering Digitalisering Möjliggör nya arbetssätt, effektivisering Under åren automatiserades ungefär var tionde jobb i Sverige (Fölster, 2015). Viktigt för bibehållen konkurrenskraft Merparten av företagsledarna i Norrbotten avser att öka verksamheternas digitalisering under de kommande fem åren (Örtqvist, 2017) Efterfrågan på nya kompetenser uppstår, en del traditionella yrken fasas i någon mån ut Behov av kontinuerlig kompetensutveckling Dessa trender har redan gjort betydande avtryck i Norrbotten Automatiserade arbetsmoment inom industrin Nya arbetssätt och möjligheter kopplade till digitalisering Framväxt av nya digitala plattformar (uppståndelsen av datacenterindustrin)

6 ten/lkab-nya-huvudnivaer-ochautomatiserad-drift svt nordnytt

7 nartaxi-snart-i-luften

8 Folkökning i Norrbotten Befolkningsutveckling Befolkningsförändring: födda, avlidna, in- och utflyttade Sedan 2012 har regionens befolkning ökat med över personer Utan invandringen skulle regionen istället ha minskat med nära invånare Befolkningstillväxt Födelsenetto Inrikes nettoflyttn. Utrikes nettoflyttn. Befolkningsprognos: Befolkningen ökar något t.o.m Förbättrat födelse- och flyttnetto. En viktig förklaring är migrationen. Kan vi behålla dem i Norrbotten? Ställer krav på fungerande integration Arbetskraftens storlek minskar under perioden Prognos befolkning i Norrbotten t.o.m Befolkning Befolkning år

9 Pensionsavgångar per bransch i Norrbotten Antagande: pension vid beräknade pensionsavgångar Motsvarar 39 % av de sysselsatta 2015 Stora branscher med höga andelar pensionsavgångar: Vård och omsorg (42%) Utbildningsväsendet (49%) Civila myndigheter och försvar (43%) Tillverkning och utvinning (39%) Personliga och kulturella tjänster m.m. Enheter för vård och omsorg Utbildningsväsendet Civila myndigheter och försvaret Företagstjänster Fastighetsbolag Kreditinstitut och försäkringsbolag Informations- och kommunikationsföretag Hotell och restauranger Transportföretag Handel Byggindustri Företag inom energi och miljö Tillverknings- och utvinningsindustri Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänt Kvinnor Män

10 Pensionsavgångar på yrkesnivå Sysselsatta per yrke Pensionsavgångar t.o.m SSYK3 Yrke (SSYK 2012) Kv M Tot Kv M Tot I dessa 15 yrken sker 48% av länets pensionsavgångar under perioden Andel som går i pension t.o.m Undersköterskor % 234 Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare % 534 Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl % 411 Kontorsassistenter och sekreterare % 522 Butikspersonal % Uppgift saknas % 833 Lastbils- och bussförare % 311 Ingenjörer och tekniker % Snickare, murare och anläggningsarbetare % 723 Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl % Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister m.fl % 222 Sjuksköterskor % 962 Tidningsdistributörer, vaktmästare och övriga servicearbetare % 911 Städare och hemservicepersonal m.fl % 515 Städledare och fastighetsskötare m.fl %

11 Rekryteringsbehov Förändrad yrkesklassificering i statistiken begränsar underlaget för prognosen till perioden Antaganden: pension vid 65 år, 9 av 10 ersätts Samlat rekryteringsbehov i Norrbottens län Rekryteringsbehovet beräknas för två olika scenarier Trend ½ tillväxttakt (positiva och negativa tillväxttakter) Om rådande trender håller i sig blir rekryteringsbehovet ca anställningar mellan år 2013 och 2030 Alternativscenario: anställningar Tillväxt enligt trend Tillväxt, 1/2 takt Pensionsavgångar Om 7 av 10 pensionsavgångar ersätts istället för 9 av 10 blir rekryteringsbehovet anställningar med rådande trend 5000 Resultat på yrkesnivå (se rapport för detaljer) Rekryteringsbehov som starkt skiljer sig från det förväntade antalet pensionsavgångar visar en tydlig sysselsättningstrend och bör tolkas mot bakgrund av eventuella nyetableringar eller nedläggningar under perioden

12 Kvalitativ studie: tillvägagångssätt Nedslag i två sektorer Vård & omsorg Industrin Vem vet något om något? AG (offentliga & privata, inkl. bemanningsföretag), AG-förbund, AT-förbund (fackförbund), utbildningsanordnare

13 Rekrytering Tillvägagångssätt forts. Vilka rekryteringsbehov ser man generellt inom sin bransch, och mer specifikt inom sin organisation? Vilka yrkeskategorier/positioner ser man ett behov av? Finns svårigheter att rekrytera inom dessa yrkeskategorier? Vad består dessa svårigheter i isf? Ser behoven olika ut i olika delar av länet? Vilka är problemen med att rekrytera i bristyrkena/bristpositionerna? Vad skulle behövas för att lösa dessa problem, dvs. vad kan potentiella lösningar vara? Ser ni några nya jobb som är på väg att växa fram, alternativt att nya jobb kommer att behövas, isf vilken typ av jobb är det? Vilket behov av arbetskraft kommer ni att behöva för att möta denna efterfrågan? Räcker den som finns i dag, eller behövs ny/annan arbetskraft, beskriv vilken. Om och hur kan er bransch få in unga i arbete? Vad behövs för att ni ska kunna anställa dem, och vilken typ av tjänster kan de fylla? Om och hur kan er bransch dra nytta av de nyanlända i länet? Vad behövs för att ni ska kunna anställa dem och vilka typer av tjänster skulle de kunna fylla? Vilka jämställdhetsmässiga problem ser ni utifrån ert perspektiv, när det gäller kompetensförsörjningen i Norrbotten? Hur kan dessa mötas/vad krävs för att möta dessa?

14 Utbildning Tillvägagångssätt forts. Finns det utbildningsmöjligheter i länet som matchar behoven? Finns det sökande till de platser som finns, om nej varför inte? Fungerar de utbildningsalternativ som finns? Om nej, varför inte? Inom vilka områden finns det ett för litet utbud av utbildning i relation till behoven på arbetsmarknaden? För få sökande? För få platser?

15 SAMMANFATTNING - GEMENSAMMA NÄMNARE Samordning och samverkan mellan för länet centrala aktörer behöver utvecklas ytterligare för att säkra kompetensförsörjningen Samordning och samverkan mellan utbildningsanordnaraktörer, med ett länsperspektiv i fokus Samordning och samverkan mellan arbetsgivaraktörer Samordning och samverkan mellan arbetsgivaraktörer och utbildningsanordnaraktörer Samordning och samverkan i hela länet med avseende på att ytterligare utveckla regionen i sin helhet, som en attraktiv region att bo och arbeta i

16 Behov av intermediärer (för att säkra ovan nämnda samordning och samverkan) Behov av att identifiera konkreta strategier för att attrahera individer till de sektorer, branscher och yrken där behov av arbetskraft finns Behov av effektiva strukturer och processer för kompetensutveckling för medarbetare (såväl kontinuerligt integrerat dagligt lärande som formellt lärande via kurser; vidareutbildning) Behov av att förbättra bilden av vissa sektorer, branscher och yrken, parallellt med behov av att förbättra villkoren i vissa sektorer, branscher och yrken Behov av att skapa balans mellan ordinarie och inhyrd personal Behov av effektiva strukturer och processer för att introducera nyanlända på arbetsmarknaden Behov av att nå ut till unga medborgare tidigt, för att skapa förutsättningar för att informerade utbildningsval kan göras i än större utsträckning Behov av att på länsnivå såväl som kommun- och företagsnivå beakta jämställdhet som en central aspekt av kompetensförsörjningsfrågan Behov av att bli ett än mer attraktivt län att bo och verka i

17 Utbildningssystemet Kartläggning samt bedömning av utbildningssystemets kapacitet att möta framtidens rekryteringsbehov i Norrbotten Gymnasieutbildning Kommunal vuxenutbildning Folkhögskola Yrkeshögskola Universitet- och högskola Viktiga skillnader i statistiken Tillgänglighet (ej tillgång till detaljerad statistik om Komvux, Skolverket samlar ej in detta) Innehåll (antal deltagare vs. antal sökande) Osäkerhet kring antal examinerade från LTU som mått på utbud (hur många flyttar, studerar vidare etc.) Framtidens utbildningssystem och produktion? Påverkas av såväl demografi som arbetsmarknadens efterfrågan Olika antaganden behöver göras (t.ex. att dagens utbildningstakt fortgår), detta leder till bedömning mellan tummen och pekfingret

18 Utbildningssystemets kapacitet inom vård och omsorg Kvalifikationsnivå Antaganden/förutsättningar Årlig indikerad kapacitet (antal) Teoretiskt bidrag, Beräknat rekryteringsbehov Gymnasieutbildning Samtliga antas stå till arbetsmarkadens förfogande Komvux ej möjlig att inkludera. Eftergymnasial Samtliga från Folkhögskola och YH antas stå till utbildning upp till 3år förfogande. 50 % av de examinerade från universitetet antas stanna kvar. Högskoleutbildning>3år 50 % av de examinerade från universitetet antas stanna kvar. Totalt

19 Utbildningssystemets kapacitet inom tillverkning och utvinning samt energiförsörjning Kvalifikationsnivå Antaganden Årlig indikerad kapacitet (antal) "Teoretiskt" bidrag, Beräknat rekryteringsbehov Gymnasieutbildning Samtliga antas stå till arbetsmarkadens förfogande. Komvux ej möjlig att inkludera. Eftergymnasial Samtliga från Folkhögskola och YH antas stå utbildning upp till 3år till förfogande. 50 % av de examinerade från universitetet antas stanna kvar. Högskoleutbildning>3år 50 % av de examinerade från universitetet antas stanna kvar. Totalt Med dagens takt matchar utbildningssystemet sannolikt inte behovet av vårdpersonal med kompetens motsvarande gymnasieutbildning (t.ex. undersköterskor, vårdbiträden). Det var dock inte möjligt att klargöra i vilken utsträckning Komvux bidrar på detta område Förutsättningarna ser relativt goda ut när det gäller yrken med krav på eftergymnasial utbildning (t.ex. ingenjörer och olika vårdyrken) om dagens utbildningstakt kan upprätthållas En mer detaljerad analys av matchningen mellan utbudet och behovet av specifika kompetenser (t.ex. olika specialister inom vården, samt olika inriktningar inom ingenjörs- och teknikutbildningarna) har dock inte varit möjlig att genomföra. Vissa yrken präglas redan nu av brist, vilket innebär att det beräknade rekryteringsbehovet blir underskattat

20 Summering Kvantitativa delresultat: Höga andelar pensionsavgångar inom vård och omsorg samt utbildningsväsendet. Detta innebär utmaningar för hela regionen, inte minst för små kommuner med svag befolkningsutveckling Analysen av utbildningssystemets kapacitet att bidra till behovet av kompetens ger ett blandat intryck. Dagens utbildningstakt pekar på att: Förutsättningarna ser relativt goda ut när det gäller yrken med krav på eftergymnasial utbildning (t.ex. ingenjörer och olika vårdyrken). Dock finns oklarheter kring specifika kompetenser Utbildningssystemet möter sannolikt inte det långsiktiga behovet av vård- och omsorgspersonal med gymnasiekompetens (t.ex. undersköterskor och vårdbiträden) Rekryteringsbehov : ca anställningar Yrkesgruppen vård- och omsorgspersonal (t.ex. undersköterskor och vårdbiträden) beräknas ha det största enskilda rekryteringsbehovet av alla yrken (nästan 6 500)

21 Fördjupningar (kvalitativ studie): Enorma och tämligen akuta behov Summering Problem & lösningar handlar mycket om arbetsvillkor (attraktiviteten i arbetet) och livsvillkor (attraktiviteten i att leva och bo) Bilden av sektorerna och yrkena lockar inte men stämmer bilden och (hur) kan den ändras? Fortsatta nyckelfaktorer: samverkan och samordning, utbildning, integration, attraktiv region, Bostäder, kommunikationer