MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Dags för ett modernt, rättvist och effektivt skattesystem för den digitala ekonomin

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2018) 146 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Dags för ett modernt, rättvist och effektivt skattesystem för den digitala ekonomin SV SV

2 1. Inledning Europeiska rådet kommer den mars 2018 att hålla en debatt om beskattningen av den digitala ekonomin. I kommissionens meddelande om ett rättvist och effektivt skattesystem i Europeiska unionen för den digitala inre marknaden, som offentliggjordes i september , tog man upp de viktigaste frågorna och målen i samband med beskattning av den digitala ekonomin. Kommissionen lägger nu fram förslag till en modern, rättvis och effektiv standard för den digitala ekonomin. Detta görs på uppmaning av Europeiska rådet och Ekofinrådet som angav att man måste skapa ett effektivt och rättvist skattesystem som är anpassat till den digitala tidsåldern och efterlyste förslag från kommissionen senast i början av Den digitala ekonomin håller på att förändra vårt sätt att samspela, konsumera och bedriva handel. Digitaliseringen innebär många fördelar för samhället i stort. För att till fullo utnyttja den potential som den besitter, har kommissionen gjort den digitala inre marknaden till en av sina huvudprioriteringar 3. Genom att skapa en digital inre marknad kan EU bevara sin ställning som världsledande aktör i den digitala ekonomin, skapa nya möjligheter till innovation och hjälpa europeiska företag att växa globalt. Den skulle kunna bidra med 415 miljarder euro till den europeiska ekonomin och öka sysselsättningen, tillväxten, konkurrenskraften, investeringarna och innovationen. Om en lämplig politik och ett lämpligt regelverk inrättas i tid kommer den datadrivna ekonomins värde i EU att öka till 739 miljarder euro fram till 2020, vilket motsvarar 4 % av EU:s sammanlagda BNP. 4 Digitaliseringen leder till större gränsöverskridande möjligheter till och med för de allra minsta företagen. I dag är användare av digitala tjänster mer och mer är en del av den mervärdeskapande processen, vare sig de är medvetna om det eller inte. Användarna bidrar med data, delar kunskaper och innehåll och möjliggör stora nätverk av många olika slag. Allt detta skapar ett stort mervärde i dagens ekonomi, och denna tendens kommer bara att fortsätta växa. Av figuren nedan framgår användarnas intensiva aktiviteter i den digitala ekonomin. 1 COM(2017) 547 final. 2 Europeiska rådets möte (19 oktober 2017) Slutsatser (dokument EUCO 14/17) och rådets slutsatser (5 december 2017) Som svar på svårigheterna att beskatta vinster i den digitala ekonomin (FISC 346 ECOFIN 1092)

3 Det här händer under ett dygn på internet i EU Fler än miljoner gigabyte internettrafik 650 miljoner internetsökningar 20 miljarder e-postmeddelanden 40 miljoner samtal via IP-telefoni 24 timmar blogginlägg 150 miljoner inlägg på sociala medier 40 miljoner foton laddas upp 800 miljoner videor spelas upp Digitala företag växer betydligt snabbare än ekonomin i allmänhet, och de största digitala företagen har ett enormt antal användare och konsumenter i EU. Exempelvis använder 42 % av alla EU-invånare Facebook. I den digitala ekonomin är de flesta webbplatser visserligen lokala (dvs. att alla användare befinner sig i ett och samma land), men merparten av trafiken fångas upp av ett litet antal globala webbplatser. Under de senaste sju åren har den genomsnittliga intäktsökningen för de största digitala företagen legat på omkring 14 % per år. Det kan jämföras med siffror på omkring 3 % för it- och telekomföretag och 0,2 % för andra multinationella företag. 5 Detta är ett positivt tecken på sektorns dynamik och potential. Genomsnittlig årlig intäktsökning 14% 3 % 0,2 % 5 SWD(2018) 81 final. Digitala företag It och telekommunik ation 2 Övriga multinationella företag

4 En rättvis och effektiv beskattning är mycket viktig för att den digitala inre marknaden så att den kan utnyttja sin potential. Det är viktigt att skapa en aktualiserad skattemässig miljö där digitala verksamheter tillskrivs sitt rätta värde och där digitalt orienterade företag kan växa, eftersom de verkar i ett förutsägbart och rättvist företagsklimat. Beskattning är också en viktig del av EU:s ekonomiska och sociala modell. Ett rättvist och effektivt skattesystem skapar intäkter som kan användas för offentliga tjänster, samtidigt som det främjar ekonomisk tillväxt och stärker konkurrenskraften för EU:s företag. EU-invånarna känner av att det finns en växande ojämlikhet och brist på social rättvisa. De har därför börjat kräva att medlemsstaternas myndigheter och kommissionen ska skapa mer rättvisa skattesystem. Alla skattebetalare måste betala sin skäliga andel för att principen om lika villkor, som är grundläggande för den inre marknadens funktion, ska kunna omsättas i praktiken, liksom för att den europeiska sociala modell som medborgarna förlitar sig på ska kunna skyddas. Ända från början av sin mandatperiod har denna kommission prioriterat frågan om rättvisare och effektivare skattesystem för EU. 6 EU har intagit en ledande roll i den globala revolutionen för skattetransparens 7, antagit bindande regler för att täppa till kryphål som underlättar skatteflykt 8, vidtagit åtgärder mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner 9 och antagit ett uppdaterat och moderniserat mervärdesskattesystem 10. När det gäller reglerna om statligt stöd har kommissionen vidtagit åtgärder mot förmånlig skattebehandling av företag som ägnar sig åt skatteplanering. Kommissionen har också föreslagit ett nytt konkurrenskraftigt, rättvist och robust regelverk för bolagsskatt på den inre marknaden 11. Kommissionen har också föreslagit åtgärder för att främja ytterligare transparens genom kräva att multinationella företag ska offentliggöra vilken skatt som de betalar i EU (offentlig landsspecifik rapportering) 12. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att fortsatt visa beslutsamhet i fråga om detta viktiga förslag och underlätta ett snabbt antagande. Vissa utmaningar kvarstår emellertid. Särskilt problematiskt är att den snabba omvandlingen av den globala ekonomin, som drivs på av digitaliseringen, lett till nya utmaningar för 6 Se bilagan för en översikt över olika skatteinitiativ. 7 Rådets direktiv (EU) 2015/2376, rådets direktiv (EU) 2016/881, rådets direktiv (EU) 2016/2258, COM(2016) 198 final och COM(2017) 335 final. 8 Rådets direktiv (EU) 2016/1164 och rådets direktiv (EU) 2017/ Direktiv om mervärdesskatt på e-handel, förslag antaget av kommissionen den 1 december 2016 (COM(2016) 757 final) och antaget av rådet den 5 december 2017 (RÅDETS DIREKTIV (EU) 2017/2455). 11 COM(2016) 685 final och COM(2016) 683 final. 12 COM/2016/0198 final. 3

5 systemen för bolagsskatt, både på EU-nivå och internationellt. Nya affärsmodeller bör stödja entreprenörskap samtidigt som de säkerställer lika villkor. Alla nivåer inom det politiska beslutsfattandet måste garantera att lagstiftningen är enkel och att den stöder företagare, i synnerhet små och medelstora företag. Som framhölls i kommissionens diskussionsunderlag från i maj 2017 om hur globaliseringen ska bemötas 13, innebär inte detta protektionism, avreglering eller en kapplöpning mot botten, utan snarare smart reglering. Statsmakterna måste se till att skattepolitiken fortsatt förändras i takt med digitalisering och nya affärsmodeller, och att företagen betalar skatt på den plats där verksamheten äger rum. De förslag som kommissionen lägger fram i dag är en balanserad och proportionerlig reaktion på dessa utmaningar. 2. Att anpassa bolagsskattesystemet till 2000-talet: kommande utmaningar 2.1 Föråldrade bolagsskatteregler Företag som ägnar sig åt digital verksamhet måste, precis som alla andra företag, dela den skattebörda som är nödvändig för att finansiera de offentliga tjänster som de själva utnyttjar. Detta är inte fallet för närvarande. Företag med en betydande digital närvaro i en medlemsstat kan utnyttja landets offentliga tjänster och marknadsinfrastruktur, till exempel rättssystemet och en medlemsstats goda uppkopplingsmöjligheter, men betalar inte skatt där, såvida de inte samtidigt har en betydande fysisk närvaro i landet i fråga. Företag med övervägande digital verksamhet har ett mindre behov av att vara fysiskt närvarande när de bedriver verksamhet utomlands: bara 50 % av de multinationella företagens dotterbolag är utlandsbaserade, jämfört med 80 % av de traditionella multinationella företagens 14. Det är en internationellt erkänd princip att vinst ska beskattas där mervärdet skapas. 15 De befintliga internationella skattereglerna utformades emellertid för traditionella fysiska företag. De bygger till stor del på fysisk närvaro och är inte anpassade till affärsmodeller som främst kretsar kring immateriella tillgångar, data och kunskaper. De omfattar inte affärsmodeller som går ut på att företag erbjuder digitala tjänster i ett land utan någon fysisk närvaro där. De nuvarande reglerna beaktar inte heller de nya sätten att skapa vinst i den digitala sfären. De ger liten möjlighet att ta hänsyn till mervärde som skapas med hjälp av immateriella tillgångar, såsom patent och algoritmer, som enkelt kan flyttas till jurisdiktioner med låga eller inga skatter. Dessutom erkänns inte den roll som användarna spelar i skapandet av mervärde för digitala företag genom att de bidrar med data och innehåll eller utgör byggstenar i de nätverk som är centrala för många digitala affärsmodeller. Sammantaget leder detta till en bristande koppling mellan den plats där mervärde skapas och den plats där skatt betalas Enligt metoden i kapitel IV i Unctads World Investment Report 2017 (s ). 15 OECD:s och G20:s projekt om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (2013). 4

6 Följaktligen betalar företag med en digital affärsmodell mindre än hälften så mycket skatt som företag som tillämpar traditionella affärsmodeller, närmare bestämt en genomsnittlig effektiv skattesats på 9,5 % jämfört med 23,2 %. 16 Detta sker delvis på grund av att skattesystemet är föråldrat och delvis på grund av att statsmakterna byggt in incitament för digitala företag i syfte att stödja tillväxten för denna framtidsinriktade sektor. I vissa fall kan skattebelastningen med hjälp av aggressiv skatteplanering dessutom göras ännu mindre. Det ger upphov till ett obalanserat system där traditionella företag förfördelas. En obalans uppstår också mellan rent inhemska digitala företag och digitala företag med verksamhet i flera jurisdiktioner. Det underminerar hållbarheten i medlemsstaternas beskattningsunderlag och skapar en risk för att övriga företag och skattebetalare belastas med en större skattebörda, vilket är negativt för den sociala rättvisan. Effektiv genomsnittlig skattesats 23,2 % 9,5 % En traditionell internationell affärsmodell En digital internationell affärsmodell Både allmänheten och företagen är medvetna om problemen med de föråldrade skattereglerna. Vid kommissionens nyligen genomförda offentliga samråd svarade nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade att de befintliga internationella skattereglerna gör att digitala företag kan dra fördel av vissa fördelaktiga skattesystem för att betala mindre skatt. Hela 82 % av de tillfrågade ansåg att något måste göras för att anpassa de befintliga internationella skattereglerna till den digitala ekonomin Behovet av en internationell lösning Den digitala ekonomin är gränsöverskridande, och på internationell nivå blir man alltmer medveten om att det behövs nya skatteregler som är anpassade till digitala affärsmodeller. Kommissionen är övertygad om att det krävs en internationell lösning. Detta är förknippat med behovet av att bättre kontrollera globaliseringen med hjälp av en verklig global styrning och globala regler. Kommissionen samarbetar nära med Organisationen för 16 SWD(2018) 81 final. 17 Bilaga 2 i den konsekvensbedömning som åtföljer förslagen (SWD(2018) 81 final) innehåller en detaljerad sammanfattning av resultaten. 5

7 ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för att hjälpa till att ta fram en internationell lösning. Att nå framsteg på internationell nivå är dock svårt, på grund av problemets komplicerande karaktär och de många olika aspekter som måste beaktas. Därför lägger kommissionen nu fram förslag till lösningar på EU-nivå, parallellt med de internationella diskussionerna och som en uppföljning av dess meddelande från september. Det kommer att stimulera de internationella diskussionerna, genom att fungera som ett tydligt exempel på hur de principer som diskuteras internationellt kan ligga till grund för ett modernt, rättvist och effektivt bolagsskattessystem som är anpassat till den digitala tidsåldern. Genom att bli först med att lägga fram förslag om en heltäckande lösning på problemet och om hur man kan minska de överhängande riskerna, kan EU och dess medlemsstater gå i täten när det gäller att hitta en global lösning. 3. Hållbar beskattning i den digitala tidsåldern: en heltäckande lösning för bolagsskattesystemet EU:s digitala inre marknad behöver ett stabilt regelverk för skatter som är anpassat till digitala affärsmodeller. Det förväntas stimulera innovationen, genom att skapa en stabil miljö för företag som vill investera. Det bör också ge alla aktörer en möjlighet att utnyttja den nya marknadsdynamiken på rättvisa och balanserade villkor. Skatteregelverket bör skapa skattemässig säkerhet för affärsinvesteringar och hindra snedvridning av konkurrensen och uppkomst av nya skattekryphål på den inre marknaden. De bör också skapa hållbara skatteintäkter för medlemsstaterna. Av dessa skäl föreslår kommissionen en heltäckande lösning på utmaningen med beskattning av den digitala ekonomin. Lösningen består av tre huvuddelar. 3.1 Ett nytt bolagsskattedirektiv för företag med betydande digital närvaro Den första delen av lösningen är ett direktiv med regler om bolagsskatt för företag med betydande digital närvaro. Ett sådant direktiv ger en lösning inom ramen för dagens bolagsskattesystem och tar itu med problemen avseende var skatt ska betalas och vad som ska beskattas i den digitala ekonomin. I direktivet föreslås att företag ska bli tvungna att betala skatt i medlemsstater där de har en betydande digital närvaro, även om de inte har någon fysisk närvaro i landet i fråga. Definitionen skulle baseras på intäkterna från digitala tjänster, antalet nätanvändare eller antalet affärsavtal om digitala tjänster. Dessa tröskelvärden ska säkerställa att storleken på den digitala verksamheten beaktas vid bedömningen om var ett företag ska beskattas, och samtidigt undviks oproportionerliga bördor för små och medelstora företag. I direktivet fastställs också nya regler om vinstfördelning för digitala företag. Direktivet är en vidareutveckling av de befintliga principerna för internprissättning. Där slås fast att vinstfördelningen för digitala företag ska återspegla de särskilda sätt på vilka digital verksamhet skapar mervärde, genom användning av kriterier såsom data och användare. 6

8 3.2 Integrera principerna i förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas Den andra viktiga delen av den heltäckande lösning som kommissionen föreslår är att integrera bestämmelserna i det föreslagna direktivet i förslagen om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Kommissionen är beredd att samarbeta med medlemsstaterna för att undersöka hur detta kan åstadkommas. De ändringar som Europaparlamentet har föreslagit i betänkandena om den gemensamma bolagsskattebasen och den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen är en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet. 18 Att kombinera det nya direktivet om digital närvaro med ändringar i den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen kommer att säkerställa att både medlemsstaternas bolagsskattesystem och den föreslagna gemensamma konsoliderade skattebasen på EU-nivå kommer att innehålla regler för beskattning av den digitala ekonomin. 3.3 Att utöka lösningen till global nivå Alla lösningar som föreslås på EU-nivå måste också beakta den globala dimensionen. Dessa förslag utgör kommissionens bidrag till den koncensusbaserade lösning som OECD avser att ta fram senast De utgör ett exempel på hur de principer som diskuteras på internationell nivå kan tillämpas i praktiken. EU:s lösning bör närhelst möjligt utökas till att även gälla förbindelser med tredjeländer, i avsikt att skapa lika villkor mellan företag i och utanför EU. Det bör göras via medlemsstaternas dubbelbeskattningsavtal. Vid sidan av det föreslagna direktivet utfärdar kommissionen därför också en rekommendation till medlemsstaterna om att anpassa sina dubbelbeskattningsavtal till jurisdiktioner utanför EU i linje med det föreslagna direktivet. Kommissionen står beredd att hjälpa medlemsstaterna med en gemensam strategi för förhandlingarna om ändringar i dubbelbeskattningsavtalen med jurisdiktioner utanför EU. Kommissionen är villig att hjälpa rådet att fastställa vilka jurisdiktioner som bör prioriteras vid sådana förhandlingar. Om rådet så önskar kan kommission även föra sonderingssamtal med jurisdiktioner utanför EU om hur man kan gå till väga för att införa ändringar i deras dubbelbeskattningsavtal med medlemsstater. På så sätt kan man undvika att många olika strategier tillämpas parallellt, vilket skulle kunna undergräva principen om lika villkor och skapa nya kryphål i skattesystemet. 18 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 mars 2018 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas (COM(2016)0685 C8 0472/ /0337 (CNS)), och Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 mars 2018 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (COM(2016)0683 C8-0471/ /0336(CNS)). 7

9 Byggstenar för en rättvis beskattning i den digitala ekonomin En global lösning som justerar OECD-ramen Alla företag Företag som är verksamma på den inre marknaden Gemensam konsolidera d bolagsskatt ebas Företag med en global konsoliderad omsättning > 750 miljoner euro Digitala företag med årliga intäkter i EU på > 50 miljoner euro Beskattning av digitala tjänster Beskattning av betydande digital närvaro 4. Hantera den överhängande risken för en fragmentering: en tillfällig åtgärd för beskattning av vissa intäkter från digitala tjänster Att komma överens om och sedan genomföra en strukturell lösning kommer att ta tid, särskilt att utvidga principerna till att gälla dubbelbeskattningsavtal med jurisdiktioner utanför EU. Den politiska pressen ökar emellertid på medlemsstaterna att agera nu när det gäller beskattningen av den digitala ekonomin, för att skydda intäkter och garantera lika villkor. Allt fler medlemsstater har börjat vidta ensidiga åtgärder. Unilateral indirekt beskattning har planerats eller genomförts i tio medlemsstater. Andra nationella skattemyndigheter har konstaterat att det finns en risk för att den nuvarande situationen skulle kunna leda till att ytterligare åtgärder vidtas utan samordning. 19 Ett stort antal olika skattesystem för den digitala ekonomin kan leda till ytterligare fragmentering av EU:s inre marknad och skapa ytterligare hinder och rättslig osäkerhet för företag och snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Det kan också leda till att nya kryphål som underlättar skatteflykt uppstår. Alla ovanstående scenarier skulle skada EU:s konkurrenskraft och minska skatterättvisan. Dessutom skulle osamordnade nationella åtgärder minska chansen att skapa en gemensam, heltäckande lösning för hela EU. 19 Av 21 medlemsstater som lämnade in svar vid kommissionens samråd, ansåg 15 stycken att den nuvarande situationen skulle kunna leda till att vissa medlemsstater antar ensidiga åtgärder. 8

10 Därför är det också nödvändigt att hitta en tillfällig lösning på EU-nivå. Det bör göra det möjligt att förhindra en fragmentering av den inre marknaden och skapa mer rättvisa villkor, samtidigt som medlemsstaterna ges möjlighet att skydda sina intäkter och att arbetet mot en mer övergripande lösning påskyndas. Denna tillfälliga åtgärd bör endast gälla till dess man kommit överens om en heltäckande lösning på internationell nivå. Kommissionen föreslår därför en tillfällig skatt på digitala tjänster på EU-nivå. Den föreslagna åtgärden har ett mycket specifikt tillämpningsområde. Den gäller för verksamhet där det finns ett stort glapp mellan det mervärde som skapas och medlemsstaternas möjlighet att beskatta detta där användarnas deltagande och bidrag spelar en stor roll i skapandet av mervärde. Den föreslagna skatten på digitala tjänster skulle ha en skattesats på 3 % på bruttointäkter per år i EU från särskilda digitala tjänster, att betalas i den eller de medlemsstater där användarna befinner sig. Det uppskattas att skatten på digitala tjänster skulle ge upphov till omkring 5 miljarder euro per år i skatteintäkter inom EU, vilket skulle förbättra hållbarheten i EU:s och medlemsstaternas offentliga finanser 20. Skatten skulle gälla intäkter från två huvudtyper av digitala tjänster. Den gemensamma nämnaren för sådana tjänster är att de är mycket beroende av användardeltagande eller data avseende användare som ett sätt att skapa intäkter. Eftersom sådana tjänster vanligtvis tillhandahålls på distans behöver tjänsteleverantören inte ha någon fysisk närvaro i den jurisdiktion där användarna befinner sig, och där mervärdet följaktligen skapas. Den nya skatten är avsedd att ge dessa jurisdiktioner beskattningsrätt. Den skulle gälla tjänster som består i att placera reklam i digitala gränssnitt. Den skulle också omfatta intermediära digitala gränssnitt eller marknadsplatser vars främsta syfte är att underlätta direktkontakt mellan användare (t.ex. appar eller webbplatser för peer-to-peer-försäljning). Tröskelvärden skulle tillämpas för att se till att skatten inte påverkar små eller nystartade företag negativt. I direktivet föreslås också inrättandet av en enda kontaktpunkt för att förenkla förfarandena för företag. Vid utformningen av den tillfälliga åtgärden har kommissionen beaktat både de faktorer som anges i OECD:s preliminära rapport 21 till G20:s finansministrar och till praxis i medlemsstaterna. 5. Slutsats Digitaliseringen har lett till snabba och omvälvande förändringar i den globala ekonomin. För att göra det mesta av de möjligheter som digitaliseringen för med sig, och för att ta itu med de utmaningar som den innebär för medlemsstaternas skattesystem, är det av yttersta vikt att vi anpassar vårt bolagsskattesystem till den digitala tidsåldern. 20 En del av intäkterna skulle kunna avsättas som intäkter i EU-budgeten, exempelvis när beslut ska fattas om egna medel för nästa fleråriga budgetram. 21 OECD (2018), Tax Challenges Arising from Digitalisation Interim Report 2018: Inclusive Framework on BEPS, OECD Publishing, Paris. 9

11 De förslag som kommissionen i dag lägger fram utgör en heltäckande strukturell lösning i fråga om beskattning av den digitala ekonomin i EU och hjälper medlemsstaterna att utöka den till att omfatta jurisdiktioner utanför EU. De innehåller också en enkel tillfällig lösning på den befintliga risken för en fragmentering av den inre marknaden och kommer i vägen för att ytterligare skillnader hinner uppkomma innan man har kommit överens om och infört en heltäckande lösning. Kommissionen uppmanar därför medlemsstaterna att omgående godkänna de förslag som presenteras i dag, så att företag, myndigheter, medborgare och den europeiska ekonomin kan dra fördel av ett enhetligt och modernt skattesystem för den digitala ekonomin. Förslagen bör utgöra en gemensam grund för EU och dess medlemsstater att användas inom ramen för det pågående internationella arbetet rörande beskattning av den digitala ekonomin. Förhoppningen är att de kan bidra till en lyckad lösning på denna fråga. 10